Jämställdhet. som genomgripande princip. En idéskrift som ställer frågor, skapar diskussion och ökar kunskap

Transkript

1 Jämställdhet som genomgripande princip En idéskrift som ställer frågor, skapar diskussion och ökar kunskap

2 Innehåll Inledning... 5 Jämställdhet som genomgripande princip... 7 Jämställdhet som projekt eller som fördelningsbas... 8 Demokrati... 9 Familj Arbetsmarknad Utbildning Arbete mot hot, våld och sexuella övergrepp Näringsliv Jämställd jämlik vård Civilsamhället Bistånd Förslag utifrån den ideologiska grunden Mer information

3 Inledning Kristdemokratisk jämställdhet är per definition en fråga om värderingar. Prin cipprogrammet talar om att grunden för jämställdhet mellan kvinnor och män är alla människors lika värde. Kvinnor och män ska ha likvärdiga villkor, både formellt och informellt, för att kunna utveckla sin fulla potential. Jämställdhet är att båda könen får makt över sina liv, makt att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål. Det är en viktig uppgift att undanröja traditionella föreställningar, fördomar, strukturer och juridiska hinder som försvårar och förhindrar jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta gäller familjeliv, arbetsliv och samhällslivet i övrigt. Det handlar inte bara om lagstiftning utan även om opinionsbildning och attitydförändringar. Ibland hör vi att här gör vi ingen skillnad på kön, att alla behandlas lika oavsett om de är män eller kvinnor. Det kan låta positivt men det kan också innebära att könsneutraliteten snarare är könsblind! Det handlar om att se sina förhållningssätt till individer, beroende på kön, och se mönstren i det. Är det en omedveten negativ likabehandling, positiv särbehandling, eller finns det en medveten tanke och kunskap kring hur normer och värderingar förmedlas i företaget, skolan, hemmet osv? Den här idéskriften syftar till att uppmärksamma den kristdemokratiska värdegrunden ur ett jämställdhetsperspektiv. Den vill resa frågor, skapa diskussion och öka kunskapen hur vår jämställdhetspolitik kan fungera i praktiken. Innehållets upplägg i idéskriften står författaren för. Stockholm i mars 2012 PENILLA GUNTHER Riksdagsledamot, talesperson för jämställdhet Kristdemokraterna 4 5

4 Jämställdhet som genomgripande princip Kristdemokrater erkänner sig sällan som feminister, eftersom feminismen inte är en enhetlig ideologi i sig. Det som kan ses som gemensamt för de två största inriktningarna, särartsfeminismen och likhetsfeminismen, är att de anser att 1. kvinnor generellt sett är underordnade män 2. att detta förhållande ska ändras Kristdemokratin har där från början en skillnad mot feminismen. Jämställdhet kan eller ska aldrig, enligt kristdemokratisk ideologi, bli något som läggs på någonting annat. Det ska finnas som en genomgripande princip i samtliga politikområden för att visa på det som Diskrimineringsombudsmannen, DO, uttrycker; att jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Vilket alltså innebär att det bör finnas ett kontinuerligt arbete som säkerställer jämställdheten. Exempel på arbetsmetoder utifrån jämställdhet som princip 4R-metoden hette ursprungligen 3R och utvecklades inom ett projekt som drevs av Svenska Kommunförbundet. De tre R:en står för representation, resurser och realia. Metoden har utvecklats ytterliggare ett fjärde R som står för realisera har lagts till. Metoden syftar till att ge en översiktlig bild av hur en verksamhet styrs och finansieras och vad man kan göra för att möta kvinnors och mäns behov inom verksamheten. Genom att systematiskt gå igenom verksamheten och svara på frågor hur många kvinnor och män finns inom verksamheten, hur fördelas resurserna mellan män och kvinnor och på vilka villkor får män och kvinnor ta del av verksamheten - ska man slutligen, utifrån svaren, ta ställning till om man behöver förändra verksamheten för att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. JämKAS står för Jämställdhet Kartläggning Analys Slutsats JämKAS Bas handlar om att göra en systematisk jämställdhetsanalys av en hel verksamhet för att sedan arbeta vidare med en strategiskt vald del av verksamheten. 6 7

5 Genom att använda metoden får man möjlighet att göra en jämställdhetsanalys av hela verksamheten och insikt om vilket verksamhetsområde som är mest relevant att arbeta vidare med. JämKAS Plus tar sin utgångspunkt i ett sakområde där en analys av könsmönstren görs. Med den här metoden fördjupar man sig i en på förhand vald fråga. Analysen är tänkt att lyfta fram huruvida det finns ett jämställdhetsproblem eller inte. Kanske det då måste till projekt som verkar för att särskilt öka pojkarnas intresse för högre utbildning och för att motverka könsbundna studie- och yrkesval? Frågan vi måste ställa oss är vad som görs av alla resultat som kommer ut av projekten. Om problemet uppmärksammats, åtgärder satts in, men resultatet ändå faller platt till marken efter att projektmedlen tagit slut, beror det då inte på en brist i grundvärderingar att det behöver kompletteras med den kristdemokratiska människosynen, det unika och lika värdet? Personalismen behöver poängteras att se varje människa som den person han/hon är. Jämställdhet som projekt eller som fördelningsbas När man talar om jämställdhet och behovet av ökad sådan, sätts det ofta upp på dagordningen som projekt. Alla som jobbar med projekt vet att det ska vara tydliga avgränsningar mot andra områden, liksom avgränsning i tid för att vara ett tillfälligt arbete, vilket gör det hela lite märkligt med tanke på att jämställdhet mellan män och kvinnor borde vara en självklarhet som bas för fördelning av resurserna i samhället liksom för uppdrag. Som exempel kan nämnas Delegationen för jämställdhet i högskolan, Jämställdhetsintegrering i staten, eller för all del alla kommunal- och landstingsprojekt som genomförts under årens lopp. Behövs dessa projekt? Varför tänker man inte rätt från början som managementfilosofin The Toyota Way beskriver som det mest centrala i processer? Kanske det är så enkelt och svårt på samma gång, att jämställdhet precis som andra områden i samhället, inte kan tas för givna, trots gediget arbete i perioder. När det fortfarande är ojämn könsfördelning på högre tjänster och befattningar inom den akademiska världen, i politiken eller i näringslivet, måste det självklart uppmärksammas och åtgärdas. Det är dock inte rätt, att gå från ena diket till det andra. När det exempelvis handlar om utbildning, var flickor tidigare sämre representerade på högskolor och universitet, och ansågs få mindre tid och uppmärksamhet i skolan än pojkar. Idag har flickor många gånger högre betyg och därmed lättare att komma in på högre utbildningar, än pojkar. Demokrati En demokratisk stat är beroende av att det finns ett värdevitalt samhälle med levande och medvetandegjorda moraluppfattningar hos enskilda och grupper, samt att de moraluppfattningar som där finns ger grund och stöd för demokratin. Det ideal som kristdemokraterna framhäver är en demokrati där varje medborgare ges möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet, inte bara vid valtillfället utan kontinuerligt. För det krävs att arbetsformerna inom det representativa politiska systemet, den offentliga förvaltningen och partierna utvecklas så att det aktiva deltagandet uppmuntras och att verkligt inflytande kan uppnås. FNkonventionen och Sveriges grundlag står som fond för jämställdhetens ställning. En fungerande demokrati förutsätter jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden. Det innebär att förslag och beslut ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Förutsättningarna för bra politiska beslut ökar när kvinnor och män finns jämnt representerade i alla beslutande församlingar. Det är viktigt att både kvinnors och mäns kompetens, synsätt och prioriteringar tas till vara i alla politiska processer. Här har de politiska partierna ett stort ansvar. Den politiska ledningen på nationell, regional och kommunal nivå ska vara ett föredöme i jämställdhetsfrågor. Det innebär att även i det interna politiska arbetet, bör finnas en medvetenhet kring sammansättningen av olika grupper och styrelser. Valberedningar och no- 8 9

6 mineringskommittéer har viktiga uppgifter vad gäller de olika kriterier som ställs för uppdrag, där jämställdheten och varannan damernas måste vara prioriterat utifrån den kristdemokratiska värdegrunden. Kristdemokraterna tog redan 1987 beslut om minst 40 procent kvinnor respektive män skulle finnas i partiets alla beslutande organ och partiet har tydliga regler om att partiets olika partidistrikts valberedningar ska ha jämn könsfördelning på vallistor. Det är inte okay, att acceptera en ensidig sammansättning av män eller kvinnor och hänvisa till att det inte finns några att fråga, eller att de tillfrågade inte vill. Kanske behövs det en tanke kring hur frågan ställs, varför man inte vill ha uppdraget om det behövs utbildning, ändrade mötestider eller andra saker som underlättar för personen att vara förtroendevald. Ledningsfunktioner och höga politiska positioner innebär makt. Att vara med och påverka samhällets utveckling kräver förstås kunskap och intresse, men även en medvetenhet om vilka härskartekniker som en del personer använder för att vidmakthålla sina egna positioner eller ståndpunkter. Vanligtvis används begreppet härskartekniker för att visa på hur män bibehåller sitt grepp om kvinnor genom att på olika sätt förminska deras åsikter eller insatser, men kan förstås lika mycket gälla kvinnor mot män, kvinnor mot kvinnor eller män mot män. Att osynliggöra, förlöjliga, undanhålla information, bestraffa eller påföra någon annan en känsla av skuld och skam, är inte förenligt med vare sig ett demokratiskt sammanträdes- eller samhällsklimat. Där har politiska ledare ett stort ansvar för att fostra nya ledare i sin tur, i praktisk jämställdhet. Familj Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små grupper. I den lilla grupp som en familj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke och förståelse, men också ställas inför krav och ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov - behovet att bli sedd och inte vara utbytbar. En viktig förutsättning för att en familj ska fungera är att alla respekterar vissa grundläggande värden som jämställdhet och respekt för varje människas integritet. Kvinnor och män ska vara jämställda och ha samma möjligheter i familjen liksom i samhället i övrigt. Jämställdhet börjar naturligt i hemmet där barnen lär sig tidigt av sina föräldrars könsroller. För att jämställdhet ska uppnås är det viktigt att både mans- och kvinnorollerna förändras och att kvinnor och män delar ansvaret och det praktiska arbetet i hem, familj och samhälle. Tidsanvändningsundersökningen från SCB belyser det svenska vardagslivet och hur kvinnor och män fördelar sin tid på olika aktiviteter. Den visar att kvinnor lägger allt mindre tid på hemarbete och män allt mer. Den totala tiden som läggs på förvärvsarbete och hemarbete är därmed lika stor för kvinnor och män, cirka 7 timmar och 20 minuter per dag. Jämställdhet är bra för barnen. Föräldrarna har lika stort ansvar för barnens välbefinnande. Båda föräldrarna har rätt och skyldighet att delta i barnens omvårdnad och fostran. Betydelsen av både manliga och kvinnliga förebilder under barnens uppväxt får inte undervärderas. Jämställdhetsbonus är en del i den svenska föräldraförsäkringen som syftar till att vårdnadshavare med gemensam vårdnad ska dela mer lika på föräldrapenningdagar. Kristdemokraterna anser att jämställdhetsbonusen inte behövs, och det beror inte på att vi inte anser att fler pappor ska vara föräldralediga. Det beror på, att vi genom att se jämställdhet som den genomgripande principen, anser att det ska vara naturligt att båda föräldrarna har intresse av att ta ansvar för sina barn. Tyvärr är det så, att en del icke sammanlevande föräldrar, inte får samma möjligheter att ta ansvar trots vilja och möjlighet. Det torde vara ett större problem i samhället, att det finns barn som får växa upp utan kontakt med den andre föräldern överhuvudtaget, på grund av osämja föräldrarna emellan, än att få gemensamma vårdnadshavare som lever tillsammans, att dela på föräldradagarna. Vi vill underlätta för föräldrar att göra medvetna val och menar att valfrihet är förutsättningen för jämställdhet. Om förskolan som står till buds, har öppet mellan vissa tider, och ena föräldern jobbar längre och aldrig kan hämta eller lämna, måste den andra föräldern alltid göra det. Är det jämställt? Om det finns flera förskolor i olika former och öppettider, möjlighet att anlita mormor, farfar eller andra personer i närheten att ta hand om barnets omsorg, ökar möjligheten att leva jämställt. Familjer är olika och har olika behov. Definitionen av familj är större idag, där andra utanför närmsta släkten ofta räknas in på grund av närmare boende. Det offentligas stöd till barnfamiljer ska därför vara så utformat att det blir ekonomiskt möjligt för såväl kvinnor som män att prioritera tid med barnen. Utbudet av olika former av barnomsorg är därför en väsentlig del av jämställdhetsutvecklingen över tid

7 Arbetsmarknad Kvinnans ställning på arbetsmarknaden förbättras om vård av barn blir båda föräldrarnas självklara val. Det är viktigt med opinionsbildning så att föräldraledighet för både män och kvinnor betraktas som utvecklande och kompetenshöjande för individen. En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll och samtidigt kunna fungera i den viktiga föräldrarollen är ett barnvänligt yrkesliv. Politiker, arbetsgivare och fackföreningar har ett gemensamt ansvar för detta. En viktig faktor är möjligheten att påverka arbetstidens omfattning och förläggning. En stor del av arbetsmarknaden är könssegregerad. Jämställdhetslagstiftningen är viktig och ett stort stöd, men aktiva åtgärder för en jämnare fördelning mellan kvinnor och män måste vidtas. Lika lön för likvärdigt arbete och jämställda löne-villkor för kvinnor och män ska gälla. Ett tecken på bristande jämställdhet är osakligt motiverade löneskillnader mellan kvinnor och män. Bakom lönesättningen ligger värderingar, men också arbetsgivares och fackförbunds uppfattningar av värdet av olika arbeten. Traditionellt kvinnliga yrkesområden, som vård, omsorg och undervisning ska värderas lika högt som traditionellt manliga yrkesområden. Principen om lika lön för likvärdigt arbetet är grundläggande och ska upprätthållas. Men då handlar det också om att kunna värdera arbetsuppgifter, behov av erfarenhet och utbildning för att göra en samlad kompetensbedömning kopplat till person och lönenivå. Lönekartläggningar är ett bra sätt att se över jämställdheten i både offentlig och privat sektor. Equal Pay Day är ett initiativ som symboliserar det antal dagar in på det nuvarande året som kvinnor måste arbeta för att tjäna lika mycket som män gjorde under föregående kalenderår. Syftet med dagen är att illustrera gapet mellan kvinnors och mäns löner i Europa, som 2010 låg på 17,5 procent. Ska osakliga löneskillnader kunna åtgärdas, krävs opinionsbildning och kunskap om hur läget ser ut. Kompetens och resultat bör avgöra löner och förmåner. Kön ska inte spela roll för lön! Den offentliga sektorn är en stor arbetsgivare och därför en nyckelaktör i arbetet med att minimera ofrivillig deltid. Att bredda arbetsmarknaden inom kvinnodominerade yrken genom till exempel införandet av LOV, Lagen om Valfrihetssystem, är ett sätt att påverka möjligheten att både själv starta och driva företag som att kunna byta arbetsgivare och arbetsuppgifter. Visionen om ett jämställt samhälle är en fråga om välfärd och valfrihet, om varje individs rätt att försörja sig på sin lön och att bidra till ökad tillväxt och konkurrenskraft. Att få arbeta 100 procent av sin förmåga, borde vara en självklarhet, eftersom alla arbetade timmar är viktiga både för person som samhälle. Utbildning All skolverksamhet ska i enlighet med den etik som förvaltats av kristen tradition fostra eleverna till ansvarskännande medborgare. Övertygelsen om alla människors lika, unika och okränkbara värde ska genomsyra skolmiljön. Solidaritet med svaga och utsatta, jämställdhet mellan könen och tolerans för människors olikheter är förhållningssätt som ska befrämjas. Jämställdhetsarbetet i hela utbildningsväsendet är viktigt, särskilt i de tidiga åldrarna. Det ska ha som inriktning att ge utrymme och lika möjligheter för både kvinnor och män. Skillnader mellan flickor och pojkar i mognad, värderingsmönster, språk och prestationer måste uppmärksammas och påverka skolans arbetssätt. Många pojkar växer upp i ett nästan totalt kvinnodominerat närsamhälle, genom att de flesta som arbetar inom förskola, fritids och skola är kvinnor, och att många ensamstående föräldrar är mammor. Att få fler män att utbilda sig till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på grundskolenivå, är en stor utmaning för jämställdheten eftersom det ska vara en integrerad del av vardagen i skolan. Högskola och universitet domineras ofta av män. Vilket kräver insatser för att få fler kvinnor som lärare, professorer och rektorer. Eftersom utbildningsväsendet spelar en viktig roll när det gäller såväl fostran som samhällsutveckling och forskning är det angeläget att en jämn könsfördelning eftersträvas på alla dess nivåer. För att detta ska bli verklighet behöver förskollärare och lärare ha jämställdhetskompetens. Vi vill att det ska ingå i lärarutbildningar och andra utbildningar med pedagogiska inslag. Vi är därför inte emot genuspedagoger, som det ibland har framställts i debatten. Vi menar, att föräldrar och familj behöver kompletteras med extern kunskap inte tvärtom, eller istället för föräldrarna. Pedagogisk kunskap och 12 13

8 genusperspektiv är viktiga komplement till föräldrars omsorg och kärlek till sina barn. Det ena utesluter alltså inte det andra. Delegationen för jämställdhet i skolan som tillsattes av regeringen 2008 och som arbetade under två år, skulle utifrån skolans värdegrundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan. Samt identifiera områden där ytterligare kunskap om jämställdhet och genus behövs inom skolan. Tyvärr har genuspedagogiken fått en dålig klang i vissa sammanhang. Kanske beror det på att en del kritiker inte vill förstå hur föreställningar om kön påverkar pojkars respektive flickors förutsättningar för lärande, och hur det påverkar förutsättningarna för män och kvinnor på längre sikt i arbete, familj, fritid etc. Men lika troligt är att kritiken kommer därför att jämställdhet och genus görs till särskilda frågor istället för att vara grundläggande perspektiv. Ett aktivt arbete för större jämlikhet och bättre jämställdhet inom universitets- och högskoleväsendet är nödvändigt. Högskola och universitet ska präglas av ett jämställt tänkesätt och en jämställd arbetsmiljö. Forskningsbetingelserna ska utformas så att hänsyn tas till såväl kvinnors som mäns situation i samband med föräldraskap. Om värdegrunden får genomsyra skolväsendet rakt igenom, blir jämställdheten en naturlig del av inhämtandet av kunskap likaväl som i utnämningar och arbetsmiljöarbetet. Mäns våld mot kvinnor, och våld i nära relationer överhuvudtaget, är det yttersta uttrycket för bristen på jämställdhet i ett samhälle. Det är helt oacceptabelt att någon ska behöva leva med risken att utsättas för våld. Psykiskt, fysiskt och sexuellt våld kan under inga omständigheter accepteras eller ursäktas. Sexuellt våld bidrar till ojämställdhet mellan kvinnor och män i samhället i stort, inte bara i den nära relationen. Rädslan för att bli utsatt inskränker flickors och kvinnors livsutrymme. Förutom att skydda och bistå dem som utsätts måste samhället konfrontera de bakomliggande värderingar och attityder som bidrar till våldsutövandet. Våldspornografi och prostitution ska vara förbjudet. I lagstiftningen måste markeras att våld mot kvinnor är ett allvarligt brott. Effektiv handläggning av sådana ärenden förutsätter välutbildade medarbetare hos polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvården och ett väl fungerande samarbete mellan myndigheterna. Problem som kommit i dagen på senare år, är den s k fruimporten; hur situationen är för kvinnor som utsätts för våld, efter att de har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning. Ett av dem är tvåårsregeln och ett annat är att göra utökade kontroller av dem som upprepade gånger tar hit olika kvinnor till Sverige. Det saknas ett rimligt regelverk när en kvinna som blir misshandlad i sin relation ändå kan blir utvisad, om det gått mindre än två år sedan hon kom till Sverige. Kvinnor som utsatts för våld ska ges adekvat stöd. Frivilligorganisationernas stöd till utsatta kvinnor ska uppmuntras, genom att kommunerna säkrar stöd till lokaler, skyddade boenden eller handledare till kvinno- och mansjourer. Att inte bidra med hjälp och stöd till utsatta människor är inte förenligt med den kristdemokratiska människosynen. Där kommer jämställdheten in som en genomgripande princip som hjälper både kvinnor och män till ökat självförtroende och självständighet. Samarbetet inom EU ska nyttjas för att med kraft motarbeta den sexualiserade slavhandeln med kvinnor och barn. Lagstiftningen ska utformas så att övergrepp mot kvinnor och barn som begås av svenska medborgare i andra länder ska kunna bestraffas i Sverige. Arbete mot hot, våld och sexuella övergrepp Näringsliv Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett betydelsefullt samarbetsområde inom den gemensamma marknaden. Det europeiska samarbetet ska främja jämställdhet i all verksamhet inom EU. Det vanliga i EU-sammanhang när deltagare och medverkande räknas i kvinnor och män, är att fördelningen bör vara 40/60. En princip som väl kan användas även på andra områden. Kvinnors makt inom näringslivet och på arbetsmarknaden speglar inte den kompetens som kvinnor besitter. Börsbolagen bör därför kompetensredovisa både styrelse och högre chefspositioner i sina årsredovisningar. En jämn könsfördelning på ledande befattningar inom staten har varit en prioriterad fråga för regeringen. De politiska partierna har tagit ett stort ansvar för att kvinnor och män ska vara representerade i beslutande församlingar. Det är dags att också inleda arbetet för jämställda kommunala, landstingsägda och regionala bolag

9 Fler kvinnliga chefer behövs på alla nivåer, i alla sektorer, och ett stöd för chefen att leda jämställt! För att fler kvinnor ska nå ledande positioner krävs medvetna och strukturerade rekryteringsprocesser så alla involverade vet vad som gäller. Ansvar och befogenheter måste ges på lika villkor till kvinnliga och manliga chefer. Chefer måste också kunna vara föräldrar. En framgångsfaktor för att skapa ett föräldravänligt arbetsliv är att chefen också tar föräldraledigt. En föräldraledig chef signalerar till resten av organisationen att det är tillåtet att vara hemma med barn. Vi vill se fortsatta insatser för att utveckla och stärka kvinnors företagande. I dag drivs endast vart fjärde svenskt företag av en kvinna. Företagande ger kvinnor ökade möjligheter till valfrihet i yrkeslivet och eget ägande. Eftersom arbetsmarknaden än så länge är starkt könsuppdelad i vissa näringar, finns det områden där mycket få kvinnor har företag. Stora delar av vård och omsorgssektorn har först nu genom kristdemokratiskt arbete öppnats upp för en mångfald av utförare och därmed möjlighet att bli företagare. Motivet, att den enskilde vårdtagaren själv ska få välja utförare, kräver att det finns olika utförare att välja på! Genom upphandling eller valfrihetssystem, finns en öppning för nya typer av företag inom vård och omsorg som därmed vidgar arbetsmarknaden, för speciellt kvinnor. Jämställdhetsakademier och tankesmedjor som genom idéutveckling, forskning och opinionsbildning ger ökad kunskap om kvinnors och mäns möjligheter att starta och driva företag ska uppmuntras. Likaså möjligheten till företagsrådgivning inom olika associationsformer, till exempel kooperativa företag. Vård ska vara tillgängligt på lika villkor för hela befolkningen. Vården måste medvetet beakta skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor och män kan ha olika symptom och olika vårdbehov vid ett och samma sjukdomstillstånd. Det finns exempel på otillräcklig kunskap om en del av de sjukdomstillstånd, bland annat smärtillstånd, som oftast drabbar kvinnor. Detta resulterar i att kvinnor sägs lida av ospecifika eller diffusa besvär. Såväl läkemedels- som vårdforskning måste inriktas på både kvinnor och män. Hur mycket medel som satsas på forskning om, och behandling av, kvinnors respektive mäns sjukdomar är bland annat en jämställdhetspolitisk fråga. Ett av de områden där kvinnor oftare än män drabbats av problem är läkemedelsbehandling, då kvinnor i genomsnitt ordinerats fler läkemedel än män och därmed ökat risken att drabbas av olämpliga kombinationer. Betydelsen av kön och genus för hälsa, sjuklighet och behandling i hälso- och sjukvården är numera självklar. Många rapporter har tidigare visat på könsrelaterade brister i såväl bemötande som vård och behandling. Medicinskt omotiverade skillnader mellan kvinnor och män har även påvisats när det gäller tillgång till utredning och behandling vid ett flertal olika sjukdomar. Kunskap om genus är en viktig framgångsfaktor i arbetet för en jämställd vård. För att jämställdhet ska uppnås måste kunskapen bäras av forskningen, av vårdutbildningar och vårdens organisationer. Ansvariga politiker inom främst landsting och regioner behöver ha jämställdheten inom vården som prioriterad uppföljning. Hälsa, i vid mening allt från kost och motion till yttre miljö och relationer, handlar om att få leva ett så friskt liv som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har betydelse för hälsoutvecklingen, såväl för kvinnor som män. Socialstyrelsens arbete för en mer jämlik vård riktar sig till fler områden och grupper än jämställdheten mellan kvinnor män i vården. Det gynnar dock alla, om skillnader i bemötande och behandling minskar genom bättre metoder för normering och tillsyn, uppföljning och ökad praktisk tillämpning av de etiska riktlinjer som finns. Jämställd jämlik vård Civilsamhället Varför ska man arbeta med jämställdhet inom den ideella sektorn, när det handlar om frivilligt arbete? Svaret borde vara självklart här liksom i samhället i övrigt: Det handlar om grundläggande värderingar, synen på män och kvinnor som jämlikar. Ska en organisation räknas som attraktiv att vara medlem i, måste det vara möjligt för både kvinnor män att kunna delta i verksamheten, få uppdrag och bidra till utveckling. Frågeställningar som är intressanta för jämställdheten, är till exempel hur 16 17

10 ideella aktörer kan utvecklas som producenter och leverantörer av olika former av service och tjänster till allmänheten, till näringslivet eller offentliga sektorn. Att det sedan länge finns stiftelser, kooperativ och ideella föreningar som bedriver vård och omsorg på en rad olika sätt, är bra både för mäns och kvinnors möjlighet att välja utförare och arbetsgivare eller driva sitt egna företag. Men det finns också en tillväxtpotential för fler aktörer på landsbygden genom samarbete sektorerna emellan. Jämställdhetsarbete inom idrotten är viktigt, eftersom idrotten av tradition varit manligt dominerad. Både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar bör tas tillvara och påverka idrottens utveckling. Det offentliga stödet till idrotten ska främja jämställdhet. En framgångsrik kulturpolitik ökar förutsättningarna för människor och olika gemenskaper i samhället att uppfatta sig som jämlikar, vilket kan öka människors vilja till samverkan för att vidmakthålla och vidareutveckla vårt demokratiska samhälle. Vilket är ytterligare en viktig fråga; hur organisationerna, parallellt med att vara producenter och aktörer på en marknad, ska kunna vara röstbärare och opinionsbildare, inte minst för människor i utanförskap. Kan Kyrkans barntimmar vara en mötesplats för föräldrar som vill utbyta idéer och tankar om närsamhället under tiden de är där med barnen, likaväl som Byamacken kan erbjuda tjänster inom apoteksutlämning och barnpassning? Hur kan kvinnors och mäns vardag underlättas och utvecklas genom det civila samhällets aktörer? stöd att utveckla en fungerande nationell hälso- och sjukvård, hushållning med naturresurser och omsorg om miljön, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt säkerhet och konfliktförebyggande åtgärder. Diskriminering av kvinnor i utvecklingsländerna försvårar arbetet med fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. I de fattiga länderna bär ofta kvinnor huvudansvaret för familjen, och därmed de tyngsta bördorna av fattigdomen. Med tanke på deras ansvar för familj och barn ska kvinnors situation prioriteras i utvecklingssamarbetet. Vi menar att svensk utvecklings- och biståndspolitik i ökad grad måste rikta bistånd till kvinnor och kraftsamla i kampen mot hiv/aids för att uppnå högre effektivitet och bättre resultat. Riktat bistånd till kvinnor avseende exempelvis utbildning och mikrolån för företagande, har visat sig höja ett lands BNP. Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt att förbättra kvinnors villkor är både mål och medel i detta arbete. Bistånd Mänskliga rättigheter är både ett mål och ett medel inom biståndet. Genom ökad delaktighet i samhället, starkare civila samhällen och större spridning av makt och resurser främjas förutsättningarna för en positiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling, liksom för en mer jämlik fördelning av resurserna. Fattigdomsbekämpningen är mångfacetterad, men handlar ytterst om att ge möjlighet att få leva ett människovärdigt liv. Det innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet, 18 19

11 Förslag utifrån den ideologiska grunden att politiskt tillsatta grupper ska utgå från könsfördelningen 40/60 som det ofta krävs i EU-sammanhang att utbildning anordnas för kommun-, landstings- och regionfullmäktigeledamöter och riksdagsledamöter i metoder för jämställdhetsanalyser att validering görs av lönesättningen inom traditionella mans- och kvinnoyrken som vägledning för företag och offentliga verksamheter att Lagen om Valfrihet, LOV, vidgas inom välfärdssystemet så särskilt kvinnor anställda inom vård och omsorg får en breddad arbetsmarknad att arbetstidens omfattning ska kunna vara flexibel utefter personens önskemål på grund av sociala behov, till exempel barnomsorg att utveckla kvinnofridslinjen att alla sjukhus i Sverige ska ha tillgång till det så kallade rape kit, som säkrar bevis vid våldtäkter att trygga stödet till kvinnojourerna, men även utveckla mansjourer för utsatta män att opinionsbildande arbete görs för en jämn könsfördelning i bolagsstyrelser likaväl som för styrelser i andra sammanhang att jämställdhetsarbetet måste fasas in som genomgripande princip i det långsiktiga kontinuerliga arbetet, så projektarbete med jämställdhet minskas att lagstiftning och praxis ska ses över så att kvinnor som misshandlats eller kränkts i sitt förhållande före utgången av den tvååriga prövotiden inte utvisas eller avvisas att bistånd i högre grad riktas till kvinnor och större satsning på demokratibistånd Mer information FAKTA Feminism är en politisk rörelse för kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen. Härskarteknikerna är ett uttryck, ursprungligen myntat av den norska socialpsykologen Berit Ås, som 1976 beskrev fem härskartekniker; 1) osynliggörande, 2) förlöjligande, 3) undanhållande av information, 4) dubbelbestraffning och 5) påförande av skuld och skam. Det syftar på olika sociala manipulationer varmed en grupp eller person behåller sin position (i en synlig eller osynlig hierarki) gentemot människor ur andra grupper eller gentemot en enskild individ. Jämlikhet är ett bredare begrepp som innefattar alla individers lika värde oavsett var man kommer ifrån, vilka ekonomiska förutsättningar man har, religionstillhörighet, sexuell läggning och eventuella funktionshinder. Jämställdhet handlar uteslutande om kön och fokuserar på de skillnader och likheter som möter män och kvinnor. Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden, vilket betyder att kön inte ska spela någon roll. Maskulinism eller maskulism avser den politiska och kulturella rörelse som syftar till att få lika politiska, ekonomiska och sociala rättigheter för pojkar och män som för flickor och kvinnor. Dessa områden omfattar bland annat värnplikt, vårdnad av barn, underhållsbidrag, och lika lön för lika arbete. LITTERATURLISTA Alliansens rapport Allians för jämställdhet (2010) Kristdemokraternas rapport Kvinna och man på 2000-talet (2008) Kristdemokraternas partimotion i riksdagen 2005/06:A370 Jämställdhet (2005) Kristdemokraternas manifest för jämställdhet Lika möjligheter (2002) Kristdemokraternas principprogram, i synnerhet kapitel 3.8 Jämställdhet (2001) 20 21

12 MYNDIGHETER Utbildningsdepartementet Ansvarar för frågor som bl.a. rör jämställdhet. Diskrimineringsombudsmannen, DO Arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter, främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs Universitet Överblickar genusforskning, sprider resultat, arbetar för ett ökat medvetande om genusperspektivets betydelse samt analyserar dess status och utvecklingsmöjligheter inom alla vetenskapsområden. Ungdomsstyrelsen Arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. Beviljar även medel till jämställdhetsprojekt och kvinnors organisering Skolverket Arbetar på uppdrag av regeringen med att genomföra en rad jämställdhetsinsatser i skolan under perioden Socialstyrelsen Riktar sig till yrkesverksamma och beslutsfattare inom vård och omsorg. Verkar för ett jämlikt och jämställt samhälle inom ansvarsområdena hälsa, vård och socialtjänst. Statens folkhälsoinstitut, FHI Genus och jämställdhet är målövergripande för Statens folkhälsoinstituts verksamhet och genomsyrar arbetet med de elva nationella folkhälsomålen. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida Arbetar för internationella utvecklingsprojekt och tillämpar ett jämställdhetsperspektiv på alla sina insatser och analyserar hur en insats påverkar kvinnor respektive män. Gör även särskilda satsningar på stöd för ekonomiskt inflytande för kvinnor och för att motverka könsrelaterat våld. NATIONELLA AKTÖRER Män för jämställdhet Riksorganisation som verkar för jämställdhet, för kvinnofrid och mot mäns våld och övergrepp för kvinnors, barns och mäns skull. Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR Arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld och är ett förbund för kvinnojourer, tjejjourer, anhörigföreningar, ungdomsjourer, självhjälpsgrupper och andra organisationer som vill motverka mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS Medlemsorganisation för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige vars uppgift är att tillvarata jourernas gemensamma intressen och stötta dem i deras arbete. Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU Ideell organisation för sexualupplysning och sexualpolitik, utbildar och arbetar med opinionsbildning genom att arrangera kurser och konferenser samt delta i debatter. Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, RFSL Arbetar för målsättningen att lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter ska gälla för homosexuella, bisexuella och transpersoner som för alla andra i samhället. Kvinnofridsportalen En portal där flera myndigheter och nationella aktörer samverkar för att samla information om kunskapsutveckling och praktiskt arbete inom området våld mot kvinnor. Kvinnors nätverk Specialiserade på frågor gällande familjeliv, arbete, utveckling och integration i det svenska samhället. Sveriges kvinnolobby Samarbetsorgan för svenska ideella organisationer som verkar för jämställdhet med särskild fokus på den europeiska nivån. Reklamombudsmannen, RO Näringslivets egenåtgärdskansli som arbetar proaktivt och preventivt för hög etisk nivå i all marknadsföring riktad mot i huvudsak den svenska marknaden. Reklamombudsmannen ersätter det tidigare Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam (ERK) och MarknadsEtiska Rådet (MER). Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor, NCK Hette tidigare Rikskvinnocentrum. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Erbjuder medlemmar expertkunskap, intressebevakning, stöd, service, utveckling och särskilda åtgärder i sakfrågor som rör jämställdhetsutveckling och jämställdhetsintegrering. Arbetar också med kvinnofridsfrågor och stödjer medlemmarna aktivt i arbetet mot mäns våld mot kvinnor

13 NÄRINGSLIV OCH REGIONAL UTVECKLING LRF:s jämställdhetsakademi Tankesmedja som genom idéutveckling, forskning och opinionsbildning ger ökad kunskap om kvinnors och mäns möjlig heter att starta och driva företag inom de gröna näringarna. Tillväxtverket Myndighet som arbetar för fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. Har bl.a. program för att främja kvinnors företagande och företagande för personer med utländsk bakgrund. Ansvarar även för Resurscentraprogrammet som syftar till att förbättra kvinnors villkor och förutsättningar inom det regionala tillväxtarbetet. VINNOVA Myndighet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Ansvarar bl.a. för programmet BEGINN som innefattar uppbyggnaden av ett nytt kompetensområde inom genusforskning, jämställdhet och långsiktig hållbar tillväxt, behovsmotiverad genusforskning och integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i VINNOVAs verksamhet. Winnet Sverige Hette tidigare Svenska riksförbundet nationellt resurscentrum för kvinnor NRC. Verkar för att kvinnor och män ges lika villkor och förutsättningar i fråga om arbete, arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och företagande samt verkar för en jämnkönsfördelning av makt och inflytande. Folksam Undersöker, sedan 2004, årligen jämställdheten i svenskregistrerade börsföretag. Folksams jämställdhetsindex bygger på könsfördelning i styrelse, ledningsgrupp och alla anställda. EU EU (The European Union) Europeiska Unionens portal om jämställdhets - arbete European Project on Equal Pay Resultatet av tre EU-projekt i tio länder där hjälpmedel för företag och organisationer som vill arbeta för jämställda löner tagits fram. Innehåller även goda exempel. The European Institute for Gender Equality, EIGE Ett oberoende center på europeisk nivå som samlar in och analyserar pålitlig och jämförbara data kring jämställdhet. FEMME Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Committee on the Elimination of Discrimination against Women, CEDAW Kommittéen, som består av oberoende experter, övervakar konventionen om avskaffandet av all diskriminering av kvinnor. Konventionen är ett internationellt avtal om kvinnors mänskliga rättigheter upprättat av FN. United Nations Women Watch Information och resurser om jämställdhet och empowerment av kvinnor i FN-systemet, inkluderat FN-sekretariatet, regionala kommissioner, fonder, program etc. Innehåller goda exempel på FNs samordning och samarbeten på området. UNIFEM UNIFEM är FN:s utvecklingsfond för kvinnor och en internationell organisation som arbetar för jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter. Arbetet utgår ifrån fyra strategiska mål; minska kvinnors fattigdom och utsatthet, stoppa våld mot kvinnor, stoppa spridningen av HIV/aids bland kvinnor och flickor samt att kvinnor ska vara delaktiga i återuppbyggnadsarbete efter konflikter. Women s Human Rights Resources Programme Samlar, organiserar och sprider information om lagar gällande kvinnors mänskliga rättigheter för att underlätta forskning, utbildning och samarbete. Hemsidan innehåller en databas med artiklar, dokument och länkar relaterade till området. IANWGE, Inter-Agency Network on Women and Gender Equality Nätverk för arbetet med kvinnor och jämställdhet samt övervakar och koordinerar jämställdhetsintegrering i FN-systemet. CEDAW-Nätverket Nätverkets hemsida informerar bl.a. om Kvinnokonventionen. Nätverket tar även var fjärde år fram en skuggrapport till den rapport som den svenska regeringen lämnar till Kvinnodiskrimineringskommittén

14

15 Kristdemokraterna, Box 2373, Stockholm Telefon