Tjänsteskrivelse. Förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen Vår referens

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum Vår referens Gunilla Larsén Utvecklingssekreterare gunilla.larsen@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen SOFV Sammanfattning Stadskontoret har lagt förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen. Bedömning görs att förslaget som helhet behöver förtydligas på en rad punkter. Förslaget ligger i linje med det nyligen införda arbetssättet ICF/BIC och ses som positivt. Förslaget som helhet anses ligga på samma nivå för skälig levnadsnivå som förut. Det är i nuläget svårt att bedöma om föreslagna riktlinjer kommer att ha någon negativ effekt på Stadsområde Västers ekonomi. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Väster föreslås besluta att yttra sig enligt föreliggande förslag Beslutsunderlag Följebrev Förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, STK Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) G-Tjänsteskrivelse vård- och omsorgsberedningen oktober 2015 Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, ändrad Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen Yttrande över Förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen STK G-Tjänsteskrivelse Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Västers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Väster Ansvariga Åsa Ollerstam Lundh Avdelningschef Gisela Green Förvaltningschef SIGNERAD

2 Malmö stad Stadsområdesnämnd Väster 1 (6) Datum Adress Diarienummer SOFV Yttrande Till Kommunstyrelsen Yttrande över Förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen STK Stadsområdesnämnd Väster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning I januari 2015 infördes det nya arbetssättet med ICF/BIC i Malmö Stad. Arbetet med implementeringen kommer att fortsätta under Stadsområdesnämnd Väster ser det därför som positivt att föreslagna riktlinjer för bistånd enligt SoL tar sin utgångspunkt i ICF/BIC då det bidrar till att stödja det redan påbörjade arbetet med implementeringen av BIC. Det är i nuläget svårt att bedöma om föreslagna riktlinjer kommer att ha någon negativ effekt på Stadsområde Västers ekonomi. Det är dock viktigt att biståndshandläggarna har en följsamhet i handläggningsprocessen och noggrant värderar de olika insatsernas betydelse i förhållande till varandra. Stadsområdesnämnd Väster bedömer inte att någon insats saknas i föreslagna riktlinjer. Stadsområdesnämnd Väster menar att det i de föreslagna riktlinjerna saknas ett anhörigperspektiv. Begreppet anhörig/närstående definieras inte i dokumentet, och är något som måste förtydligas. Ökat användande av välfärdsteknologi är en del av samhällsutvecklingen och bör därför även återspeglas i riktlinjerna. Som helhet bedömer Stadsområdesnämnd Väster att nivån för skälig levnadsnivå i förslaget för riktlinjer i stort är densamma som förut. Skillnader finns dock under enstaka insatsbeskrivningar. Dessa skillnader beskrivs under respektive insats längre ned i yttrandet. Yttrande I januari 2015 infördes det nya arbetssättet med ICF/BIC i Malmö Stad. Arbetet med implementeringen kommer att fortsätta under Stadsområdesnämnd Väster ser det därför som positivt att föreslagna riktlinjer för bistånd enligt SoL tar sin utgångspunkt i ICF/BIC då det bidrar till att stödja det redan påbörjade arbetet med implementeringen av BIC (Behov i centrum).

3 2 (6) Då målsättningen med riktlinjerna är att fungera som ett stöd för biståndshandläggarna bör dokumentet ha en tydligare pedagogisk inriktning och insatserna beskrivas med ett enklare och tydligare språk. Riktlinjerna bör även innehålla en rutin som beskriver handläggningsprocessen av ärenden. Landskrona Stads dokument Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt socialtjänstlagen inom omsorgsförvaltningen kan fungera som ett stöd i detta arbete. Det bör i riktlinjerna tydligt framkomma att arbetssättet med BIC i grunden bygger på ett arbetssätt som syftar till att stärka den enskildes egna resurser och bevara det friska hos den äldre, ett salutogent förhållningssätt. Det är i nuläget svårt att bedöma om föreslagna riktlinjer kommer att ha någon negativ effekt på Stadsområde Västers ekonomi. Det är dock viktigt att biståndshandläggarna har en följsamhet i handläggningsprocessen och noggrant värderar de olika insatsernas betydelse i förhållande till varandra. Detta bör regelbundet följas upp genom individuella uppföljningar och kollegiegranskning. Som helhet stödjer riktlinjerna arbetssättet med ICF/BIC som infördes i Malmö Stad januari Inom enheten för bistånd i Stadsområdesförvaltning Väster går det att se att handläggningstiden och därmed resursåtgången för respektive ärende tar längre tid med BIC än förut. Arbetssättet med BIC sätter brukarens behov i centrum på ett tydligare sätt än förut vilket på sikt borde ha en positiv påverkan på kvaliteten i biståndshandläggningen. Högre kvalitet borde även uppnås i utförarledet då tydligare beslut med målsättningar skapar bättre förutsättningar för upprättandet av genomförandeplaner. Som helhet bedömer Stadsområdesnämnd Väster att nivån för skälig levnadsnivå i förslaget för riktlinjer i stort är densamma som förut. Skillnader finns dock under enstaka insatsbeskrivningar. Dessa skillnader beskrivs under respektive insats längre ned i yttrandet. Stadsområdesnämnd Väster bedömer inte att någon insats saknas i föreslagna riktlinjer. Stadsområdesnämnd Väster menar att det i de föreslagna riktlinjerna saknas ett anhörigperspektiv. Begreppet anhörig/närstående definieras inte i dokumentet, och är något som måste förtydligas. Anhörigas roll och situation beskrivs också bristfälligt och lämnar överlag för stort utrymme för tolkningar. Riktlinjernas påverkan på anhörigas situation beskrivs närmare under respektive insats längre ned i yttrandet. Ökat användande av välfärdsteknologi är en del av samhällsutvecklingen och bör därför även återspeglas i riktlinjerna. Exempel på detta återfinns längre ned under respektive insats. Västerås Stad är en kommun som utvecklat detta på ett positivt sätt och där Malmö Stad kan dra nytta av gjorda erfarenheter.

4 3 (6) Stadsområdesnämnd Västers synpunkter på insatsen social samvaro beskrivs under insatsrubriken längre ned i dokumentet. Nedan beskrivs kommentarer under respektive insats i förslaget. Hjälp/stöd att röra sig omkring på olika sätt Det bör förtydligas att det är Serviceförvaltningen som utför insatsen trappklättring och att respektive stadsområde har betalningsansvaret. Hjälp/stöd att tvätta sig Beskrivningen av insatsen saknar ett rehabiliterande förhållningssätt. Hjälp/stöd att klä sig Förtydligande krävs kring stödstrumpor som är ordinerade som HSL insats. Hjälp/stöd att sköta sin egen hälsa Det bör tydliggöras att innan egenvårdsbedömningen är gjord är insatsen en HSL insats. Hjälp/stöd att bädda Tidsangivelsen på morgonen bör tas bort. Hjälp/stöd att ta hand om djur Sista stycket avseende överenskommelse ska ingås bör tas bort. Det bör förtydligas att hållande av husdjur i allmänhet inte bör ingå i en skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlagen. Serviceinsatser Stadsområdesnämnd Väster menar att den anhöriges roll under serviceinsatser beskrivs på ett otydligt sätt. Det saknas nyanser i beskrivningen av vad som avses med normalfallet då hemsituationen hos brukare och anhöriga har många individuella variationer. Bedömningen av vad som är normala krav att ställa på en anhörig är inte entydig och bör därför nyanseras mer i riktlinjerna. På samma sätt förhåller det sig med formuleringen på annat sätt. Denna syftar till den anhörige och ställer förväntningar på att den anhörige ska tillgodose serviceinsatser. I meningen efter uttrycks att serviceinsatser kan beviljas som personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde. Denna mening blir för kortfattad och ryckt ur sitt sammanhang. Under rubriken Personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde bör det

5 förtydligas vilka fler insatser som kan beviljas som ett riktat anhörigstöd. Överlag behövs under serviceinsatser ett mer utvecklat och nyanserat resonemang kring den anhöriges roll. 4 (6) Hjälp/stöd att skaffa varor och tjänster Stadsområdesnämnd Västers uppfattning är att det inte mer än i undantagsfall ska vara möjligt för brukaren att följa med för att skaffa varor och tjänster. Samhällsutvecklingen går idag mot färre fysiska besök i matvarubutik som istället ersätts av beställning via internet av exempelvis matkassar med hemleverans. Hjälp och stöd när det gäller införskaffande av varor och tjänster bör därför i första hand ske via beställning hemifrån på dator eller läsplatta och inte via fysiska besök i matvarubutik. Situationer där kort från matvarubutiker eller liknande används av medarbetare i syfte att inhandla mat till brukare bör begränsas så långt möjligt. Kompletterande inköp är en utökning av insatser vilket medför utökade kostnader. Hjälp/stöd att bereda måltider Stadsområdesnämnd Väster bedömer att mat som hämtas från närbelägen matservering inte är att anse som skälig levnadsnivå, såvida inte den enskilde bor i Trygghetsboende eller Servicehus där matservering finns. Brukare som har medicinskt konstaterat behov av specifik kost ska få sitt behov tillgodosett och upprättade rutiner kring kost ska följas. En separat utredning av denna insats krävs. Hjälp/stöd med att tvätta och torka textilier och kläder Det bör läggas till att strykning endast avser enstaka klädesplagg. Mangling bör tas bort. Viktigt att beakta är att Malmö Stad har ett avropsavtal när det gäller tvätt hantering. Detta begränsar behovsbedömningen utifrån BIC då en mer detaljerad bedömning av momenten kring tvätt inte blir möjlig att göra. Stöd för deltagande i samhällsgemenskap - socialt liv Social samvaro kan konstateras vara en ny insatsbeskrivning som innan införandet av BIC inte funnits. Dock har innehållet som beskrivs under social samvaro tidigare beviljats fast under insatserna promenad eller kontaktperson. Det framkommer att social samvaro kan ersättas med insatsen promenad efter överenskommelse. Det är viktigt att insatserna social samvaro och promenad sätts i relation till varandra och att det finns en följsamhet i biståndsbedömningen. Alla insatser enligt BIC har ett bedömt och avsett funktionstillstånd och har därmed ett mål.

6 Stöd för rekreation och fritid Ledsagning i Malmö Stad beviljas i normalfallet upp till 16 timmar per månad. Stadsområdesnämnd Väster föreslår att möjligheten bör undersökas hur dessa timmar kan sänkas till 12 timmar. Insatsen promenad föreslås i riktlinjerna att efter brukarens önskemål kunna bytas ut mot insatsen social samvaro, något som Stadsområdesnämnd Väster ställer sig positiv till. 5 (6) Stöd för att utöva religion och andlighet Här behövs den anhöriges roll förtydligas. Under serviceinsatser nämns anhörig som en självklar part där behovet kan tillgodoses på annat sätt. Detta borde vara lika självklart att utgå ifrån när det gäller stöd för att utöva religion och andlighet. Stöd för känsla av trygghet När det gäller tillsyn nattetid bör tillsyn via kamera vara förstahandsvalet. Tillsyn via kamera innebär att hemtjänsten gör tillsyn enligt överenskommelse i genomförandeplanen utan att riskera att störa användaren som vid ett fysiskt besök nattetid. All nattillsyn går dock inte att göra via kamera exempelvis när det gäller kontroll av andning eller färg på läpparna. Frågan om samtycke bör särskilt beaktas. Personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde Det är positivt att avlösning kan ske även utanför hemmet då detta är ett önskemål som anhöriga ofta uttrycker. Att i särskilda fall bevilja avlastning ½ tiden hemma ½ tiden på växelvård är också positivt och är ett sätt att vara flexibel och prova en lösning i enskilda fall. Anhöriga är en heterogen grupp och behov, önskemål och upplevelser är därför skiftande och varierande. När det gäller att serviceinsatser kan beviljas som personligt stöd till anhöriga då den anhöriga tar stort ansvar för omvårdnad, bör det nyanseras och tydliggöras vad stort ansvar innebär för den anhörige. Detta bör vägas in i bedömningen av insatser. Särskilt boende Under detta stycke saknas beskrivning av de olika livsområdena på samma sätt som under ordinärt boende. Individuella behovsprövningar på särskilt boende görs redan idag och bör därför beskrivas. För att riktlinjerna som helhet ska vara likartade bör inte rutinbeskrivningar inkluderas under särskilt boende. Information om prioritering av verkställighet, stycket om brukarens önskemål om specifikt boende samt stycket om avflyttning bör därför tas bort från riktlinjerna. Korttidsvistelse Formuleringen praktiska, etiska och ekonomiska aspekter bör tas bort. Likaså formuleringen angående att särskilt beakta brukarens behov av trygghet. Det är tillräckligt att beskriva att en

7 helhetsbedömning görs av brukarens tillvaro och att behoven bedöms att inte kunna tillgodoses i ordinärt boende. 6 (6) Ordförande Jamal El-Haj Sekreterare Monika Laurell [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

8 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum Vår referens Johanna Sandberg Utredningssekreterare johanna.sandberg5@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen STK Sammanfattning Kommunstyrelsen har givit stadskontoret i uppdrag att ta fram riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL) i ordinärt boende samt revidera riktlinjerna för särskilt boende. I detta ärende presenteras det förslag till riktlinjer som framarbetats. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att utan eget ställningstagande sända förslag till Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) på remiss till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden, Malmö stads centrala pensionärsråd, Malmö stads Råd för funktionshinderfrågor, Vision, SACO, Kommunal, Ledarna och Vårdförbundet, med svarstid Nämnderna i stadsområdena ombeds särskilt kommentera förslaget utifrån stadskontorets frågeställningar. Beslutsunderlag - G-Tjänsteskrivelse, vård- och omsorgsberedningen oktober 2015 Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen - Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) Beslutsplanering KS Fördelningsmöte Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 29 april 2015 att ge stadskontoret i uppdrag att utreda och ta fram förslag på riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL). Vidare gav kommunstyrelsen stadskontoret i uppdrag att revidera riktlinjer för biståndsbedömning i särskilt boende. Dessa uppdrag har av stadskontoret hanterats gemensamt och resulterat i förslag till Rikt-

9 linjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL). Riktlinjerna har avgränsats till att inte omfatta insatser till personer i behov av insatser på grund av psykisk funktionsnedsättning. För dessa brukare beviljas också insatser enligt SoL men insatserna har andra förutsättningar och annat innehåll. 2 (4) Syftet med riktlinjerna Utgångspunkten för riktlinjerna är SoL och de sex inriktningsmål som fastställts i Plan för vårdoch omsorgsverksamhet i Malmö stad samt Malmö stads värdighetsgarantier. Syftet med riktlinjerna är att skapa likvärdiga bedömningar inom ramen för SoL och på så sätt säkerställa kvalitén i besluten avseende rättsäkerhet och transparens för brukaren. Utöver de brister i rättsäkerhet som variationerna medför innebär det också en otydlighet och upplevd orättvisa för brukare som flyttar mellan stadsområden och har sociala kontaktnät i andra stadsområden än där hen bor. På så sätt innebär riktlinjer för biståndsbedömning också kvalitet för brukaren. Riktlinjerna anger ett riktmärke för bedömning av skälig levnadsnivå inom områden där hjälp/stöd ofta ges. Det innebär att handläggaren vid biståndsbedömning av ett givet fall har riktmärket att förhålla sig till. Utifrån en individuell bedömning av skälig levnadsnivå kan dock bistånd ges både över och under riktmärket. Den individuella bedömningen innebär att brukarens individuella omständigheter och livssituation är avgörande. Det finns inga begränsningar i vad brukaren kan ansöka om, vare sig i typ av insats eller i insatsens omfattning. Brukaren kan beviljas mer eller mindre bistånd eller bistånd i en annan form än vad riktlinjerna anger. All myndighetsutövning sker utifrån SoL. Lagar, förordningar och vägledande domar är överordnade dessa riktlinjer. Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) innebär att följande dokument kan upphöra att gälla: - Riktlinjer för bistånd i form av SÄBO för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad - Tillämpningsanvisningar för biståndsbeslut omvandlat till tid gällande serviceinsatser i hemtjänst - Vägledning vid biståndsbedömning och utförande vid behov av hjälp med mat Utgångspunkten för riktlinjerna är ett hälsofrämjande förhållningssätt och en tilltro till de professionellas kunskap och förmåga att göra bedömningar utifrån intentionerna i lagstiftning, kommunövergripande mål och övriga styrdokument. Riktlinjernas utformning Sedan 2015 arbetar Malmö stads biståndshandläggare enligt den nationella modellen Äldres Behov I Centrum (ÄBIC), i Malmö stad benämnd Behov i Centrum (BIC). BIC är ett strukturerat arbetssätt utifrån en internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionsnedsättning och hälsa (ICF). Syftet med BIC är att stärka individperspektivet, likvärdigheten och säkerställa rättssäkerheten genom att det från handläggning till utförande fokuseras på individens behov snarare än insatsen. I BIC synliggörs elva livsområden där individer kan behöva stöd och hjälp. Det finns forskning som visat det finns en risk att biståndsbedömning utgår mer från kommunens utbud av insatser än individens behov. Vidare att det finns en tendens att fysiska begränsningar snarare än sociala faktorer har fått en ökad betydelse i biståndsbedömningen. Riktlinjerna utgår från de elva livsområden i BIC och bidrar på så sätt genom sin utformning till att stärka

10 arbetet med BIC och ett brett behovsorienterat arbetssätt i Malmö stad. 3 (4) Riktlinjerna är avsedd att användas av biståndshandläggaren och är därför utformad utifrån de livsområden som ska användas i utredning och dokumentation enligt BIC-modellen. Mot bakgrund av att riktlinjerna är avsedda att användas av biståndshandläggarna finns i riktlinjerna endast en kortfattad beskrivning av SoL. Brukarens rätt enligt SoL kommuniceras till brukare genom särskilt framtaget informationsmaterial. Framtagandeprocessen Riktlinjerna har tagits fram i en process där en arbetsgrupp utsetts utifrån representation från alla stadsområden och variation i kompetens och funktion. Enhetschef, sektionschefer och biståndshandläggare från stadsområdena har deltagit arbetsgruppen ledd av stadskontoret. Utgångspunkten i arbetet har varit att uppnå syftet med riktlinjerna avseende likvärdiga bedömningar samt rättsäkerhet och transparens för brukaren. Inom ramen för arbetet har ökad flexibilitet för brukaren eftersträvats, till exempel genom möjlighet att byta promenad mot social samvaro eller att avlösning kan ske utanför hemmet. Hela dokumentets har hanterats i arbetsgruppen men vissa områden inom framförallt ordinärt boende har särskilt diskuterats där det bedömts finnas en ökad risk att tillämpningen av SoL varierar. Riktlinjerna som avser särskilt boende har kortats ner men har generellt bibehållet innehåll. Den märkbara förändring från tidigare som föreslås gäller att brukaren har fem dagar istället för nuvarande sju dagar för att tacka ja eller nej till erbjudande om särskilt boende. I framtagandeprocessen har kontakter tagits för fördjupad kunskap utifrån vissa perspektiv, t.ex. religion, jämställdhet och anhöriga. Riktlinjernas påverkan på ekonomi och kvalitet Utifrån begreppet skälig levnadsnivå i SoL kan Malmö stad välja att ha en mer generös tillämpning inom vissa områden som bedöms vara strategiskt viktiga. Ett sådant strategiskt viktigt område är brukarens upplevelse av kvalitet i socialstyrelsens brukarundersökning. Socialstyrelsen konstaterade i sin rapport Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 att skillnader i resultat mellan olika grupper inte verkar bero så mycket på kön eller på vem som fyller i enkäten, utan i första hand på om den äldre bor ihop med någon eller känner sig ensam. Resultaten tyder på att ensamheten har betydelse både för den egenupplevda hälsan och för hur den äldre upplever äldreomsorgen. De sammanboende äldre med hemtjänst har sämre hälsa än ensamboende äldre men ger trots det överlag mer positiva svar på frågorna i enkäten. Kvinnor är, jämfört med män, ensamboende i högre omfattning och känner sig också i större utsträckning ensamma. De ensamboende med hemtjänst och de som känner sig ensamma på äldreboendet svarar i mindre utsträckning positivt på frågorna i enkäterna. Socialstyrelsens slutsats visar att höjd kvalitet i bemärkelsen ökad nöjdhet på brukarundersökningen, sannolikt kan uppnås genom insatser mot ensamhet. Ambitionen vid framtagandet av riktlinjerna har varit att öka fokus på områden som syftar till att bryta isolering och erbjuda gemenskap. I första hand ligger dessa insatser inom det förebyggande arbetet men det kan också vara relevant i vissa biståndsbeslutade insatser, t.ex. ta hand om djur, ledsagning, kontaktperson, möjlighet att följa med och handla mat, möjlighet att utöva religion och andlighet m.m. Det finns områden där Malmö stad idag bedöms ha en mer generös tillämpning än vad skälig

11 levnadsnivå enligt lagen kräver och där det av strategiska skäl finns anledning att se över bedömningarna. Framförallt handlar det om serviceinsatserna. Utifrån kunskap om demografiska förändringarna de kommande tio åren krävs beslut som tillvarata de ekonomiska och kompetensmässiga resurserna i Malmö stad. I arbetet med riktlinjerna har det varit en bärande tanke att inom serviceinsatserna ha en tillämpning som håller sig till den skäliga levnadsnivå som lagen föreskriver och där lagens skrivning om att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt betonas. Det har som konskevens att förslag till riktlinjer för serviceinsatser innehåller skrivningar om att bistånd i normalfallet inte beviljas om det bor annan vuxen i hushållet då behovet anses kunna tillgodoses på annat sätt. Det finns naturligtvis ändå möjlighet att bevilja bistånd trots att annan vuxen finns i hushållet när det anses skäligt, t.ex. för att minska belastningen på en anhörig. 4 (4) De ekonomiska konsekvenserna av riktlinjerna är svårbedömda. De strategiska ställningstaganden som gjorts i arbetet har syftat till att få en likvärdig och korrekt bedömning av skälig levnadsnivå i Malmö stad med fokus på kvalitet och ett långsiktigt effektivt resursutnyttjande. De områden där en generösare tillämpning förespråkas innebär en högre kvalitet vilket medför ökade kostnader. På lång sikt kan dock en kvalitetshöjning innebära lägre kostnader, då det är känt att gemenskap och mening för brukaren ger bättre hälsa både psykiskt och fysiskt. En sammantagen konsekvens av framtagandet av riktlinjer är dock att stadsområdenas ekonomiska handlingsutrymme begränsas. Inom de områden där riktlinjerna bedöms vara över skälig levnadsnivå finns inte längre möjlighet för ett enskilt stadsområde att göra en egen bedömning att sänka nivån utifrån ekonomiska förutsättningar. Stadskontorets förslag Vidare hantering av förslag till riktlinjer Det är viktigt att stadsområdena får möjlighet att lämna sina kommentarer på förslag till riktlinjer för att synliggöra skillnader mellan stadsområdena. Det är särskilt viktigt att få synpunkter på hur riktlinjerna kan förväntas påverka ekonomi och kvalitet i respektive stadsområde utifrån de skillnader i tillämpning av SoL som idag finns. Förslag till Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) skickas på remiss till samtliga stadsområden med frågeställningarna: Vilken påverkan har förslaget på ert stadsområdes ekonomi respektive kvalitet? Hur förhåller sig den nivå för skälig levnadsnivå som uttrycks i förslag till riktlinjer till den nivå som tillämpas inom ert stadsområde idag? Finns det någon insats/stöd och hjälp i förslag på riktlinjer som ni bedömer saknas? Om så vilken och vilken påverkan har den på ert stadsområdes ekonomi och kvalitet? Hur bedömer stadsområdena att förslag till riktlinjer kan förväntas påverka anhöriga/närståendes situation? Finns det idéer och förslag på ändrad teknik eller nya arbetsmetoder som kan tillföras riktlinjerna? Hur bör insatsen som beskrivs som social samvaro utformas (t.ex. bör det finnas tydlig målsättning på samma sätt som kontaktperson)? Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

12 Riktlinjer för bistånd i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL) Förslag till Riktlinjer för biståndsbedömning i ordinärt boende och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen Framtagna av Stadskontoret

13 Innehåll 1. Inledning Kommunövergripande mål Plan för vård- och omsorgsverksamhet Värdighetsgarantier Ordinärt boende Förflyttning Personlig vård Hemliv Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Känsla av trygghet Personligt stöd till person som vårdare eller stödjer den enskilde Särskilt boende Permanent särskilt boende Vistelse på korttidsenhet

14 1. Inledning Syftet med riktlinjerna är att skapa likvärdiga bedömningar inom ramen för socialtjänstlagen (SoL) och på så sätt säkerställa kvalitén i besluten avseende rättsäkerhet och transparens för brukaren. Riktlinjerna är ingen garanti för och inte heller en begränsning av rätten till bistånd. Det finns inte heller begränsningar i vad brukaren kan ansöka om, vare sig i typ av insats eller i insatsens omfattning. Alla insatser som brukaren ansöker om ska utredas och en individuell behovsprövning ska alltid göras. All myndighetsutövning sker utifrån SoL. Lagar, förordningar och vägledande domar är överordnade dessa riktlinjer. Riktlinjerna anger ett riktmärke för bedömning av skälig levnadsnivå inom områden där hjälp/stöd ofta ges. Det innebär att handläggaren vid biståndsbedömning av en ansökan har riktmärket att förhålla sig till. Utifrån en individuell bedömning av skälig levnadsnivå kan dock bistånd ges både över och under riktmärket. Den individuella bedömningen innebär att brukarens individuella omständigheter och livssituation är avgörande. Brukaren kan beviljas mer eller mindre bistånd eller bistånd i en annan form än vad riktlinjerna anger. Riktlinjerna är avsedda att användas av biståndshandläggaren och är därför utformade utifrån de livsområden som ska användas i utredning och dokumentation enligt BIC-modellen (Behov i Centrum). BIC är ett arbetssätt som innebär en strukturerad dokumentation av äldres behov med användning av internationell klassificering av behovstillstånd, funktionsnedsättning och hälsa (ICF). BIC omfattar nio livsområden enligt ICF och ytterligare två livsområden som Socialstyrelsen har beslutat att komplettera med. Varje livsområde täcker många olika slags behov och den beskrivning av hjälp/stöd som här ges är inte uttömmande utan omfattar den hjälp/stöd som är vanligast förekommande inom livsområdena förflyttning, personlig vård, hemliv, samhällsgemenskap och socialt och medborgerligt liv, känsla av trygghet samt personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde. Hjälp/stöd inom olika livsområden kan innefatta enstaka eller samtliga moment. Målsättningen med BIC är att insatsen ska utformas utifrån brukarens behov och inte utifrån ett antal fastställda insatser. Utifrån utredningen, beslutade insatser och brukarens önskemål ska genomförandet planeras tillsammans av brukaren och utföraren och dokumenteras i en genomförandeplan. Utgångspunkten för riktlinjerna är ett hälsofrämjande och rehabiliterande förhållningssätt och en tilltro till de professionellas kunskap och förmåga att göra bedömningar utifrån intentionerna i lagstiftning, kommunövergripande mål och övriga styrdokument. 2. Kommunövergripande mål 2.1 Plan för vård- och omsorgsverksamhet Utgångspunkten för riktlinjerna är SoL och de sex inriktningsmål som fastställts i Plan för vård-och omsorgsverksamhet i Malmö stad: Du som är brukare ska ha inflytande över hur stöd och hjälp från vård- och omsorgsverksamheten utformas. Du som är brukare ska känna dig trygg med vård- och omsorgsverksamhetens stöd och hjälp/stöd. Du som är brukare ska bemötas med respekt för din unika person. Du som är brukare ska kunna kommunicera utifrån dina förutsättningar. Du som är brukare ska få en säker hälso- och sjukvård av god kvalitet. Du som är brukare ska få stöd och hjälp med ett rehabiliterande förhållningssätt. 3

15 2.2 Värdighetsgarantier Utifrån den nationella värdegrund som finns i SoL har Malmö stad beslutat om fem värdighetsgarantier som anger vad brukare i ordinärt boende kan förvänta sig av de tjänster som Malmö stad ger i form av stöd och service: Vi garanterar att du som fått ett biståndsbeslut om hjälp och stöd i det egna hemmet erbjuds ett uppföljningssamtal senast 3 månader efter att hjälpen påbörjats. Vid samtalet får du möjlighet att tillsammans med din biståndshandläggare diskutera vad biståndsbeslutet innebär för dig. Tillsammans med dig skriver vi en genomförandeplan. Den beskriver hur du vill att vi ska hjälp dig, med det som du blivit beviljad. Vi garanterar att planen ska vara klar inom 2 veckor från det att din hjälp har startat. Vi garanterar dig som har hjälp från hemtjänsten, att personal från Malmö stad som besöker dig i ditt hem legitimerar sig. Legitimationen ska bäras synlig för dig. Om vi inte kan komma på avtalad tid garanterar vi att vi tar kontakt med dig. Om någon annan än för dig känd personal kommer, garanterar vi att vi kontaktar dig i förväg. Om den hjälp du har blivit beviljad i form av serviceinsatser, t.ex. städning och tvätt, inte blir utförd vid det tillfälle som är avtalat, garanterar vi att hjälpen kommer att bli utförd snarast. Dock allra senast inom 5 veckodagar (måndag-söndag). Vi tar kontakt med dig för att tillsammans komma överens om när hjälpen kan utföras. 3. Ordinärt boende 3.1 Förflyttning Hjälp/stöd att ändra grundläggande kroppsställning ingår som moment i samband med hjälp/stöd med annat syfte, t.ex. vid personlig vård. Hjälp/stöden kan också beviljas separat som hjälp/stöd med förflyttning för att undvika försämrad hälsa och erbjuda variation i vardagen. Hjälp/stöd att röra sig runt på olika platser kan innefatta att förflytta sig inom och utanför bostaden, t.ex. att ta sig till brevlådan. Hjälp/stöd att röra sig omkring på olika sätt kan innefatta bärhjälp som utförs med trappklättrare. Bärhjälp beviljas i normalfallet endast i egna boendet och endast i en övergångsperiod under tiden som ett anpassat boende ordnas. Innan beslut kan fattas om att bevilja bärhjälp ska en besiktning ske för att säkerställa att trappklättring kan ske utifrån en bedömning av olycksrisker, arbetsmiljörisker samt de givna praktiska begränsningarna med trappklättrare. Vid färdtjänstresa med specialfordon i Malmö stad kan brukaren under vissa förutsättningar få hjälp med trappklättring. 3.2 Personlig vård I personlig vård ingår att i vardagen se till en helhetssyn på brukarens välbefinnande och begränsade självständighet, t.ex. genom kontinuerlig uppsnyggning av bostaden. Hjälp/stöd att tvätta sig kan innebära hjälp/stöd med att tvätta av sig (övre och nedre toalett) och/eller dusch/bada/helavtvättning. Hjälp/stöd med att tvätta av sig (övre och nedre toalett) beviljas i normalfallet två gånger dagligen. Dusch/bad/helavtvättning beviljas i normalfallet en till tre gånger i veckan. Utifrån särskilda skäl kan dusch/bad/helavtvättning beviljas vid fler 4

16 tillfällen än normalfallet, t.ex. medicinsk orsak. Hjälpen/stödet innefattar också tillhörande moment av städning. Hjälp/stöd att sköta kroppsvård innebär hjälp/stöd att upprätthålla god nivå på den personliga hygienen genom tand- och munvård och enklare hud-, hår- och nagelvård. Rengöring av hörsel- och synhjälpmedel ingår vid behov. Hjälp/stöd att sköta toalettbehov kan innebära hjälp/stöd vid toalettbesök, tömma fristående toalett samt byte av inkontinensskydd, stomipåse, uribag. Hjälpen/stödet innefattar också tillhörande moment av att avlägsna avfall. Hjälp/stöd att klä sig kan innebära daglig hjälp/stöd med påklädning, avklädning och vid behov hjälp att ta på/av stödstrumpor. Hjälp/stöd att äta och dricka kan innefatta stöd genom att få sällskap under måltiden för att öka matlust och/eller hjälp att ge dryck/mata. Hjälp/stöd att sköta sin egen hälsa kan innefatta medföljning till bestämt mål där tid bokats för att sköta kroppsvård och egen hälsa t.ex. besöka läkare, tandläkare, frisör och/eller fotvård. I första hand hänvisas till färdtjänst med extra behjälplighet/sjukresa. Medföljning kan beviljas om brukaren har svårt att tillgodogöra sig information och/eller göra sig förstådd och/eller på annat sätt har svårigheter att genomföra sitt besök. Stark upplevelse av otrygghet kan vara skäl att bevilja medföljning. Hjälp/stöd kan beviljas för förberedelser, t.ex. inför avresa till läkarbesök. Hjälp/stöd att sköta sin egen hälsa kan även innebära hjälp/stöd att utföra egenvård. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården har bedömt att en person själv, eller med hjälp av någon annan, kan utföra. En egenvårdsbedömning ska finnas som underlag för beslut. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för Malmö stads rutin för egenvård. 3.3 Hemliv Hjälp/stöd att bereda måltider kan innefatta att en eller flera gånger dagligen få hjälp/stöd med tillagning av enklare måltider, uppvärmning av mat eller att mat hämtas från ett närbeläget ställe som erbjuder färdiglagad mat, t.ex. restaurang eller butik. Formen för hjälp/stöd att bereda måltider bestäms utifrån brukarens önskemål och kan variera mellan olika dagar. Besök på matservering ingår i normalfallet inte i insatsen men besök på närbelägen matservering kan innefattas vid särskilda behov, t.ex. av medicinska skäl för god nutrition och/eller social samvaro. Hjälp/stöd att bereda måltider kan också innefatta servering av maten. Hjälp/stöd att städa köksutrymme och köksredskap kan innefatta disk och övriga tillhörande moment av städning av köket efter måltid. I normalfallet beviljas disk en gång per dag. Hjälp/stöd att bädda innebär i normalfallet att bäddning sker dagligen under morgonen. Hjälp/stöd att avlägsna avfall innebär i normalfall att en till tre gånger i veckan få hjälp/stöd att slänga och, när möjlighet finns, sortera hushållssopor i till bostaden närbeläget sopkärl/soprum/miljörum. Vid beviljad hjälp/stöd med toalettbehov kan hjälp/stöd att 5

17 avlägsna avfall ingå om behov finns. Hjälp/stöd att lämna avfall till återvinningsstation eller återvinningscentral beviljas i normalfallet inte. Hjälp/stöd att ta hand om djur kan innefatta matning, rastning samt rengöring av bur/kattlåda. I normalfallet ges hjälp/stöd i en övergångsperiod under tiden som en permanent lösning ordnas för brukarens husdjur. Hjälp/stöd kan också ges om djuret är av särskilt stor betydelse för brukarens upplevelse av gemenskap och mening. Djuret ska vara i brukarens ägo innan behovet av hjälp uppstått. Överenskommelse ska ingås kring hur djuret ska hanteras, t.ex. behov av munkorg, veterinärbesök eller vid händelse av att brukaren blir inlagd på sjukhus. Vid beslut ska hänsyn tas till hur omfattande hjälp som behövs för att ta hand om djuret. SERVICEINSATSER Serviceinsatser utgörs av hjälp/stöd inom följande områden: Skaffa varor och tjänster Tvätta och torka textilier och kläder Städa bostaden Biståndsbeslut för serviceinsats omvandlas till en totaltid angiven i timmar per månad. Beräkningen utgår ifrån den tidsomfattning som det i normalfallet går åt för att utföra serviceinsatsen, den så kallade schablontiden och en normalfrekvens som anger hur ofta insatsen utförs. Biståndsbeslut om serviceinsats utöver schablontid och normalfrekvens kan ges om det bedöms finnas behov av detta. Stöd och hjälp kan vara antingen stödjande/tränande eller kompenserande. Då fler i hushållet är beviljad samma serviceinsats är schablontiden i normalfallet lägre för utförande av serviceinsatsen. Om en ansökan avser stöd/hjälp med en till två serviceinsatser upp till åtta timmar per månad och brukaren är 65 år eller äldre, ska i normalfallet en förenklad handläggningsprocess tillämpas där momentet inhämtande av fakta är mindre omfattande, t.ex. genom att ringa brukaren för att bedöma om det finns behov av ett hembesök. En serviceinsats innebär att brukaren själv avgör vad som behöver göras inom ramen för den beviljade serviceinsatsen och under den avsatta tiden. Brukaren kan också tillfälligt byta insatsen mot en annan beviljad serviceinsats om hen så önskar. Om det finns fler vuxna i hushållet anses behovet av serviceinsatser i normalfallet kunna tillgodoses på annat sätt. Hänsyn ska inte tas till okunskap och bristande erfarenhet av hemarbete hos övriga vuxna i hushållet. Serviceinsatser kan också beviljas som personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde. Hjälp/stöd att skaffa varor och tjänster beviljas i normalfallet en gång per vecka och brukaren avgör vad den beviljade tiden ska användas till. Hjälpen/stödet kan innefatta att handla livsmedel och/eller ärende till t.ex. postombud, apotek, systembolag och/eller bankärenden. Brukaren ska ha möjlighet att följa med för att skaffa varor och tjänster. Som alternativ till inköp i fysisk affär alernativt vid inköp av större volymer livsmedel kan hjälp/stöd att beställa varor med hemleverans ges. Hjälp/stöd kan också innefatta momenten att planera och sammanställa inköpslista, kasta gammal mat samt ordna förvaring av inköpen i hemmet. Kompletterande inköp kan beviljas för inköp och/eller ärende som utförs mer sällan, t.ex. inköp av kläder och husgeråd eller längre bankärenden. Vid särskilda skäl kan även kompletterande inköp beviljas för inköp av livsmedel och/eller ärenden, i normalfallet en 6

18 gång i veckan. Särskilda skäl kan t.ex. vara medicinska orsaker, begränsade förvaringsmöjligheter och/eller vid hemkomst från sjukhus. Hjälp/stöd med att tvätta och torka textilier och kläder beviljas i normalfallet varannan vecka och brukaren avgör vad den beviljade tiden ska användas till. Hjälp/stöd med att tvätta och torka textilier och kläder kan beviljas oftare än varannan vecka, t.ex. av medicinska skäl eller om brukaren ensam ansvar för hemmavarande små barn. Textilier och kläder avser normal hushållstvätt och endast brukarens tvätt (inkl. tvätt vid ensamt ansvar för hemmavarande barn). Vid behov kan hjälp/stöd också ges med strykning av klädesplagg, mangling samt enklare lagning av kläder, t.ex. sy i en knapp. Bädda sängen med rena sängkläder kan ingå i städning. Hjälpen/stödet kan innebära enbart hjälp/stöd att hantera hushållsapparater (t.ex. tvättmaskin) och/eller torka textilier och kläder. En förutsättning för att hjälp/stöd ska kunna ges är tillgång till tvättmaskin samt att brukaren tillhandahåller tvättmedel/sköljmedel. Hjälp/stöd att städa bostaden beviljas i normalfallet varannan vecka och brukaren avgör vad den beviljade tiden ska användas till. Hjälp/stöd att städa bostaden kan innefatta dammsugning, våttorkning av golv, damning/avtorkning, städning av toalett/badrum och vattna blommor. Bädda sängen med rena sängkläder kan ingå i städning. Hjälp/stöd med att städning som normalt görs mer sällan kan också innefatta t.ex. fönsterputsning, rengöring av ugn och avfrostning av frys. Fönsterputsning av icke-vändbara eller utgående fönster samt flytt av tunga möbler görs inte av arbetsmiljöskäl. Storstädning och saneringsstädning ingår inte i hjälp/stöd med att städa bostaden. Städutrustning och rengöringsmedel tillhandahålls av brukaren. 3.4 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Stöd för deltagande i samhällsgemenskap - socialt liv kan innefatta kontaktperson, social samvaro och/eller dagverksamhet. Som alternativ kan beviljas ledsagning till t.ex. öppna mötesplatser och/eller möjligheten till hjälp/stöd från ideella sammanslutningar. Kontaktperson kan beviljas om brukaren är isolerad och behöver stöd/hjälp för att ta initiativ och skapa sociala kontakter. I normalfallet beviljas en period upp till sex månader med en tydlig målsättning om vad som förväntas uppnås under perioden. Social samvaro kan beviljas vid avsaknad av kontinuerlig social kontakt och/eller om brukaren har begränsad förmåga att röra sig utanför hemmet. I normalfallet beviljas social samvaro 1-2 gånger per vecka. Om brukaren önskar komma ut kan social samvaro ersättas av promenad. Dagverksamhet kan beviljas när brukaren behöver få kontinuerlig social stimulans. Dagverksamhet kan ha olika inriktningar och kan erbjudas som social stimulans för brukaren och/eller avlastning för anhörig/närstående. Stöd för rekreation och fritid kan innefatta ledsagning där brukaren ges möjlighet till fritidsaktivitet utanför hemmet, t.ex. motion, besök hos vänner, föreningsaktiviteter, kultur/nöjen och shopping. Ledsagning innefattar de moment av hjälp/stöd med personligt omvårdnad som behövs under insatsens genomförande. Ledsagning beviljas i normalfallet upp till 16 timmar per månad. Fler timmar kan beviljas utifrån hänsyn till brukarens tidigare livsstil och vanor. 7

19 Promenad avser aktivitet utanför hemmet utan särskilt förutbestämt mål och beviljas i normalfallet 1-2 gånger per vecka. Om brukaren inte orkar eller vill gå ut kan brukaren välja att ersätta insatsen med social samvaro. Stöd för att utöva religion och andlighet kan innefatta insatser i samband med utövning, t.ex. hjälp med tvagning eller iordningställa inför ritual. Stöd beviljas i normalfallet om utövandet är av mycket stor betydelse för brukarens upplevelse av gemenskap och mening. Om brukaren tillhör en församling bör, med brukarens samtycke och delaktighet, dialog ske kring former för utövning och möjlighet till gemensamma lösningar för att möjliggöra utövning. Vid beslut ska hänsyn tas till hur omfattande hjälp som behövs för att utöva religion och andlighet. 3.5 Känsla av trygghet Stöd för känsla av trygghet kan innebära trygghetslarm, tillsyn och/eller telefonservice. Trygghetslarm beviljas i normalfallet om brukaren uttrycker egen upplevelse av oro och/eller otrygghet. Vid ansökan om trygghetslarm från brukare som är 65 år eller äldre kan en förenklad handläggningsprocess tillämpas där momentet inhämtande av fakta är mindre omfattande, t.ex. genom att ringa brukaren för att bedöma om det finns behov av ett hembesök. Telefonservice innebär ett planerat telefonsamtal från omvårdnadspersonal medan tillsyn innebär ett fysiskt besök hos brukaren. Som alternativ eller komplement kan tillsyn ges i form av tillsyn via trygghetskamera eller möjlighet till kontakt via videokommunikation. Tillsyn och/eller telefonservice beviljas i normalfallet om brukaren uttrycker påtaglig upplevelse av oro och/eller otrygghet och/eller vid förhöjd risk för plötslig sjukdom och/eller olycka. Oförmåga att själv kunna kommunicera vid behov av hjälp/stöd ska särskilt beaktas vid bedömning av behov av tillsyn och/eller telefonservice. 3.6 Personligt stöd till person som vårdare eller stödjer den enskilde Omvårdande insatser som utförs av en anhörig/närstående är till skillnad från serviceinsatser ett frivilligt åtagande och ska inte förutsättas vid biståndsbedömning enligt SoL. Den anhörige/närstående ska själv avgöra hur stort ansvar hen vill ta för omsorgen och har rätt att ompröva sitt ställningstagande. Personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde kan omfatta insatser som avlösning, växelboende och serviceinsatser och beviljas när anhöriga är i behov av avlastning och den närstående har stort omvårdnadsbehov. Avlösning för anhörig/närstående beviljas utifrån behov och är avgiftsfritt upp till 12 timmar per månad. Den beviljade tiden kan delas upp vid flera tillfällen. Avlösning kan ske i hemmet eller på annan plats utifrån anhörig/närstående och brukarens önskemål och inkluderar den hjälp med personligt omvårdnad som brukaren behöver under tiden som avlösningen pågår. Växelboende beviljas i normalfallet med 2/3 av tiden hemma och 1/3 av tiden på växelboende. Vid omfattande avlastningsbehov kan 1/2 tiden hemma och 1/2 tiden på växelboende beviljas men brukarens behov av en stabil boendesituation ska särskilt tas hänsyn till. Plats på särskilt boende ska vid dessa fall övervägas. Serviceinsatser kan beviljas som personligt stöd till anhöriga/närstående då den anhöriga/närstående tar stort ansvar för omvårdnad. 8

20 4 Särskilt boende 4.1 Permanent särskilt boende Permanent särskilt boende finns i form av vårdboende (somatisk vård) och gruppboende (demensvård). Plats på permanent särskilt boende kan i normalfallet beviljas om behoven är av omfattande social och/eller medicinsk omvårdnadskaraktär, omfattar stora delar av dygnet och inte kan tillgodoses i ordinärt boende utifrån praktiska, etiska och/eller ekonomiska aspekter. Bedömningen ska utgå från en helhetssyn på brukarens tillvaro och särskilt beakta brukarens behov av trygghet. Brukare under 65 år ska i första hand erbjudas särskilt boende som är utformat för yngre brukare om inte behovet kan tillgodoses bäst på annat boende. Rätten till att bo kvar hemma, den så kallade kvarboendeprincipen, ska vara vägledande vid beslut för brukare i ordinärt boende såväl som för brukare som har flyttat till ett särskilt boende. Det finns dock fall där det utifrån praktiska, etiska och/eller ekonomiska aspekter inte är försvarbart att erbjuda hemtjänst utan särskilt boende är enda alternativet vid behov av stöd/hjälp. För brukare som bor i särskilt boende kan det i vissa fall, exempelvis vid demenssjukdom eller omstrukturering av verksamheten, också bli nödvändigt med en flytt till annat särskilt boende. När brukaren erhållit ett bifallsbeslut för permanent särskilt boende ska beslutet verkställas. När det finns flera beslut som ska verkställas sker prioritering av verkställighet enligt följande: 1. Domstolsbeslut 2. Icke verkställda beslut enligt SoL (mer än 90 dagar) 3. Personer som befinner sig på korttidsplats i väntan på permanent särskilt boende 4. Önskemål om ett specifikt boende/geografiskt område. Brukaren ska erbjudas ett så passande boende som möjligt och brukarens önskemål om boendets utformning och närhet till brukarens tidigare boende ska beaktas. Vid erbjudande ska särskild hänsyn tas till de brukare som har behov av boende med specialinriktning. Brukare som flyttar från annan kommun och beviljats särskilt boende i Malmö, fördelas mellan stadsområdena enligt turordning. Brukaren kan ha önskemål om ett specifikt boende eller ett visst geografiskt område. De första två månaderna bevakas tillgången på lediga lägenheter i det önskade boendet/området. Därefter bevakas även andra boenden. Om det inte finns en ledig lägenhet att tillgå på det boende/område som brukaren önskat ska brukaren erbjudas ett alternativt boende. Även om brukaren accepterar det alternativa boende som erbjuds kan hen välja att ställa sig i byteskö till önskat boende/område och får då ett nytt beslutsdatum som är detsamma som det datum brukaren ställde sig i byteskön. Om brukaren väljer att tacka nej till det alternativa boendet kvarstår brukaren i kö och behåller sitt beslutsdatum. Om brukaren tackar nej till det boende/geografiskt område som hen önskat förlorar brukaren sin plats i kön till det önskade boendet/geografiska området. Ärendet ska då också följas upp och brukaren återkommer till kön med nytt beslutsdatum. Från det att biståndshandläggaren genom personlig kontakt lämnat ett erbjudande om plats på särskilt boende har brukaren fem kalenderdagar på sig att ta ställning till erbjudandet förutsatt att lägenheten är visningsklar. Uteblivet svar betraktas som om brukaren tackar nej. Om brukaren vistas på sjukhus eller korttidsboende ska erbjudande om plats accepteras 9

21 alternativt återvänder brukaren till ordinärt boende. Under förutsättning att lägenheten är inflyttningsklar sker inflyttning inom sju kalenderdagar från det att brukaren tackat ja till erbjudandet. Brukaren ska ges möjlighet till parboende i de fall hen blivit beviljad permanent särskilt boende och tidigare varit varaktigt sammanboende med någon, t.ex. make/maka, sambo eller partner. Parboende innebär att endast den ena i paret beviljats särskilt boende. Om medflyttande har behov av stöd och hjälp kan insatser beviljas motsvarande hemtjänst i ordinärt boende. Boendeabonnemang erbjuds till ordinarie avgift. Det ska i utredningen säkerställas att det är båda parternas vilja att fortsätta bo tillsammans. Möjligheten finns också för potentiell medflyttare att prova att bo tillsammans i särskilt boende under tre månader. I hyresavtalet ska inskränkning av besittningsrätten för medflyttande framgå och om behov av parboende upphör ska medflyttande flytta till annan lägenhet, t.ex. enrumslägenhet i särskilt boende om bistånd beviljas. Om avflyttning sker på grund av dödsfall och lägenheten töms inom sju dagar, ansvarar boende för flyttstädning. Om lägenheten inte töms inom sju dagar, ansvarar dödsboet för flyttstädning. Om möjligheten finns och avflyttning kan påskyndas, bör boendet erbjuda tillfällig förvaring av möbler och dylikt. Boendet och dödsboendet ska då ha särskild överenskommelse om detta. 4.2 Vistelse på korttidsenhet Vistelse på korttidsenhet kan i normalfallet beviljas när brukaren har omfattande omvårdnadsbehov under stora delar av dygnet och då behoven inte kan tillgodoses i ordinärt boende utifrån praktiska, etiska och/eller ekonomiska aspekter. Bedömningen ska utgå från en helhetssyn på brukarens tillvaro och särskilt beakta brukarens behov av trygghet. Vistelse på korttidsenhet är tillfällig i väntan på att förutsättningar finns för att återvända till ordinärt boende eller flytta till permanent särskilt boende. Korttidsenheterna finns med inriktning rehabilitering, demens och bedömning av vårdnivå. Därutöver finns Kommunens rehabiliteringsavdelning (KRA) som erbjuder sjukgymnastik eller arbetsterapi för framförallt brukare med neurologisk sjukdom eller ortopedisk sjukdom. Vistelse på korttidsenhet kan beviljas akut för brukare där social svikt har uppstått i hemmet, t. ex om en anhörig/närstående som vårdar brukaren insjuknar. Akut korttidsplats kan inte beviljas för medicinsk bedömning eller till KRA. 10