niversitetsläraren Partierna svarar på SULF:s frågor 12/2010 sid Efter valet Båda blocken vill utreda tre terminer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "niversitetsläraren Partierna svarar på SULF:s frågor 12/2010 sid 12 15 Efter valet Båda blocken vill utreda tre terminer"

Transkript

1 niversitetsläraren 12/2010 Partierna svarar på SULF:s frågor sid Avtalsrörelsen Nej till förslag från Arbetsgivarverket sid 4 Efter valet Båda blocken vill utreda tre terminer sid 5 SULF i Almedalen Politiker-debatt lockade många sid 7

2 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel Fax: Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor exkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås niversitetsläraren Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. LEDARE En forskningspolitik för framtiden? Regeringens forskningsberedning presenterade den 21 juli rapporten Forskning formar framtiden. Samma dag skriver högskole- och forskningsminister Tobias Krantz på DN-debatt att det är viktigt med ett forskningsklimat med betydande frihet för den enskilde forskaren, och ett forskningsklimat som accepterar misslyckanden och belönar långsiktig framgång. Detta är ett förhållningssätt som borde gälla generellt inom svensk forskningspolitik, men som inte på alla punkter stämmer överens med inriktningen i den förda politiken och förslagen i forskningsberedningens rapport. För snart två år sedan genomförde regeringen den förändring som innebär att en mindre andel av de direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor fördelas utifrån indikatorer för publiceringar och citeringar, respektive förmågan att attrahera externa anslag. Forskningsberedningen förespråkar nu att ytterligare kriterier ska tillföras, med fokus på forskningens användbarhet, och att en större andel av anslagen än idag ska fördelas utifrån dessa kvalitetsindikatorer. Att fördela medel utifrån publiceringar, citeringar och externa anslag gynnar i sig väletablerad forskning snarare än nyskapande. Att dessutom tillföra kriterier som värderar en kortsiktig samhällsnytta riskerar ytterligare att missgynna den grundläggande, nyfikenhetsdrivna och innovativa forskning där tillämpningen många gånger inte kan förutsägas, eller i alla fall ligger mycket långt fram i tiden. Detta är inte en politik som skapar ett forskningsklimat som accepterar kortsiktiga misslyckanden och belönar långsiktig framgång. Tvärtom är det en politik som stimulerar lärosätena till att satsa på väletablerade frågeställningar och sådan forskning där tillämpningen är känd och tydlig, och där den dessutom ligger nära i tiden. Forskningsberedningen föreslår att ett hundratal unga och lovande forskare ska tilldelas anslag för att under en begränsad period kunna utveckla sin forskning utan oro för sin finansiering. Likaså föreslås att forskningsfinansiärerna bör avsätta en viss andel medel för riskfyllda projekt. Goda ansatser, men det krävs något annat än en satsning på några mycket få och utvalda personer och projekt för att leva upp till den syn på den enskilde forskarens frihet som Tobias Krantz argumenterar för på DN-debatt. Det krävs en tyngdpunkt i politiken för ökad akademisk frihet för den enskilde forskaren. På DN-debatt och i rapporten presenteras förslaget om att satsa på ett hundratal unga och lovande forskare som en satsning på ett elitprogram. Den 22/7 på UNT:s debattsida bemöter ledamoten i forskningsberedningen Li Bennich-Björkman den beskrivningen och utvecklar resonemanget. Utifrån detta är det värt att reflektera över rapportens status, och i vilken mån resonemangen är beredningens eller snarare regeringens. Är rapporten att betrakta som ett regeringsdokument och ett inlägg i inför den stundande valrörelsen? Om så är fallet riskerar rapporten att i förlängningen undergräva forskningsberedningens ställning. rikard lingström 2:e vice ordförande I SULF TS-kontrollerad upplaga: ex Se även artikel om forskningsberedningen på sidan Universitetsläraren 12/2010

3 INNEHÅLL 12: Ledare: En forskningspolitik för framtiden? 4 Avtalsrörelsen Saco-S motsätter sig förslag från arbetsgivaren 5 Efter valet Alternativet tre terminer bör utredas tycker partiblocken Sid 7 foto: katarina grip höök 10 Flodström är nu utredare av forskningsfinansiering 15 april 3 juni Före 10 semestrarna Inför valet: Juli Augusti 30 september Saco-S årsmöte diskuterar Saco-S-representantskap fastställer till Arbetsgivarverket. börjar på allvar. ett nytt avtal klart. Innan dess ska Yrkandena lämnas över Semester Förhandlingarna Avtalet går ut och i bästa fall är inriktningen i avtalsrörelsen. 12 SULF ställer tio frågor till yrkandena partierna i Korta diskussioner om avtalet ha godkänts av Saco-S avtalsrörelsen. respektive yrkanden. representantskap. 16 Universiteten behöver större handlingsutrymme Därefter vidtar de lokala förhandlingarna där lönerna för varje medlem fastställs. 18 Insänt: Några egna synpunkter...förhandlingarna sköts av Saco-S DEBATT: frågor till partierna 20 Kommentar från Socialstyrelsen: 12 v ar AprMaj Jun Jul Vetenskaplig frihet Sid AugSep... lets tidslinje Politikerlöften på SULF-seminarium i Almedalen Oavsett vem som har makten ska grundutbildningens kvalitet höjas och samhällsansvar 36 Gästkrönika: Några idéer att diskutera på gång: 33 SULF kalendariet 34 SULF informerar Sid 4 Omslaget: Riksdagens kammare. Foto: Melker Dahlstrand Universitetsläraren nr 14/2010 har manus- och annonsstopp 3 september. Universitetsläraren 12/2010 3

4 Avtalsrörelsen: Saco-S motsätter sig förslag från arbetsgivaren rarna mnas över arverket. sioner om rkanden. I de pågående avtalsförhandlingarna vill Arbetsgivarverket rubba balansen mellan parterna genom att arbetsgivaren ska få möjlighet att ensidigt bestämma i en rad frågor. Det är ett ideologiskt-politiskt utspel som oroar oss, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson. text: Per-Olof Eliasson avtalsrörelsen har nu dragit igång på allvar och i början på sommaren lade arbetsgivarna och de fackliga organisationerna, däribland Saco-S som SULF tillhör, fram sina respektive yrkanden. I yrkandena från Arbetsgivarverket finns en inställning som oroar löntagarsidan. Arbetsgivarverket vill nu ändra balansen mellan parterna. Arbetsgivaren vill ensidigt få bestämma när det ska vara lönerevision och kan då alltså i praktiken bestämma att det inte ska vara någon lönerevision över huvud taget. Juli Semester Augusti Förhandlingarna börjar på allvar. Det kan vi inte acceptera, säger Robert Andersson. Saco-S förhandlingsledning Edel Karlsson Håål, ordförande för Saco-S, samt vice ordförandena Robert Andersson, SULF, och Elisabeth Mohlkert, SRAT oroar sig också över arbetsgivarnas syn på chefer. Arbetsgivarverket vill att arbetsgivaren ska peka ut vilka som tillhör chefsgruppen och lönesätta dem genom arbetsgivarbeslut. Facket ska inte ha något att säga till om och inte heller cheferna själva verkar det som. Jul 30 AugSep september Avtalet går ut och i bästa fall är ett nytt avtal klart. Innan dess ska avtalet ha godkänts av Saco-S representantskap. Därefter vidtar de lokala förhandlingarna där lönerna för varje medlem fastställs. Det är en konstig syn, särskilt som chefen ska ha en öppen dialog när han eller hon i sin tur ska sätta löner för sina anställda. Därför har Saco-S sagt upp det särskilda chefsavtalet. Vi vill att chefer ska lönesättas som alla andra, mycket går att lösa med enskilda förhandlingar med nästa chef. Vi vill också utveckla arbetet kring chefsrollen. Det är viktigt med bra chefer och bra chefer ska ha bra förutsättningar för att leda verksamheten. På flera avtalsområden skjuter Arbetsgivarverket in sig på att arbetsgivaren ensidigt ska få besluta, som i vissa arbetstidsfrågor. För närvarande är ordningen att om arbetsgivaren och facket inte kommer överens om vissa arbetstidsvillkor i lokala avtal så skjuts frågan över till en opartisk nämnd. Kommer inte nämnden fram till en lösning händer inget utan det tidigare avtalet fortsätter gälla. men arbetsgivarverket vill ändra till att om parterna inte kommer överens är det arbetsgivaren som bestämmer vad som ska gälla. Den synen på oss som part i förhandlingarna bekymrar oss. Vi ser oss som likvärdiga parter och Arbetsgivarverket verkar inte göra det. Att Arbetsgivarverket också föreslår ekonomiska försämringar är beklagligt men inte så förvånande men det här verkar vara ett ideologiskt-politiskt projekt, säger Robert Andersson. Han påpekar att man ofta hör Arbetsgivarverket och myndigheter beklaga sig över att det är svårt att rekrytera kompetent personal. Då är det märkligt att man lägger förslag på försämringar som minskar statens möjligheter att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Det tycker vi är problematiskt. I ett uttalande är Edel Karlsson Håål starkt kritisk till Arbetsgivarverkets 4 Universitetsläraren 12/2010

5 förhandlingsattityd. Verket går för långt i sitt yrkande, det förhåller sig inte till den svenska modellen där vi har likvärdiga relationer i förhandlingarna. Det är inte särskilt strategiskt av Arbetsgivarverket om man nu vill utveckla partsrelationerna, säger hon. Sedan förra avtalsförhandlingarna 2007 har parterna arbetat med att utveckla bland annat samverkan och den lokala lönebildningen. De framsteg vi har gjort lyser med sin frånvaro i Arbetsgivarverkets yrkanden, säger Edel Karlsson Håål. avtalsförhandlingarna har nu haft sommaruppehåll. Efter att Saco-S under våren samlat in synpunkter från medlemsföreningarna och diskuterat inriktningen på avtalsrörelsen fastställde Saco-S representantskap yrkandena vid ett möte 1 juni. Därefter växlade parterna yrkanden och hade i veckan före midsommar två träffar. På träffarna försökte vi reda ut vad vi menar med respektive yrkanden, organisera yrkandena och komma överens om hur vi ska behandla dem och vilka arbetsgrupper vi ska bilda tills vi träffas igen nu i slutet av augusti, säger Robert Andersson. Över sommaren fick parterna på var sitt håll i uppgift att förtydliga vissa delar av yrkandena. Saco-S förhandlar tillsammans med förhandlingsdelegationer för OFR och SEKO. Motparten är Arbetsgivarverkets förhandlingsledning, som består av förhandlingschef och två vice förhandlingschefer. Vi får se hur länge vi förhandlar alla tillsammans. Vi kommer att dela upp oss och gå in i enskilda överläggningar, vi är ju tre olika organisationer med olika yrkanden och olika tänkande, säger Robert Andersson. Det kommande löneavtalet blir sifferlöst liksom de senaste avtalen, lönenivån läggs inte fast i det centrala avtalet utan löneökningarna förhandlas lokalt. Saco-S vill bland annat utveckla stöd till de lokala parterna vid lönebildning och samverkan samt ta fram partsgemensam information om problematiska områden, som restidsfrågan och förtroendearbetstid. Våra yrkanden är både fråga om materiella förändringar och att utveckla avtalen, säger Robert Andersson. Han påpekar en specifik sak som gäller universitetslärare. Notera att det inte finns förslag från någondera parten att ändra den centrala arbetstidsregleringen för universitetslärare. Det tycker vi är bra, eftersom det finns fungerande lokala lösningar på de flesta håll. Förhandlingarna återupptas 25 augusti och under hösten diskuterar man respektive yrkanden. Varje förbund inom Saco-S måste sedan ta ställning till avtalet innan det godkänns av Saco-S representantskap. Målsättningen är att när det nuvarande avtalet går ut 30 september ska ett nytt avtal vara klart. l Efter valet: Alternativet tre terminer bör utredas tycker partiblocken Det lär bli en utredning om ett system med tre terminer istället för dagens två. Och det redan i höst, oavsett vilken allians som vinner valet i september. text: MarieLouise Samuelsson politiker från bägge blocken vill på sikt se en treterminslösning som obligatorisk i den högre utbildningen. Studenterna däremot tror mer på detta som något frivilligt, det vill säga en möjlighet att välja mellan nuvarande två terminer och tre. SULF:s ordförande Anna Götlind är skeptisk. Hon kan tänka sig flera frivilliga och kvalificerade sommarkurser, men menar att politikernas tal om samhällsnyttig studietakt avslöjar en betänklig syn på högre utbildning och på högskolan som en kunskapsfabrik. Att den ofta diskuterade och utredda frågan om terminsindelning kommit upp på den politiska agendan hör ihop med att man från bägge blocken är överens om vikten av snabbare genomströmning och ökad studietakt vid svenska lärosäten. Införandet av tre terminer per läsår är ett sätt att föryngra studentkåren, att lösa det som anses problematiskt, nämligen att svenska studenter är för gamla när de avslutar sina studier. det nygamla förslaget om ny terminsindelning aktualiserades genom en rapport från den borgerliga alliansens arbetsgrupp för utbildning. I arbetsgruppen är det Centerpartiet som drivit treterminslösningen som under sommaren fick medial uppmärksamhet. De andra borgerliga partierna avvisar inte tanken, men talar hellre allmänt om åtgärder för ökad genomströmningstakt, snarare än om terminsstruktur. Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet, är förstås nöjd med genomslaget för det hon kalllar Centerpartiets inspel i nämnda arbetsgrupp. Alliansarbetsgruppen vill ha en bredare översyn av hur man ska öka s Universitetsläraren 12/2010 5

6 s genomströmningen och Centerpartiets förslag är kanske det mest konkreta. Ulrika Carlsson betonar att man med all respekt för lärarna sätter studentperspektivet främst. Att nära sökte sommarkurser på universitet och högskolor visar att det är jobbigt att tvingas till sommarlov, särskilt om man inte har något sommarjobb. Hon vill se läsår som är mer lika ett år i arbetslivet. Tanken är förstås att det också ska finnas semester, men inte så långt uppehåll som nu. Politiker ska inte lägga sig i detaljer, men kanske kan man tänka sig två längre och en kort termin. Även om centerpartiet framhåller studentperspektivet framgår att de samhällsekonomiska aspekterna är minst lika viktiga, oavsett vilken åtgärd man väljer för att öka genomströmningen. Tanken är att studenterna ska komma snabbare ut i arbetslivet, börja betala skatt samt samla ihop pensionspoäng. Vi måste höja studietakten, det nuvarande terminssystemet försenar både arbetslivet och familjebildandet. Ulrika Carlsson är säker på att det blir en utredning, att en sådan kan tillsättas redan i oktober, eftersom frågan om ökad studentgenomströmning är en prioriterad fråga för bägge blocken. Kanske kan det bli en parlamentarisk utredning, istället för en enmansutredning. marie granlund, socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor, är också positiv till tre terminer. Det finns inget gemensamt utspel från den röd-gröna alliansen, men i händelse av regeringsskifte är Granlund övertygad om att genomströmningsfrågan kommer att utredas och helst då resultera i konkreta förslag för snabbare studietakt. Det vore intressant att införa tre terminer, det är helt enkelt bra för Sverige att studenterna kommer snabbare ut i arbetslivet. Den enda invändningen jag har är att det just nu händer så mycket Anna Götlind, ordförande i SULF. Marie Granlund, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor. foto: tomas södergren foto: riksdagen Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet. Beatrice Högå, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). inom högskolan, som kan behöva arbetsro innan man gör en förändring av terminsstrukturerna. förslaget om tre terminer har från studenthåll bemötts med vad man kan kalla blandade känslor. Den som vågar sig på en summering, efter en titt på bloggar och andra sociala medier, får intrycket av att studenterna som är positiva till tre terminer förutsätter att det blir något frivilligt. Vi är positiva till möjligheten att läsa tre terminer på ett år, men det finns tekniska och organisatoriska problem med det, eftersom vi utgår ifrån att det i så fall måste vara ett frivilligt inslag i utbildningsstrukturen, säger Beatrice Högå, sedan i maj ordförande för SFS, Sveriges Förenade Studentkårer. Att alla lärosäten och samtliga utbildningar skulle gå över från två till tre terminer per läsår uppfattar hon som orealistiskt, med tanke på att studentgruppen numera är så heterogen. Beatrice Högå tror mer på relevanta sommarkurser som möjligt alternativ, men ser politikernas nyttotänkande som problematiskt. foto: centerbilder foto: sfs Högre utbildning har högre värden än att vara lika med produktion av arbetskraft. En synpunkt som alltså delas av SULF:s ordförande, Anna Götlind. Det är det allra mest beklämmande med det här förslaget, att det visar hur politiker ser på kunskap, som om högre utbildning främst handlar om att producera duktiga skattebetalare. Hon påpekar vidare att det för den som vill redan finns möjlighet att läsa på sommaren. Varför inte utveckla sommarkurserna till att i större utsträckning bli möjliga att räkna in i olika utbildningsprogram? När det gäller hur studenter sysselsätter sig på sommaren menar Götlind att många jobbar som del av meriteringen. Vilket kan vara nödvändigt i exempelvis vårdutbildningen. Ska man se detta ur ett samhällsperspektiv får man inte glömma att vården är beroende av studenterna, i deras egenskap av kvalificerade sommarvikarier, vilka för övrigt betalar skatt på sina sommarjobb. från lärarperspektivet säger Anna Götlind att SACO:s Anna Ekström har en poäng, i sitt påpekande att lärare ägnar sommaren åt forskning, vilket skulle omöjliggöras av en treterminerslösning. Det är inte meningen att man ska behöva forska på semestern, däremot under de undervisningsfria veckor som tvåterminssystemet innebär. Anna Götlind tycker att det är svårbegripligt hur man kan se en omläggning till tre terminer som en samhällsekonomisk vinst. Det kommer ju tvärtom att kosta mer, om studielånen ska betalas ut under längre del av året och lärarkåren förstärkas. Det måste ju finnas lärare som kan undervisa under denna extra termin, säger SULF:s ordförande som har ett råd till politikerna: Om det finns pengar över, använd dem istället för att höja kvaliteten på hög re utbildning. l 6 Universitetsläraren 12/2010

7 sulf i almedalen Ulf Wickbom (t.v) var moderator på SULF-seminariet där högskoleminister Tobias Krantz (FP) och riksdagsledamot Mikael Damberg (S) debatterade. Vallöften innebär: Oavsett vem som har makten ska grundutbildningens kvalitet höjas Grundutbildningens kvalitet ska höjas, oavsett vilket block som kommer till makten efter valet. Åtminstone om man ska tro nuvarande högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) och oppositionens företrädare Mikael Damberg (S), när de debatterade på SULF-seminariet i Almedalen. Men vad de menar med kvalitet kunde de inte precisera. text: annika engström Foto: Katarina Grip Höök den traditionella politikerveckan i början av juli i gotländska Almedalen slog alla rekord detta valår. Programmet innehöll punkter, vissa dagar pågick mer än 300 olika evenemang, och det gick inte att förflytta sig många steg innanför ringmurarna utan att få en broschyr i handen eller inbjudan till ett seminarium. Därför blev förstås SULF-arrangörerna nöjda när de lyckades locka 90-talet åhörare in från sommarhettan till debatten om Framtidens forsknings- och utbildningspolitik: För eliten eller massan?. Rubrikens fråga avfördes dock redan inledningsvis av moderator Ulf Wickbom som uppgav sig vara desillusionerad. Jag vet vad ni kommer att svara: Det finns ingen motsättning, det är både och, vi är i grunden ganska eniga. Detta förbjuder jag er, sade han och bad istället politikerna att ge sin syn på högskolans roll framöver, vad som bör förändras, respektive bevaras. Båda skissade bilden av en ökande global konkurrens där Sveriges chans är att hävda sig med kvalitet. Tobias Krantz missade inte att påminna om regeringens forskningssatsning på fem miljarder kronor och det nyligen beslutade utvärderingssystemet för högskolor och universitet, där resurserna knyts till kvaliteten. Eller som han också uttryckte det: De som är bra får lite mer pengar än de som inte är riktigt lika bra. Men vi behöver få en ännu starkare grundutbildning. Nu när vi ser ett antal år med minskade studentkullar är rätt tillfälle att öka kvaliteten i grundutbildningen. Jag hoppas på en ytterligare satsning på grundutbildningen de kommande fyra åren, sade ministern och s Universitetsläraren 12/2010 7

8 sulf i almedalen s tillade: om det ekonomiska läget tillåter. För det var ju så att Tobias Krantz trovärdighet i löften om mer pengar hade naggats i kanten dagen innan av regeringskollegan, finansminister Anders Borg. Denne hade vid ett annat Almedalsseminarium sagt att inga ytterligare kvalitetssatsningar inom högre utbildning behövs eftersom Sverige redan har Europas bästa högskola. En motsättning som Mikael Damberg, socialdemokraternas talesperson i högskole- och forskningsfrågor och ledamot i riksdagens utbildningsutskott, inte var sen med att framhålla. Men regeringen budgetförhandlar inte i Almedalen, kommenterade Tobias Krantz. Jag har talat med Anders Borg och min bild är att vi inte har förhandlat klart hur satsningen blir de kommande fyra åren. mikael damberg menade också att grundutbildningen är ett problem i dag. Den håller inte tillräckligt hög kvalitet på sina håll och har inte tillräcklig vetenskaplig anknytning, sade han och poängterade att den rödgröna alliansen redan utlovat 500 miljoner kronor per år, varav 400 miljoner till grundutbildningen och 100 till studie- och yrkesvägledning. Även om han anser att det behövs nya statliga resurser handlar inte allt om pengar. Det går att jobba mer med den pedagogiska kompetensen hos lärarna, se till att det finns en koppling till arbetslivet och till den forskning som bedrivs vid lärosätena. Mikael Damberg använde valduellen till att återkommande kritisera regeringen för dess utformning och hantering av det nya kvalitetssystemet för utvärdering av högre utbildning. Som Universitetsläraren beskrivit tidigare ledde konflikten till universitetskansler Anders Flodströms avgång. Sektorn hade jobbat fram ett förslag som sektorn tyckte var bra. Är det då politikens roll att överpröva och säga något annat och så till den milda grad att universitetskanslern inte kunde vara kvar? Nej, det är brist på respekt, menade Mikael Damberg. Utbildningsministern påpekade att det var tecken på en sund akademi att debattera och uppfylla sin roll som kritisk granskare av den politiska makten. moderatorn ulf wickbom försökte ett par gånger att få de två debattörerna att precisera var de politiska skiljelinjerna går. Medan S-politikern Damberg tog upp vikten av anknytningen till arbetslivet, nämnde FP-politikern Krantz värdet i sig av ett bildningsideal där kunskap inte nödvändigtvis behöver visa sig nyttig i det korta perspektivet. Tobias Krantz framhöll i övrigt hur han vill ge universitet och högskolor ökad självständighet och inte exakt granska hur de uppnår målen. Mikael Damberg betonade skillnaden i synen s SULF i Almedalen för åttonde gången Det var åttonde gången som SULF medverkade i Almedalen och förutom den stora debatten ingick två akademiska kvartar. Under rubriken Unga forskares framtid karriär för kvalitet deltog Rikard Lingström, SULF:s andre vice ordförande och Lars Abrahamsson, ordförande i Sveriges doktorandförening. De framhöll hur viktigt anställning och rimliga villkor för doktorander är för att rekrytera framtidens forskare men också för att kunna behålla lovande forskare efter disputation. Karriären måste vara förutsebar och tydlig. Den andra akademiska kvarten hölls av Git Claesson Pipping, SULF:s förbundsdirektör, på temat Utbildningskvalitet hur svårt kan det vara? Kvalitet kräver rimlig tid för lärarna att förbereda arbetet, möjlighet att undervisa på vetenskaplig grund och att återkoppla till studenterna. Det skulle kunna vara så om lärosätena fördelade sina forskningsresurser till alla utbildningar. Vår grundinställning är dock att en forskningsresurs knyts till varje studentpeng, framhöll hon. Till Almedalsveckan hade förbundet även tagit fram en skrift med visionerna för framtidens forsknings- och utbildningspolitik. 8 Universitetsläraren 12/2010

9 på studenternas åsikter, vilka han ville värna om. Han vände sig särskilt emot att studentenkäter hade lyfts bort ur det ursprungliga förslaget till kvalitetsutvärdering. En riktig vattendelare är också möjligheten att välja sitt eget liv. Valen tvingas ske allt tidigare i utbildningssystemet där vi vet att föräldrarnas inflytande är större och det sociala arvet slår igenom mer, menade han. Tobias Krantz invände att även han vill motverka snedrekrytering till högre utbildning men att politiken som förde oss in i problemet inte rimligen kan vara lösningen för att föra oss ut. Alla kan inte läsa samma saker. efter den timslånga diskussionen då politikerna rusade vidare till nya seminarier, spred sig en lätt besvikelse bland åhörarna. SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping hade hoppats på mer konkreta besked om hur all utbildning ska bli forskningsanknuten. Båda var beredda att tala om forskning och utbildning i ett sammanhang, men inte med den täta koppling som vi önskar. Pam Fredman, Göteborgs rektor, tilllika ordförande i SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, tyckte att politikerna inte svarat på alla frågor och att de talat om en alltför kortsiktig framtid. De nämnde exempelvis inte alls hur universitetslärarrollen förändras på grund av nya medier. Det blir en annan roll med läraren mer som individuell handledare, det är den diskussionen som borde föras. SULF:s ordförande Anna Götlind hade i sin introduktion till debatten undrat hur de två politikerna planerade att förverkliga högskolelagens krav på att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Hon hade också passat på att skicka med förbundets åsikt i denna hjärtefråga, att det krävs en sammanhållen politik för utbildning och forskning som ger alla lärare som undervisar möjlighet att också vara vetenskapligt aktiva. Men nu saknade hon besked. Oavsett om era barn i framtiden väljer att läsa i Stockholm, Halmstad eller på distans så kommer de vilja ha aktuell kunskap. Jag hörde dock ingenting om behovet av vetenskapligt aktiva lärare, så jag undrar fortfarande vad ni egentligen menar med kvalitet. l Bara två reglerade tjänster i nya Högskoleförordningen Från den 1 januari 2011 sker det en del förändringar i Högskoleförordningen. En av de viktigaste förändringarna är hur formerna för den kollegiala samverkan skall ske. I den nya högskoleförordningen är hela tredje kapitlet borttaget. Det innebär att fakultetsnämnderna inte är obligatoriska. Istället används i förordningen till exempel följande uttryck. Om en grupp av personers ska lämna förslag på sökande som bör komma ifråga för en anställning som lärare.. Denna grupp av personer ersätter således fakultetsnämnden. En annan viktigare förändring är att det i högskoleförordningen enbart finns en reglering av två lärartjänster som tillsvidareanställningar, nämligen professor och lektor. För dessa kategorier anges också behörighetskrav. I förordningen anges i övrigt att högskolan anställer lärare men vilka det är, förutom professor och lektor, anges ej längre. Som tidsbegränsade anställningar anges att det kan finnas adjungerade professorer och gästprofessorer. För dessa anges enbart den längsta tiden som någon kan vara anställd som sådan. För andra lärarkategorier, såsom universitetsadjunkter, förutsätts att det är högskolan själv som inrättar dessa och anger behörighetskrav mm. Styrelsen skall besluta om en anställningsordning, och man får väl förutsätta att detta inbegriper regler för andra lärarkategorier. Samt naturligtvis regler för hur en rekrytering av lärare skall gå till. Till de nya reglerna i högskoleförordningen hör naturligtvis en hel del övergångsregler. I korthet kan man säga att för de som är anställda innan den 1 januari 2011 gäller de nuvarande reglerna så länge de är anställda. Får man en ny anställning efter årsskiftet gäller de nya reglerna. Har anställningsförfarandet påbörjats innan årsskiftet eller ansökan om befordran inkommit före denna tidpunkt så skall de regler som nu gäller tillämpas. Vad tycker då SULF om detta? För de som mer allmänt vill veta förbundets inställning vill jag hänvisa till vårt remissvar på Befattningsutredningens betänkande. Den finns att tillgå på vår hemsida, De nya reglerna i högskoleförordningen baserar sig på vissa av utredningens förslag. När det gäller de regler som kommer att gälla från årsskiftet har SULF bland annat följande synpunkter. Vi anser att det bör införas en definition av begreppet anställningsordning (parallell till att styrelsen enligt 2 kap. 2 7:e punkten ska besluta om antagningsordning, vilken definieras i 6 kap. 3 andra stycket). I samma paragraf bör införas föreskriften att lärosätet i anställningsordningen anger vilka typer av lärare som anställs. Dessa föreskrifter är nödvändiga dels för att annan lagstiftning (t.ex. lärarundantaget och bisysslereglerna) är avhängiga av att man är anställd som lärare, dels för att trygga den rättssäkerhet i examination som 6 kap. 18 anger, dels därför att anställningsordningen är grunden för prövning i Överklagandenämnden enligt 12 kap. 2. Vi anser också att det bör införas en definition av begreppen adjungerad respektive gästprofessor. Detta för att undvika ett missbruk av dessa typer av tidsbegränsade anställningar. Den ovan angivna Befattningsutredningen påpekade i sitt betänkande att EU:s visstidsdirektiv kräver att det ska finnas möjligheter att beivra missbruk av visstidsanställningar även inom offentlig sektor. För att uppfylla kraven i visstidsdirektivet bör samma reglering gälla för samtliga visstidsanställda, inklusive doktorander. I den nya Högskoleförordningen undantas de från möjligheten att kunna besvära sig till Överklagandenämnden för högskolan. Det finns inte utrymme i denna krönika för en fullständig genomgång av de nya reglerna i högskoleförordningen, utan detta är en kort sammanfattning av vad som är några av de viktigaste punkterna. Men vi kan ändå konstatera att en viktig kommande uppgift för SULF är att bevaka att de nya anställningsordningarna får ett vettigt innehåll. Och vi räknar med att alla lärare deltar i opinionsbildningen att det måste finnas bra kollegiala samverkansformer, nu när det inte blir obligatoriskt med fakultetsnämnder. Carl Falck, Förbundsjurist Universitetsläraren 12/2010 9

Anställningsordning vid SLU fr.o.m

Anställningsordning vid SLU fr.o.m 1(10) 2013-06-20 Anställningsordning vid SLU fr.o.m. 2013-10-01 SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 VAT nr SE202100-281701 info@slu.se www.slu.se Innehåll 1 Allmänt... 3 2

Läs mer

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 2009-03-30 Rnr 1.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH 2015-05-08 Rnr 28.15 Utbildningsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH Saco välkomnar att systemet för kvalitetsutvärdering

Läs mer

Autonomipr Aut opositionens onomipr konsekvenser SUHF:s seminarium 21 juni 2010

Autonomipr Aut opositionens onomipr konsekvenser SUHF:s seminarium 21 juni 2010 Autonomipropositionens konsekvenser SUHF:s seminarium 21 juni 2010 6.1.2 Ökad frihet att utforma en intern organisation Frågeställning Lärosätena skall besluta om sin interna organisation utöver styrelse

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

System för säkring och utveckling av kvalitet

System för säkring och utveckling av kvalitet STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Direktiv Ärendenummer: HIG-STYR 2017/79 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2017-05-08 Giltighetstid: Tillsvidare System för säkring och utveckling

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet Reviderad 2012-02-13 Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet Denna arbetsordning syftar till att vara en vägledning för institutionens

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Riksdagsbeslutet i anledning av regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 1 anger att kvaliteten i utbildningen ska prövas

Läs mer

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund Diarienummer N 2013/94 Naturvetenskapliga fakulteten Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes och reviderades

Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes och reviderades Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes 2007-02-20 och reviderades 2007-10-30. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone:

Läs mer

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet Förslag fastställd av Institutionsstyrelsen 2011-10-28 Reviderad 2012-02-13 Reviderad 2015-03-27 Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING. Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan. Bild 1

NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING. Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan. Bild 1 NYTT NATIONELLT KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR UTBILDNING Vad händer på nationell nivå? Anne Persson Dekan Bild 1 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR HÖGRE UTBILDNING GRANSKNING FÖR UTVECKLING HÖGSKOLELAGEN, HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN

Läs mer

Brett deltagande i högskoleutbildning

Brett deltagande i högskoleutbildning Promemoria 2017-07-18 Utbildningsdepartementet Brett deltagande i högskoleutbildning Sammanfattning Promemorian innehåller ett förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Dnr: BTH Anställningsordning för lärare vid Blekinge Tekniska Högskola

Dnr: BTH Anställningsordning för lärare vid Blekinge Tekniska Högskola Dnr: BTH-1.2.1-0052-2017 Anställningsordning för lärare vid Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14, 18 Gäller från och med 2017-02-14 Ersätter dnr: BTH-1.2.1-0149-2016 Anställningsordning

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU)

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU) BESLUT 2006-12-14 UFV 2006/1972 Konsistoriet Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU) Med antagningsordning avses enligt 6 kap 3 högskoleförordningen (2006:1053),

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Högskolorna och utvärderingsraseriet. Karin Röding Rektor MDH 9 oktober 2015

Högskolorna och utvärderingsraseriet. Karin Röding Rektor MDH 9 oktober 2015 Högskolorna och utvärderingsraseriet Karin Röding Rektor MDH 9 oktober 2015 Disposition Utbildningsutvärdering en tillbakablick och lagda förslag Forskarutbildning och utvärdering Forskningsutvärdering

Läs mer

Teknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112)

Teknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112) Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Per Klingbjer 103 33 Stockholm 2009-03-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens yttrande över betänkandet

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 1 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle HIG-STYR 2014/137 Inledning Fastställt av Högskolestyrelsen

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Högskolan i Skövde Rektor

Högskolan i Skövde Rektor Högskolan i Skövde Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.Sodling@hsv.se

Läs mer

Remissvar: Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden

Remissvar: Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden Handläggare: Simon Berg Datum: 2016-06-15 Dnr: PF2-1/1516 Remissvar: Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden Sveriges förenade studentkårer, SFS, har fått möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap Örebro universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

16 Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064).

16 Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064). 16 Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064). 3 kap. Har upphävts genom förordning (2010:1064). 4

Läs mer

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Ersta Sköndal högskola Rektor Barbro Molander Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Bakgrund Huma Nova har marknadsfört universitetskurser i teoretisk psykosyntes på A-nivå (20 poäng) och B-nivå

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Rapport 2013:13 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet

Rapport 2013:13 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet , www.uk-ambetet.se Rapport 2013:13 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet 2014-2017 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet 2014-2017

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning. BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en. högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en. högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Tryck: Elanders, maj 2017 Produktion: Utbildningsdepartementet Artikelnr.: U17.002 Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Läs mer

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden 1 (6) Dnr A 10 S 2013/266 Samh ällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Anställningsordning och allmänna anvisningar vid anställning av lärare vid samhällsvetenskapliga fakulteten Dessa anvisningar ersätter

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Politik, trender och framtid TIM EKBERG

Politik, trender och framtid TIM EKBERG Politik, trender och framtid TIM EKBERG Ett liv inom sektorn En krokig väg till universitetet Studier utan något mål Forskarstudier av en slump Kåraktiv - insyn i alla nivåer 10 år på departementet Administrativ

Läs mer

Vid bedömningen gäller reglerna i högskoleförordningen (1993:100) och Örebro universitets anställningsordning.

Vid bedömningen gäller reglerna i högskoleförordningen (1993:100) och Örebro universitets anställningsordning. ORU 1.2.1-02595/2017 Behörighetskrav och bedömningsgrunder samt anvisningar till sakkunnigutlåtande för professorsanställningar inom ENT-nämndens ansvarsområde vid Örebro universitet Vid bedömningen gäller

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola

Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carin Dänsel 08-563 085 26 carin.dansel@uka.se Till rektor vid Malmö högskola Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Besluts- och delegationsordning för Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap

Besluts- och delegationsordning för Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap 1 (8) BESLUT 2012-06-07 Dnr SU 31-1926-12 Doknr 1 Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap Susanne Thedéen FD, områdeskanslichef Besluts- och delegationsordning för Områdesnämnden för

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir. Kommittédirektiv Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm Dir. 2012:121 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2012. Sammanfattning En

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i grundskolans årskurs 7 9 i undervisningsämnet religionskunskap

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i grundskolans årskurs 7 9 i undervisningsämnet religionskunskap Örebro universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Riktlinjer - Karriäruppdrag inom skolan

Riktlinjer - Karriäruppdrag inom skolan Riktlinjer - Karriäruppdrag inom skolan Karriäruppdrag Regeringen har sedan 2013 infört två nya karriärvägar för lärare. Den ena karriärvägen benämns förstelärare, den andra benämns lektor. Regeringens

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen Linnéuniversitetet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Peter Green 08-563 086 07 peter.green@hsv.se

Läs mer

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET

Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Förbundet WS Företagen Avtaisrörelsen 2013 Kylavtalet AVTALSFÖRSLAG TILL SVENSKA BYGGNADSARBETAREFÖRBUNDET Allmänna förutsättningar VVS Företagens yrkanden Avtall 3 Den rådande europeiska skuldkrisen och

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet 2008-12-18 En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Att utbildning har betydelse för Sveriges möjligheter att delta i det globala sammanhanget

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Dnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12

Dnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12 Dnr A-~ ~~'tf/o1 Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation Nedanstående kortfattade information syftar till att ge styrelsen en viss bakgrund till varför lärarutbildningens organisation

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof

Läs mer

Vår visuella identitet

Vår visuella identitet Vår visuella identitet Vår visuella identitet En stark och tydlig visuell identitet är en viktig del för hur en avsändare uppfattas. SULF:s visuella identitet ska gå att identifieras såväl lokalt på universitet

Läs mer

L.U Law ( ) on university

L.U Law ( ) on university SFST L.U Law (1992-1434) on university Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna

Läs mer

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Dnr G 213 4367/07 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Nedanstående riktlinjer är antagna av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens sammanträde

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning

Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning MAH / Personalavdelningen Fastställd av rektor 2009-02-12 Dnr PA 15-09/59 Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning Mål I Malmö högskolas dokument Där mångfald gör skillnad 2006 2015

Läs mer

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Fastställd av: Fakultetsnämnden för ekonomi, naturvetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap,

Läs mer

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014 www.hsv.se Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets

Läs mer

Resurser till högre utbildning

Resurser till högre utbildning Resurser till högre utbildning Det satsas idag mindre än hälften så mycket resurser på de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningarna som det görs på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer