Lycksalighetens källa. Lycksalighetens källa. Carola Nordbäck. Carola Nordbäck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lycksalighetens källa. Lycksalighetens källa. Carola Nordbäck. Carola Nordbäck"

Transkript

1 Carola Nordbäck Lycksalighetens källa H ur blir en människa lycklig? Hur ska det samhälle utformas som ger människor förutsättningar att nå sina mål? Den österbottniske prästen Anders Chydenius ( ) brottades med dessa frågor. I denna doktorsavhandling får vi tillfälle att följa Chydenius teologiska försök att besvara dem. Han var en mångsidig man och strävade oavbrutet efter att reformera och utveckla sådant som enligt honom behövde omdanas. Förutom präst var han även jordbrukare, politisk skriftställare, läkare, uppfinnare och musiker. Dessutom var han riksdagsman och deltog aktivt i genomförandet av 1760-talets tryckfrihetsreform och 1770-talets religionsfrihetsreform. Chydenius engagerade sig även för lantarbetarnas medborgerliga rättigheter. I sina skrifter rörande ekonomiska frågor riktade Chydenius dessutom svidande kritik mot den rådande merkantilistiska handelspolitiken. Kyrkohistorikern Carola Nordbäck vill nå en djupare förståelse av Chydenius tankevärld. Hur formulerade Chydenius sin trosuppfattning? På vilket sätt löpte politik och religion samman i hans texter? Vad var frihet och lycka för Chydenius? Dessa frågor söker sina svar i Nordbäcks avhandling. Det sker genom närläsning och kontextualisering av Chydenius budordspredikningar. Efter denna analys av Chydenius skrifter är vår kunskap om 1700-talets teologi och homiletik större samtidigt som vi har fått en djupare inblick i Chydenius riktningsanvisningar för vägen till den rätta Lycksalighetens källa. Carola Nordbäck Lycksalighetens källa Kontextuella närläsningar av Anders Chydenius budordspredikningar, Å bo Akademis fö rlag ISBN:

2 Carola Nordbäck Född 1963 i Vasa. Uppvuxen i Sverige. Studier vid Mittuniversitetet och Umeå universitet i historia, religionsvetenskap och litteraturvetenskap. Filosofie doktorsexamen år Har varit verksam som forskare och lärare vid Mittuniversitetet. Sedan 2006 verk sam som doktorand i kyrkohistoria vid Teologiska fakulteten, Åbo Akademi. Bokomslag design: Linnea Ekstrand Foto, framsida: Carola Nordbäck Foto, pärm, insida: Gabriel Jonsson Nordbäck Chydeniusbild, baksida: Anders Chydenius stiftelse Textsättning: Erica Olofsson Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FI ÅBO, Finland Tel. int Fax. Int E-post: Hemsida: Distribution Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, FI PARGAS, Finland Tel Fax E-post: Hemsida:

3 LYCKSALIGHETENS KÄLLA

4

5 Lycksalighetens källa Kontextuella närläsningar av Anders Chydenius budordspredikningar, Carola Nordbäck ÅBO 2009 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS

6 CIP Cataloguing in Publication Nordbäck, Carola Lycksalighetens källa : kontextuella närläsningar av Anders Chydenius budordspredikningar, / Carola Nordbäck. - Åbo : Åbo Akademis förlag, Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN ISBN ISBN (digital) Painosalama Oy Åbo 2009

7 Innehållsförteckning KAPITEL I INLEDNING 10 Bilden av politikern och prästen Anders Chydenius talets predikokonst och dess utövare 19 Presentation av källmaterialet tillkomsthistoria och innehåll 24 Teoretiska utgångspunkter text, kontext och handling 28 Avhandlingens utgångspunkter och disposition 39 KAPITEL II LUTHERSK TRO VID 1700-TALETS BÖRJAN 42 Analysmodell 43 Den lutherska kyrkans föreställningsvärld 45 Vägar till tro bibelordet och den Helige Ande 54 Själens mötesplatser hjärtat, förnuftet och samvetet 61 Religiösa begrepp, talhandlingar och språkspel 67 KAPITEL III TEOLOGI, SANNING OCH RATIONALITET 72 Tro och förnuft en relation under omvandling 72 Teologiska förändringsprocesser 76 Fritänkeri, apologetik och tolerans 86 Apologetikens beviskällor historien och naturen 95 Begrepp, talhandlingar och språkspel ur ett förändringsperspektiv 100 KAPITEL IV PREDIKOSYN OCH SEDELÄRA 111 Kateketik och etik 111 Lagstiftning och prästutbildning 120 Predikan och retorik 122 Chydenius predikosyn talets svenska predikoideal 129 Konsten att skriva en predikan 142 Sammanfattning och europeisk kontextualisering 149 Homiletiska begrepp, talhandlingar och språkspel 152 Salighetens ordning och den levande kunskapen 154

8 KAPITEL V PRESENTATION AV ANALYSTEMAN 160 DEN FÖRSTA TAVLAN: PLIKTERNA MOT GUD 162 Introduktion av sedolagen 162 Tu skalt inga andra gudar hafwa jämte mig 174 Tu skalt icke missbruka Herrans tins Guds namn 188 Tänck uppå sabbathsdagen, at tu helgar honom 199 DEN ANDRA TAVLAN: PLIKTERNA MOT NÄSTAN 207 Tu skalt ähra tin fader och tina moder 207 Tu skalt icke dräpa 221 Tu skalt icke giöra hoor 230 Tu skalt icke stiäla 244 Tu skalt icke bära falskt witnesbyrd emot tin nästa 259 DEN ANDRA TAVLAN: BEGÄRSFÖRBUDEN 277 Tu skalt icke hafwa lust til tins nästas huus 277 Tu skalt icke begära tin nästas hustru 286 Exkurs: att leva med arvsynden 301 KAPITEL VI TEMATISK ANALYS OCH FÖRDJUPNING 309 Homiletikhistorisk fördjupning 317 Chydenius etik 328 Begreppshistorisk fördjupning 331 Språkspel och gudsbegrepp 342 KAPITEL VII GUDSBEGREPPETS NÄRVARO I CHYDENIUS POLITISKA TEXTER 346 Källan och winsten 348 Hwad kan wara orsaken? 353 Huruvida landthandel för et rike är nyttig eller skadelig? 358 Tankar om husbönders och tienstehions naturliga rätt 360 Hvilcka äro de hinder som fiätra finska landtmannens idoghet? 367 Spö och frihet tilsammans, en underlig idée 369 SAMMANFATTANDE SLUTORD 376 THE SOURCE OF BLESSEDNESS 385 KÄLLOR OCH LITTERATUR 390

9 FÖRORD Jag hade den stora glädjen att få inleda doktorandstudier i ämnet kyrkohistoria vid Åbo Akademi år Min avsikt var då att skriva en avhandling om den radikala pietismen i Sverige under 1730-talet. Jag påbörjade detta arbete och hann publicera ett par artiklar när min väg korsades av en österbottnisk 1700-talspräst Anders Chydenius. Det skedde i samband med att jag, våren 2008, av Anders Chydenius stiftelse erbjöds att delta i projektet Anders Chydenius samlade skrifter Chydenius predikningar väckte genast mitt intresse och arbetet växte snabbt till en större undersökning. Det hela slutade med att Chydenius predikningar blev föremål för min doktorsavhandling. Detta har jag inte ångrat även om tiden inte riktigt ville räcka till ibland. Inget av detta hade varit möjligt utan min handledare, professor Ingvar Dahlbacka. Han har betytt enormt mycket för mig under dessa år. Tack vare Ingvars uppmuntran, rika stöd och varma vänskap har arbetet underlättats och berikats på många sätt. Ett särskilt tack vill jag även rikta till amanuens Mary Dahlbacka som på alla sätt har bistått mig under mina vistelser i Åbo. Tack Ingvar och Mary för er värme och generositet! Det har varit ett sant nöje att få träda in i forskningsmiljön vid Teologiska fakulteten. Ett tack riktas därför även till seminariedeltagarna vid kyrkohistoriska seminariet. Jag vill även tacka Maren Jonasson, forskare vid Åbo Akademi och huvudredaktör för utgivningsprojektet. Hennes uppmuntran och konkreta stöd har betytt mycket för mig under den tid som jag har jobbat med Chydenius skrifter. Ytterligare en betydelsefull person är Erica Olofsson. Hon har med humor och tålamod bistått mig i slutfasen av skrivarbetet. Jag tackar henne särskilt för detta. Jag vill även tacka Anders Chydenius stiftelse för att jag har fått använda den databas med Chydenius skrifter som utgivningsprojektet har utvecklat. Utan denna elektroniska tillgång till ett omfattande källmaterial hade det inte varit möjligt att skriva avhandlingen på så kort tid. Under åren vid Åbo Akademi har jag även haft glädjen att ta emot ett antal stipendier. Först och främst har dessa kommit från Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut. Men även Svenska Litteratursällskapet i Finland samt Waldemar von Frenckells stiftelse har varit generösa mot mig. Dessutom har utgivningen av avhandlingen möjliggjorts genom att Åbo Akademis förlag har antagit den för publicering. Min allra största tacksamhet går till mina föräldrar, Harry och Marianne. Tack för allt det stöd som ni har gett mig! Ett innerligt tack från hela mitt hjärta går slutligen till min man Sven och våra barn Frida, Anna och Gabriel. Ni är min lycksalighets källa! Sundsvall, den 7 november, 2009 Carola Nordbäck

10 KAPITEL I INLEDNING Bilden av politikern och prästen Anders Chydenius Vissa historiska gestalter har en särskild form av dragningskraft på vår tid. Vi attraheras av sådana personer som tycks ha skakat av sig samtidens fördomar och i stället formulerat idéer som pekar mot vår egen tid. Deras idéer upplevs som framåtsyftande och moderna. Prästen och politikern Anders Chydenius ( ) var en sådan man. Han har beskrivits som en föregångare som förtjänar beundran och respekt för sin gärning och sin förmåga att tänka utanför gängse ramar. 1 Åtskilligt har skrivits och sagts om Chydenius kamp för tryckfrihet, religionsfrihet och ekonomisk frihet. 2 Den historiska forskningen har gett en positiv beskrivning av hans politiska engagemang, reformförslag och ideologiska ställningstaganden. Man har särskilt fokuserat på hans agerande vid riksdagarna och I äldre forskning ses ofta Chydenius som den främsta initiativtagaren till 1766 års tryckfrihetsförordning och 1781 års religionsfrihetslagstiftning. Men i senare forskning har man alltmer kommit att se de politiska händelseförloppen som ett resultat av flera personers arbete. Trots att Chydenius roll har nedtonats något, är hans historiska eftermäle mycket positivt. Särskilt hans engagemang för en mindre reglerad arbetsmarknad har uppmärksammats av ekonomiska historiker. Man har sett likheter mellan Chydenius synsätt och Adam Smiths tankegångar om den osynliga handen. 3 Sådana historiska gestalter annekteras ibland av grupper som vill se sin egen rörelses rottrådar växa fram ur de framsynta gestalternas liv och idéer. Detta har också hänt med Chydenius. Företrädare för såväl socialism som liberalism har utkämpat en dragkamp om Chydenius, där huvudfrågan varit vilken av de båda ismerna som har kunnat göra anspråk på denne mans tankegods. 4 Kyrkohistorikern Tor Krook har försökt ifrågasätta denna kategorisering och i stället kopplat Chydenius till en annan ideologi. Han har framfört tanken att Chydenius först och främst drevs av sin kristna 1 Schauman Jfr Virrankoski 1995, s. 425f. I Krooks bok om Chydenius står att läsa att han var den moderna demokratins främsta föregångare. Även den franska revolutionen sägs han föregripit. Se Krook 1952, s De viktigaste verken om Chydenius är Schauman 1908; Virrankoski 1995; Krook När det gäller de ekonomiska och politiska teorierna kan man exempelvis nämna Heckscher 2000; Edgren 2001, s. 53ff, 59ff, 81ff, ; Harnesk 1990, s.49 68; Magnusson 2001; Runefelt 2005, s. 12f, 40, 143, 149, 153, 164, 168f, 171, 173f. 3 Se exempelvis Virrankoski 1995, s. 313; Hessler 1956, s ; Granberg 1998, s , 98ff; Burius 1984, s ; Landgrén 2002; Winton 2006, s. 14f, 220ff, 270, 280ff, , 297, 312, 315; Magnusson 2001, s ; Finlands historia, 1993, s. 353ff. 4 Exempel på forskare med tydliga liberala ställningstaganden är Schauman 1908; Palmén Se även Virrankoski 1995, s. 313; Krook 1952, s Krook pekar på hur Chydenius tankar även har setts som tidiga tecken på socialism, något som andra forskare, exempelvis Eli Heckscher, har kritiserat. Se Heckscher 2000, s. 86ff. Jfr även Pauli Kettunens inledande diskussion i Kettunen 2005, s. 194f. 10

11 Kapitel I ~ Inledning tro i form av pietismen och att alla de samhällsreformatoriska idéerna som han förespråkade gick i linje med denna trosuppfattning. 5 I dragkampen om Chydenius tycks det vara det liberala lägret som har avgått med segern. Det kan illustreras av den svenske liberale opinionsbildaren och idéhistorikern Johan Norbergs sätt att förhålla sig till Chydenius. Norberg beskriver Chydenius som den svenska liberalismens fader. 6 Norberg skriver i sin historik över den svenska liberalismen att i Chydenius tankar sammanstrålade upplysningens politiska idéer, naturrätten, den ekonomiska friheten och det sociala engagemanget till en tidig, men välutvecklad principiell liberalism. 7 Vid ett annat tillfälle skriver Norberg: I Sverige inspirerades den österbottniske prästen Anders Chydenius av de fysiokratiska idéerna. Han blev därefter den förste svensk som, bl a som riksdagsman, kämpade för ett konsekvent liberalt program. Redan före Adam Smith skrev han om den självreglerande marknaden och verkade för frihandel, och han kämpade mot förtrycket av tjänstefolk och fattiga. Chydenius var mannen som 1766 drev igenom Sveriges första tryckfrihetsförordning och religionsfrihetsförordningen Förutom att Chydenius politiska insatser överdrivs kan man i Norbergs sätt att beskriva Chydenius finna en idealisering som snarast påminner om en ikonisering. 9 Chydenius uppfattas som grundare av en rörelse där han var den förste i raden av många tappra kämpar. Norberg skriver exempelvis i sin bok om den svenska liberalismens historia, att Chydenius var den förste svensk som utvecklade en liberal teori, var konsekvent gentemot den och även sökte genomdriva den i praktisk politik. Men han blev inte den sista. Den svenska liberalismens fader hann se sina söner gå ut i strid. 10 Denna hjältemyt har troligtvis sina rötter i de historiska skildringar av Chydenius verksamhet som gjordes i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. 11 Trots att historikern Pentti Virrankoski i sin biografi över Chydenius har försökt att nyansera bilden av hans arbete tycks det finnas ett behov av att tradera denna positiva uppfattning. 12 Som framgick ovan har Chydenius införlivats i ett politiskt projekt. Han har fått utgöra en grundbult i den moderna liberalismens självbild genom att man låtit honom bilda utgångspunkten för denna politiska ideologis födelse i Sverige och Finland. Därmed uppstår en uppenbar risk att Chydenius som historisk gestalt blir föremål för anakronistiska projiceringar som är till men för forskningens sökande efter en genuin förståelse av Chydenius tankevärld. När exempelvis Norberg menar att Chydenius var den svenska liberalismens fader använder han ett liberalismbegrepp som inte existerade vid denna tid. Begreppet inbegriper idéer och föreställningar som inte går att 5 Krook 1952, s. 64f. 6 Norberg 1999, s. 19, 43. Givetvis har han också räknats in som en föregångare till den finska liberalismen. Se Krook 1952, s Norberg 1999, s Norberg 2003, s. 16. Frängsmyr skriver att Före Adam Smith propagerar han för en total ekonomisk liberalism, utan tyngande filosofi. Med enastående fördomsfrihet, nästan med ett barns oskuld, betraktade Chydenius samhällsproblemen, har Lindroth sagt. Så var det nog. Se Frängsmyr 2006, s Huruvida Chydenius lät sig inspireras av fysiokratiska tankar är en omstridd fråga. Se Virrankoski 1995, s. 413f. 9 Ikoniseringen konstrueras delvis via överdrifterna. Kopplingen till den historiska verkligheten suddas ut. 10 Norberg 1999, s. 43. Denna bild av Chydenius som konkret utgångspunkt för den svenska liberalismens vidare utveckling återfinns inte hos exempelvis Heckscher. Han menar att Chydenius mer eller mindre glömdes bort efter sin död och han finner inget samband mellan Chydenius och senare ekonomiskt liberala strömningar. Se Heckscher 2000, s. 93f. För övrigt är stridsmetaforen ännu en del av själva ikoniseringen. Chydenius utmålas som en tapper och ädel härförare en liberalismens stridskämpe. 11 Se exempelvis Schauman 1908, s Eftervärlden har gjort Anders Chydenius rättvisa. Den ser i honom en snillrik och ädel tänkare, den betraktar honom såsom den moderna demokratins främste föregångare i Sverige och Finland, den hyllar i honom en af de utmärktaste män som Finland fostrat. 12 Jfr Virrankoski 1995, s. 424ff. 11

12 återfinna i Chydenius skrifter. Dessutom finns en uppenbar risk att sådana aspekter av Chydenius tankevärld som inte är i linje med det liberala programmet lämnas åt sitt öde. 13 Jag vill här anknyta till den engelske idéhistorikern Quentin Skinner som har varnat för förhastade slutsatser kring likheterna mellan vår tid och det förflutna. Det är riskabelt att alltför lättvindigt använda vår tids begrepp för att beskriva de historiska gestalternas idévärld. Det finns en uppenbar risk att de historiska personerna förknippas med föreställningar som de aldrig hyste. 14 Detta resonemang kan också appliceras på Chydeniusforskningen. En vetenskaplig analys av Chydenius texter måste enligt min mening utgå från ambitionen att rekonstruera hans tankevärld utan att sovra bort sådant som i dag uppfattas som vidskepelse eller bevis på oförnuftigt tänkande. Men Chydenius förknippas inte bara med det starkt ideologiskt laddade begreppet liberalism. Han har också uppfattats som en företrädare för upplysningen. Tore Frängsmyr menar i sin bok Sökandet efter upplysningen att Chydenius kan betraktas som en representant för upplysningstänkandet. 15 Frängsmyr utgår från en förhållandevis snäv upplysningsdefinition. Han syftar på det filosofiska program som utgick från den grupp av franska filosofer som vid 1700-talets mitt stod bakom Encyklopedin, däribland Diderot, d Alembert och Voltaire. Dessa personer och deras tankar är den egentliga upplysningen eller högupplysningen, menar Frängsmyr. Deras engelska och tyska föregångare och inspiratörer går i stället in under benämningen förupplysningen. Frängsmyr betraktar Voltaire som upplysningens förgrundsfigur och en viktig förbindelselänk mellan förupplysningen och den egentliga upplysningen. 16 De centrala beståndsdelarna i detta filosofiska program var bland annat en positiv människosyn och förnuftstro samt krav på religiös tolerans och utvidgade politiska rättigheter för medborgarna. 17 Chydenius är därmed en av ytterst få 1700-talssvenskar som passerar genom Frängsmyrs nålsöga och får ingå i den lilla exklusiva skara som kan sägas ha utgjort den svenska upplysningen, tillsammans med Petter Forsskål, Johan Henric Kellgren, Nils Rosén von Rosenstein, Lovisa Ulrika, Charlotta Taube och Anna-Maria Lenngren Termen liberal började inte användas som politisk term förrän Begreppet liberalism användes inte förrän på 1830-talet. Se Nationalencyklopedin, uppslagsord liberal, liberalism. Dessutom var Chydenius också för tvångsregleringar i vissa fall, exempelvis i frågan om tjänstetillsättningar av präster. Se Chydenius, Välment svar,1765e. I denna text argumenterar Chydenius för en hårdare reglering av tjänstetillsättningar eftersom det tycks vara omöjligt att tillåta människor välja sin egen präst. Han skriver också med anledning av prästvalsfrågan att hvilka är de förnuftiga val? Ingalunda alltid de, som genom pluraliteten afgöras; ty at pluraliteten är både til förstånd och vilja fördärvad, vitnar både sundt förnuft och uppenbarelsen, och följakteligen hvarken kan eller vil välja förnuftigt (s. 25). Kort sagt människor klarar inte av valfriheten därför måste överheten styra upp valfriheten med ökade regleringar. Människors förnuft är förmörkat och frihet kan därför inte ges åt alla i denna fråga eftersom de inte vet sitt eget bästa. Tjänstetillsättningen skall därmed skötas med hjälp av en rättvis och gudomligt styrd lottkastning. Här befinner vi oss mycket långt borta från en konsekvent och principiell liberalism i form av förnufts- och frihetstänkande samt en radikal och upplysningsinriktad individualism. Problemet tycks utgå från sättet att tolka Chydenius användning av begreppet frihet. Norberg tycks exempelvis uppfatta Chydenius kamp för religions- och tryckfrihet i enlighet med den moderna synen på dessa friheter. Norberg väljer att blunda för att såväl religions- som tryckfriheten inte omfattade religiösa fritänkare den lutherska kyrkans kritiker. Jfr Hessler 1956, s Dessutom vill Norberg reducera betydelsen av Chydenius religiositet och beskriver den i termer av lycko- och nyttoinriktad. Människan är då till för sin egen skull och Gud är ett medel för hennes lycka. Religionen blir inomvärldslig. 14 Jfr Skinner 2002, s. 51, 60ff. 15 Frängsmyr 2006, s Frängsmyr 2006, s. 48f, 215f. 17 Frängsmyr 2006, s Frängsmyr 2006, s. 217f. 12

13 Kapitel I ~ Inledning Men bilden av Chydenius som en upplysningsman enligt Frängsmyrs definition kan ifrågasättas. 19 Det räcker med en snabb blick på Chydenius predikningar för att det ska bli uppenbart att hans tänkande avvek från det filosofiska program som enligt Frängsmyr utgjorde den egentliga upplysningen. Faktum är att Chydenius uppvisade ett antal religiösa föreställningar som Frängsmyr uppfattar som oförenliga med upplysningstänkande. Frängsmyr har uteslutit en rad andra svenska 1700-talstänkare från att betecknas som upplysningsmän, däribland Gjörwell, Kryger och Carleson, på grund av sådana föreställningar. 20 En tänkbar förklaring till Frängsmyrs syn på Chydenius är att han främst studerat Chydenius politiska skrifter och därmed uteslutit större delen av Chydenius författarskap. Men ett sådant ensidigt urval av källmaterial leder tyvärr till en lika ensidig bedömning av Chydenius. Hans predikningar innehåller tankar om exempelvis sådant som lagstiftning, samhällsliv, ekonomisk etik och maktfördelning. En helhetsanalys av Chydenius samhälls- och människosyn bör rimligtvis inkludera samtliga texter där han behandlade dessa ämnen. 21 Jakob Christensson har i sin avhandling Lyckoriket (1999) studerat svensk upplysning och använt en betydligt generösare avgränsning av den svenska upplysningen än Frängsmyr. 22 Christensson bygger sin framställning av svensk upplysning kring historiska nedslag som uppvisar nyttotänkande, förnuftstro, optimism, krav på tolerans och tankefrihet. Han betraktar upplysningen som en löst sammansatt symbolvärld med en tämligen stabil uppsättning positivt laddade begrepp. 23 Därmed kan en rad personer sägas ha representerat upplysningstänkande utan att de för den skull utgjorde någon svensk motsvarighet till Voltaire eller Diderot. Också Christensson lyfter fram Chydenius som representant för svenskt upplysningstänkande. Men Christensson betonar samtidigt Chydenius dubbelhet. Å ena sidan var han en förkämpe för yttrandefrihet, å andra sidan var han kritisk mot de franska upplysningsfilosofernas hållning i religionsfrågan. 24 Carina Burman skriver i Finlands svenska litteraturhistoria (1999) att Chydenius var en ensam, men skön svala inom den finländska upplysningen. Hans politiska radikalism och goda litterära framställningsförmåga betonas av Burman, samtidigt 19 Jfr Manninen 2005, s Frängsmyr 2006, s. 97ff, , Frängsmyr räknar exempelvis bort Gjörwell eftersom han var varmt religiös och höll det uppenbarade ljuset för att lysa starkare än förnuftets. Dessa påståenden kunde lika gärna formuleras om Chydenius. Att propagera för den bibliska historiens äkthet är också något som direkt diskvalificerar en 1700-talstänkare från att ingå i den svenska upplysningskretsen enligt Frängsmyr. Chydenius var dock en av dem som ivrigt försvarade den bibliska tideräkningens och historieskrivningens autenticitet. Fysikoteologiska uppfattningar var också en typ av föreställningar som utesluter upplysningstänkande enligt Frängsmyr. Även här var Chydenius en förespråkare naturen var Guds skapelse och spegel. Kritik mot ateism, deism och fritänkeri var ytterligare uttryck som direkt utestänger en person från att räknas in bland upplysningens företrädare i Sverige enligt Frängsmyr. I Chydenius predikningar finns dock ett stort antal direkta angrepp mot deister och ateister. 21 I detta sammanhang kan även Lars Magnussons essä Anders Chydenius en Adam Smith i Österbotten nämnas. Se Magnusson Där skriver författaren att som en röd tråd genom Chydenius författarskap löper hans principiella ställningstagande för ekonomisk liberalism. (s. 86). Denna slutsats drar Magnusson enbart på basis av Chydenius politiska och ekonomiska skrifter, trots att han senare i samma essä (s. 95) betonar vikten av att gå utöver ekonomiämnets gränser för att verkligen förstå Chydenius tankegångar. Ekonomen Anders Nordencrantz utnämns av Magnusson till Chydenius andlige fader. Nordencrantz var i sin tur influerad av upplysningsfilosofer som Helvetius, Mandeville och Hume (s. 59f). 22 Frängsmyr 2006, s. 97ff; Christensson En likartad och därmed mer omfattande avgränsning av upplysningen har den finske historikern Pasi Ihalainen. Se Ihalainen Christensson 1996, s Christensson 1996, s. 9, 31, 39f, 45,

14 som hon beskriver Chydenius radikalitet som hemsnickrad. Den var främst byggd på egna iakttagelser i stället för utländska upplysningsteorier. 25 Historikern Juha Manninen har, i likhet med Christensson och Burman, använt en vidare definition av upplysningen i sin analys av Chydenius verksamhet. Manninen menar att Chydenius, såsom den mest framstående samhällsfilosofen i 1700-talets Finland, var en representant för den radikala-politiska upplysningen. 26 Men i sin analys av Chydenius samhällsfilosofi och hans användning av frihetsbegreppet avstår Manninen från att integrera Chydenius teologiska ställningstaganden. 27 En intressant fråga är vad en sådan teologisk analys skulle medföra för synen på Chydenius användning av frihetsbegreppet. 28 Även Sten Lindroth har skrivit om Chydenius. I det tredje bandet av Svensk lärdomshistoria beskrivs Chydenius i beundrande och berömmande ordalag som en av 1700-talets mest fängslande gestalter. Lindroth tycks också göra en åtskillnad mellan Chydenius radikalitet i samhällsfrågor och hans luthersk-ortodoxa religiositet. 29 Chydenius beskrivs som en politisk fritänkare av farligaste slag samtidigt som hans religiositet beskrivs som omutligt ortodox. 30 Lindroth fascineras särskilt av Chydenius sätt att driva frihetens sak, hans glödande övertygelse samt hans demokratiska lidelse och medkänsla. 31 Den mest djuplodande analysen av Chydenius relation till upplysningstankarna återfinns i Pentti Virrankoskis biografi. Han skriver i sitt slutomdöme att Chydenius blandar kristendomens och upplysningens läror till en något underlig kombination. 32 Denna syntes präglas av inre motsättningar mellan pietistiska tankegångar och mer radikala upplysningsidéer. Efter en längre diskussion kring Chydenius sätt att använda upplysningsbegreppet löser Virrankoski problemet när han skriver att säkert är att han levde under upplysningstiden och tog starka intryck av denna andliga rörelse. Slutsatsen blir att Chydenius är att betrakta som en upplysningssinnad pietist. 33 Men alla forskare har inte uppfattat Chydenius som upplysningssinnad. Georg Schauman skriver i sin omfattande bok om Chydenius att 1700-talsprästen var en avgjord motståndare till upplysningsfilosofin. Schauman finner det även egendomligt att en man så genomträngd af frihetens idéer på hela det politiska området, äfven det kyrkopolitiska, som Chydenius var, med samma intensitet hängde fast vid den uppenbarade sanningen och hela vår dyra salighetslära. 34 Schauman kritiserar även ett uttalande av Jacob Tengström, Anders Chydenius systerson och sedermera storfurstendömet Finlands förste ärkebiskop. Tengström beskriver sin morbror som en både upplyst, renlärig och varm försvarare af religionens helgd. Denna beskrivning av Chydenius ifrågasätts av Schauman som menar att Chydenius inte var upplyst. Var Chydenius i kyrkopolitiskt hänseende frisinnad, så är han som dogmatiker konservativ, skriver Schauman. 35 Konservativ dogmatik är lika oförenligt med upplysningsfilosofi som olja med vatten, tycks Schauman mena. 25 Finlands svenska litteraturhistoria, 1999, s Manninen 2005, s. 140ff, Manninen 2005, s Samma synsätt återfinns i Carina Burmans analys av Chydenius skrifter i Finlands svenska litteraturhistoria, 1999, s. 152ff. 28 Jfr Bo Lindbergs diskussion kring Chydenius användning av frihetsbegreppet i Lindberg 2006, s. 192ff. Inte heller Virrankoski integrerar de teologiska aspekterna i sin analys av Chydenius användning av frihetsbegreppet. Se Virrankoski 1995, s. 411f. 29 Sten Lindroth 1997, s. 82, Sten Lindroth 1997, s 143f. 31 Sten Lindroth 1997, s. 143, Virrankoski 1995, s Virrankoski 1995, s. 421, Schauman 1908, s. 339f. 35 Schauman 1908, s

15 Kapitel I ~ Inledning De olika perspektiven på relationen mellan Chydenius och upplysningen säger kanske mer om historikernas definition av upplysningsbegreppet, än om Chydenius ställningstaganden. 36 Det är tydligt att hans religiositet ställer till problem för vissa historiker, medan andra har desto lättare att integrera religiösa ställningstaganden i upplysningsbegreppet. De olika synsätten illustrerar samtidigt olika förhållningssätt till det historiska språkbruket. En rimlig tolkning är att ett begreppshistoriskt perspektiv tillsammans med ett brett urval av källmaterial medför en vidare definition av upplysningsbegreppet. 37 Som avslutning på denna diskussion om upplysningsbegreppet vill jag nämna historikern Helena Rosenblatts sätt att angripa denna fråga. Hon använder termen the Christian Enlightenment för att beskriva den teologiska dimension av upplysningen som många idéhistoriker har blundat för. De har ensidigt betonat upplysningens motsatsställning till religionen och snarast velat se upplysningsrörelsen som ett krig mot kyrkan. En tänkbar orsak till att forskare har överbetonat konflikten mellan kyrka och upplysning är att deras slutsatser främst har baserats på de förhållanden som rådde i ett specifikt land Frankrike. Om man i stället undersöker den upplysningsrörelse som fanns i Tyskland och Skottland blir bilden annorlunda. Där fanns inte denna konflikt på samma sätt eftersom upplysningen i dessa länder var en inomkyrklig företeelse. Upplysningen handlade där mer om att omdefiniera och nytolka religionen än att ifrågasätta dess existens. 38 Denna konflikt kan ses i den svenska upplysningsdebatt som har refererats ovan. Tore Frängsmyr kan sägas representera den franskcentrerade upplysningssynen medan Jakob Christenssons generösare synsätt även inkluderar präster och kyrkliga företeelser i upplysningsbegreppet. Rosenblatt menar att ett erkännande den kristna upplysningens existens tvingar oss att överge föreställningen att religiösa influenser inom olika områden alltid är konservativa och bakåtsträvande. Genom historien har kristna texter tjänat som redskap för progressiva politiska och sociala idéer. Detta blir också tydligt under 1700-talet. 39 Pasi Ihalainen delar Rosenblatts synsätt. Han skriver att upplysningsforskningen måste inkludera religiösa företeelser eftersom upplysningen var ett kollektivt samtal där religionen i allra högsta grad var involverad. Ihalainen hävdar samtidigt att talets predikningar bör undersökas såsom viktiga bidrag till upplysningsdebatten och till framväxten av själva moderniteteten. 40 Om vi applicerar Rosenblatts och Ihalainens synsätt på Chydeniusforskningen blir det tydligt att en utvidgning av upplysningsbegreppet är nödvändig för att kunna se Chydenius tankevärld som en helhet. Därigenom blir predikningarna ett synnerligen viktigt källmaterial. Förutom adjektiven liberal och upplysningssinnad finns det ännu ett ideologiskt laddat uttryck som har använts om Chydenius. Det är demokrat. 41 Schauman skriver att Chydenius var den moderna demokratins främste föregångare i Sverige och Finland. 42 Virrankoski är inte lika översvallande i sin bedömning, men vidhåller att Chydenius var demokrat. 43 Det demokratiska draget hos Chydenius har av sentida forskare kopplats till hans frihets-, jämlikhets- och rättighetsresonemang. Chydenius avvisade ståndssamhällets privilegietänkande och hävdade ett medborgarideal där 36 Chydenius hade inte några problem med att beteckna sig själv som upplysningssinnad. Jfr Schauman 1908, s. 412ff. Men Chydenius användning av termen skiljer sig givetvis från vår tid. 37 För begreppshistoriska diskussioner kring upplysningsbegreppet med utgångspunkt i 1700-talets svenska språkbruk, se Lindmark 1995, s ; Ihalainen 2005; Ihalainen Rosenblatt 2006, s Detta synsätt förespråkas även av Ihalainen. Se Ihalainen 2009, s. 219ff. Han använder termen the religious Enlightenment. (s. 224). 39 Rosenblatt 2006, s Min översättning. 40 Ihalainen 2009, s. 219, Se exempelvis Schauman 1908, s. 487, 490; Sten Lindroth 1997, s. 145; Virrankoski 1995, s Schauman 1908, s Virrankoski 1995, s. 423,

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011 årgång 15 Bokförlaget thales svar till bauhn & demirbag-sten Torbjörn Tännsjö i vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Andligheten blir allt mer likriktad

Andligheten blir allt mer likriktad Andligheten blir allt mer likriktad En ny antologi tar upp mystik och andlighet i vår tid från 1800 talets intresse för teosofi till samtida idéer om människans andliga utveckling. Dit hör också modern

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda. Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Kunskap är makt, hur använder du din?

Kunskap är makt, hur använder du din? Kunskap är makt, hur använder du din? Ladda samlingarna med samtid en workshop på Skoklosters Slott den 17 april 2015 Ladda samlingarna med samtid! Samtidens blick laddar det förflutna med ny betydelse.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Värderingsförändringar

Värderingsförändringar Teologi för staden och arbetslivet Värderingsförändringar Värderingsförändringar Det var bättre förr Dagens ungdom vet inte hut O tempora, o mores (Cicero) 2 När fan blir gammal blir han religiös Hvad

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer