Lycksalighetens källa. Lycksalighetens källa. Carola Nordbäck. Carola Nordbäck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lycksalighetens källa. Lycksalighetens källa. Carola Nordbäck. Carola Nordbäck"

Transkript

1 Carola Nordbäck Lycksalighetens källa H ur blir en människa lycklig? Hur ska det samhälle utformas som ger människor förutsättningar att nå sina mål? Den österbottniske prästen Anders Chydenius ( ) brottades med dessa frågor. I denna doktorsavhandling får vi tillfälle att följa Chydenius teologiska försök att besvara dem. Han var en mångsidig man och strävade oavbrutet efter att reformera och utveckla sådant som enligt honom behövde omdanas. Förutom präst var han även jordbrukare, politisk skriftställare, läkare, uppfinnare och musiker. Dessutom var han riksdagsman och deltog aktivt i genomförandet av 1760-talets tryckfrihetsreform och 1770-talets religionsfrihetsreform. Chydenius engagerade sig även för lantarbetarnas medborgerliga rättigheter. I sina skrifter rörande ekonomiska frågor riktade Chydenius dessutom svidande kritik mot den rådande merkantilistiska handelspolitiken. Kyrkohistorikern Carola Nordbäck vill nå en djupare förståelse av Chydenius tankevärld. Hur formulerade Chydenius sin trosuppfattning? På vilket sätt löpte politik och religion samman i hans texter? Vad var frihet och lycka för Chydenius? Dessa frågor söker sina svar i Nordbäcks avhandling. Det sker genom närläsning och kontextualisering av Chydenius budordspredikningar. Efter denna analys av Chydenius skrifter är vår kunskap om 1700-talets teologi och homiletik större samtidigt som vi har fått en djupare inblick i Chydenius riktningsanvisningar för vägen till den rätta Lycksalighetens källa. Carola Nordbäck Lycksalighetens källa Kontextuella närläsningar av Anders Chydenius budordspredikningar, Å bo Akademis fö rlag ISBN:

2 Carola Nordbäck Född 1963 i Vasa. Uppvuxen i Sverige. Studier vid Mittuniversitetet och Umeå universitet i historia, religionsvetenskap och litteraturvetenskap. Filosofie doktorsexamen år Har varit verksam som forskare och lärare vid Mittuniversitetet. Sedan 2006 verk sam som doktorand i kyrkohistoria vid Teologiska fakulteten, Åbo Akademi. Bokomslag design: Linnea Ekstrand Foto, framsida: Carola Nordbäck Foto, pärm, insida: Gabriel Jonsson Nordbäck Chydeniusbild, baksida: Anders Chydenius stiftelse Textsättning: Erica Olofsson Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FI ÅBO, Finland Tel. int Fax. Int E-post: Hemsida: Distribution Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, FI PARGAS, Finland Tel Fax E-post: Hemsida:

3 LYCKSALIGHETENS KÄLLA

4

5 Lycksalighetens källa Kontextuella närläsningar av Anders Chydenius budordspredikningar, Carola Nordbäck ÅBO 2009 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS

6 CIP Cataloguing in Publication Nordbäck, Carola Lycksalighetens källa : kontextuella närläsningar av Anders Chydenius budordspredikningar, / Carola Nordbäck. - Åbo : Åbo Akademis förlag, Diss.: Åbo Akademi. Summary. ISBN ISBN ISBN (digital) Painosalama Oy Åbo 2009

7 Innehållsförteckning KAPITEL I INLEDNING 10 Bilden av politikern och prästen Anders Chydenius talets predikokonst och dess utövare 19 Presentation av källmaterialet tillkomsthistoria och innehåll 24 Teoretiska utgångspunkter text, kontext och handling 28 Avhandlingens utgångspunkter och disposition 39 KAPITEL II LUTHERSK TRO VID 1700-TALETS BÖRJAN 42 Analysmodell 43 Den lutherska kyrkans föreställningsvärld 45 Vägar till tro bibelordet och den Helige Ande 54 Själens mötesplatser hjärtat, förnuftet och samvetet 61 Religiösa begrepp, talhandlingar och språkspel 67 KAPITEL III TEOLOGI, SANNING OCH RATIONALITET 72 Tro och förnuft en relation under omvandling 72 Teologiska förändringsprocesser 76 Fritänkeri, apologetik och tolerans 86 Apologetikens beviskällor historien och naturen 95 Begrepp, talhandlingar och språkspel ur ett förändringsperspektiv 100 KAPITEL IV PREDIKOSYN OCH SEDELÄRA 111 Kateketik och etik 111 Lagstiftning och prästutbildning 120 Predikan och retorik 122 Chydenius predikosyn talets svenska predikoideal 129 Konsten att skriva en predikan 142 Sammanfattning och europeisk kontextualisering 149 Homiletiska begrepp, talhandlingar och språkspel 152 Salighetens ordning och den levande kunskapen 154

8 KAPITEL V PRESENTATION AV ANALYSTEMAN 160 DEN FÖRSTA TAVLAN: PLIKTERNA MOT GUD 162 Introduktion av sedolagen 162 Tu skalt inga andra gudar hafwa jämte mig 174 Tu skalt icke missbruka Herrans tins Guds namn 188 Tänck uppå sabbathsdagen, at tu helgar honom 199 DEN ANDRA TAVLAN: PLIKTERNA MOT NÄSTAN 207 Tu skalt ähra tin fader och tina moder 207 Tu skalt icke dräpa 221 Tu skalt icke giöra hoor 230 Tu skalt icke stiäla 244 Tu skalt icke bära falskt witnesbyrd emot tin nästa 259 DEN ANDRA TAVLAN: BEGÄRSFÖRBUDEN 277 Tu skalt icke hafwa lust til tins nästas huus 277 Tu skalt icke begära tin nästas hustru 286 Exkurs: att leva med arvsynden 301 KAPITEL VI TEMATISK ANALYS OCH FÖRDJUPNING 309 Homiletikhistorisk fördjupning 317 Chydenius etik 328 Begreppshistorisk fördjupning 331 Språkspel och gudsbegrepp 342 KAPITEL VII GUDSBEGREPPETS NÄRVARO I CHYDENIUS POLITISKA TEXTER 346 Källan och winsten 348 Hwad kan wara orsaken? 353 Huruvida landthandel för et rike är nyttig eller skadelig? 358 Tankar om husbönders och tienstehions naturliga rätt 360 Hvilcka äro de hinder som fiätra finska landtmannens idoghet? 367 Spö och frihet tilsammans, en underlig idée 369 SAMMANFATTANDE SLUTORD 376 THE SOURCE OF BLESSEDNESS 385 KÄLLOR OCH LITTERATUR 390

9 FÖRORD Jag hade den stora glädjen att få inleda doktorandstudier i ämnet kyrkohistoria vid Åbo Akademi år Min avsikt var då att skriva en avhandling om den radikala pietismen i Sverige under 1730-talet. Jag påbörjade detta arbete och hann publicera ett par artiklar när min väg korsades av en österbottnisk 1700-talspräst Anders Chydenius. Det skedde i samband med att jag, våren 2008, av Anders Chydenius stiftelse erbjöds att delta i projektet Anders Chydenius samlade skrifter Chydenius predikningar väckte genast mitt intresse och arbetet växte snabbt till en större undersökning. Det hela slutade med att Chydenius predikningar blev föremål för min doktorsavhandling. Detta har jag inte ångrat även om tiden inte riktigt ville räcka till ibland. Inget av detta hade varit möjligt utan min handledare, professor Ingvar Dahlbacka. Han har betytt enormt mycket för mig under dessa år. Tack vare Ingvars uppmuntran, rika stöd och varma vänskap har arbetet underlättats och berikats på många sätt. Ett särskilt tack vill jag även rikta till amanuens Mary Dahlbacka som på alla sätt har bistått mig under mina vistelser i Åbo. Tack Ingvar och Mary för er värme och generositet! Det har varit ett sant nöje att få träda in i forskningsmiljön vid Teologiska fakulteten. Ett tack riktas därför även till seminariedeltagarna vid kyrkohistoriska seminariet. Jag vill även tacka Maren Jonasson, forskare vid Åbo Akademi och huvudredaktör för utgivningsprojektet. Hennes uppmuntran och konkreta stöd har betytt mycket för mig under den tid som jag har jobbat med Chydenius skrifter. Ytterligare en betydelsefull person är Erica Olofsson. Hon har med humor och tålamod bistått mig i slutfasen av skrivarbetet. Jag tackar henne särskilt för detta. Jag vill även tacka Anders Chydenius stiftelse för att jag har fått använda den databas med Chydenius skrifter som utgivningsprojektet har utvecklat. Utan denna elektroniska tillgång till ett omfattande källmaterial hade det inte varit möjligt att skriva avhandlingen på så kort tid. Under åren vid Åbo Akademi har jag även haft glädjen att ta emot ett antal stipendier. Först och främst har dessa kommit från Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut. Men även Svenska Litteratursällskapet i Finland samt Waldemar von Frenckells stiftelse har varit generösa mot mig. Dessutom har utgivningen av avhandlingen möjliggjorts genom att Åbo Akademis förlag har antagit den för publicering. Min allra största tacksamhet går till mina föräldrar, Harry och Marianne. Tack för allt det stöd som ni har gett mig! Ett innerligt tack från hela mitt hjärta går slutligen till min man Sven och våra barn Frida, Anna och Gabriel. Ni är min lycksalighets källa! Sundsvall, den 7 november, 2009 Carola Nordbäck

10 KAPITEL I INLEDNING Bilden av politikern och prästen Anders Chydenius Vissa historiska gestalter har en särskild form av dragningskraft på vår tid. Vi attraheras av sådana personer som tycks ha skakat av sig samtidens fördomar och i stället formulerat idéer som pekar mot vår egen tid. Deras idéer upplevs som framåtsyftande och moderna. Prästen och politikern Anders Chydenius ( ) var en sådan man. Han har beskrivits som en föregångare som förtjänar beundran och respekt för sin gärning och sin förmåga att tänka utanför gängse ramar. 1 Åtskilligt har skrivits och sagts om Chydenius kamp för tryckfrihet, religionsfrihet och ekonomisk frihet. 2 Den historiska forskningen har gett en positiv beskrivning av hans politiska engagemang, reformförslag och ideologiska ställningstaganden. Man har särskilt fokuserat på hans agerande vid riksdagarna och I äldre forskning ses ofta Chydenius som den främsta initiativtagaren till 1766 års tryckfrihetsförordning och 1781 års religionsfrihetslagstiftning. Men i senare forskning har man alltmer kommit att se de politiska händelseförloppen som ett resultat av flera personers arbete. Trots att Chydenius roll har nedtonats något, är hans historiska eftermäle mycket positivt. Särskilt hans engagemang för en mindre reglerad arbetsmarknad har uppmärksammats av ekonomiska historiker. Man har sett likheter mellan Chydenius synsätt och Adam Smiths tankegångar om den osynliga handen. 3 Sådana historiska gestalter annekteras ibland av grupper som vill se sin egen rörelses rottrådar växa fram ur de framsynta gestalternas liv och idéer. Detta har också hänt med Chydenius. Företrädare för såväl socialism som liberalism har utkämpat en dragkamp om Chydenius, där huvudfrågan varit vilken av de båda ismerna som har kunnat göra anspråk på denne mans tankegods. 4 Kyrkohistorikern Tor Krook har försökt ifrågasätta denna kategorisering och i stället kopplat Chydenius till en annan ideologi. Han har framfört tanken att Chydenius först och främst drevs av sin kristna 1 Schauman Jfr Virrankoski 1995, s. 425f. I Krooks bok om Chydenius står att läsa att han var den moderna demokratins främsta föregångare. Även den franska revolutionen sägs han föregripit. Se Krook 1952, s De viktigaste verken om Chydenius är Schauman 1908; Virrankoski 1995; Krook När det gäller de ekonomiska och politiska teorierna kan man exempelvis nämna Heckscher 2000; Edgren 2001, s. 53ff, 59ff, 81ff, ; Harnesk 1990, s.49 68; Magnusson 2001; Runefelt 2005, s. 12f, 40, 143, 149, 153, 164, 168f, 171, 173f. 3 Se exempelvis Virrankoski 1995, s. 313; Hessler 1956, s ; Granberg 1998, s , 98ff; Burius 1984, s ; Landgrén 2002; Winton 2006, s. 14f, 220ff, 270, 280ff, , 297, 312, 315; Magnusson 2001, s ; Finlands historia, 1993, s. 353ff. 4 Exempel på forskare med tydliga liberala ställningstaganden är Schauman 1908; Palmén Se även Virrankoski 1995, s. 313; Krook 1952, s Krook pekar på hur Chydenius tankar även har setts som tidiga tecken på socialism, något som andra forskare, exempelvis Eli Heckscher, har kritiserat. Se Heckscher 2000, s. 86ff. Jfr även Pauli Kettunens inledande diskussion i Kettunen 2005, s. 194f. 10

11 Kapitel I ~ Inledning tro i form av pietismen och att alla de samhällsreformatoriska idéerna som han förespråkade gick i linje med denna trosuppfattning. 5 I dragkampen om Chydenius tycks det vara det liberala lägret som har avgått med segern. Det kan illustreras av den svenske liberale opinionsbildaren och idéhistorikern Johan Norbergs sätt att förhålla sig till Chydenius. Norberg beskriver Chydenius som den svenska liberalismens fader. 6 Norberg skriver i sin historik över den svenska liberalismen att i Chydenius tankar sammanstrålade upplysningens politiska idéer, naturrätten, den ekonomiska friheten och det sociala engagemanget till en tidig, men välutvecklad principiell liberalism. 7 Vid ett annat tillfälle skriver Norberg: I Sverige inspirerades den österbottniske prästen Anders Chydenius av de fysiokratiska idéerna. Han blev därefter den förste svensk som, bl a som riksdagsman, kämpade för ett konsekvent liberalt program. Redan före Adam Smith skrev han om den självreglerande marknaden och verkade för frihandel, och han kämpade mot förtrycket av tjänstefolk och fattiga. Chydenius var mannen som 1766 drev igenom Sveriges första tryckfrihetsförordning och religionsfrihetsförordningen Förutom att Chydenius politiska insatser överdrivs kan man i Norbergs sätt att beskriva Chydenius finna en idealisering som snarast påminner om en ikonisering. 9 Chydenius uppfattas som grundare av en rörelse där han var den förste i raden av många tappra kämpar. Norberg skriver exempelvis i sin bok om den svenska liberalismens historia, att Chydenius var den förste svensk som utvecklade en liberal teori, var konsekvent gentemot den och även sökte genomdriva den i praktisk politik. Men han blev inte den sista. Den svenska liberalismens fader hann se sina söner gå ut i strid. 10 Denna hjältemyt har troligtvis sina rötter i de historiska skildringar av Chydenius verksamhet som gjordes i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. 11 Trots att historikern Pentti Virrankoski i sin biografi över Chydenius har försökt att nyansera bilden av hans arbete tycks det finnas ett behov av att tradera denna positiva uppfattning. 12 Som framgick ovan har Chydenius införlivats i ett politiskt projekt. Han har fått utgöra en grundbult i den moderna liberalismens självbild genom att man låtit honom bilda utgångspunkten för denna politiska ideologis födelse i Sverige och Finland. Därmed uppstår en uppenbar risk att Chydenius som historisk gestalt blir föremål för anakronistiska projiceringar som är till men för forskningens sökande efter en genuin förståelse av Chydenius tankevärld. När exempelvis Norberg menar att Chydenius var den svenska liberalismens fader använder han ett liberalismbegrepp som inte existerade vid denna tid. Begreppet inbegriper idéer och föreställningar som inte går att 5 Krook 1952, s. 64f. 6 Norberg 1999, s. 19, 43. Givetvis har han också räknats in som en föregångare till den finska liberalismen. Se Krook 1952, s Norberg 1999, s Norberg 2003, s. 16. Frängsmyr skriver att Före Adam Smith propagerar han för en total ekonomisk liberalism, utan tyngande filosofi. Med enastående fördomsfrihet, nästan med ett barns oskuld, betraktade Chydenius samhällsproblemen, har Lindroth sagt. Så var det nog. Se Frängsmyr 2006, s Huruvida Chydenius lät sig inspireras av fysiokratiska tankar är en omstridd fråga. Se Virrankoski 1995, s. 413f. 9 Ikoniseringen konstrueras delvis via överdrifterna. Kopplingen till den historiska verkligheten suddas ut. 10 Norberg 1999, s. 43. Denna bild av Chydenius som konkret utgångspunkt för den svenska liberalismens vidare utveckling återfinns inte hos exempelvis Heckscher. Han menar att Chydenius mer eller mindre glömdes bort efter sin död och han finner inget samband mellan Chydenius och senare ekonomiskt liberala strömningar. Se Heckscher 2000, s. 93f. För övrigt är stridsmetaforen ännu en del av själva ikoniseringen. Chydenius utmålas som en tapper och ädel härförare en liberalismens stridskämpe. 11 Se exempelvis Schauman 1908, s Eftervärlden har gjort Anders Chydenius rättvisa. Den ser i honom en snillrik och ädel tänkare, den betraktar honom såsom den moderna demokratins främste föregångare i Sverige och Finland, den hyllar i honom en af de utmärktaste män som Finland fostrat. 12 Jfr Virrankoski 1995, s. 424ff. 11

12 återfinna i Chydenius skrifter. Dessutom finns en uppenbar risk att sådana aspekter av Chydenius tankevärld som inte är i linje med det liberala programmet lämnas åt sitt öde. 13 Jag vill här anknyta till den engelske idéhistorikern Quentin Skinner som har varnat för förhastade slutsatser kring likheterna mellan vår tid och det förflutna. Det är riskabelt att alltför lättvindigt använda vår tids begrepp för att beskriva de historiska gestalternas idévärld. Det finns en uppenbar risk att de historiska personerna förknippas med föreställningar som de aldrig hyste. 14 Detta resonemang kan också appliceras på Chydeniusforskningen. En vetenskaplig analys av Chydenius texter måste enligt min mening utgå från ambitionen att rekonstruera hans tankevärld utan att sovra bort sådant som i dag uppfattas som vidskepelse eller bevis på oförnuftigt tänkande. Men Chydenius förknippas inte bara med det starkt ideologiskt laddade begreppet liberalism. Han har också uppfattats som en företrädare för upplysningen. Tore Frängsmyr menar i sin bok Sökandet efter upplysningen att Chydenius kan betraktas som en representant för upplysningstänkandet. 15 Frängsmyr utgår från en förhållandevis snäv upplysningsdefinition. Han syftar på det filosofiska program som utgick från den grupp av franska filosofer som vid 1700-talets mitt stod bakom Encyklopedin, däribland Diderot, d Alembert och Voltaire. Dessa personer och deras tankar är den egentliga upplysningen eller högupplysningen, menar Frängsmyr. Deras engelska och tyska föregångare och inspiratörer går i stället in under benämningen förupplysningen. Frängsmyr betraktar Voltaire som upplysningens förgrundsfigur och en viktig förbindelselänk mellan förupplysningen och den egentliga upplysningen. 16 De centrala beståndsdelarna i detta filosofiska program var bland annat en positiv människosyn och förnuftstro samt krav på religiös tolerans och utvidgade politiska rättigheter för medborgarna. 17 Chydenius är därmed en av ytterst få 1700-talssvenskar som passerar genom Frängsmyrs nålsöga och får ingå i den lilla exklusiva skara som kan sägas ha utgjort den svenska upplysningen, tillsammans med Petter Forsskål, Johan Henric Kellgren, Nils Rosén von Rosenstein, Lovisa Ulrika, Charlotta Taube och Anna-Maria Lenngren Termen liberal började inte användas som politisk term förrän Begreppet liberalism användes inte förrän på 1830-talet. Se Nationalencyklopedin, uppslagsord liberal, liberalism. Dessutom var Chydenius också för tvångsregleringar i vissa fall, exempelvis i frågan om tjänstetillsättningar av präster. Se Chydenius, Välment svar,1765e. I denna text argumenterar Chydenius för en hårdare reglering av tjänstetillsättningar eftersom det tycks vara omöjligt att tillåta människor välja sin egen präst. Han skriver också med anledning av prästvalsfrågan att hvilka är de förnuftiga val? Ingalunda alltid de, som genom pluraliteten afgöras; ty at pluraliteten är både til förstånd och vilja fördärvad, vitnar både sundt förnuft och uppenbarelsen, och följakteligen hvarken kan eller vil välja förnuftigt (s. 25). Kort sagt människor klarar inte av valfriheten därför måste överheten styra upp valfriheten med ökade regleringar. Människors förnuft är förmörkat och frihet kan därför inte ges åt alla i denna fråga eftersom de inte vet sitt eget bästa. Tjänstetillsättningen skall därmed skötas med hjälp av en rättvis och gudomligt styrd lottkastning. Här befinner vi oss mycket långt borta från en konsekvent och principiell liberalism i form av förnufts- och frihetstänkande samt en radikal och upplysningsinriktad individualism. Problemet tycks utgå från sättet att tolka Chydenius användning av begreppet frihet. Norberg tycks exempelvis uppfatta Chydenius kamp för religions- och tryckfrihet i enlighet med den moderna synen på dessa friheter. Norberg väljer att blunda för att såväl religions- som tryckfriheten inte omfattade religiösa fritänkare den lutherska kyrkans kritiker. Jfr Hessler 1956, s Dessutom vill Norberg reducera betydelsen av Chydenius religiositet och beskriver den i termer av lycko- och nyttoinriktad. Människan är då till för sin egen skull och Gud är ett medel för hennes lycka. Religionen blir inomvärldslig. 14 Jfr Skinner 2002, s. 51, 60ff. 15 Frängsmyr 2006, s Frängsmyr 2006, s. 48f, 215f. 17 Frängsmyr 2006, s Frängsmyr 2006, s. 217f. 12

13 Kapitel I ~ Inledning Men bilden av Chydenius som en upplysningsman enligt Frängsmyrs definition kan ifrågasättas. 19 Det räcker med en snabb blick på Chydenius predikningar för att det ska bli uppenbart att hans tänkande avvek från det filosofiska program som enligt Frängsmyr utgjorde den egentliga upplysningen. Faktum är att Chydenius uppvisade ett antal religiösa föreställningar som Frängsmyr uppfattar som oförenliga med upplysningstänkande. Frängsmyr har uteslutit en rad andra svenska 1700-talstänkare från att betecknas som upplysningsmän, däribland Gjörwell, Kryger och Carleson, på grund av sådana föreställningar. 20 En tänkbar förklaring till Frängsmyrs syn på Chydenius är att han främst studerat Chydenius politiska skrifter och därmed uteslutit större delen av Chydenius författarskap. Men ett sådant ensidigt urval av källmaterial leder tyvärr till en lika ensidig bedömning av Chydenius. Hans predikningar innehåller tankar om exempelvis sådant som lagstiftning, samhällsliv, ekonomisk etik och maktfördelning. En helhetsanalys av Chydenius samhälls- och människosyn bör rimligtvis inkludera samtliga texter där han behandlade dessa ämnen. 21 Jakob Christensson har i sin avhandling Lyckoriket (1999) studerat svensk upplysning och använt en betydligt generösare avgränsning av den svenska upplysningen än Frängsmyr. 22 Christensson bygger sin framställning av svensk upplysning kring historiska nedslag som uppvisar nyttotänkande, förnuftstro, optimism, krav på tolerans och tankefrihet. Han betraktar upplysningen som en löst sammansatt symbolvärld med en tämligen stabil uppsättning positivt laddade begrepp. 23 Därmed kan en rad personer sägas ha representerat upplysningstänkande utan att de för den skull utgjorde någon svensk motsvarighet till Voltaire eller Diderot. Också Christensson lyfter fram Chydenius som representant för svenskt upplysningstänkande. Men Christensson betonar samtidigt Chydenius dubbelhet. Å ena sidan var han en förkämpe för yttrandefrihet, å andra sidan var han kritisk mot de franska upplysningsfilosofernas hållning i religionsfrågan. 24 Carina Burman skriver i Finlands svenska litteraturhistoria (1999) att Chydenius var en ensam, men skön svala inom den finländska upplysningen. Hans politiska radikalism och goda litterära framställningsförmåga betonas av Burman, samtidigt 19 Jfr Manninen 2005, s Frängsmyr 2006, s. 97ff, , Frängsmyr räknar exempelvis bort Gjörwell eftersom han var varmt religiös och höll det uppenbarade ljuset för att lysa starkare än förnuftets. Dessa påståenden kunde lika gärna formuleras om Chydenius. Att propagera för den bibliska historiens äkthet är också något som direkt diskvalificerar en 1700-talstänkare från att ingå i den svenska upplysningskretsen enligt Frängsmyr. Chydenius var dock en av dem som ivrigt försvarade den bibliska tideräkningens och historieskrivningens autenticitet. Fysikoteologiska uppfattningar var också en typ av föreställningar som utesluter upplysningstänkande enligt Frängsmyr. Även här var Chydenius en förespråkare naturen var Guds skapelse och spegel. Kritik mot ateism, deism och fritänkeri var ytterligare uttryck som direkt utestänger en person från att räknas in bland upplysningens företrädare i Sverige enligt Frängsmyr. I Chydenius predikningar finns dock ett stort antal direkta angrepp mot deister och ateister. 21 I detta sammanhang kan även Lars Magnussons essä Anders Chydenius en Adam Smith i Österbotten nämnas. Se Magnusson Där skriver författaren att som en röd tråd genom Chydenius författarskap löper hans principiella ställningstagande för ekonomisk liberalism. (s. 86). Denna slutsats drar Magnusson enbart på basis av Chydenius politiska och ekonomiska skrifter, trots att han senare i samma essä (s. 95) betonar vikten av att gå utöver ekonomiämnets gränser för att verkligen förstå Chydenius tankegångar. Ekonomen Anders Nordencrantz utnämns av Magnusson till Chydenius andlige fader. Nordencrantz var i sin tur influerad av upplysningsfilosofer som Helvetius, Mandeville och Hume (s. 59f). 22 Frängsmyr 2006, s. 97ff; Christensson En likartad och därmed mer omfattande avgränsning av upplysningen har den finske historikern Pasi Ihalainen. Se Ihalainen Christensson 1996, s Christensson 1996, s. 9, 31, 39f, 45,

14 som hon beskriver Chydenius radikalitet som hemsnickrad. Den var främst byggd på egna iakttagelser i stället för utländska upplysningsteorier. 25 Historikern Juha Manninen har, i likhet med Christensson och Burman, använt en vidare definition av upplysningen i sin analys av Chydenius verksamhet. Manninen menar att Chydenius, såsom den mest framstående samhällsfilosofen i 1700-talets Finland, var en representant för den radikala-politiska upplysningen. 26 Men i sin analys av Chydenius samhällsfilosofi och hans användning av frihetsbegreppet avstår Manninen från att integrera Chydenius teologiska ställningstaganden. 27 En intressant fråga är vad en sådan teologisk analys skulle medföra för synen på Chydenius användning av frihetsbegreppet. 28 Även Sten Lindroth har skrivit om Chydenius. I det tredje bandet av Svensk lärdomshistoria beskrivs Chydenius i beundrande och berömmande ordalag som en av 1700-talets mest fängslande gestalter. Lindroth tycks också göra en åtskillnad mellan Chydenius radikalitet i samhällsfrågor och hans luthersk-ortodoxa religiositet. 29 Chydenius beskrivs som en politisk fritänkare av farligaste slag samtidigt som hans religiositet beskrivs som omutligt ortodox. 30 Lindroth fascineras särskilt av Chydenius sätt att driva frihetens sak, hans glödande övertygelse samt hans demokratiska lidelse och medkänsla. 31 Den mest djuplodande analysen av Chydenius relation till upplysningstankarna återfinns i Pentti Virrankoskis biografi. Han skriver i sitt slutomdöme att Chydenius blandar kristendomens och upplysningens läror till en något underlig kombination. 32 Denna syntes präglas av inre motsättningar mellan pietistiska tankegångar och mer radikala upplysningsidéer. Efter en längre diskussion kring Chydenius sätt att använda upplysningsbegreppet löser Virrankoski problemet när han skriver att säkert är att han levde under upplysningstiden och tog starka intryck av denna andliga rörelse. Slutsatsen blir att Chydenius är att betrakta som en upplysningssinnad pietist. 33 Men alla forskare har inte uppfattat Chydenius som upplysningssinnad. Georg Schauman skriver i sin omfattande bok om Chydenius att 1700-talsprästen var en avgjord motståndare till upplysningsfilosofin. Schauman finner det även egendomligt att en man så genomträngd af frihetens idéer på hela det politiska området, äfven det kyrkopolitiska, som Chydenius var, med samma intensitet hängde fast vid den uppenbarade sanningen och hela vår dyra salighetslära. 34 Schauman kritiserar även ett uttalande av Jacob Tengström, Anders Chydenius systerson och sedermera storfurstendömet Finlands förste ärkebiskop. Tengström beskriver sin morbror som en både upplyst, renlärig och varm försvarare af religionens helgd. Denna beskrivning av Chydenius ifrågasätts av Schauman som menar att Chydenius inte var upplyst. Var Chydenius i kyrkopolitiskt hänseende frisinnad, så är han som dogmatiker konservativ, skriver Schauman. 35 Konservativ dogmatik är lika oförenligt med upplysningsfilosofi som olja med vatten, tycks Schauman mena. 25 Finlands svenska litteraturhistoria, 1999, s Manninen 2005, s. 140ff, Manninen 2005, s Samma synsätt återfinns i Carina Burmans analys av Chydenius skrifter i Finlands svenska litteraturhistoria, 1999, s. 152ff. 28 Jfr Bo Lindbergs diskussion kring Chydenius användning av frihetsbegreppet i Lindberg 2006, s. 192ff. Inte heller Virrankoski integrerar de teologiska aspekterna i sin analys av Chydenius användning av frihetsbegreppet. Se Virrankoski 1995, s. 411f. 29 Sten Lindroth 1997, s. 82, Sten Lindroth 1997, s 143f. 31 Sten Lindroth 1997, s. 143, Virrankoski 1995, s Virrankoski 1995, s. 421, Schauman 1908, s. 339f. 35 Schauman 1908, s

15 Kapitel I ~ Inledning De olika perspektiven på relationen mellan Chydenius och upplysningen säger kanske mer om historikernas definition av upplysningsbegreppet, än om Chydenius ställningstaganden. 36 Det är tydligt att hans religiositet ställer till problem för vissa historiker, medan andra har desto lättare att integrera religiösa ställningstaganden i upplysningsbegreppet. De olika synsätten illustrerar samtidigt olika förhållningssätt till det historiska språkbruket. En rimlig tolkning är att ett begreppshistoriskt perspektiv tillsammans med ett brett urval av källmaterial medför en vidare definition av upplysningsbegreppet. 37 Som avslutning på denna diskussion om upplysningsbegreppet vill jag nämna historikern Helena Rosenblatts sätt att angripa denna fråga. Hon använder termen the Christian Enlightenment för att beskriva den teologiska dimension av upplysningen som många idéhistoriker har blundat för. De har ensidigt betonat upplysningens motsatsställning till religionen och snarast velat se upplysningsrörelsen som ett krig mot kyrkan. En tänkbar orsak till att forskare har överbetonat konflikten mellan kyrka och upplysning är att deras slutsatser främst har baserats på de förhållanden som rådde i ett specifikt land Frankrike. Om man i stället undersöker den upplysningsrörelse som fanns i Tyskland och Skottland blir bilden annorlunda. Där fanns inte denna konflikt på samma sätt eftersom upplysningen i dessa länder var en inomkyrklig företeelse. Upplysningen handlade där mer om att omdefiniera och nytolka religionen än att ifrågasätta dess existens. 38 Denna konflikt kan ses i den svenska upplysningsdebatt som har refererats ovan. Tore Frängsmyr kan sägas representera den franskcentrerade upplysningssynen medan Jakob Christenssons generösare synsätt även inkluderar präster och kyrkliga företeelser i upplysningsbegreppet. Rosenblatt menar att ett erkännande den kristna upplysningens existens tvingar oss att överge föreställningen att religiösa influenser inom olika områden alltid är konservativa och bakåtsträvande. Genom historien har kristna texter tjänat som redskap för progressiva politiska och sociala idéer. Detta blir också tydligt under 1700-talet. 39 Pasi Ihalainen delar Rosenblatts synsätt. Han skriver att upplysningsforskningen måste inkludera religiösa företeelser eftersom upplysningen var ett kollektivt samtal där religionen i allra högsta grad var involverad. Ihalainen hävdar samtidigt att talets predikningar bör undersökas såsom viktiga bidrag till upplysningsdebatten och till framväxten av själva moderniteteten. 40 Om vi applicerar Rosenblatts och Ihalainens synsätt på Chydeniusforskningen blir det tydligt att en utvidgning av upplysningsbegreppet är nödvändig för att kunna se Chydenius tankevärld som en helhet. Därigenom blir predikningarna ett synnerligen viktigt källmaterial. Förutom adjektiven liberal och upplysningssinnad finns det ännu ett ideologiskt laddat uttryck som har använts om Chydenius. Det är demokrat. 41 Schauman skriver att Chydenius var den moderna demokratins främste föregångare i Sverige och Finland. 42 Virrankoski är inte lika översvallande i sin bedömning, men vidhåller att Chydenius var demokrat. 43 Det demokratiska draget hos Chydenius har av sentida forskare kopplats till hans frihets-, jämlikhets- och rättighetsresonemang. Chydenius avvisade ståndssamhällets privilegietänkande och hävdade ett medborgarideal där 36 Chydenius hade inte några problem med att beteckna sig själv som upplysningssinnad. Jfr Schauman 1908, s. 412ff. Men Chydenius användning av termen skiljer sig givetvis från vår tid. 37 För begreppshistoriska diskussioner kring upplysningsbegreppet med utgångspunkt i 1700-talets svenska språkbruk, se Lindmark 1995, s ; Ihalainen 2005; Ihalainen Rosenblatt 2006, s Detta synsätt förespråkas även av Ihalainen. Se Ihalainen 2009, s. 219ff. Han använder termen the religious Enlightenment. (s. 224). 39 Rosenblatt 2006, s Min översättning. 40 Ihalainen 2009, s. 219, Se exempelvis Schauman 1908, s. 487, 490; Sten Lindroth 1997, s. 145; Virrankoski 1995, s Schauman 1908, s Virrankoski 1995, s. 423,

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

Instuderingsfrågor Frågorna utgår från den litteratur som är aktuell under VT14. Observera att frågorna liksom tentamen täcker hela kurslitteraturen, inklusive Axplock och Frängsmyrs Svensk idéhistoria.

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som Inledning Det var med förundran jag gick in i den nyrenoverade kyrkan. Hittades också den där målningen här tidigare? Och den där? Javisst, var svaret jag fick. Vad hade hänt? Jo, kyrkobyggnaden hade restaurerats,

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Människor med funktionshinder har inte andra själavårdsfrågor än människor utan funktionshinder. Men frågorna får ett tillägg, en extra dimension. Jag har blivit

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Att backa in i framtiden

Att backa in i framtiden Ledare SPT nr 9 2012 Att backa in i framtiden 2010 GJORDES EN STOR enkätundersökning av Svenska kyrkans medlemmar. Den beskrivs och redovisas av Jonas Bromander i en bok på Verbum: Svenska kyrkans medlemmar

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda

en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda Förord Ester Lutteman är troligen ett okänt namn för de flesta i vårt land idag, även bland de kyrkligt aktiva. Kvinnors namn försvinner som vi vet alltför lätt ur historien. Att jag har ett förhållande

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Fanatism beskrivs i nationalencyklopedin som en nedsättande benämning på religiösa eller

Fanatism beskrivs i nationalencyklopedin som en nedsättande benämning på religiösa eller 1 1 2 Martyrer är en nyskriven pjäs av den tyske dramatikern Marius von Mayenburg (född 1972). Stockholms stadsteaters uppsättning hade premiär 11 januari 2013 på lilla scenen. Den är regisserad av Dritëro

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

anomali fyra variationer

anomali fyra variationer anomali fyra variationer Vi startade Anomali 2003. Vad som följer är variationer över det tema som kan sägas vara Anomalis grundtanke. Varför är filosofins problem dina? Varför spelar något av de svar

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Historia hjälper oss att förstå nutiden Den värld vi lever i idag har uppkommit genom händelser och förändringsprocesser

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

SPECIELL ANDLIG FÖDA FÖR SJÄLEN

SPECIELL ANDLIG FÖDA FÖR SJÄLEN 15:e läxan - Sabbaten den 11 april 2009 Vi ser det stora behovet av missionsverksamhet att förkunna sanningen inte endast i fjärran länder, utan till dem som är nära oss. I vår nära omgivning finns städer

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Katolicitet och kontinuitet

Katolicitet och kontinuitet Ledare SPT nr 13 2012 Katolicitet och kontinuitet»en ENDA, HELIG, KATOLSK och apostolisk» så beskriver den niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen kyrkan. Katolsk och katolicitet hör till kyrkans

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer