Lungfunktionsutredning
|
|
- Jan-Erik Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lungfunktionsutredning 3.1 SPIROMETRI Referensvärden Referensvärden (normalvärden) finns för en mängd olika etniska grupper. De som främst används i Sverige är det svenska materialet från Uppsala (Hedenström et al) eller det europeiska kombinationsmaterialet från kol- och stålunionen (ECCP) med en sammanslagning av olika referensvärden i Europa. Det svenska normalmaterialet rekommenderas i första hand. Det europeiska materialet har referensekvationer beroende av ålder och längd medan Uppsala materialet även har ålder i kvadrat samt i vissa fall även vikt som förklarande beroende variabler. Bägge materialen bör finnas med som val i en modern spirometer. Det svenska Uppsalamaterialet visar något högre värden av flöden och volymer jämfört med det europeiska materialet. Detta kan delvis bero på att det finns rökare ingående i vissa av de material som ligger till grund för de sammanslagna regressionsekvationerna enl. ECCP. Det vore även önskvärt om referensmaterial från olika etniska grupper finns att tillgå i spirometern och som kan användas vid undersökning av icke europeiska patienter. Vanligen uttrycks uppmätta värden i % av referensvärdet eller som antal standarddeviationer (SD) från referensvärde. För de flesta variabler kan man räkna normalintervallet som ±20% dvs. mellan % eller ±2 SD. Procentsiffran minskar spridningen av normalvariationen vid höga aktuella värden medan normalvariationen uttryckt som antal SD minskar vid låga värden. För de slutexspiratoriska flödena FEF 50 och FEF 25 från flödevolym kurvan måste man dock acceptera en variation på ± 50 % dvs. normalvärdet ligger mellan 50 och 150 %. (För information angående registrering av flöde-volym kurvan, se nivå 2). I vissa spirometrar finns även ickeeuropeiska referensvärden inlagda Reversibilitetstest Reversibilitetstestet används för att bedöma om det finns inslag av bronkmuskelkonstriktion som kan påverkas av b2-stimulerare och/eller antikolinergika. Reversibilitet brukar företrädesvis ses hos astmatiker men är inte specifikt för astma. Även KOL-patienter kan uppvisa en reversibel komponent liksom att astmatiker kan uppvisa en mycket låg och icke signifikant reversibilitet. Vid beräkning av reversibiliteten förekommer två beräkningssätt. A) B) Störst skillnad mellan dessa två beräkningssätt får man vid låg initial FEV1 då formel A) överskattar och formel B) underskattar den procentuella förändringen. Eftersom även normala friska personer får en minskad tonus i bronk muskulaturen efter inhalation av b2-stimulerare anges därför vanligen en förbättring på 12 % i FEV1 som en signifikant reversibilitet talande för en abnorm bronkmuskelkonstriktion. Vanligen används ekvation A) för beräkning av reversibiliteten. Vid alltför låg initial FEV1 kan dock den procentuella förbättringen bli stor trots en liten relativ förbättring. Man har därför skärpt kravet att förbättringen även skall innebära en absolut ökning av FEV1 på 200 ml. Det är också denna anledning till att vissa personer förespråkar ekv B) som dock skärper nivågränsen vid en låg initial FEV1 (Evidence B). Hos många personer med astma har bronkmuskelkonstriktionen medfört avstängning av små perifera luftvägar och bronkdilatation medför att mindre luftvägar öppnar sig igen. Detta ger en bättre fördelning av lungvolymerna med ökad VC och minskad RV medan flödesförbättringen är marginell. Ofta benämns dessa som volume-responders medan personer med framför allt förbättrat flöde benämns flow-responders. En ökad VC på > 12 % innebär också en reversibel effekt. Kvoten FEV1 / VC skall inte användas för bedömning av 1 / 7
2 reversibiliteten. Vid påtaglig förbättring i VC kan t.o.m. FEV1 / VC minska efter bronk-dilatation. Svårigheter finns också vid bedömning av reversibiliteten i perifera luftvägar. Förändringen i de slutexspiratoriska variablerna (FEF50, FEF25 ) kan bero på att de beräknats vid olika lungvolym om FVC förändras före och efter bronkdilatation. Några gränser för förbättring i de perifera flödena finns därför inte. Vid steroidreversibilitetstest bör FEV 1 öka > 15 % och > 200 ml för att betraktas som signifikant Övrig spirometriutredning vid KOL på Fysiologiska kliniker eller Lungkliniker Maximal ventilationsförmåga Den maximala voluntära ventilationsförmågan (MVV) är ett summationsmått som främst beskriver en persons förmåga att ventilera sina lungor och ger därmed en god uppfattning om ventilationens förmåga som begränsande faktor till en pulmonellt begränsad arbetsförmåga. MVV begränsas av FEV1, FIV1 och VC och brukar i % av förväntat vara lika stort som det lägsta av dessa variabler. En annan information man får från den maximala ventilationsregistreringen är förekomst av s.k. airtrapping. Denna kan uppstå under den forcerade andningen med påtvingad ökad andningsfrekvens och innebär att man inte andas ut lika mycket som man andas in. Detta leder till en successiv höjning av andningsmedelläget vilket kan ses hos obstruktiva patienter och är mest uttalad vid KOL. Exempel på mätning av maximal ventilations förmåga med förekomst av airtrapping dvs. andningsmedelläget höjs successivt då obstruktiva patienter börjar forcera sin andning. Bedömning av ventilationbegränsning som orsak till nedsatt arbetsförmåga vid KOL Bedömning av operabilitet vid pre-op undersökning av patienter med KOL Förekomst av airtrapping och hyperinflation Lungvolymsbestämning Bestämning av de olika statiska lungvolymerna inklusive residualvolymen (RV) ger ett värdefullt tillägg vid diagnostiken och kartläggningen av lungfunktionsnedsättningen vid KOL. Elasticitetsförlusten vid KOL/emfysem medför att man får en hyperinflation med förhöjt andningsmedelläge och därmed förhöjd funktionell residualkapacitet (FRC). Destruktion av lungvävnad och bildandet av stora emfysemblåsor medför en förhöjd total lungkapacitet (TLC) där största delen utgörs av den stora residualvolymen (RV). Spirogram som visar de olika lungvolymerna och storleksordningen för en normal man och kvinna. 2 / 7
3 TLC - Total lungkapacitet IRV - Inspiratorisk reservvolym FRC - Funktionell residualkapacitet RV - Residual volym ERV - Exspiratorisk reservvolym VC - Vitalkapacitet För att kunna mäta samtliga lungvolymer krävs en indirekt metod som antingen bygger på spädningsförfarande eller på kroppspletysmografi. Vanligast är idag kroppspletysmografin och hos patienter med KOL/emfysem kommer spädningstekniken att underskatta den totala lungkapaciteten medan kroppspletysmografin ger ett mer rättvisande resultat. Information av lungvolymernas storlek är viktig såväl vid restriktiva som obstruktiva lungsjukdomar. Hos patienter med KOL/emfysem är det viktigt att veta hur stor del RV utgör av TLC (RV/TLC %) vilket ger en viss uppfattning om gasfördelningen i lungorna. Hos normala personer utgör RV c:a % av TLC medan RV hos obstruktiva patienter och då framför allt de med KOL/emfysem kan utgöra 70 % av TLC. Kartläggning av samtliga lungvolymer och dess inbördes förhållande för att bedöma framför allt residualvolymens storlek Graden av hyperinflation genom bestämning av FRC Bestämning av TLC som differentialdiagnostik mellan astma (normal TLC) och KOL/emfysem (förhöjd TLC) 3.2 Mätning av luftvägsmotstånd I kroppspletysmografen kan man även göra en bestämning av luftvägsmotståndet vilket mätes som förhållandet mellan boxtryck och flödeshastighet. Mätningen utföres vanligen under lugn tidal-andning där flödet mätes på y- axeln och trycket på x-axeln. Vid obstruktiva lungsjukdomar ökar luftvägsmotståndet framför allt under utandningsfasen. Detta registreras som ett minskat flöde för ett givet tryck. Ju mera linjen lutar desto större motstånd. Man kan alltså mäta skillnader i luftvägsmotstånd under in- och utandning. Det är dock utandningen som är mest informativ. I vissa fall uppstår en öppen loop under utandningen. Detta är tecken på ihoptryckning av alltför eftergivliga luftvägar under utandning och är ett uttryck för en abnorm dynamisk kompression vilket alltså uppstår främst vid KOL/emfysem. Kurvan brukar då ha ett golfklubbeliknande utseende. Ibland brukar man även ange den volymskorrigerade specifika luftvägskonduktansen som alltså minskar då resistansen ökar. Bestämning av luftvägsmotståndet med visuell upplysning om förekomst av dynamisk kompression, vilket talar för KOL/emfysem. Mätning av obstruktivitetsförekomst när övrig spirometri inte är konklusiv pga. ofullständig medverkan. 3.3 Diffusionsförmåga Diffusionen av syrgas och koldioxid mellan alveoler och lungkapillärer påverkas av ett flertal faktorer. Mätning av diffusionskapaciteten ger information om hur bra lungorna klarar av att syresätta blodet. Vid KOL/emfysem kommer man att få en ojämn fördelning mellan ventilerade och perfunderade lungdelar vilket bidrar till en minskad diffusionsförmåga. Destruktionen av lungparenkymet och bildandet av stora emfysemblåsor bidrar också till en minskad total diffusionsyta, vilket även försämrar diffusionsförmågan och därmed patientens förmåga att syresätta blodet. Mätning av diffusionskapaciteten (även benämnd transfer faktor eller transfertest) görs vanligen med ett-andetags teknik och som testgas används en låg koncentration av CO (kolmonoxid). CO diffunderar normalt lika snabbt från alveol till kapillär som syrgasen och ger därför en god uppskattning av syrgasens diffusionsförmåga. 3 / 7
4 En nedsatt diffusionskapacitet ger alltså inte säkert orsaken till en lungfunktionsnedsättning men kan förklara varför patienten upplever en andfåddhet. Vid en pulmonell begränsning av arbetsförmågan korrelerar arbetsförmågan till såväl den maximala ventilationsförmågan (MVV) som till diffusionskapaciteten. Hos en grupp patienter med KOL/emfysem och kraftigt begränsad arbetsförmåga ( Några orsaker till nedsatt diffusionskapacitet Fibros Vaskulit Alveolit Öjämn ventilation/perfusionsfördelning Lungemboli Minskad total diffusionsyta Anemi (korrigeras för i svaret) Hjärtsvikt Pulmonell hypertension Diffusionskapaciteten påverkas även av Hb-värdet och sjunker vid anemi. Korrektion till aktuellt Hb brukar därför göras. Bestämning av diffusionskapaciteten ger redan i vila en god uppfattning om saturationsförmågan. En sänkt diffusionskapacitet är prognostiskt ogynsamt vid KOL 3.4 Gasfördelning i lungorna Mätning av gasfördelningen inom lungorna är framför allt av intresse vid obstruktiva lungsjukdomar. Alla lungdelar blir inte lika obstruktiva utan obstruktiviteten kan fördelas ojämnt i lungorna med strypt ventilation till vissa lungdelar medan andra har relativt god ventilation. Detta påverkar till slut även förmågan att syresätta blodet. Man kan få shuntning av blod till icke ventilerade lungdelar och man kan ha en god ventilation till lungdelar som har låg genomblödning. Bägge delarna medför en ineffektiv syresättning av blodet. Vid KOL kommer olika delar av lungorna att vara mer eller mindre avstängda vid olika lungvolymer och kommer att ventileras med olika tidskonstanter. Detta är speciellt uttalat vid emfysem och förekomst av stora dåligt ventilerade emfysemblåsor. Även hos normala personer finns en naturlig ojämnhet av luftens fördelning till olika lungområden beroende på tyngdkraften. I upprätt kroppsställning medför lungornas tyngd ett större undertryck i pleurarummet inom övre lungdelar än inom de nedre lungdelarna. Lungdelar upptill i lungorna kommer därför att vara mer öppna än lungdelar nedtill. De lägst liggande lungdelarna kan således öppnas mera och då få en större del av den inandade volymen. Detta är också fysiologiskt eftersom man har en högre perfusion basalt i lungorna och det optimala är att få en så god ventilations-perfusionsanpassning som möjligt. Gasfördelningen till lungorna kan testas genom ett andetags kvävgasutsköljningstest dvs. att registrera kvävgashalten i lungorna under en exspiration om man dessförinnan gjort en maximal inspiration av 100 % syrgas. Kvävgasutsköljningstestet med ett andetag ger information om ventilationsfördelningen i lungorna. Den viktigaste informationen ger en ökad lutning av den alveolära platån. Den uppstår då olika delar av lungorna tömmer sig med olika hastighet dvs. ventilationen fördelar sig ojämnt i lungorna. Detta är mest uttalat hos KOL/emfysematiker men kan ses även hos i övrigt friska rökare som ett tecken på skador av elasticiteten i lungparenkymet. En förhöjd avstängningsvolym (closing volume) ses om de perifera luftvägarna lätt stänges av och därmed slutar bidra till ventilationen. Detta kan ses vid tidig irritation med svullnad och ödemtendens perifert i luftvägsträdet. Ökad stängningsvolym kan ses hos i övrigt normala rökare. Information hur gasfördelningen fördelas inom olika delar av lungorna. Vid KOL/emfysem ses en brant lutning av den alveolära platån tydande på regionala ojämnheter i ventilationsfördelningen. 4 / 7
5 Tidig diagnostik av perifer påverkan i lungorna av t.ex. rökning. 3.5 Lungornas eftergivlighet Lungornas mekanik kan lättast förklaras genom att jämföra lungorna med en ballong. Det krävs en viss kraft att blåsa upp ballongen och ge den en viss volym. Kraften skall inte behöva vara för stor så att det krävs alltför högt arbete att fylla ballongen. Å andra sidan får spänsten i ballongen inte vara så låg att den inte självmant tömmer sig. Vid KOL/emfysem sker en elasticitetsförlust med slappa och alltför eftergivliga lungor. Ballongen har bytts ut mot en plastpåse utan förmåga att tömma sig själv vilket bidrar till en minskning av vitalkapaciteten och därmed en ökad residualvolym. För att bedöma om lungorna är styva eller alltför eftergivliga kan man mäta lungornas elastiska återfjädringstryck och registrera detta mot utandad lungvolym. Det elastiska återfjädringstrycket mätes som differentialtrycket mellan alveolartryck och pleuratryck. Pleuratrycket mätes i praktiken som trycket i oesofagus. Förutom det maximala elastiska återfjädringstrycket (Pelmax) uppmätes också lungornas statiska compliance (eftergivlighet) dvs. hur stor volymsförändring man får för en given tryckförändring (Cst). Bestämning av lungornas återfjädringstryck och eftergivliget som ett led i kartläggningen av alltför eftergivliga lungor vid KOL/emfysem 3.6 Blodanalys Blodgasanalys används för att mäta det arteriella partialtrycket av syrgas (PaO2) och koldioxid (PaCO2 ) och bör kontrolleras om patientens FEV 1 understiger 50 % av förväntat. Dessutom får man en bestämning av syrgassaturationen (SaO 2 ) samt information om patientens syra-bas status. Blodgasanalys används bland annat för att följa behandlingen på en akut obstruktiv patient med CO2 retention. Obstruktiviteten medför såväl sänkt PaO2 som förhöjd PaCO2 och vid sänkt PaO2 6,5 har patienten en respiratorisk insufficiens.. Bedömning av patientens förmåga att syresätta sig eller retinera koldioxid Information om syra-bas status Följa PaO2 och PaCO2 som del i patientens sjukdomsutveckling 3.7 Regional lungfunktionsundersökning Den vanliga spirometri-undersökningen ger ju främst besked om lungornas totala funktion men ger ingen upplysning om eventuella regionala förändringar av ventilationen eller genomblödningen. Detta kan dock vara av intresse vid vissa frågeställningar. Vid dessa undersökningar används vanligen radioaktiva undersökningsmetoder där patienterna får inhalera en gammastrålande isotop eller att man injicerar en gammastrålande isotop. Därefter kan man sedan registrera ventilationsfördelningen respektive genomblödningen i lungorna med en gammakamera. Kartläggning av ventilations- och perfusionsfördelning inför volymsreducerande kirurgi på patient med emfysem. Pre-operativ utredning vid lungtumör för kartläggning av operabilitet Lungembolifrågeställning Ytterligare litteratur som kan rekommenderas för fördjupade studier om spirometri och lungfysiologi är Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom. 3.8 Förslag till lungfysiologisk differentialdiagnostik mellan astma och KOL vid obstruktivitet 5 / 7
6 Undersökning Talar för KOL Talar för astma Reversibilitetstest med b 2 FEV1 ökar < 12% eller < 200 ml FEV1 ökar < 12% eller < 200 ml -stimulerare Reversibilitetstest med steroider FEV1 ökar < 15% eller < 200 ml FEV1 ökar < 15% eller < 200 ml PEF-dagbok PEF variabilitet över dygnet på < 20% PEF variabilitet över dygnet på > 20% PFlöde-volym kurva Inspirationen bättre än exspirationen. Abnorm dynamisk kompression In- och exspiration lika sänkta. Ingen dynamisk kompression Lungvolymer TLC ökad TLC normal Diffusionskapacitet Sänkt Normal - lätt sänkt Lungmekanik Eftergivliga lungor, Lågt elastiskt Väsentligen normal återfjädringstryck. 3.9 Patientexempel 61 årig man med KOL/emfysem som rökt sedan 20-års åldern. Normal-värde Värde före bronkdil % av normal Värde efter bronkdil % av normal % förändring Dynamisk Spirometri VC 4,9 3,5 71 3, FVC 4,9 3,3 67 3, FEV1 3,7 1,6 43 1, FEV1/VC 0,76 0, , MVV Flödevolym MEF 9,4 4,8 51 5, FEF75 7,5 1,7 23 1, FEF50 4,0 0,9 23 1, FEF25 1,2 0,3 24 0, Area 21,4 4,4 20 4, MIF 8,0 5,9 73 6, Lungvolymer TLC 7,4 9, , VC 4,9 3,5 71 3, FRC 4,4 7, , RV 2,5 5, , RV/TLC 3, Luftvägsmotstånd Raw sgaw 2,0 0, , Kvävgas utsköljning Fas 3 1,2 1,6 137 CV 0,9 0,5 57 CV/VC CC 3,3 6,1 183 CC/TLC Diffusions kapacitet DLCO / 7
7 Powered by TCPDF ( Nationellt vårdprogram för KOL Lungfunktionsundersökningen ger följande information. Dynamisk spirometri: VC något bättre än FVC. Sänkt FEV1 och sänkt maximal ventilationsförmåga (MVV) beroende på den låga FEV1 då dessa i % av förväntat ligger kring 43%. Med tanke på FEV1/VC på 0,47 och FEV1 på 46 % av förväntat efter bronkdilatation hamnar patienten i KOL, stadium 3. Flöde-volym kurvan visar typisk emfysem-bild med snabbt flödesfall och bumerangform under den forcerade exspirationen som tecken på en abnorm dynamisk kompression. Inandningen betydligt bättre än utandningen då förutsättning för dynamisk kompression inte finns. Ingen säker reversibilitet påvisad (endast 6 % förbättring i FEV1) Statiska lungvolymer: Förhöjd TLC där 62 % utgörs av residualvolym. Förhöjd TLC är vanligt vid KOL/emfysem. Även förhöjd FRC vilket talar för hyperinflation. Kvävgasutsköljning: Abnorm lutning av den alveolära platån som tecken på mycket ojämn gasfördelning i lungorna. Diffusionskapacitet: Uttalat lågt värde ( 28% av normalt) som troligen beror på såväl minskad total diffusionsyta som ojämnhet mellan ventilation och perfusion i lungorna. Diffusionskapaciteten är betydligt sämre än ventilationen (MVV) och FEV1 och blir därför begränsande för patientens arbetsförmåga. En sänkt diffusionskapacitet vid KOL är också prognostiskt ogynnsamt. 7 / 7
SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.
Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 090828ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade
Läs merSPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.
Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping D. Johnsson 02-03-15 / modif 050117ef SPIROMETRI T2 Mätning av in- och utandade
Läs merUMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11
UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk Laboratorievetenskap Agneta Lerner HT-11 KLINISK LUNGFYSIOLOGI Syfte: Att erhålla kunskaper om mätmetoder av lungornas delvolymer samt att erhålla kunskaper om ventilationsinskränkningar
Läs merSpirometri-skola på 20 minuter
Stockholms allmänläkardag Spirometri-skola på 20 minuter 6 november 2014 Normal Stel Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter
Läs merEnkla lungfunktionsundersökningar
Enkla lungfunktionsundersökningar Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-2/enkla-lungfunktionsundersokningar/ Den dynamiska spirometrin som kan göras på de flesta öppenvårdsmottagningar
Läs merEqualis. Arbets- och lungfysiologi. Användarmöte 2018
Equalis Arbets- och lungfysiologi Användarmöte 18 Omgången omfattade patientfall Fall 1. Långtids-EKG Fall : Spirometrifall Fall 3: Ergospirometri Fall : Arbetsprov Enkät angående arbetsprov Deltagande
Läs merBasal spirometri och fallbeskrivningar
Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper
Läs merRespirationsfysiologi
Respirationsfysiologi Thoraxradiologikurs 161018 Per Nivedahl Vårdenhetsöverläkare Lung- och arbetsfysiologi Klinisk Fysiologi SU Obstruktivitet låga forcerade exspiratoriska flöden astma, KOL, bronkiolit.
Läs merSpirometri. Teori och Klinik. Per Gustafsson Olle Zetterström
Spirometri Teori och Klinik Per Gustafsson Olle Zetterström Per Gustafsson Olle Zetterström Spirometri Teori och Klinik Box 516, 169 29 Solna 8-638 93. www.glaxosmithkline.se Författarnas förord Boken
Läs merdiagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6
Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 Härdplaster - Läkarundersökning - Tjänstbarhetsbedömning Syften med kontroller Upptäcka tidiga tecken på ohälsa orsakad av arbetsmiljön Skydda särskilt känsliga
Läs merRespirationsfysiologi
Respirationsfysiologi Thoraxradiologikurs 151013 Per Nivedahl Vårdenhetsöverläkare Lung- och arbetsfysiologi Klinisk Fysiologi SU Obstruktivitet låga forcerade exspiratoriska flöden astma, KOL, bronkiolit.
Läs merSpirometriundersökningar inom företagshälsovården vid medicinska kontroller av arbetsmiljöskäl
Spirometriundersökningar inom företagshälsovården vid medicinska kontroller av arbetsmiljöskäl April 2008 Författare: Docent Hans Hedenström, Akademiska sjukhuset i Uppsala Docent Maria Albin, Universitetssjukhuset
Läs merInfant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007
Infant lung function testing ILFT Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Möjliga undersökningsmetoder för barn under 2(3) år Tidalandningsanalyser Passiv lungmekanik
Läs merSpirometri 19 okt. 2015. Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå
Spirometri 19 okt. 2015 Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå Spirometri är som en kedja av delmoment som alla behöver vara väl kontrollerade och tillförlitliga för att ett tolkbart
Läs merSpirometritolkning Astma och/eller KOL?
Spirometritolkning Astma och/eller KOL? FEV 1 - forcerad expiratorisk volym efter 1 sek Beror på Diametern på luftrören Lungornas elasticitet, återfjädringstrycket Utandningskraft du skapar med andningsmuskulatur
Läs merFall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny
Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merRollfördelning och organisation
Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merSYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm
KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag
Läs merSpirometri, reversibilitet och astma/kol-diagnostik. Josefin Sundh Öl Lungsektionen, Hjärt-lungkliniken USÖ Adj Universitetslektor ÖU
Spirometri, reversibilitet och astma/kol-diagnostik Josefin Sundh Öl Lungsektionen, Hjärt-lungkliniken USÖ Adj Universitetslektor ÖU Agenda Indikationer/kontraindikationer spirometri Basal spirometrifysiologi
Läs merSumma: 1,5 + 2 + 2+ 14,5 + 3 + 2 + 3 + 1 + 3+ 2 + 2 + 3+ 2 +4+ 2 + 2 = 49 Godkänd 65 % = 32 p
Ordinarie tentamen R/C T4 VT 2013 1. Anatomi och histologi (1,5 p)... 2 2. Mindre vanliga, men allvarliga, sjukdomstillstånd (2 p)... 2 3. Allergi i Grythyttan (2p)... 2 4. Lungfysiologi (14,5p)... 3 5.
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!
ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! ANNA HARDENSTEDT STÅHL Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj
Läs merSekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl
ANNA HARDENSTEDT STÅHL ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET! Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse. Skapelseberättelsen Familj
Läs merSpirometri Praktik och teori
Spirometri Praktik och teori av Docent Måns Arborelius Jr, Kastanjeallén 18, 230 44 Bunkeflostrand, tel 040-51 05 15 och Överläkare Per Gustafsson, Barnkliniken, KSS, 541 85 Skövde, tel 0500-43 10 00 Utgiven
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merSpirometri Milena Sundstedt, mars 2012
Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner
Läs merc. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)
1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att
Läs merCORRELATION BETWEEN COPD AND PULMONARY HYPERTENSION
CORRELATION BETWEEN COPD AND PULMONARY HYPERTENSION Maryam Haghighi Klinisk Fysiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Handledare: Bertil Andrén, Hans Hedenström, Agneta Granbo, Sussan Eriksson ABSTRACT
Läs merDiagnostik. Senast uppdaterad: Basal diagnostik Basala riktlinjer
Diagnostik Senast uppdaterad: 2011-11-17 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-2/diagnostik/ 2.1 Basal diagnostik 2.1.1 Basala riktlinjer KOL skall misstänkas vid: Förekomst av riskfaktorer, främst tobaksrökning.
Läs merSPIROMETRI i primär- och företagshälsovård
SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 151019 Martin Andersson, vik specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and
Läs merBerne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314
När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)
Läs merKOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.
KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet
Läs merFall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).
Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat
Läs merOxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet
Oxygen O 2 - syrgas Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter Alf Tunsäter Docent, Överläkare SUS, Lund O 2 = 21% N = 78% Syremättnad: Ung och frisk: ca 97%
Läs merSPIROMETRI i primär- och företagshälsovård
SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård 160322 Martin Andersson, specialistläkare, med. Dr. martin.andersson@envmed.umu.se 090-7852364 A 17-year-old man presented to hospital with dry cough and pleuritic
Läs merCase 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010
Case 3 Anamnes Case 3 Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 38 kvinna, gravid i vecka 10, föräldraledig. Aldrig rökt Tidigare frisk. Söker akut på Vårdcentralen
Läs merOmtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013
Omtentamen augusti 2013 R/C T4 VT 2013 Struktur i organsystem för tema RC.... 2 1) Fråga anatomi och histologi (3p)... 2 Funktion i organsystem inom tema RC.... 2 2) Respiratorisk insufficiens (4p)...
Läs merFörbättring av spirometrikvalitet genom kvalitetskriterier och utbildning?
Förbättring av spirometrikvalitet genom kvalitetskriterier och utbildning? SpiroQual spirometrikvalitet i primärvården i LiV (Landstinget i Värmland) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget
Läs merModeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan
Modeller för att beskriva ojämn ventilationsfördelning i lungan Tomas Strömberg, IMT Modeller av lungan Olika modeller används för att förstå olika egenskaper hos lungan. För att förstå lungans elastiska
Läs merSamverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland
Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-
Läs merDatasammanställning av KOL-studie
Datasammanställning av KOL-studie Sammanfattning * Jodkol gav en statistiskt säkerställd (p=0.03) förbättring av FEV 1 baseline på 8.2 % jämfört med placebo. * Korrelationsstatistiska beräkningar visar
Läs merTungt att andas Vad kan det vara om det inte är astma?? Eleftherios Ntouniadakis ST-läkare ÖNH Logopedi och Foniatri
Tungt att andas Vad kan det vara om det inte är astma?? Eleftherios Ntouniadakis ST-läkare ÖNH Logopedi och Foniatri Fall 1 Ung tjej-98, kommer med sin mamma Frisk, inga mediciner/allergier Mittfältare
Läs merPAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012
PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan En undersökning om de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp pp i lungan.
Läs merHosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?
Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merDynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL
Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland
Läs merRESPIRATION ANATOMI OCH FYSIOLOGI
RESPIRATION ANATOMI OCH FYSIOLOGI Ludger Grote, överläkare, professor Lungkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Copyright: Ludger Grote, Lungkliniken, Sahlgrenska 1 Agenda Lungornas anatomi Andningsmekanismer
Läs merRespirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna
Respirationsorganens anatomi och fysiologi - skillnader mellan barn och vuxna Anna-Lena Lagerkvist 160128 Weibel E.R. 1984 Relativ ökning i lungvolym x 10 x 10 ICH 2005 Stocks Utveckling av lungan kan
Läs merIntroduktion. Arbetsordning
4. LABORATION 3 RESPIRATION Introduktion Lungornas huvudsakliga uppgift är att sköta kroppens gasutbyte. En metod för att undersöka om detta sker tillfredsställande är att analysera blodgaser (syre och
Läs merVad gav spirometrin?
Vad gav spirometrin? Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Mats Arne, med dr, sjukgymnast Klinisk handledare: Marie-Louise Mauritzon, distriktsläkare, länssamordnande
Läs merGrundläggande spirometri Helén Bertilsson Arbets-och miljömedicin Leg.sjuksköterska
Grundläggande spirometri 2019 Helén Bertilsson Arbets-och miljömedicin Leg.sjuksköterska När är det lämpligt med spirometri? Vid arbeten med exponering som långsiktigt kan skada luftvägarna - Damm som
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Medicinsk Oxygen Strandmollen 100 %, medicinsk gas, komprimerad. Syrgas
Bipacksedel: Information till användaren Medicinsk Oxygen Strandmollen 100 %, medicinsk gas, komprimerad Syrgas Läs noga igenom denna information. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta
Läs merEtt symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig
Dyspné Claes-Göran Löfdahl, HT 2011 Lungmedicin och allergologi, Lund Malmö Ett symtom Dyspné jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet
Läs merMEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...
MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också
Läs merMÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD
1 F1 MÄTNING AV EXSPIRATORISKT PEAK-FLÖDE (PEF) SPIROMETRI BRONKODILATATIONSTEST ANDNINGSLJUD 2 För mänskan är det livsviktigt med utbyte av andningsgaserna, syre och koldioxid, i lungorna. Utan syre får
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merResultat av hälsoundersökning av arbetssökande sommarvikarier med potentiell placering i härdplastexponerat arbete vid elektronikföretag.
Resultat av hälsoundersökning av arbetssökande sommarvikarier med potentiell placering i härdplastexponerat arbete vid elektronikföretag. Författare: Previa AB, Storagatan 44 A 722,12 Västerås 21-12 79
Läs merKursens namn: BMLV A, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik
Tentamen Kursens namn: BMLV A, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL 1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson Datum 131204 Skrivtid 180 minuter Totalpoäng: 50 poäng Siw
Läs merTHORAXRADIOLOGI. Aktuella ämnen: Lungtumörer. och metastaser. Metoder för f r utredning. Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar
THORAXRADIOLOGI Fredrik Ahlfors Specialistläkare Thoraxradiologi, SU/Sahlgrenska Aktuella ämnen: Tumörer och metastaser Kroniska lungsjukdomar KOL/emfysem Bronkiektasier Interstitiella lungsjukdomar Tumörer
Läs merIntegrerande MEQ-fråga 2
Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där
Läs merKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Överläkare Kameran Daham MD PhD Lung- och allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Definition KOL kronisk långsamt progredierande luftvägsobstruktion. Bronkiolit
Läs merGäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP
1/4 är ett ventilationssystem som ger patienten ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln, med möjlighet att variera trycket mellan in- och utandning. Genom att hålla ett högre tryck på
Läs merPEP för att normalisera minskad lungvolym Patientvägledning
PEP för att normalisera minskad lungvolym Patientvägledning För dig som behöver ta större andetag och öka din lungvolym 1 Innehåll Varför andningsträna? Varför Pep/Rmt? Så här gör du! Tips Råd från din
Läs merKRONISKT OBSTRUKTIV (KOL) LUNGSJUKDOM. (Zafar iqbal)
KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) (Zafar iqbal) KOL. KOL kännetecknas av obstruktiv luftflödesbegränsning. Orsakas av inflammation i de små luftvägarnadestruktion av elastiska komponenter i lungvävnaden-lättare
Läs merErgospirometri -med fokus på ventilationsanalys
Ergospirometri -med fokus på ventilationsanalys Equalis användarmöte för Arbets- och Lungfysiologi Klara Konferens, Stockholm 161115 Per Klinisk Fysiologi/Kardiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Läs merSPIROMETRI vid medicinska kontroller Arbets- och miljömedicin Helén Bertilsson Leg. Sjuksköterska
SPIROMETRI vid medicinska kontroller 2018 Arbets- och miljömedicin Helén Bertilsson Leg. Sjuksköterska Indikationer för spirometri Utredning av hosta, andfåddhet och ansträngningsutlösta besvär Långvarig
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.
Läs merAllmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock
1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och
Läs merLungfunktionsmätningar på barn. Jenny Hallberg, leg BMA, Med Dr Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, SöS
Lungfunktionsmätningar på barn Jenny Hallberg, leg BMA, Med Dr Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, SöS Dagens plan Vilka och varför? Metoder inkl. ålder & relevans Spiro IOS Provokationer Plethysmografi
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merLaboration: Ventilatorn
Intensivvård och terapeutiska system TBMT 24 Laboration: Ventilatorn I den här laborationen kommer vi att repetera respirationsfunktionen och titta närmare på den så kallade ventilationen och hur den görs
Läs merAtt upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.
För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och
Läs merMÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA
HÄLSA OCH SAMHÄLLE MÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA JÄMFÖRELSE AV NORMALVÄRDEN MELLAN NY OCH BEFINTLIG UTRUSTNING ELIN KELLERSSON Examensarbete Kursbeteckning BA561A 15 hp Biomedicinska analytikerprogrammet
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Läs merDräger CPAP CF 800. Arbetsinstruktion. Syfte
Dräger CPAP CF 800 Arbetsinstruktion Syfte Att förbättra syresättning och andningsarbete hos patienten. Detta genom ett system som tillför ett kontinuerligt positivt tryck till luftvägarna både under inspirationen
Läs merHearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol 2015 03 18 Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?
015 03 5 Programpunkter 8.30 Registrering, kaffe med fralla Välkommen och introduktion Leif Bjermer Inledningsanförande Anna-Lena Hogerud, ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Socialstyrelsen presenterar
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Ofev (nintedanib)
EMA/738120/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ofev (nintedanib) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ofev som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att Ofev
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merNya nationella riktlinjer för KOL
Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste
Läs merAkut astma magnesium och teofyllin
Akut astma magnesium och teofyllin Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg 2011-09-16 5 vuxenstudier 2 barnstudier Akut svår astma på ED PEF 25-30% (vuxna) PEF < 60% (barn)
Läs merRespiration. Lungfunktionsprov. Andningsvolymer
Tema 3 Nedan följer en beskrivning av respiration, lungfunktionsprov, andningsarbete samt gas- och blodgasanalyser som används inom sjukvården. Flertalet bilder är lånade från boken Medicin och teknik
Läs merLänsövergripande rutiner vid lungfunktionsundersökning med Spirare
Länsövergripande rutiner vid lungfunktionsundersökning med Spirare Syfte Den länsövergripande rutinen syftar till att stödja verksamheterna vid användning av Spirare. Rutinen ger rekommendationer gällande
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merAssisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma
Assisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma Litteraturstudie och fallbeskrivning Margareta Rosenfeld Sjuksköterska Lungmedicin och Allergologi, Allergimottagningen, SU/Sahlgrenska i
Läs merUNIKO-TPEP E är en effektivt multifunktions enhet för rehabilitering av patienter med sjukdomar i luftvägarna:
UNIKO-TPEP E är en effektivt multifunktions enhet för rehabilitering av patienter med sjukdomar i luftvägarna: TPEP för sekretion borttagning och tränar luftvägarna Aerosolterapi för exakt leverans och
Läs merSkriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30
Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Namn:_Pers.nr:_ Bokstavskombination: _ VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination
Läs merJämförelse av total lungkapacitet mätt med kroppspletysmografi och heliumspädningsmetod
Jämförelse av total lungkapacitet mätt med kroppspletysmografi och heliumspädningsmetod En jämförelse av apparatur Comparison of total lung capacity measured by whole body plethysmography and helium dilution
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merBilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling
1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen
Läs merAnafylaktisk reaktion 2011-09-12. Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom.
Hur många har astma i Sverige? Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Astma har väl ingen dött av? Alf Tunsäter 13% 11% 9% 7,5% Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom. Referens:
Läs merHemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider
Hemorrhagisk rhinit hos flamlödare exponerade för vätefluorider Projektarbete vid företagsläkarkursen Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet 2006-2007 2007-01-12 Karin Hedenlöf Sensia Hälsa AB
Läs merTB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID
TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID UTREDNING 2011-04-20 01.00 D 2011-006261 2(14) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BEGREPPET - ATT LÄMNA SID... 3 3 ATT LÄMNA SID VID EN BULLERNIVÅ 70 DB(A)
Läs merKroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progressiv lungsjukdom vars huvudkarakteristikum är kronisk luftvägsobstruktion.
Definition Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progressiv lungsjukdom vars huvudkarakteristikum är kronisk luftvägsobstruktion. Lungfunktionsmässigt manifesteras detta som sänkt
Läs mer