Ungdomar och tobak Att stödja ungdomar till ett tobaksfritt liv 7 april Margareta Pantzar, psykolog LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

Transkript

1 Ungdomar och tobak Att stödja ungdomar till ett tobaksfritt liv 7 april 2014 Margareta Pantzar, psykolog LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

2 Hur många vill sluta röka av de som röker dagligen eller nästan dagligen? De flesta av eleverna ville sluta att röka (75-90 %) Ungefär en tredjedel vill sluta röka direkt Ytterligare cirka % vill sluta i framtiden Inga större skillnader mellan kön eller grundskola och gymnasium. Flickor och gymnasieelever lite mer. Källa: Skolelevers drogvanor CAN 2012

3 Vilka slutsatser kan vi dra från forskningen? Sammanställning av 28 studier med 6000 deltagare Varierande uppföljningsmått vid 6 månaders uppföljning Program med flera komponenter bättre: Motivationshöjande insatser, psykologiskt stöd, KBT Läkemedel har inte visat sig vara effektivt för ungdomar Mer forskning behövs Källa: Stanton A, Grimshaw G. Tobacco cessation intervention for young people. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013, Issue 8.

4 Vad motiverar ungdomar? Lukta gott Bli fräschare Få finare hy Vitare tänder Orka mer Bättre ekonomi Bli lugnare Fri & oberoende Det kan även vara: Miljö/Passiv rökning Odlingsmetoder/barnarbete Tobaksindustrin som tjänar pengar på unga Protest mot reklamens makt Flick- och pojkvän Skydda yngre syskon Föräldrars önskan Vuxnas attityd

5 Några förändringsprocesser Ökad kunskap Att bli berörd Ny infallsvinkel Tro sig om att kunna Hjälp. Stöd uppmuntran Lägga till en ny och bra vana Belöningar

6 Att stimulera till rök- och snusstopp - visa intresse och ställ frågor! Hur funderar du runt din rökning? Vad skulle du vinna på att sluta? Hur länge tänker du röka? Har du försökt att sluta? Vad hände? Vad tror du det beror på att de flesta väljer att inte röka? Vad skulle vara dina viktigaste skäl om du bestämde dig för att sluta idag? Hur skulle du kunna göra? Vad skulle du vara beredd att försöka med? Vad gör du redan idag för att må bra? Vad kan du lägga till?

7 Hur kan vi bekräfta? Förslag: Det där låter som ett bra förslag Du har många bra idéer Det har varit trevligt att prata med dig idag Du verkar vara en stark person som. Du klarar av många saker som Du har funderat en hel del på detta...

8 Rök- och snusavvänjning Förberedelse Motivation, planering, datum Aktiva stoppfasen Vad göra vid rökbegär, svåra situationer, tankefällor, positiva förändringar Återfallsprevention Vinster, svårigheter och åtgärder för dessa Uppföljning

9 Att bli en lyckosam slutare innebär En omställningsperiod, c:a 1 mån med ett aktivt arbete samt beredskap för svårigheter under en längre period Att man måste förstå beroendet Att lära sig att hantera situationer och sinnesstämningar utan tobak Att förändra inställning/attityd till tobaken, mer kunskap och nya erfarenheter

10 Nikotinabstinens Cirka 80 % av de som slutar upplever någon form av abstinensbesvär. Vanliga symtom är: Sug efter nikotin Nedstämdhet Sömnsvårigheter Humörsvängningar Oro Koncentrationssvårigheter Rastlöshet Ökad aptit eller viktökning

11 Abstinensbesvärens tidtabell 1-3 dygn kännbara besvär > 3 veckor måttliga besvär 3 månader kvarstår tobakssug i vissa situationer

12 Samtal Om Tobak I Skolan Samtalen inleds med en kartläggning av elevens erfarenhet av tobak Spår 1. Tobaksfria Stärka tobaksfrihet Spår 2. Experimenterare Öka medvetenheten, stärka positiva tankar och beslut Spår 3. Rökare/snusare Diskutera vanorna, lyfta fram förändringstankar och funderingar samt uppmuntra till aktivitet Används även på många ungdomsmottagningar. Rapport och manual ligger på

13 Avvänjning med ungdomar Tidiga insatser Metoder som är lätt tillgängliga t ex i skolmiljön, ungdomsmottagningar Inga pekpinnar Korta insatser (4 5 korta samtal) Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi (KBT) Kort uppföljning

14 Mer information Tel

15 Tack! Kontaktuppgifter: tel

16 Andelen rökare i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön, % 34 % 24 % 17 % Källa: Skolelevers drogvanor CAN rapport 133, H Leifman (red), Centralförbundet alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm 2012

17 Procent Andelen snusare i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2, efter kön Källa: Skolelevers drogvanor CAN rapport 133, H Leifman (red), Centralförbundet alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm % 14 % 5 % 2 %