Ekonomisk översikt. September 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk översikt. September 2009"

Transkript

1 Ekonomisk översikt September 2009 Den internationella ekonomins utveckling och tillväxtutsikter för Finland Förändringar i prognosklimatet... 2 Centrala osäkerheter och hot... 4 USA: Stimulansen biter, recessionen bryts... 7 Kina: Stark uppgång! Indien: Elefanten på egna ben igen Japan: Så som fågel Fenix ur askan Ryssland: Recessionen slog till och hårt! Euroområdet: Ljus i sikte! Räntor: Vändningen uppåt låter vänta på sig Valutor: Massor av frågetecken! Finland: När inleds tillväxten? Box: Klimatförändring och världsekonomi... 5 Tabeller 1 2 Prognoser över den internationella ekonomin... Tabell 3 Ränte- och valutakursprognoser... Tabell 4 Centrala prognossiffror för Finland... Tabeller 5 8 Prognoser över den finländska ekonomin... Tabell 9 Olika länders och ekonomiska områdens andel av världens BNP och befolkning, %, samt produktivitet i förhållande till USA

2 Chefsekonom: Timo Tyrväinen, Aktia Bank Abp Tryck: Yliopistopaino Aktia Bank Abp publicerar denna översikt vederlagsfritt. Analysen som presenteras i översikten och utsikterna som baserar sig på analysen bygger på information tillgänglig för allmänheten. Även om vi använder källor som Aktia Bank anser vara så tillförlitliga som möjligt, kan det utan förvarning ske t.o.m. stora förändringar i omständigheterna, vilka kan påverka bedömningarna i denna översikt. Varken Aktia Bank Abp, dess dotter- eller delägarbolag, samarbetspartners eller anställda vid ovannämnda bolag garanterar riktigheten eller fullständigheten av uppgifterna i kommentarerna och översikterna. De ansvarar inte heller för skador som eventuellt förorsakats av användningen av uppgifterna. Kopiering eller direkt citering av kommentarerna och översikterna, eller delar av dem, är förbjuden utan Aktia Bank Abp:s tillstånd.

3 Den internationella ekonomins utveckling och tillväxtutsikter för Finland Den internationella utvecklingen År 2009 minskar världsekonomin med nästan 1 ½ %. När den globala finanskrisen tillspetsades hösten 2008 och den våldsamma avmattningen av världshandeln spred en allvarlig recession till alla kontinenter låg det förebud om en global upprepning av depressionen på 30-talet i luften. Den kunde undvikas tack vare en unik aggressivitet i den ekonomiska politiken. Under 30-talets depression förvärrades situationen av såväl finans- som centralbankspolitiken, och protektionismen beseglade det hela. Dagens ekonomisk-politiska positionering är diagonalt motsatt den på 30-talet, och därför har världshandeln börjat hämta sig och världsekonomin kommer att växa med drygt 3 % Detta är framför allt tillväxtekonomiernas förtjänst. Deras BNP växer med 4 ½ 5 % 2010, medan tillväxten i de utvecklade länderna stannar vid 0,5 1,5 %. Billigare världsmarknadspriser på olja och mat dämpade inflationen i alla länder efter sommaren Trots att det avmattade ekonomiska läget har ansträngt också den inhemska inflationen i utvecklade länder är deflationsfarhågorna överdrivna. Inflationstrycken ökas av att råoljepriset pressas uppåt i takt med att världsekonomin återhämtar sig. Den allvarliga recessionen i USA började i december Även om de ekonomisk-politiska åtgärderna inte hindrade recessionen från att fördjupas har de dämpat och förkortat den. Det finns redan klara tecken på att nedgången har planat ut. BNP krymper med 2,7 % Ekonomin får fast mark under fötterna under hösten, och BNP växer med 1,8 % När tillväxten har förstärkts så mycket att arbetslösheten börjar sjunka, kommer centralbanken FED att vända styrräntan uppåt före sommaren Det är nödvändigt att lätta på hyperstimulansen i rätt tid för att hindra inflationsförväntningarna från att öka och nya bubblor från att utvecklas. Kinas BNP växer tack vare stimulansåtgärder med 8,0 % 2009 och med 9,0 % I euroområdet saktade nedgången av redan mot slutet av våren, då stimulansåtgärderna fick effekt och man såg de första tecknen på en återhämtning av världshandeln. Euro-BNP minskar med 3,8 % 2009 och ökar med 1,2 % Bottnen passeras under hösten. Europeiska centralbanken ECB håller styrräntan på dess nuvarande nivå till slutet av våren och vänder den uppåt senast under sommaren Vändningen i penningpolitiken 2010 förutsätter att uppgången i ekonomin visar sig vara uthållig. Den centrala risken med denna prognos gäller oljepriset och konsumenternas reaktion på att sysselsättningen kommer fortsättningsvis att minska under flera månader. Om nya recessionsfarhågor börjar pyra våren 2010 enligt det s.k. double-dip-scenariot fördröjs också normaliseringen av penningpolitiken. Vi ger ett hotscenario där tillväxten sjunker nära noll under första hälften av 2010 sannolikheten 25 % och en avmattning som leder till en ny recession en sannolikhet på 15 %. Även om den akuta krisen passeras 2010 kommer aktiviteten att hållas dämpad långt framöver. Normaliseringen av finans- och penningpolitiken och ländernas ökade skuldbörda begränsar de utvecklade ländernas ekonomiska tillväxt under flera år. Den finländska ekonomin Den finländska ekonomiska tillväxten stannade av i början av Recessionen har alltså pågått i 1 ½ år. Export- och industriproduktionen har kollapsat och arbetslösheten ökar. BNP minskar med 6,0 % Vändningen mot det bättre sker under hösten och BNP stiger till 1,3 % Inflationen blir 0,3 % 2009 och stiger till 1,5 % Lönepåslagen som var större än i konkurrentländerna har försämrat priskonkurrenskraften, och det anstränger den ekonomiska tillväxten också efter prognosperioden. Arbetslöshetsgraden stiger från 6,4 % i fjol till 8,8 % 2009 och till 10,2 % Denna Aktias prognos baserar sig på uppgifter tillgängliga

4 Förändringar i prognosklimatet I april bekräftade vi den bedömning vi gjort redan i januari att ett uppsving i ekonomin kommer under hösten. Många tvivlade på denna hypotes tills prognosklimatet under sommaren snabbt förändrades mot det positiva. Under sommaren förstärktes förväntningarna på att recessionen i världsekonomin snart kommer att ta slut, då man insåg att ekonomin redan vänt uppåt förutom i Kina och Indien även i Japan, Tyskland och Frankrike. Tecknen på att en vändning närmar sig är tydliga både i USA och i många små euroländer. G-20-möten har visat att ledarna för de centrala länderna är eniga om att a) stimulans behövs fortfarande, b) regleringen av finanssystemet behöver utvecklas och c) alla skulle lida av protektionism. Dessa linjedragningar ökar förtroendet för den ekonomiska politikens förmåga att på ett hedersamt sätt slutföra eftervården av den världsekonomiska recessionen. Recessionen i USA började i december Tron på att recessionen snart har nått sitt slut har stärkts under de senaste veckorna. Samtidigt medges att den på grund av stimulansåtgärderna ökade statsskulden är en stor belastning för den framtida tillväxten. De varierande stödpaketen i olika länder leder till att länderna skuldsätts i otakt, vilket gör det ovanligt svårt att förutse hurdana tryck valutakurserna utsätts för. Förutom i Kina och Indien har den snabba återhämtningen överraskat också i det övriga Asien. Diskussionen om tidpunkten för FEDs och ECB:s första räntehöjning går het. Bollandet med inflationsbekymmer och deflationsfarhågor fortgår vid samma bord. Sannolikheten för deflation anser vi vara liten medan det är svårare att uppskatta sannolikheten för inflation. Den påverkas av beslut som blir aktuella först på våren Om penningpolitiken stramas åt enligt centralbankernas "exit-strategier" är det osannolikt att inflationen släpps lös. Om hyperstimulansen i den ekonomiska politiken inte avvecklas i tid blir risken för inflation verklig. Råoljepriset har stigit snabbt under 2009 (figur 1). Återhämtningen i världsekonomin stöder prisutvecklingen hos råvaror i fortsättningen. I Finland började recessionen våren Som ett exportdrivet land har vi lidit mera av kraschen i världshandeln än många andra länder. Denna effekt har för sin del förstärkts av den omfattande exporten till Ryssland som minskat snabbare än annan export. Till skillnad från många andra länder fortsatte BNP att krympa kraftigt under andra kvartalet Trots att tecknen på ett uppsving i exporten och industriproduktionen har varit dämpade har man redan kunnat skönja lite ljus i tunneln. Figur 1 2 Ekonomisk översikt: September 2009 Aktia Bank Abp

5 Tabell 1 Prognos över den internationella ekonomin med köpkraftsparitetsvikter: BNP-tillväxt, % Andel 2007, % p 2010p Världen Euroområdet Tyskland Frankrike USA Japan Kina Indien Ryssland Tabell 2 Prognos över den internationella ekonomin: Konsumentprisinflation, % Andel 2007, % p 2010p Euroområdet USA Japan Tabell 3 Aktias prognoser: Räntor och valutakurser p p p Euroområdet ECB:s styrränta mån. euribor års ränta Ger (= benchmark) USA Styrränta mån. libor års ränta Japan Styrränta mån. tibor års ränta Valutakurser EUR/USD EUR/YEN USD/YEN Tabell 4 Aktias prognos: Centrala prognossiffror för Finland, % p 2009p 2010p BNP-tillväxt KPI-inflation Arbetslöshetsgrad 8,

6 Centrala osäkerheter och hot Den globala recessionen håller på att ta slut, och vi räknar med att världsekonomin växer med över 3 % Osäkerheterna är dock stora, och för att ställa vår syn i relation till verkligheten vill vi påminna om att som en världsekonomisk recession tolkas i allmänhet en situation där den globala tillväxten är under 2 2 ½ %. Återhämtningen har kommit i gång tack vare 1) expansiv penningpolitik, 2) expansiv finanspolitik, 3) normalisering av finansmarknaden och 4) stärkt förtroende, som stöds av punkterna 1) 3). I hotscenariot avbryts återhämtningen t.ex. på grund av nya störningar på finansmarknaden eller en uppgång i oljepriset. Epicentret för osäkerheten finns i USA. Fortsätter normaliseringen av finansmarknaden utan ytterligare störningar? Kommer den privata konsumtionen att förstärkas när osäkerheten minskar eller kommer den stigande arbetslösheten att förstöra hushållens förtroende? Kinarisken är att tillväxten som satts i gång genom stimulans kommer av sig under Då skulle Kinas import minska och det skulle återspeglas förutom på Asien även på råvaruproducenter i Afrika och Sydamerika. Det finns ingen anledning att underskatta effekterna på Europa och USA heller. För närvarande förefaller dessa Kinarisker vara närmast hypotetiska. I det långa loppet utgör miljöproblemen och äventyrandet av den samhälleliga stabiliteten de enda betydande hotbilderna för den kinesiska framgångshistorien. Sannolikheten för att konflikterna eskalerar hade ökat om den kinesiska ekonomiska tillväxten hade avmattats så mycket att arbetslösheten ökade dramatiskt. Nu har denna risk minskat i takt med att tillväxten blivit starkare. De kortsiktiga riskerna angående Finland anknyter till kollapsen inom exporten, den stigande arbetslösheten och konsumenternas förtroende. Ett problem på medellång sikt är att konkurrenskraften har minskat som en följd av att lönepåslagen hos oss varit högre än i våra konkurrentländer. Kommande avtalsförhandlingar utgör en stor risk för den finländska sysselsättningen. Då den elektrotekniska industrin håller på att mogna till en sektor med låg tillväxt verkar trendtillväxten i vår ekonomi att sakta av varaktigt. En risk på lång sikt är att vi på grund av stela strukturer och attityder inte lyckas kombinera en god produktivitetstillväxt med ökad invandring. Lyckas man undvika de från Kontinentaleuropa bekanta misstagen som görs i mottagningen och anpassningen av invandrarna och som livnär marginalisering? Det största globala hotet på lång sikt anknyter till klimatförändringen och reduceringen av växthusgaserna. En annan megautmaning på lång sikt som förutom alla utvecklade länder också berör flera tillväxtländer (bl.a. Ryssland, Kina) har med åldrandet av befolkningen och anpassningen till det att göra. Figur 2 Box 4 Ekonomisk översikt: September 2009 Aktia Bank Abp

7 Klimatförändring och världsekonomi Det har skett en snabb förändring i politiska aktörers sätt att förhålla sig till klimatförändringen. En katalysator till förändringen var den av den engelska regeringen beställda oberoende "Sternrapporten" från hösten 2006 som räknade ut prislappar för klimatförändringens följder och dämpningen av förändringen utgående från sannolikhetskalkyler. OECD har byggt vidare på denna analys och kompletterat den på basis av ny vetenskaplig evidens (Climate Change Mitigation: What Do We Do?, OECD 2008). Klimatförändringen är verklighet och framkallad av människan. Den beror på koldioxid och andra växthusgasutsläpp som kumulerats i atmosfären under ett hundra år. Att följderna är allvarliga finns det vetenskaplig säkerhet om. Klimatförändringen är ett globalt hot som kräver snabba åtgärder för att kunna stoppas. Nyttan av de snabba och krassa åtgärderna är rejält högre än kostnaderna för att det nuvarande tillståndet får fortsätta. Om växthusutsläppen fortsätter oförändrade försvagas förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten och det vardagliga livet klart inom kommande årtionden. Om detta förhindras genom kostnadseffektiv klimatpolitik, skulle den globala BNP:n enligt OECD bli 4,8 % mindre 2050 än utan klimatpolitik (figur 3). I december 2050 skulle världsekonomin nå den produktionsnivå som utan klimatsatsningar hade nåtts "redan" i juni En avmattning av den årliga medeltillväxten i världsekonomin med 0,13 % märker ingen i sitt dagliga liv. Därför är det svårt att tycka att kostnaden för att hindra klimatförändringen är stor. I OECD:s kalkyler har man å andra sidan inte beräknat kostnaderna för det att klimatförändringen får fortsätta. Dessa kostnader påverkar tio eller hundra miljoner människors dagliga liv märkbart. Enligt Sterns rapport kan förlusten i det långa loppet vara 20 % av den globala BNP:n eller ännu mer. Om man handlar genast kan man under de kommande åren skrida fram tämligen lugnt och med små kostnader. Handlar man inte nu blir det mera bråttom varje år. Det blir svårt om inte omöjligt att avhjälpa följderna senare, och kostnaden blir klart högre än den ovan beräknade. OECD poängterar att den pågående finanskrisen inte är något argument för att förhala klimatpolitiken. Den akuta krisen tar slut relativt snabbt och tillväxten återhämtar sig, men den klimatpolitiska overksamheten ökar de negativa effekterna av klimatuppvärmningen och höjer kostnaderna för förebyggandet av desamma. Stern uppskattar att om man fortsätter som tidigare har det i slutet av århundradet samlats så mycket växthusgaser i atmosfären att medeltemperaturen på jordklotet med över 50 % sannolikhet stiger med över 5 o C. Detta motsvarar den temperaturökning som skett efter den senaste istiden och skulle ha stor effekt på framtidens geografi, på det var och hur människorna lever. Smältande glaciärer skulle öka översvämningarna och minska mängden rent dricksvatten. Det skulle ha effekt på ca en miljard människor i Indien, Kina och Anderna i Sydamerika. Spannmålsskördarna skulle minska, speciellt i Afrika, och försvaga levnadsmöjligheterna för hundratals miljoner människor. Malaria och denguefeber skulle sprida sig. När havsytan stiger kan tiotals, t.o.m. hundratals miljoner människor utsättas för översvämningar. Specialskydd skulle behövas i kuststäder som Tokyo, New York, Kairo, Shanghai och London. Kanske t.o.m. 200 miljoner människor skulle vara tvungna att flytta på grund av högre havsyta, häftigare översvämningar och hårdare stormar. Å andra sidan skulle förutsättningarna för både lantbruk och turism i de nordliga områdena inklusive Finland förbättras. Det behövs internationellt samarbete, eftersom klimatförändringen är ett globalt problem. Växthusutsläppen i världen har fördubblats sedan början av 70-talet. Om trenden fortsätter skulle de antagligen öka med ca 70 % under Tidigare kom utsläppen huvudsakligen från ekonomier som var på väg att industrialiseras, vilket innebär att den nuvarande växthusgashalten i atmosfären härstammar från dagens rika länder. Av nya utsläpp kommer 2/3 från tillväxtländer och andelen ökar i fortsättningen om klimatpolitiken inte framskrider. Därför är det ytterst viktigt att Kina, Indien, Brasilien och Ryssland deltar. Av klimatförändringen lider först och mest de fattigaste folken och länder som är minst skyldiga till den redan skedda förändringen. Extrema väderfenomen (översvämningar, torka, stormar) föranleder dock ökade kostnader också för de rika länderna. Klimatförändringen kommer att gå vidare under de kommande åren även om klimatpolitiken skulle förändras snabbt. Ett realistiskt mål är därför att stabilisera växthusgashalten i atmosfären

8 något högre än i dag. Enligt OECD förutsätter denna målsättning att de årliga utsläppen i det långa loppet minskar till en tredjedel eller t.o.m. en fjärdedel av nivån Målet är högt satt men inte omöjligt enligt OECD. Växthusgaser skapas i många branscher. Energiproduktionens andel är störst. År 2004 skapades 26 % av världens växthusutsläpp inom elproduktion och elöverföring. Industrins andel var 19 % och trafikens 13 %. Skogarna binder koldioxid och utgör den centrala upprätthållaren av balansen i atmosfären. Minskningen av skogsareal och degenereringen av skogarna står för 17 % av utsläppen, dvs. mer än hela trafiksektorn. Man kan dämpa klimatförändringen både genom att minska energiintensiteten i BNP och genom att minska kolhalten i den använda energin. OECD föreslår ett politiskt program som harmoniserar kostnaden för minskningen av utsläpp mellan de olika utsläppskällorna vid varje tidpunkt. Det implicita priset stiger med tiden då billigare utsläppsminskningar utförts och man går vidare till dyrare. Detta i all korthet är kriteriet för kostnadseffektiviteten. Marknaden kommer inte att omsätta detta i verklighet, eftersom atmosfären ur varje enskild förorenares synvinkel är en gratis avstjälpningsplats. Enligt OECD utgörs det bäst fungerande alternativet av s.k. "cap-and-trade"-utsläppshandel. I detta system kan den vars utsläpp minskar eller har minskat sälja sina utsläppsrätter till sådana som behöver dem och är därför redo att betala för utsläppsrätten. Att ha litet utsläpp genererar reda pengar och varje företag har ett incitament att minska sina utsläpp. Politikerna fattar beslut om klimatmål och företagen beslutar om hur de uppnås. Regeringar behövs för att främja teknologi som minskar utsläpp inom el- och värmeproduktion samt trafik och effektiverar energiförbrukningen i det stora hela. Den offentliga makten har en viktig roll även när det gäller att hindra att skogarna förstörs. Att lägga band på klimatförändringen förutsätter samarbete a) mellan olika länder och b) mellan den offentliga och privata sektorn. Kina håller på att köra om USA som världens största källa av växthusgaser. Vikten av klimatförändringssamarbetet framhävs av att många folkrika länder (Kina, Indien) är "nybörjare" som luftförorenare per capita. Även om energieffektiviteten per producerad BNP-enhet förbättrades enligt målsättningen är BNP-tillväxten i Kina så snabb att det blir svårt att minska de totala utsläppen. Figur 3 BNP-effekt av kostnadseffektiv klimatpolitik till 2050 (Källa: Climate Change Mitigation: What Do We Do?, OECD 2008) Världs-BNP exkl. klimatpolitik Världs-BNP inkl. klimatpolitik BNP-skillnad 4.8% år Ekonomisk översikt: September 2009 Aktia Bank Abp

9 USA: Stimulansen biter, recessionen bryts Recessionen i USA började i december 2007 berättade den högsta konjunkturauktoriteten, konjunkturgruppen inom NBER (National Bureau for Economic Research) i december Nästan 7 miljoner arbetsplatser har förlorats och någon vändning är inte aktuell. Prognoserna för 2009 reviderades ner månad efter månad överallt i världen tills alldeles nyligen (figur 4). Osäkerheten ökade i och med att det var fråga om den första globala krisen i den globaliserade realekonomin. I och med att svagheten spred sig till alla kontinenter samtidigt var de negativa multiplikatoreffekterna utan like. Världshandeln minskade mer än man kunde ha väntat sig på grund av avmattningen i den ekonomiska tillväxten. Nu har en korrigering av denna överdrift börjat (figur 2). En besk specialkrydda till utvecklingen har gett den första globala krisen på den globaliserade finansmarknaden. Krisen är den första av sitt slag, men är den den sista? Eller är det ett förebud om det som komma skall? Nobelpristagaren i ekonomi 2008 Paul Krugman frågade vid NABEs (National Association for Business Economics) 50-årsjubileumsmöte i Washington i oktober 2008 om finansmarknadens globalisering har ökat sannolikheten för globala finanskriser permanent. I mitten av september lät man investeringsbanken Lehman Brothers gå i konkurs. Orsaken till det fatala misstaget är antagligen att de ekonomisk-politiska beslutsfattarna inte kunde uppskatta hurdant näste av motparter som uppstått via derivativer. Som investeringsbank var ju Lehman Brothers så gott som utanför all rapporteringsskyldighet och tillsyn. Efter Lehman Brothers konkurs tillspetsades finanskrisen på en ny nivå och förebuden om en global upprepning av depressionen på 30-talet var tydliga. Det att man lyckades undvika den Stora Depressionen beror på den snabba globala ekonomiskpolitiska reaktionen av aldrig tidigare skådad styrka. Centralbanken FED har aldrig varit så här aggressiv. Samtidigt kommer den hyperexpansiva finanspolitiken (figur 11) att föra budgetunderskottet till % av BNP 2009, och 2010 kommer motsvarande siffra fortfarande vara ca 10 %. På 30-talet förvärrades depressionen av den ekonomiska politiken. I dag är situationen diagonalt motsatt. Den Stora Depressionen har undvikits, men USA har i många år lånat tillväxt från framtiden. Då den kumulerade skulden ska smältas ner i en tid av hög arbetslöshet är en snabb återgång till de senaste årens trendtillväxt önsketänkande. Hur hamnade man här? Uppsvinget i ekonomin var det längsta i USA:s statistikförda historia. Under det övergick en allt större del av den inhemska efterfrågan i importen, och bytesbalansen försvagades med fart (figur 5). Den lätta penningpolitiken stödde konsumenternas skuldsättning och gav näring åt it-börsbubblan, som sprack Den korta och lindriga recessionen pågick från mars till november Under recessionsåret 2001 sänkte FED styrräntan från 6,5 till 1,75 % (figur 6). Den reala styrräntan sjönk med 5 procentenheter och hamnade på minus. Budgetbalansen försvagades med 6 ½ % av BNP (figur 11). Jordmånen var gynnsam för uppkomsten av bostadsmarknadsbubblan och subprimelånekulturen. I figur 6 visar den streckade linjen John B. Taylors uppskattning av utvecklingen av den optimala styrräntan. Skillnaden mot den faktiska styrräntan var som högst 4 procentenheter Bostadsmarknadsbubblan som livnärdes av billiga pengar kunde ha drivit ekonomin till recession också utan subprimestöket. Efter utlösningen av finanskrisen var centralbankens förmåga att styra marknadsränteutvecklingen svagare än någonsin Prisskillnaden mellan 3 månaders interbankräntor och motsvarande räntor för staten växte till 2 procentenheter i augusti 2007 (figur 32). Det värsta var dock fortfarande på kommande, och räntepremien steg till 4 ½ % då finanskrisen eskalerade i september-oktober 2008 efter att Lehman Brothers gått i konkurs. Under de senaste månaderna har normaliseringen av kreditmarknaden framskridit snabbt och i det här området är det värsta nu över. När det gäller att söka efter skyldiga till finanskrisen lyfte den ansedda ex-ordföranden för NBER, president Obamas rådgivare Martin Feldstein redan våren 2008 upp följande kandidater till de anklagades bänk: 1) FEDs ultralätta penningpolitik, 2) regeringens stöd till subprimemarknadens uppkomst, 3) dåligt fungerande finanstillsyn och 4) dålig bankpraxis (bad banking). Ekonomisk översikt: September 2009 Aktia Bank Abp 8

10 Figur 4 Figur 5 Figur 6

11

12 Våghalsig stimulans segrade recessionen Redan i maj 2006 utsåg Aktias Ekonomiska översikt bostadsmarknadsbubblan till det största hotet mot den ekonomiska tillväxten. I januariöversikten 2007 uppskattade vi sannolikheten för recession vara 35 % och i maj 2007 redan 40 %. Recessionen började i december Kraschen på bostadsmarknaden var total, då betalningsanmärkningar och tvångsinlösningar ökade antalet osålda bostäder och åtstramningen av kreditmarknaden ökade plågan. Obalansen mellan efterfrågan och utbud upprätthölls även av "de klirrande kuverten". När bostadspriserna sjönk underskred allt fler bostäders värde bolånebeloppet. Många frestas då av tanken att stoppa nycklarna i ett kuvert och lägga det i bankens postlucka. Då mister man bostaden, men samtidigt försvinner också bolånet. Nu har nedgången i bostadspriserna jämnats ut (figur 8). Bostadsbyggarnas NAHB-förtroendeindex har stigit (figur 9) när bostadshandeln fått fart och nedförsbacken för påbörjade byggprojekt stannat upp. En balansering av bostadsmarknaden förefaller alltså vara på gång, även om det ännu inte finns någon klarhet i frågan, då en fjärdedel av husaffärer gäller tvångsinlösta objekt och antalet tvångsinlösningar bara fortsätter. Antalet klirrande kuvert kommer knappast heller att minska, då bostadens värde i ungefär en fjärdedel av de skuldfinansierade bostäderna är lägre än lånet. Också denna siffra kommer att stiga, och när räntorna börjar gå upp kommer vi att se ett nytt språng. Någon bestående uppgång i bostadspriserna lönar det sig inte att vänta på. Det bästa man kan hoppas är att utförsbacken tar slut. Konsumenternas förtroende var under första hälften av året lägre än någonsin under seriens historia (figur 10). Förtroendet har ökat under de senaste månaderna. Det ligger trots allt på en låg nivå, och uppgången i arbetslösheten, som kommer att fortsätta i flera månader ännu, håller konsumenterna försiktiga. Misstroendet mellan finansinstitut gav inte vika 2008 trots FEDs åtgärder. Kreditvillkoren stramades åt för alla lån fast regeringarna de facto lovade alla aktörer att ingen betydande bank kommer att låtas gå i konkurs i något utvecklat land. Stimulansen är mer omfattande än någonsin, och det är tack vare den som ekonomin i USA redan håller på att få fast mark under fötterna. Trots vändningen minskar BNP i USA 2009 med 2,7 % på årsbasis. Återhämtningen ger ekonomin en tillväxt på 1,5 % Recessionen, som i sinom tid kommer att bokföras ha varat från december 2007 till oktober-november 2009, dvs månader, är den längsta recessionen sedan depressionen på 30-talet som pågick i 42 månader. Budgetunderskottet kommer att utgöra % av BNP 2009 (figur 10). Trots att tillväxten kommer i gång och nersmältningen av budgetunderskottet börjar kommer underskottet 2010 enligt Vita husets budgetbyrå att vara % av BNP. Andelen stabiliseras vid 4 % 2013 och det genomsnittliga underskottet är över 5 % av BNP Federationens skuld stiger till 77 % av BNP 2019, då den 2008 var 41 %. Dessa siffror baserar sig på administrationens optimistiska tillväxtförväntningar. Om tillväxten såsom vi tror blir långsammare än regeringen förväntar sig, kommer underskotten att vara ännu större än ovan angavs. Balanseringen av den offentliga ekonomin kommer att vara en enorm utmaning som begränsar de ekonomiska tillväxtmöjligheterna i många år. Konsumtion och hushållens förmögenhet Den privata konsumtionen som var motorn för ekonomin år ut och år in rasade hösten De centrala bakgrundsfaktorerna bakom konsumtionen är hushållens inkomstflöde och förmögenhetsreserv. On/off-variabeln när det gäller inkomstflödet är sysselsättningen. Nästan 7 miljoner arbetsplatser har försvunnit under recessionen. Arbetslöshetsgraden steg från 4,4 % i mars 2007 till 9,7 % i augusti 2009 (figur 13). Trots att tillväxten börjar kommer arbetslöshetsgraden antagligen att stiga till över 10 % inom de närmaste månaderna. Förmögenhetsreserven anger värdet på den egendom som hushållen vid behov kan realisera. Förmögenhetens betydelse accentueras i ett land där det sociala skyddsnätet är stormaskigare än i Europa och pensionsskyddet baserar sig på personliga besparingar. Dessutom är medelamerikanen i dag närmare pensionsåldern än någonsin tidigare. Enligt undersökningar övergår 5 10 % av förändringen i förmögenheten i USA till konsumtionsefterfrågan inom 1 2 år. 10 Ekonomisk översikt: September 2009 Aktia Bank Abp

13 Figur 7 Figur 8 Figur 9

14 Under den rekordlånga högkonjunkturen på 1990-talet låg aktiekurserna i fokus för "förmögenhetseffekten". På 2000-talet fick bostadspriserna den rollen. Enligt FEDs ex-ordförande Greenspan siktar framtidens centralbankspolitik allt mer på utvecklingen av tillgångarnas värde. ktiemarknaden utvecklades uruselt från hösten 2008 till våren Figur 12 visar börsindexen S&P 500, Dow-Jones, det teknologitunga Nasdaq och Russel, som består av mindre företag. Den bredaste bilden av förmögenheten som är bunden till amerikanska aktier ger Wilshire 5000-index, som täcker över 90 % av aktiernas marknadsvärde. I skrivande stund är förändringen i de mest omfattande börsindexen ca 20 % på minus jämfört med året innan, och den förmögenhetseffekt som härleds från dem är starkt negativ. Den allmänna optimismen stöds dock av att börskurserna stigit under ett halvt år. Bostadsprisernas snabba uppgång under de första åren på 2000-talet genererade en positiv förmögenhetseffekt. Bostadsförmögenhetens ökade värde understödde konsumtionen, då nästan 70 % av amerikanska hushåll äger en bostad. Man tog mera kredit mot bostadens ökade värde och konsumerade pengarna. Då bostadspriserna började sjunka (figur 8) stängdes den finansieringskanalen. Kollapsen inom bostadsbyggandet, som först i många år var en central tillväxtfaktor och sedan katalysatorn till recessionen, tycks vara över (figur 9). Under 2000-talets första år allokerades en så omfattande del av de totala samhällsekonomiska resurserna till bostadssektorn att normaliseringen kapade av en hel del av den ekonomiska tillväxten Nu börjar situationen lätta. Hushållens skuldsättning reducerar generellt sätt ekonomins tillväxtmöjligheter då det inhemska sparandet inte räcker till för att finansiera investeringarna. När arbetslösheten började öka våren 2008 vände sparkvoten uppåt, och uppgången har nu pågått i 1 ½ år. Under den tiden har konsumtionen utvecklats sämre än inkomsterna. På kort sikt gjorde det recessionen djupare, men på längre sikt är uppgången i sparkvoten ett sunt fenomen som skapar förutsättningar för en hållbar ökning av konsumtionen i framtiden. Bytesbalansunderskott och dess korrigering Åren tillfredsställdes en växande del av den inhemska efterfrågan i USA av importen. Som störst var bytesbalansunderskottet 6 ½ % av BNP. Från hösten 2006 har obalansen minskat. Under de senaste månaderna har trenden förstärkts trots att också resten av världen har varit i recession. Först var motspelaren till balanseringen av USA:s underskott EU och från och med 2008 Japan. Även mot Kina verkar ökningen i underskottet ha stannat upp under 2009 (figur 5). Då utlandsskulden ökar, stiger låneskötselkostnaderna och en mindre del av inkomsterna genererade av ökad BNP blir kvar hos inhemska aktörer. Hushållens möjligheter att konsumera och/eller företagens möjligheter att investera försvagas. En lång kumulering av utlandsskulden minskar tillväxtmöjligheterna i det skuldsatta landet. USA har emellertid en avvikande ställning. Då utlandsskulden och skuldkostnaderna definieras i dess egen valuta, minskar dollarförsvagningen skulden i de övriga valutorna samtidigt som valutaförsvagningen förbättrar inhemska företags konkurrenskraft och exportinkomster. För världsekonomin vore det gynnsamt om balanseringen av USA:s bytesbalansunderskott framskred utan dramatik. Bytesbalansunderskottet är en följd av spänningar i makroekonomin och otillräckligt nationellt sparande. Underskottet i den amerikanska bytesbalansen är i dag under 3 % av BNP. Då USA:s andel av världs-bnp är över 20 % (tabell 9, s. 61), förutsätter finansieringen av bytesbalansunderskottet ett kontinuerligt nettokapitalflöde till USA som motsvarar drygt ½ % av den globala BNP:n. Över en miljard dollar utländskt kapital netto ska strömma in i landet varje arbetsdag året runt. USA lånar en stor del av hela den övriga världens sammanlagda nettobesparingar. Kinas, Japans, Koreas, Indonesiens och Taiwans centralbanker har varit centrala finansiärer till USA:s skuldtrend. Kina har kört om Japan och blivit den största enskilda ägaren av amerikanska statliga skuldebrev. Landet ägde över 700 miljarder dollar amerikanska statsskuldebrev i januari Under innevarande år har Kina dock minskat sina köp. I juni 2009 var den amerikanska industriproduktionen 15 % mindre än året innan. Exporten föll med 20%. Bytesbalansunderskottet minskade då importen minskade ännu mera, med 30%. Protektionistiska aktioner mot Kina skulle knappast förbättra balansen i utrikeshandeln eftersom USA egentligen inte längre har sådan produktion kvar som konkurrerar med importen från Kina. Protektionismen 12 Ekonomisk översikt: September 2009 Aktia Bank Abp

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

FÖRBÄTTRING I SIKTE EKONOMISK ÖVERSIKT. Maj 2014. Blygsam tillväxt i sikte i Finland. Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin

FÖRBÄTTRING I SIKTE EKONOMISK ÖVERSIKT. Maj 2014. Blygsam tillväxt i sikte i Finland. Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin FÖRBÄTTRING I SIKTE Maj 2014 EKONOMISK ÖVERSIKT Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin Penningpolitiken kommer att stöda tillväxten i de utvecklade länderna länge till ECB sänker räntorna

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder

Högt sparande i Kina och oljeproducerande länder har bidragit till låga räntor och kreditexpansion i ett antal länder ANFÖRANDE DATUM: 2009-05-06 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Avanza Bank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30.

HALVÅRSRAPPORT januari juni. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 165,8 mdkr per 2005-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 8,3 % för första halvåret 2005.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr PEKI/20051116-1 2005-11-16. Peking. Erik Widman. UD-ASO Dnr 108

Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr PEKI/20051116-1 2005-11-16. Peking. Erik Widman. UD-ASO Dnr 108 Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr PEKI/20051116-1 2005-11-16 Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 108 Kinas ekonomi under det tredje kvartalet 2005: Lägre tillväxt i det "harmoniska samhället"? Tillväxten fortsatte

Läs mer