En studie om inlåsning. Elements that makes you feel trapped at work

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie om inlåsning. Elements that makes you feel trapped at work"

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå En studie om inlåsning En kvalitativ studie om faktorer och behov i förhållande till inlåsning Elements that makes you feel trapped at work A qualitative study of elements and needs in link to feel trapped at work Martin Flomark Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: Examinator: Frida Wikstrand Handledare: Bo Persson

2 2

3 Sammanfattning Syftet med den här studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna såg på inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berättade om sin arbetssituation. Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlåsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin är insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet har tre teorier valts ut. Dessa är Maslows (1943) behovsteori, Karasek och Theorell (1990) krav kontroll och socialt stöd modell, och Hirschmans (2008) sorti eller protest teori. Grundläggande slutsatser och analyser i studien som arbetats fram med hjälp av teoriansatser och analys, visar att upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna begränsas av inre och yttre faktorer. Dessa faktorer kan ses utifrån både ett negativt och positivt perspektiv, i den meningen de upplevs bindande eller icke bindande, i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Blir inte de inre och yttre faktorerna tillfredsställda för intervjupersonerna, i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna leder det rimligtvis enligt vad bearbetningen av empirin avser till ett missnöje, och det faktum ett oönskat läge. Nyckelord: Inre och yttre faktorer, Behov, Beroende, Rörlighet, Arbetsmarknad, Inlåsning 3

4 4

5 Förord Jag vill tacka min handledare Bo Persson för att han har ställt upp i sin handledning och varit tydlig och rak i handledningsprocessen mot mig. Vidare vill jag tacka de informanter som har ställt upp i denna studie. 5

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Tidigare forskning Förklaringsfaktorerna privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler Redogörelse för inlåsning och fler faktorer Sammanfattning av tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter Humanistisk psykologi A theory of human motivation Karasek och Theorells krav- och kontrollmodell Hirschmans teori om protest och sorti Teoridiskussion Metod Urval Validitet och reliabilitet Genomförande

7 4.5 Analyserande arbetssätt Etiska principer Metoddiskussion Resultat och analys Beskrivning av informanterna Upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi Analys Upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till kompetensnivå Analys Upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till turordningsreglerna Analys Avslutande analys Diskussion Bilagor

8 1. Inledning Att uppleva sig fast i ett arbete låter inte speciellt positivt och det kan även leda till sjukskrivning (Rothstein och Boräng, 2006). Vad är det egentligen som gör att en människa kan känna sig inlåst på en arbetsplats och vad kan det finnas för faktorer som orsakar eller möjligen förstärker upplevelsen av att känna sig fast? Det kan tänkas att det förekommer faktorer som gör att en person upplever sig inlåst i sitt arbete eller på sin arbetsplats och det är detta som den här studien kommer att handla om. Människan är komplex i många avseenden, och särskilt komplicerat blir det när man ska studera vad människor känner och upplever kring ett problem. Det kan vara svårt att studera upplevelsen av inlåsning, i synnerhet just den här studien, där sex intervjupersoners resonemang om hur de upplever rörligheten på arbetsmarknaden granskas. Thurén (2007 s. 97) säger följande: när man tolkar andra människors känslor och upplevelser utifrån sina egna känslor och upplevelser befinner man sig på mycket osäker mark. Upplevelser och känslor är inte intersubjektivt testbara. De beror ju på vem det är som upplever och känner Det problematiska i att undersöka inlåsning är att upplevelsen av det kan förändras från en dag till en annan (Furåker, 2010). Att upplevelsen av inlåsning kan förändras från en dag till en annan är ett av skälen till att jag valt att studera upplevd rörlighet på arbetsmarknaden, i synnerhet för att det angränsar till inlåsning, och det faktum att jag inte kan garantera att intervjupersonerna upplever sig inlåsta under intervjutillfället. De huvudkategorier som kommer att undersökas i den här studien är privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler och dessa kommer att belysas i förhållande till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Det är rimligt att anta att dessa kategorier är betydelsefulla faktorer att åskådliggöra och att de kan upplevas som problem för 8

9 intervjupersonerna. Men det finns skäl att påstå att dessa faktorer rimligtvis kan skapa en struktur och bredd i den här studien, i synnerhet då jag ämnar belysa upplevd rörlighet på arbetsmarknaden utifrån dessa tre faktorer, men också genom inre och yttre faktorer, som förhoppningsvis kan skapa en bredare insyn och kunskaper kring inlåsningens orsaker. På senare år har forskning i Sverige visat på ökande antal sjukskrivningar, vilket sannolikt resulterar i ökande samhällskostnader (Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn, 2006). Ökningen av långtidssjukskrivna i Sverige har varit så markant att siffran mer än fördubblats under femårsperioden mellan 1997 och 2002 (Theorell et al. 2004). Palmer (2005) berättar att Sverige har extremt höga kostnader för sjukskrivningar jämfört med övriga Europa. En möjlig förklaring till de ökade sjukskrivningarna och samhällskostnaderna detta innebär är inlåsning, vilket stöds genom flertalet tidigare forskningsartiklar (Wirkkala 2002 s. 1 och Rothstein & Boräng 2005 s. 182). Enligt vad Rothstein och Boräng (2006) säger, är problemet att den låga rörligheten på den Svenska arbetsmarknaden kan leda till sjukfrånvaro. De säger också att det kan vara skadligt för en individ att vara inlåst i ett arbete, även om de inte kan tyckas verka ohälsosamt. Varför stannar man kvar då? Det kanske är så att individer inte ser någon annan möjlighet att byta arbete och Wirkkala berättar att inlåsning bör tas på stort allvar (Rauhut, Daniel & Falkenhall, Björn 2006 s 191, Wirkkala 2002 s. 12). Varför behöver inlåsning undersökas och vad kan den här studien leda till? Problemet med inlåsning på arbetsmarknaden är att det kan medföra att individer kan ta skada av det och att det kan leda till kostnader för individ och samhälle. Om det är skadligt för individer att hamna i en inlåst situation, finns det skäl för att det bör undersökas (Rothstein och Boräng, 2006). Jag anser att studie- och yrkesvägledning kan vara till hjälp för de individer som upplever sig inlåsta på sin arbetsplats, i synnerhet med studie- och yrkesvägledningens vägledningsmodeller och metoder som verktyg. Ett kort perspektiv om hur vägledning kan hjälpa till uttrycker Lindh, (1997 s. 27) på följande sätt: väsentligt är alltså att vägledaren ger möjlighet för den sökande att beskriva vad han/hon vill ha hjälp med, liksom att hjälpa till att utveckla den sökandes funderingar i 9

10 den aktuella situationen. Vägledaren står för strukturen i samtalet liksom för expertkunskaper. Ovanstående citat kan rimligen visa på hur individer som befinner sig i ett inlåst tillstånd kan bli behjälpta. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att genomföra en undersökning som beskriver hur sex intervjupersoner resonerar kring sin upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta ska jag göra genom att studera hur intervjupersonerna resonerar kring tre faktorers betydelse i relation till sitt arbete och sin rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer är privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet är dessutom att undersöka hur intervjupersonerna ser på inre och yttre faktorer i relation till vad de berättar om sin arbetssituation. 1.3 Frågeställning Är privatekonomin, kompetensnivån eller turordningsreglerna ett upplevt problem för intervjupersonerna i relation till om de upplever sig inlåsta, och i så fall hur? Hur berörs intervjupersonerna av inre och yttre faktorer och finns där ett upplevt problem, i relation till deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden? 10

11 2. Tidigare forskning Varför ämnar den här studien belysa upplevd rörlighet på arbetsmarknaden i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna? Enligt vad tidigare forskning nämner är de ovan nämnda faktorerna betydelsefulla, i den meningen det handlar om missnöje, oönskat läge på arbetsplatsen, eller inte minst för den delen, verka bindande eller minska individers upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Det är orsaker till varför jag anser det är viktigt att undersöka hur sex intervjupersoner resonerar kring de ovan nämnda faktorerna i samband med studiens syfte och frågeställningar (Furåker, 2010 och Wirkkala, 2002 och Rothstein & Boräng, 2006). I detta kapitel redogörs också hur begreppet inlåsning är definierat av forskare samt vilka förklaringsfaktorer som kan ligga bakom att arbetstagare kan känna sig inlåsta. Ytterligare synliggörs vilka faktorer som bidrar till upplevelsen att känna sig fast på en arbetsplats och vad det kan innebära för samhället och individen. 2.1 Förklaringsfaktorerna privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler Det finns enligt tidigare forskning om inlåsning många faktorer som kan bidra till att orsaka inlåsning, detta avser jag att redogöra för och i synnerhet ämnar jag förklara varför privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna är viktiga att studera i det sammanhanget. Enligt en undersökning från regeringskansliet med titeln; hinder och möjligheter till att bättre tillvarata kompetensen på arbetsmarknaden (2000), följer här ett 11

12 citat som rimligen visar på ovan nämnda faktorers betydelse i relation till byte av arbetsplats: Jobbrörlighet kan vara både frivillig och ofrivillig. Den senare kategorin kan exempelvis bero på företagsnedläggningar eller att tidsbegränsad anställning upphör. När anställda frivilligt lämnar en arbetsgivare kan orsaken vara att de söker sig till något bättre arbete, exempelvis i termer av lön och/eller arbetsuppgifter, men det kan också bero på att de söker sig bort ifrån en dålig arbetsmiljö eller att de har insikt om att anställningen snart skall upphöra Hämtat från; (http://www.regeringen.se ). Enligt citatet ovan skulle man rimligtvis kunna se jämförelser kring de faktorer den här studien ämnar studera. Det vill säga privatekonomin som relateras till lön, eller om anställning upphör enligt turordningsreglerna, eller kompetensnivå i relation till arbetsmiljö och arbetsuppgifter. Lönen är enligt en undersökning av Wirkkala (2002 s 3) den faktor som individer är mest missnöjd med och leder till annat önskat arbete. Hur viktig är lön och förvärvsarbete för en människa och hur ser människor på sin privatekonomi i relation till sin arbetssituation. Den rationella valhandlingsteorin utgår från att människan tänker nyttomaximerande och är framgångsorienterad. Den ekonomiska människan (homo economicus) nämns i teorin som en nyttomaximerande varelse, inte minst ska man göra rationella val, ekonomen värderar nyttan av de antal olika mål som står framför oss, Engdahl, Oskar & Larsson, Bengt (2011). Det kan tänkas att privatekonomin är viktig för individer, för att nå deras mål, nyttomaximera sig, och tillfredsställa sina behov i synnerhet med tanke på upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Skulle den här faktorn betyda att individer stannar kvar på sin arbetsplats trots att de upplever sig inlåsta? Rimligtvis kan privatekonomin vara viktig att studera som en beroendefaktor i relation till studiens syfte. Det är också utifrån detta studiens utfallande empiri jag ämnar påvisa om privatekonomi är ett upplevt problem i relation till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Lönen har betydelse för individen vilket nämnts ovan, lönen är således en del av skälet till att jag 12

13 valde belysa privatekonomin som möjlig faktor som har en betydande roll i upplevd rörlighet på arbetsmarknaden och inre och ytter faktorer. Eklund (2010) nämner att människor förvärvsarbetar för att ta emot en lön, den kan betala deras grundläggande behov såsom bostad och mat med mera. Han säger också att människor tillfredsställer sina behov genom sjukvård, kläder, litteratur, musik, resor med mera. Eklund (2010 s. 26, 27) berättar att när människor har tillfredsställt sina lägst ställda behov kan de tillfredsställa andra behov. Det påminner om Maslows behovsteori, den redogör för olika behov som människan strävar efter att uppfylla, de lägst ställda behoven ska tillfredsställas för att de ska kunna tillgodogöra sig det högre ställda behoven Karlsson (2007 s ). Furåker (2010 s. 64) beskriver utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Han berättar att dessa faktorer påverkar individers möjligheter att byta till ett likvärdigt eller bättre arbete. Kompetensnivån uppmärksammades i den här studien för att den är relevant i överstämmande med upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Vidare berättar Wirkkala (2002 s. 3) om utbildningsnivåns och kompetensutvecklingens betydelse för tron att kunna byta till ett annat yrke eller en annan arbetsplats. Wirkkala (2008 s. 11) säger också i en rapport att rörlighet på arbetsmarknaden försämras av låg utbildning eller otillräcklig kompetens. Detta är förvisso en betydande orsak varför jag ämnar studera kompetensnivån som en viktig faktor i relation till studiens syfte. Karaseks och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell samt modell för socialt stöd berättar att om en arbetstagare inte får tillräcklig stimulans av sin egen kompetens kan det leda till negativ stress. Wirkkala (2002) säger i en studie grundat på inlåsningseffekter att missnöjet med för lite kompetensutveckling kan leda till att arbetstagare vill byta arbetsplats. Således är kontinuerlig kompetensutveckling viktig för upplevd rörlighet på arbetsmarknaden Wirkkala (2008). Vidare berättar en artikel från SCB om hur ofta ungdomar byter arbete och om rörligheten på arbetsmarknaden. Den säger att ungdomar har svårare att byta arbete i sämre tider. Den säger också att ungdomar idag inte byter arbete oftare än förr i tiden (www.scb.se, hämtad ). En förklaring till detta är enligt artikeln att fler ungdomar väljer att studera längre idag och att de kommer ut senare på arbetsmarknaden. Hirschmans (2008) sorti eller protest teori beskriver att om individer är missnöjda eller har en annan åsikt om någonting kan de med demokratisk frihet välja sorti eller protest, det 13

14 vill säga lämna i sin tysthet eller protestera. Rimligen kan en missnöjsamhet med kompetensutvecklingen för arbetstagare leda till sorti eller protest. Detta beslut är mänskligt att döma inte enkelt och lojalitet och beroende är i relation till sorti eller protest (ibid). Turordningsreglerna benämns ofta "sist in först ut" på arbetsplatser. Turordningsreglerna är en del i lagen om anställningsskydd och nämns i Furåker (2010 s. 60) som en bindande faktor ingen hög procent, men av viss betydelse. Wirkkala (2008 s. 7) berättar i en undersökning att nio procent inte vågade byta arbete för att de riskerade att hamna i ett sämre läge på den nya arbetsplatsen, i form av en eventuell uppsägningssituation. Tendensen är ingen högprocentig siffra, dock kan den tyckas vara av förekommande värde att studera (ibid). Rothstein & Boräng (2006 s. 192) berättar att arbetstagare ser på turordningsreglerna som en riskfaktor i samband med uppsägning, av den anledningen att de då hamnar först ut på den nya arbetsplatsen. Det är därför jag anser det viktigt att studera turordningsreglerna och har valt att inrikta min studie på bland annat detta. 2.2 Redogörelse för inlåsning och fler faktorer Det är naturligtvis tänkbart att det kan finnas många faktorer vilka samverkar för att skapa en situation där en individ känner sig inlåst på sin arbetsplats och i detta kapitel kommer fler faktorer tas upp. Vidare kommer inlåsning förklaras mer ingående och en syn på ungdomsarbetslösheten beskrivs utifrån ungdomars upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. I en rapport av Furåker (2010) finns det stöd för flertalet bakomvarande faktorer som bidrar till inlåsning för individen: ålder, rådande konjunkturläge, utbildningsnivå, kompetensnivå, avstånd till arbetsplatsen, strukturella förutsättningar i Sverige så som lagen om anställningsskydd med tyngdpunkt på turordningsreglerna, såväl som på trivsel med arbetskamrater och arbetsuppgifter. Märk att jag har valt att avgränsa lagen om anställningsskydd till turordningsreglerna, vars begrepp jag kommer att använda mig av i resten av arbetet. Vidare nämns kompetensnivå och utbildningsnivå i tidigare forskning kring begreppet inlåsning. I den här studien används begreppet kompetensnivå, vilket också syftar på utbildningsnivå. Våren 14

15 2002 fick 2400 slumpmässigt utvalda individer vara med i en enkätundersökning, som visade att närmare en tredjedel av dem som ville byta arbetsplats inte trodde sig kunna göra det. Detta är således en definition av begreppet inlåsning (Wirkkala 2002 s. 1). Dryga 25 procent av de sysselsatta hade i åtanke att göra något åt sin situation på grund av sin hälsa. Välmående och hälsa, liksom sjukskrivningar, har som tidigare nämnts koppling till inlåsning, i synnerhet då det enligt Aronsson & Dallner (2000) finns dubbelinlåsning dvs. när personer är på en icke önskvärd arbetsplats och samtidigt i ett icke önskvärt yrke (Rothstein & Boräng, 2005). Inlåsande faktorer som har en signifikant betydelse för individer som inte tror sig kunna byta arbetsplats är: missnöjet med lönen, att de inte får tillräcklig stimulans på arbetsplatsen samt den betydelse utbildningsnivå och ålder har i deras tro att kunna byta arbetsplats. Hela 60 procent tror sig inte kunna byta yrke och 50 procent tror sig inte kunna byta arbetsplats. Detta gäller samtliga tillfrågade i rapporten och författaren berättar att de som kan definieras som inlåsta utgör en mycket stor del av arbetsmarknaden (Wirkkala 2002 s. 2). Furåker (2010 s ) synliggör begreppet inlåsning med hjälp av vad andra forskare har kommit fram till. Han visar genom sin undersökning av 1851 slumpmässigt utvalda deltagare i SCB:s arbetskraftsundersökningar att 30 procent av de som svarade hade mycket eller ganska stora möjligheter att byta till annat arbete medan han finner att 40 procent upplever sig ha ganska eller mycket små utsikter att byta arbete. Är detta en generell sanning för hur det ser ut på svenska arbetsplatser idag skulle alltså 40 procent av den aktiva svenska arbetskraften vara i en inlåst situation utifrån ovan nämnda definition av begreppet inlåsning. Furåker konstruerar en egen definition av begreppet, den kommer senare användas i den här studien. Vidare kommer den här studien också använda sig av Wirkkalas definition. Wirkkala definierar inlåsning på följande vis: kategorin inlåsta personer som inte tror sig kunna byta till annan arbetsplats eller annat yrke (Wirkkala 2002 s. 2). För övrigt uttrycker Furåker att hans definition av begreppet liknar Wirkkalas och han definierar inlåsning på följande vis: inlåsning måste definieras i termer av kringskurna möjligheter till förändring (Furåker 2010 s. 57). Det är genom Wirkkalas definition av begreppet idén föddes att förklara de inre faktorerna genom Maslows behovsteori. De yttre faktorerna 15

16 förklaras genom Karaseks och Theorells krav- och kontrollmodell samt den sociala stödmodellen som har sin grund i Furåkers definition av begreppet. Furåker reflekterar kring definitioner av inlåsning, utifrån vad andra rapporter berättar om den. Han berättar att inlåsning ska fastställas utifrån vad individerna har för möjligheter omkring sig, därför att det kan se mycket olika ut. Furåker säger att det är individens möjligheter till förändring av sin situation som är det viktiga när man talar om inlåsning. Han berättar också att om chanserna till förändring är små eller inte finns alls för individer, men att önskan om något annat finns där, då kan man tala om inlåsning. Han ifrågasätter önskan till förändring i sin forskningsartikel och säger att den är det väsentliga i sammanhanget (Furåker 2010 s. 57). En individs situation kan vara olik en annan individs situation, ett arbete kan försvinna och det kan finnas meningsskiljaktigheter på arbetsplatsen, vilket gör att situationen kan förändras. Dessutom kan individers möjligheter och viljor se olika ut från en dag till en annan när vi talar om att byta arbetsplats eller yrke. Därför går det inte att säga att inlåsning är något konstant tillstånd utan snarare att det kan vända från en dag till en annan. Tillståndet kan dock förändras och fortgå en längre tid eller till och med för resten av en individs yrkesverksamma liv (Furåker 2010 s. 69). Furåker berättar att vi bör tala om inlåsningsgrader på grund av att det ser olika ut för olika individer. Genom att följa Furåkers resonemang kring inlåsning är det synnerligen svårt att träffa informanter som befinner sig i just en inlåst situation, därför att den kan förändras snabbt över tid. Jag kan således inte garantera att intervjupersonerna i denna studie upplever sig inlåsta enligt ovan nämnda resonemang, istället ska deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden studeras i den här studien. Enligt en rapport från svenskt näringsliv där man tittat på ungdomars rörlighet på arbetsmarknaden och jämfört den med situationen i Danmark, visar den att situationen skiljer sig märkbart mellan Sverige och Danmark. Nittio procent av svenska ungdomar känner en oro inför arbetet i framtiden till skillnad från hur det är i Danmark, där endast tio procent upplever oro inför framtidens arbetsmarknad. Mycket av detta beror enligt rapporten på Danmarks arbetsmarknadsmodell som kallas för flexicurity. I Sverige kallas den för LAS och i rapporten framhävs det att Sverige bör ändra detta snarast. (Hämtat från Svenskt Näringsliv, publicerad i september 2009, hämtat 16

17 den 23 juli 2013.) Denna rapport byggde på att intervjua hundra stycken ungdomar i respektive land och den visade att i Sverige var man mer beroende av kontakter, likaså stannade ungdomar i Sverige kvar på arbetsplatser de inte trivdes på. Många svenska ungdomar upplevde att de inte kunde ställa några krav på arbetsgivarna och de var mer oroliga inför framtidens arbetsmarknad än de danska ungdomarna (ibid). Vidare lyfter Furåker fram flera faktorer vilka påverkar individer till att uppleva sig inlåsta. Familjesituationen är en sådan faktor som således inverkar på familjeförsörjningen ansvar för barn och familj gör att man inte byter arbete hur som helst. Arbetstillfredsställelse och ålder är ytterligare centrala faktorer som han lägger till i begreppet inlåsning och främst då om de berörda vill byta arbete (Furåker 2010 s. 65). Arbetstillfredsställelse kan möjligen leda till en jämförelse med krav kontrollmodellen, den beskriver vad som orsaker stress och psykosociala arbetsmiljöproblem utifrån arbetstagarens omgivning. Till vilken grad har arbetstagaren kontroll över sina arbetsuppgifter utifrån de villkor som arbetet ställer på samma arbetstagare. Klarar arbetstagaren av kraven på arbetet och inte upplever stress av det, kan detta tänkas leda till arbetstillfredsställelse (Karasek & Theorrell, 1990). 2.3 Sammanfattning av tidigare forskning Det finns flera definitioner av begreppet inlåsning och Furåker (2010) säger att: inlåsning måste definieras i termer av kringskurna möjligheter till förändring (Furåker 2010 s. 57). Wirkkala definierar begreppet inlåsning enligt följande: att tro att man inte kan byta yrke eller arbete, det är en definition som även delas av Furåker (Wirkkala 2002 s. 2). Vidare har forskningen visat, att en mängd olika faktorer påverkar graden av inlåsning. Faktorer som lön, familjesituation, ålder, utbildningsnivå och turordningsregler är några av de faktorerna (Wirkkala 2002 s. 3 och Furåker 2010 s. 60,64). Sammantaget står en rad olika förklaringsfaktorer bakom begreppet inlåsning tillsammans med studier som styrker att individer inte tror sig kunna byta till annat yrke eller annan arbetsplats, vilket i sig är en definition på begreppet. 17

18 Denna undersökning koncentrerar sig i likhet med tidigare forskning på privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler och dessas betydelse för individer i förhållande till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Det är viktigt att undersöka privatekonomi i förhållande till studiens syfte och frågeställningar för att den ger uttryck att lön och förvärvsarbete är en centralt viktig del i människors liv inte minst för att tillfredsställa nödvändiga behov som mat och kläder (Eklund, 2010). Kompetensnivån är viktig att undersöka för att den kan vara avgörande för människors möjlighet att byta arbete (Wirkkala, 2008). Turordningsreglerna visar på att den kan vara en riskfaktor i samband med uppsägning (Rothstein & Boräng, 2006). Det specifika för studien är att den är kvalitativ. Den har riktat sig mot inlåsning samt inre och yttre faktorer och hur intervjupersonerna resonerar kring dessa. Faktorer har alltså ställts i relation till inlåsning och det har visat sig att dessa faktorer enligt tidigare forskning spelar roll för att uppleva sig inlåst, likaså i denna studie. 18

19 3. Teoretiska utgångspunkter Studien kartlägger hur sex intervjupersoner resonerar kring sin upplevda rörlighet på arbetsmarknaden utifrån tre faktorer. Jag har valt att utgå från Maslows behovshierarki (Karlsson, 2007) och Karaseks & Theorells krav- och kontrollmodell samt deras sociala stödmodell (Karasek & Theorell, 1990) och Hirschmans (2008) sorti och protest för att analysera mitt empiriska material. I detta kapitel presenteras dessa teorier som jag avser att använda för att analysera mitt empiriska material. Dessa teorier kommer att vara en hjälp för mig att analysera fenomenet inlåsning och sannolika förekomster till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Teorierna kommer hjälpa mig att analysera empirin och komma fram till slutsatser i relation till studiens syfte och frågeställningar. Efter presentationen följer en kort beskrivning på hur jag ämnar analysera resultatdelen med hjälp av teorierna. 3.1 Humanistisk psykologi Karlsson (2007 s ) berättar att Maslows behovsteori är en av de största teorierna inom humanistisk psykologi. Abraham Maslows behovsteori bygger på ett flertal behov, de leder till utveckling och välbefinnande för människan. Maslows behovsteori bygger på två sektioner av behov, nämligen bristbehov och växtbehov. Bristbehoven är nödvändiga behov som vi människor behöver för att överleva, såsom fysiologiska behov, trygghets-, kärleksoch uppskattningsbehov. Växtbehoven däremot ser lite annorlunda ut på grund av att de handlar om självförverkligande behov, det vill säga personlig utveckling och motivation. Maslow vill i sin teori uttrycka att dessa behov alltså samverkar. De lågt ställda behoven i hierarkin bör tillfredsställas för att man ska kunna tillgodogöra sig de högre ställda 19

20 behoven. Jag ska förklara detta närmare i nästkommande kapitel (Karlsson 2007 s ). 3.2 A theory of human motivation De fysiologiska behoven, trygghets-, säkerhets-, kärleks- och uppskattningsbehoven samt de kognitiva och de självförverkligande behoven beskrivs bland annat utifrån Abraham Maslows teori om mänsklig motivation (A. H. Maslow 1943 s ). De fysiologiska behoven handlar i stort om ren överlevnad och mat. Maslow talar i sin vetenskapliga artikel A theory of human motivation (1943) om att en individs önskan att tillgodogöra sina intressen av att köpa ett par nya skor, lära sig guldsmide eller mer om sjöfartshistoria skulle glömmas bort eller komma på andra plats om samma individ var extremt hungrig och inga andra tankar än mat existerade. Tankar på mat är då det enda som existerar i hans eller hennes huvud (Maslow 1943 s. 373). Nästa steg upp i hierarkin är trygghet och säkerhet. Maslow uttrycker att det är individer som är ekonomiskt eller socialt svagare som i första hand behöver tillgodose dessa behov. Maslow säger att om vi ska se dessa behov riktigt tydligt, gäller de individer som är ekonomiskt eller socialt svagare eller neurotiska individer. Maslow hävdar vidare att vi mellan dessa ytterligheter kan finna uttryck för sådana behov. Till exempel kan sådana behov vara vilket jobb man föredrar, om man kan få en fast anställning, lyckas spara pengar, skaffa sjukförsäkring eller andra försäkringar och oro inför att bli äldre och inte räcka till (Maslow 1943 s. 379). Maslow säger också att en del äldre vuxna som är i stort behov av trygghet och säkerhet är som barn i den meningen (Maslow 1943 s. 379). Kärleksbehoven, anser Maslow, infinner sig då individen har tillfredsställt både trygghetsbehoven och de fysiologiska behoven. Kärleksbehov är något individen söker för att tillhöra en grupp och inte sällan uttrycks det genom att visa tillgivenhet. Maslow beskriver också att en individ kan sträva efter att få känna tillgivenhet i till exempel en grupp men vid andra tillfällen bara fokusera på mat på grund av hunger, utan tanke på 20

21 kärlek. Maslow framhåller att kärleksbehoven består både av att ge och att ta (Maslow 1943 s. 381). Uppskattningsbehoven, påpekar Maslow, är något individer behöver för sin självrespekt och självuppskattning. Dessa behov finns enligt Maslow i två olika uppsättningar. Han nämner tillräcklighet, styrka, självständighet och frihet som en uppsättning. Uppskattning från andra personer nämns i den andra uppsättningen, liksom att individer söker uppmärksamhet och betyder något för någon annan person. Maslow uppmärksammar också det faktum att självförtroendet ökar om individer känner tillfredsställelse genom uppskattning (Maslow 1943 s ). Maslow lyfter fram att de kognitiva behoven är viktiga för oss individer att förfoga över, han beskriver de kognitiva kapaciteterna som en sorts uppsättning anpassande verktyg. Maslow nämner att de kognitiva kapaciteterna är intellektuell uppfattningsförmåga och att de delvis har funktionen att tillfredsställa bristbehoven. Om de kognitiva kapaciteterna blockeras eller berövas och inte kan användas riktigt fritt, hotas de underordnade basbehoven. Begäret efter ny kunskap, nyfikenhet och vishet är något som kan ses som ett växtbehov för individer, det vill säga det är detsamma som självförverkligande (Maslow 1943 s ). Maslow uttrycker att de självförverkligande behoven ska praktiseras om de ska ge tillfredsställelse. Exempelvis måste en artist sjunga, en musiker spela och så vidare. Behovet karakteriseras av att människan hela tiden strävar efter att bli något mer och aldrig blir riktigt nöjd. Dessa behov skiljer sig från individ till individ. Till exempel kännetecknas detta med utgångspunkt i det som du satsar på att utveckla dig själv i. Detta kan kopplas till ett yrke där individen hela tiden vill eller behöver utvecklas i (Maslow 1943 s. 383). 3.3 Karasek och Theorells krav- och kontrollmodell Karasek utvecklade en krav- och kontrollmodell och han berättar att kontroll är en variabel i det arbete en individ har och krav är en annan variabel i arbetet. Karasek uttrycker att 21

22 dessa två variabler är beroende av varandra och om dessa inte är i balans kan stress uppstå och leda till psykisk belastning. Exempelvis kan psykisk belastning uppstå om arbetstagaren inte har kontroll över sitt arbete, dvs. mot de krav som ställs på arbetstagaren (Karasek. 1979). Karaseks krav- och kontrollmodell utvecklades senare tillsammans med Theorell (1990). Denna modell visar hur arbetstagare upplever sig klara av sitt arbete i förhållande till de arbetsvillkor som existerar, dvs. psykiska och fysiska krav som ställs på arbetstagaren. Stress är ett begrepp i modellen som uppstår då kraven på arbetstagaren är större än arbetstagarens kontroll av situationen (Karasek & Theorell, 1990). Karasek och Theorell säger att kontrollvariabeln i modellen utgör hur stort inflytande och handlingsutrymme arbetstagare har i sitt arbete, och finns det möjlighet till lärande och utveckling resulterar det också i hög kunskapskontroll. Kunskapskontroll är således viktigt, antingen saknas den eller så är den aktiv. Om en arbetstagare tilldelas nya arbetsuppgifter berättar Karasek och Theorell att arbetstagaren har låg kunskapskontroll, i det fallet hen saknar kunskap att utföra dem. Det kan också vara så att arbetstagaren inte får använda sin kompetens och blir understimulerad, vilket kan leda till negativ stress. Karasek och Theorell (1990) berättar att det finns en hel del arbetskrav för arbetstagaren. Olika krav på arbetsplatsen kan vara alltifrån tidspress, hot, enformiga arbetsställningar och rädsla att förlora arbetet. Karasek och Theorell säger att de psykiska arbetskraven blir aktiva då arbetstagare upplever en belastning från arbetets omgivning och den är större än arbetstagarens kontroll. Kvalitativa och kvantitativa krav beskrivs i modellen. Kvalitativa krav är svårighetsgraden på arbetet i relation till koncentration och uppmärksamhet. Konflikter sinsemellan roller och oroligheter att förlora arbetet är också kvalitativa krav. Monotona tilldelade arbetsuppgifter kan ge upphov till låga kvalitativa krav, men att få nya och flera arbetsuppgifter räknas som höga kvalitativa krav. Kvantitativa arbetskrav går att jämföra med den tidspress en arbetstagare har och hur hårt arbetstagaren kan arbeta. Således kan monotona arbeten och arbeten med stark tidspress generera negativ stress. Karaseks och Theorells arbete ledde till en tredje variabel i modellen, nämligen socialt stöd. Kortfattat fungerar relationerna mellan arbetstagarna på arbetsplatsen som en viktig funktion, inte minst för att må bra. Karasek & Theorell (1990) påpekar att socialt stöd i 22

23 form av att chefer, ledning och arbetstagare har en bra kontakt sinsemellan leder till en positiv effekt. 3.4 Hirschmans teori om protest och sorti Sorti är att lämna något utan att säga något det är en tyst aktivitet som bekräftar ett missnöje eller att en person står för en annan åsikt. Exempelvis kan en människa lämna ett hemland för att hen är missnöjd med landet. Protest är något annorlunda och skiljer sig från sorti genom att det sker i andra sakförhållanden. Protest sker allmänt och man kan följa med och åka snålskjuts i en protest. Sorti och protest är demokratiska friheter. (Hirschman, Albert O. (2008). Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter). Enligt Hirschman (2008) diskuteras de om vilka eventuella kostnader sorti och protest kan innebära. I boken Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter (2008) för författarna in fler variabler kring resonemanget om sorti och protest. Dessa variabler kallar de lojalitet och beroende. Vad kan det få för kostnader om man gör sorti eller protest inom exempelvis en organisation och vad säger din lojalitet och ditt beroende i relation till detta? Lojalitet kan individer känna mot sina medarbetare, men de behöver inte känna det mot en organisation. Starka beroenden kan ju också hindra sortin, exempelvis fysiska, sociala eller psykosociala sådana. Sorti och protest kan exempelvis bygga på att du är en deltagande individ i ett arbetslag på en industri, där arbetslaget har självbestämmande. Du som deltagare är också självständig. I boken Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter av Hirschman (2008) nämns beroende i relation till utsatthetens beroende. Det vill säga en individ kan ha starka sociala, socialpsykologiska eller fysiska hinder, vilket kan förhindra denne att göra sorti eller protest. Om en äldre person som exempelvis ligger på sjukhus och är beroende av vården skulle göra protest för att hen är missnöjd, kan det resultera i att hen får sämre vård. Inom vissa områden märks detta särskilt, till exempel inom äldreomsorgen och sjukvården. Hirschman (2008 s. 31) påpekar följande: beroende kan orsakas av kunskapsmässig asymmetri, men också av sociala relationer, det vill säga socialpsykologiska hinder. En tredje orsak kan vara att individen inte 23

24 orkar annat än att stanna kvar (på grund av sjukdom, ålderdom eller funktionshinder). Något som påverkar protestmöjligheter är också det starka beroendet. Människor vill inte bli obekväma tillsammans med folk de ska träffa varje dag, eller protestera på arbetsplatsen därför att det skulle kunna leda till att de får sluta. (Hirschman, 2008). Hirschman, Albert O. (2008 s. 32) framhåller följande: sammanfattningsvis föreslår vi att Hirschmans modell genom tillförandet av dimensionen beroende. Genom att utveckla olika dimensioner av beroende och genom att ställa beroende i relation till lojalitet får vi ökade möjligheter att analysera olika typer av kostnader för såväl sorti som protest 3.5 Teoridiskussion Hur har jag då använt dessa teorier i min undersökning? Jag har behövt dessa i undersökningens olika delar, i synnerhet för att bearbeta det empiriska materialet som lett till en begynnande resultatdel. Vidare har jag behövt dessa för att analysera resultatdelen som lett till en analys. Till viss del har jag haft användning för teorierna för att argumentera kring tidigare forskning. Behoven i Maslows (1943) behovsteori anser jag har en koppling till de inre faktorer vi sannolikt upplever oss ha, i tron av att inte ha möjlighet att byta arbete, och vilka rimligen styr människors upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Med Maslows teori ämnar jag också analysera mitt empiriska material utifrån privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna. Med hjälp av teorin och enligt empirin vill jag bilda en förståelse för hur intervjupersonerna ser på behov i relation till dessa tre faktorer och hur de tenderar att betyda i förhållande till upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Med hjälp av Karaseks och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell samt sociala stödmodell tänker jag analysera det empiriska materialet i samband med yttre faktorer som intervjupersonerna rimligtvis upplever som ett problem i relation till deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Jag avser också i den empiriska delen se efter arbetskrav och kunskapskontroll och socialt stöd i relation till privatekonomi, kompetensnivå och 24

25 turordningsreglerna med hjälp av teorin. Teorin ska också hjälpa till att skapa förståelse enligt empirin och belysa vilken inverkan dessa tre faktorer har på intervjupersonernas upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Jag kommer att analysera det empiriska materialet i relation till Hirschmans (2008) teori om sorti och protest och till variablerna beroende och lojalitet. Jag ämnar titta efter beroende och lojalitet i empirin i relation till privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna. Med hjälp av variablerna beroende och lojalitet vill jag också öka förståelsen och kunskaperna om hur intervjupersonerna resonerar kring upplevd rörlighet på arbetsmarknaden enligt empirin. Samtliga teorier ska dessutom användas för att analysera empirin i relation till intervjupersonernas upplevda rörlighet på arbetsmarknaden och i samband med privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna. 25

26 4. Metod I detta kapitel redovisas och förklaras studiens urval, validitet och reliabilitet, genomförande, analyserande arbetssätt och etiska forskningsprinciper. Metoder inom forskningen kan ses som verktyg för att få svar på frågor inom ett område hen undersöker (Larsen, 2009). En metod som ofta används inom samhällsvetenskapen är kvalitativ metod. Det är en metod som används för att förstå och tolka data som beskriver i huvudsak hur människor upplever saker. Kvantitativ metod, skiljer sig mot kvalitativ metod, på det viset att den utmärker sig för att behandla data som är mätbara (Larsen, 2009). Det finns flera aspekter på hur dessa två metoder skiljer sig åt. Fördelar med kvantitativ metod är att den kan begränsa antal information och generalisera utifrån resultatet. Den används ofta i sammanhang då man undersöker vad en ansenlig grupp människor tycker. De fördelar som finns med kvalitativ metod är att den bjuder på möjligheten att träffa informanterna och ställa följdfrågor samt ger möjlighet att granska en företeelse på djupet (Larsen 2009 s ). Nackdelar med en kvalitativ metod är att det kan ta längre tid att bearbeta materialet, binda ihop det och se sammanhanget. Vidare uttrycker Larsen att, kvalitativ metod i jämförelse med en kvantitativ metod är svårare att generalisera och att man aktivt möter sina informanter, vilket kan resultera i att de försöker svara som de tror att forskaren vill att de svarar (Larsen, 2009). Delar i denna studie har utförts tillsammans med Christian och detta gäller i huvudsak undersökningens moment inledning, syfte, frågeställning och intervjuguide. Intervjuerna har gjorts utifrån en gemensam framarbetad intervjuguide. Christian intervjuade intervjupersonerna fyra till sex och transkriberade. Jag intervjuade intervjupersonerna ett till tre och transkriberade. Även om det var Christian som ställde frågor har det varit jag som tolkat svaren. Därför väljer jag att använda ordet jag istället för vi. 26

27 4.1 Urval Urvalet är gjort enligt en godtycklig vis, det vill säga forskaren bestämmer eller tillfrågar vilka informanter som vill vara med i studien, alltefter egen bedömning och kriterier. Kriteriet var att intervjupersonerna skulle ha ett arbete, därför att det var problemet inlåsning som studien handlade om (Larsen, 2009). Jag valde att djupintervjua sex individer med den väsentliga förutsättningen att de hade ett arbete. De befann sig i två spridda städer i södra och mellersta Sverige. Mitt mål var att få en könsfördelning, men i slutändan blev det bara manliga informanter och nedan anger jag varför det är tänkbart att detta har fått konsekvenser i hur de har svarat. Det är tänkbart att svaren har blivit utformade utifrån eventuella föreställningar kring ett manligt försörjningsansvar. Forskning visar dock på en utjämning av denna tendens. Soidre (1999 s. 129) berättar i sitt forskningsprojekt på följande vis: Vidare kan kvinnor och män, på grund av könssocialisation och könsspecifika ansvarsområden när det gäller försörjning och vårdansvar ha olika reaktionsmönster och förhållningssätt till arbetslöshet. Traditionellt har studier visat att arbetslösheten drabbar män allvarligare eftersom de har haft försörjningsansvaret, men med förändrade mönster därvidlag så är tendensen att skillnaden mellan könen utjämnas. Svårigheten med att få med kvinnliga informanter och tidsbristen vid genomförandet av intervjuerna gjorde att sökandet efter kvinnliga informanter lades ner. Informanterna är mellan 30 och 55 år och deras bakgrund är från verkstadsindustrin, teknikbranschen, ekonomibranschen, lager- och distributionsbranschen och skol- och administrationsbranschen. Denna studie är enligt Larsen (2009) gjord på ett icke sannolikhetsurval. med vilket menas att det informanterna påstår gäller för dem, men inte för alla. Jag vill särskilt framhålla att det endast är utifrån de svar informanterna har gett som jag har kunnat bygga min studie (jfr Larsen 2009 s. 77). Informanterna i studien har behandlats enligt följande uppgifter: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte 27

28 kan ta del av dem ( Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning s.12 Vetenskapsrådet ( ) Validitet och reliabilitet Larsen (2009) säger att det kan vara enklare att försäkra sig om validiteten i kvalitativa studier, det vill säga att forskaren har möjligheten att sovra i materialet och plocka ut det hen tycker stämmer med frågeställningarna. Detta särskilt för att informanterna själva väljer hur de svarar och att forskaren kan plocka fram olika förklaringssätt till det hen vill få fram och det hen tycker är viktigt (Larsen 2009 s ). Min målsättning har varit att se samband i materialet men också se de breda i det empiriska materialet som gick att koppla till teorierna. Insamlandet av det empiriska materialet blev brett för att informanterna har svarat olika. Det faktum att de har svarat olika har gett studien ett brett material. Vad kan jag då säga om inlåsning i samband med vad intervjupersoner upplever i denna studie? Det breda materialet har gett olika svar, dock har också tidigare forskning visat att inlåsning har många olika förklaringsgrunder, och förändring till att känna sig inlåst kan ske från en dag till en annan. Studien har också riktat sig på inre och yttre faktorer, dessa kan möjligen bidra till en upplevelse att känna sig inlåst. Det är ytterligare så, att anledningen till svårigheten att bedöma om informanterna i det faktum upplevde sig inlåsta, valde jag att undersöka frågan utifrån upplevd rörlighet på arbetsmarknaden. Furåker (2010) nämner att det är omgivande faktorer som kan förändra den upplevda känslan av inlåsning och det är till synes en bred förklaring på begreppet. Därför är det svårt att endast peka på en faktor som har med upplevd rörlighet på arbetsmarknaden att göra. Det har kommit fram överstämmande svar på olika ställen i materialet, vilka sedan kopplas till frågeställningarna och teoriförankringarna. Vidare är det markerat vem som säger vad i studien, med hjälp av citat ur datainsamlingen. Detta för att öka reliabiliteten, det vill säga precisera vem som säger vad. Larsen (2009) berättar att reliabiliteten inte är lika enkel att säkerställa i en kvalitativ studie 28

29 därför att individer tolkar frågor och tänker olika. Om samma studie skulle göras om är det inte alls säkert att man får samma svar (Larsen 2009 s. 81). Intervjuerna har arbetats igenom i syfte att uppnå noggrannhet. Jag utförde tre intervjuer och Christian tre intervjuer, vilket kan ha påverkat hur vi ställde våra följdfrågor på grund av att vi har olika personligheter. 4.4 Genomförande Kontakten av informanterna skedde via telefonsamtal och tid och plats för intervju bestämdes i samförstånd med informanterna. Sex djupintervjuer genomfördes totalt. Samtliga av intervjuerna ljudinspelades och intervjuerna varade cirka 50 minuter vardera. De inspelade intervjuerna transkriberades fullt ut. Vid mötet med intervjupersonerna informerade vi om de etiska riktlinjerna. Informanterna har intervjuats genom ostrukturerade intervjuer, det vill säga informanterna har fått utrymme att svara som de själva tycker utan påverkan (Larsen 2009 s. 84). Intervjuguiden är funktionell i den meningen att den har kopplats till frågeställningarna i arbetet. Intervjuguiden är semistrukturerad eller delvis strukturerad, den har tematiserats utifrån privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna för att få svar på frågeställningar i studien (Dalen 2007 s. 31). Inledningsvis gjordes en bakgrundsbeskrivning av ämnet för att göra informanterna uppmärksamma på vad det skulle handla om. Efter detta fick intervjupersonerna rangordna sju faktorer: ålder, arbetskamrater och arbetsuppgifter, privatekonomi, rådande konjunkturläge, avstånd till arbetet, kompetensnivå och utbildningsnivå samt LAS (turordningsreglerna). Faktum är att privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna hamnade bland de fyra viktigaste faktorerna i relation till inlåsning enligt samtliga sex informanter, med bara ett undantag, då en informant ansåg att turordningsreglerna hamnade längre ner. En mer utförligare beskrivning om hur detta kan ha påverkat studien kommer i diskussionsdelen. Första frågan i intervjuguiden är formad efter hur intervjupersonerna ser på inlåsning och om de känner 29

30 igen sig i det. Senare är fenomenet undersökt utefter privatekonomi, kompetensnivå och turordningsreglerna. Att förutbestämma faktorer på detta sätt kan vara en risk. Risken är att intervjupersonerna inte får utrymme att uttrycka sig fritt om inlåsning utan att de anpassar sina tankar till kategorierna. Det är inte säkert att dessa faktorer hade varit lika viktiga för intervjupersonerna om de fått friare händer. 4.5 Analyserande arbetssätt Analysen av det empiriska materialet har gjorts efter en innehållsanalys, och sökandet efter mönster samlades in utefter materialet och placerades in under respektive tema. Dessa mönster har sedan analyserats efter teoriansatserna som tidigare presenterats. Vidare har markeringar gjort, av vem som sagt vad av informanterna i form av citat (Larsen 2009 s. 101). Målsättningen har varit att söka efter essensen i det empiriska materialet, men även formuleringar från respektive intervjuperson har varit viktiga, och detta sammantaget har kopplats till teoriförankringarna (Larsen 2009 s. 81). Utifrån det empiriska materialet har konkreta berättelser från intervjupersonerna hanterats och angivits som citat. Vidare har intervjupersonerna också tolkat sina egna konkreta uttalanden och på så vis har en tolkande nivå uppkommit. Min föresats har varit att tolka de uttalanden som intervjupersonerna har gjort (jfr Dalen, 2007). 4.6 Etiska principer De informanter som är med i studien informerades om vad studiens syfte var och vad den i stort skulle handla om. Informanterna bestämde själva efter att ha blivit tillfrågade om de ville ställa upp i studien och samtyckte sålunda till att medverka. Inga obehöriga ska rimligtvis kunna ta reda på vilka informanterna är. De uppgifterna som jag har om 30

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES? KOMPETENT OCH VÄLMV LMÅENDE PERSONAL FINNES? en kvantitativ studie som belyser upplevelsen av kompetens och psykosocial arbetsmiljö hos anställda inom den Sociala resursverksamheten vuxna, Motala kommun

Läs mer

VARFÖR GÅR DU TILL JOBBET?

VARFÖR GÅR DU TILL JOBBET? VARFÖR GÅR DU TILL JOBBET? - en kvalitativ studie om motivation i arbetslivet Karin Andersson Julia Karlsson Institutionen för beteendevetenskap Programmet för personal- och arbetsvetenskap Varför går

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-08 Dnr Bun 2015/119 Arbetsmiljökompassen 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Redovisningen av medarbetarundersökningen Arbetsmiljökompassen

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre?

Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre? Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre? Dnr 120097 Projektets syfte Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för äldre kvinnliga arbetstagares drivkrafter och hinder i arbetet

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg

Läs mer

Förhållandet mellan mästare och lärling

Förhållandet mellan mästare och lärling Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:27 Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer A study that investigate the reasons why women end

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm

Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Individens upplevelse av ett aktivitetsbaserat kontor. En studie av psykosocial arbetsmiljö på Skanska

Individens upplevelse av ett aktivitetsbaserat kontor. En studie av psykosocial arbetsmiljö på Skanska Individens upplevelse av ett aktivitetsbaserat kontor En studie av psykosocial arbetsmiljö på Skanska Examensarbete för kandidat inom huvudområdet arbetsvetenskap Författare: Jenny Nilsson Handledare:

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Ace Simulation AB. Utveckling av kunskapsflödet i företaget. Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström. Linköpings universitet.

Ace Simulation AB. Utveckling av kunskapsflödet i företaget. Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström. Linköpings universitet. Ace Simulation AB Utveckling av kunskapsflödet i företaget Johan Nydén, Erik Sandlund och Tom Widerström Linköping 2007-03-02 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att åskådliggöra hur ett företag

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Mats Glemne och Ylva Nilsson Bakgrund Ett av delprojekten inom HALV-projektet har huvudsakligen handlat om att utveckla den individuella hälsokompetensen.

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Lönekartläggning Tyresö kommun

Lönekartläggning Tyresö kommun Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 - om trons olika dimensioner Steg i tro denna vecka Skriv under veckan ner på ett papper, som du delar in i fyra kolumner, när du upplever tron som huvud,

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Finns det "besvärliga människor"?

Finns det besvärliga människor? Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN

EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN Hälsa och samhälle ATT SE HELA MÄNNISKAN EN STUDIE OM BEAKTANDET AV EN HELHETSSYN PÅ INDIVIDEN I HANDLÄGGNINGSPROCESSEN INOM ÄLDREOMSORGEN VID ANSÖKAN OM BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN JONNA CHRISTENSEN

Läs mer

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. Enkäter bland personal vid kommunalt och enskilt drivna äldreboenden

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har: Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer