Delårsrapport januari-juni 2009

Transkript

1 Delårsrapport januari-juni 2009 KF

2 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Ekonomiskt resultat Ekonomiska prognoser God ekonomisk hushållning Avstämning av verksamhetsmål Personaluppföljning Resultaträkning/balansräkning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Nothänvisning Exploateringsredovisning Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse Teknisk nämnd och VA Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjenämnd Barn- och utbildningsnämnd Kommunrevision Överförmyndarnämnd i samverkan Ordlista Sidan

4 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalys (Konjunkturläget enligt Konjunkturinstitutet, juni 2008) Det kraftiga BNP-fallet bromsar upp men arbetslösheten ökar snabbt fram till I år faller Sveriges BNP med 5,4 procent, vilket är den sämsta utvecklingen sedan andra världskriget. Den kraftiga nedgången i svensk ekonomi bromsar dock upp och BNP växer med 0,8 procent 2010 och med 2,5 procent På arbetsmarknaden är det några tuffa år som väntar. Antalet sysselsatta minskar med personer Industrin drabbas hårt: industriproduktionen faller med 25 procent i år och antalet sysselsatta inom industrin minskar med 20 procent För att utvecklingen på arbetsmarknaden inte ska bli ännu svagare behövs en expansiv finanspolitik med ytterligare ofinansierade åtgärder om 45 miljarder 2010 och 10 miljarder Sverige har drabbats hårt av den internationella krisen och svensk BNP har fallit mer än i OECD, USA och euroområdet. Sverige har en stor produktion till dessa marknader och i de branscher där nedgången inledningsvis varit mest dramatiskt. Efter ett kraftigt BNP-fall hittills bedöms BNP sluta falla under andra halvåret I takt med att den internationella konjunkturen förbättras börjar även den svenska ekonomin att växa. Men återhämtningen går långsamt trots en expansiv finans- och penningpolitik. Den främsta anledningen är att exportindustrin inte drar igång den svenska konjunkturen i samma utsträckning som varit fallet efter många tidigare lågkonjunkturer. Under 2011 bedöms att exporten växer allt snabbare och situationen på arbetsmarknaden börjar stabiliseras. BNP faller med 5,4 procent 2009, växer med 0,8 procent 2010 och växer med 2,5 procent Sysselsättningen minskar med personer Konjunkturinstitutet gör vidare bedömningen att sysselsättningen faller kraftigt och minskar med cirka personer Industrin drabbas hårdast och antalet sysselsatta minskar där med cirka personer under prognosperioden, vilket motsvarar 20 procent av de sysselsatta inom industrin. Arbetslösheten stiger kraftigt 2009, och fortsätter att stiga 2010, om än i en något långsammare takt. Arbetslösheten blir kvar på en hög nivå 2011 och uppgår till nästan 12 procent. I likhet med 1990-talskrisen väntas lågkonjunkturen få varaktigt negativa effekter på sysselsättningen. Nu, liksom då blir en stor mängd personer arbetslösa under en relativt lång tid. Ju längre tid en person är utan arbete desto större är risken att personen inte kommer tillbaka i sysselsättning. Expansiv finanspolitik 2010 och 2011 Den hittills beslutade finanspolitiken dämpar uppgången i arbetslösheten. Efterfrågan behöver dock stimuleras mer. I prognosen har Konjunkturinstitutet utgått från att regeringen kommer motverka den djupa lågkonjunkturen genom ytterligare ofinansierade finanspolitiska åtgärder om 45 miljarder kronor 2010 och ytterligare 10 miljarder kronor Den offentliga sektorns finansiella sparande faller mycket snabbt från rekordhöga nivåer. Beaktat den expansiva finanspolitiken sjunker det finansiella sparandet från 2,5 procent 2008 till -4,3 procent År 2010 blir det finansiella underskottet det största sedan Konjunkturinstitutet bedömer dock att den offentliga sektorns finansiella ställning är tillräckligt stark för att motivera en fortsatt expansiv inriktning av finanspolitiken. Reporäntan bedöms ligga på en låg nivå under en lång tid framöver. 4

5 Förvaltningsberättelse Nybro kommun Nybro kommun är en industrikommun med en mängd olika företag, vilka givetvis har påverkats och påverkas, av den internationella konjunkturen och av regionens förändringar. Kalmar län har många pendlare, vilket innebär att arbetstillfällena inte enbart finns inom kommunen utan också i andra kommuner. Arbetsmarknaden i kommunen har genomgått stora förändringar då relativt stora varsel lades under hösten 2008 (tidigare än på flera andra kommuner i landet), där flera av varslen gav uppsägningar som följd främst under senare delen av 2008 och första delen av Några händelser i kommunen (i korthet) Den finansiella krisen som med stor kraft uppstod under slutet av 2008 har även påverkat Nybro kommun. Näringslivet i vår kommun la flera stora varsel som kommit att medföra stora krav och förväntningar på den kommunala organisationen. Nybro kommun agerade snabbt och bildade bland annat NY-brogruppen. NY-brogruppen har arbetat med framtagande och start av flera projekt som fortlöpande rapporterats till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade under 2008 om en plan som motsvarar åtgärder för att minska kostnaderna i kommunen med 20 mnkr. Denna åtgärdsplan påverkar 2009/2010. Ytterligare åtgärder har beslutats under våren 2009 i syfte att komma i ekonomisk balans med ekonomin. Överflytt har även gjorts av ansvar för arbetsmarknadsåtgärder från individ- familjenämnden till kommunstyrelsen. Samverkan sker fortlöpande med arbetsförmedlingen inte minst för att finna former för att mildra effekterna på ungdomsarbetslösheten. Under våren 2009 har, som svar på en motion, tillsättning gjorts av en äldreombudsman. Tjänsten är på försök under 12 månader och skall utvärderas efter årsskiftet 2009/10. Den 7 juni genomfördes val till europaparlamentet. Valdeltagandet var nästan 10 procent högre än föregående val till europaparlamentet. Arbete pågår i form av genomförande av utredningsuppdrag i syfte att stärka och utveckla Nybro kommuns organisation med ledorden ökad demokrati, kvalitet och samverkan. Demokratiaspekten har till syfte att stärka inflytandet för medborgare, brukare och folkvalda. Demokratin ska stärkas genom nya, mötesplatser och arbetssätt. Kvalitetsaspekten med syftet att säkerställa våra tjänsters förmåga att tillfredsställa medborgarnas och brukarnas behov och förväntningar. Vi ska ha förmågan att ha medborgarnas brukarnytta och behov i fokus. Samverkansaspekten genom intern och regional samverkan för att nå ökad samhällsnytta. Nybyggnation av industrispår och ombyggnad av resecentrum vid stationen i Nybro är färdigställt. Byggnation av nya Hanemålaskolan har påbörjats, vilket är den största enskilda investeringen som beslutats av Nybro kommun. Byggnationen kommer att pågå under 2009 och delar av Nybro Bostads AB gör en stor renovering och ombyggnation av kvarteret Jupiter 9, vid 5

6 Förvaltningsberättelse järnvägsövergången vid Storgatan. Vi har haft ett mindre antal mark och skogsbränder där den största var i Runtorp/Pårydstrakten. Branden omfattade ca.120ha (varav ca. 20 ha i Nybro kommun) och pågick som räddningsinsats under åtta dygn. Kostnaderna för branden kommer att fördelas mellan Kalmar och Nybro kommun tillsammans med Myndigheten för samhällskydd och beredskap där det utreds om den är berättigad statsbidrag. Inskanning av leverantörsfakturor sker numera vilket effektiviserat fakturahanteringen i kommunen. Arbete sker vidare med effektivare och modernare arbetssätt och rutiner. Ansökan om förstudie av kombiterminal har gjorts till Tillväxtverket och som också blivit beviljad. Blir projektet genomfört kommer det ge en mycket positiv påverkan för kommunen och regionen. Förstudien löper till den 31 december Ansökan om att delta i ett preventionsprojekt Hot och våld har gjorts. Bakgrunden är att AFA Försäkring tar emot en mängd anmälningar om hot och våld på arbetsplatsen från olika typer av arbetsplatser inom de kommunala verksamhetsområdena. Projektet sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen är av stor betydelse för kommunen. Per den 31 juli 2009 uppgick befolkningen till personer. Sedan årsskiftet har nedanstående förändringar skett: Födda Avlidna Inflyttade Utflyttade Invandrade Utvandrade Vid en jämförelse med föregående års delårsrapport är det i år fler födda än avlidna och antalet invandrade överstiger antalet utvandrade, vilket är mycket positivt. En minskning av folkmängden med 50 personer innebär cirka 2 miljoner kronor i lägre skatteintäkter, mycket generellt beräknat. 6

7 Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat I december 2008 beslutade fullmäktige om budget för 2009 där resultatet uppgick till 16,4 mnkr. Därefter har budgeten reviderats en gång, i april, då resultatet justerades till 12,3 mnkr med anledning av tilläggsbudget. En markant skillnad mellan 2009 års budget och tidigare års budgetar är att det tidigare över- och underskottssystemet numera är upphävt. Detta system påverkade budgetmässigt tilläggsbudgetarna i högre utsträckning än för innevarande år. I delårsrapporten redovisas ett positivt ekonomiskt resultat som uppgår till 2,1 mnkr. I förhållande till motsvarande period 2008 är det ekonomiska resultatet bättre i år. Kommunens bolag upprättar delårsrapporter per april och augusti. Vid den senaste rapporteringen, per april redovisade Nybro Bostads AB -2,6 mnkr före bokslutsdispositioner. Prognosen för helår är ett positivt resultat på cirka 1 mnkr. Det ekonomiska resultatet för Nybro Elnät AB uppgick till 1,5 mnkr och för Nybro Energi AB till 4,9 mnkr, per den 31 maj. Prognosen för Nybro Elnät AB och Nybro Energi AB tillsammans för helåret 2009 blir enligt budget (6,3 mnkr). AB Nybro Brunn redovisade per den 30 juni ett negativt resultat om 2 mnkr, vilket är något bättre än budget. Prognosen för året är att budgeten hålls. Resultatutvärdering Driftredovisning Resultatet för första halvåret, som framgår av resultaträkningen, uppgår till drygt 2 mnkr. Nämndernas sammanlagda resultat är negativt mot budget. Finansförvaltningen och annat gemensamt ger däremot ett mindre ekonomiskt överskott. I nedanstående tabell redovisas driftsbudgeten för de olika nämnderna och styrelsen med aktuellt utfall (utdrag ur den ekonomiska redovisningen) och avvikelser. Driftsbudget tkr Nämnd/styrelse Budget Budget Intäkter Kostnader Utfall Avvikelse helår halvår Kommunstyrelse Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- fritidsnämnd Omsorgsnämnd Individ- familjenämnd Barn- utbildningsnämnd Revisionen Överförmyndarnämnd, Nybro Gemensam Överförmyndarnämnd Summa nämnderna VA-verksamhet

8 Förvaltningsberättelse Nämnd/styrelse Budget Budget Intäkter Kostnader Utfall Avvikelse helår halvår Resultatreglering VA Summa inkl VA I nämndernas verksamhetsberättelser framgår den ekonomiska förbrukningen för respektive nämnd både i förhållande till budget och i förhållande till motsvarande period föregående år. I några fall avviker nämndernas redovisning mot den sammanställda driftredovisningen. Detta beror på periodiseringar av intäkter samt aktuell tidpunkt för avstämning. Investeringar 2009 års investeringsbudget uppgår till 111 mnkr. Per den 30 juni har 46,9 mnkr nyttjats. Ett par av investeringarna som genomförs under år 2009 är bland annat om- och nybyggnad av Hanemålaskolan och slutförandet av Strandvägens särskilda boende. Placerade pensionsmedel Uppföljning av placerade pensionsmedel hos KLP AB visar att värdeutvecklingen under perioden januari juni varit positiv. Marknadsvärdet per den 30 juni uppgick till 48,4 mnkr och vid årsskiftet uppgick marknadsvärdet till 43,5 mnkr. Det motsvarar en ökning med nästan 4,9 mnkr. Det insatta kapitalet uppgår till 35 mnkr. Nybro kommuns andel av KLP uppgår till 4 %. Likviditet Några nyckeltal redovisas i nedanstående tabell. Budget Kassalikviditet (%) Balanslikviditet (%) Rörelsekapital, mnkr -45, ,8-4,5 Kassalikviditeten avser omsättningstillgångarna (kassa, bank, kortfristiga placer-ingar, kortfristiga fordringar) i förhållande till kortfristiga skulder. En kassalikviditet på 100 % bör eftersträvas så att de likvida medlen räcker till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste tiden. Balanslikviditeten tar utöver kassalikviditeten hänsyn till förråd och exploateringar. Vid delårsrapportens upprättande hade kommunen en kassalikviditet på 111 %. Rörelsekapitalet är positivt. Ekonomisk kapacitet och ekonomisk följsamhet Några nyckeltal redovisas i nedanstående tabell. Budget Verksamheternas nettokostnadsandel (%) Nettokostnadsandel inkl finans (%) Självfinansieringsgrad (%) Soliditet (%) Soliditet inkl pensionsskuld (%)

9 Förvaltningsberättelse Nettokostnadsandelen ger information om dels de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna, dels huruvida nettokostnadsökningen är snabbare än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Om nyckeltalet överstiger 100 % innebär det att kostnaderna överstiger intäkterna, vilket i sin tur innebär att det egna kapitalet minskar. Per juni 2009 uppgår denna andel till 99 %. Föregående år låg denna andel på 100 %. Självfinansieringsgraden visar på i vilken utsträckning som nettoinvesteringarna finansierats med egna medel. En hög självfinansieringsgrad innebär att nyupplåning kan undvikas. Detta inverkar vidare positivt på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Kommunen har vid delårsrapportens upprättande en nästan dubbelt så hög självfinansieringsgrad än föregående år, motsvarande period, 48 % mot tidigare 25 %. Soliditeten är ett mått på i vilken utsträckning kommunen äger de totala tillgångarna. Vid delårsrapportens upprättande hade kommunen en soliditet på 38 %. Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan till exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser, både externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Kommunen måste därför ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är att upprätta en känslighetsanalys som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi under ett år. 1 krona i utdebitering kr 1 invånare i inkomst- och kostnadsutjämningssystemet kr Ränteförändring på långfristiga lån +/- 1 % kr Ökad lönekostnad 1 % (inkl personalomkostnadspålägg) kr 9

10 Förvaltningsberättelse Ekonomiska prognoser Delårsrapporten visar på ett positivt ekonomiskt resultat för perioden, 2,1 mnkr. Vid sammanställning av nämndernas och styrelsens prognoser blir bilden något mer negativ. Det arbetas med åtgärder för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Dels genom KF:s beslut i augusti 2008 om åtgärdsplan som ska genomföras under 2009 och t o m juni 2010, dels inköpsstopp samt anställningsstopp. I de nämndsvisa sammanställningarna i verksamhetsberättelserna framgår den ekonomiska förbrukningen för respektive nämnd både i förhållande till budget och i förhållande till motsvarande period föregående år. I dessa redovisningar är siffermaterialet hämtat direkt ur bokföringen och är därför inte periodiserade i sin helhet. I respektive nämndsredovisning framgår prognos för helår och analyser till ekonomin. I sammandrag blir prognosen: Driftsbudget tkr Nämnd/styrelse Avvikelse mot budget helår Kommunstyrelsen 0 Tekniska nämnd 0 Samhällsbyggnadsnämnd 0 Kultur- fritidsnämnd 400 Omsorgsnämnd Individ- familjenämnd 0 Barn- utbildningsnämnd Revisionen 0 Överförmyndarnämnden 0 Summa nämnder Finansförvaltning, övrigt gemensamt, korrigering skatteintäkter Summa exkl VA Va-verksamhet 0 Summa kommunen inkl VA Prognos resultat 2009 tkr Budgeterat resultat inkl tilläggsbudget Nämndernas utfall-budget Finansförvaltning och övrigt gemensamt Korrigering skatteintäkter Korrigering skatteintäkter Resultat I förhållande till resultaträkningen, som bygger på god redovisningssed, utgår prognosen från erfarenhet och uppskattningar om kommande kostnader och intäkter. I prognosen ingår nämndernas bedömningar om årsresultatet. Nämndernas negativa avvikelser mot budget uppgår till -7,6 mnkr. Denna avvikelse är betydligt lägre än vad som tidigare år prognostiserats. Jämfört med föregående år då den negativa avvikelsen för nämnderna låg på över 24 mnkr. 10

11 Förvaltningsberättelse Årsresultatet för kommunen som helhet påverkas också av finansförvaltningen och övrigt gemensamt. I prognosen för finansförvaltning och övrigt gemensamt har vi bland annat beräknat poster som realisationsvinster och finansiella intäkter. Dessa poster ger en positiv avvikelse mot budget som motsvarar 6 mnkr. Denna post påverkas också av SKL:s kongressbeslut från i juni i år att godkänna en engångsutdelning som kommer att göras genom återföring av medel till medlemmarna. Likviden kommer att erläggas under första halvåret 2010 och uppgår till 1,1 mnkr. Ett annat beslut som påverkar kommunens ekonomi under 2009 är att styrelsen för AFA Försäkring har beslutat att premierna för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring sänks för hela året. Detta motsvarar cirka 4 miljoner kronor. Den största negativa avvikelsen utgör SKL:s prognos för våra skatteintäkter som motsvarar drygt minus 31 mnkr mot när budgeten antogs. Det är ett stort belopp som kommunen tappar i denna prognos gentemot den budget som antogs bara några månader tidigare. Nästa prognos som SKL lämnar får vi i slutet av augusti månad. Åtgärder Kommunfullmäktige har under 2008 beslutat om en plan som motsvarar åtgärder för att minska kostnaderna i kommunen med 20 mnkr. Denna åtgärdsplan berör 2009 och kommer också att påverka 2010 för vissa verksamheter. I april månad i år prognostiserades en negativ resultatprognos, mot bakgrund av skatteprognosen som erhölls i april. Efter den negativa beslutades om ytterligare åtgärder. Dessa åtgärder består av anställningsstopp och inköpsstopp. Särskilda regelverk kring detta har arbetats fram. Om resultatet blir negativt för 2009 måste delar av detta återställas de kommande tre åren, enligt lag. För 2008 uppgick det ekonomiska resultatet till -8,5 mnkr som ska återställas inom tre år. Prognossäkerhet I nedanstående tabell redovisas det prognostiserade ekonomiska årsresultatet vid angiven tidpunkt för delårsrapporten, det redovisade ekonomiska resultatet samt differensen. Det redovisas också differensen mellan budgeterat och faktiskt resultat för åren. I mnkr Prognos Utfall Diff. prognos utfall Budget Utfall Diff. budget utfall 2007 (prognos per juni) 0,5 3,7 3,2 2,2 3,7 1, (prognos per juni) -2,5-12,7-10,2 19,1-12,7-31, (prognos per juni) -20,6 12,3 Vid en jämförelse av årets resultat kan konstateras att det finns stora variationer mellan budget, prognoser och utfall. Vid en tillbakablick kan konstateras att orsakerna till variationerna är flera. Exempelvis alltför pessimistiska antaganden, men också det faktum att när nämnderna redovisar negativa prognoser så finns det krav från kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att minimera underskott. Arbete genomförs och därmed minimeras också de negativa avvikelserna. Andra delar som i hög grad påverkar det ekonomiska resultatet är skatteintäkterna och statsbidragen och dessa är baserade på SKL:s prognoser och beräkningsmodeller. Arbetet med att förbättra säkerheten i de ekonomiska prognoserna fortsätter. 11

12 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Kommunallagen anger att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning. Det viktigaste styrinstrumentet för att uppnå detta är budgeten. Nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna är en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. Budgetföljsamheten har historiskt inte varit tillfredsställande för de olika nämnderna. Kommunen har haft ett överespektive underskottshanteringssystem som tillåtit budgetavvikelser, vilket utgör en förklaring till att avvikelser varit accepterade. Kommunallagen kräver att kommunen formulerar finansiella mål, för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Vidare krävs mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen. Den kommunala ekonomin har under den senaste tioårsperioden befunnit sig i ett besvärligt läge. Från och med år 2000 infördes det så kallade balanskravet, vilket innebär att kommunen ska ha en ekonomi i balans. Med det prognostiserade ekonomiska resultatet för 2009 kommer inte balanskravet att klaras för det enskilda året och det är otillräckligt i förhållande till kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning. Kraftfulla åtgärder är beslutade och det tar tid innan dessa åtgärder ger resultat. Avstämning av finansiella mål Definitionen av vad kommunfullmäktige avser med god ekonomisk hushållning framgår av budget och verksamhetsplanen för Målen avser perioden. Avstämning av dessa görs i nedanstående tabell. 1) Kommunen ska under perioden nå ett ekonomiskt resultat per år om minst 15 mnkr. 2) Nuvarande långfristiga låneskuld ska amorteras med minst 2 % per år. 3) Avsättning ska göras för kommande pensioner med ett belopp motsvarande minst 6 mnkr per år. Kommentar Prognosen för år 2009, som visserligen är mycket osäker, pekar mot minus 20,6 mnkr. Målet i budgeten är angivet för perioden. Men, för det enskilda året 2009 kommer det inte att uppnås. Vid budgetens fastställande uppgick den beräknade långfristiga låneskulden till 405 mnkr. För att målet ska uppfyllas ska minst 8,1 mnkr amorteras. Amortering har vid delårsrapportens upprättande skett med 7,9 mnkr. Återstående summa amorteras under resterande del av året. Målet kommer att uppnås. Vid delårsrapportens upprättande har ingen inbetalning gjorts. Under 2009 processas reviderade finansiella hållbarhetsmål. Dessa kommer att han- 12

13 Förvaltningsberättelse teras av kommunfullmäktige under augusti Dessa framgår av kommunstyrelsens verksamhetsberättelse. Avstämning av verksamhetsmål Vår vision för Nybro kommun och dess bolag Nybro kommun ska blir en långsiktigt hållbar kommun. Vi ska ta vara på människors goda kreativa drivkrafter för att ständigt utveckla de kvalitéer som den moderna småstaden och den levande landsbygden erbjuder. För att nå den vision har övergripande inriktningsmål utarbetats. Dessa lyder som följer. Vår kommun ska erbjuda god utbildning, omsorg och övrig service som ständigt utvecklas. Vår kommuns verksamheter i förvaltning och bolag ska genomsyras av uthållighet och långsiktig hållbarhet. Vår kommuns näringslivsarbete ska ge goda förutsättningar för utvecklingen av ett brett, expansivt och modernt näringsliv. Vår kommuns demokrati är viktig. Kommuninvånarna ska ges möjlighet att påverka före beslut och vara delaktiga i kommunens utveckling. Vår kommun ska som arbetsgivare erbjuda medarbetarna goda möjligheter till ett eget engagemang, karriär och medverkan i verksamhetsutveckling i syfte att åstadkomma den goda arbetsplatsen. Dessa övergripande inriktningsmål har nu antagits av kommunfullmäktige. De utgör vägledning för nämndernas, styrelsens och bolagens verksamhetsmål. Verksamhetsmålen ska bygga på att de bland annat ska vara mätbara, realistiska, avstämningsbara eller utvärderingsbara samt finansierade, s.k. SMART:a mål (S - specifikt/ konkret, M mätbart, A accepterat, R realistiskt och T - tidssatt). Effektmål finns nu beslutade av nämnderna, vilka har redovisats till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har begärt kompletteringar av målen och återredovisning ska ske av nämndernas effektmål till kommunstyrelsen under tidig höst i syfte att de ska vara SMART:a. I respektive verksamhetsberättelse återfinns kommentarer kring verksamhetsmålen. System för att kunna följa målen på ett systematiskt sätt, implementeras under hösten Sammanfattning Vi har en negativ prognos för det ekonomiska resultatet men till skillnad från tidigare år är avvikelsen betydligt lägre på verksamhetsnivå, minus 7,6 mnkr mot föregående år då motsvarande prognos låg på över minus 24 mnkr. Vi följer det ekonomiska utfallet kontinuerligt och ser på en övergripande nivå att utfallet i förhållande till personalbudgeten och budgeten för övriga kostnader har dämpats relaterat till föregående år. Det finns en viss eftersläpning i intäkterna. Budgetdisciplinen har inte varit tillfredsställande historiskt, men då ska man komma ihåg att det av kommunfullmäktige beslutade över- respektive underskottshanteringssystemet tillät avvikelser. Nytt system för hantering av över- respektive underskott är under beslutsprocess. 13

14 Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktige har under 2008 beslutat om en plan som motsvarar åtgärder för att minska kostnaderna i kommunen med 20 mnkr. Denna åtgärdsplan berör 2009 och kommer också att påverka 2010 för vissa verksamheter. Ytterligare åtgärder har beslutats under våren 2009 i syfte att komma i ekonomisk balans med ekonomin. I april månad i år prognostiserades ett negativ resultat mot bakgrund av skatteprognosen som erhölls i april. Efter den negativa prognosen beslutades om ytterligare åtgärder. Dessa åtgärder består av anställningsstopp och inköpsstopp. Särskilda regelverk kring dessa har arbetats fram. Effekterna av inköpsstopp och anställningsstopp är givetvis svårbedömda men visst har kostnaderna bromsats upp. De ekonomiska ramarna för perioden har beslutats av kommunfullmäktige i juni Grunden för fördelning av resurserna baseras på demografins utveckling. Anpassning sker också, över tid, till standardkostnaderna för de verksamheter där så är möjligt. Det är en långsiktig omställning som kommunen har påbörjat i syfte att få en ekonomi i balans. Ett stort orosmoment är SKL:s negativa prognoser för skatteintäkter och bidrag som påverkar oss med stor kraft om dessa blir verklighet. Nästa prognos får vi augusti månad. 14

15 Förvaltningsberättelse Personaluppföljning, till och med juni 2009 Antal anställda 1 Maj 2009 Maj 2008 Omräknat i årsarbeten Omräknat i årsarbeten Förvaltning Tillsv Visstid Timavl Tot Tillsv Visstid Timavl Tot Kommunst.förv. 122,2 9,4 5,7 137,3 115,2 14,1 3,0 132,3 Teknisk förv. 159,6 4,7 3,7 168,0 169,6 6,7 5,5 181,8 Barn&Utbildn 559,9 45,9 20,2 626,0 561,0 71,1 14,2 646,3 Omsorgsförv. 708,2 33,8 48,5 790,5 706,2 60,6 43,3 810,1 Ind&Familj 64,0 6,4 2,1 72,5 69,5 8,6 2,3 80,4 Samhällsb. 18,5 3,5 0,0 22,0 22,3 0,0 0,6 22,9 Total 1 632,4 103,7 80, , ,8 161,1 68, ,8 Mättidpunkten har stor betydelse för anställningsstrukturen. Under sommaren är alltid andelen visstidsanställda lägre, men vi har ett stort antal timavlönade semestervikarier. Uppgiften ovan för timavlönade avser arbetade timmar under mars månad personer var tillsvidareanställda i maj Antalet visstidsanställda var 168 personer. Timavlönade vikariat Under januari-juni rapporterades arbetade timmar, vilket motsvarar cirka 75 årsarbeten/ helår (77 åa 2008, 90 åa 2007, 89 åa 2005 och 2006, 71 åa 2004). Omsorgsförvaltningen står för 68 %, 50,75 årsarbeten, vilket är ungefär lika med motsvarande period 2008 (51 åa 2008, 59 åa 2007, 49 åa 2006). Barn- och utbildningsförvaltningens timmar motsvarar cirka 15 årsarbeten (16 åa 2008). Mertid/övertid Totalt har rapporterade fyllnads- och övertidstimmar minskat med drygt en årsarbetare. Övertid har registrerats med timmar, vilket motsvarar 6,6 årsarbeten på helår (5,7 åa 2008). Detta är en ökning med cirka 840 timmar jämfört med första halvåret timmar avser fyllnadstid vilket är en minskning med cirka timmar jämfört med Sjukfrånvaron fortsätter att minska 4,8 % av arbetstiden bortföll p.g.a. sjukfrånvaro under första halvåret 2009, vilket är ungefär samma nivå som Sjukfrånvaro första halvåret respektive år: ,8 % 6,1 % 7,6 % 7,1 % 7,7 % 8,0 % 7,9 % 7,8 % 7,3 % 5,9 % 5,5 % 4,9 % Det är främst den längre sjukfrånvaron d.v.s. från dag 15 och framåt som minskar. Minskningen återfinns inom samtliga förvaltningar. 1 Ögonblicksbild av antalet anställda enligt Allmänna Bestämmelser (AB) vid mättidpunkten. Ej övriga avtal såsom BEA, PAN, BMD. 2 Rapporterade (utbetalda) timmar tom är inarbetade under perioden december 2008 maj

16 Förvaltningsberättelse Hälsonyckeltal enligt lag Redovisningen omfattar samtliga arbetstagare oavsett anställningsform, förutom springvikarier. Detta på grund av att de inte arbetar enligt ett i förväg fastställt schema, och därmed sällan har någon sjukfrånvaro registrerad. Den totala sjukfrånvaron då begreppet tillgänglig ordinarie arbetstid tillämpas, uppgår för första halvåret 2009 till ca 5,2 %, (6,8 % 2008, 8,3 % 2007, 7,7 % 2006). Av den totala sjukfrånvaron utgör långtidssjukfrånvaro >60 dagar 59,3 %, att jämföra med 66,2% 2008, 69,4 % Hälsotal per åldersgrupp, andel sjuk i % av tillgänglig ordinarie arbetstid : Åldersgrupp Kvinnor Män Total % sjuk 29 år och yngre 4,2 1,0 3,4 % år 6,0 4,0 5,6 % 50 år och äldre 5,7 3,4 5,2 % Uppgifterna anges i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid. Med detta avses den ordinarie arbetstiden enligt anställningsavtalet, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, ex. tjänstledigheter, föräldraledigheter eller övrig frånvaro utan lön. Hälsotal per kön Kvinnor 5,7% sjuk Män 3,4% sjuk Tillgänglig ordinarie arbetstid Sjuktimmar av tillgänglig ord.arb.tid 16

17 Resultaträkning/balansräkning Resultaträkning Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Av- och nedskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL

18 Resultaträkning/balansräkning Balansräkning Specifikation Not nr Delår Delår Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, reversfordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fakturafordringar Övriga kortfristiga fordringar Interimsfordringar Placerade pensionsmedel Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående balans Justerat för resultatregleringsfonder Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kortfristig pensionsskuld Övriga kortfristiga skulder

19 Resultaträkning/balansräkning Specifikation Not nr Delår Delår Bokslut Interimsskulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPI- TAL Pensionsförpliktelser Löneskatt på pensionsförpliktelser Ansvars- och borgensförbindelser

20 Resultaträkning/balansräkning Kassaflödesanalys Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justering för av- och nedskrivningar Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)Minskning(+) av förråd Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(+)Minskning(-) av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av låneskuld Nyupplåning Amortering av lånefordringar Nyutlåning KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGS- VERKSAMHETEN SUMMA KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT