Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 10: Krav på städning

Transkript

1 Dansk standard DS SV 2 utg Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 10: Krav på städning Infection control in the health care sector Part 10: Requirements for cleaning

2 DS SV København DS projekt: M ICS: Første del af denne publikations betegnelse er: DS, hvilket betyder, at det er en standard udarbejdet på nationalt niveau. DS-publikationen er på svenska. Publikationen ersätter: DS SV:2013. I DS SV:2014 har ekvivationen i D.3.2 ändrats til: luciferase D-luciferin + O 2 + ATP oxyluciferin + CO 2 + AMP + PPi + ljus (D.1) Ekvation (D.1) visar den kemiska reaktionen för ATP-bioluminiscens. Dessutom har det varit et antal mindre korrigeringar. DS-publikationstyper Dansk Standard udgiver forskellige publikationstyper. Typen på denne publikation fremgår af forsiden. Der kan være tale om: Dansk standard standard, der er udarbejdet på nationalt niveau, eller som er baseret på et andet lands nationale standard, eller standard, der er udarbejdet på internationalt og/eller europæisk niveau, og som har fået status som dansk standard DS-information publikation, der er udarbejdet på nationalt niveau, og som ikke har opnået status som standard, eller publikation, der er udarbejdet på internationalt og/eller europæisk niveau, og som ikke har fået status som standard, fx en teknisk rapport, eller europæisk præstandard DS-håndbog samling af standarder, eventuelt suppleret med informativt materiale DS-hæfte publikation med informativt materiale Til disse publikationstyper kan endvidere udgives tillæg og rettelsesblade DS-publikationsform Publikationstyperne udgives i forskellig form som henholdsvis fuldtekstpublikation (publikationen er trykt i sin helhed) godkendelsesblad (publikationen leveres i kopi med et trykt DS-omslag) elektronisk (publikationen leveres på et elektronisk medie) DS-betegnelse Alle DS-publikationers betegnelse begynder med DS efterfulgt af et eller flere præfikser og et nr., fx DS 383, DS/EN 5414 osv. Hvis der efter nr. er angivet et A eller Cor, betyder det, enten at det er et tillæg eller et rettelsesblad til hovedstandarden, eller at det er indført i hovedstandarden. DS-betegnelse angives på forsiden. Overensstemmelse med anden publikation: Overensstemmelse kan enten være IDT, EQV, NEQ eller MOD IDT: Når publikationen er identisk med en given publikation. EQV: Når publikationen teknisk er i overensstemmelse med en given publikation, men præsentationen er ændret. NEQ: Når publikationen teknisk eller præsentationsmæssigt ikke er i overensstemmelse med en given standard, men udarbejdet på baggrund af denne. MOD: Når publikationen er modificeret i forhold til en given publikation.

3 Innehållsförteckning Förord... 5 Inledning Omfattning Normativa referenser Termer och definitioner Krav Ledningssystem Relevanta riskfaktorer Kritiska kontrollpunkter Kritiska gränser Planering Städmetoder Renhet av kritisk riskpunkt efter avslutad städning Arbetsflöde Handhygien Arbetskläder Städutrustning Förvaring av städutrustning och -material Utbildning Krav på mätning och observationsmetoder Krav på personalansvar och utbildning Krav på organisationen Krav på personalens kompetens Bilaga A (normativ) Hygien- och kvalitetsnivåer A.1 Hygiennivå A.2 Hygiennivå A.3 Hygiennivå A.4 Hygiennivå A.5 Hygiennivå Bilaga B (normativ) Torka upp spill och föroreningar bestående av humanbiologiskt material B.1 Relevanta riskfaktorer B.2 Kritiska kontrollpunkter B.3 Kritiska gränser B.3.1 Planering B.3.2 Rengörings- och desinfektionsprocesser B.3.3 Visuell kontroll av renhet efter städning B.3.4 Arbetsflöden vid användning av rengöringsmetoder B.3.5 Handhygien B.3.6 Arbetskläder B.3.7 Städ- och desinfektionsutrustning B.3.8 Förvaring av städutrustning och -material B.3.9 Krav för mätning och observationsmetoder B.3.10 Krav på personalansvar och utbildning Bilaga C (informativ) Checklista för kritiska riskpunkter Bilaga D (informativ) ATP-mätningar D.1 Omfattning D.2 Termer och definitioner D.3 Metod D.3.1 Princip D.3.2 Provtagning D.4 Mätinstrument D.5 ATP-nivåer Sida 3

4 D.6 Utförande D.6.1 Mätfrekvens D.6.2 Kritiska riskpunkter D.6.3 Urval av lokaler D.6.4 Mättidpunkt D.7 Avtalsunderlag D.8 Rapportering Bilaga E (informativ) Mikrobiologiska kontroller E.1 Omfattning E.2 Referenser E.3 Termer och definitioner E.4 Metod E.4.1 Principer E.4.2 Provtagning E.5 Inkubering E.6 Avläsning E.7 Nivåer för CFU per cm E.8 Utförande E.8.1 Mätfrekvens och -metod E.8.2 Kritiska riskpunkter E.8.3 Urval av lokaler E.8.4 Kontrolltidpunkt E.9 Avtalsunderlag E.10 Rapportering Bilaga F (informativ) Översikt över riskfaktorer, kritiska riskpunkter och kritiska gränser Bilaga G (informativ) Evidensgradering av studier och kategorisering av kritiska gränser Bibliografi Referenser Ytterligare litteratur

5 Förord Denna standard är främst avsedd för yrkesverksamma som arbetar med infektionskontroll i syfta att utarbeta lokala riktlinjer och implementering i vården. Standarden är framtagen utifrån standardiseringsurvalet S-354, hygien inom sjukvården, tillsammans med ett antal andra standarder i två serier av standarder för infektionskontroll. Dessa två serier listas i tabellen nedan. Standarden är del 10 av DS 2451-serien med professionella krav på infektionskontroll inom hälso- och sjukvården. Standarden riktar sig också till sjukhusledning, klinikledning, kvalitetsorganisationer, hygienorganisationer, ackrediteringssamordnare, revisorer och kontrollers som ska skriva, redigera, godkänna och publicera hälsoorganisationens riktlinjer för användning och stöd för övrig personals arbete. De två serierna av standarder togs fram genom ett samarbete mellan standardiseringskommitteen, Statens Serum Institut (SSI) och Dansk Standard (DS) 1). Indenrigs- og Sundhedsministeriet bidrog under perioden 1999 till 2002 med ett betydande bidrag till finansieringen av utvecklingsarbetet. Standarderna i de två serier av standarder för infektionskontroll anges i stort som referens i den Danske Kvalitetsmodel (DDKM) Akkrediteringsstandarder 2) för sjukhus första versionen som publicerades i augusti Finns tillgänglig via: Denna standard har varit på remiss i Danmark under perioden till Denna standard ersätter DS :2002. Översikt över DS och DS 2451-serien: DS 2450-serien handlar om krav på kvalitet inom hälso- och sjukvården: DS ) Krav på hälso- och sjukvårdens ledningssystem Riskhantering och infektionskontroll DS Krav på hälso- och sjukvårdens ledningssystem Integration av riskhantering och infektionskontroll för kvalitetsstyrning DS Krav på hälso- och sjukvårdens ledningssystem Ordlista för DS , DS och DS serien DS Krav på hälso- och sjukvårdens ledningssystem Övervakning och utredning av utbrott av Nosokomiala (vårdrelaterade) infektioner DS Krav på hälso- och sjukvårdens ledningssystem Principer och riktlinjer för användning av DS och DS DS 2451-serien 4) handlar om krav på infektionskontroll inom hälso- och sjukvården: DS Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 1: Krav på processer, allmän praxis DS Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 2: Krav på handhygien DS Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 3: Krav på användning av intra vaskulära katetrar DS Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 5: Krav på peri operativ profylax mot infektion DS Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 6: Krav på användning av urinkatetrar och hjälpmedel vid urininkontinens 1) Dansk Standard omvandlades till stiftelsen Fonden Dansk Standard. 2) Det bör uppmärksammas att Institutet för Kvalitetsutveckling och ackreditering inom vården (IKAS) använder en definition av ordet standard som avviker från definitionen i DS/EN 45020:2007, ) DS ersätter DS 2450: ) EN :2001 (utgåva 1) och DS :2001 (utgåva 1) slås samman och är reviderad under namnet DS :2011 (utgåva 2). DS har upphört, och DS har, i samband med revision, ändrats till DS

6 DS DS Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 8: Krav på tvätt och hantering av textilier Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 9: Krav på upphandling och underhåll av teknisk och medicinteknisk utrustning DS Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 10: Krav på rengöring DS Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 12: Krav på procedurer på tandkliniker DS Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 13: Krav på behandling av steriliserad medicinteknisk utrustning Denna andra version av DS har reviderats och anpassats med sakkunnigt bistånd och experthjälp av en arbetsgrupp bestående av: Anne-Lise Schjønning, konsulent, Service Branchens Arbejdsgiverforening (SBA) Bende Bang Andersen, kvalitetskonsulent, Odense Universitets Hospital Britta Pedersen, planlægger, Region Hovedstaden Christian Thomsen, driftschef, Region Sjælland Conni Ehlert, hygiejnesygeplejerske, Sygehus Sønderjylland Dennis Andersen, CEO, Andersen Control ApS Helle Amtsbiller, hygiejnesygeplejerske, Statens Serum Institut, Central Enhed for Infektionshygiejne (ordførende) Helle Lausten, servicechef, Sygehus Sønderjylland Klara Marie Mikkelsen, teknisk konsulent, ISS Facility Services A/S Lisbeth Kyndi Bergen, hygiejnesygeplejerske, Rigshospitalet Margit Larsen, driftskonsulent, Hvidovre Hospital Marie Stangerup, hygiejnesygeplejerske, Bispebjerg Hospital Torsten Slotsbjerg, hygiejneoverlæge, Hvidovre Hospital. Bilaga A och B i standarden är normativa, medan bilaga C, D, E, F och G är informativa. Svensk version översatt av How 2 Clean AB. Kommentarer till förord I Sverige betecknas DS/INSTA 800 som SS I det följande benämns den som INSTA 800. För att kunna göra en så bra översättning som möjligt till svenska har följande redaktionella ändringar och förbättringar gjorts: I 3.16 har "toalett" tagits bort från definitionen "patientsplats" då det är en sanitär inredning. I 3.10 har "lyftbågar" tagits bort från "handtag/grepp" då det ingår i "säng under patientplats". I 3.35 är "tv" och "alarm" inkluderat. I har ordet "städning" lagts till i exemplet med städning i särskilda lokaler som operationssalar. I Tabell 1 är gränsvärde ändrat från text till siffror. I är "svampar" borttaget då det inte är tillåtet att använda denna typ av städmaterial i Sverige. I bilaga A är kvalitetsnivåer från INSTA 800 infört i tabellerna A.1-A.5 som en hygienkod i den första kolumnen. Detta för att underlätta användningen i upphandlingssammanhang på den svenska marknaden. I bilaga B, B.3.2 och B är referenser till (CEI) central enhet för infektionshygien borttaget då detta inte finns i Sverige. I bilaga C är tabell med gränsvärde ändrat från text till siffror. Dessutom mindre redaktionella ändringar i texten. När det refereras till standarder som endast finns i Danmark anges denna text inom parentes "(i Sverige något tillsvarande)" exempelvis i 4.1 rad 2, D.7 a. Likadant i finns följande text "(eller SFVH, Städning i vårdlokaler )" som anger alternativet. 6

7 Inledning Denna standard beskriver krav på städning för att förebygga infektioner. Kraven i standarden bygger på vetenskapliga bevis eller erfarenheter från specialister inom områdena städ och infektionsförebyggande åtgärder inom hälsooch sjukvården. Internationella studier påvisar att det finns samband mellan städning och infektioner inom hälsosektorn. Detta bör påverka prioriteringarna i fördelningen av resurser för städning [19], [29], [36]. Risken för smittspridning, som inte är relaterad till spill och därför inte synlig, har varit av stort intresse för arbetsgruppen för att hitta effektiva och validerade metoder för att identifiera och hindra smittspridning. Från en visuell inspektion har möjligheterna att styra infektionshygien flyttat till en biokemisk kontroll och en mikrobiologisk kontroll. Det finns i denna standard både en biologisk adenosintrifosfat-kontrollmetod (ATP) samt mikrobiologiska testmetoder, dip slide eller kontaktplattor. Dessa kontrollmetoder ingår som informativ bilaga baserat på det faktum att det vid tidpunkten för publicering av denna standard inte finns tillräcklig erfarenhet inom vården av dessa kontrollmetoder, och därför krävs det ytterligare kunskap för att göra dem operativa. Att de ändå ingår, är baserat på en önskan att bidra med verktyg som gör det möjligt att i framtiden skapa en ram för insamling av data som kan belysa förhållandet mellan inte synlig kontaminering och infektionsrisk och därmed fastställa behovet av städinsatser och -resurser. Standarden omfattar principer för städning och kvalitetskontroll samt vänder sig till vårdsektorn; exempelvis sjukhus, vårdhem, patienthotell, vårdcentraler och tandläkarmottagningar, leverantörer av städtjänster, leverantörer av städutrustning och -material samt tillverkare av medicinsk utrustning och inventarier. Användningen av denna standard illustreras grafiskt i punkt i figur 1 och 2. Denna standard kan även användas i ett antal relaterade områden; exempelvis laboratorier, daghem och skolor. Städning inom vårdsektorn har flera syften: Att ta bort smittokällor från ytor och därigenom förhindra spridning av mikroorganismer som utgör en risk för infektioner Underhåll av inventarier, väggar, tak och golv Medverka till att övervaka och anmäla fel på installationer och skador som ska åtgärdas. För att uppfylla ovanstående villkor måste lokaler och inventarier rengöras. Städningens omfattning beror på användningen av lokaler och inventarier och ska anpassas enligt en plan som fastställs i avtalet. Denna plan måste uppfylla tre områden: Städningen måste uppfylla kraven för kvaliteten på det arbete som utförs inom ramen för INSTA 800 Städning måste utföras tillräckligt ofta för lokaler och inventarier ska uppfattas som rena Planen måste ta hänsyn till oförutsedda kontamineringar av lokaler och inventarier om det finns risk för smittspridning av dessa föroreningar eller om de av annan anledning uppfattas som oönskade. Risken för smittspridning kan kopplas till oavsiktligt spill och föroreningar med humanbiologiskt material (t.ex. blod, sekret, exkret) som kan innehålla höga halter av mikroorganismer. Denna risk för smittspridning skall tas bort omedelbart. Med denna standard är det möjligt att fastställa nivåer av ytornas renhet och att anvisa metoder som ska leda till att uppnå de fastställda hygieniska nivåerna. Nivåer och processer för städning och kvalitetskontroll bidrar till att eliminera smittämne vilket i sin tur bidrar till att förebygga infektioner. DS INSTA 800 definierar och bedömer städkvalitet för alla objekt som beskrivs i avtalet. DS fastställer och bedömer nivån på de 10 kritiska riskpunkter i denna standard, dvs. belysning nära patient, patientplats, tvättställ, avskärmning, sanitär inredning, handtag/grepp, bord, stativ, tekniska installationer nära patienten och andra tekniska installationer. (se även bilaga A). Standarderna är baserade på olika kvalitetsnivåer/hygiennivåer, och bedömningen måste därför ske på dessa olika nivåer. 7

8 1 Omfattning Denna standard beskriver de krav för städning av områden där det är sannolikt att smittsämne finns och därmed orsaka en direkt eller indirekt överföring. Områden som tak, golv, väggar och inventarier som inte omfattas av de kritiska riskpunkterna ingår inte i denna standard. Borttagning och eventuell desinfektion efter spill och förorening med humanbiologiskt material, t.ex. blod, sekret och exkret behandlas i bilaga B. 2 Normativa referenser Följande dokument är nödvändiga vid tillämpningen av detta dokument. För daterade referenser gäller endast nämnda utgåvor. För odaterade referenser gäller den senaste utgåvan av dokumentet (inklusive eventuella ändringar/tillägg). INSTA 800, System för fastställande och bedömning av städkvalitet DS , Krav på hälso- och sjukvårdens ledningssystem Riskhantering och infektionskontroll (endast på dansk, kan ersättas med liknande krav) DS , Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 2: Krav på handhygien (endast på dansk, kan ersättas med liknande krav) DS , Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården Del 8: Krav på tvätt och hantering av textilier (endast på dansk, kan ersättas med liknande krav) 3 Termer och definitioner I denna standard används följande termer och definitioner: 3.1 skräp föroreningar som kan plockas upp ANM exempel på skräp: papper, löv och cigarettfimpar. 3.2 avskärmning mobil eller stationär barriär som skyddar patienten mot insyn 3.3 avtalsunderlag avtal för både privata och offentliga sektorn som ingåtts mellan kund och leverantör av städning samt eventuella övriga tilläggs- och servicetjänster 3.4 sanitär inredning objekt där humanbiologiskt material (t.ex. sekret, avföring och blod) bortförs ANM. Exempel på typer av övrig sanitär inredning: bidéer, toaletter, bäcken, utslagsvask inkl. kranar. 3.5 blandare anordning för vatten ANM Exempel på olika typer av blandare: vattenkran, duschmunstycke, doseringssystem 3.6 belysning nära patient belysning placerad inom en meter från patientplats ANM Exempel på ljus nära patienten: kirurgisk lampa, undersökningslampa. 8