BASEL II SVENSK KOMMUNRATING. Möjligheternas reform för det kommunala självstyret. Smedsgränd 2 A Uppsala Tfn Fax

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BASEL II SVENSK KOMMUNRATING. Möjligheternas reform för det kommunala självstyret. Smedsgränd 2 A 753 20 Uppsala Tfn 018-14 60 30 Fax 018-14 60 34"

Transkript

1 BASEL II Möjligheternas reform för det kommunala självstyret Uppsala Smedsgränd 2 A Uppsala Tfn Fax SVENSK KOMMUNRATING Smedsgränd 2a, Uppsala, Tel: , Fax: ,

2 Ska Sverige på nytt missa chansen att få ordning på kommunernas ekonomi? Är Finansinspektionen medveten om att Basel II innehåller stora möjligheter att stärka det kommunala självstyret genom att välja en av två möjliga alternativ för banker att prissätta kommunala lån? Valet står mellan ratingmetoder (dvs marknadsekonomi) och schablonmetoder (dvs planekonomi). Den gamla Finansinspektionen missade möjligheten att fördjupa det kommunala självstyret i början av 1990-talet när alla operativa regler för kommunernas hantering av sin ekonomi försvann genom den nya och avreglerade kommunallagen Kreditgivarna skulle utöva uppsikt över kommunerna vid långivning. Men den signalen kom aldrig till bankerna eftersom dåvarande Finansinspektion glömde att ändra kapitaltäckningsreglerna enligt Basel I från år1988. Kapitaltäckningen fick ligga kvar på noll procent vilket i praktiken innebar planstyre istället för effektiv marknadslösning. Basel II erbjuder den nya Finansinspektionen att på nytt välja väg. Många uppfattar Basel II som enbart val av metoder för bestämning av bankernas kapitaltäckning mot olika kundkategorier, men intressant är de nya möjligheter som Basel II erbjuder. Väljer Finansinspektionen schablonmetoden, och kapitaltäckningen mot kommunerna även fortsättningsvis blir noll procent, signaleras på ett olyckligt sätt att staten skulle ha ansvar för alla kommunala skulder. Väljs rating tvingas kreditgivarna till en prövning som antyder att de får ta ansvaret om en kundkommun fallerar. Rating skulle innebära att ränteskillnaderna blir stora till kommuner, vars ledningar missköter ekonomin. Kriser i kommunerna beror i mer än nio fall av tio på dålig ledningsförmåga. Vi skulle snabbt få en tillfrisknande sektor. Denna rapport från Svensk KommunRating fokuserar på möjligheterna i Basel II och förespråkar därmed att Finansinspektionen väljer alternativet rating även för kommuner. Hans Jensevik, VD Svensk KommunRating, kommunanalytiker Harald Berg, Styrelseordförande, kommunanalytiker , sid 2

3 1. Vad som hände under 1990-talet I Sverige avreglerades kommunerna genom 1991 års kommunallag. Alla operativa ekonomiska regler försvann och det fanns inte längre några begränsningar i kommunernas upplåningsrätt. Svenska kommuner blev de mest finansiellt avreglerade i världen! Varken Finansinspektion, Riksdag eller Regering uppmärksammade att detta borde ha medfört krav på kapitaltäckningskrav enligt Basel I från år Svensk KommunRating diskuterade frågan med Finansinspektionen i början av talet, men möttes av följande argument: Det är riksdagen som ska ge oss order om hur vi ska tänka och agera. Det är inte praxis i många andra länder. Det är besvärligt att införa i Sverige. Det har hittills inte hänt något (trots det då högaktuella Haninge-fallet). Noll procents kapitaltäckningskrav och därmed tron på statlig säkerhet för kommunala skulder medförde att kreditgivare under långa perioder parkerade pengar i kommunerna till låg ränta. Denna kassa-balans-effekt, känsla att vara rik, har stimulerat många kommuner att lånefinansiera driftkostnader istället för att rationalisera och intäktsanpassa sin verksamhet. Konsekvenserna för 290 kommuner kan sammanfattas i följande punkter: 1. Olikheterna i finansiell styrka växte efter 1992 och växer fortfarande 2. Driftkostnader lånefinansieras och kommande generationer belånas 3. Tillgångar säljs och tidigare generationers sparande och kapitalbildning förskingras 4. Staten känner sig tvingad öppna kommunakuter 5. Staten försöker återreglera genom balanskrav och förstärkt revision 6. Inbjudna till kommunerna började rikspolitikerna intressera sig för röstknipande kommunala verksamheter som vård, skola och omsorg. 7. Kommunalpolitiker tröttnar och hoppar av 8. Allt svårare rekrytera duktiga kommunalmän 9. Staten centraliserar nästan alla intäkter till riksdagen genom skatteutjämnings- och maxtaxesystem 10. Statsbidragen avindexeras och pengar pytsas ut som Wernerssonoch Perssonpengar i form av öronmärkta bidrag 11. I valen och diskuterar riksdagsmännen numera mest kommunala frågor 12. Kort sagt: det kommunala självstyret urholkas Kombinationen av kommunallagens avreglering 1991 och den gamla Finansinspektionens underlåtenhet att genom sunda kapitaltäckningskrav upprätta marknadsuppsikt över kommunerna, har fört ihop riks- och kommunalpolitiken på ett finansiellt osunt sätt. Den utveckling som nu sker är inte långsiktigt hållbar: en rikspolitiskt angenäm men okontrollerbar planstyrning ger fler offentliga , sid 3

4 verksamheter inom allt snävare budgetramar. Statens skuld på över miljarder kronor och 290 kommuners förpliktelser på över 500 miljarder kronor växer snart utanför all kontroll, samtidigt som en ekonomi med tennisarm (exportsektorn) suger in friställd arbetskraft i ett växande underfinansierad sysselsättningsbubbla i kommunsektorn. Det är val Svensk KommunRating delar riksdagens revisorers uppfattning att utvecklingen inte är långsiktigt hållbar och att det beror på institutionella brister och direkt felaktiga lösningar. 2. Vad som verkar hända nu Basel II kommer att genomföras och reglerna omfattar kommuner, men Finansinspektionen verkar vilja göra de undantag för kommunkrediter, som Basel II ger möjligheter till. Finansinspektionen vill att så många institut som möjligt ska utveckla internratingbaserade lösningar det är en bra princip. Men man säger sig samtidigt ha för avsikt att krediter till stat och kommunsektorn ska hanteras med schablonmetoden. Och när det gäller tillämpningen av schablonmetoden säger Finansinspektionen att man har för avsikt att ge generell dispens så att kapitaltäckningskravet ska vara noll procent för den sektorn. Det kan finnas flera orsaker som förklarar denna inställning hos Finansinspektionen: Man kan ha tagit intryck av hur flera andra länder inom EU tänker, där kommunerna inte alls är så avreglerade som i Sverige. Man kan tacksamt se en möjlighet att begränsa sin egen arbetsinsats genom att avskärma en del av marknaden från utvecklade internratingbaserade metoder. Man kan fortfarande leva i en miljö av samma önsketänkande som för 15 år sedan: att kommunerna är rätt säkra betalare och att ingenting kan hända med kommunala lån. Man kan ha blivit utsatt för påtryckningar från dels rikspolitiker som upplever att den tillämpande planstyrningen fungerar behagligt bra, dels bankföreträdare som tycker att det är tillräckligt jobbigt att inom ett par år hinna utveckla bra internratingbaserade lösningar för övriga kundkategorier. Man kan till och med tro att kommunsektorn är så liten att landets finansiella system tål en finansiell förtroendekris omfattande 290 dåligt transparenta kommuner. Detta trots att alla sekundära negativa effekter för landets ekonomi torde få spelrum under lång tid innan läget kommer under kontroll. Svensk KommunRating håller inte för osannolikt att nästa statsfinansiella kris börjar med minskat förtroende för kommunernas förmåga att hantera sina förpliktelser och insikten att staten inte är finansiellt stark för att kunna vara en sista utpost. Finansinspektionen torde ha ett ansvar för att välja lösningar som stabiliserar det finansiella systemet , sid 4

5 3. En marknadslösning för ökad finansiell uthållighet Idag gäller Basel I, vilket innebär att när en bank lånar ut 100 kr så ska det finnas en ökad täckning i bankens eget kapital på 8 kronor. Det kallas kapitaltäckningskrav och är idag 8 procent. Det omfattar således inte offentliga företag, som svenska kommuner. Efter den 31 december 2006 gäller reglerna i Basel II och då omfattas i princip även kommuner samtidigt som det tillkommer en sofistikerad uppsättning regler för hur kapitaltäckningskravet ska beräknas beroende på hur kreditstocken är fördelad på olika typer av kunder. Kapitaltäckningskravet noll mot kommuner innebär låga kostnader för banken vid utlåning till kommuner samtidigt med en (i Sverige kvardröjande) antydan att kommuner är säkra låntagare. Men Basel II handlar inte bara om en ny syn på kapitaltäckning utan också om en modernisering av prissättning av riskerna mot såväl olika kundkategorier som mot enskilda kunder. Banker måste ha processer för bedömning av riskprofil i förhållande till sitt totala kapital och detta ska avspeglas i prissättningen. Det gäller för kundkategorin kommuner även vid riskvikten noll. Vi berör därför först prissättning av risker och återkommer längre fram till kapitaltäckningsfrågorna. Eftersom Basel I gav utrymme för regeringar att undanta kommuner och Sverige gjorde det, är den allmänna uppfattningen att svenska kommuner är kreditvärdiga och även likvärdiga beträffande riskklassning. Inget är mer fel. Svensk KommunRatings IT-system möjliggör individuell och omedelbar analys av valfri svensk kommun och Sveriges 290 kommuner är lika olika som den svenska börsens ungefär lika många aktiebolag. Ingen skulle komma på idén att behandla de senare med schablonmetoder och statistiska genomsnitt. Betänk att efter varandra i bokstavsordning kommer Stockholm (ca inv) och Storfors (4 600 inv). Idag är ränteskillnaderna mellan kommunala lån marginella jämfört med hur det är tänkt i Basel II med de möjligheter som där finns. Det kommer att överraska många kommunalråd, vars enda risk idag är att möta en binär verklighet, att ibland helt vägras lån. Artigheten att alltid erbjuda ett lån och sätta en affärsmässigt hög ränta tillämpas inte i Sverige. Här får ibland kommunalråd bankdörren i ansiktet och nu finns möjligheterna att genom finansiell riskklassning och korrekt prissättning råda bot på. När de första utkasten till prissättning av lån genom rating presenterades av Basel II under år 2000, presenterade också Svensk KommunRating sitt riskklassningssystem för kommuner för de svenska storbankerna. Reaktionen var märklig: stort intresse hos samtliga men ingen ville börja tillämpa det. Om vi börjar går ju bara kommunerna till andra banker! Ingen ville stöta sig. Svensk KommunRatings system för klassning av finansiell risk av kommuner bygger på en normativ betygsskala med 8 betygssteg. Högst betyg benämns A1, näst högst A2, näst lägst D1 och lägst D2. Den ratingtjänst, vars resultat är ett betyg enligt den skalan, kallas KommunDiagnos. En något enklare tjänst, KommunAnalysen, har enligt samma skala de fyra stegen A, B, C och D. Den genomförs under kortare tid och ger en fingervisning om betygsnivå. Med en FörtroendeProfil-rating tar det bara några dagar att få ett indikativt betyg i en tregradig skala b, c och d. Egentligen finns en fjärde nivå, icke ratad och därmed kan vårt förslag till prissättning presenteras (bild) , sid 5

6 Princip för prissättning av kommunkrediter vid extern rating Kommun: X-kommun Befolkning: Inv Full ränta: 7,00 Proc Limit / invån: Kr / inv Ratingpremie: 1,00 Proc Huvudkontor Regionkontor Lokalkontor Lokalkontor KommunDiagnos KommunAnalys FörtroendeProfil Icke Ratad Mkr Proc Mkr Proc Mkr Proc Mkr Proc Betyg Limit Ränta Betyg Limit Ränta Betyg Limit Ränta Betyg Limit Ränta A1 68,0 3,16 A2 62,0 3,28 A 36,0 4,25 B1 56,0 3,40 B2 50,0 3,52 B 32,0 4,50 b 26,0 5,30 C1 44,0 3,64 C2 38,0 3,76 C 28,0 4,75 c 24,0 5,65 D1 32,0 3,88 D2 26,0 4,00 D 24,0 5,00 d 22,0 6,00 O-ratad 20,0 7,00 Risk Kr/inv Proc Risk Kr/inv Proc Risk Kr/inv Proc Risk Kr/inv Proc Premie 300 0,12 Premie 200 0,25 Premie 100 0,35 Grundnivå 0 0,00 En kommun kontaktar sitt lokalkontor för nya lån och därför ska bilden läsas från höger till vänster. Lokalkontoret kan bevilja lån inom sin limit. Den icke ratade X- kommunen ovan kan få låna upp till 20 Mkr till en ränta på 7 procent. Om kommunen har en rating så ökar limiten samtidigt som räntan minskar beroende på ratingens kvalitet och betygsnivå. Detta är det exempel Svensk KommunRating efter Basel IIs första utkast för många år sedan presenterade för bankerna. Tierp i Uppland har genomfört en KommunDiagnos i år (för sjunde året i följd) och fått A2. Räntedifferensen till icke ratad är här i exemplet 3,7 procent och på en låneskuld på 330 Mkr är det 12 Mkr på kommunens finansnetto. Denna marknadsutsättning av kommunerna saknar inte dramatisk dynamik beroende på hur de finansiella aktörerna kommer att differentiera priserna efter finansiell riskklassning av kommuner efter år Det torde vara uppenbart att finansiell marknadsutsättning innehåller mycket starka incitament för kommuner att sköta sin ekonomi. Nu kan man bara spekulera om vilka ränteskillnader som kommer att uppstå i framtiden, men man kan förvänta sig att både politiker och företrädare för banker kommer att försäkra att Basel II innebär att det även fortsättningsvis blir som idag. Inget hindrar således bankerna från en affärsmässig riskklassning även om schablonmetoden väljs och riskvikten sätts till noll för kommuner. Basel II betonar långivarens ansvar och vikande förtroende kommer förr eller senare att framtvinga affärsmässig långivning mot kommuner. Basel II innehåller också mycket starka incitament för ett fördjupat kommunalt självstyre i hela EU på ett sätt som går stick i stäv med de centralistiska trender som härskat i Sverige under senare tid. Rikspolitikerna kan tvingas fastlägga stabila regler för det kommunala självstyret och agera extremt långsiktigt för att inte skapa oönskade ränterörelser. Marknaden kan komma att tydliggöra och skydda det politiskt operativa ansvaret på olika nivåer tvärt emot de tankar om ökad central styrning av kommunerna som exempelvis ansvarsutredningen arbetar efter. Det är möjligt att Svensk KommunRatings öppna rating bara indirekt kommer att få betydelse beroende på Basel II. Öppen betyder öppenhet i presentationen. Alla kan se hur betyg sätts, vilket egentligen är ett krav som Basel II ställer. Detta visar samtidigt hur en kommun kan styra sin ekonomi för att förbättra sin rating. En kommun som önskar förbättra sin rating för att sänka sina lånekostnader kan ha ringa vägledning av den internratingbaserade metod som banken använder , sid 6

7 Den sätter interna betyg och därmed räntenivå, baserad bland annat på statistik av fallissemang. En öppen rating, som gör kommunen ekonomisk styrbar för lokalpolitikerna, har detta som mervärde för kommunen jämfört med enbart internratingbaserade metoder. Öppen årlig rating, där alla via nätet har tillgång till analysdokumenten bakom betygsättningen, har också som mervärde att risken för fallissemang torde minska. Intertemporal öppenhet torde ge en lugnare och jämnare fungerande marknad. Vilka kommuner som är ratade idag framgår av vår webbplats där inte bara betygen finns utan också den dokumentation som leder fram till betygen. Svensk KommunRating ligger rätt i tiden för att klara hela kommunsektorn i Sverige åt kreditgivarna till december Och Svensk KommunRating fyller de sex krav som Basel II (enligt 90) ställer på en kreditvärderande institution för att ett lands finansinspektion ska få tillåta att banker använder sig av dess betyg: 1. Objektivitet i använda metoder 2. Oberoende av politiska och ekonomiska påtryckningar 3. Internationell tillgänglighet/transparens beträffande varje värdering 4. Öppenhet beträffande metoder och betygskriterier 5. Resurser som är tillräckliga för högkvalitativa värderingar 6. Trovärdighet, inklusive interna system för att undvika felanvändning av data Ovan presenterade lösning är mycket effektiv. Det nuvarande systemet har under de senaste åren kostat många tiotals miljarder i kommunakuter och olika bidrag till kommunerna, utan att deras finansiella uthållighet förbättrats. Det skisserade systemet kostar några 100 Mkr per år för hela kommun- och banksektorn, plus FI, att handha. Regeringen kan avveckla stora delar av sin kommunsektion inom finansdepartementet och därigenom spara mycket i administrationskostnader. Behovet av kommunakuter kommer att försvinna inom några år. Kommunkrediterna blir något dyrare under några år, tills kommunernas invånare lärt sig att välja politiker med sinne för uthålliga finanser. Därefter blir kommunkrediterna för de finansiellt välskötta kommunerna rimligtvis lika billiga som idag. Svensk KommunRating anser att det bara är en tidsfråga innan de möjligheter till marknadsuppsikt över kommuner som Basel II innehåller kommer till användning i Sverige. Men måste det bli en finansiell förtroendekris först? 4. Vem kommer att utpekas som ansvarig efter nästa finansiella kris? Folks minne är kort. Man minns inte de två tidigare statsfinansiella kriserna: en på 1980-talet och en på 1990-talet. Nu finns indikationer på att vi är på väg in i nästa. Kris är ett modernistiskt begrepp men utan överdrift kan påstås att det kommer att bli kärvt att få balans i statens och kommunernas ekonomi de kommande åren. Pensionärerna och lokalpolitikerna gjorde jobbet under 1980-talskrisen. De gjorde det också under 1990-talskrisen men det räckte inte. Staten tvingades välja att rädda bankerna eller den bostadssociala politiken. De prioriterade bort bostadspolitiken. Diagrammet visar statsskuldens årliga förändring från år 1971 och tills nu med Ekonomistyrningsverkets (ESVs) prognos (februari 2004) till år Jämfört deras höstprognos är den de nu lagt mycket justerad, dvs den har ett , sid 7

8 större underskott. Det kan indikera den prognosmässiga återhållsamheten. Räknas den in för resterande månader av år 2004 så ökar statsskulden inte med ESVs 68 miljarder utan med ca 90 mdr. Det överensstämmer också bättre med den historiska trenden i nedgången. Det innebär att underskottet utan ekonomiska åtgärder blir 175 mdr år Statsskuldens årliga förändring (Mdr) Miljarder kronor 80-talskrisen Svensk KommunRatings bedömning är ca 175 Mdr år 2005 om inget görs! ESVs Prognos 90-talskrisen År Kvaliteten på siffrorna kan diskuteras. Långa serier erbjuds sällan eftersom de ger för dramatiska bilder av verkligheten. Därför är det svårt att hitta trendriktiga långa serier. Exempelvis skulle olika överföringar (bland annat från pensionssystemet) vid sekelskiftet nästan utplåna de positiva staplarna de åren varför trenden blir mindre brant. Men ett rensat överskott över en cykel innebär bara ett fall från lägre nivå: 175 mdr år 2005 är nog en bra gissning. Avgörande är vad som händer med den kommunala sysselsättningsbubblan (kan pysa ut helt före valet 2006 eljest därefter). Staten lånar pengar och skickar öronmärkta bidrag för ökad sysselsättning till kommunerna. Med schablonmetod och riskvikten noll blir det också billigt för kommuner att finansiera underskott och slippa friställa på kort sikt. Men Basel II fritar inte banker från ansvar för sin långivning mot kommunerna, och i en kommande kris får ett land bara skydda så mycket av banksektorn att betalningssystemet hålls intakt. När nästa statsfinansiella kris med stor sannolikhet medför att statens ratingbetyg sjunker, kanske flera steg, och kommunernas finansiella hjälp från statskassan upphör, kommer lånen till kommunerna att bli dyrare. Det är lätt att måla upp ett mycket dystert scenario för den offentliga sektorn. Vid stora samhällsolyckor är det lika vanligt att leta efter ansvariga att hänga ut, som det är omöjligt att finna någon eftersom systemsambanden är så invecklade. Så var det ju inte tänkt att det skulle bli. Sverige hade ju valt en planekonomisk lösning med extra billiga kommunkrediter utan kapitaltäckningskrav för att välfärden skulle bli så mycket bättre. Vems är felet att Sverige plötsligt tappade , sid 8

9 greppet och hamnade i olycka? Hur skulle vi ha gjort i stället? Frågorna kommer att ställas om och om igen! Man kommer också att fråga sig hur man åren kunde vara så optimistisk att man inte räknade med att nya statsfinansiella kriser skulle kunna inträffa i just det trygga Sverige. Sannolikheten är hög för att man kommer att undra över Finansinspektionens roll och vilka krafter som påverkade denna att sätta kapitaltäckningskravet för kommunkrediter till noll procent. Och man kommer att undra över varför inga ekonomijournalister var intresserade över att skriva om nyttan med hållbara system. Varför blev det ingen debatt om att söka utforma hållbara och effektiva marknadslösningar istället för kortsiktiga planlösningar? Planstyret, som hittills hade bevisat sin oförmåga i många länder, hade återigen lett en regering in i en finansiell återvändsgränd som man sedan inte kunnat ta sig ur! Svensk KommunRating håller för sannolikt att nästa statsfinansiella kris kommer att utlösas av en underfinansierad kommunal sysselsättningsbubbla i kommunsektorn och att kreditgivarna kommer att få vidkännas (om inte kreditförluster så) höga transaktionskostnader för skuldbevakning. 5. Preliminär slutsats oktober 2004 Det verkar som om Finansinspektionen för närvarande har för avsikt att tolka det nya regelverket så att krediter till svenska kommuner och många kommunägda företag ska ges riskvikten noll. Det innebär klart ökade risker för det kommunala självstyret. Kreditgivarna ges nämligen tydliga incitament att fortsätta den farliga praxis som etablerats under de senaste 15 åren att använda kommuner för att parkera krediter till låga räntor alternativt vägra lån. Man ökar i första fallet sina marknadsandelar utan att behöva öka sin kapitaltäckning och i det senare fallet riskklassas på ett bekvämt sätt. Det hela är bra så länge det fungerar: kommunerna får billiga krediter och bankerna är nöjda. System med noll procents riskvikt blir mera riskutsatt. När sådana fallerar är sannolikheten stor att det blir en betydande finansiell krasch, som kommer att påverka det kommunala självstyret. Vår roll är att vara pessimistiska, ty bara goda och robusta system klarar sämsta tänkbara förutsättningar. Våra pessimistiska prognoser bygger på följande resonemang: Allt startar med en finansiell förtroendekris mot ett antal kommuner (som vägras lån och som redan är mycket skuldtunga). Dessa visar sig vara finansiella skräpkommuner. Eftersom kommunsektorn inte är transparent faller hela sektorn. Kraschen i kommunsektorn prövar staten som sista utpost i finansiell mening. Men krisen är sådan att staten inte kan öka sitt stöd till kommunsektorn, utan tvärt om måste minska bidrag (etc) och omfördela mellan kommunerna. Krisen medför därför att statens rating sjunker under AA-. Det innebär att kommunkrediter plötsligt ska ges riskvikten 20 %, vilket kommer att fördyra på ett mycket besvärande sätt för hela kollektivet. (I värsta fall skulle nivån kanske sjunka under A- så att riskvikten ska vara 50 %, vilket gör situationen än värre.) , sid 9

10 Kommunerna kommer över lag att få så stora problem att betala ut löner och samtidigt betala för sina lån, att staten ser sig tvungen att ingripa i kommunernas självstyre med någon olustig men nödvändig krislösning. Den krislösningen kan ses som en logisk fortsättning på de inskränkningar i självstyret som regeringen successivt lanserat under de senaste 15 åren: maxtaxor, utdebiteringsstopp, inkomstutjämningssystem, etc. När en sådan nationell finansiell kris är över efter kanske 5 à 10 år, är frågan hur kommunerna ska kunna få tillbaka sitt självbestämmande i politiskt och finansiellt viktiga frågor för medborgarna, Det blir inte lätt. Kanske det finns en dold agenda att på detta sätt avskaffa det kommunala självstyret helt och Sverige blir en region i EU med riksdagen som regionfullmäktige? Mycket talar således för att Finansinspektionen bör utveckla ett modifierat synsätt i sitt arbete på att tolka den svenska tillämpningen av Basel II mot alternativet rating även om det nu inte förefaller vara fallet. Banker åläggs ett större ansvar än vad de traditionellt har burit. Det kan bli en besvärlig praktik för de senare ganska snart. Svensk KommunRating anser att den enda långsiktigt hållbara lösningen för hela det kommunala kollektivet är alternativet individuell rating av varje kommun och prissättning därefter , sid 10

11 Bilaga: Kapitaltäckningsregler för kommunkrediter enligt Basel II Efter tio års arbete publicerades i juni 2004 Basel II Framework, det vill säga International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards - A Revised Framework, av Basel Committee on Banking Supervision och antogs av centralbankscheferna och finansinspektionerna i G10 a den 26 juni 2004 att gälla som förslag för alla Basel-kommitténs medlemsländer från och med utgången av år 2006, med undantag för de mest avancerade metoderna för riskmätning enligt Internratingbaserad metod, vilka ska gälla från utgången av år Syftet är att ge en ny uppsättning standarder för att fastställa minimala kapitaltäckningskrav för banker och avser ersätta standarden enligt The 1988 Basel Capital Accord (=Basel I från år 1988). Kreditrisk kan enligt det sålunda antagna förslaget mätas antingen enligt schablonmetoden eller enligt någon godkänd Internratingbaserad metod (IRBmetod). Svenska kommuner och kommunala företag kan enligt förslaget hanteras som non-central government public sector entities, PSEs. Riskvikt för kommuner (dvs PSEs) enligt Schablonmetoden ska (enligt 57) sättas enligt ett av två alternativ som landets finansinspektion ska bestämma att gälla inom sin jurisdiktion: Alternativ 1: Riskvikten ska (enigt 61) vara samma som för fordringar på landets banker, dvs ett steg lägre än för krav på staten. Det betyder för närvarande att svenska kommuner ska ha riskvikten 20%, men mer generellt följande riskvikter: Statens betyg: AAA till AA- A+ till A- BBB+ till BBB- BB+ till -B- Under B- Icke ratad Riskvikt 20 % 50 % 100 % 100 % 150 % 100 % Alternativ 2: Riskvikten ska (enligt 62) baseras på den externa kreditvärdering som banken själv har och göras ett steg högre. Det betyder för närvarande att svenska kommuner ska ha riskvikten 20 %, men mer generellt följande riskvikter: Bankers betyg: AAA till AA- A+ till A- BBB+ till BBB- BB+ till -B- Under B- Icke ratad Riskvikt 20 % 50 % 50 % 100 % 150 % 100 % En stats finansinspektion kan (enligt 58) utöver ovanstående två alternativ också bestämma att vissa PSEs ska ha samma riskvikt som staten har. Riskvikten för bankers fordringar på svenska staten är enligt Basel II Framework för närvarande 0 %, men mer generellt följande: Statens betyg: AAA till AA- A+ till A- BBB+ till BBB- BB+ till -B- Under B- Icke ratad Riskvikt 0 % 20 % 50 % 100 % 150 % 100 % Detta innebär att Finansinspektionen till hösten 2006 har möjlighet att bestämma att svenska bankers riskvikt för svenska kommuner även i fortsättningen därefter ska vara 0 %, som det varit sedan före år (Skulle statens betyg ha halkat ner under AA- år 2006, blir riskvikten för således kommuner dock 20%.) Vid Finansinspektionens beslut om kategorisering av kommuner (och andra PSEs) kan följande aspekter (enligt fotnot 19 till 58) vara relevanta: a Baselkommittén bildades 1974 av centralbankscheferna i G10-länderna. Den senaste tidens medlemmar i kommittén är Belgien, Frankrike, Holland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA , sid 11

12 a. Regionala och lokala organ (dvs bland annat kommuner) kan kvalificeras för att bli behandlade som staten om de har specifika möjligheter att skaffa intäkter och har specifika institutionella arrangemang som reducerar deras fallissemangsrisk b. Det bör betyda att alla svenska kommuner (som inte har begränsad beskattningsrätt) ska ha samma riskvikt som staten, om Finansinspektionen bedömer att effekterna av balanskravet och olika kommunakuter i praktiken reducerar kommunernas fallissemangsrisk. - Svensk KommunRatings kommentar: Frågan bör därför rimligen bli hur mycket den risken är reducerad. Att dessa institutionella arrangemang reducerar risken på kort sikt är klart. Kommer det att räcka som (politiskt) argument för Finansinspektionens beslut om man (som riksdagens revisorer) tror att de institutionella reglerna tvärtom ökar risken på lång sikt? b. Administrativa enheter som är ansvariga inför kommuner och andra ickekommersiella företag som ägs av kommuner behöver inte ( may not ) ges samma behandling som staten om dessa enheter inte har under punkt a beskrivna intäktsmöjligheter. Om dessa enheter som följd av sitt ägande inte kan gå i konkurs, så kan det vara lämpligt att behandla dem på samma sätt som fordringar på banker. En förutsättning är dock att strikta utlåningsregler gäller för dessa enheter. - Svensk KommunRatings kommentar: Det kan bli intressant att se hur Finansinspektionen kommer att hantera frågan om ett kommunalt företag kan gå i konkurs eller ej, när kommunen bedyrar sin ambition att alltid hålla företaget under armarna. c. Kommunägda kommersiella företag kan hanteras ( may be treated ) som normala kommersiella företag. Men Finansinspektionen kan besluta att betrakta dem som koncernföretag och därför tillföra dem lämpliga riskvikt. Betraktas de som normala företag ska de ha följande riskvikt: Företagets betyg: AAA till AA- A+ till A- BBB+ till BB- Under BB- Icke ratad Riskvikt 20 % 50 % 100 % 150 % 100 % - Svensk KommunRatings kommentar: Gissningsvis kommer de flesta kommunala företag (som inte är kommunaltekniska försörjningsföretag) att kunna hamna i gruppen med 100 % riskvikt. Frågan om de allmännyttiga bostadsföretagens klassificering kan bli tekniskt och politiskt intressant. Riskvikt för kommuner (PSEs) enligt Internratingbaserad metod (IRB-metod) ska sättas enligt följande. Banken ska först (enligt 215) hänföra alla åtaganden i något av följande fem grupper av tillgångar ( tillgångsklasser ): a. corporate, b. sovereign, c. bank, d. retail och e. equity. PSEs (dvs fordringar på kommuner) ska (enligt 229) hänföras till gruppen b sovereign, om de ska göra det enligt Standardmetoden ovan. Inom varje tillgångsklass ska banken hantera riskkomponenter (dvs uppskattningar av riskparametrar) riskviktsfunktioner (dvs de sätt som riskkomponenterna transformeras till riskviktade tillgångar och därigenom kapitalkrav) minimikrav (dvs de minimala standarder som måste gälla för att en bank ska få använda IRB-metoden för en tillgångsklass) b Risk of default har här översatts som fallissemangsrisk. Det är troligt att FI kommer att definiera fallissemang (default) som att minst ett av följande villkor är uppfyllt: 1. det är osannolikt att gäldenären kommer att betala sin skuld fullt ut (varvid ingen hänsyn tas till de eventuella säkerheter som kan föreligga); 2. gäldenären släpar efter mer än 90 dagar med någon betalning till banken , sid 12

13 Därvid kan banken välja mellan två tillvägagångssätt: den grundläggande IRB-metoden och den avancerade IRB-metoden. Den grundläggande IRB-metoden för bland annat kommunlån kräver att instituten ska tillhanda hålla sina egna uppskattningar av sannolikhet för fallissemang (PD) för var och en av sina låntagargrader, men måste använda Finansinspektionens uppskattningar för andra relevanta riskkomponenter (dvs LGD Loss Given Default, EAD Exposure at Default och M Effective Maturity). Det grundläggande är härvid PD Probability of Default, dvs sannolikheten för fallissemang. Den kommer sannolikt att mätas som ett långsiktigt genomsnitt för tillgångsklassens lån under kommande 12-måndersperiod. Det innebär att man inte vill mäta de faktiska sannolikheterna för fallissemang under de kommande 12 månaderna, eftersom de varierar med konjunkturerna och skulle göra banksystemet konjunkturkänsligt på ett icke önskvärt sätt. Den avancerade IRB-metoden för bland annat kommunlån kräver att institutet måste kalkylera den effektiva M Effective Maturity och tillhandahålla sina egna uppskattningar av LGD Loss Given Default, EAD Exposure at Default och M Effective Maturity. Huvudregeln är att institutet ska ha 3 års erfarenhet av den IRB-metod de tillämpar. Till och med år 2009 kan FI bevilja undantag från den grundläggande IRB-metodens krav (enligt 264) på 5 års data (även beträffande kommunkrediter) rörande sannolikheten för fallissemang, men det kräver i så fall att institutet kompenserar databristen. Däremot kan FI inte ge något sådant undantag för institut som använder den avancerade IRB-metoden. - Svensk KommunRatings kommentar: Dessa undantag har sannolikt inte med kommunlån att göra, eftersom Finansinspektionen verkar ha för avsikt att de ska få hanteras enligt schablonmetoden. Eftersom det ännu inte finns några kommunfallissemang som syns i de senaste fem årens statistik, så torde institut endast vilja övergå till någon IRB-metod, om schablonmetoden kräver mer än 0 procents kapitaltäckning för kommuner eller för kommunala företag. Nuvarande tidplan för reformens successiva genomförande Hösten 2004 EU-kommissionen lämnar förslag till EU-direktiv om Basel II. Metodutvecklingsarbete inom FI och instituten rörande avancerade värderingsmodeller och metodutveckling rörande tillsynsmetodikprövning. Institut utan internationell verksamhet ska ha lämnat in föranmälningar senast 31 dec till FI om sina IRB-ambitioner. (Instituten med internationell verksamhet ska ha gjort det i juni 2004.) COREP (=Common EU Reporting Group) arbetar fram ett komplett rapportförslag som ska vara klart i början av 2005, så att sedan minst 90 % av rapporteringen kan bli likadan för alla länder inom EU. Juli 2005 Instituten ansöker hos FI om att få använda sina IRB-metoder och FI prövar dem för att ge tillstånd. Prövningen tar knappt ett år. FI sänder ut sina förslag till föreskrifter på remiss under året. Hösten 2005 EU-direktiv beslutat. Lagstiftningsprocess påbörjas i Sverige. Institut som vill använda en IRB-metod per 31 december 2006 måste börja parallellrapportera under kvartal 4 år Sommaren 2006 Riksdagens beslut om svensk lag och FIs beslut om föreskrifter Hösten 2006 FI ger förhandsbesked till instituten om deras IRB-metoder godtas 31 december 2006 Regelverket träder i kraft. FI ger medgivande till instituten att använda IRB-metoden under en treårig implementeringsperiod 31 december 2009 Implementeringsperioden är slut för institut som var med från början med sin IRB-metod , sid 13

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en! 1 Grundstenen Bara goda och uthålliga finanser garanterar uthållig verksamhet av god kvalitet i en kommun. Det gäller din välfärd! 2

Läs mer

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster

För kreditgivare. Produktblad för fem ratingtjänster För kreditgivare Alla kommuner kan kreditvärderas Basel II föreslår kreditvärdering baserad på rating. Svensk KommunRating är experter på öppen finansiell analys och betygssättning av kommuner. Vårt system

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Överskottsmålet ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Disposition Bakgrund Empiri Nettoförmögenhetens utveckling Hur högt bör överskottsmålet vara? Ett ändrat överskottsmål Bakgrund Överskottsmålet: en kort

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Svensk KommunRating Sidan 1

Svensk KommunRating Sidan 1 Svensk KommunRating Sidan 1 Det är än så länge ont om prejudikat rörande tillämpningen av paragraf 13 i Bankrörelselagen (SFS 1987:617) att kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010

PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 PRESSMEDDELANDE Uppsala, tisdag 13 juli 2010 Stockholms stad ifrågasätter ekonomisk analys Rättsliga åtgärder? I Svensk KommunRatings senaste nummer av tidningen Kommunexperten (nr 6, 2010) analyseras

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Standard 4.3c Bilaga 1

Standard 4.3c Bilaga 1 Standard.c Bilaga Kapitalkrav för kreditrisker : Förteckning över godkända kreditvärderingsföretag och deras kreditbetyg översatta till kreditkvalitetssteg FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad..00 Kapitaltäckning

Läs mer

Konjunkturcykeln och regelverket för banker

Konjunkturcykeln och regelverket för banker Fördjupningar Konjunkturcykeln och regelverket för banker Bankernas resultat är starkt beroende av konjunktursvängningar, främst genom effekterna på kreditförlusterna. Detta beaktas endast delvis i de

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Särskild medlemsinsats till Kommuninvest

Särskild medlemsinsats till Kommuninvest TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mats Widén Ekonomistaben +46155245345 2015-09-21 LS-LED15-1252-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

STORA TJÄNSTEPENSIONSDAGEN 2005

STORA TJÄNSTEPENSIONSDAGEN 2005 STORA TJÄNSTEPENSIONSDAGEN 2005 Hur skall kommunerna klara pensionsavgångarna? Uppsala 2005-02-04 Föredrag av Hans Jensevik VD, Svensk KommunRating Smedsgränd 2 A 753 20 Uppsala Tfn 018-14 60 30 Fax 018-14

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09 Huvudteman 1. Den akuta krishanteringen - åtgärder mot finanskrisen - konventionell finanspolitik 2. Långsiktiga systemfrågor

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av storbankerna

Finansinspektionens stresstester av storbankerna PROMEMORIA Datum -11-10 Finansinspektionens stresstester av storbankerna Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008 Created by vimbjo Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - SKANDIABANKEN FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 1. Kommentar utfall kapitaltäckning 31 december

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets förslag till ytterligare verktyg för makrotillsyn

Yttrande över Finansdepartementets förslag till ytterligare verktyg för makrotillsyn Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153)

Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153) Finansutskottets betänkande 2004/05:FiU33 Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153) Sammanfattning År 2007 förväntas nya kapitaltäckningsregler (EG-direktiv)

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Nödvändiga reformer för en stabilare finanssektor

Nödvändiga reformer för en stabilare finanssektor ANFÖRANDE DATUM: 10 november 2016 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens bankmöte, Grand Hôtel, Stockholm S V ERI GES RI KS BANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av storbankerna

Finansinspektionens stresstester av storbankerna PROMEMORIA Datum 2008-10-15 Finansinspektionen Författare Masih Yazdi Finansinspektionens stresstester av storbankerna Finansinspektionen gör inga egna makroekonomiska prognoser, utan använder i sina stabilitetsbedömningar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande SV Tal Bryssel den 13 oktober 2016 Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av revisionsrättens årsrapport för 2015 Europaparlamentets budgetkontrollutskott Bryssel

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer

Innehåll. Betyg. Ratad=betygsatt? Ratad=bortvald? Kommunen väljer att rata sig? Du bestämmer Ratad eller ratad. SV rat äv. rat e [rejt äv. rä t] -en [-ten] -er [-ter] s. delbetalning; fraktsats; varuparti m.m. rat a -ade v. försmå, inte nna god nog rate se rat rating [rejt -] -en s. kreditvärderingsbetyg

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1 PROMEMORIA Datum 2013-11-14 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2012-11-08 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet 1 FÖRORD I Sverige finns sedan länge en tradition av långtgående självstyre på lokal nivå. De svenska kommunerna och landstingen ansvarar för huvuddelen av all

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utlåning och garantier; SFS 2011:211 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Förordningens tillämpningsområde

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1994-2006 Bedömning Betygsmatris för

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2006:1387 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 7 december 2006. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT DEN 20 September 2006 DNR 06-4788-306 2006 : 9 Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT 2006:9 Utvecklingen på bolånemarknaden RAPport 2006:9 2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 5 Omfattning

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1 Bilaga KS 2011/254/1 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2011 ~ 12- l 4 Spara i goda tider - för en stabil kommunal verksamhet Betänkande av Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen Stockholm

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer