Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "http://www.archive.org/details/detrdaupproretoosd"

Transkript

1

2 Digitized by the Internet Archive in 2010 with funding from University of Toronto

3

4

5

6

7 DET RÖDA UPPRORET I FINLAND ÅR 1918 EN KARAKTÄRISTIK MED STÖD AV OFFICIELLA DOKUMENT UPPGJORD AV HENNING SÖDERHJELM Fil. Doktor STOCKHOLM - ALBERT BONNIERS FÖRLAG Pris 4: 50.

8

9 DET RÖDA UPPRORET i ÅR 1918 FINLAND

10

11 DET RÖDA UPPRORET I FINLAND ÅR 1918 EN KARAKTÄRISTIK MED STÖD AV OFFICIELLA DOKUMENT UPPGJORD AV HENNING SODERHJELM

12 STOCKHOLM ALB. BOKKIERS BOKTRYCKERI 19 Ii

13 Den 27 januari 1918 förkunnade»finlands arbetares verkställande kommitté», att Finlands arbetarklass skridit till revolution, att den lagliga regeringen störtats och att all makt i Finland nu övergått till de organiserade arbetarna och deras revolutionära organ. Härmed var det inbördeskrig förklarat, som under de följande månaderna skulle härja Finlands jord och kosta tunga offer. Revolutionsmännen de»röda» och deras ryska bundsförvanter lyckades besätta de södra delarna av landet och dettas största städer. Men i norr rustade sig de lagtrogna medborgarna de»vita» att befria landet från de upproriska. De rensade hela norra Finland och ryckte söderut. En lång front bildade sig, börjande vid Bottniska vikens kust något norr om staden Björneborg och löpande i en vid båge kring Tammerfors och därifrån vidare mot öster, söder om S:t Michel till Vuoksenfloden och utmvn-

14 6 HENNING SÖDERHJELM nande söder om dennas utlopp vid finsk-ryska gränsen i Ladogasjön. Först i mitten av mars var den»vita» armén emellertid färdig att skrida till en allvarsam offensiv, och de första dagarna av april hade den, under medverkan av frivilliga från Sverige, rivit upp de»rödas» huvudstyrkor samt erövrat staden Tammerfors. Samtidigt hade, efter vädjan från Finlands regering, en tysk hjälpexpedition landstigit i Hangö, och efter en snabb framryckning intagit landets huvudstad Helsingfors. Nu följde nederlag på nederlag för den röda armén, och i början av maj var upproret slutgiltigt kuvat. De revolutionäras ledare hade flytt till Ryssland och av deras armé voro över 70,000 man de vitas och tyskarnas fångar. Den nesligaste och den blodigaste episod som Finlands historia har att uppvisa var härmed avslutad. Vilken var innebörden av denna revolution och av denna upprorsrörelse? Vad ville den, vad var dess mål och vari lågo dess orsaker? Dessa frågor skola helt kort belysas i föreliggande lilla skrift. Någon fullständig utredning kan självfallet ännu icke framläggas, och allra minst är det fråga om en historik över kriget. Men det har synts nödvändigt att redan nu giva de intresserade i utlandet en på tillförlitliga doku-

15 DET RÖDA UPPRORET I FINLAND AR ment och uteslutande på sådana grundad skildring av rörelsens psykologi. Bilden av denna vinnes dels genom att undersöka revolutionens förutsättningar och förberedelser, dels genom att stifta bekantskap med de rödas egen uppfattning, sådan den framgår ur skildringar och vittnesbörd i deras papper från krigstiden, av vilka man till ovärderlig nytta för upprorets historia Ivckats finna en stor del. Framställningen har tillkommit på uppdrag av personer, som stått händelserna nära. Under tjänstgöring i ett av de verk, vilka tillsatts för upprorets likvidation, har jag genom benägen förmedling av senator A. Frey och vänligt tillmötesgående från chefers och tjänstemäns sida blivit i tillfälle att fullgöra detta uppdrag och erhålla inblick i alla hittills hopbragta dokument. Härför ber jag att få uttala min tacksamhet. Suoniemi, Finland, den 1 juli Förf.

16 (f

17 FÖRSPELET

18

19 1. Den allmänna bakgrunden. Sedan tjugu år tillbaka har Finland levat under politiskt abnorma förhållanden. Sedan tjugu år har en intensiv kamp mot ryskt förtryck präglat hela folkets andliga existens. Samtidigt ha även de materiella livsvillkoren för stora delar av detsamma genomlöpt en snabb utveckling. De senaste decennierna ha sett industrialismen bryta sig en allt bredare väg in i ett folk, som tidigare kan sägas ha bestått av så gott som enbart jordbrukare och ämbetsmän. Städer och industrisamhällen ha vuxit med amerikansk snabbhet, stadsbefolkningen har ökats huvudsakligen genom inflyttning, bostadsfrågan har blivit brännande, arbetarrörelsen har vuxit som en lavin. Såväl sociala som politiska förhållanden ha bragt landet ur jämvikten. Finland är glest befolkat, dess jord är karg, dess klimat kallt. Folkets lynne bär prägeln av dessa omilda förhållanden. Segt, uthålligt, envist, har det vant sig vid att kämpa en mödosam, långsam och tyst kamp mot naturens hårda

20 12 HENNING SÖDERHJELM makter. Finnen har få grannar och har lärt att lita endast på sig själv, Hans tankar kretsa kring den egna mödan, och deras uttryck är den nödvändiga handlingen, icke det sällskapliga ordet. Han är enstöring, och hans känsloliv är primitivt och starkt. Han lever för sig själv och är om någon en individualist. Främlingen är för honom en främling, därför misstänkt och farlig. Lider han en oförrätt, bränner sig denna allt djupare in i hans sinne och växer till ett mörkt hat mot den, som tillfogade honom oförrätten. Han saknar förmågan att brusa upp och sedan glömma, ty hans lynne är av den ensammes tunga och grubblande art. Han är icke van vid disciplin och snabb lydnad. Han måste ha en fast tilltro till och en absolut hängivenhet för den överordnade för att underkasta sig, men då gör han det även helt. Han är en primitiv individualist, som vill göra sitt arbete efter eget huvud och 30m underordnar sig det allmänna först när han i sitt innersta är övertygad om att det så måste vara. En följd härav är, att varje allmän strävan, för att få fast fot hos ett så beskaffat folk, för att spridas och växa, måste erhålla karaktären av något heligt, av en religion. Den måste stå över det dagliga livets nyttighetskrav, äga en högre andlig innebörd, som förmår bryta enstöringslynnet och individualismen och leda till en enighet av högre ordning, den måste skapa en med fanatism närbesläktad samhörig-

21 DET RÖDA UPPRORET I FINLAND AR hetskänsla. Av dylika andliga rörelser har Finland även haft rik erfarenhet. Det har naturligtvis funnits många rent religiösa rörelser, men när i det 19: de seklets mitt den finsk-nationella rörelsen, strävan att höja det finska språket till ett kulturspråk från att endast ha varit ett folkspråk, vaknade, erhöll även den en nära nog religiös prägel. Denna berättigade och naturliga rörelse vann sitt mäktiga omfång och sin snabba framgång i mycket tack vare just detta att den upphöjdes till rangen av en religion. Den hade en dubbel uppgift: kampen mot det svenska språkets maktställning och höjandet av det finsktalande folkelementets bildningsnivå. På båda hållen har den ofta tagit sig fanatiska uttryck, och såsom dessas negativa resultat ha vi å ena sidan en ofta bitter språkstrid, å andra sidan en dyrkan av den teoretiska bildningen, av studierna och kunskaperna, som dragit en alltför skarp gräns mellan de»bildade/> samhällslagren, till vilka studentexamen är det enda trappsteget, och de»obildade», d. v. s. de, som sakna akademisk uppfostran. En annan andlig rörelse, som antagit karaktären av en religion eller kanske snarare av en farsot är nykterhetsrörelsen. Den har drivits till resultatet: totalförbud för hela landet, just genom att»hela folket» satts i rörelse och fått alkoholfrågan framställd såsom en helig sak, icke som ett svårlöst problem. Även kampen för andelsverksamheten har präglats av en dy-

22 14 HENNING SÖDERHJELM lik helig iver, där det endast varit fråga om vän eller fiende, icke om åsikt och förnuft. Det är klart, att ett så beskaffat folk som detta helst borde leva i lugn. Då förmår det göra sin duglighet gällande. Då förmår det skapa något stort och varaktigt med sin seghet, sin uthållighet, sin envishet. Men när det råkar i gungning, när de heliga kraven ett efter annat klappa på dess dörr, då beror det på ledare, agitatorer, folktalare och tidningar om det skall drivas till gott eller till ont. För tjugu år sedan var det e n sak, som verkligen tvingade hela folket till kamp. Det var de olagliga åtgärderna till landets förryskning. Och det visade sig, att folket förmådde göra motstånd. Trots alla försök fortskred denationaliseringen icke. Det ställdes upp ett segt och uthålligt motstånd mot det ryska förstörelseverket, ett försvar för nationens lagar och rättigheter, som alltid skall utgöra ett ärorikt blad i Finlands historia. Det nationella försvaret leddes med en enda synpunkt för ögonen : fasthållandet vid landets lagar, vägran att underkasta sig de ryska påbuden. Det var det passiva motståndets metod, en lojal, lugn och»västerländsk» metod. Men ju starkare det ryska trycket blev, ju mera bitterheten och hatet mot de ryska ämbetsmännen växte, desto lättare kunde en mera aktiv, en mera våldsam motståndspolitik vinna anhängare i Finland. Den ryska tsarregeringen var icke blott Finlands utan även det ryska folkets fiende. Och

23 DET RÖDA UPPRORET I FINLAND ÄR de metoder de ryska revolutionärerna sedan gathmalt använde voro allt annat än passiva. Var då icke ett samarbete mot den gemensamma fienden nödvändigt, skulle icke de ryska kampmetoderna anlitas även i Finland? Svaret blev både ja och nej. Fienden var gemensam och därav följde, att de ryska revolutionsmännen i Finland betraktades med sympati och funno hjälp när de befunno sig i nöd. Men kampens mål var ett annat i Finland än i Ryssland. V i önskade icke annat än att erhålla våra frånrövade rättigheter igen och att sedan gestalta vår inre utveckling efter bästa förmåga och eget skön. D e arbetade för revolutionen, för en total omstörtning av förhållandena, en såväl politisk som social folkfrigörelse, vilken helt skulle omskapa Ryssland. Vi ägde lagar, vi ägde ett rättsmedvetande, en lagbunden, västerländsk frihet, den hade de ryska maktägande sökt krossa, och den ville vi återfå. Ryssarna kände blott till påbud och befallningar, polisföreskrifter och gendarmrapporter; de ville omgestalta sitt land med nya påbud och föreskrifter av annan karaktär. De sökte sig ut mot drömmar och utopier, till ett idealsamhälle, där politisk frihet rådde och alla sociala orättvisor voro utjämnade. I Finland steg småningom fram ett parti, som icke insåg huru stor skillnaden var mellan den ryska frihetsrörelsens och den finska rättskampens mål. Det var arbetarpartiet, som med orätt kallat sig det socialdemokratiska. Detta

24 16 HENNING SÖDERHJELM parti, som med den snabbt växande industrialismen utvecklat sig ur några av arbetsgivaftia välvilligt ledda arbetarföreningar, och vilket tills vidare saknade allt politiskt inflytande, erhöll livskraft och växtkraft genom beröringen med de ryska revolutionära kretsarna. Det lärde sig se på företeelserna med ryska ögon, lärde sig sammanblanda proletärpolitik och statlig frigörelse, använda revolutionära kampmetoder för ernåendet av sina mål; det glömde den väldiga klyftan, som gapade mellan Finlands västerländska samhällsskick och Rysslands österländska kaos. Detta, att Finlands arbetarparti från början slog in på de ryska vägarna och gjorde de ryska revolutionsmännens sak till sin sak, det är den yttersta, ödesdigra orsaken till att något sådant som den röda revolutionen år 1918 över huvud blivit möjligt. De första resultaten av arbetarpartiets taktik framträdde under de upprörda åren 1905 och Rysk-japanska kriget ändade med Rysslands nederlag. Förbittringen mot rikets högsta ledning blev så allmän i Ryssland, att den stora generalstrejken där utbröt i slutet av oktober Rörelsen gav genljud i Finland. Detta var en»passiv» åtgärd, som ingen hade något emot att använda, och så proklamerades storstrejken även här. Allt arbete i hela landet upphörde, strejken omfattade ämbetsverken, kommunikationerna, industrien, universitetet, t. o. m. polisen. Landets regering, senaten, tvangs

25 DET RÖDA UPPRORET I FINLAND ÅR att avgå, den ryske generalguvernören flydde ut till ett pansarfartyg på redden vid Helsingfors, och det finska samhället uppställde sina fordringar. De gingo naturligtvis ut på att de förtrampade rättigheterna skulle återställas. Men man hade ej räknat med arbetarpartiet. Under den vecka strejken varade, visade det huru starkt det blivit, och dess fordringar voro nu andra än de hatade»borgarnas». Det ville ha en konstituerande nationalförsamling, vid vilken landets framtid skulle gestaltas. Finlands folkrepresentation var föråldrad och i dess fyra stånd hade arbetarna icke kunnat göra sin röst hörd. Därför var det en överraskning för alla andra, när de nu plötsligt uppträdde med sådan styrka. Denna skönjdes närmast i de ordningskårer de ställde upp. Polisen hade, såsom nämnts, anslutit sig till strejken. För ordningens upprätthållande bildades då frivilliga skyddskårer, mest bestående av studenter och andra unga män, vilka såsom igenkänningstecken buro en vit bindel kring vänstra armen. Arbetarpartiets ledare stodo tveksamma inför dessa»borgerliga» organisationer, samarbetade först med dera, men slogo sedan om. De uppställde egna skyddskårer, med en röd bindel om armen det första upphovet till»röda gardet». Dettas uppgift blev nu att i sin hand taga en så stor del av makten som möjligt. Några av Finlands städer, bl. a. huvudstaden,»besattes» sålunda nästan helt av de röda. Konflikter mellan 2. Söderhjelm.

26 18 HENNING SÖDERHJELM vita och röda kunde icke helt undvikas, ty arbetarpartiet ville, i medvetande av sin styrka, driva igenom en fordran på konstituerande nationalförsamling. Det gavs ett ögonblick, då revolvrarna redan blänkte i händerna på en trupp vita och en trupp röda som möttes, ett annat, då arbetarna vid ett torgmöte redan valde sin egen regering. Men slutligen föllo dessa dock undan och nöjde sig med det resultat de borgerhga partierna uppnått: återställandet av landets rättigheter. Dock, schismen hade nu trätt tydligt i dagen, arbetartidningarna förklarade att herrarna bedragit folket, och de röda gardena ombildades till en rent militär organisation,»för att skydda arbetarnas intressen». Den finska militären hade upplösts år 1901, endast en gardesbataljon återstod, och även denna hade kort före storstrejkens utbrott upphört att existera. Underofficerare och soldater från den upplösta bataljonen övade nu in de röda skarorna, kommandospråket var ryskt och arméns egentliga uppgift var dunkel. Den stod i förbindelse med ryska revolutionära organisationer och blev ett slags finsk central för all den terroristiska fanatism, som under de påföljande månaderna tog sig uttryck i hela Ryssland, icke minst i de Finland närbelägna Östersjöprovinserna, där upphetsade hopar härjade de stora godsen med plundring, mord och brand. Även i Finland begingos en mängd anarkis-

27 DET RÖDA UPPRORET I FINI-AND AR 1Q18 19 tiska dåd, och när i juli 1906 en rysk militärrevolt utbröt på fästningen Sveaborg, ansåg röda gardet det höra till sina uppgifter att ingripa. Det ställde sig på de revolterande truppernas sida och gjorde t. o. m. ett försök att anställa en ny storstrejk i Helsingfors, Denna strandade på de borgerliga partiernas motstånd, men det skedde ej utan blodsutgjutelse. En trupp av den»vita» skyddskåren blev lömskt överfallen på ett torg i Helsingfors och de med ryska militärgevär beväpnade röda nedsköto sju av dess medlemmar. Situationen var invecklad. Hela Finland följde visserligen med sympati den ryska revolutionära rörelsen. Men vi hade åtminstone i viss mån nått möjligheten att själva gestalta vårt inre liv. Därför ville ingen förnuftig medborgare draga in vårt folk i den stora ryska villervallan. Vår styrka och vårt värn var laglydnaden, lojaliteten, vi skulle icke kasta över bord hela vår»västerländska» position och störta oss in i de österländska virvlarna. Gränsen var dock icke alltid lätt att skönja, och arbetarna sågo den ej. Med finsk seghet och envishet hade de anammat ryssarnas lättbyggda fantasier och utopier. Vad som för dessa var endast korthus, vilka byggdes i en exalterad stund och vilkas sammanstörtande sedan åsågs med en axelryckning, det blev för den finske arbetaren ett heligt, stadigt murat tempel, som stod där det stod och aldrig kunde falla i spillror.

28 20 HENNING SÖDERHJELM Inför den fara som hotade folkets enighet från arbetarskarornas sida, i hopp om att tillfredsställa dem och att ge dem vad de lärt att betrakta som en rättighet, omskapades nu ståndslantdagen till en folkrepresentation så demokratisk, att världen ännu ej sett något dyhkt. Det blev en enkammare, till vilken de 200 representanterna valdes med lika rösträtt av alla 24 år fyllda män och kvinnor. De första valen till detta parlament försiggingo i mars Arbetarpartiet erhöll 80 representanter. Emellertid hade de röda gardena upplösts och deltagarna i Sveaborgsrevolten dömts till tukthusstraff. Enkammaren öppnade ett nytt verksamhetsfält för arbetarpartiet, och detta slog därför in på parlamentariska vägar. Dock hade det läst tillräckligt många tidningsredogörelser om stormiga kammarmöten i Balkanstaterna och på annat håll för att fullkomligt veta huru trevligt parlamentarbetet kan gestaltas med»buller från vänster», applåder, inkast, allsköns uppiggande spektakel. Enkammaren gav som helhet en ganska nedslående bild av folkets kulturnivå. På den ljusning i förhållandena, som inleddes med storstrejken, följde snart en period av växande rysk reaktion. I Finland, där man tidigare betraktat den ryska förtryckspolitiken endast såsom ett utslag av åskådningarna inom den högsta byråkratien, lärde man sig nu att även vida lager av det ryska folket i Finlands nationella tillintetgörelse sågo en stor och nöd-

29 DET RÖDA UPPRORET 1 FINLAND AR vändig uppgift för ryska riket. Riksduman godkände olagliga åtgärder mot Finland. Det blev en ny tid av ofärd och våld för detta land. Man gick där med en viss trötthet och pessimism att återupptaga det passiva motståndets politik. Lantdagsarbetet blev tröstlöst, dels för att alla kammarens protester mot den nya olaglighetsregimen följdes av upplösningspåbud, dels för att de lagar enkammaren antog aldrig sanktionerades i Petersburg och slutligen för att lantdagens största parti, det socialdemokratiska, bedrev en oppositions- och obstruktionspolitik, som snedvred besluten och medförde ändlösa, oformliga debatter. Arbetarpartiet hade, som sagt, slagit in på parlamentariska vägar. Det vill säga det eftersträvade nu de maktmedel, som under de förändrade förhållandena, då öppen rysk-finsk revolution ej mera kunde förekomma, stod att erhålla: majoritet i lantdagen. Dess hela arbete var agitationsarbete mot herrar, borgare, kapitalister. Metoderna i denna agitation voro sällsynt våldsamma. Ett slagord, som framom andra visade sig verksamt, var epitetet»folkets slaktare», vilket man hängt på de vita skyddskårerna under storstrejken.»slaktare» voro nu alla icke-kroppsarbetare, och ordet avslöt utmärkt den välkända serien: roffare, blodsugare, gnidare. Klasskampen proklamerades, internationalismen, antimilitarismen, religionslösheten och samvetsäktenskapet upphöjdes till de nya

30 22 HENNING SÖDERHJELM ledstjärnorna för människosläktet. Industrien led svårt under upphetsningsarbetet. Strejk följde på strejk, misstroendet mot arbetsgivare och arbetsledare var bottenlöst. Det sorgligaste i hela denna taktik var väl det systematiska nedsättandet av alla mänskliga motiv över huvud.»borgarens» hela verksamhet, hans alla tankar och strävanden hade blott ett syfte: utsugandet av arbetaren för att själv bh rik. Och arbetarens hela existensberättigande låg i hans strävan att nå bättre levnadsvillkor: fattigdomen var roten till allt ont, till alla lidanden och sorger. Härmed gjordes bl. a. en blodig orättvisa mot Finlands»borgare». De hade modigt kämpat för sitt lands rätt och för västerländsk kultur över huvud i det gemensamma fosterlandet. De hade häktats, förvisats ur landet och sänts till Sibirien, ja, ett femtiotal ämbetsmän inspärrades under åren i ryska fängelser för att de vägrat lyda olagliga ryska påbud. Allt detta förtegs i arbetarpartiets press, allt detta existerade icke för de upphetsade arbetarna, tvärtom utmålades Finlands borgare såsom ynkliga redskap i tsarismens hand! Arbetarpartiets agitation var lögnaktig, rå och lumpen. Detta berodde till stor del på att partiet aldrig lyckades erhålla några redbara, ärhga och vederhäftiga ledare. Dess resetalare, agitatorer och redaktörer voro så gott som' undantags-

31 DET RÖDA rpprorel' I FINLAND AR löst personer med svag karaktär, stort patos och en karriärists ambition. Dess representanter vid lantdagen utgjordes av just dessa talare och redaktörer jämte ett antal väldresserade röstningsautomater. Partiets enda mål var makten, därför kunde det heller aldrig locka till sig män med vidare vyer och ädlare grundsatser, ehuru den våg av social radikalism, som efter 1905 svepte över landet, kunde ha alstrat många framstående och övertygade ledare för ett verkligt socialdemokratiskt parti. Under normala förhållanden skulle ett uppviglingsarbete sådant som arbetarpartiets väckt en skarp opposition och energiska motåtgärder. Men nu hotade den ryska förtryckspolitiken beständigt i bakgrunden, och den utgjorde otvivelaktigt en än större fara för landet. Därför måste man främst rikta sig mot den. Dessutom fann man partiledarnas våldsamma angrepp, tillmålen och hotelser så överdrivna, att man trodde att de småningom måste förlora sitt på arbetarna. Häri misstog man sig dock. De inflytande även stora skarorna av nya, till städer och brukssamhällen inflyttade industriarbetare hade med finsk envishet och fanatism bitit sig fast vid den blandning av extremt socialistiska och ryskt revolutionära läror, som så länge predikats för dem. Hetsen mot»herrarna» hade sänkt en bottensats av mörkt hat i deras sinnen mot alla andra samhällsklasser, medan dessa, utan att

32 : 24 HENNING SÖDERHJELM se splittringen inom folket eller åtminstone utan att uppfatta dess vidd och dess vådor fullföljde sitt stumma försvarskrig mot rysk våldspolitik. Sådana voro förhållandena i Finland när världskriget utbröt. 2. Från krigsutbrottet till den ryska revolutionen. Världskriget ställde Finland i ett egendomligt läge. Utan armé, med en icke lagligen upphävd men av ryssarna själva ur bruk försatt värnplikt, stod det som en del av ryska riket, vilken icke deltog i kriget. Så starkt var det missnöje den ryska våldspolitiken väckt i Finland, att Ryssland icke ens ansåg sig våga ett försök att här uttaga militär. Å andra sidan rådde inom alla samhällslager och alla partier endast en önskan Rysslands nederlag. Ty såväl erfarenheten från rysk-japanska kriget som vanligt sunt förnuft sade, att den nuvarande regimen måste falla med ett nederlag och därigenom vägen öppnas till frihet för Finland, medan en seger skulle ge reaktionen ny styrka och bringa alla våra förhoppningar om intet. Också arbetarpartiets ledare voro av denna åsikt, så mycket mera som den delades av de extrema ryska revolutionära kretsarna.

33 DET RÖDA UPPRORET I FINLAND ÅR Redan vid krigets början hade emellertid ett kejserligt manifest utfärdats, som varslade om en fullständig assimilering av Finland. Och ju längre kriget fortskred, desto starkare kändes det ryska trycket. Väldiga ryska truppmassor förlades här i garnison, den ryska Östersjöflottan fyllde hamnarna, landet förklarades i krigstillstånd. Härigenom vidtog en praktisk förryskning av landet. Gatulivet fick en rysk prägel, butikernas bästa kunder voro ryssar och de ryska uniformemas erotiska framgångar bragte samhället faror av särskild art. Det ryska gendarmeriet politiska polisen var i energisk verksamhet, häktningar och husundersökningar hörde till ordningen för dagen, ja, ryska soldater avrättade t. o. m. finska medborgare utan något som helst hörande av finska myndigheter. Trycket var olidligt och längtan efter befrielse från det ryska oket växte allt starkare. Att den passiva metoden icke under dessa förhållanden kunde föra till målet var klart. En gång 1905 hade den givit oss seger, nu var perspektivet ett annat, och handlingens tid tycktes inne. Nu kunde man åtminstone tänka sig' och drömma om en mer eller mindre total befrielse från rysk överhöghet. Landsförrädiska kunde dylika strävanden icke kallas, ty dels hade Ryssland gång på gång brutit sina förpliktelser mot Finland, dels framgick det mycket klart vilken militär betydelse Finland ägde såsom den enda bryggan till Västeuropa, såsom hamnplats för flottan och

34 26 HENNING SÖDERHJELM såsom ägare av Åland och detta betydde att Finland i framtiden skulle vara utsatt för en om möjligt ännu intensivare förryskningspolitik än hittills. Man ruvade över medel att ingripa, och åtskilliga förslag uppdöko. Det tydligaste uttrycket för denna Finlands naturliga strävan bort från den nationellt och kulturellt förintande förbindelsen med Ryssland blev redan under krigets första år ett antal frivilligas inträde i den tyska armén, där de bildade en särskild jägarbataljon, efter verkställd inövning förlagd vid ostfronten. Annars medförde kriget naturligtvis för Finland samma svårigheter, samma livsmedelsbrist och penningöverflöd, samma omkastning i värden och förmögenhetsförhållanden som i den övriga världen. Men ännu ett fenomen måste framhållas: de ryska befästningsarbetena ilandet. Detta väldiga företag, riktat mot ett eventuellt svenskt infall eller en tysk landstigning, omfattade såväl de viktigaste städernas omgivande med breda gördlar av i bergen insprängda fort, löpgravslinjer och taggtrådsstängsel som även utbyggandet av försvarslinjer genom så gott som hela landet. Huru mycket arbete dessa befästningar kostat visas bäst av ett uttalande om försvarsverken kring Helsingfors, gjort av en tysk generalstabsofficer. Han säger att dessa fästningsverk överträffade allt, vad tyska soldater skådat under världskriget: såväl Liége som Verdun, såväl Kovno som Warschau,

35 DET RÖDA UPPRORET I FINLAND AR ja, t. O. m. bergsfästningarna i de italienska alperna. Dessa mäktiga positioner byggdes av finska arbetare under ryskt kommando. Väldiga hopar av arbetare översvämmade de trakter, där arbetena pågingo, lönen var god, disciplinen ingen, fordran på den enskildes arbetsintensitet möjligast ringa. Otaliga voro anekdoterna om mutor, bedrägerier, falska lönelistor o. s. v. vid dessa arbeten. Men e 1 1 sorgligt resultat gåvo de. Arbetarskarorna demoraliserades och lärde sig att fraternisera med de ryska soldaterna. Ett vänskapsförbund slöts mellan de sämsta elementen inom vardera gruppen, och vänskapen beseglades snart i gemensamma plundringar, stölder, rån och mord. De trakter, där fästningsarbetena gått fram, blevo under vintern de värsta tillhållen för finsk-ryska bandithopar, och ur fästningsarbetarnas förvildade led rekryterades de mest tygellösa skarorna i det återuppståndna röda gardet. Under krigstiden hade Finlands lantdag icke tillåtits att sammanträda. Men sommaren 1916 försiggingo de ordinarie nyvalen. Dessa förmådde icke framkalla något över hövan stort intresse, då det var omöjligt att förutse, under vilka förhållanden församlingen skulle sammankomma och vilka uppgifter den då skulle få sig förelagda. Endast arbetarpartiet lyckades samla sina väljarskaror som förr kring gamla kända paroller, och sålunda nådde det den så ivrigt eftersträvade maktställningen inom pärla-

36 28 HENNING SÖDERHJELM mentet. Valets utgång angav 103 arbetarrepresentanter och Q7 borgerliga. Arbetarna bildade nu absolut majoritet. 3. Marsrevolutionen i Ryssland och Finlands ställning. När den ryska revolutionen i mitten av mars 1917 utbröt, hälsades den naturligtvis med största glädje överallt i Finland, isynnerhet som den av duman tillsatta regeringen omedelbart också gav sig att behandla den finska frågan. Den starkaste känslan av befrielse och lättnad härrörde dock de första dagarna av att våra politiska fångar i Ryssland nu kunde vara säkra på befrielse. I Sibirien befann sig sedan hösten 1914 lantdagens president Svinhufvud, dit hade även Vasa stads borgmästare Hasselblatt och flera andra blivit deporterade, i det inre Ryssland dvaldes brandmästaren i Helsingfors, och slutligen sutto ett tiotal finska patrioter i Petersburgs fängelser sedan månader väntande sin dödsdom. Tanken på dessa olyckliga offer för vår rättskamp hade vilat tryckande över hela samhället, och det var därför till dem de första glada tankarna i Finland gingo. Snart kom även underrättelsen att den nya ryska regeringen gjort vad på den ankom, näm-

37 DET RÖDA UPPRORET I FINLAND ÄR ligen än en gång återställt Finlands alla rättigheter. Samtidigt visade det sig visserligen, att representanterna för vårt arbetarparti yrkat på att den ryska interimsregeringen i sitt manifest skulle inrycka löften om sådana sociala reformer, som partiet önskade, men då fordringarna, såsom stridande mot just de grundlagar, vilka nu skulle återfå gällande kraft, genast avvisades, väckte tilltaget icke större uppmärksamhet. Det var dock, i senare händelsers belysning, det första tecknet på att arbetarpartiet icke ryggade tillbaka för att anlita vilka främmande maktmedel som helst, när det gällde att genomdriva dess privata fordringar. Läget blev snart mycket invecklat. Det skådespel de ryska trupperna i Finland uppförde, gripna av revolutionsyran, visade vad en armé i upplösning vill säga och vilket asiatiskt barbari den ryska armén i upplösning förmår utveckla. De första revolutionsdagarna i Helsingfors gestaltade sig till ett storslaget soldat- och pöbelupplopp. Avdelningar av såväl sjö- som lanttrupper susade fram i befälets bilar, alla med gevär eller revolver i hand, alla med fingret på trycket, än avfyrande skarpa glädjesalvor upp i luften, än skjutande rakt framför sig för att öka dånet av den rasande farten. De voro på jakt efter sina gömda officerare. Dessa mördades var de anträffades, än i bostäderna, än på gatan, än i trappuppgångarna. Det dödande skottet small nästan undantagslöst bak-

38 30 HENNING.sr)DERHJELM ifrån, i ett obevakat ögonblick, då offret befallts följa med till»förhör» eller häktats utan vidare. Staden var helt i de ryska soldaternas våld. De hade jagat bort polisen och upprätthöuo själva»ordningen». Demonstrationsmöten och processioner anordnades, kulsprutor drogos genom gatorna och smattrade än här än där. Något sådant som denna rysk-barbariska exaltation hade befolkningen aldrig skådat: vart man såg på gatorna endast vilda, beväpnade hopar, med ett vansinnigt uttryck i ansiktet, med en revolver i handen och en mördad officers värja vid sidan. Detta var alltså Rysslands och Finlands befriare! Det var icke möjligt att med någon omedelbar sympati betrakta de revolterande skarorna, även om man måste resonera sig till att deras verksamhet också förhjälpt Finland till relativ frihet. Det var rysk pöbel man hade för ögonen, uppjagade, råa, okunniga hopar, vilka strafflöst togo sina överordnades liv. Och motviljan mot dessa skaror växte, då man erfor, att de ingalunda hade för avsikt att upphäva det ryska husbondeväldet i Finland. I stället för det ryska gendarmeriet trädde en»kontraspionageavdelning till folkfrihetens försvar», vilken övertog gendarmeriets alla papper från krigstiden, de befriade finska fångarna i Petersburg måste hastigt fly över gränsen till Sverige, de nya ryska militärmyndigheterna allsköns kommittéer och utskott fortsatte att häkta finska

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.

Soldater Skrift - Soldiers Scriptures. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Soldater Skrift - Soldiers Scriptures Efesierbrevet 6:10-18 10 För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. 11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

Min mest spännande krigsupplevelse

Min mest spännande krigsupplevelse Min mest spännande krigsupplevelse LAURI TÖRNI: ASEVELI 1934-1954, Brother in Arms, (Vapenbroder) Jubileumspublikation, New York Fortsättnigskrig,1941-1944 Mars1943, Ontasjö (Ontajärvi), Öst-Karelen Korpral

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Repetitioner. Version 1: Tavla I Den ursprungliga händelsen sker. Version 2: Tavla II Ea berättar vad han fått veta åt Anshar.

Repetitioner. Version 1: Tavla I Den ursprungliga händelsen sker. Version 2: Tavla II Ea berättar vad han fått veta åt Anshar. Repetitioner Version 1: Tavla I 129-162. Den ursprungliga händelsen sker Version 2: Tavla II 11-48. Ea berättar vad han fått veta åt Anshar. Version 3: Tavla III 15-52. Anshar berättar åt sin ämbetsman

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN )- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Uppenbarelseboken 17:1-6

Uppenbarelseboken 17:1-6 Domen över Babylon Uppenbarelseboken 17:1-6 Uppenbarelseboken 13:1-4 Sköka = Otrogen församling Men som när en hustru är otrogen mot sin man, så har ni, Israels hus, varit otrogna mot mig, säger HERREN.

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter

De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter 1 V I Lenin De politiska partierna i Ryssland och proletariatets uppgifter Förord till andra upplagan Denna broschyr skrevs i början av april 1917, redan innan koalitionsregeringen hade bildats. Sedan

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

HELSINGFORs UNIVERSITET

HELSINGFORs UNIVERSITET HELSINGFORs UNIVERSITET OCI-1 FINLANDSSVENSKARNA Av riksdagsmannen jur. d:r J. O. SÖDERHJELM, Helsingfors FREDAGEN den 13 september (!) avgav republikens president proposition till Finlands riksdag med

Läs mer

Internationalens politik. Michail Bakunin

Internationalens politik. Michail Bakunin Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Emmaus Internationals världsmöte i Sarajevo i Bosnien-Hertzegovina 8-13.10. 2007 Vi är olika men vi kämpar tillsammans för mänskliga rättigheter

Emmaus Internationals världsmöte i Sarajevo i Bosnien-Hertzegovina 8-13.10. 2007 Vi är olika men vi kämpar tillsammans för mänskliga rättigheter 1 Emmaus Internationals världsmöte i Sarajevo i Bosnien-Hertzegovina 8-13.10. 2007 Vi är olika men vi kämpar tillsammans för mänskliga rättigheter I mötet deltog ca 345 personer från 39 länder och från

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante Caroline Hainer Inte helt hundra Volante Stockholm 2013 Inledning Men är det inte bäst att bara strunta i det helt och hållet, säger jag till terapeuten. Bara utfärda ett totalt relationsförbud helt enkelt.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

Margot. Om livet, tron och relationer

Margot. Om livet, tron och relationer Margot Om livet, tron och relationer Begränsning som tillgång Det är som om värdet träder fram när tillgång och brist får finnas tillsammans. Det gäller tiden. När den inte är obegränsad får den ett värde.

Läs mer

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

svenska valrörelsen Ulf Bjereld Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ

Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ Kapitlet SLUTORD ur BOKEN OM LYCKAN av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se SLUTORD e få, som redan från grå forntid kände dessa D lagar och levde efter dem, var

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG Jag behöver vara ensam med mina tankar lämna mig inte ensam Det talas om språket där jag vandrar jag vet inte vad jag ska säga Om jag behärskar språket vad

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Tunadalskyrkan Samlingssöndag 1 Tim 6:11,12 Kämpa trons goda kamp

Tunadalskyrkan Samlingssöndag 1 Tim 6:11,12 Kämpa trons goda kamp 1 Tunadalskyrkan 15 09 06 Samlingssöndag 1 Tim 6:11,12 Kämpa trons goda kamp Så ligger en sommar bakom igen med många olika upplevelser och händelser både i det personliga och i världen omkring oss. Det

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

I FINLAND. Av f ministern jur. d:r J. O. SÖDERHJELM\ Helsingfors

I FINLAND. Av f ministern jur. d:r J. O. SÖDERHJELM\ Helsingfors SPRÅI(FREDEN I FINLAND Av f ministern jur. d:r J. O. SÖDERHJELM\ Helsingfors I MEDIET av trettiotalet nådde språkstriden i Finland sin kulmen. Från 1937 framåt länkades intresset hos den i språkstriden

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Ja till fred En gudstjänst kring försoning och fred

Ja till fred En gudstjänst kring försoning och fred Ja till fred En gudstjänst kring försoning och fred Denna gudstjänst firades i början av 2001, som ett stödarrangemang för freds- och försoningsprocessen mellan Israel och Palestina, men kan naturligtvis

Läs mer

TORBJÖRN FLYGT VAR MAN

TORBJÖRN FLYGT VAR MAN TORBJÖRN FLYGT VAR MAN TorBjörn FlygT Längsta ögonblicket 1995 Män vid kusten 1997 Underdog 2001 Verkan 2004 Himmel 2008 Fiskplåt och bajsdrakar (barnbok) 2009 Fruktolösa tokobertar (barnbok) 2011 Outsider

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia

200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia 200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden

Läs mer