Sidan 3 Irene Hjtgstrom-Peitersson DC Gotland

Transkript

1 Nästa nummer utkommer 3 mars Irene ordnar brödlytt Sidan 3 Irene Hjtgstrom-Peitersson DC Gotland Kent skapar bra arbetsmiljö Sidan 8 KtatJobtuaonpiEssnTlryck Nr 2 Torsdagen den 4 februari Kenneth Palm Ivan Emanuelsson Som varumottagare och servare är jag helt beroende av andra och ackord i nacken stressa genom tra som expeditör på kolonial fick jag Rena rama vansinnet att med Redan efter ett års anställning när de bhr klara med sina arbetsuppgifter. Jag kan inte på något sätt Emanuelsson. Som Handels ordfö kul att tjäna några kronor mer i timfiken i en tung lastbil, anser Ivan problem med ryggen. Visst är det påverka mitt ackord, säger Kenneth rande och chaufför på DC Umeå har men men inte på bekostnad av vad Palm på DC Malmö. han länge kämpat för en annan löneform åt sin yrkesgrupp. Hittills DC Borlänge. som helst, säger Patrik Olsson på förgäves. Ackord? Nej tack! Fler åsikter se sidorna 6 7 Olika pensioner Sidan 9 21 DC:er redogör för 1987 Sidorna 4 5

2 2 Sådan herre... Får hunden känna värme och omtanke frän sin husses sida blir även han vänligt sinnad. Det visar han med orubblig trofasthet och oräkneliga ömhetsbetygelser. Får han däremot stryk av husse så bits han gärna själv. Är chefen en generös natur återfinns läggningen hos hans medarbetare. Är han ilsk och vrång, slarvig eller fåfäng färgar även dessa egenskaper av sig. Oftast dessbättre förekommer den positiva varianten. Chefen är glad och utåtriktad, han berättar roliga historier, skojar med sina medarbetare, berömmer dem och bjuder på tårta emellanåt. Hela avdelningen har anammat chefens sätt att vara. Man har lätt till skratt, önskar varandra trevlig helg på fredagarna och umgås ofta även privat. Tryckt stämning Det finns dock avdelningar där tystnad råder. Chefen sitter för det mesta instängd på sitt rum, kommer alltid tio minuter före arbetstidens början och går hem några minuter efter arbetstidens slut. Han älskar att kasta förintande blickar på alla som kommer för sent och håller reda på att ingen går för tidigt. Han hostar demonstrativt när någon röker, han ser menande på klockan då någon har ett privat telefonsamtal. Han är aldrig med och dricker kaffe. Hans medarbetare vet inte ens om han har familj eller är ensamstående. Ett berömmande ord eller en spontan kommentar har ingen hört komma över hans läppar. Inte undra på att avdelningen Han är omöjlig. Vid vartenda träd! inte fungerar. De anställda knackar på hos personalchefen med jämna mellanrum för att kolla om det finns ett jobb ledigt någon annanstans på företaget. Så fort chefen är upptagen i sammanträde jobbas det inte alls. Man tar tillfallet i akt och pratar av sig sitt missnöje. Det går högljutt till. Telefonerna ringer men ingen bryr sig om att svara. (ur Loriots Groeser Ratgeber) Varför engagera oss? Ingen tackar oss för det! Så resonerar man. Med rätta. Golfbyxor och knytblus Sedan finns det ytterligare en variant, en rätt besynnerlig sådan. Arbetsplatsen där en rörande samstämmighet råder. Chefen utgörs av en elastisk medelålders herre, klädd i perfekt sittande rutiga byxor, engelska loafers och slips med broderad golfklubba. Denne chefs stora passion är golf. Redan tidigt på morgonen finns han på golfbanan, han avslutar dagen med en golfmnda och kvällen på klubbhuset. Han pratar golf med alla och envar, från posttjejen till koncernchefen. Och han bar lyckats påverka sin omgivning. Hela avdelningen går klädd i rutiga byxor och bordeauxröda loafers. Hälften av hans medarbetare är medlemmar i golfklubben. Det är dock bara en tidsfråga innan alla är omvända. Fenomenet förekommer även på avdelningar med kvinnlig dominans. Chefen, en dam med stark personlig utstrålning, är attraktiv och har säker smak. Och hennes medarbetare försöker efterlikna henne. En hel skara av flickor trippar omkring på skyhöga klackar, klädda i silkig knytblus, veckad kjol samt en doft av Oscar de la Ren ta. Det är alltid tacksamt att göra sig lustig över andra. Fram med litet självkritik. Jag klarar mig. Min knytblus är rutig och inhandlad på rea. ICAEol EUbleringschef till detaljhandelssektorn på HK Göteborg. För närmare information ring Stig Lundström Medarbetare till Datastöd till dataavdelningen på HK Göteborg. Ring Rolf Ahlqvist eller Martin Björck för närmare besked, tel Chefer detaljhandelsavd med placering i Kungälv samt Kristianstad. Kontakta resp DCchef eller Stig Lundström alternativt Sven Jensen vid HK för närmare information, tel Intendenter/ Lokalisera re med placering i Kungälv samt Malmö. Kontakta resp DC-chef eller Sven Jensen resp Stig Lundström vid HK i Göteborg, tel Butiksekonom med placering i Malmö. Ring DCchef Per Bergman alternativt Stig Lundström eller Sven Jensen på HK Göteborg, tel Kreativ matkonsult till avd Matservice på HK i Göteborg. Ring Benny Wennergren eller Roland Larsson för närmare information, tel Marknads/ produktman till ICA Eol Irading AB vid Partihallarna i Göteborg. Fler upplysningar lämnas av P O Andersson, tel Produktchef djupfryst till färsk varuavdelningen vid HK i Göteborg. Ring Christer Sunrydh för närmare upplysningar, tel ICA Hakon Ekonom med redovisningsansvar till DC Karlstad. Närmare upplysningar lämnas av Lars-Erik Sundström, Tomas Forslund eller Johnny Skoog, tel Avd-chef Kolonial till DC Uppsala. Ring Björn Eklind eller Anders Rahlén för närmare besked, tel Kamrersassistent Partihandel till DC Örebro. Kontakta Jörgen Berntsson för närmare upplysningar, tel kamrerare med placering i Borlänge, Umeå och Västerås. Kontakta resp redovisningschef eller Leif Olsson i Västerås, tel Produktionschef Ostpaketeringen till DC Västerås. Kontakta Centrala Personalavdelningen för närmare upplysningar, tel Adm chef till DC Umeå snarast. Ring Sven- Göte Gustafsson för närmare besked, tel Köpmannatjänst I samband med en omorganisation sammanslås nuvarande Kylavdelningen och Inredningsavdelningen till en ny avdelning för Butiksproduktion. Följande nya befattningar har tillsatts: Chef för den nya avdelningen Butiksproduktion är Bertil Ekholtn. Inom avdelningen har följande gruppchefer utsetts: Egil Olsson, ansvarig för anläggningsprojektering och offerter. Håkan Hemberg, ansvarig för montageverksamheten. Stig Hallberg, ansvarig för serviceverksamheten och kyllagret. Dessutom har följande medarbetare nyanställts: Marie Hellberg som informatör på marknadsavdelningen. Hon ska arbeta med produktinriktad information och reklamutskick.hon kommer närmast från Konsum, Västmanland. Titti Bergqvist som telefonist på deltid. Ingvar Carlsson som distriktskonsulent inom Luleå DC-område. Han kommer närmast från ICA Hakon, Luleå DC, där han arbetat som pris- och marknadskonsulent, och nu senast som fältsäljare. ICA Hakon ICA Bokföring Lennart Björ, chef för avdelningen för detaljhandelsbokföring vid DC Borlänge och Lennart Holmberg chef för avdelningen för Detaljhandelsbokföring vid DC Umeå har utsetts till områdeschefer vid blivande bolaget ICA Bokföring. Tillträde under våren Per-Olof Ohlsson, idag chef för avdelningen för detaljhandelsbokföring vid DC Västerås tillträder under våren 1988 befattningen som konsult vid blivande ICA Bokföring HK. Tillträde under våren Detaljhandelsfunktionen HK Mikael Hernant har återanställts i företaget fr o m den 1 maj 1988 som ansvarig för avdelningen för Detaljhandelsutveckling vid Detaljhandelsfunktionen HK. Mikael Hernant utnämns samtidigt till disponent och medlem av basorganisationen. DC Karlstad Roland Levin, idag försäljningschef vid DC Karlstad har utsetts till detaljhandelschef vid samma DC. Tillträde den 1 april Per-Eric Fernlöf, DC Karlstad, har fr o m den 1 april 1988 utsetts till försäljningschef vid samma DC. Per-Eric Fernlöf är idag avdelningschef Frukt & Grönt. Johnny Skoog, idag ekonomichef vid DC Karlstad har from den 1 april 1988 utsetts till chef för Administrativa avdelningen vid samma DC. DC Umeå Bo Berglund, idag ekonomichef vid DC Umeå har den 4 januari 1988 utsetts till detaljhandelschef vid samma DC. ICA Eol DC Malmö Dan Olsson har med tillträde senast nyanställts som driftchef kolonial. Han kommer närmast från grossistfirman Heimers, Malmö. Den nya DC-organisationen i Malmö trädde i funktion Den traditionella indelningen i försäljning och drift för hela DC har ersatts med en indelning i varugrupperna kolonial och färskvaror som var för sig är uppdelad i Inköp och Försäljning samt Drift. De olika avdelningarna, vars chefer rapporterar till DC-chefen Per Bergman, är: Kolonial: Inköp och Försäljning: Lennart Perlehäll. Drift: Dan Olsson. Färskvaror: Inköp och Försäljning: Lars Larsson. Drift: Frank Eliasson. Transport: Bilar och bilvård: Bernt Carlgren. luruppläggning, transporter: Steve Eneroth. Marknadsföring: Per Sköld. Administration: Ingrid Johansson. Fastighet, samkostnad lager: Bo Barsenfelt, Bernt Carlgren. Detaljhandelsavdelning: (även DC Helsingborg) Jan Inge Johansson, Zdenko Topolovec. DC Kungälv Mats Herner har nyanställts som lokaliserare på detaljhandelsavdelningen. Han kommer närmast från Kommunernas Konsultbyrå i Göteborg. HK Göteborg Of/e Oken, civilingenjör från Chalmers Tekn. Högskola, har med tillträde nyanställts på ar betsstudie avd. inom Tekniska avdelningen. ICA Essve HK Stockholm Bosse Gustafsson har utsetts till ny ekonomidirektör och kommer till ICA Essve den 1 april 1988, för att fram till den 1 oktober arbeta som biträdande ekonomidirektör. Bosse Gustafsson är idag anställd på TRG Revision i Stockholm. Gösta Hedberg, som har ansvar för butiksutveckling och 91/9-bolag har utnämnts till direktör och medlem av företagsledningen. Andreas Falkenmark, med ansvar för butiksetablering och fastigheter, har utnämnts till direktör och medlem av företagsledningen. Berta Ekholm Håkan Hertxberg Stig Hallberg Titti Bergqvist Ingvar Carlsson Marie Hellberg Gösta Hedberg Andreas Falkenmark

3 T\u skall brödet lyftas V ICAESSVE Visst kan man göra en hel del för att ge brödet ett lyft i butiken, tror Irene Hagström- Pettersson, brödansvarig på DC Gotland. Hon har hälsat på hos sex köpmän i början av januari och presenterat ICA Essves nya kvalitetsprogram för varugruppen bröd. Brödlyftet i butik är första delen av steg 2 i ICA Essves omfattande kvalitetskampanj som startades våren -87. Vi har nu vidtagit alla åtgärder inom ICA Essve internt på DC och HK för att höja kvaliteten på både arbetsmiljö, service och varor, förklarar Karsten Hess, informationschef på HK. Vi har även ingående diskuterat med leverantörer, köpmän och konsument huruvida vi ytterligare kan förbättra ICAkvaliteten, vilket har resulterat i vissa justeringar i vårt ursprungligaprogram. Nu nar allt är väl förankrat tänker vi arbeta vidare med bu- tiken, det egentliga ansiktet mot konsument. Den uppgiften blir svårare därför att vi inte själva kan kontrollera butiken. Det är också en oerhört viktig uppgift därför att det alltid.är butiken som blickarna från dagspress, radio och teve är riktade på. Man kontrollerar, gör jämförelser och är ytterst kritisk, speciellt inom stockholmsområdet. Personliga besök Inbyggt i varje varugruppslyft det skall bli fler under året! är två personliga besök hos samma köpman från medarbetare på DC och HK. Besöken utgör en viktig del av programmet, understryker nyutnämnde kampanjgeneralen Anders Lindström. Genom den allt vanligare kommunikationen via datorer har många köpmän aldrig sett säljaren från DC som de umgåtts med per telefon i flera års tid. Det är dock inte bara säljare som skall ut och knyta personliga kontakter, det gäller i lika hög grad tjänstemännen på HK som ofta är helt anonyma för personalen i butikerna. Vi har därför även skickat verkställande direktören samt hela företagsledningen till var sin butik för att presentera brödlyftet. Miljö, utbildning, allt... De som varit ute på sitt första besök är eniga: En mycket positiv upplevelse. Köpmännen respektive brödansvariga lyssnade intresserat på våra tips och idéer, men gladast blev de över att vi per Brödet är vårt ett lyft. Viskall göra vårt bästa för att entusiasmera de ansvariga i butiken, lovar brödflickorna på DC Gotland. Fr v Irene Hagström-Pettersson, Lena Sahlberg, Helena Wahlby och Yvonne Söderberg. sonligen hälsade på. Irene Hagström-Pettersson bekräftar Tfll och med här på Gotland där man utgår ifrån att alla känner alla har köpman och säljare inte alltid träffats förr. Innan jag hälsade på med min pärm under armen hade jag avtalat tid med köpmannen. Meningen var att vi i lugn och ro skulle gå igenom olika åtgärder för ett lyckat lyft. Och det gjorde vi. Jag blev kvar i över en timme i ett par butiker. Vad som ingår i programmet? Allt. Förslag på trivsam och inbjudande miljö, exponeringsidéer, påminnelse om ICAskolans brödkurser, tips på effektiv kundinformation, med mera, med mera. Andra besöket sker i början av februari. Till dess har köpmännen lovat göra sitt bästa för att hjälpa till och testa våra, råd. Det skall bli mycket intressant att se om någon förändring skett när jag kommer dit igen, slutar Irene. Text och foto: Ingrid Rosenlund J En fackpamps funderingar ICAEOL När man som klubbordförande får förtroendet att under vissa år försöka stå som mittpunkt mellan medlem och företag, tror jag nog att alla klubbordförande vill förändra medlemmens "attityd" till fackligt arbete. Det är en önskan till "gemenskap" som i sin positivitet överskuggar alla problem. Tyvärr blir verkligheten en annan. Klubbordföranden och styrelsen upptäcker snart att människor fungerar olika. Man får istället inrikta sig på att bilda en gemensam "nämnare" mellan alla olika "tyckare". Därtill fordras flexibilitet, tuffhet, disciplin och vanlig svensk humor (om den finns) samt enormt tålamod för att få fram en "rak linje" mellan facket och företaget. Man får aldrig snegla vare sig till höger eller till vänster och man måste ta hjälp av sin styrelse för att tillsammans komma fram till det som man tror är de rätta slutsatserna (ta inte för givet att alla har samma synpunkter). Vi människor är olika. Vi löser problemen på olika sätt. Som klubbordförande kan man i vissa situationer känna hur en kniv rör om i ens inre, för att stunden efter känna stor glädje över att inga missförstånd har uppkommit. Varje medlem i en klubb måste ha egna synpunkter på hur en fackklubb skall fungera, en del vill ha mera "centralstyrning" andra känner sig vilja ha en klubb som fungerar efter de lokala förhållandena och som. klubbordförande inser man ganska tidigt att den gyllene medelvägens princip måste gälla. Lönen Vad vill då den enskilde medlemmen ha ut av sin fackklubb gentemot sitt företag? Bra lön är nog de flesta överens om, alla inser lönens betydelse för varje individ, rätten till en lön som man kan leva på. Ar någon nöjd med sin lön? En.del anser att trivsel och kamratskap kan kompensera en låg lön, andra är unga och vill klättra på karriärstegen, för att etter ett antal år hamna i det som ar rätt lön för' dem, den tredje kan ha varit anställd i sitt företag sedan sin ungdom och önska att hans arbetsinsats och lojalitet gentemot företaget bör ge honom en högre lön. Det finns hur många olika skäl som helst för att diskutera sin lön. Hur finner vi då ett system som ger rättvisa? Många förslag finns men ännu inget som fungerar. Information Vad vill då medlemmen mera få ut med fackets hjälp? Information, utbildning, bra arbetsmiljö är några väsentliga punkter. Låt oss börja med information. Hur skall vi kunna ha samma förmåga att uppta information? Kommer den inte genom brevlådan, så strömmar den ut genom massmedia eller via datalistor. Vilken sorts information är vi mest mottagliga för? Personligen anser jag den bästa information som kan ges på ett företag är "öga mot öga"-informationen, gärna en gång i månaden av DC-chef eller annan i ledningsgruppen. Utbildning Möjligheten att utbilda oss fackligt och företagsmässigt är öppen för oss alla. Det gäller bara att den enskilde visar sitt intresse för utbildning, att tala om för fackklubben hur vi bör agera när det gäller facklig utbildning. Men prata även med era chefer när det gäller företagsutbildning. Mig veterligt har aldrig något slags utbildning nekats någon anställd. Detta är en rättighet som genom vårt förbund HTF har förhandlats fram, i syfte att öka våra kunskaper för vårt företags bästa. Bra arbetsmiljö För vårt välbefinnande på vår arbetsplats, där vi befinner oss den mesta tiden i vårt liv, har miljön stor betydelse. Vi måste ha fungerande arbetsredskap, undvika förslitningar genom felaktiga arbetsställningar, få njuta av färger som inte påverkar oss negativt, sitta på bra stolar som skonar våra ryggar, ha fungerande ventilation och avkopplingsrum där vi känner gemenskap. Dessa saker skall våra skyddsombud bevaka. Till sin hjälp har de experter som tillsammans med företaget ser till att påpeka ev fel och sedan rätta till dem. En väl fungerande företagshälsovård bör finnas som tänker på den psykosociala biten, sjukfrånvaro, ensamhet, medvetna eller omedvetna misstolkningar av information. Lära oss att vara observanta på sådana förhållanden som skapar problem för den enskilda människan. Bra arbetsmiljö ger oss glädje i arbetet och gör oss motiverade. Vi blir en tillgång för företaget. Goda relationer fack företag Kan man inte som fackklubb skapa en grund för ett samarbete med företaget behovs ingen fackklubb. Men facket har sina lagar att följa, så även företaget. Vi kan driva olika frågor så länge vi håller oss inom de lagar och paragrafer som styr vårt agerande. Vissa frågor och förhandlingar får man igenom, andra får man bakslag på. Så fungerar även företagets lagar och bestämmelser. Detta är en demokratisk ordning som båda parter måste följa. Att ständigt skapa konfrontation och leta fel hos varandra (så kallat paragrafrytteri) leder endast till tråkigheter. I allt fackligt arbete måste vanligt sunt förnuft ha sin givna plats. Min ambition är att genom fackligt arbete skapa öppningar till de anställda, som blir mera flexibla, accepterar förändringar, kommer ifrån sitt egotänkan de och ser utanför sin "lilla v»rld". Hela vårt samhälle ir under förändring. Även om vi är rädda för vad som sker gäller det att se det positiva i den förändringen. Som klubbordförande tror jag att fack och företag kommer att arbeta under helt andra former om några år. Det som idag ses som väsentliga frågor kommer att mer eller mindre bli oväsentligt. Frågor som då debatteras är vår miljö, vår överlevnad, krav på högre moral, kvalitetstänkande både hos oss själva och vårt företag. Jag hoppas att det har fram gått att en klubbordförandes liv är enormt spännande. Varje dag ökar livserfarenheten, man känner stor glädje inför varje ny utmaning. Livet är aldrig tråkigt. Livet är fantastiskt även för en klubbordförande. HTF-ordförande Gudrun Wickström, DC Kalmar PS. Nu är handsken kastad! Tag till vara chansen för en debatt i vår personaltidning oavsett fackorganisation. (Tack på förhand). DS.

4 4 DC Karlstad Mats Jansson, DC-cbef: Vi har haft ett gott år för vår DC med en volymökning om 4%. Butikerna i Värmland/Dalsland har för sin del ökat 2% i volym och detta innebar att vi nått upp till budgetnivån. Jag vill gärna poängtera ICA-handlarnas optimism och offensivvilja som bland annat tar sig uttryck i investeringar och förnyelser av sina butiker. DC-cbefer och ekonomiansvariga rapporterar: DC Sundsvall Stan Boström, DC-chef: Efter att ha legat under budget har senare delen av 1987 speciellt december varit framgångsrikt och vi nådde över vår budget med några miljoner kr. DC totalt fick en omsättning om 1 miljard 13 miljoner kronor. Butikerna sålde för 1 miljard 641 miljoner kronor. Med hänsyn till att vårt län drabbas av befolkningsminskning tycker vi att vår volymökning om 1,5% är bra. DC Luleå Sven Erik Andersson, DC-cbef: Vi har haft ett förhållandevis bra år. Gränshandeln har dock varit sviktande och det var kännbart. över-lagerfaktureringen blev 19,2 miljoner kronor bättre än budget och totalt för hela DC blev omsättningen 28 miljoner kronor över budget. Färskvaror, Frukt & Grönt samt Special har varit framgångsrika avdelningar. Speciellt Special, som haft den bästa ökningen av alla specialavdelningar inom Hakon. DC Västerås Hans Björk vall, försäljningschef: Vi kan redovisa de här siffrorna för 1987: över-lagerförsäljning 969 miljoner kronor en ökning med 5,27* jämfört med DC totalt: 1 miljard 246 miljoner, ökning med 5% mot Försäljningen under 1987 har varit bra, men vi ligger något under budget. Butikernas omsättning blev 2 miljarder 335 miljoner kronor innebärande en volymökning om 2,6%. Detta resultat är bättre än budget. DC Östersund Lars Sahlén, DC-cbef: Vår över-lagerförsäljning ökade så att vi kom över budget med 5,3 miljoner kr. Hela DCverksamheten var budgeterad till 747 miljoner kronor och vi nådde 762 miljoner en ökning med 15 miljoner kr. Vårt problem här är länets befolkningsminskning. Vi gör dock vad vi kan för att eliminera dessa svårigheter, bland annat stödjer vi aktiviteter som syftar till ökad turism. Under senare delen av 1987 har vi slutfört förhandlingar om att överta tre butiker från NNP (Nedre Norrlands Producentförening). TVå av dessa butiker finns inom vårt distrikt, den tredje inom Sundsvalls DC-område. DC Umeå Sven-Göte Gustavsson, DC-cbef Vi hade för över-lagerförsäljning en budget på 828 miljoner kronor men "nådde inte ända fram". Det fattades 5 miljoner kr. För DC totalt blev slutsumman 1 miljard 25 miljoner kronor, 12 miljoner bättre än budget. Tre avdelningar har gått särskilt bra och de är Färskvaror, ökning 9,6%, Frukt & Grönt, ökning 16% och Special med en ökning om 13%. November och december var månader som rejält bidrog till vårt resultat. Inom vårt län sker en liten befolkningsökning, men det är Umeå som är "magneten". Inom; distriktet för övrigt har vi tyvärr glesbygdsproblem att brottas med. DC Örebro Svante Larsson försäljningschef: Vi nådde precis budget för vår över-lagerförsäljning, 825,6 miljoner kr. Detta är en ökning med 9,86% i förhållande till Totalt för hela DC blev omsättningen 1 miljard 30 miljoner kr. En ökning med 7,85%. Under 1987 har Örebro läns ICA-butiker firat 50-årsjubileum och den 2 februari bjöds alla ICAbutikernas kunder på kaffe med tårta. DC medverkade på så sätt att vi hade ett antal marknadsaktiviteter med varor till "jubileumspriser". DC Uppsala Sven Lundberg, DC-cbef: I förhållande till budget ökade vi vår över-lagerförsäljning med 2,4 miljoner kr. Hela DComsättningen, som blev 1 miljard 180 miljoner kronor innebar en ökning med 7,7% jämfört med Speciellt glädjande är de goda resultaten som Storhushåll och Frukt & Grönt visar. Totalt ser jag det hela som frukten av ett fint lagarbete inom DC. Speciellt slutspurten var beundransvärd. DC Södertälje Bo Almqulst, ekonomichef: Tyvärr nådde vår överlagerförsäljning inte upp till målet men så var det också högt ställt. Den främsta orsaken till detta var sänkta kaffepriser. Vi har nämligen mycket stor försäljning av kaffe och då inverkade prissänkningen väsentligt. Butikerna inom vårt distrikt hade en fin utveckling under året. Vår slogan "I Sörmland tar ICA hem spelet" blev en framgång. På bilar, i annonser och andra utåtriktade aktiviteter blev detta reklammeddelande mycket uppmärksammat. DC Borlänge Ingemar Nilsson, DC-cbef: DC-försäljningen totalt kom upp till 1/5% över budget och över-lager nådde vi 0,4% över budget. December var en mycket bra försäljningsmånad för vår DC. Det innebar dock stora påfrestningar på alla anställda, men serviceviljan och förmågan att fungera tillsammans för ett gott resultat har varit stor. Våra butiker har också uttryckt stor uppskattning för detta. Breddutbildningen är också något som vi finner positivt. Och inte minst de anställdas vilja att lojalt ställa upp för varandra under utbildningsdagarna. DC Gävle Lars Brättemark, DC-cbef: Hela DC-omsättningen låg runt 15 miljoner kronor över budget, över-lageromsättningen noterade en volymökning om ca 5% jämfört med budget. Vad butikerna beträffar så hade de en jämn utveckling över hela året om 2 3% ökning. Aktiviteter, som i större eller mindre grad påverkat vårt resultat är breddutbildningen, som var en lyckad satsning samt ICA-dagen den 23 maj i Furuviksparken. ICA-handlare, DC och ett antal leverantörer hade glädjen att se' konsumenter som besökare. Tvé önskemål uppfyllda: Träna på PC Pryaibutik ICA HAKON Fyra självinstruerande persondatorer anskaffades och obligatorisk pryodag i butik för alla infördes. Det är den direkta följden av den enkät som alla medarbetare på DC Luleå fick fylla i efter vårens breddutbildning. Under 1987 genomförde ICA Hakon i samarbete med ICAskolan en stor utbildningssatsning för alla anställda, den så kallade breddutbildningen. På DC Luleå har Lena Alm gått igenom alla enkäter för att få en bild av deltagarnas önskemål om framtida utveckling och utbildning. Inte oväntat kammade data hem flest röster. Av 160 medarbetare ville 90 lära mer om ämnet. Olika ämnen Till att börja med har vi hyrt fyra persondatorer under en månad. De finns placerade på kontoret och meningen är att vem som helst får prova. Datorerna är självinstruerande och det tar fyra timmar att gå igenom kursprogrammet, säger Lena Alm. Ungefär 50 medarbetare var intresserade av att pröva på ett annat arbete inom DC. Tanken är att de får välja två olika områden och varje medarbetare får en dag på respektive arbetsplats. Försöket startar i januari/ februari. För att öka förståelsen mellan DC och butik är det en fördel om vi känner till varandras arbetsförhållanden, fortsätter Lena Alm. Det har vi tagit fasta på när vi nu inför en obligatorisk pryodag i butik för samtliga DC-medarbetare. Vårt förslag har mottagits mycket positivt och fem butiker här i Luleå har lovat att ta emot oss. Naturligtvis är butikspersonalen även välkommen till oss på DC. Biand övriga utbildningsönskemål fanns också ekonomi och marknadsföring. Vi har diskuterat en grundutbildning i ekonomi med Curt Immerstrand, utbildningschef på HK i Västerås. Eventuellt kan den komma igång till hösten. Kurser i marknadsföring anordnas av de olika studieförbunden

5 I stort sett är vi Sammanställning: Nils Glaveby DC Skövde Kalle Mäkk, DC-cbef: Omsättningen 1987 för våra över-lagerleveranser blev 720 miljoner kronor. En ökning jämfört med 1986 om 60 miljoner eller 9%. Vi låg därmed 2,8% över budget. Hela DC-omsättningen blev 934,1 miljoner kronor och det var en ökning med 78,5 miljoner = 9,2%. Mot budget fattades 2,5 miljoner kronor. Butikernas omsättning blev 1 miljard 683 miljoner kronor, ökning med 104 miljoner kronor eller 6,6%. Det gångna året var ett bra år för butikerna och oss. För DC:s vidkommande fick vi under årets sista månader ett omsättningstillskott från den nyöppnade Storhushållsavdelningen om ca 10 miljoner kronor. DC Kalmar Holger Johansson, kamrer Vi kan glädja oss åt att vi nog åstadkom det hittills bästa resultatet för DC Kalmar. Till detta bidrog bland annat att vi under året inlemmade Scansortimentet i vårt lager. över-lagerbudgeten låg på 545 miljoner kronor och utfallet blev 572 miljoner eller 5% ökning. Hela DC-omsättningen var budgeterad till 750 miljoner kronor. Verkliga siffran blev 800 miljoner kronor. Butikernas volymökning jämförd med 1986 blev 4,4%. Vi kan också konstatera att butikerna utnyttjar vår DC till 65%. Därmed ligger vi i topp inom Eol. DC Helsingborg Per-Åke Ohlsson, kamrer. över lager sålde vi för ca 687 miljoner kronor mot 706 miljoner i budget. Totala DC-försäljningen blev ca 821 miljoner kronor. Budgeten låg på 837 miljoner kronor. Vårförsäljningen blev ganska svag bland annat beroende på den systemomläggning vi genomförde och allt vad det drog med sig. Höstens resultat blev däremot bättre än väntat och vi ser att vi nu är på rätt väg. DC Kungälv Kenneth Ohlsson, DC-cbef: över-lagerförsäljningen blev 2 miljarder 200 miljoner kronor och det är en ökning med 7% jämfört med Motsvarande för DC totalt blev 2 miljarder 700 miljoner ökning med 6% i förhållande till Fabrikantavtalen utvecklades inte så som vi förväntade för 1987 och så fick vi under hösten konkurrens av två nyöppnade OBS-varuhus. Trots detta har vi haft ett bra 1987 och vårt nettoresultat visar en trend i rätt riktning. ICA-handlarnas ökade köptrohet noterar vi med glädje. DC Malmö Ingrid Johansson, kamrer: Malmö-DC:s överlageromsättning uppgick till 1 miljard miljoner kronor. Det innebär nära 24 miljoner kronor mer än för DC:s hela omsättning blev 1 miljard miljoner eller 14,4 miljoner över 1986 års omsättning. Per Sköld, försäljningschef: Kött- & Charkavdelningarna har visat en 50-procentig ökning och det tillskriver vi kundernas förtroende för DC-servicen och Scansortimentet som vi nu lagerför. Frukt & Grönt är också en avdelning som visat god omsättningsökning. DC Kristianstad Ragnar Peterson, kamrer 1987 började svagt, men alltefter som månaderna gick noterade vi en tendens till det bättre. Vår över-lagerförsäljning blev 641,2 miljoner kronor (8 miljoner över budget) och för DC totalt 859,4 miljoner kronor (2,5 miljoner över budget). För butikernas del kan vi för 1987 redovisa en volymökning om 1,2% jämfört med En bidragande orsak till att vi fick en positiv utveckling efter inledningen på året var kampanjen "Operation Väckarklocka" som bland annat skulle sporra till ökad lönsamhet. DC Växjö Egon Pelle Pettersson, DC-chef Vi har inga speciella händelser att peka på, utan vår utveckling har haft en lugn, stigande tendens, som hamnade något över budget. över-lagerförsäljningen blev ca 1,5% över budget och det är ca 10% större försäljning än för Hela DC-faktureringen översteg 1986 års med ca 7%. Vad beträffar butikerna så har dessa haft en volymökning om ca 3% jämfört med Både intäkter och kostnader har under det gångna året följt budget. DC Linköping Gun-Britt Åhlström, kamrer. Årsomsättningen 1987 kom, för leveranser över lager, upp till 853 miljoner kronor. En ökning med 9,3% jämfört med För DC som helhet blev omsättningen 897 miljoner kronor, 9,1% över 1986 års resultat och 2,2% över budget. Distriktets butiker sålde för 1 miljard 655 miljoner kronor, 7,9% mer än Vår Storhushållsavdelning har gjort en fin ökning gentemot budget (7 miljoner kronor) och så har två butiker, som inte fanns med när budgeten lades, etablerats under året. DC Gotland Hans Carlsson, DC-chet: Vår DC omsatte totalt ca 305 miljoner kronor. En ökning med drygt 5% jämfört med Gentemot budget innebär det ca 2% ökning. Eftersom försäljningen låg över budget och våra kostnader något lägre än budget blir vårt resultat något bättre än det budgeterade. Allmänt kan jag säga att konkurrensen hårdnat andra halvåret och att den dåliga sommaren med ungefär färre turister än beräknat kan ha inverkat på vår försäljningsutveckling. DC Stockholm Stefan Gideskog, DC-chef: Vi hade en högt satt budget för ,6% över 1986 års. Tyvärr blev det ett glapp vi nådde inte upp. Det fattades 53 miljoner kronor. Hela DC-faktureringen 1987 låg dock 8,6% över vad vi hade Två väsentliga orsaker till att vi tappade var att den förväntade nyetableringen av butiker fick skjutas upp på grund av byggstopp samt att inflationen inte blev som vi räknade med i budget. Vår omsättning blev ändå för miljarder 336 miljoner kronor. och vi har kontaktat dem för närmare information. På DC Luleå blev breddutbildningen alltså ingen engångsföreteelse. Nej, nu har vi en mängd uppslag och idéer att jobba efter, slutar Lena Alm. Efter ett år får vi göra en ny utvärdering. DC Järna har också kommit igång med en vidareutbildning. Här handlar det om data och ekonomi till att börja med, även dessa ämnen stod på medarbetarnas önskelista. Framåt hösten räknar man med att kunna starta fler utbildningar. AnnelieRiiikeboni Prya i butik var ett av önskemålen som nu blir verklighet arei Bygg-Fast ICA EOL ICA Eol har gått in som delägare i Bygg-Fastkoncernen genom att placera två miljoner kronor (5% av emissionen) i aktier samtidigt som Bygg- Fast övertagit en del fastigheter från ICA Eol. Transaktionen är helt normal och odramatisk, förklarar ICA Eols finanschef Bo Gustafson på HK i Göteborg. Bygg-Fast, som introduceras på börsen under våren, ägnar sig huvudsakligen åt fastighetsentreprenad och vi ser helt enkelt investeringen som en bra penningplacering.

6 6 7 %Enblommatill ACKORDET - en föråldrad löneform Ackordslön eller inte? Är ackordslönen en morot eller en stressfaktor? Grup packord eller individuella ackord? Hur skall ett bra ackord vara sammansatt? Varför ackord för lagerpersonal och chaufförer men inte för tjänstemän? Frågorna är närmast oräkneliga. I decennier har de ältats. På verkstadsgolvet, i lunchmatsalen, i sammanträdesrummet. Inget entydigt svar har givits på någon av frågorna. Av den enkla anledningen att så stor oenighet råder att det för närvarande är helt omöjligt att nå en gemensam uppgörelse. Som ett exempel på åsiktsskillnaderna kan nämnas att chaufförerna hos ICA Essve i Stockholm har ett ackordsavtal bestående av en rörlig del på 60 procent och en fast del på 40 procent medan avtalet för ICA Eol i Växjö visar Förbundet varken för eller emot I stort kan sägas att många helst vill avskaffa ackorden helt men att de flesta säger sig vilja behålla ackordssystemet i någon form. Så här säger ordföranden i Handelsanställdas förbund, Bengt Lloyd:. Från chaufförshåll anser man ofta att det är olämpligt med ackord och inom förbundet diskuterar vi just nu den frågan. Beträffande lagerpersonal råder mycket delade meningar om ackordens vara eller inte vara. Vår inställning inom förbundet är att det inte är vi som centralt skall skapa någon opinion för eller emot ackordslöner. Så här ser ackorden På samtliga DCer inom ICA Eol, ICA Hakon och ICA Essve arbetar med med någon form av ackord för lagerpersonal och chaufförer. Gemensamt för ackordsystemen är att de består av en fast och en rörlig del. För lagerpersonalen håller sig den fasta delen runt procent, i enstaka fall upp till 75 procent. Resten är prestationsbaserat. På chaufförssidan är bilden något annorlunda. Där finns en mera enhetlig strävan efter en så Det ligger ett människoförakt i ackordsystemet. De anställda lockasriskerasin hälsa för att tjäna mera pengar. Bort med ackorden! Åsikt står mot åsikt i den heta frågan' om ackordens vara eller icke vara. Några vill helt slopa ackorden medan andra skulle vilja ICA EOL ut Med blommor och presenter avtackades strax före jul två nyblivna pensionärer på ICA Eols huvudkontor i Göteborg. stor fast lön som möjligt. Längre än till har man dock inte' kommit. Vidare finns det två olika typer av ackord. Individuella ackord och gruppackord. De förstnämnda är som namnet antyder skräddarsydda för en viss per^ son och ett visst arbete medan gruppackorden gäller för ett lag på vanligtvis tre sju personer. Där slås förtjänsten samman och delas sedan lika mellan gruppmedlemmarna. Äldst i gården av de två var Gunnar Strid. I drygt 20 år ansvarade han som produktchef för inköp av färskvaror. Lennart Jenestrand hörde under sina 17 år till den tekniska avdelningen. Som rationaliseringsingenjör arbetade han med ackordsfrågor på ICA Eols distributionscentraler. 114 år satt han också som ordförande för HTF-klubben och blev genom sitt fackliga engagemang en välkänd profil inom ICA Eol. Däremot skall vi, om man nu bestämmer sig för ackord, se till. att de blir så utformade att största möjliga rättvisa skipas. Sven Wesström ha en så stor del som möjligt av sin lön i form av ackord. Det faktum att tjänstemän är undantagna från ackordslönerna ses av många som en favorisering men på andra håll arbetar man för att även tjänstemän skall kunna omfattas av ackordslöner. ICA-kontakten har i ett försök att reda ut begreppen vänt sig till några som dagligen ställs ansikte mot ansikte med ackordsystemets för- och nackdelar och bett om korta kommentarer. Här är resultatet: Paul Pedersén lönekamrer ICA Essve Stockholm: Slarvern får inte tjäna mest Jag anser att ett rätt utformat ackord är till glädje för både företag och personal. På ICA Essve arbetar cirka 90 procent av lagerpersonal och chaufförer på ackord och de allra flesta trivs med detta. Det är emellertid en mycket komplicerad löneform om den skall fungera på rätt sätt. Jag är medveten om att vissa orättvisor* kan förekomma. Låt oss till exempel jämföra två expeditörer. Den ene jobbar snabbt men tyvärr lite slarvigt och butikerna är inte nöjda med hans arbete. Den andre arbetar systematiskt i ett något lägre tempo och hans resultat är perfek- Erik Groth Eriksen, tv, chef fos den tekniska avdelningen, tackade Lennart Jenestrand för fina arbetsinsatser. Olle Persson arbetsstudiechef ICA Eol Göteborg: Under förutsättning att man hittar en bra modell är jag för ackordslöner. Här i Göteborg arbetar vi just nu med resultatbasera- de löner på snabbgrossarna. Det gäller både lagerpersonal och tjänstemän. Rolf Karlsson H AF-ordförande DC Växjö: Ove Sandgren chaufför DC Stockholm: Bra planeringsinstrument Vi ser det från företagets sida som mycket viktigt att bibehålla någon form av prestationslön. Under 1970-talet gick många företag över till månadslön, men man börjar nu i viss utsträckning tänka om igen. i Ackorden betraktar vi bland annat som ett bra planeringsinstrument som ger effektivitet i alla led. Den anställda kan alltid påverka sin situation och på så sätt åstadkomma en positiv löneglidning. ICA EOL Bör inte avskaffas helt Här i Växjö arbetar vi sedan länge för en så stor fast lönedel som möjligt. Det började med för tjugo år sedan och längre än till har vi fortfarande inte kommit. Döts allt skulle det kansta På längre sikt har vi också börjat se oss om efter ett premieringssystem som skulle kunna passa vissa tjänstemannakategorier. Jag ser gärna att vi slipper ackorden. De för med sig en stresssituation som inte minst avspeglar sig i en ökad personalomsättning. Det ständiga jäktandet går också ut över arbetskvaliteten. Nog vill jag tjäna pengar, men inte till vilket pris som helst. inte vara så lyckat att helt avskaffa ackorden men man får inte bara se till kvantiteten utan också till kvaliteten på arbetet. Ackorden är utan tvivel en stressfaktor men jag är säker på att många på tjänstemannasidan har samma press på sig utan ackord. Oacceptabelt: Jag ser ackorden som en ren diskriminering där människoföraktet lyser igenom. Jag är medveten om att hälften av chaufförerna här vill ha ackorden kvar, men jag kan inte acceptera den tanken. Hårt arbete, stress och trafik hör inte ihop. Många sätter hälsan på spel i sin iver att tjäna mycket pengar. De borde tänka på att yrkesskadorna sällan visar sig förrän i årsåldern och då är det för sent. * gar. Man vill så att säga ha "flyt" i jobbet. Beträffande lönesättningen för tjänstemän skulle säkert många företag införa ackord även där om man bara kunde hitta den rätta modellen. Personligen ser jag inte det som någon nackdel.. a Kvalitets^ faktor skall byggas in Ger mer än fasta löner Först vill jag konstatera att ackorden gett en löneglidning som vi aldrig skulle ha nått med fasta löner. Sedan är det inte meningen att med ackordens hjälp pressa de anställda till att jobba som galningar. I stället bör man sträva efter att var och en skall kunna arbeta i sin egen rytm och ändå tjäna pen- m msm Nils-Gunnar Ljungquist administrativ chef ICA Hakon: Åke Westerland distributionschef DC Karlstad: Ingemar Fredlund expeditör DC Växjö: Skapar stress Både HTF- och Handelsordföranden, Henry Olsén och Kurt Lindgren, är delaktiga i planeringsarbetet för nya DC Nu finns DC-tomten Ivan W ikgren personachef ICA Hakon: ta. Företaget är naturligtvis mest intresserade av den senare, men det är slarvern som tjänar mest. Det finns människor som inte kan lämna ifrån sig ett halvdant arbete och de kommer i kläm i ett sådant här system. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att överföra ackordslönerna till kontorssidan. Vi är exempelvis mycket intresserade av att säljarna etablerar personliga kontakter med handlarna men hur skall man betala dem för det? Eller hur skall jag betalas för att jag sitter och pratar i telefon med dej? / kretsen av arbetskamraterna avtackas Gunnar Strid, tv. Marknadschef Hans-Olof ölmeby överlämnar blomsterbukett. Beror på modellen Favör eller diskriminering? Ackorden ger företaget möjlighet att betala mer än avtalet och skall ses som en morot i ett monotont arbete. Låt oss behålla ackorden! O Min uppfattning är att många chaufförer vill behålla någon del av sin lön i form av ackord. Vi försöker givetvis ta hänsyn till alla faktorer, men ännu så länge går vi i grova drag efter volym, antal kolli och kilometer. Just nu samlar vi information för att kunna föra in en kvalitetsfaktor. Det är viktigt att hitta en rimlig balans så att man kan påverka sin lön på rätt sätt. Jag tror att ackorden är ett bra sätt att bli kvitt dåliga rutiner, men det måste vara ett system som fungerar. Någon millimeterrättvisa går knappast att genomföra men vi skall komma så nära som möjligt. Tomtfrågan för nya DC Kristianstad är nu löst. Den definitiva tomten ligger i Hammarslund, relativt nära centrum. Här är lätt att komma åt med lastbilarna, här finns bussförbindelse för personalen och bra grund att bygga på. Detta meddelas i senaste Bygg-Nytt som vänder sig till medarbetarna på DC Kristianstad. Nya DC Kristianstad blir en renodlad färskvarucentral. Distributionen av kolonialvaror kommer att ske först från DC Malmö, och senare från DC Växjö då den anläggningen är färdigbyggd. Det första spadtaget kommer att tas i mitten av februari och inflyttningen skall ske våren ICA-kontakten återkommer med detaljer längre fram i vår. ICA säljer Styckmästaren ICA AB Från och med det nyligen passerade årsskiftet har köttstyckningsföretaget Styckmästaren i Västervik övertagits av AB Samfod ett av de ledande styckningsföretagen i Sverige. Styckmästaren, som har 80 anställda, ägdes tidigare till lika delar av ICA AB och Sveriges Slakteriförening. Vi har nu i tio år ägt och utvecklat företaget till ett av de tekniskt mest avancerade styckningsföretagen i landet, säger den avgående styrelsens ordförande Göran Nord i en kommentar till ICA-kontakten. Anledningen till att vi nu säljer är att vi inte anser oss ha en tillräckligt stor marknad vilket hänger sam- man med att våra konkurrenter inte gärna anlitar en leverantör som delvis ägs av ICA. Det är i sammanhanget angeläget att påpeka att Styckmästaren har en mycket stark tillgång i sina anställda varför övertagandet förhoppningsvis inte får några personella effekter.

7 Kent på Essve tryck ICA ESSVE Ända sedan Gutenberg uppfann tryckkonsten, har papper med tryck varit det mest använda sättet att föra ut information och meddelanden av skilda slag. ICA-kontakten har besökt ICA Essves tryckeri, som fortsätter i Gutenbergs anda och producerar trycksaker för internt och externt bruk. Med utrustning och i en miljö som den gamle boktryckaren inte skulle trott vara möjlig om han hade kunnat göra ett studiebesök. Här på Essve-tryck, som avdelningen benämns, arbetar tryckerichefen Kent Johnsson och hans medhjälpare Torgny Sakko. Lokalerna ser ut att vara väl lämpade för verksamheten med större delen dagsljusbelysta. Inoch ut lastning sker i markplanet och det finns goda lagringsmöjligheter. För pallar och annat tungt gods finns elektrisk lyftare. Bra utrustning Vår tekniska utrustning är anpassad till vår produktion, talar Kent om. I tryckerilokalen har vi tre pressar, två för A4 och en för A3-format. Så har vi skärmaskin, hålningsapparat, limbindningsanordning och ljusbord med dagsljusbelysning så att vi rätt kan bedöma färger. Inom kort får vi också en falsmaskin. I ett av sidorummen finns en reprokamera av hög kvalitet och vidare utrustning för tryckplåtframställning samt ett underbelyst montagebord. Rädda om miljön Vi använder i vårt jobb en Keat rid en av pressarna. Utsugningsanordningarna, som tangerar utmärkt är Kents egen konstruktion. FOTO: BJÖRN HERLIN hel del miljöaggressiva ämnen typ lösningsmedel och framkallningsvätskor upplyser Kent, men inga rester av detta går ut i avloppet. Allt milj öskadligt avfall tas om hand av destruktionsföretag. Kent och Torgny arbetar i ljusa och ändamålsenliga lokaler.' 'Men det är inte enbart jobb ute i tryckeriet utan kontorsdelen kräver också sitt", säger Kent. FOTO: NILS GLAVEBY. Det lösningsmedel som används i färgen vid tryckningen tas effektivt bort via kraftiga utsugningsanordningar konstruerade av Kent och även vid rengöringsbänken är det väl sörjt för god ventilation. Vi har inga problem att få gehör för äskanden när det gäller förbättringar av det här slaget, säger Kent belåtet. Prisinformation Mestparten av vår produktion är prisinformation till handlarna, defekteringslistor och liknande, förklarar Kent. Cirka ex per månad delat på två utsändningar. Vidare trycker vi flygblad för butikernas räkning, blanketter av många slag för HK och DC i Stockholm, brevpapper och en mångfald andra tryck. En stor del förtryckta flygblad lagrar vi här för påtryck vid senare tillfällen. För det mesta blir tiden något knapp mellan order och leverans, fortsätter Kent. Vi vill ju göra så bra jobb som möjligt och vid extrem brådska kanske vi inte alltid blir nöjda med resultatet. Får vi alltför stor beläggning har vi dock möjligheten att få extern hjälp. Arbetena debiteras Jag trivs med mitt arbete som jag haft i ca 17 år. Förståelsen för att våra jobb kostar pengar kanske dock kunde vara Ute större ibland. Vi debiterar följaktligen alla uppdrag och kostnadsnivån har vi god koll på, då vi ofta begär offerter från externa tryckare. De flesta av våra tryck sker i svart och standard färger som dekor, men vi kan även trycka fyrfärg. Det förekommer dock mera sporadiskt. Gör inköpen Kent berättar vidare att han själv gör alla inköp av förnödenheter som behövs för verksamheten. När det galler investeringsvaror som pressar etc sker inköp i samråd med övergripande ekonomifunktionen. ICA-kontakten tackar för sig och Kent återgår till sina maskiner. Original till några tusen flygblad i två färger ligger och väntar på att "manglas" fram. Nils Glaveby ALLT VÄSENTLIGT SAMLAT ICA-FÖRLAGET ICA-föriagets lathund "Min pärm" fyller ett år fram på vårkanten. Under sin korta livstid har den hunnit väcka en del positiv uppmärksamhet inom förlaget och rätt brukad är den en guldgruva för innehavaren. Avsikten med' 'Min pärm'' ar att den skall leva och utvecklas, säger Åsa Hultefors på förlagets personalavdelning, en av initiativtagarna till "Min pärm" och den som gjort grovarbetet. Redan för flera år sedan började vi på personalavdelningen diskutera någon slags samlingspärm för all information. Så småningom blev idén verklighet och i maj i fjol kom pärmen ut. Förnyas ständigt I "Min pärm" finns flikar för det mesta. Personalmeddelanden, resepolicy, facklig information, utbildning, personal och mycket annat smått och gott. Men som det mesta här i livet, "Min pärm" sköter sig tyvärr inte själv. För att ha glädje av den måste man se till att ständigt hålla den å jour. Det är inte meningen att tre år gammal information skall sitta kvar i pärmen, betonar Åsa Hultefors. Då vet man i alla fall inte vad som gäller. Vi försöker så gott vi kan att markera när meddelanden skall bytas ut och så vidare men lite måste pärminnehavaren bidra med själv. På personalavdelningen arbetar vi kontinuerligt med pärmen, förnyar och kompletterar. Vi tar också gärna emot tips om vad som skulle kunna vara lämpligt att ha med i "Min pärm". Det finns gott om flikar kvar. De flesta använder säkert sin pärm dagligen men om någon mot förmodan inte skutte göra det så är det verkligen dags att damma av den och städa litet i den, uppmanar Åsa, ovan.

8 ...om våra PENSIONSALTERNATIV När jag får pension ska jag göra så mycket, brakar det ofta heta. Och visst kan tiden som pensionär bli både lång, lycklig och skapande. För er som börjat fundera på den kommande ledigheten har ICA-kontakten gjort en summarisk sammanställning av pensionsalternativen och något om villkoren. Våra pensioner Allmän pension och Tjänstepension går in under samlingsbegreppet Försäkringar. Allmän pension omfattar Folkpension och ATP (Allmän Tilläggspension). Folkpension och ATP är lagstadgade. Dessutom tillkommer Försäkringar enligt kollektivavtal, som galler alla kollektivanställda och inbegriper rtp (Industrins TilläggsPension för tjänstemän) och STP (Särskild TilläggsPension för arbetare). Till Allmän pension hör: Ålderspension (Folkpension) och ATP Delpension Sjukpension Ankepension Barnpension Allmän pension (Folkpension och ATP) erhålls vid 65 års ålder. Både Folkpension och ATP kan tas ut före 65 års ålder, s k Förtida uttag, med början tidigast vid 60 års ålder. Båda pensionerna måste i så fall tas ut i kombination med varandra. Förtida uttag minskar den pension som uttas vid fyllda 65 år. Ju längre man väntar med att ta ut pension desto mindre reduceras det utgående beloppet. Både när det galler ATP och ålderspensionen från SPP är det fördelaktigt att vänta tills uppnådda 62 år. Även Uppskjutet uttag kan förekomma, längst intill 70 års ålder. Detta höjer då den pension som kommer att utbetalas. Delpension kan den få som fyllt 60 men inte 65 år. Ersättningen från Försäkringskassan för den lön som den sökande avstår genom att förkorta arbetstiden utgår i de allra flesta fall med 65%. Delpension påverkar inte den kommande ålderspensionen. För att kunna erhålla delpension måste överenskommelse ske med arbetsgivaren. Tjänstepensioner (Enligt kollektivavtal). Dessa är för kollektivanställda tjänstemän: ITP (Industrins och handelns tilläggspension) ITPK (Kompletterande ITP) ITPG (Garanti för minimipension) För kollektivanställda arbetare finns: STP (Särskild tilläggspension) STP erhålls vid fyllda 65 år. Denna pension medger inte förtida uttag. Basbelopp I samband med försäkringar av skilda slag förekommer begreppet Basbelopp, Basbeloppet är ett tal som speglar prisutvecklingen och används vid beräkning och värdesäkring av lagstadgade pensioner. Basbeloppet fastställs av regeringen och ändras en gång per år, den 1 januari. Basbeloppet för 1987 var kronor. Fråga personalchefen! De pensioner som här nämnts omfattas till viss del av villkor. Det skulle föra för långt att i detalj redogöra för dessa varför den som önskar full information bör vända sig till företagets personalfunktion eller Försäk- A) B). ATP-poäng= Pensionsgrundande inkomst* Basbeloppet i januari månad ringskassan. Generellt kan man säga att pensioner är individuella och baserade på vars och ens lön vid pensionstillfället, men även den lön som erhållits under tidigare år är avgörande för pensionsnivån. Ett fingerat exempel kan dock ge en viss uppfattning om den pension som utgår vid 65 års ålder: En tjänsteman med en månadslön på kr får i årlig pension (om full intjänandetid föreligger och räknat på i basbelopp). Folkpension som ensamstående (för makar gemensamt kr) ATP om medelpoängen är 3.79 ITP ITPK = 7 728:-/mån Ur en informationstrycksak, som gäller våra pensioner, från Försäkringskassan, återger vi två beräkningsexempel: A, hur ATP-poäng för ett enskilt år beräknas och B, hur ATP-pension beräknas med ledning av ATPpoäng. Text och foto: Nils Glaveby * Pensionsgrundande inkomst fastställs av skattemyndigheten. Genomsnittet av de 15 högsta ATPpoängen För full pension behövs 30 år med ATP-poäng Basbeloppet för det år pensionen betalas ut. Här anges basbeloppet för % medel-atp-poäng x antalet år med ATP-poäng x Fler godiskunder ICA HAKON En helt ny kundkategori fick storhushållsavdelningen på DC Uppsala när ICA Hakon AB i Västerås vid årsskiftet förvärvade den lokala konfekt}rgrossisten TK-Samköp i Västerås. Bland kunderna finns numera också tobaksaffärer och kiosker. Eftersom DC Västerås saknar storhushållsavdelning, och vi servar både Västmanland och Uppland,hamnade det nya bolaget organisatoriskt under oss, förklarar Anders Rahlén, ekonomichef på DC Uppsala. Förutom nya kunder har vi också fått tillgång till ett bredare sortiment. Ungefär konfektyrartiklar har tillkommit. En utökning som kommer hela ICA Hakon tillgodo. AU konfektyr finns nu också samlad på ett enda ställe, C-lager Ost i Västerås. Positivt Lars Hansson var den som för tio år sedan startade TK-Samköp. I dag arbetar han som storhushållssäljare, med stationering i Västerås. Att hans lilla företag blivit uppköpt av ett storföretag som ICA ser han enbart som något positivt. Vi kommer att ha öppet hus några kvällar för att informera våra gamla kunder om vad övertagandet innebär. En del har varit litet ängsliga. Men vi finns ju kvar i Västerås och kan dessutom erbjuda dem ICAs hela varusortiment. Även om det blir en del nya rutiner såväl för mig och mina gamla medarbetare som för våra tidigare kunder, överväger ändå fördelarna. OMORGANISATION på papperet och på golvet KÖPMANNATJÅNST Omorganisationer är som regel inte bara schemaändring utan betyder oftast också en omflyttning i lokalerna. Under hösten har principerna för en ny basorganisation för Köpmannatjänst presenterats. De fackliga representanterna och företagsledningen ser positivt på organisationsändringen som kommer att ge Köpmannatjänsts kunder en ännu bättre service än förut. Det som hänt i praktiken är att de båda avdelningarna Kyla och Inredning slagits samman och bildar nya avdelningen Butiksproduktion. Under dagarna mellan jul och nyår flyttades inredningen kors och tvärs i Köpmannatjänsts kontorslandskap. Här baxar Egil Olsson t v och Stig Hallberg en tung bytta på plats.

9 1» FRUKT & GRÖNT både nyttigt och ohälsosamt ICA HAKON, EOL o ESSVE Alla äter vi nog dagligen någonting av det rika f ruktsortiment som butikerna tillhandahåller och det är enbart nyttigt. Men innan varorna kommit till butiken kan de indirekt ha medverkat till mer eller mindre besvärliga belastningsskador hos paketeringspersonalen. Tidningen Arbetarskydd tog upp problemet med belastningsskador orsakade av monotona, ensidiga jobb i ett av sina senaste nummer. ICA-kontakten har nu varit på fruktpacken på DC Västerås för att ta reda på vad ICAs anställda anser om sina arbetsuppgifter. Den dag vi är där pågår packningen för fullt vid flera stationer. För tillfället är det paprika och apelsiner som hanteras. Trucken kör in med nya frukter som töms upp, paketeras, vägs och körs ut igen. Maskinerna rasslar och går, paprikan plastas, apelsinerna knyts in i nät, prislappar klistras och kartonger fylls. Monotont och tungt Lotta Andersson, med tio års anställning inom avdelningen, är truckförare. Hon fraktar Vid ett böj- ocb sänkbart bord arbetar Tony Ramström ocb Birgitta Eriksson. Vi försöker komma med egna idéer som skall förhindra arbetsskador, säger Birgitta som nyligen lämnat in ett förslag för bedömning. frukten in och ut, men hon hjälper också till med packningen oeff känner väl tifl arbetet på fruktpacken. Arbetena här, med likartade hanteringsgrepp under hela arbetspasset, kan ge belastningsskador, främst värk i nacke, axlar och armar, säger Lotta. Oavsett om man sitter eller står blir det till sist muskelspänningar som ger smärta. Vi har också en del relativt tunga lyft, upp till 25 kg och sammanlagt kan många sådana arbetstempon bli påfrestande och kännbara för rygg och armar. Egna initiativ För att motverka alltför ensidiga rörelser har de anställda själva beslutat om arbetsrotation. Varje packstation växlar personal varannan dag och inom stationerna byter man uppgifter varje halvtimme. Även den tekniska utrustningen kan anpassas så att arbetet underlättas. Bl a görs prov med ett bord som har reglerbar höjd påskivan. Sasan ne A bli a kar bida händerna i ständigt återkommande rörelse under kela arbetspasset Elsa Hell på fruktpacken hos ICA Ess ve i Linköping har samma problem. Hon har 12 års erfarenhet från avdelningen och säger så här: Visst känner vi av yrket, särskilt när vi hanterar tyngre produkter som exempelvis vitkål. Även hos oss växlar vi uppgifter varje timme och så har vi lyftanordning som hjälp att hantera pallar och tyngre gods. På avdelningen finns också höj- och sänkbart bord. Kjell Johansson, chef för fruktlager och fruktpaketeringen hos ICA Eol i Växjö, har följande kommentar Hos oss finns också de här symptomen, kanske mest accentuerade ute på fruktlagret där tyngderna gör sig mer gällande. På lagret arbetar enbart manlig personal och det är främst ryggarna som tar skada. Genom våra inköpare försöker vi dock påverka leverantörerna för att få ner kollivikterna. Fruktpacken har kvinnlig personal och även hos dem märks belastningsskador. I största möjliga mån försöker vi eliminera dem genom bland annat arbetsrotation. Vi ser det här som ett allvarligt problem, som det måste till all expertis för att komma tillrätta med. Bestående skador Sjukgymnasten Alf Alvemalm, som bland andra behandlar IC A-ans tällda i Västerås, har sista ordet: Generellt sett ger allt packningsarbete besvär i form av spänningsvärk i axlar, nacke och armar. Det kan gå så långt att det.blir bestående skador på rygg- och halskotor. Även det faktum att många av de här arbetena är av rutinkaraktär och inte kräver särskild utbildning eller ger utlopp för kreativitet kan bidra till att psykiska faktorer inverkar negativt på hälsan. ICA är dock inte ensam om de här problemen. Inom alla branscher där ensidiga arbeten förekommer uppstår arbetsskador. Experter av olika slag sysselsätter sig idag med att kartlägga varför sådana skador uppstår och hur de i största möjliga mån skall kunna undvikas. Text och foto: NilsGlaveby Köttbullar eller hjortstek? ICA HAKON Hederlig husmanskost eller mer lyxig mat från å la cartematsedeln till lunch? För medarbetarna på ICA Hakons huvudkontor i Västerås är det bara att välja. Under hösten genomfördes en provperiod med utökad valmöjlighet Försöket slog så väl ut att man beslöt att fortsätta med den servicen. Antalet å la carte-sugna varierar kraftigt dag från dag, säger husmor Barbro Ström. Vissa dagar är det någon enda och andra dagar upp till 40 matgäster som är beredda att betala dubbla matkuponger för att få exempelvis hjortstek med brysselkål eller stekt fjällsik. Många av våra matgäster är nöjda med den ordinarie matsedeln och tycker att den håller en hög standard. Men visst blir det lite extra gott för den som beställer å la carte. Flera sorters grönsaker, finare såser och mer variation på potatisen till exempel. Närvaro premie hjälpte inte Högre lön i form av närvaropremie minskar inte frånvaron på arbetsplatsen. Åtminstone inte på Grytgöl bruk, rapporteras av tidningen Arbetarskydd. Efter ett drygt halvår avbröts försöket som startats på initiativ av företagsledningen och metallklubben. Frånvaron var fortfarande lika hög, procent per dag, trots ett extra lönepåslag på två kronor i timmen för de arbetare som inte var borta från jobbet under en månad. Det är orättvist med närvaropremie, säger verkstadsklubbens ordförande Ulf Wastesson. Ingen stannar hemma från jobbet i onödan. Frånvaron beror på att jobbet är slitsamt, tungt, smutsigt och stressigt.

10 11 Redaktör: Sven Wesström Teckningar: Nils Glaveby Ttdgra minnen ocr) erinringar frön Riksdagsmännens resa genom norra Sverige ar 1921 af C. 3. 3onsson. Ännu mera välvilja fingo vi erfara, ty disponenten erbjöd sig att kl. 11 e m ånyo medelst rullbana föra oss upp på "Luossavarahöjden" och se "midnattsolen". Innan vi dock skildes åt från festligheten och verdarne, bjöds kaffe i öfra våningen och vid detta tillfälle äskade Riksdagsman Ossberg ordet och i ett fullödigt anförande frambragte såväl egna erfarenheter från vårt land och Amerika, som äfven riktade blicken på de stora och rika möjligheter denna landsända varuti vi nu befinna oss innehar; uttryck som gaf allmänt vitsord och erkännande samt kröntes med ett leve och hurra för "Norrland". Efter denna skilsmässa, hade vi pelsens verk som jag för min del skådat. Men skada blott att på fotografiet saknas midnattsolen! Nu återstod att sedan en ny nådedag inträdt, begifva sig till vårt tåg igen, för att krypa till kojs samt ljuft falla i morfei armar efter en ansträngande men synnerligen angenäm dag, som också var, vad sommarvärmen beträffar, hög, samt efter vad ortsbefolkningen yttrade, endast N:o 3 i ordningen för hela sommaren. Efter endast ett par timmars vila började det att knaka uti gånglederna på tåget, som kl. 2:30 f.m. satte i fart från detta minnesrika ställe, för att fortsätta vår hemfärd, och anlände vi sålunda till Gällivare vid 4 tiden på morgonen och sedan en sedan att iakttaga mötet vid foten af Luossavara malmgrufa och enligt förenämnda löfte å sagda bana till en del blifva fortskaffad flera hundra meter i höjden igen, och detta skedde vid 11 tiden på e.m. så snart vår grupp hann bli samlad, uppkomna å bergets eller grufvans högsta spets intogo vi de bästa sittplatser som kunde efter omständigheterna fås och afvaktade den timma och minut (kl. 11:37 e.m.) som solen denna dag gjorde sin vändning. Nu var det också ett önskligt väder, ty himmelen var klar och solen hela tiden synlig och aftonen lugn. Nu kunde man också justera sina fickur om dessa visade rätt tid. En stilla och efterlängtad stund inträdde då solen synligen stannade i nordvästlig riktning, så att säga, på ett litet afstånd från horisonten, och sedan i sakta mak skrid af åt öster jämns horisonten en lång sträcka tills hon slutligen i nordostlig riktning åter gick uppåt. Hela tiden sutto vi så lugna och stilla och med våra blickar följde solgången, som alltjämt var synlig, större delen hela solskifvan, äljest delvis, beroende på att de befintliga höga fjällen stundom kommo emellan oss och solen; en 10 minuter före vändningen var dock solen för oss skymd af ett stort fjäll, men blef åter synlig innan uppgången direkt tog sin början, ljust som denna tidpunkt var inne, "soluppgången' ' passade vår medföljande fotograf på att taga ett foto af oss på stående fot, med midnattsolen i bakgrunden. Detta foto har sedan af oss utlösts som ett kärt minne från en af de härligaste upplefvelser och storheter i skärast här till kl. 8 f.m. gått till ända, ångade tåget af till "Porjus", en afstickare på något öfver 5 mil de trakter eller jordområden som häremellan öfverforos, voro ofruktbara, endast något lite dåligt gräs och dvärgbjörk var härstädes synligt som växtlighet, möjligen någon förkrymt granbuske. Men när vi kommo fram till Porjus så hade vi storheter igen. Ja en del af "Sveriges Nationaiför mögenheter", nämligen: de stora vattenfallen. Efter framkomsten dit börjades dagsverket med att spisa frukost å hotellet, detta hotell var förstaklassigt till och med, men ändå jämförelsevis rätt så billigt. Sedan var det att i olika grupper bese våra stora och gemensamma egendomar här. Vid Porjusfallet är anlagd en så väldigt stor och kraftig dammbyggnad för insamling af de stora vattenmassorna från "Luleälf," en uppdämning som mera liknade en stor insjö än en damm, samt bildade ett fall på 55 mt. och som drifver turbiner för Elektrisk kraft till omkring 100,000 hästkrafter för närvarande. Forts, i nästa nr. Kvickt sagt: Recept skola vara oläsliga för patienten, annars blir han rädd. (Hasse Z) Aldrig uppdrives så mycket energi här i landet som när något skall hindras. (Okind tänkare) En man behöver inte alltid vara bigamist för att ha en hustru för mycket. ("Akta man") Moral är inte något som åstadkommes genom att sätta in en vägg mellan herr- och dambadet. (Erik Wästberg) Lindrig sömnlöshet ökar genialiteten. (Edith Södergran) Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i en för bedömaren behaglig riktning. (Hjalmar Söderberg) * Männen fordrar av kvinnorna dygder, men göra allt för att uppmuntra deras fel. (Viktor Rydberg) Diplomati Om ett drygt halvår går vi till val och alla politiker börjar ladda upp för den sedvanliga röstvärvningen. Metoderna är olika, men får man inte röster efter att ha behandlat sina presumtiva offer som den engelske statsmannen A lexander Woolcott, så lär man väl aldrig få några: Efter ett föredrag kom en kvinna fram och tackade honom för den glädje det berett henne: Och vet ni vad, sade damen som gott och väl passerat de 70, jag fick mod att gå fram och tala med er när ni sa det där att ni var förtjust i gamla damer. Javisst, svarade Woolcott, det gör jag. Men jag tycker om kvinnor i er ålder också. Klokare än väntat I Grönköping är man bekymrad över de nya 500-kronorssedlarna. I ett samlat upprop kräver Grönköpings Köpmannaförbund att Riksbanken snarast desaj nar om och nytrycker dem. Anledningen är att allt fler och fler kunder lär sig skilja 500-lappen från 100-lappen. Vi köpmän hade räknat med att detta skulle ta mycket längre tid, varför kassaklirret inte visat det uppsving som vi i förstone kalkylerat med, säger hr varudir. Jonsson till Grönköpings Veckoblad. Turistreklam Denna plats är känd och älskad av alla som tycker om ensamhet. De strömmar hit i tusental. Chefen: Jag förstår inte hur företaget skall kunna klara sig utan er, Persson, men från och med den första juli skall vi i alla försöka. Chefens privatsekreterare satt och bläddrade i ordlistan då en av hennes kollegor kikade över axeln och frågade vilket ord hon letade efter. Koalition, blev svaret. Men koalition börjar ju med k, varför sitter du och letar under a? Ko kan jag väl stava till, svarade flickan stött. Det är alition jag inte är säker på. Hustru, till en upprörd äkta man med en hög räkningar framför sig: Det enda rättvisa är att singla slant krona så gör jag av med mindre pengar, klave så tjänar du mer. Du har ju blivit pensionerad från Sockerbolaget. Fick du någon medalj? Nej, men en minnesbeta. Den försynte kontoristen: Jag skulle bara vilja påminna om att idag har jag varit anställd i firman precis 40 år. Direktören: Utmärkt, då skall jag omedelbart se till att ni får en guldklocka med inskription. Hur var namnet? Försäkringsmannen till sin klient: Ni har fyllt i det här formuläret alldeles riktigt, med ett undantag när. Där det frågas om ert förhållande till förmånstagaren, i detta fall er fru, skulle ni ha svarat "hustru" inte "spänt". Svensson, halvtidsanställd i dessa arbetsbristens tider, har det inte för fett. Han drabbas till slut av magsår och måste operera bort halva magsäcken. När han börjat arbeta igen möter han direktören, som deltagande frågar hur det står till: Jovars, det skall väl bli bättre i fortsättningen nu när dom skurit till magen så att den passar avlöningen. Nog är det bra konstigt, konstaterade Pettersson på lagret. Vill man ha ackordet höjt med några ören, då kan vem som helst sköta ens jobb, men om man vill ha ledigt en dag, då är man fullkomligt oumbärlig. Hälsomacka Den engelske författaren Oscar Wilde har vid något tillfalle sagt: Jag kan motstå aut utom frestelser. Naturligtvis ligger det en hel del sanning i vad han säger. Litet till mans har vi svårt att motstå frestelser. Det kan vara Jansons frestelse men också vissa andra. Hur har det förresten gått med nyårslöftena? Normalt brukar man ju slänga ut dem tillsammans med julgranen på tjugondag Knut, men det kan förstås variera. Litet mat måste vi dock under alla förhållanden ha och för att visa förståelse för den som fortfarande är fast besluten att äta mindre tänkte vi föreslå en liten varm smörgås som trots sin enkelhet faktiskt är riktigt läcker. Det när behöver dn: 4 brödskivor (gärna fullkornsbröd) 1 dl lagrad ost i tärningar, 1 dl hackad purjolök, 1 hackat äpple i tärningar, 2 hackade tomater, 2 msk lättmajonnäs, 2 uppvispade äggvitor, 1 tsk dragon (kan uteslutas), salt, peppar. Så här gör dn: Blanda alla ingredienserna och vänd till sist i de vispade äggvitorna. Bred ut smeten på brödskivorna och ställ in det hela i 225 varm ugn. Låt det stå ungefär tio minuter eller tills anrättningen börjar få en trevlig färg. Smaklig måltid!

11 Ldhing för ICA-företagens personal. Redaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Rosenlund. Redaktion: Annelie Rinkeborn, Sven Wessträm, Nils Glaveby (tekn. red.) Lena Holmberg (sekr.). Adress: ICA-kontakten, ICA-förlaget AB, Västerås. Tel.: 021/ ICA-kontakten utges av ICA-förlaget AB, Västerns. kgm 4 Holmhci,. Boktr. AB S.U 1<»8 Uno firar 50 ICA-år började med 12 kr i veckan ICA EOL Människor med 50 år på samma arbetsplats, finns dom? Svaret är ja. Med dagens skol- och pensionssystem är dom visserligen starkt utrotningshotade men dom finns. Springpojken, expeditören, chauffören, lagerchefen, säljaren, postbudet och fackföreningsmannen Uno Lindqvist vid DC i Växjö är en av dem. När höstmörkret faller på fyller han 65 år och han kan då slå ihop sitt 50-årsjubileum med företagets som han är anställd vid, ICA Eol i Växjö. Numera har han dock trappat ned till halvtid för att få mera tid till sin älsklingssport, tennis. "Jimmy Connors", brukar han då och då skämtsamt svara när telefonen ringer och det säger det mesta om hans lidelse för den vita sporten. Att hans verkligt stora favorit sedan länge är växjösonen Mats Willander ar också självklart. Mats har jag aldrig mött, men hans farsa har jag spöat några gånger, avslöjar Uno Lindqvist belåtet. Själv missa? han ogärna sina stående tennistimmar. Men låt oss börja från början. Uno såg, som man säger, dagens ljus den 23 september Skolgången såg man inte så allvarligt på vid den tiden, inte heller på yrkesrådgivning. Följden blev att vid tolv års ålder stod den unge Uno utanför skolan utan att egentligen veta vad han skulle ta sig till. Smörgåsnisse Någonting måste han förstås sysselsätta sig med och det var en ren tillfällighet att han hamnade på krogen. Närmare bestämt på Stadshotellet i Växjö där han under ett och ett halvt år knäck-i te som smörgåsnisse. Själva jobbet var det egentligen inget större fel på, summerar han idag. Det var bara det att jag fick arbeta när alla andra var lediga. Detta dystra konstaterande fick Uno att spola den tilltänkta hovmästarkursen och ånyo kasta sig ut på den ovissa arbetsmarknaden. Vid den tiden fanns det fem medelstora grossistföretag i Året år Med Eol-märket i mössan gör sig den femtonårige springpojken beredd att rycka ut med sin trehjuling. Yumera jobbar Uno halvtid på postavdelningen. Den inkommande paketskörden barjust anlänt ocb det är dags för dagens första posttur. Växjö. ICA Eol var ett av dem, bara ett halvår gammalt. Kanske kunde det vara något för en ambitiös yngling, tänkte Uno och traskade dit. Det var verkligen något. I kamp med fjorton jämnåriga killar fick Uno jobb som vikarierande springpojke på den arbetsplats, som skulle bli hans för resten av livet. Av de fem grossistföretagen är idag två uppköpta av ICA, de övriga nedlagda. Mitt jobb var att flänga runt på en trehjuling för en lön av tolv kronor i veckan. Jag minns mitt första "skubb" som om det varit igår. Det gällde att hämta en låda Viking skokräm på järnvägsstationen. Upp- och nedtrappning Tiden gick. I Växjö som på andra ställen satte kriget spår efter sig. Trots att det var ganska ont om varor att sälja ersattes Unos vikariatjobb av en fast tjänst. Han växte ur trehjulingen och fick en lastbil istället. Han prövade på expeditörsyrket och hann bli biträdande lagerchef innan han hittade sin rätta plats som säljare, ett jobb som han skulle komma att behålla fram till 1983, då han vid 62 års ålder började nedtrappningen inför pensionen genom att övergå till halvdagstjänst på postavdelningen. Kärva bud Det hinner hända mycket på SO år. Ibland kunde det kärva till sig ordentligt på konjunkturmarknaden och anställningen hängde i luften. Uno minns: I slutet på 40-talet var det verkligt besvärligt. ICA kvotera-, de, det vill säga varumängden från leverantörerna styrdes av förkrigsbeställningarna, alltså en tid då det nyetablerade ICA var mycket litet. Under 50-talet var det närmast tvärtom. Då gällde det att sälja så mycket som möjligt. Ibland med ganska drastiska metoder. Bitvis har det väl varit litet upp och ner, men jag har aldrig vantrivts under min ICA-tid. Två öre mer Uno Lindqvist har inte bara mått bra själv, han har också unnat sina yrkeskollegor att må lika bra. Den fackliga rörelsen har alltid legat honom varmt om hjärtat. När jag anställdes 1938 fanns ingen trygghet och det är möjligt att det var det som väckte mitt fackliga intresse, säger Uno idag. I över tjugo år har han varit HTF-ordförande på DC Växjö, medlem i företagsnämnden och många andra nämnder. År 1946 deltog han i sina första löneförhandlingar och de resulterade i en löneökning på två öre i timmen, en ökning som inte ens på den tiden motsvarade förväntningarna. Trots denna lilla malör anser Uno att samarbetet företag-fack fungerat väl under åren. Vi har alltid blivit korrekt bemötta av företagsledningen. Utan varje form av diskriminering. Tillsammans har vi löst många problem. Nu har Uno lagt det fackliga arbetet på hyllan och nöjer sig med att betrakta verksamheten från åskådarplats. Det synes mig som om det fackliga arbetet på ett sätt nått så långt som det går. Balansen är god just nu och går vi längre är det risk att situationen blir den omvända mot den som rådde för 50 år sedan, då företagen var enväldiga. Det är inte heller bra. Tennis och resor Om ett drygt halvår plockar Uno Lindqvist ihop sina pinaler och lämnar ICA för gott. Det sker naturligtvis med ett visst vemod, men bakom hörnet väntar nya upplevelser. Uno tänker inte låta gräset börja gro under fötterna. Framför allt längtar han efter att få resa. Ett av mina två barn är bosatt i Dallas, Texas. Jag har tidigare besökt min dotter där och det lutar nog åt ännu en resa. Etruskerna var ett intressant och mystiskt folk som dog ut på 300-talet före Kristus. De sysslade med handel och konst i Italien och att få göra en resa i deras spår har alltid lockat mig. överst på listan över fritidssysselsättningar står dock trots allt tennisen. Minst tre fyra timmar i veckan är ett krav Uno ställer på sig själv. Troligtvis blir det mera från och med i höst. Test och foto: Sven Wesström Kassörskan företagets centralfigur Prestationslöner för tjänstemän Lager/kontoravsnitt bildar enheter