EXAMENSARBETE. Äldreomsorgen år 2020 Vilka planer har beslutsfattare och tjänstemän inför framtiden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Äldreomsorgen år 2020 Vilka planer har beslutsfattare och tjänstemän inför framtiden?"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:09 HV Äldreomsorgen år 2020 Vilka planer har beslutsfattare och tjänstemän inför framtiden? Helén Jakobsson, Annalena Niemi Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sociala omsorgsprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Social omsorgsvetenskap 2005:09 HV - ISSN: ISRN: LTU-HV-EX--05/09--SE

2 Förord Examensarbetet har genomförts under hösten 2004 som ett led i vår utbildning på Sociala omsorgsprogrammet vid Luleå tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap. Vi vill på detta sätt tacka de personer som ställde upp på intervjuer och gjorde denna studie möjlig. Ett stort tack till vår handledare Ingegerd Wallmark för allt stöd och alla värdefulla synpunkter hon bistått oss med. Ett tack även till varandra för samarbetet. Malmberget och Porjus, November 2004 Annalena och Helén

3 Jakobsson, H & Niemi, A-L. Care for the elderly in year What plans do politicians and officers hold for the future? Äldreomsorgen år Vilka planer har beslutsfattare och tjänstemän inför framtiden? Examensarbete i social omsorg, 10 poäng, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Abstrakt Vår undersökning visar vilka tankar och planer som finns hos politiker och tjänstemän i två kommuner angående hur framtidens äldreomsorg kan komma att se ut. Inledningsvis görs en historisk återblick över hur samhället tidigare tagit hand om sina äldre medborgare. Dagens styrande lagar och riktlinjer samt nationella mål beskrivs. Sverige anses stå inför omfattande utmaningar när befolkningen blir äldre och andelen äldre blir större. I studien intervjuas fem personer med beslutande ställning samt en läkare om sina tankar om den framtida äldreomsorgen. Intervjuerna har huvudsakligen fokuserats utifrån faktorerna demografi, ekonomi samt de äldres hälsa och funktionsförmåga. Vid analys av intervjuerna framkommer att samtliga intervjuade anser det svårt och ovisst att planera på längre sikt. Det finns även en oro om samhället kommer att kunna erbjuda en äldreomsorg av god kvalitet, som beror på kommunernas ekonomi samt att det kommer att råda brist på engagerad och kompetent personal. Det finns samtidigt tankar om att kraven ifrån omsorgstagarna kommer att förändras och öka när den stora fyrtiotalistgenerationen behöver omsorg. Sökord: omsorg, äldreomsorg, framtid 2

4 Innehållsförteckning Inledning 5 Läsanvisning 6 Från fattigvård till en trygg och aktiv ålderdom 7 Demografi 9 Ekonomi 10 Hälsa och funktionsförmåga 11 Nationella mål 13 Metod 15 Metoddiskussion 16 Analys av framtidens äldreomsorg 17 God kvalitet 17 Hot och möjligheter inför framtiden 19 Framtida förändringar av de äldres hälso- och sjukdomstillstånd 20 Känslan av förberedelsen inför framtiden 22 De styrandes tankar om sin egen ålderdom 23 Diskussion 24 Referenslista 28 Bilaga 1-6 3

5 Inledning Många minns förmodligen sin gamla mormor eller farmor. De flesta blir förvånade den dagen när de upptäcker att en närstående har blivit så gammal att han eller hon inte klarar sig själv. Då först får många kontakt med kommunens äldreomsorg. Det finns många faktorer som påverkar en äldre människas behov av vård och omsorg. Ålder är den enskilda faktor som visat sig ha störst betydelse för behov av vård och omsorg. Behoven av hälso- och sjukvård och äldreomsorg ökar med stigande ålder. Kön, civilstånd, ensamboende/samboende, utbildning och ekonomiska förhållanden är andra faktorer som påverkar behov av vård och omsorg. Några av dessa faktorer är möjliga att påverka och förändra. De förbättrade levnadsvillkoren och framsteg inom medicinen har inneburit bättre hälsa och funktionsförmåga för äldre människor, vilket gör det möjligt för allt fler att leva ett självständigt liv vid högre ålder jämfört med för år sedan (SOU 2002:29). Sverige står inför omfattande utmaningar när befolkningen blir allt äldre och andelen av den äldre befolkningen blir allt större. Vid förra sekelskiftet blev mindre än tio procent äldre än 65 år. Om 30 år kommer närmare en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara över 65 år. De som är över 80 år och äldre, har störst behov av vård och omsorg, och väntas öka från till personer under samma period. På en del håll i Norrbotten utgör fyrtiotalisterna en stor grupp av dem som är 65 år och äldre. De yngre flyttar till större städer och de äldre blir ännu äldre och behöver mer vård och omsorg. Kommunerna har idag dålig ekonomi och istället för att bygga ut äldreomsorgen lägger man ner vissa boenden. Kommunerna väljer i stället att satsa på hemtjänsten som är ett billigare alternativ. De vill också att äldre ska ha möjlighet att leva självständigt i det egna hemmet och att anhöriga ska stöttas så att de kan ta hand om sina gamla. Frågan är hur det här fungerar, just nu i praktiken och hur det ska bli om några år (SOU 2003:91). I dagens sjukhusvård skrivs ofta äldre personer med långvariga och allvarliga sjukdomar och funktionsnedsättningar ut från sjukhusen. Enligt sjukvården är de utskrivningsklara. Många av dem som skrivs ut är i mycket dåligt skick och behöver sedan insatser av hemtjänst och hemsjukvård, och ofta tillsyn och uppföljning av läkare. Den utvecklingen har ökat under senare år. Socialtjänstens äldreomsorg måste hantera en situation med allt fler äldre hjälpbehövande personer i befolkningen inom ramen för 4

6 begränsade och på vissa håll minskade ekonomiska och personella resurser. Man tvingas också ta konsekvenserna av sjukvårdens neddragningar, omprioriteringar och omorganisationer som drabbat äldregrupperna med stor kraft (Thorslund, 2002). Benägenheten att söka äldreomsorg påverkas av de förväntningar de äldre och deras familjer har på vården och omsorgen, av avgifternas storlek samt tillgången till privata alternativ. Redan idag är det uppenbart att primära behov av vård och omsorg inte alltid tillgodoses med acceptabel kvalitet. Till stor del beror detta på begränsade resurser, framförallt inom äldreomsorgen. Inte ens de mest optimistiska prognoserna kommer fram till några andra slutsatser än att resurserna måste ökas för att kunna tillgodose de framtida behoven, om man ska ha kvar dagens ambitionsnivåer. Att dagens äldsta har lägre genomsnittlig pension än de yngre ålderspensionärerna kommer att förändras och befolkningen har att se fram emot mindre genomsnittliga skillnader i inkomst beroende på ålder även om det fortsättningsvis kommer att finnas individuella variationer beroende på sjukdom, arbetslöshet med mera som resulterat i låga ålderspensioner (Thorslund, 2002). Äldrepolitikens ambition är att de äldre ska ha möjlighet att bo kvar i sitt hem för känslan av kontroll över det dagliga livet. Detta fastslog riksdagen redan under talet. Det innebär att bostaden är viktig för en människas trygghet och för känslan av kontroll över det dagliga livet. Flyttning av äldre människor innebär en hälsorisk. Tillgängligheten för äldre är ett stort problem. Det sociala samspelet kring de äldre är viktigt (Henriksson, 2001). Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur intervjupersonerna planerar för den framtida äldreomsorgen utifrån kommunernas ekonomi, det demografiska läget och de äldres hälsa och funktionsförmåga. Läsanvisning Efter denna inledning följer en bakgrundsbeskrivning som omfattar äldreomsorgens framväxt och utveckling under 1900-talet. Vi har berört ekonomi, demografi, äldrepolitik och de äldres hälsa och funktionsförmåga som är viktiga faktorer vid planeringen av framtidens äldreomsorg. Därefter följer en metoddel som beskriver tillvägagångssätt, urval och metoddiskussion. Efter detta redovisas en analys av intervjuerna utifrån intervjuguidens frågor. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion som anknyter till tidigare forskning. 5

7 Från fattigvård till en trygg och aktiv ålderdom Före framväxten av den kommunala hemtjänsten var det familjen som stod för både försörjning och vård av de allra flesta äldre. För de som inte hade familj eller där familjen inte hade ekonomiska möjligheter att ta hand om sina gamla, var fattigvården det enda alternativet (Eliasson, 1996). Detta var sekelskiftets offentliga äldreomsorg, som innebar att de gamla fick minimal försörjning, bostad och vård. Denna form av äldreomsorg började uppfattas som inhuman och otidsenlig och varje kommun ålades att inrätta ålderdomshem vid instiftandet av fattigvårdslagen Vid mitten av talet utreddes ålderdomshemmens framtid där ambitionen var att de skulle moderniseras och inriktas på alla äldre oavsett samhällsklass. Ålderdomshemmen skulle vara hemlika och den som så önskade skulle få eget rum, där den som ville kunde ha sina egna möbler. Under 1940 och -50 talet antog riksdagen Sveriges första äldrepolitiska riktlinjer, som innebar en kraftfull satsning på ålderdomshemmen. En åldringsvårdsutredning tillsattes där de äldres behov av olika former av hjälp och stöd skulle utredas och där hjälp i gamla människors hem lyftes fram. Nya riktlinjer för äldreomsorgen antogs också av riksdagen där målsättningen var att de gamla, utan allt för stora personliga påfrestningar skulle ha möjlighet att leva ett oberoende liv så länge som möjligt i sina egna hem (Szebehely, 1999). Under 1950, -60 och -70 talet innebar den kommunala hemhjälpens framväxt en valfrihet där äldre i olika sociala skikt kunde välja mellan att stanna i sitt eget hem eller flytta till barnen eller ålderdomshemmet (Eliasson, 1996). Äldreomsorgen genomgick stora förändringar under 1990-talet, då Ädelreformen genomfördes. Utgångsläget var en helhetssyn på den äldre människan. Sociala och medicinska behov skulle tillgodoses på ett sammanhållet sätt. Detta innebar en förskjutning av ansvar och arbetsuppgifter från landstingen till kommunerna. Institutionstänkandet övergavs och rätten till ett kvarboende förstärktes, antingen i det ordinära boendet eller i en särskild boendeform såsom sjukhem, ålderdomshem, servicehus och gruppbostad. Där den egna bostaden sågs som förebild, kopplad till gemensamma utrymmen för social samvaro och tillgång till vård och omsorg (SOU 2003:91). Med Ädelreformen infördes ett kommunalt betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter. Där kommunen också ansvarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska eller 6

8 tekniska resurser. Utvecklingen som skett efter Ädelreformens genomförande har medfört en väsentligt ökad vårdtyngd hos dagens brukare av kommunal vård och omsorg. Detta ställer höga krav på en effektiv och fungerande samverkan mellan kommuner och landsting (Ibid.). Dagens framtidsbild omfattar flera generationer, där barnen kommer att växa upp i ett samhälle med fler människor i 70-, 80- och 90- årsåldrarna än någonsin tidigare. Grunden för deras bild av ett samhälle för människor i alla åldrar kommer att läggas under de närmaste åren när vi kommer att möta effekterna av en åldrande befolkning (ibid.). Stora födelsekullar under och efter andra världskriget i kombination med minskad dödlighet i de äldre åldersgrupperna innebär att befolkningen blir allt äldre i framtiden (Äldreberedningen 2002:10). I och med detta står Sverige inför en befolkningsförändring som innebär att antalet och andelen äldre människor ökar och därmed ställs förändrade krav på samhället att möta omsorgsbehoven hos de äldre människorna (SOU 2003:91). Den största generationen i Sveriges historia kommer att finnas med under flera decennier framöver, nämligen fyrtiotalisterna. År 2005 fyller de äldsta av dessa fyrtiotalister 65 år och har förväntningar på sin pensionering och kommande ålderdom (SOU 2002:29). Till skillnad från tidigare generationer har fyrtiotalisterna under sitt aktiva liv erfarenheter av att ställa krav på den offentliga servicens omfattning och kvalitet och kan till följd av sin storlek utgöra en stark politisk kraft för resurser till de behov av vård och omsorg som uppstår när de blir äldre. Det finns all anledning att förmoda att levnadsvanor, värderingar och attityder skiljer sig avsevärt mellan dessa generationer. Morgondagens äldre har levt sina liv under helt andra betingelser än dagens äldre och kommer därför sannolikt att ha helt andra önskemål än vad som är fallet i dag. Det är inte möjligt att under en så lång tid som år förutsäga på vilket sätt livsstilarna kommer att förändras, men det är ytterst sannolikt att en förändring kommer att äga rum (Äldreberedningen 2002:10). Förmodligen kommer morgondagens äldre män att vara mer vana vid att självständigt sköta hushållssysslor än dagens äldre män. Morgondagens äldre kvinnor kommer i stor utsträckning att ha förvärvsarbetat innan de går i pension och har kanske lägre anspråk på att ha ett välskött och välstädat hem än dagens äldre kvinnor (Ibid). 7

9 Alla i befolkningen berörs och påverkas av beslut om hur framtidens omsorg om äldre människor ska se ut. Eftersom åldrandet under de sista levnadsåren för de allra flesta är förknippat med att vara beroende av andra, och av vård och omsorg är det därför viktigt för människor att känna trygghet och inte behöva oroa sig för att få hjälp den del av livet man behöver det (SOU 2003:91). År 1998 beslutade riksdagen om nationella mål (prop.1997/98:113) för äldreomsorgen som innebär att människor ska kunna åldras i trygghet och med fortsatt oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Människors vardagsliv från års ålder och uppåt är en huvudfråga inför framtiden. Vardagslivets möjligheter, delaktighet, oberoende och gemenskap ska ge förutsättningar för framtidsfrågorna framförallt när det gäller behovet av omsorg och boende. Äldre personers vardagsliv omfattas av hälsa, boende och närmiljö, tillgång till handel, service och trafiklösningar. Åldrandet är individuellt och individernas enskilda kunskaper, insikter och beslut blir avgörande för hur aktiva de blir som äldre, beroende på om de hindras av den miljö de lever i (SOU 2002:29). Hur behovet av resurser för vård och omsorg kommer att utvecklas i framtiden påverkas av ett flertal faktorer. För en del av dessa faktorer finns kunskap om utvecklingen under de senaste decennierna. För andra faktorer saknas information om både utvecklingen och dagsläget. För ytterligare några faktorer är det inte möjligt att få information om den framtida utvecklingen. (Äldreberedningen 2002:10). Demografi Intresset för och undersökningar av åldersstrukturen och dess konsekvenser har ökat i Sverige under den senaste tiden. Demografiska kartläggningar visar att åldersstrukturen och obalansen ser olika ut i olika delar av Sverige och skiljer sig åt mellan kommunerna. De samhällsförändringar som redan knyts till den demografiska förändringen med allt fler äldre är den allt större försörjningskvoten, efterfrågan på vård och bostadsefterfrågan. Det är faktorer som påverkar välfärden för framtidens äldre. Den förväntade minskningen av arbetskraftsutbudet kommer att inträffa samtidigt som efterfrågan av offentligt tillhandahållna tjänster ökar (Andersson, 2002). 8

10 I de två kommuner som undersökts har den ena kommunen haft en inflyttning på +26 personer medan den andra kommunen haft en utflyttning på -35 personer fram till den 31 december Av bilaga 5 kan man utläsa att den arbetsföra delen av befolkningen, år är den viktigaste för svensk ekonomi. Den kommer att öka fram till år 2010 varefter den sedan kommer att plana ut. I denna grupp ingår fyrtiotalisterna som inom en snar framtid kommer att pensioneras. Vidare visar bilaga 5 att åldersgrupp 0-19 år har en svag uppgång efter år Före detta år visar kurvan en nedgång år 1990 för att därefter stiga en aning. Åldersgrupp 65+ har en kurva som visar kontinuerlig tillväxt. Denna grupp kommer inom en tjugoårsperiod att vara den mest vårdkrävande. Bilaga 6 visar för åldersgrupp år en brant stigning år Detsamma gäller för årsgrupp 80+. En brant stigning sker runt år Under dessa år kommer vårdbehoven att öka markant (SCB). Ekonomi Uppfattningen om vad som är nödvändigt för att överleva har både en kulturell och en materiell innebörd som varierar från samhälle till samhälle och som förändras i takt med att de ekonomiska förhållandena utvecklas (Thorslund & Larsson, 2002). Många äldre kommer att ha bra ekonomi, bra utbildning och mycket släkt och vänner. Men det kommer att vara stora skillnader. En del kommer att ha det mycket bra, andra mycket dåligt. Många kvinnor kommer att ha det sämre än män, många invandrare kommer att ha det sämre än personer som är födda i Sverige. Det kan komma att bli ännu större skillnader för människor under 45 år. En del kommer att vara mycket friskare och ha mycket bättre ekonomi än andra. Det blir färre som arbetar och betalar skatt och det blir dyrare med pensioner, sjukvård och service till äldre (SOU 2002:29). Utredningen visar att befolkningsutvecklingen är ett problem och att allt färre ska försörja allt fler. Det kommer att finnas pengar i landet, men svårigheten blir att kanalisera dem till offentliga utgifter för generell välfärd (SOU 2004:11). För att kunna säga något om de äldres framtida välfärd måste pensioner och offentliga finanser beröras. Många faktorer tyder på att tillväxten i ekonomin kommer att hämmas av det begränsade arbetskraftsutbudet. Detta kan leda till ett mindre skatteunderlag och mindre offentliga inkomster. Den offentliga sektorn kommer att stå inför ökade krav på sjukvård och omsorg. Faktorer som kan påverka detta kan vara att öka barnafödandet. 9

11 Rent allmänt hotas den ekonomiska tillväxten av att demografiska förändringar medför begränsningar i arbetskraftsutbudet. Produktionen blir lägre annars. Trots ogynnsam demografi och pressade offentliga finanser förefaller alla studier vara ense om att den materiella välfärden stiger. Tillväxten fortsätter även per capita (OFR, 2002). Ett annat sätt är att höja arbetskraftsutbudet bland befolkningen i arbetsför ålder. Ett stort problem är att de äldre mellan år lämnar arbetet i förtid. Detta är en märklig kontrast till den goda hälsoutvecklingen som skett för de äldre. Förklaringar har varit företagens attityder till den äldre arbetskraften och att regering och riksdag ofta beslutat att underlätta ett tidigt utträde ur arbetslivet. Detta är till exempel för att skapa gynnsammare förutsättningar för de unga att få ett arbete. Den äldre arbetskraften måste ges möjlighet till flexibla arbetstider och att stimuleras till deltidsarbete i stället för att sluta helt. Det har också framhållits att arbetskraftsinvandringen måste underlättas. Men problemet är var alla dessa invandrare skall tas ifrån, för att kunna passa in på den svenska arbetsmarknaden. Det krävs stora förändringar för att kunna väga upp den stora ökningen av äldre (OFR, 2002). Hälsa och funktionsförmåga Funktionsförmåga är ett omfattande begrepp, som avser sådant som på olika sätt har att göra med hur man klarar av det dagliga livet och vilket behov man har av hjälp och stöd. Det är med ökande ålder en allt högre andel som behöver hjälp med vardagliga aktiviteter. De sista levnadsåren är tiden då den största delen av en människas vårdbehov inträffar. Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och handikapp, problem med syn, hörsel och rörelseförmåga blir vanligare. Men det är därmed inte sagt att sjukdom och åldrande är liktydiga begrepp, utan många bibehåller en god hälsa högt upp i åren. Allt fler personer når hög ålder vilket gör att fler också kräver mer sjukvård och behöver olika former av medicinska insatser där förbättrade behandlingsmöjligheter gör att fler lever längre (Berg, 1996). Utvecklingen av de äldres hälsa och funktionsförmåga är svår att bedöma men det är naturligt att högre levnadsålder innebär förbättrad hälsa i de äldre åldersgrupperna. Åldrande är något normalt och inte en sjukdom, men det kan vara svårt att skilja mellan normalt åldrande och sjukdom (Äldreberedningen 2002:10). Sjukdomar och handikapp är inte de enda faktorerna som påverkar upplevelsen av den egna hälsan och funktionsförmågan utan även olika sociala och psykologiska faktorer spelar in såsom 10

12 nedstämdhet och bristande tillfredställelse med livet. Även den inställning och attityd samhället har till äldre spelar in. Dessa förhållanden åstadkommer lätt att människor upplever sin hälsa som sämre än vad den egentligen är, många äldre upplever sig som svaga och sjuka utan att vara det. Ensamhet och isolering är även något som kan inverka negativt på hälsoupplevelsen (Berg, 1996). Viktiga individ- och samhällsrelaterade faktorer som påverkar utvecklingen av de äldres hälsa och funktionsförmåga är kön, yrke, utbildning, levnadsvanor och hälsa under åren fram till pensioneringen. Tillgången till sociala nätverk och individens födelseland är även av stor betydelse. Kvinnor, högre tjänstemän, högutbildade och födda i Sverige lever längre än andra grupper. Förvandlingen från jordbruks- och industrisamhälle till tjänstesamhälle samt den ökade utbildningsnivån hos befolkningen är en av förklaringarna till den hittillsvarande förbättringen av hälsa och funktionsförmåga hos äldre. Minskad rökning, bättre kostvanor och ökad motion är andra faktorer som anses ha bidragit till den positiva hälsoutvecklingen. Det är inte självklart att förbättrade levnadsvanor kommer att fortsätta bidra till en positiv hälsoutveckling. Trots förbättrade kost och motionsvanor har det sedan början av 1980-talet skett en ökning av andelen överviktiga. Hälsan och funktionsförmågan hos de framtida äldre kommer att påverkas av framsteg inom den medicinska vetenskapen och av förändringar i samhällets infrastruktur. Vad gäller bedömningen av den medicintekniska utvecklingen behöver kunskapsunderlaget förstärkas, i synnerhet vid behandlingen av demenssjukdomar (Äldreberedningen 2002:10). Ett genombrott i behandlingen av Alzheimers sjukdom skulle kunna innebära betydande minskningar av kostnaderna inom äldreomsorgen. Funktionsförmågan hos de äldre är också beroende av hur samhällets infrastruktur är organiserad. Framtidens äldre kommer att vara vana vid att använda Internet i betydligt större utsträckning jämfört med dagens äldre. En rad tjänster som idag kräver personligt besök vid offentliga och privata serviceinrättningar kommer äldre i framtiden att kunna uträtta hemma vid sin dator. Exempel på sådana tjänster är post och bankärenden, inköp av livsmedel och andra varor. Å andra sidan kommer en fortsatt utglesning av serviceinrättningar att öka funktionshindren för dem som inte kan använda Internet. Detta gäller i synnerhet på 11

13 landsbygden. Det är dock sannolikt att den tekniska utvecklingen kommer att öka funktionsförmågan hos äldre med fysiska funktionshinder (Äldreberedningen 2002:10). Nationella mål En nationell handlingsplan för äldrepolitiken antogs 1998 av Riksdagen. Där slås fast att äldreomsorgen skall vara finansierad genom skattemedel och tillgänglig efter behov, inte skiktad efter klasstillhörighet. I samband med att den nationella handlingsplanen antogs, beslutades även om nationella mål för äldrepolitiken (prop.1997/98:113), där syftet var att skapa en nationell samling och enighet kring åtgärder för att utveckla äldrepolitiken på lång sikt (Skr. 2002/03:30). Syftet var även att skapa tydlighet om vad alla berörda aktörer bör sträva efter inom äldrepolitiken. De nationella målen lyder: Äldre människor skall kunna åldras i trygghet och med bevarat oberoende, de ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. De ska bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg (prop.1997/98:113). Dessa mål omfattar både individ och samhälle, människans värde och människans väl, insatser för äldre människor och insatser av äldre människor själva. Välfärdspolitikens mål enligt regeringen är att ge alla människor förutsättningar att leva ett gott liv (SOU 2003:91). Det kommunala självstyret garanterar att många beslut fattas nära människorna, med hänsyn till lokala förhållanden. Det blir klara besked till medborgarna samtidigt som det blir lättare att dra åt samma håll och mobilisera gemensamma resurser. De nationella målen skall ge en inriktning av den framtida äldrepolitiken, där regering, riksdag, kommuner, landsting och myndigheter från sina egna utgångspunkter har uppgiften att söka uppnå målen. Detta gäller även för organisationer, näringsliv och inte minst för alla enskilda människor. Kommunerna kan med utgångspunkt från målen utarbeta lokala äldrepolitiska handlingsprogram. Innebörden av de nationella målen är att äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande. Detta innebär att äldre skall ha inflytande i samhället som boende, patient, mottagare av hemtjänst och som medverkande i processen inför beslut i kommuner och landsting, vilka rör hur äldres erfarenheter skall tillvaratas. Möjligheten att arbeta om de själva vill och möjligheten att förmedla sina kunskaper till yngre generationer skall finnas. Det ska även finnas möjligheter att lära nytt och förmåga och lust att få nya kunskaper, färdigheter och 12

14 intressen skall tillgodoses. De äldre skall också finnas med när framtidens informationssamhälle växer fram (prop. 1997/98:113). Äldre skall känna trygghet och leva ett oberoende liv som bland annat betyder att äldre skall ha en tryggad ekonomi. Pensionssystemet skall vara pålitligt och följsamt mot samhällsekonomin. Även den som blir beroende av exempelvis äldreomsorgens insatser skall ges möjlighet att påverka sitt liv och sin vardag genom att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Att kunna få sina vårdbehov tillgodosedda i hemmet så långt det är möjligt och inte bli tvungen att flytta på grund av sjukdom eller handikapp. De äldre skall kunna röra sig fritt i bostadsområden, i butiker och restauranger, på gator och med kollektivtrafik. Det är av stor vikt att tillgänglighet till allmän service planeras av samhället på ett sådant sätt att dessa behov tillgodoses, så att de äldre kan känna sig trygga både hemma och ute på gator och torg (Ibid.). Äldre skall mötas med respekt innebär att de äldre inte skall diskrimineras på grund av sin ålder. De skall behandlas rättvist, jämlikt med aktning oavsett ålder, kön, ekonomiska förutsättningar, ras eller etnisk bakgrund, funktionshinder eller annan omständighet. De skall också ses som individer där de individuella behoven och önskemålen skall vara avgörande. Äldre skall ha tillgång till en god vård och omsorg som bland annat innebär att så långt som möjligt kunna bo kvar hemma i sin ursprungliga bostad så länge som de själva önskar. Hjälp och stöd i den vardagliga livsföringen skall ges liksom hjälp med personlig omvårdnad eller sjukvård. Där vårdbehoven är stora skall möjlighet finnas att flytta till en särskild boendeform och ha tillgång till en vård och omsorg som passar för varje individ. Tillgängligheten till hälsooch sjukvård skall finnas på samma villkor som för yngre människor och varje individ skall kunna lita på att vård och omsorg har god kvalitet. Personliga önskemål skall tillgodoses så långt det är möjligt vid vård i livets slutskede, ingen skall behöva dö ensam, alla skall få avsluta livet med värdighet och i frid. I socialtjänstlagen anges att samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund skall främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhället. Det stadgas vidare att socialnämnden skall verka för att äldre människor får leva och bo självständigt och under trygga förhållanden och med respekt för deras självbestämmande och integritet. I hälso- och sjukvårdslagen slås fast att målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (prop. 1997/98:113). 13

15 Metod Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur intervjupersonerna planerar för den framtida äldreomsorgen utifrån kommunernas ekonomi, det demografiska läget och de äldres hälsa - och funktionsförmåga. För att få en bra förståelse av intervjupersonernas tankar om framtiden föll vårt metodval på en kvalitativ studie. Enligt Kvale (1997) är den kunskap som förvärvas i en forskningsintervju en mellanmänsklig situation mellan intervjuaren och den intervjuade, där båda parter har ett gemensamt intresse för ämnet. Vetenskap bör frambringa kunskap, och denna kunskap bör vara ny och systematisk och erhållas på ett metodiskt sätt (ibid.). Studien bygger på intervjuer av personer med beslutande och ledande ställning inom social omsorg såsom politiker och tjänstemän, men även på sekundärdata i form av studier och tidigare forskning som genomförts och framlagts av forskare inom ämnesområdet. De källor som vi använt oss av har kritiskt granskats och noggrant valts ut. Det fanns en stor mängd litteratur i ämnet och vi har sökt kunskap i både litteratur och artiklar. Utifrån syftet valde vi att intervjua fem personer med beslutande och ledande befattning inom kommunal äldreomsorg i två inlandskommuner i Norrbotten. Dessutom valde vi att intervjua en läkare inom specialistmedicin. Detta för att vi ville få en inblick i hur forskningen inom den medicinska utvecklingen kan komma att påverka den framtida äldreomsorgen. Skriftlig information (bilaga 1-2) angående studien och dess syfte skickades till de utvalda intervjupersonerna. Därefter kontaktades informanterna per telefon. Tid och plats för intervjun bestämdes enligt informanternas önskemål. Den information som delgavs undersökningspersonerna var vårt syfte med studien, intervjupersonernas anonymitet, frivilligt deltagande samt att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Intervjuerna genomfördes på intervjupersonernas arbetsplats efter deras egen önskan. Dessa varade ungefär en timme och vi använde oss av bandspelare. Vilket gjordes för att underlätta bearbetningen av materialet och för att få med all information under intervjutillfället. Varje intervju skrevs ordagrant ned efter genomförandet, sedan analyserades och kodades materialet för att hitta gemensamma kategorier att dela in materialet i, utifrån de frågeställningar (bilaga 3) vi ville ha svar på. Svenning (2003) beskriver analysen som en kedja av tolkningar av verkligheten men som även består av 14

16 forskarens förförståelse. Kodning innebar enligt Svenning (2003) att man sätter etiketter och skapar begreppskategorier. Begreppsbildningen är viktig i all forskning och speciellt viktig i den kvalitativa analysen. Analysen står i ett direkt beroendeförhållande till begrepp och teori. Det är dessa som styr tolkningen, som i sin tur skapar nya begrepp Den kvalitativa analysen måste också ha en teoretisk förankring och kännetecknas av att forskaren utifrån det insamlade materialet tränger djupt in i problematiken. Vi gav oss in i vår undersökning med öppna sinnen men var även medvetna om vår förförståelse som byggde på erfarenheter som vi förvärvat genom arbete inom äldreomsorgen och genom kunskaper som vi fått under våra år som studenter vid sociala omsorgsprogrammet, samt genom de samtal som vi haft med andra människor i vår omgivning. Metoddiskussion Att ta reda på hur framtiden kommer att te sig var inte någon enkel uppgift, då den mesta forskningen handlar om antaganden, förhoppningar, gissningar och statistik. Ingen kan i dagsläget tala om för oss hur äldreomsorgen med säkerhet kommer att se ut år Därför är vår studie en hypotes utifrån hur personer med beslutande ställning inom kommunal äldreomsorg tror att det kan komma att se ut. Vi genomförde vår studie genom att intervjua sex personer som i dag har möjlighet att påverka planeringen av framtidens äldreomsorg. För att få en bättre bild av hur framtidens äldreomsorg skulle kunna tänkas se ut hade vi kunnat göra en enkät undersökning bland fyrtiotalisterna. Men vi valde att begränsa oss till beslutsfattare eftersom vi ansåg att det är dessa personer som i dag kan ha denna inblick. Vårt önskemål var att ha med åtta informanter i studien, men vi upplevde det svårt att boka in intervjuer med några av informanterna då de var upptagna med annat. Det tog längre tid än vi hade beräknat. En av de tillfrågade informanterna dök aldrig upp på avtalad tid och plats. Därför tillfrågades en annan informant om en intervju. Läkaren som vi tillfrågade intervjuades via telefon på grund av att denne hade svårt att boka in en tid som passade. Denne ringde upp en av oss då den kunde intervjuas. Ytterligare en av de tillfrågade informanterna var mycket svår att få kontakt med. Därmed nöjde vi oss med att ha sex informanter till studien. 15

17 Analys av framtidens äldreomsorg Analysen av materialet ger en beskrivning av vilka tankar politiker och tjänstemän har när det gäller planerna inför framtidens äldreomsorg. I materialet finns också en läkares tankar om vad som kan påverka framtiden, hur det såg ut förr, hur det ser ut i dag och hur man kan tänka sig att det kommer att se ut vad gäller hälsa och sjukvård hos äldre. Förutom informanten som var läkare inom specialistmedicin med inriktning mot äldres sjukdomar, var övriga fem personer med ledande och beslutande ställning såsom politiker och tjänstemän inom kommunal äldreomsorgsverksamhet. God kvalitet Den inledande frågan i vår intervju handlade om vad intervjupersonerna hade för tankar om vad som kommer att vara god kvalitet inom äldreomsorgen år Det flesta av informanterna hade relativt överensstämmande svar och menade att den grundläggande synen om vad god kvalitet kommer att handla om framöver, är att det kommer att vara en mer individuell fråga än vad det är idag. Där självbestämmande, respekt och valfrihet att få den vård, omsorg och service jag som brukare själv anser mig behöva. Möjligheten att få bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt kommer att vara den viktigaste grundtanken. En av de intervjuade hade just denna åsikt som framgår av följande: Att bli respekterad, få ha självbestämmande och att man fortfarande utgår från Socialtjänstlagen då den kvarstår oavsett vilket decennium vi är i, måste vi alltid utgå från den och det är min syn på god kvalitet. Det visade sig att de intervjuade deltar i seminarium och träffar med andra i landet vad gäller fyrtiotalisternas inträde i äldreomsorgen. Utifrån de diskussioner som förs under dessa seminarier, planerar kommunerna inför framtiden. Idag tror man att det viktigaste för framtidens omsorgstagare är möjligheten att kunna bo kvar hemma så länge de orkar, men också att kunna bo i närheten av en viss typ av service, där det finns möjlighet att köpa de tjänster man själv anser sig vara i behov av och kunna ta del av tjänster i den utsträckning de själva vill. Intervjuerna visar också på det som beslutsfattarna även tror kommer att efterfrågas i framtiden, nämligen en viss social gemenskap i seniorboende, där äldre kommer att vilja bestämma mer själva. När de vill ha service vad för slags service och vård de vill ha. Alla informanter var överens om att 16

18 det kommer att bli mycket tuffare än i dag när fyrtiotalisterna går i pension och blir i behov av vård och omsorg. En av informanterna menade att det är fyrtiotalisterna som har varit med och kan lagstiftning och rättigheter samt är bra på att ta för sig. Vad som kommer att visa sig i framtiden är att det måste finnas större valmöjligheter. Ett annat tankesätt som vi får i framtiden och som vi redan idag har börjat se, det är att brukaren och de närstående vill bestämma mer själva. för idag är det vi fyrtiotalister som är anhöriga. En av intervjupersonerna ansåg också att god kvalitet är när alla har rätt till samma kvalitet på omsorgen oavsett den enskilde brukarens ekonomi. De flesta av informanterna var överens om att det är hemtjänsten som kommer att öka, och att en omstrukturering kommer att ske, från gruppboenden till ökad hemtjänst. Folk kommer att vilja bo kvar hemma eller på det som idag kallas för seniorboende +55, i framtiden kanske det kan kallas för +75 där pensionärer kan bo och det finns möjligheter att få den service som de vill ha. Något som även framgick under intervjuerna var att det finns vissa faktorer och förändrade krav som man räknar med att framtidens äldre kommer att ställa på sin äldreomsorg. För att kunna upprätthålla en god kvalitet i framtiden, måste kommunerna ta hänsyn till dessa krav när de planerar för framtidens äldreomsorg. En av informanterna berättar att de bland annat jobbar med långsiktiga mål som till exempel med en budget på minst tre år där fokus ligger på verksamheten och att det är viktigt att inte blockera beslut för att vinna politiska poäng. En av de intervjuades visioner om att planera en äldreomsorg med god kvalitet: Min framtid är att man ska ha en stabil politisk ledning som kan jobba med framtiden där man fokuserar den större delen på verksamheten och inte enbart lägger fokus på ekonomi. En annan synpunkt för att i framtiden kunna erbjuda en bra service med god kvalitet var att det måste komma in fler aktörer med fler alternativa lösningar för äldreomsorgen. Detta för att kunna leva och bo kvar i glesbygd och inland, där man måste vara beredd att lägga upp servicen i samhället på ett annat sätt. Enligt en av informanterna bör man 17

19 titta på vad det kommunala uppdraget innebär och vad andra kan göra samt vad som kan krävas av medborgarna. Hot och möjligheter inför framtiden På frågan om vad intervjupersonerna ser som det största hotet inför äldreomsorgens framtid är det framförallt två faktorer som flera av informanterna tar upp. Det ena är ekonomin och det andra är kompetensförsörjningen. När det gäller ekonomin svarar en av informanterna att förutsättningen för att klara vården för alla, är pengarna. Finns det för lite pengar i en kommun blir det problematiskt att kunna bedriva omsorg med den kvalitet som bör finnas. En annan svarar att om kommunen ska stå till svars för det mesta och budgeten går utanför ramarna så är det absolut största hotet, utflyttningen. Ekonomin och befolkningsmängden hör ihop. Det handlar om att man har en kaka att fördela och den måste bli större. Det är där lösningen sitter. Möjligheterna att ge en bra omsorg med god kvalitet är att få i gång kommunen som helhet menar två av informanterna. Till exempel att det flyttar in barnfamiljer och potentiell arbetskraft i kommunerna, företagande får in pengar till kommunen. En tredje informant nämner ekonomin som ett stort hot och menar att det inte är bra att de som har god ekonomi kan köpa sig bättre vård och omsorg än de med sämre ekonomi, kommunerna måste ha ett bra grundkoncept för alla. Det får inte bli något hot att ekonomin ska styra, vilken kvalitet på äldreomsorg var och en skall få. En annan av informanterna uttrycker sig så här: Det är klart att jag måste betala mycket om jag hamnar där, jag har ju råd. När det gäller kompetensförsörjningen, och personalresurserna ser intervjupersonerna det som ett möjligt hot mot en god kvalitet. Inte bara det att det kan bli ont om personal i en tid då de som ska ha omsorg och hjälp är fler än de som finns ute i förvärvslivet. Utan även att det blir svårt att hitta personal som är motiverad att arbeta inom äldreomsorgen. En av informanterna uttrycker problemet med att vi bor i en kommun, 18

20 där det inte finns så stora valmöjligheter för kvinnor vad gäller att välja yrke. Detta gör att många som går in i vård och omsorgsyrket endast ser det som en försörjningsmöjlighet. Informanten menar vidare att svårigheten ligger i att de som kommunal arbetsgivare inom vård och omsorgsyrket inte kan ställa samma höga krav på personalen som till exempel i en privat regi. Även om vi har anställningsintervjuer så kan vi inte ställa krav som; om du vill arbeta hos oss så måste du ställa upp på det här, annars är vi inte intresserad av dig och då får du gå. Men kompetensförsörjningen ses också som en av möjligheterna till en god omsorg i framtiden då en av de intervjuade menar att en av de stora förutsättningarna är att få tillgång till motiverad personal som trivs med sitt jobb, det är A och O. I dagsläget är det mest bekymmersamt hur vi motiverar ung personal att vilja arbeta med äldre speciellt eller inom sjukvård överhuvudtaget, menar en av informanterna. De unga är för få: När fyrtiotalisterna går i pension och sedan behöver sjukhusvård, vad har vi då att erbjuda, var finns personalen som jobbar? I framtiden kommer det att vara ett stort problem med rekryteringen, det finns inte nog mycket människor helt enkelt. Framtida förändringar av de äldres hälso- och sjukdomstillstånd När det gäller förändringar av de äldres hälso- och sjukdomstillstånd i framtiden berättar läkaren att de äldre förefaller att leva längre och blir friskare. Detta innebär att de äldres behov av akut sjukhusvård inte är så stort jämfört med tidigare. Medicineringen har blivit bättre och det resulterar i att människor drabbas av sjukdomar i högre ålder, när man är ganska skör. Vilket kan innebära att det då behövs mer intensiv vård och akut sjukhusvård av olika slag. Gällande den framtida utvecklingen av läkemedel kan ålderdomen påverkas, genom kontroller på vårdcentralen upptäcka sjukdomar fortare och kan gå in och behandla dessa i ett tidigare skede. Kanske börja behandla hela människan istället för att bara titta på exempelvis kärlkrampen, att även undersöka om det är något annat som också ska 19

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Svar till SPF från Moderaterna Hallstahammar. Svar till frågor angående vård och omsorg

Svar till SPF från Moderaterna Hallstahammar. Svar till frågor angående vård och omsorg Svar till SPF från Moderaterna Hallstahammar Svar till frågor angående vård och omsorg 1. I Hallstahammar ska ålder inte spela någon roll för hur man trivs eller blir bemött. Alla invånare i hela kommunen

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN MILJÖPARTIET DE GRÖNA Riksdagen 100 12 Stockholm Torsdagen den 23 november 2011 Mynttorget 2 (besöksadress) HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN TIO FÖRSLAG FÖR EN GOD OMSORG sid 2 av 7 Sverige är

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv Magnus Nilsson Karlstad universitet Historik och bakgrund Under medeltiden var böndernas barn och släktingar skyldiga att ta hand om sina gamla.

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

C-UPPSATS. Tills döden skiljer oss åt

C-UPPSATS. Tills döden skiljer oss åt C-UPPSATS 2007:064 Tills döden skiljer oss åt Margaretha Hallikainen, Nina Taipaleensuu Luleå tekniska universitet C-uppsats Social omsorg Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Social omsorgsvetenskap

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51)

Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) Kommunstyrelsen 2008-10-13 215 364 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 209 516 Dnr 08.491-73 oktks16 Yttrande över betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning

Läs mer

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rapport TRYGGHET PÅ ÅLDERNS HÖST. 200 nya ögon granskar och ser vägar att höja kvaliteten i äldreomsorgen

Rapport TRYGGHET PÅ ÅLDERNS HÖST. 200 nya ögon granskar och ser vägar att höja kvaliteten i äldreomsorgen Rapport TRYGGHET PÅ ÅLDERNS HÖST 200 nya ögon granskar och ser vägar att höja kvaliteten i äldreomsorgen www.socialdemokraterna.se telefon 08-700 26 00 Trygghet på ålderns höst Sammanfattning Många oroar

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer