En verktygslåda för dig som vill skapa en rökfri miljö och hjälpa dina medarbetare att sluta röka och snusa.

Transkript

1 21 En verktygslåda för dig som vill skapa en rökfri miljö och hjälpa dina medarbetare att sluta röka och snusa.

2 Till dig som vill satsa på en rökfri arbetsmiljö och stödja medarbetare som vill sluta röka eller snusa. Hej! Först och främst vill vi säga TACK för att du engagerar dig i dina medarbetares och hela företagets hälsa. Att satsa på rökfrihet är omtänksamt, hälsosamt och lönsamt. När medarbetarna mår bra, mår organisationen bra. Till din hjälp har vi tagit fram Rökfri på Jobbet, en enkel och effektiv verktygslåda för arbetsgivare. Den bygger på frivillighet, hjälp till självhjälp och många människors samlade erfarenhet och kompetens från tobaksarbetet. Verktygslådan ger dig goda exempel som kan inspirera dig i din betydelsefulla uppgift. Här finns också kontaktpersoner, som kan tipsa dig om utbildning, föredragshållare mm. Adress och telefon hittar du på sid 19 i den här idéskriften. Lycka till! Bra utgångsläge alla mår bra av en fräsch arbetsmiljö och de flesta som röker vill sluta. Ungefär var femte vuxen i Sverige röker. Minst åtta av tio vill sluta vid lämpligt tillfälle, när det känns rätt. Många vill också ha hjälp att sluta. Även många snusare vill sluta. Vi vet att ett erbjudande om stöd på arbetsplatsen kan vara det som behövs för att ta beslutet NU ska jag passa på och försöka sluta! Det finns säkert flera på din arbetsplats som redan är intresserade. Och när några lyckas blir det fler och fler som får lust och mod att göra ett seriöst försök. Satsning på bättre hälsa, ligger i tiden. En rökfri arbetsmiljö ökar trivseln för alla för både rökare och icke-rökare. Det minimerar den farliga passiva rökningen och blir ett positivt stöd för de rökare som vill sluta. Alla vinner! Den som slutar röka stärker sin självkänsla, kondition och hälsa. Riskerna att drabbas av sjukdomar som försämrar livskvaliteten och förkortar livet, minskar kraftigt. Samtidigt tjänar den som fimpar för gott flera tusen skattefria kronor per år. För arbetsgivaren är en satsning på rökfritt ett sätt att visa sitt engagemang i personalens hälsa och välbefinnande. Vinsterna ligger i friskare medarbetare, fräschare arbetsmiljö samt minskade kostnader för rökpauser och sjukfrånvaro. Med vänliga hälsningar Margaretha Haglund, Chef för Tobaksuppdraget Statens folkhälsoinstitut Anette Jansson Projektledare Rökfri på Jobbet Hjärt-Lungfonden 2

3 Enkel och effektiv verktygslåda Den idéskrift du håller i din hand. Här finns fakta, tips och goda exempel för att jobba med frågan om rökning på din arbetsplats. Professionellt program för att sluta. Boken Fimpa dig fri, internetprogrammet Pepp och Sluta-Röka-Linjen med personlig telefonrådgivning. Skyltar och flygblad för att marknadsföra Rökfri på Jobbet på din arbetsplats. Adress och telefon till kontaktpersoner i hela landet som kan ge dig som arbetsgivare råd och stöd. Behöver du mer material? Ladda ner från eller beställ i butiken 6 starka skäl för att satsa på en rökfri arbetsplats Personalens hälsa! Personalen är den viktigaste tillgången på varje arbetsplats. Företagets framtid! När medarbetarna mår bra mår företaget bra. Etik och goodwill! Alla uppskattar ett hälsomedvetet, framsynt företag. Fräschare arbetsmiljö! Sunt och trivsamt för alla. Bättre ekonomi! Rökarens extra rökpauser och sjukskrivningar kostar arbetsgivaren en extra månadslön om året. Tobakslagen! Varje arbetsplats ska arbeta aktivt för att minimera risken för passiv rökning. Arbetsgivarna nöjda! En utvärdering gjord vid Mälardalens Högskola visar att arbetsgivarna tycker att Rökfri på Jobbet är en inspirerande och praktisk verktygslåda. Årets julklapp till de anställda, har SAF-tidningen sagt. Innehåll Enkelt, roligt, effektivt. Så går det till... Individuellt, omtänksamt, professionellt. Så hjälper du medarbetare att sluta... 6 Rökfri miljö. Tobakspolicy, handlingsprogram mm... Lönsamt, alla vinner Goda exempel Många arbetsgivare vill hjälpa sina medarbetare att sluta röka, rapport Hur farligt är det att röka och snusa? Vad kostar rökningen ditt företag? Kalkylblad Hur är det med rökningen på ditt företag Förslag till enkät Kontaktpersoner, föreläsare, surf- och lästips mm

4 Frågor & svar Ska arbetsgivaren verkligen lägga sig i om folk röker? De flesta som röker vet att det är skadligt för hälsan. Många inser också att de utsätter sin omgivning för passiv rökning. När arbetsgivaren tar ställning för en rökfri miljö och erbjuder hjälp att sluta röka, upplevs det ofta som positivt. Det är självklart att arbetsgivaren följer lagen och bryr sig om att de anställda mår bra. Dessutom vill nästan alla arbetsplatser uppfattas som friska och hälsomedvetna. Läs mer om vinsterna på sid 10. Hur stora är chanserna att satsningen lyckas? Räkna med att minst procent lyckas sluta med Rökfri på Jobbet. De som tar hjälp av Sluta-Röka-Linjen har störst chans att lyckas. 30 procent av de rökare som ringer dit blir rökfria. Läs om företag som lyckats med Rökfri på Jobbet på sid 12. Vad säger lagen om tobaksrök? Arbetsgivaren är skyldig att se till att ingen anställd mot sin vilja utsätts för tobaksrök på arbetsplatsen. Men skyddet är fortfarande (2004) sämre för restauranganställda och personer som arbetar i andras hem. Lagen kommer med stor sannolikhet att ändras så att restauranganställda får samma skydd som andra. Läs om tobakspolicy på sid 8 och passiv rökning på sid 16. Hela lagtexten hittar du på Enkelt, roligt, effektivt! Arbetet med Rökfri på Jobbet är en rolig och tacksam uppgift. Vad krävs det för att lyckas? Framgångsrecept! Det är lika bra att säga det på en gång ett Rökfri-på-Jobbet-projekt sköter INTE sig självt. Det krävs ett äkta engagemang från företagets ansvariga och en Rökfri på Jobbet-representant, som håller i projektet. För att lyckas bör projektet också vara en del av en väl förankrad och känd tobakspolicy. Läs mer om tobakspolicy och rökfri miljö på sid 8. Erbjudande utan krav Att sluta röka eller snusa är ett personligt beslut som ingen arbetsgivare kan påtvinga någon. Det är viktigt att erbjuda stöd, utan att ställa krav. Det gäller att de som vill sluta får ett lockande erbjudande utan att hon/han behöver känna sig pressad eller kontrollerad. Tobaksfrihet innebär stora personliga vinster. Problemet är att de inte märks så snabbt. Abstinensen kan vara plågsam den första månaden. Det kan kännas som om ingenting kan bli roligt mer. Då behövs uppmuntran och stöd. Att bli fri från beroendet är en process som ofta kräver stark motivation, lång tid och flera försök. Läs mer om vinsterna på sid 10. Hur ser utgångsläget ut? Innan du startar kan det vara bra att veta hur många som röker och vill ha hjälp att sluta. På den lilla arbetsplatsen brukar det vara enklast att prata med medarbetarna. I den större organisationen kan det vara klokt att ställa frågan med hjälp av en enkät. Ett förslag till enkät hittar du på, sid 18. Det är för att personalen ska trivas och må bra, som arbetsgivarna satsar på Rökfri på Jobbet. Barbro Holm Ivarsson Statens folkhälsoinstitut, initiativtagare till Rökfri på Jobbet. Hurra! Va du är bra! Tårta eller medalj, extra ledighet eller hälsohelg? Glöm inte att fira framgångarna. 4

5 Hur går det till? Kostnad? Rökfri på Jobbets sluta-röka-program kan kosta företaget allt från 0 till ca avdragsgilla kronor per rökare, beroende på hur ni utformar ert erbjudande. Det som kostar är boken Fimpa dig fri och läkemedel. Det är en fördel om det hela är kostnadsfritt för de som vill sluta. När programmet väl är introducerat genomför de som vill sluta det på egen hand och i egen takt. Programmet kan också användas av snusare och följas i grupp. Gruppen behöver inte ledas av någon professionell, eftersom alla har tillgång till professionell hjälp via Sluta-Röka-Linjen. Förslag till erbjudande/program: 1. Individuellt program, som bygger på boken Fimpa dig fri, sajten Pepp och Sluta-Röka-Linjen. 2. Läkemedel under minst en månad. Du kan utesluta läkemedel och bara erbjuda punkt 1, men kostnadsfria läkemedel är mycket motiverande. Du kan naturligtvis också ge någon annan form av professionell rökavvänjning, t ex via företagshälsovården. Det är en stor fördel om de som deltar får göra det på arbetstid. Läs om programmet på nästa uppslag. Satsa på marknadsföring Använd alla kanaler som finns samtal, intranätet, personaltidningen, affischer mm. Kanske finns det några rökare som vill utmana andra rökare att sluta? Kick-off! Bjud gärna till ett informationsmöte och ta in en professionell föreläsare, som kan berätta om möjligheterna och vinsterna med att sluta. Ordna gärna också en sluta-röka-tävling. Tips på föreläsare kan du få av kontaktpersonerna på sid 19. Svar på tal Jag vill inte gå upp i vikt, övervikt är farligt. Rökning är betydligt farligare än måttlig viktökning. Med nya, bättre mat- och motionsvanor kan man undvika viktökning vid rökstopp. Viktökningen beror bl a på att ämnesomsättningen sjunker när man slutar med nikotin. Det kan också vara så att matlusten ökar när smaklökarna och luktsinnet vaknar till liv. Forskning visar att en av tre inte går upp i vikt. Sluta-Röka-Linjen kan hjälpa till att lägga upp en plan för att undvika viktuppgång. Jag kan inte sluta, jag har försökt förut. Det är vanligt att man har försökt sluta röka eller snusa flera gånger innan man lyckas för gott. Chansen att lyckas ökar för varje försök eftersom man lär sig något varje gång. Livet blir trist utan cigaretterna. De som slutat blir ofta positivt överraskade. De upptäcker att de mår så mycket bättre som icke-rökare. Men under en övergångsperiod kan det förstås kännas lite trist. Min farfar rökte och han blev 90 år. Vi har olika förutsättningar när det gäller livslängd och risk för sjukdom. Det kan vara stor skillnad på hur snabbt olika människor skadas av rökning. Sanningen är att cigaretterna dödar varannan användare. Det är för mycket skräckpropaganda. De flesta som informerar om rökningens faror anstränger sig för att inte överdriva. Sakligt sett är hälsoriskerna skrämmande. Även om alla vet att rökning är farligt är det få som förstår hur stora riskerna egentligen är. Erbjudande och Utmaning hittar du i verktygslådan. Sätt upp dem på anslagstavlorna. Flera ex kan laddas ner på eller beställas i butiken på Cigarettpaketen förses enligt lag med varningstext. 5

6 Rökfria medarbetare så kan du göra: Individuellt, omtänksamt och professionellt De flesta som röker vill sluta röka. Och alla KAN också sluta, när de verkligen VILL. Professionellt behandlingsprogram Rökfri på Jobbet bygger på tre professionella, väl beprövade behandlingsprogram. De som vill sluta väljer själva vilken metod eller kombination av metoder som passar dem bäst. Experternas bästa råd 1. Gratis stöd via Sluta-Röka-Linjen , Linjen är kostnadsfri och bemannad med specialutbildad personal. Där kan man ställa frågor och få professionell behandling via telefon eller e-post. Man får hjälp att lägga upp en personlig plan för att sluta och stöd när abstinensen sätter in. Linjen drivs av Apoteket, Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut. 2. Pepp via Internet. Pepp är ett kostnadsfritt Internet-program, som har utvecklats av experter på Centrum för Tobaksprevention. Man börjar med ett enkelt test. Varje dag får man sedan ett råd som för en närmare ett rökfritt liv. Råden ges på ett utskrivet schema eller via mejl. Under resans gång, frågar Pepp hur man mår och hur det går. På sajten kan man också chatta och få peppning från andra som slutar röka. Pepp drivs av Cancerfonden, 3. Boken Fimpa dig fri är ett effektivt, populärt åtta-veckors-program som är enkelt att följa på egen hand. Boken har skrivits av erfarna rök- och snusavvänjare. Ett exemplar av boken följer med paketet. Beställ så att var och en som vill sluta röka eller snusa får en egen bok. Använd bifogad beställningssedel eller ring och beställ. Information och sluta-röka-råd på flera språk finns på Flygbladet Erbjudande finns i verktygslådan. Fyll i kontaktperson och eventuellt erbjudande om läkemedel och sätt upp på anslagstavlan. Kopiera och dela ut det till dem som vill deltaga. För den som inte vill följa något program finns Expertens bästa råd. A4-bladen kan laddas ner från eller beställas i butiken på Sluta-röka-skola för intranätet På webbplatsen finns ett skräddarsytt kostadsfritt material som kan installeras på ert lokala nät (eller din egen pc). Det innehåller en självinstruerande sluta-röka-skola, en sluta-snusa-skola, motivationsmätare, beroendemätare och faktaartiklar. På får du tillgång till materialet och installationsfilen. 6

7 Frågor och svar om nikotinläkemedel Varför nikotinläkemedel? Forskningen visar att nikotinläkemedel ökar chansen att sluta röka och sluta snusa. Läkemedel underlättar För att programmet ska bli komplett bör erbjudande om läkemedel ingå. Det ökar chanserna att lyckas (se SBU-rapporten om rökavvänjning) och rekommenderas därför av hälso- och sjukvårdspersonal. Att arbetsgivaren ersätter 1-3 månaders förbrukning kan vara rimligt. Det kostar ca 600 kr per person och månad. Eftersom valet av läkemedel är individuellt, bör var och en själv hämta ut preparatet på apoteket. Ofta kan arbetsgivaren komma överens med apoteket om betalning mot faktura. Nikotinläkemedel säljs receptfritt på apotek. Det finns tuggummi, plåster, tabletter mm (se frågor och svar). Rekommenderad behandlingstid är cirka tre månader Bupropion (Zyban) är ett nikotinfritt, receptbelagt läkemedel som minskar abstinensbesvären när man slutar röka. Behandlingen pågår 7-9 veckor. Man kommer överens med sin läkare om ett datum för rökstopp och börjar sedan ta tabletterna ungefär en vecka innan man ska sluta. Hjälp för snusare Rökfri på Jobbet kan också användas för att sluta snusa. En studie från 2003 visar att en tredjedel av de manliga och nära hälften av de kvinnliga snusarna vill sluta. Genomsnittssnusaren får i sig nikotin motsvarande cigaretter per dag. Det innebär ett mycket starkt beroende. Och den som slutar drabbas ofta av svår abstinens. Vi rekommenderar därför att de som vill sluta kontaktar Sluta-Röka-Linjen. Boken Fimpa dig fri kan användas av snusare. Dessutom finns en sluta-snusa-skola på: Läs om snusets skadeverkningar på sid 16. Hur används det? Nikotinläkemedel används under en övergångsperiod (i regel tre månader) när man slutat röka eller snusa. Apotekspersonalen ger råd om vilken typ och styrka som passar bäst. Det är viktigt att följa bruksanvisningen och ta full dos. Vilken typ är bäst? Det är en fråga om tycke och smak. Alla nikotinläkemedel är effektiva. Det finns tuggummi, dagplåster (16 timmar), dygnet-runtplåster (24-timmar), inhalator, tabletter och nässpray (receptbelagd). Vid svår abstinens kan plåstret användas som bas och t ex tuggummi eller tabletter som förstärkning i akuta lägen. På vilket sätt hjälper det? Det tillför en liten dos nikotin på ett skonsamt sätt och lindrar därigenom abstinens. Det är dyrt och innehåller nikotin... Nikotinläkemedel är billigare än cigaretter och används under en kort tid, så att besvären lindras medan man ändrar sina vanor. Jämfört med cigaretter är mängden nikotin mycket lägre. Och man slipper alla andra gifter som finns i cigaretter. Fastnar man inte i ett nytt nikotinberoende? Några har blivit beroende av nikotintugggummi, men inte så många. Om det skulle hända kan man få hjälp av Sluta- Röka-Linjen. För den som är rädd att fastna rekommenderar vi plåster. Nikotinläkemedel hjälper inte... Nikotinläkemedel lindrar besvär vid rökoch snusstopp, men först när viljan finns och man gjort ett ordentligt stopp. Vad ska snusare ta? Börja med det starkaste plåstret och kombinera med tuggummi eller tablett om det blir riktigt svårt. Mer information om läkemedel finns på Apotekets läkemedelsupplysning eller 7

8 Rökfri miljö så kan du göra: Rökfri miljö en fråga om lag och rättvisa För att lyckas med Rökfri på Jobbet behövs en tydlig och känd arbetsmiljöpolicy för tobak. Korridorsnack Jag slutar jobba här om det blir rökförbud. Det är inte förbjudet att röka. Restriktionen gäller VAR du får röka. På vår arbetsplats får man bara röka utomhus (alternativt i rökrummet). Det är förmynderi, förföljelse av oss rökare. Det här handlar inte om rökare eller ickerökare. Det handlar om vår gemensamma arbetsmiljö. Ingen ska behöva bli utsatt för passiv rökning. Alla har rätt till en rökfri arbetsmiljö. Det är min ensak om jag röker på mitt rum. Beslutet om rökfri arbetsmiljö gäller alla. Rök sprids via ventilationssystem och öppna dörrar. Rökning på eget rum strider inte mot tobakslagen om rummet har sådan ventilation att röken inte kan spridas till rökfria utrymmen. I praktiken är det dock svårt att stänga in röken. Ska folk stå och röka utanför entrén? Det är bra om rökningen förflyttas utomhus. Sedan kanske det inte passar att man står och röker precis utanför dörren. En del arbetsplatser har ordnat speciella rökplatser. Framgångsrecept När policyn och handlingsplanen utarbetas är det viktigt att det sker i samarbete med representanter för de anställda, fack, skyddsombud, företagshälsovård, chefer och arbetsledare. Det gäller att: Frågan om rökfri arbetsmiljö diskuteras ordentligt och förankras på alla nivåer. Reglerna är klara och tydliga. Man får god tid att ställa in sig på förändringen. Det ingår ett bra sluta-röka-program. God tobakspolicy, exempel: Ingen anställd ska mot sin vilja utsättas för tobaksrök på arbetsplatsen. Rökning är bara tillåten på bestämda platser (utomhus eller ev i specialventilerade rökrum). Rökare som vill sluta ges stöd. I policyn kan man också ta ställning till rökpauser och regler för gäster. Tobakspolicy för Gnosjö Järn Rökförbud råder inomhus fr o m 1 januari Rökare hänvisas till den rökplats, som finns ca 20 m från östra sidoentrén. Rökare och snusare som vill få hjälp att sluta, erbjuds hjälp via personalavdelningen, i samarbete med företagshälsovården. Företaget betalar läkemedel upp till kronor. De som återfaller kan få ersättning högst tre gånger med minst sex månaders mellanrum. Tobakspolicyn ska vara tydlig. Det är viktigt att alla får information om policyn i god tid, innan den genomförs. Läs mer om passiv rökning på sid 12. Tips för mindre företag: I små företag kan reglerna om rökning ofta göras upp i samförstånd, utan någon utarbetad tobakspolicy. Eftersom Rökfri på Jobbets sluta-rökaprogram är individuellt och man får stöd av Sluta- Röka-Linjen, kan det användas av både små och stora företag. 8

9 Betydelsefull arbetsmiljöåtgärd Beslutet om rökfritt på jobbet är en fråga som bör beslutas av högsta chef/ledningsgrupp. Några tips för utvecklingsarbetet: Lyft fram frågan om rättvisa och gör alla delaktiga i diskussionen och beslutet. Pauser är bra, men alla behöver få ta lika många och långa pauser. Gå ut med en enkät och ta reda på behov och önskemål (se exempel sid 18). Morötter är alltid bättre än piska. Generös hjälp för dem som vill sluta röka gör det lättare att acceptera att man inte får röka när och var man vill. Informera och skapa publicitet! Var ute i god tid och se till att alla vet vad som är på gång. Se till att alla arbetsledare är väl informerade så att de kan argumentera och svara på frågor. Skicka ut ett brev om tobakspolicyn och handlingsprogrammet så att alla får klart för sig vad som gäller. Använd också anslagstavlorna, intra- nätet och personaltidningen. Arrangera gärna någon form av friskvårdskampanj eller kick off i samband med att föränd- ringen genomförs. Det finns exempel på arbets- platser som lockar med en sluta-röka-tävling eller extra ledighet för icke-rökare. Fånga upp reaktionerna både från rökarna och icke-rökarna. Skyltarna hittar du i verktygslådan. Fler skyltar kan beställas i butiken på Rökrum och rökpaus Frågor & Svar Var och när ska man få röka? Enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att se till att ingen anställd mot sin vilja utsätts för tobaksrök. I praktiken är detta oftast bara möjligt om rökningen förflyttas utomhus. När det gäller antal rökpauser är det förstås viktigt att det upplevs rättvist, dvs att alla anställda får lika mycket paus. Erfarenheten visar att rökare snabbt kan vänja sig vid att bara röka under ordinarie raster. Måste arbetsgivaren ordna rökrum? Nej. Kan man bestämma att man bara får röka ute? Ja, det är det bästa sättet att följa tobakslagen. Numera är det vanligt att man tar bort rökrummen. Erfarenheten visar att när det blir svårare att röka och röken flyttas ut drar många ner på rökningen eller slutar. Finns det anledning att ha rökrum? Ibland kan det vara olämpligt att röka utanför lokalerna och svårt att ordna rökplatser utomhus. I sådana fall kan man behöva ordna väl ventilerade rökrum. Kan man bestämma att rökning bara får ske på ordinarie raster? Ja, det är en rättvisefråga. Alla bör ha rätt till lika många och långa raster. Det brukar vara en rast på förmiddagen, lunchen och en rast på eftermiddagen. Då får man göra vad man vill. Flera landsting har t ex bestämt att rökning bara är tillåten på fritid, dvs lunchrast. Då får man lämna arbetsplatsen och byta till privata kläder. Paus ökar ju kreativiteten och minskar risken för utbrändhet..? Paus är bra för alla. Det bästa för kreativiteten och lagandan är att man tar paus tillsammans, inte att rökare och icke-rökare går åt olika håll. Tänk om rökarna inte klarar det...? De allra flesta kan ställa in sig på att bara röka på ordinarie raster, på samma sätt som man kan klara en flygresa utan att röka. Röksuget kommer med möjligheten att röka, när planet har landat. 9

10 Lönsamt alla vinner! Att skapa en rökfri miljö och hjälpa de som vill sluta är en lönsam satsning. Alla är vinnare de som slutar, arbetskamraterna och företaget. Rökarna vinner mest Den som slutar röka stärker sin självkänsla och hälsa. För många är känslan av frihet från beroendet det allra viktigaste. Riskerna att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, lungcancer och andra sjukdomar som försämrar livskvaliteten och förkortar livet, minskar kraftigt. Att sluta röka är dessutom något av det viktigaste man kan göra för att förebygga stress och utbrändhet. Den som slutar tjänar också ungefär tusen skattefria kronor i månaden pengar som annars skulle ha gått upp i rök. En ask cigaretter om dagen kostar rökaren drygt skattade kronor per år. Läs om riskerna med rökning och snus på sid 16. Vad kostar rökningen ditt företag? Underlag för beräkning finns på sid 17. En rökare kostar en extra månadslön per år Varje investering i de anställdas hälsa och välbefinnande är en god investering. Arbetsgivarens vinst ligger i friskare medarbetare, fräschare arbetsmiljö, bättre goodwill samt minskade kostnader. Kostnaderna för rökarna hänger samman med extra pauser och högre sjukfrånvaro. Rökare har en sjukfrånvaro motsvarande upp till åtta sjukdagar fler per år än icke-rökare (44 procent mer) och de tar i genomsnitt en halvtimme längre paus per dag. Den högre sjukfrånvaron kostar företaget kr per rökare och år. Sedan tillkommer kostnader för vikarier, produktionsbortfall och rehabilitering. I regel orsakar en medarbetares sjukdagar kostnader som motsvarar dubbel månadslön. I vissa branscher och under vissa omständigheter kan kostnaderna tredubblas. De extra rökpauserna kostar företaget kr per år i produktionsbortfall (beräknat ca 30 minuter paus per dag). Totalkostnaden för arbetsgivaren blir kr per rökare och år. Det är mer än en ordinär månadslön (beräknat 30 minuters extra paus och åtta dagar längre sjukfrånvaro). Siffrorna bygger på genomsnittslönen kr per månad. Beräkningarna har gjorts av Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi. Vill du veta mer om kalkylens grunder? Läs på sid 17. Eller besök Paula Liukkonens hemsida 10

11 Rökpaus 30 minuter När vi säger att det tar minst 30 minuter per arbetsdag att röka grundar det sig på följande: De flesta röker cigaretter per dag. Minst fem av cigaretterna röks under arbetsdagen. Tre av dessa cigaretter röks på naturliga pauser under för- och eftermiddagen samt lunch. Två cigaretter röks på annan arbetstid. Det tar 10 minuter att röka en cigarett. Det tar 5 minuter att gå till/från rökplatsen. I en enkät uppgav rökarna på ett företag att rökpauserna tog i genomsnitt 13,5 minuter/dag. En uppföljande mätning visade att i verkligheten tog pauserna i genomsnitt 40 minuter per dag. Skatteregler Rökavvänjning information och stöd som erbjuds alla räknas som friskvård och är därmed en skattefri förmån. Skattefriheten gäller endast friskvård av mindre värde och av enklare slag. Enligt Skatteverket (mars 2004) kan utgifter för motion, rökavvänjning och annan friskvård vara godtagbara till ett värde av kr per anställd och år. Taket kan variera beroende på var i Sverige man bor. Fråga Skatteverket på orten. Om företaget betalar läkemedel eller rökavvänjning inom offentligt finansierad sjukvård beskattas det däremot som löneförmån. Samtliga kostnader är avdragsgilla för företaget. Stora vinster för den som slutar Frihet från beroendet. Nikotin ligger i beroendestyrka i klass med heroin. 2. Bättre självkänsla! 3. Friskare! Bättre blodcirkulation och kondition. Fri från rökhosta. Mindre risk för hjärtinfarkt, hjärnblödning, cancer, lungsjukdomar mm. 4. Bättre smaksinne och lukt! 5. Vackrare och fräschare! Friskare hy och vackrare hår. Friskare tandkött, vitare tänder och fräschare andedräkt. 6. Större lust! Bättre ork, mera tid och därmed också större lust. (Impotens är vanligare hos rökare än hos icke rökare). 7. Rikare! Man sparar många tusenlappar på ett år. 8. Mera tid till annat! Man vinner många minuter varje dag. 9. Längre liv! De som slutar röka förlänger livet. 10. Mindre stress och bättre livskvalitet!...och för arbetsgivaren Friskare medarbetare: Personalen är den viktigaste tillgången på varje arbetsplats. Minskade kostnader: Färre pauser och färre sjukdagar. Företagets framtid: När medarbetarna trivs och mår bra så mår företaget bra. Bättre goodwill: Alla uppskattar ett hälsomedvetet, framsynt företag. Fräschare arbetsmiljö! Sunt och trivsamt för alla. Rökpauserna kostar förvånansvärt nog mest. Till detta kommer kostnader för extra sjukfrånvaro. Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi 11

12 Goda exempel: Stockholms stad Liten satsning gav mycket Stockholms stad erbjöd alla sina drygt anställda Rökfri på Jobbets sluta-röka-program. Det var en insats som var enkel och billig att genomföra och som togs emot väldigt positivt. Det säger Annica Österberg-Ericson som samordnade det hela. Egentligen tycker jag inte att vi gjorde så mycket. Men uppenbarligen har det vi gjort haft stor genomslagskraft. Jag tror på idén att gå ut brett och ge alla medarbetare ett bra erbjudande. Sedan får de som vill ta till sig det. Det är ingen idé att tjata på dem som inte vill sluta röka. Gick ut brett Via den personalinformation som följer med lönekuvertet fick alla anställda inbjudan till en kickoff-föreläsning på temat du har mycket att vinna på att sluta röka. Vi bjöd in Barbro Holm Ivarsson, initiativtagare till Rökfri på Jobbet, som föreläsare. Drygt 200 kom till den roliga och inspirerande föreläsningen, berättar Annica. Kontaktpersoner På varje förvaltning hade man utsett en kontaktperson för Rökfri på Jobbet. De som ville få hjälp för att sluta röka uppmanades att kontakta dem. Allt var frivilligt, ingen behövde känna sig tvingad att vara med. I det program vi erbjöd ingick peppande föredrag, telefonrådgivning via Sluta-Röka-Linjen och gratis nikotinläkemedel. Alla som ville fick boken Fimpa dig fri. Några valde också att testa det sluta-röka program som finns på Internet. Förebild Annica Österberg-Ericson slutade själv att röka med hjälp av programmet. Det var förvånansvärt lätt, med tanke på att jag rökt i 30 år, säger hon. Jag följde programmet, använde nikotinläkemedel och tog till mig de kloka råd som passade mig. Det gällde exempelvis att stanna upp och räkna till tio när suget efter cigaretter satte in, dricka vatten och promenera mera. Försumbar kostnad Eftersom Annica ställde upp som frontfigur för satsningen var det också många som kontaktade henne och tackade för den hjälp de fått. Hur många som verkligen lyckades sluta, kan hon dock inte svara på. Vi har inte gjort någon uppföljning och fört statistik. Vi ville att inte att någon skulle känna sig kontrollerad. Projektet var enkelt att genomföra och kostnaden låg. Det är nästan så att den tjänades in redan genom att jag slutade. Hälsocoacher Med målet att stärka de anställdas hälsa och minska sjukskrivningarna har Stockholms stad utbildat 300 hälsocoacher som uppmuntrar och stödjer sina arbetskamrater på sina respektive arbetsplatser. Det kan t ex handla om att röra på sig mer, äta sunt och sluta röka. Flera av hälsocoacherna har fått utbildning för att föra motiverande samtal på temat sluta röka. På några arbetsplatser har man också startat kombinerade rökslutar- och viktväktargrupper. God fortsättning Erbjudandet om att bli rökfri med stöd från jobbet finns kvar. Tanken är att för de medarbetare i staden som vill sluta röka ska det alltid finnas stöd att från arbetsgivaren via exempelvis hälsocoacherna. Många förvaltningar erbjuder också stöd genom företagshälsovården, berättar Annica Österberg-Ericson. 12

13 Stena Line Ingen vill ju egentligen röka Lennart Fransson är servitör på Stena Lines Danmarkslinje. Han har varit rökare i 40 år. Varje dag, med undantag för några halvhjärtade försök att fimpa, har Lennart rökt ett paket John Silver. I dag är han 54 år och känner sig för första gången starkt motiverad att sluta. Han trivs inte längre som rökare och vill förändra sin livsstil. Beslutet har sakta vuxit fram. Jag älskar livet och vill leva så länge jag kan. På senare år har jag drabbats av hosta och återkommande infektioner. Jag trodde att jag fått cancer och gick till läkarmottagning för att röntga lungorna. Det var inte cancer. Men tanken på att dö i förtid skrämde Lennart som bestämde sig på allvar för att sluta. Påpassligt kom ett erbjudande från arbetsgivaren att gå med i ett rökavvänjningsprogram under sex månader. Jag längtar efter frisk luft. Ingen rökare vill ju egentligen röka. Men det går inte att sluta om man inte är motiverad. Nu får jag hjälp på jobbet och jag är beredd att sluta. För första gången tror jag på att jag kommer att lyckas. Stig Donnerland, friskvårdsansvarig på Stena Danica, menar att många är starkt motiverade att sluta röka, men när det kommer till kritan är det flera som backar. Därför krävs en bred satsning. Sedan drygt ett år är Stena Lines danmarksbåtar rökfria. Vi har renoverat ombord och skapat en bättre miljö. Samtidigt har vi lanserat ett friskvårdsprogram som uppmuntrar anställda att röra sig mer, äta bättre och sluta röka, berättar Stig Donnerland. Olofsfors Ibland måste man misslyckas för att lyckas Nestor Lindström är produktionschef på Olofsfors AB. Han berättar att företagets första sluta-röka-satsning misslyckades. Nu är man redo att göra ett nytt och mer målmedvetet försök på Olofsfors. Ibland måste man misslyckas för att kunna lyckas. Vår sluta-röka-satsning började med ett möte i skyddskommittén. Vi skulle anordna rökplatser för våra rökare. Plötsligt insåg vi det motsägelsefulla i att företaget skulle ordna faciliteter för något så hälsofarligt som rökning. Det stämde ju inte alls med vår personalpolicy och miljöpolicy. Tillsammans med företagshälsovården bestämde sig arbetsledningen för att dra igång en kurs för att sluta röka. De flesta rökarna nappade. Alla erbjöds nikotinplåster och tuggummi och stöd i en grupp som träffades nio gånger. Men det räckte inte. Projektet blev ingen succé. Efter ett år var de flesta tillbaka i sina gamla rökvanor igen. Varför lyckades man inte? Det finns naturligtvis flera skäl, säger Nestor Lindström självkritiskt. Jag tror att det föll på att vi arbetsledare inte tog projektet på större allvar, vi följde inte upp det på ett professionellt sätt. Vi skulle till exempel ha sett till att rökarna fick ett bra kamratstöd, ungefär som i Minnesotamodellen, men även ledningens engagemang borde ha varit mycket tydligare. Kanske hade vi också lite för bråttom. Många av rökarna var inte tillräckligt motiverade för att sluta. Mognadsprocessen hos människor som vill ändra sin livsstil tar oftast ett antal cykler innan man blir övertygad om fördelarna med förändringen. Vi valde att arbeta med rökslutargrupper, för en del hade det kanske varit bättre med individuella program. Nästa gång ska vi ha ett mer varierat erbjudande. Här är Rökfri på Jobbet till stor hjälp. 13

14 Flera goda exempel: Göteborgs hamn Vi tog hjälp av proffs För några år sedan erbjöd Göteborgs hamn sin personal ett rök- och snusavvänjningsprogram. Projektet genomfördes i samarbete med företagshälsovården och rökavvänjningsexperten Agneta Hjalmarson från Sahlgrenska sjukhuset. Marie Johansson var spindeln i nätet. För att få en bild av hur många rökare och snusare som ville vara med, skickade vi ut en enkät till alla anställda. 154 personer anmälde sitt intresse. Grupper och läkemedel 15 grupper med ungefär 10 personer i varje bildades. Grupperna träffades under arbetstid, 45 minuter varje vecka under en tvåmånaders period. De som ville fick gratis nikotinläkemedel. Gott resultat Programmet följdes upp efter 8 veckor, 3 månader, 6 månader och ett år. Resultatet var över förväntan. Efter 3 månader var häften av deltagarna fortfarande rök- eller snusfria. Och efter ett år stod drygt en fjärdedel fast. Framgångsreceptet var kombinationen av professio - nellt stöd och gratis nikotinläkenedel säger Marie Johansson. Vi anlitade också lungläkaren Gunnar Tiringer som höll ett föredrag. Sedan dess har vi också testat en annan idé. Den gick ut på att man själv skulle betala sina nikotinläkemedel och att de som lyckades sluta skulle få tillbaka pengarna. Men det var inte tillräckligt lockande. Sagt & gjort Vi arbetar med barn och ungdomar. Vår personal måste vara en förebild. Vi arbetar med hälsofrågor. Vår personal måste ge ett friskt, fräscht intryck. Vi vill ha en positiv hälsosam framtoning. Vi är ett kunskapföretag. Lokaler, produkter och anställda får inte lukta rök. I vår marknadsföring skulle vi vilja gå ut och tala om att alla som jobbar hos oss är rökfria. Liber Vi vill att våra medarbetare ska vara friska och aktiva, både nu och i framtiden. Bokförlaget Liber var en av de första som erbjöd sina anställda möjlighet att sluta röka med Rökfri på Jobbet. Projektet startade med ett informationsmöte för de som var intresserade av att sluta röka. Av de ca 40 rökarna på företaget var det 30 som kom. De som anmälde sig fick boken Fimpa dig fri, möjligheten att få nikotinläkemedel för en månads förbrukning och information om det personliga stöd som de kunde få via Sluta-Röka-Linjen. 14

15 Arbetsgivarna positiva enligt enkätundersökning Många arbetsgivare vill hjälpa sina medarbetare att sluta röka. Det visar rapporten Svenska arbetsgivares attityder 1999 till miljötobaksrök och anställdas rökning. Vi är mycket intresserade av att få hjälp och stöd till direkta insatser det är dyrt att anlita externa konsulter Rapporten redovisar resultaten av en enkätundersökning som kartlagt arbetsgivarnas attityder och aktiviteter kring de anställdas rökning. Den visar tydligt att många arbetsgivare vill hjälpa anställda som vill sluta röka. Chansen att få sådan hjälp står i proportion till företagets storlek. Det behöver inte tolkas som att viljan att hjälpa ökar med storleken. Det är kanske snarare så att stora organisationer har större möjligheter att hjälpa till genom att man har tillgång till företagshälsovård eller egen friskvårdspersonal. Därför är följande citat från en arbetsgivare i undersökningen extra intressant: Vi är mycket intresserade av att få hjälp och stöd till direkta insatser det är dyrt att anlita externa konsulter. Enkätundersökningen visar att: Nästan alla (95 procent) av de svenska arbetsgivarna med mer än tio anställda tycker att det mycket viktigt eller ganska viktigt med en rökfri arbetsmiljö. Huvudskälen är hälsan, trivseln, tobakslagens krav och företagets image. 92 procent av företagen har rökrum eller tillåter bara rökning utanför företagets lokaler. 78 procent tycker att det är viktigt eller ganska viktigt att personalen är rökfri. Här framhålls hälsan, trivseln men också företagets image och att det kan vara en fördel i företagets marknadsföring. Lokaler, varor och personal får inte lukta rök. Många pekar också på att rökningen tar arbetstid och extra sjukdagar. Var fjärde företag frågar vid anställningsintervjuer om den arbetssökande är rökare. Fler privata än offentliga arbetsgivare ställer den frågan. Orsakerna är bland annat att man helst vill anställa icke-rökare och att man vill visa att man sätter värde på rökfrihet. 28 procent av företagen hjälper anställda som vill sluta röka, men många fler uppger att de vill göra det. Många säger också att de inte har tänkt på att man borde göra det. Ju större företag desto större chans att få hjälp på jobbet. Det vanligaste är att arbetsgivaren betalar rökavvänjning och låter de anställda få gå på rökavvänjning på arbetstid. Bidrag till läkemedel ges av vart tionde företag. Några företag använder också extra semester och ekonomisk premiering som morot för att locka anställda till rökfrihet. FAKTA om undersökningen Enkätundersökningen gjordes 1999 av Centrum för Tobaksprevention och Socialmedicin, Samhällsmedicin inom Stockholms Läns Landsting. Den byggde på ett slumpmässigt urval av 774 svenska företag och organisationer med minst 10 anställda. Mer information: Barbro Holm Ivarsson, Statens folkhälsoinstitut. Tel , barbro.holm-ivarsson@fhi.se 15

16 Hur farligt är det att röka och snusa? Cigaretter Rökare har upp till 20 gånger så hög risk att få ett 40-tal sjukdomar som försämrar livskvaliteten och förkortar livet. Det handlar bl a om hjärt-kärlsjukdomar, cancer och lungsjukdomar. Nikotin är en drog. Beroendet anses ligga i nivå med heroin. När man slutar röka återhämtar sig kroppen snabbt. Varannan rökare dör av sin rökning. Hälften av dessa dör redan i medelåldern. Varje dag dör 20 människor i Sverige av rökning. Röken från en cigarett sprids till 75 procent i rummet runt rökaren. Resten går in i rökarens kropp. Passiv rökning skördar varje år lika många dödsoffer som trafikolyckorna i Sverige. Många sjukdomar orsakas av tobak, exempel: Hjärtinfarkt, stroke i hjärnan, lungcancer, KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), kronisk bronkit, cancer (i mun, strupe, mage, tarm, urinblåsa, livmoder, livmoderhals och bukspottkörtel), kärlkramp i benen, magsår/magkatarr och impotens. Rökning skyndar på åldrandet. Ju tidigare rökdebut desto tidigare synliga tecken på åldrande. Rökning ligger bakom ca 80 procent av alla tandlossningssjukdomar. Rökning ökar risken för impotens med 50 procent. Barn till rökare löper 16 gånger större risk att börja röka jämfört med barn till rökfria. Kvinnor och män som röker har svårare att få barn. Missfall är dessutom vanligare hos rökare. Rökning under graviditeten är den största enskilda orsaken till för tidig död och sjuklighet bland spädbarn. Källor: Överläkare Hans Gilljam, Centrum för Tobaksprevention samt Snus Än så länge vet vi för lite om snusets skadlighet. Klart är att snus innehåller många farliga gifter. Snus jämförs ofta med rökning, men den jämförelsen blir lätt skev eftersom det är få produkter som är så dokumenterat farliga som rökt tobak. När det gäller sambandet snus och hjärt-kärlsjukdom visar svensk forskning motsägelsefulla resultat. När det gäller snus och muncancer kan man inte visa säkra samband, samtidigt kan man inte heller utesluta riskerna. Hjärtat slår fler slag per dygn om man snusar, det medför ökad påfrestning. Snusning fördubblar risken för såväl åldersdiabetes som muskelskador vid idrottsutövning. Om gravida kvinnor snusar ökar risken för tidig födsel, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd OBS! Snus bör aldrig rekommenderas för rökavvänjning. Den som börjar snusa fastnar i ett nytt, starkt beroende. Passiv rökning drabbar hårt Fler än 500 människor dör varje år pga av passiv rökning i Sverige. I en arbetsmiljöundersökning från 2001 uppgav drygt arbetstagare att de utsattes för tobaksrök under delar av sin arbetsdag. Röken från en brinnande cigarett innehåller ca kemiska ämnen. Ungefär en fjärdedel av cigarettröken dras ned i rökarens lungor, medan tre fjärdedelar går direkt ut i rumsluften. En del ämnen som finns i tobaksrök är helt förbjudna i arbetsmiljön på grund av sin cancerframkallande effekt. Passiv rökning ökar risken för hjärtinfarkt och lungcancer. Dessutom irriteras ögon och luftvägar av röken. Särskilt allergiker kan få problem. Läs mer om passiv rökning på 16

17 Sjukfrånvarons kostnader för arbetsgivare Rökning är en direkt eller indirekt orsak bakom många sjukdomsfall som leder till både kort och lång sjukfrånvaro. Forskning visar att rökare har upp till 44 procent eller 8 sjukdagar mer per år än icke-rökare. Exemplet gäller 2002 och grundar sig på följande förutsättningar: Genomsnittlig lön för industriarbetare 109 kr/ tim, tjänstemän 146 kr/ tim. Semesterlön 13%. Lagstadgade arbetsgivaravgifter 33% + avtalsförsäkringar 7% = 40% av lönen och semesterlönen (procentsatsen kan variera något). Arbetstid 8 tim/dag, 165 tim/mån, 220 arbetsdagar/år. Kvarvarande overheadkostnader under sjukfrånvaro beaktas ej i denna kalkyl (kostnader för administration, kontorsdrift och service samt lokalkostnader). Kostnader för sjukvikarie och produktionsbortfall måste räknas från fall till fall. Vad kostar rökningen ditt företag? Gör din egen beräkning Anställd med kr/mån i lön (bygger på en genomsnittlig lön 2002 för industriarbetare 109 kr/tim eller 872 kr/dag.) Vid närvaro på jobbet Vid sjukfrånvaro 1:a dagen (karens) 2-14:e dagen Exempel Dina kostnader Exempel Dina kostnader Exempel Dina kostnader Lön per dag 872:- 0:- 698:- Semesterersättning 113:- 113:- 113:- Arbetsgivaravgift 394:- 45:- 324:- Kostnad sjukvik. Beräknad kostnad produktionsbortfall Totala kostnader 1379:- 158:- 1135:- Minsta kostnad för en rökare som tjänar kr/mån och är borta 8 dagar extra per år är enligt exemplet ovan i runda tal kr/år (1 karensdag x 158 kr + 7 dagar x kr = kr). Anställd med kr/mån i lön (bygger på genomsnittlig lön 2002 för tjänstemän 146 kr/tim eller kr/dag.) Vid närvaro på jobbet Vid sjukfrånvaro 1:a dagen (karens) 2-14:e dagen Exempel Dina kostnader Exempel Dina kostnader Exempel Dina kostnader Lön per dag 1164:- 0:- 931:- Semesterersättning 151:- 151:- 151:- Arbetsgivaravgift 526:- 60:- 433:- Kostnad sjukvik. Beräknad kostnad produktionsbortfall Totala kostnader 1841:- 211:- 1515:- Minsta kostnad för en rökare som tjänar kr/mån och är borta 8 dagar extra per år är enligt exemplet ovan i runda tal kr/år (1 karensdag x 211 kr + 7 dagar x kr = kr). Kostnader för sjukvikarier och produktionsbortfall kan tillkomma. Trots sjukvikarie uppkommer ofta störningar i produktionen vid ordinarie arbetskrafts sjukfrånvaro och dessa kan avsevärt öka företagets produktionskostnader. Exempel på sådana störningar är bl a lägre produktionsvolym på grund av väntetider eller underbemanning. Till detta kommer lägre produktionskvalitet och ökade felkostnader samt högre drift- och servicekostnader på grund av att personalen inte har tillräcklig utbildning och erfarenhet för arbetsuppgifterna. Schablonmässigt kan man säga att en person i regel orsakar kostnader motsvarande minst dubbla lönen vid sjukfrånvaro. I vissa branscher och under vissa omständigheter kan kostnaderna tredubblas. Undantagsvis kan situationen vid låg orderingång och överkapacitet i produktionen naturligtvis också vara omvänd; kostnaderna för sjukfrånvaron kan vara lägre än kostnaderna vid närvaro på arbetet. Utöver de kostnader som direkt kan hänföras till produktionen uppkommer vid långtidssjukfrånvaro kostnader för rehabilitering och omskolning till nya arbeten. Uppgifterna härrör från Paula Liukkonen, ekon.dr, docent, expert på ekonomistyrning med inriktning på ekonomi, personal och hälsa, och Louise Roberts, Centrum för Hälsoekonomi, Lunds Universitet. Läs mer på Kalkylbladet kan laddas ner från 17

18 Förslag till enkät Vad anser medarbetarna om en rökfri miljö? Hur många är det som röker? Vill de ha hjälp att sluta? En enkät ger svar på frågorna och grepp om utgångsläget. Gör enkäten före och efter projektet, så att du får en utvärdering av resultatet. Inledning var, när, hur, varför... Förslag till uppgifter: Avsändare. Exempel: På uppdrag av företagsledningen genomför arbetsmiljökommittén i samarbete med företagshälsovården denna enkät. Syfte. Exempel: Enligt tobakslagen ska arbetsgivaren svara för att ingen mot sin vilja utsätts för tobaksrök i arbetslokalerna. För att ta reda på vad vi behöver göra på vår arbetsplats, är vi tacksamma om du besvarar frågorna så snart som möjligt. Tid. När och hur ska enkäten samlas in? Exempel: Sänd ditt svar till... senast den... Anonymitet. Exempel: Du kan vara anonym, du behöver inte sätta ut ditt namn på enkäten. Svaren redovisas i form av tabeller och diagram. Ingen kommer att veta hur just du har svarat. Former för redovisning. Exempel: Vi kommer att presentera resultaten i personaltidningen och på intranätet. Kontaktperson. Vem kan svara på frågor? Exempel: Om du har några frågor kan du kontakta... på telefon Underskrift. Exempel: Tack för din medverkan!/underskrift/. Förslag till frågor om tobak och miljö 1. Får du besvär om du utsätts för tobaksrök? Ja, så snart jag känner lukten Ja, om det är mycket rök Tveksam, ibland ibland inte Nej, jag besväras obetydligt Nej, jag besväras inte alls Har ingen uppfattning 2. Om det är så att du besväras på vilket sätt i så fall? (Flera alternativ kan anges) Lukten är obehaglig, får röklukt i kläderna eller liknande Oroar mig för min hälsa Mår dåligt av rök, till exempel allergi, huvudvärk Annat skäl, vad 3. Var utsätts du för tobaksrök? (Flera alternativ kan anges) Utsätts inte för tobaksrök någonstans I arbetsrummet På möten, i sammanträdesrum I pausutrymmen I entréer, korridorer, hissar Någon annanstans, var 4. Vad anser du om följande påståenden? Sätt ett kryss på poängskalan. Rökning är ganska ofarligt jämfört med andra hälsorisker En rökare bör få röka var hon/han vill Vårt företag bör arbeta för minskad rökning och rökfria miljöer Rökning bör endast ske utomhus Inomhus bör rökning endast förekomma i rökrum Instämmer helt Instämmer delvis Tveksam Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 5. Vet du vilka regler som gäller för rökning vid din arbetsplats idag? Ja Nej 6. Känner du till riskerna med passiv rökning? Ja Nej Ingen uppfattning 7. Händer det att du röker? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, aldrig 8. Om du röker, är du intresserad av att försöka sluta nu? Ja Nej 9. Om du röker, önskar du hjälp med att sluta röka? Ja Nej 10. Jag utför mitt arbete i (flera alternativ kan anges) Eget rum Delat rum Kontorslandskap, monteringshall el dyl Olika från dag till dag 11. Kön Man Kvinna 12. Jag arbetar Dagtid Kvällstid Nattskift Antal arbetstimmar/vecka: Din huvudsakliga sysselsättning/yrke/befattning Källa: Förslaget till enkät kommer ursprungligen från skriften Rökfritt på jobbet (Arbetsmiljöverket/Statens folkhälsoinstitut). Enkäten kan laddas ner från 18

19 Mer information och inspiration för dig som jobbar med Rökfri på Jobbet OBS! På uppdateras denna information. Samordning och information Barbro Holm Ivarsson, Statens folkhälsoinstitut, Tel , Anette Jansson, Hjärt-Lungfonden Tel , Utbildningar/föreläsningar Kontaktpersonerna (se nedan) kan ge tips om vilka föreläsare som finns i din region. Kontaktpersoner runt om i landet Blekinge: Thomas Gustavson Tel: thomas.gustavson@ltblekinge.se Dalarna: Yvonne Norling Tel: yvonne.norling@ltdalarna.se Gotland: Mona Wahlgren Tel: mona.wahlgren@hsf.gotland.se Gävleborg: Birgitta Enmark Tel: birgitta.enmark@lg.se Göteborg: Per Haglind Tel: per.haglind@miljo.goteborg.se Halland: Monica Johansson Tel: monica.johansson@regionhalland.se Jämtland: Anna Nicolaisen Tel: anna.nicolaisen@jll.se Jönköping: Mattias Jonsson Tel: mattias.jonsson@lj.se Kalmar: Åsa Lundquist Tel: asalu@ltkalmar.se Kronoberg: Ingrid Edvardsson Tel: ingrid.edvardsson@ltkronoberg.se Norrbotten: Jenni Niska Tel: jenni.niska@nll.se Skåne: Ann-Christine Lundqvist Tel: ann-christine.lundqvist@skane.se Stockholm: Barbro Holm Ivarsson Tel: barbro.holm-ivarsson@fhi.se Södermanland: Christina Bremfält Tel: christina.bremfalt@lk.dll.se Uppsala: Margareta Pantzar Tel: margareta.pantzar@lul.se Värmland: Lisa Brunzell Tel: lisa.brunzell@liv.se Västerbotten: Maria Nilsson Tel: maria.nilsson@vll.se Västernorrland: Inger Persson Tel: inger.persson@lvn.se Västra Götaland: Örjan Åkerberg Tel: orjan.akerberg@vgregion.se Västmanland: Jan Larsson Tel: jan.larsson@ltvastmanland.se Örebro: Monika Schwerin Tel: monika.schwerin@orebroll.se Östergötland: Britt Öster Tel: britt.oster@lio.se Frågor om arbetsmiljö Arbetsmiljöforum, tel , Arbetsmiljöverket, tel , Arbetsmiljöinspektionen, se lokala telefonkatalogen Personlig hjälp för att sluta röka och snusa Sluta-Röka-Linjen ger kostnadsfri rådgivning Mer fakta och tips för att sluta röka och snusa * Här kan du också ladda ner och beställa flera ex av materialet Rökfri på Jobbet 19

20 samarbete för hälsans skull Rökfri på Jobbet har utvecklats av Hjärt-Lungfonden i samarbete med Statens folkhälsoinstitut Produktion: Hjärt-Lungfonden i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. April Granström&Granström. Följande organisationer stödjer projektet: AFA, Arbetsmiljöforum, Cancerfonden, Centrum för Tobaksprevention, En Rökfri Generation, Företagarna, Hjärt-Lungfonden, KFO, Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Prevent, SACO, Statens folkhälsoinstitut och TCO. Verktygslådan utvecklades från början av Centrum för Tobaksprevention Samhällsmedicin i Stockholm i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Under 2004 har den utvecklats och kompletterats av Hjärt-Lungfonden i samarbete med Statens folkhälsoinstitut.. 20