Dokumentation av konferensen. Öka takten på väg mot en jämställd förskola och skola. 31 oktober 1 november 2006, Sunderby folkhögskola i Luleå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation av konferensen. Öka takten på väg mot en jämställd förskola och skola. 31 oktober 1 november 2006, Sunderby folkhögskola i Luleå"

Transkript

1 Dokumentation av konferensen Öka takten på väg mot en jämställd förskola och skola 31 oktober 1 november 2006, Sunderby folkhögskola i Luleå 1

2 Dokumentation av konferensen Öka takten på väg mot en jämställd förskola och skola 31 oktober 1 november 2006 Sunderby folkhögskola i Luleå Projektet Forma framtiden ett genuspedagogiskt skolprojekt för ett jämställt samhälle anordnade avslutningskonferensen Öka takten - på väg mot en jämställd förskola och skola den 31 oktober - 1 november 2006 på Sunderby folkhögskola i Luleå. Syftet var att inspirera och sprida kunskap samt ge goda exempel på jämställdhetsarbete i verksamheter som vänder sig till barn och ungdomar. Konferensen bjöd på föreläsningar samt ett tjugotal seminarier och workshops. Dessutom fanns det ett antal bokbord och utställningar med intressant material om jämställdhet i förskola och skola. Utställare var: Barnverket Fritid i Norr Liber förlag Ledarskap och pedagogisk utveckling Makalösa föräldrar Myndigheten för skolutveckling Projektet Medling i skolan Projektet Tjejkraft, Porsöns fritidsgård Projektet Under ytan Rädda Barnen Sensus Tjejjouren Amanda Målgrupp för konferensen var alla som arbetar med och för barn och unga, det vill säga barnskötare, förskollärare, grundskollärare, fritidspedagoger, ämneslärare, gymnasielärare, elevassistenter, kuratorer, skolsköterskor, skolbibliotekarier, studie- och yrkesvägledare, rektorer, utvecklingsledare, skolchefer och skolpolitiker med flera. Dessutom vände sig konferensen till personer som arbetar med regionala utvecklingsfrågor och/eller arbetar ideellt i föreningslivet med barn och unga. Totalt deltog över 300 personer från ett tjugotal kommuner och hundratal arbetsplatser/ organisationer. Konferensen arrangerades av Luleå tekniska universitet i samarbete med länsstyrelsen och kommunerna i Norrbotten, RUC Myndigheten för skolutveckling, Filmpool Nord, Rädda Barnen, Sensus och Teknikens 2

3 Hus och hade planerats av Josefin Rönnbäck (LTU), Helena Sandlund (Rädda Barnen), Carin Johansson (Rädda Barnen), Åsa Ejdemo (Sensus), Eva Berglund (Sensus) och Magnus Åkerlund (Myndigheten för skolutveckling). Konferensvärdar var Sara Berg (LTU), Liz- Marie Edin (LTU), Maria Groth (LTU), Carin Johansson (Rädda Barnen), Daniela Oddershede (Rädda Barnen), Anna Nilsson (Rädda Barnen) och Tara Kadir (Rädda Barnen). Tisdag 31 oktober 2006 Från dockskåp på förskolan Konferensen började med att Josefin Rönnbäck, projektledare för Forma framtiden, hälsade alla deltagare hjärtligt välkomna och redogjorde för konferensens syfte och upplägg. Hon var också konferensens konferencier och introducerade Lena Abrahamsson som höll den första storföreläsningen, Från dockskåp på förskolan till klädskåp i omklädningsrum på LKAB. Lena Abrahamsson är arbetslivsforskare och verksam som professor vid Institutionen för arbetsvetenskap, LTU. Hon höll en förlängd föreläsning eftersom Gunilla Zackari från Utbildnings- och kulturdepartementet lämnat återbud på grund av sjukdom. I den här föreläsningen beskrev Lena hur förskola och skola förbereder barn för arbetslivet hur ser vägen från dockskåp till klädskåp på LKAB ut? Lena berättade hur hon förberett sig genom att göra en sökning på Internet på dockskåp och hittade nästan inga hemsidor. När hon sökte på dockvrå däremot hittade hon mängder av sidor. Det var förskolor som visar upp sin dockvrå och bloggar som diskuterar dockvrån och pedagogik. Vad gör man i dockvrån? På en förskolas hemsida står det under bilden på dockvrån: Här utspelar sig familjens liv. Dockvrån är alltså inte en plats där barn kan förbereda sig för arbetslivet utan för familjelivet. Den liknar heller inte någon arbetsplats, inte ens kvinnodominerade arbetsplatser som vård ser ut så här. Lena Abrahamsson menar att det inte är ett problem att barn leker familjeliv problemet är den symboliska kopplingen till kvinnor. Vuxenlivet inte lika stereotypt som dockvrån. Även om familjer i Sverige inte är helt jämställda så delar vi på familjeliv och hushållsarbete. Är förskola och skola mer könsstereotypa än vuxenlivet? Tvingas vi som äldre lära av den överdrivna stereotyp som vi lär oss i förskolan? Ett forskningsresultat som kan styrka det är att ju äldre vi är när vi gör yrkesval, desto mindre könsstereotypt väljer vi. 14-åringar är mer 3

4 fastlåsta i könsstereotyper än 18-åringar. Vilken roll spelar dockvrån i den processen? På internet fanns även debatter om pedagogik, bland annat en manlig förskollärare som var upprörd över den ideologisk propaganda som genuspedagogiken trummar ut. Det vore idioti att ställa snickarbänken i dockvrån, menade han. Resonemanget gick ut på att det är inget fel med könsuppdelning. Vi måste respektera barnens olika personligheter. Detta är ett vanligt resonemang i skolan och det finns något bra i den inställningen. Men i detta sammanhang finns risken att pedagogen bara ser att detta är en flicka, nu stöttar vi hennes utveckling som flicka. Förmågan att se individen försämras av könsstereotyper. När Lena Abrahamsson föreläser om kön i arbetslivet säger de som lyssnar alltid: Vi måste ju börja på dagis, hemma, i skolan. Jo, svarar hon, men kön görs hela tiden. Arbetsmiljön och organisationsstrukturen är bärare av könsordning och könskonstruktion. Det ser olika ut på olika arbetsplatser. Forskningen visar att vi kan leva med olika könsmönster vi är flexibla. En annan vanlig reaktion är viljan att bli sedd som individ och inte helt styrd av könsmönster. Inom dagens genusforskning ses den vuxna människan som en självständig aktör, men denna aktör formas av omvärlden, av könsordningar. Utbildningssystemen är inte könsneutrala. De är uppbygga för män. Kvinnor har varit utestängda. Kvinnor födda på 1960-talet och 1970-talet är den första generationen som åtminstone formellt haft ungefär samma tillgång till utbildningssystemet som män talet är det första decennium då merparten av kvinnorna är ute i yrkeslivet på nästan samma villkor som män. Det handlar alltså om en kort tidsperiod. Å ena sidan går utvecklingen fort. Kvinnor har haft stora framgångar inom utbildningssystemet. Idag har kvinnor i genomsnitt högre utbildningsnivå än män. Å andra sidan finns maktstrukturer, traditioner och symboler inom utbildningssystemet som är präglade av en viss sorts maskulinitet. Flera studier visar att kvinnor missgynnas på universiteten, till exempel att de måste produceras dubbelt så mycket som män för att få anslag. Könssegregeringen finns kvar på högstadiet (i elevens fria val) och på gymnasiet. Vad gör vi åt det? Ska vi tvinga kvar alla ungarna i skolan tre år till för att de ska välja mer könsblandat? Eller är det viktigare att i skolan förbereda barnen så de inte hamnar i könsstereotypa mönster? En invändning är att det här är inget problem. Barnen väljer ju efter intresse. Ja, men vad påverkar dem? I byggbranschen ses det som ett problem att kvinnor lämnar branschen blir konsulter eller hamnar i utkanten. En preliminär förklaring till det är att problemet sitter i branschen, i arbetsplatskulturerna. Om LKAB tycker att det är ett problem att de inte lyckas anställa några kvinnor, ska vi inte sitta i skolan och tycka att det är inte något problem. Arbetsvetenskaplig forskning har visat att det varierar mycket var kvinnor och män jobbar, även inom industrin. Det varierar mellan arbetsplatser och över tid. Det som är konstant är att den ordning som gäller i just detta tillfälle anses vara naturlig och biologisk. Det är oftast 4

5 så att det som känns som rätt gynnar män. Lena Abrahamssons forskning har visat att en stark könsuppdelning är konserverande och hindrar organisationsutveckling. Professor Yvonne Hirdman introducerade begreppet genusordning i Sverige. Genusordningen bygger på segregering och hierarki mellan kvinnor och män. Kvinnor och män ses som motsatser och egenskaper och förmågor könsmärks som manliga eller kvinnliga. Män och det manliga värderas lite högre. Mannen uppfattas som norm för människan, kvinnan som avvikande. Lever detta kvar? Kanske inte i varje enskilt fall men definitivt på samhällsnivå. Det är detta som Lena Abrahamsson kallar ojämställdhet. Att arbeta för jämställdhet är att motverka denna ordning. Lena Abrahamsson avslutade med fem bra sätt att skapa ojämställdhet: 1. Könsuppdelning fysisk/geografiskt. Se till att flickor och pojkar är i olika rum, till exempel genom att ha en dockvrå. Ge kvinnor och män olika funktioner, på olika nivåer i hierarkin. 2. Könsmärkning. Av saker, arbeten, arbetsuppgifter (leksaker, matta) kvinnomaskiner, mansmaskiner. 3. Myter om kvinnor och män. Prata på ett särskilt sätt om kvinnor och män vid fikabordet. Kvinnor är små, svaga, kan inte köra bil, inte läsa karta, har inte teknisk kompetens. Män är stora, starka, tekniska och har stora händer. 4. Myter om kvinnors och mäns arbeten. Prata om att kvinnor har lätta jobb, mäns jobb tunga. Höga krav på teknisk kompetens på mäns jobb, låga på kvinnors. 5. Slentrian och tystnad. Prata INTE om jämställdhet och genus. Ta könsordningen för något så självklart att vi inte ser det. Finessen med de fem tipsen man kan göra tvärtom! Från vaggan till identitet Dagens andra föreläsning, Från vaggan till identitet hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män, hölls av Ingemar Gens, beteendevetare och föreläsare, som var jämställdhetsexpert på Länsstyrelsen i Gävle för tio år. Han var en av dem som låg bakom de uppmärksammade pedagogiska projekten på förskolorna Björntomten och Tittmyran. Den tanke han hade då var: Skolan bör lära ut det eleverna inte kan. Skolan är dålig på det. Den som är bra i matte när han eller hon börjar skolan, fortsätter vara bra på det. Som jämställdhetsexpert på Länsstyrelsen i Gävle ville han också att skolan skulle lära flickor och pojkar det de inte kan: Om skolan tränar flickor i det killar kan och vice versa så skulle vi få mer kompletta människor. Skolverket har gjort en undersökning bland elever som sa att 60 procent av tiden i skolan är time to kill - dötid. Är det rimligt? Vad är egentligen skolans mål? Är det att få ihop en man och en kvinna för att de ska få barn? Är det att sortera människor i duktiga och mindre duktiga eller var den sorteringen klar redan innan eleverna kom till skolan? Olika epoker har olika mål med barndomen. När Ingemar Gens pappa var barn var målet det arbetande barnet. Få barnet att arbeta och det fort. Efter andra världskriget kom projektet med det lyckliga barnet. Hur lätt projekt är det? Omöjligt. När barn inte är lyckliga, vem blir olyckliga? Jo, det blir vi vuxna. Ingemar Gens vill starta ett nytt barnprojekt: Det mötande barnet. Människan är en social varelse jag finns för att alla andra finns och jag får leka med 5

6 dem. Vanliga straff är att inte få vara med alla andra som kvarsittning, gå ut i korridoren, sitta i fängelse. Mobbning går ofta ut på att du får inte vara med oss. Är livet till sist att mötas? Hur lyckat är det att gifta sig? 60 procent av alla äktenskap upplöses. Vad vet kvinnor om män? Ingenting. Vad vet män om kvinnor? Lite mer för vi hade en mamma vi kunde titta på. Kvinnor och män träffas egentligen aldrig. Vi säger fortfarande det motsatta könet. En riktig man förväntas kontrollera sina känslor. Och en riktig kvinna förväntas vara emotionell och ha tillgång till sina känslor. Finns det någon man som alltid kan kontrollera sina känslor? Varför har vi två kön? Är det för att vi ska kunna gifta oss? Många säger att det inte skulle inte bli något spännande annars. Har ni provat? Varför kan vi inte acceptera att män och kvinnor är nästan likadana. barn att det bara är mammor som bestämmer om barnen. På 70-talet pratade vi om kvinnans frigörelse, inte jämställdhet. Om vi hade hållit i det hade vi kunnat prata om mannens frigörelse. Jämställdhet är att vi alla ska bli vita medelklassmän. Har det något med frigörelse att göra? Vad är det för farsor vi ska vara? Det verkar som vi blir avvaktande pappor. Behjälpliga. Kvinnor är missnöjda med att män inte vet vad de ska göra. Här måste kvinnor och män mötas. Skriva upp vad vi kommer fram till, bevittna och revidera. Om Ingemar Gens fick bestämma skulle skolan ha ett enda mål: Att lära barnen att mötas utan att kränka andra. Den som kan det kommer att vinna och få ett rikt liv. Allt annat blir bonus. Björntomtens första elever har fått svara på hur de ser på sin förskola idag tio år efteråt. Det första de tänker på är hur kul de hade. Det andra, att det där med tjejer och killar är inte så kinkigt. Om man tränar pojkar i att hoppa twist så kommer de vara med och hoppa twist. Då kan de mötas. Möten kräver färdighet i det man ska mötas kring. I Sverige är barn mammors angelägenhet. Fast män är mycket med barnen gjordes en studie där barn berättade vem som bestämde och de svarade att mamma bestämde en del men pappa bestämde rätt mycket. Hur kunde papporna göra det? I Ingemar Gens familj höll mamma och de tre bröderna reda på vad pappa ville. Vad han ville ha för mat, se på nyheterna. Han hade ett övergripande ansvar och la sig i gjordes en liknande studie och då svarade Klassisk maskulin moral bygger på regler och rättvisa. Klassisk feminin moral bygger på ansvar och relationer. Hur skulle en lagstiftning se ut som renodlar ansvar för relationer? Vi behöver återinföra ansvar och relationer för att 6

7 återskapa en moral som består av regler, rättvisa, ansvar och relationer. Varför kämpar vi inte för att flickor och pojkar ska leka tillsammans? Pojkar förväntas göra två saker: söka makt och kontroll inom mans/pojkkollektivet. De ska själva fostras till det. Aktivitet överskuggar relationen. Flickor lär sig att de själva har inga behov. Jag kan vänta på min tur. Det finns ett tydligt mål för flickan hon ska bli en ny mor och då måste hon ha barnens intresse först. Flickor tränar det hårt och det missbrukas våldsamt. Är det troligt att flickor och pojkar föds så här? Finns det något som säger att deras liv blir bättre? Workshops/seminarier Eftermiddagen bjöd på två pass med nio parallella seminarier/workshops. Totalt fanns det femton workshops att välja mellan. Vid samtliga workshops fanns en konferensvärd från Rädda barnen, Sensus eller LTU. Tre workshops dokumenterades. För de andra ges kort information. Att motverka sexualiserat våld. Maria Sundvall Tavo och Veronica Männikkö berättade om sitt arbete i tjejjouren Amanda i Luleå och om att förebygga sexualiserat våld. Det sexualiserade våldet är vanligare än man tror. Det är den yttersta konsekvensen av ojämställdhet. Undersökningen Slagen Dam visade att 22 procent av tjejer mellan år har varit utsatta för våld senaste året. Maria Sundvall Tavo och Veronica Männikkö gav några exempel på rubriker i lokala tidningar förra året: Rockstjärna slår ned sin fru. 24-åringen häktad för mordförsök på gravid sambo. Få kvinnobrott leder till åtal. Pappa högg ihjäl mamma. Kvinna kastad i vägg av exman. 28-åring tvångsklippte kvinna. Dessa rubriker om våld är frustrerande, sa Veronica Männikkö, men kraften finns i att våldet kan förebyggas. Vi kan diskutera i fikarummet och prata med elever. Det är också möjligt att engagera sig i kvinnojouren, tjejjouren eller i ett manligt nätverk mot mäns våld mot kvinnor, till exempel Luleåmän. Tjejjouren sitter i samma lokal som kvinnojouren, vilket är en hemlig adress. Alla som jobbar på jouren gör det ideellt. De är mellan 18 och 30 år och har tystnadsplikt. Tjejjourens verksamhet är inriktad på att stötta tjejer och förebygga våld. Oftast sker kontakten med tjejer via nätet. Tjejerna kontaktar jouren för de har blivit misshandlade fysiskt eller psykiskt, men också för att de har höga prestationskrav, behöver bekräftelse eller har självmordstankar. Tjejjouren har fått pengar från länsstyrelsen för att ha kurser i feministiskt självförsvar i skolorna. Dessutom jobbar tjejjouren på festivaler som Piteå dansar och ler och Luledagarna. På de festivaler jouren varit har de gjort en enkätundersökning riktad till tjejer med frågor som: vad har du blivit utsatt för? Vilken hjälp behöver du? För att få möjlighet att arbeta i skolorna har Tjejjouren bedrivit projekt. Det senaste projektet; MEOS Medvetandegöra elever om det sexuella våldet, har precis avslutas och en aktuell rapport finns att ladda ned på hemsidan En lärdom från projektet var att ämnet våldtäkt och sexualiserat våld kan riva upp sår. De försökte vara två jourtjejer med vid föreläsningar och filmvisningar för att till exempel om någon tjej blev upprörd under filmen kunna följa med henne ut och prata. Ett projekt som MEOS kan så frön men det räcker inte, menade Maria Sundvall Tavo. Det 7

8 krävs kontinuitet så alla elever får den här informationen. Tjejjouren skulle vilja att det fanns en jämställdhetspedagog som kan åka ut och föreläsa gärna en person som sitter på tjejjouren. Mer information om Tjejjouren Amanda finns på hemsidan: Jämställdhet, kvalitet och resultat Mari Richardsson, utbildare på Jämrum ett regionalt jämställdhetscentrum för pedagoger i Gävleborgs län, och Magnus Åkerlund, undervisningsråd vid Myndigheten för skolutveckling, ledde en workshop om jämställdhet som medel för ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Mari Richardsson utgick från de nya jämställdhetspolitiska målen som togs i våras i riksdagen. Huvudmålet är: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Makt är ett viktigt ord att tänka på när man jobbar med värdegrunden, menade Mari. Vem är det som har makten i skolan? Jämställdhetsarbete skapar ibland skuld men Mari ansåg att det är en möjlighet att tänka om: Nu kan jag göra något annat. På vilket sätt arbetar jag för att uppfylla läroplanens direktiv om jämställdhet? Hur ska vårt arbetslag jobba? Hur kan då förskola och skola styras så de blir bättre på att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen?, frågade Magnus Åkerlund. Styrsystem för förskola och skola i Sverige är mål- och resultatstyrning. Vi har gått ifrån regelstyrning. Förskolan och skolan ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete med mål som kan prioriteras olika på olika skolor. Insatser ska följas upp med fokus på effekter på barnen. Nådde vi de resultat vi önskade? Utifrån uppföljning formuleras nya åtgärder. utvecklingsplan, på hela skolan eller förskola för att formulera och följa upp handlingsprogram och på kommunen som utifrån skolornas kvalitetsredovisning formulerar hela kommunens kvalitetsarbete. Genuspedagoger befinner sig lite bredvid den här processen, menade Mari Richardsson. De kan vara förändringsagenter för hela kommunen som stödjer jämställdhetsarbetet med expertkunskap. Systemet med genuspedagoger fungerar när kommunen har haft ett ansökningsförfarande och tänkt in tjänsten i hela kommunen. Marie Richardsson pekade ut tre framgångsfaktorer för jämställdhetsarbetet: 1. Fokus på mål och resultat 2. Delaktighet och inflytande (eniga om vart vi är på väg) 3. Långsiktighet och uthållighet. Deltagarna i workshopen fick prova på ett sätt att skapa delaktighet i jämställdhetsarbetet. Först fick vi skriva ned tre argument till varför jämställdhet är viktigt i vår verksamhet. Därefter fick vi diskutera två och två och enas om två argument. Sen delades vi in i tre större grupper som fick i uppgift att enas om ett argument. Några av argumenten var: Lika möjligheter. Göra fria val till verkligt fria. Titta bakom könet. Livskunskap. Skapa demokratisk process. Marie Richardsson menade att metoden att först tänka efter själv, sen prata med en till och sedan komma överens i en större grupp är bra både för att formulera konkreta jämställdhetsmål och tala om traditionella könsroller. Ansvaret för kvalitetsarbetet ligger på flera nivåer på individen att följa sin individuella 8

9 Var fick du luft ifrån? Normal, eller? om att arbeta med killar ur ett könsmaktsperspektiv Karin Kjellberg, lärare, logonom och jämställdhetsutbildare som driver företaget ASTRID-Dialogen ( visade filmen Var fick du luft ifrån och presenterade konkreta redskap att använda i ungdomsgrupper. Hur tar sig härskartekniker uttryck i ungdomars vardag? Hur definierar vi diskriminering och framför allt hur utövas motstånd mot olika tycker av vardagsförtryck? Christian Fridh, RKUF och Sensus studieförbund, lotsade deltagarna genom en process som symboliseras av Resan, Rummet och Rörelsen, en öppen berättelse om tre vuxna mäns vilja att tillsammans med högstadiekillar belysa och bryta ner begränsande könsnormer. MOD mångfald och dialog Inger Westerlund, Sensus studieförbund, berättade om MOD mångfald och dialog som är ett pedagogiskt koncept för att arbeta med mångfalds- och diskrimineringsfrågor. Syftet med projektet är att bidra till att skapa insikt och nya handlingsmönster. Pedagogisk dokumentation med genusglasögon Annika Persson-Åkeblom, Ledarskap och pedagogisk utveckling, presenterade metoder som handlade om frågor som: Hur kan vi kvalitetsutveckla förskolan och skolan genom pedagogisk dokumentation med genusglasögon? Hur kan vi med pedagogisk 9

10 dokumentation och reflektion synliggöra hur vi arbetar med flickor/pojkar i praktiken? Digital storytelling synliggör rösten! Att bryta malm och könsmönster Vad är teknik? För vem är den till och vem är det som håller på med den? Dessa frågeställningar stod i centrum och Maria Adlerborn från Teknikens Hus talade om deras erfarenheter från mångårigt arbete med genus och teknik. Likabehandlingsplaner ett verktyg Likabehandlingsplaner skall enligt en ny diskrimineringslagstiftning tas fram av de anställda på skolan i samverkan med elever och föräldrar. Christine Gilljam, HomO och Lena Sievers, JämO berättade vad lagen kräver och hur man kan arbeta förebyggande. och Lars-Eric Larsson från Filmpool Nord berättade om digital storytelling en metod som enligt honom synliggör klassrummets alla individer i en berättarform som attraherar och behärskas av eleverna själva. Jämställdhet - på vems villkor? Narges Moram, 18 år från Tjejkraft, Porsöns fritidsgård Luleå, berättade om sina erfarenheter av att som enskild person bli betraktad som en grupp, både när det gäller att vara invandrare och flicka. Lars Nilsson från projektet Tjejkraft medverkade också. 10

11 Filmvisningar Första konferensdagen avslutades med filmvisning. Åsa Lundmark, gymnasielärare vid Björknäsgymnasiet i Boden, introducerade dokumentären Det är medfött en film om könsroller i det pedagogiska systemet av Lisa Wanler, Moa Rönnbäck och Louise Wikström. Dessa tjejer som läste på samhällsprogrammet sökte upp Åsa förra läsåret för de ville göra ett projektarbete om jämställdhet. De hade tänkt ett traditionellt upplägg med skriven rapport men Åsa tipsade om att de kunde få hjälp från Filmpool Nord att göra en dokumentärfilm med tekniken digital storytellning. En fördel med metoden är att den utgår från den egna berättelsen. När Åsa har jobbat med jämställdhetsfrågor med ungdomar har de ofta sagt att det här rör inte dem själva, kanske några andra. Tjejerna som gjorde Det är medfött kunde inte undgå att äga problemet eftersom de utgick från sina egna berättelser av hur föreställningar om kön påverkat dem i förskola och skola. Lars Erik Larsson, filmkonsulent på Filmpool Nord, var extern handledare för filmen. Han berättade att Filmpool Nords huvudsakliga verksamhet är att producera filmer men de har även ett filmkulturellt uppdrag. De kan bland annat fungera som resurs för ett 100 poäng projektarbete i form av en film. Filmpool Nord ansvarar även för distributionen av filmen Det är medfött. genomslag än en skriven rapport. Filmen har visats för Barn- och ungdomspolitikerna i Boden och för de andra eleverna i skolan. Även rektorsgruppen i Boden kommer se filmen. Även en representant från Sveriges makalösa föräldrar visade en film för alla som var intresserade i Aulan. Vid den gemensamma middagen på Sunderbyns folkhögskola underhöll dansgruppen VCC-Exciled och rockgruppen Rewind. Efter filmvisningen berättade Åsa Lundmark om några slutsatser som Lisa Wanler, Moa Rönnbäck och Louise Wikström dragit när de gjort filmen. Deras intryck är att i förskolan och tidiga skolår spelar pedagogerna stor roll för vilka föreställningar om kön som skapas. När eleverna blir äldre har pedagogerna inte lika stor betydelse utan då är det eleverna själva som återskapar föreställningarna. En annan erfarenhet är att en film får mycket större 11

12 Onsdag den 1 november 2006 Kvinnor är väl också människor Dagen inleddes med att Josefin Rönnbäck hälsade alla välkomna till konferensens andra dag. Hon hoppades att deltagarna hunnit smälta intrycken från en intensiv gårdag. Innehållet för konferensens andra dag började med mer kunskap för att sedan övergå till metodseminarium där alla deltagarna deltog och ett samtal om hur vi ökar takten för att uppnå en jämställd förskola och skola. Därefter introducerade hon Peter Söderström, sociolog som arbetar med ämnesområdet mäns våld mot kvinnor och barn på länsstyrelsen och landstinget i Västerbotten. Han har även ingått i projektet NORMal eller? som jobbat med killgrupper. exempel är Ikeas Prinsessan från Bjärreryd. Riddaren av radhuslängan. Vi sätter gränser för kön. En kille får inte vara bögig, inte fjollig, inte flickig, inte kärring. Pojkar i åttan har lätt att säga vad pojkar inte ska vara svårare säga vad de ska vara. När NORMal är ute i killgrupper använder de bilder för att få fram en positiv bild av män. De visar en bild av fotbollsspelaren Fredrik Ljungberg. De flesta killarna tyckte att Ljungberg är en man till en kille längst bak sa: jag har hört att han är bög. Ingen diskuterade emot och Ljungberg åker ut. Föreläsarna hade valt en bild av sig själva de tyckte var fin, där de kramar varandra. När de visade den blev det helt tyst i klassen. Nu har ni gått för långt, ska ni omvända oss till bögar allihop. Den skolan var det bara att gå ut ifrån. Föreläsningen Kvinnor är väl också människor började med att alla som är feminister fick räcka upp handen knappt hälften gjorde det. Därefter fick de som är för mänskliga rättigheter räcka upp handen och det var i princip alla. Vad är skillnaden? Peter Söderström drog en snabbgenomgång i historien om hur kvinnor blir människor och några aktuella citat om skillnader mellan kvinnor och män, bland annat Mats Qvibergs: Det ligger i kvinnors gener att vilja bli försörjda av män (Dina Pengar 2006). Kan de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män innebära att kvinnor inte äger förnuft, inte kan tänka rationellt? Och att män inte kan känna kärlek, ge vård och omsorg? Peter Söderström tror inte på det här tolkningarna, utan tror att det mer handlar om förväntningar på kön. Liten pojke förväntas vara aktiv, utåtriktade, rationella, dominerande. Flickor förväntas vara passiva, tillbakadragna, tystlåtna, känslomässiga. Detta möter vi överallt, ett Maktordningen fungerar bäst när den görs till en egen. Jag behöver sminka mig för att känna mig kvinnlig. Jag opererar brösten för min egen skull. Vad betyder det? Men maktordningen kan också göras synlig genom att vända på saker. Det tyska damlandslaget är redan världsmästare. Jag ser ingen orsak varför inte män skulle klara samma saker som kvinnor., sa Tysklands förbundssekreterare Angela Merkel inför Fotbolls-VM. Säkert medveten om vad hon gjorde. 12

13 Vår syn på sexualitet har präglats av Freud. Det är kvinnans passivitet som tänder mannen, sa han (men han sa också att kvinnan har en egen sexualitet). Havelock Ellis, en av sexologins grundare, sa att kvinnan vill bli tagen med våld. Detta har präglat synen på sexualitet. I filmen Swordfish fick skådespelerskan Hale Berry en miljon dollar för att visa brösten (hon hade vägrat ända tills filmbolaget erbjöd så mycket). Varför var det intressant att betala så mycket? Det är inte viktigt för filmens handling. Pornografin omsätter mer än film och musikindustrin tillsammans. Hur har de flickor som finns i den industrin? En halv miljon kvinnor och flickor kommer till EU varje år för att prostituera sig. Det måste finnas de som använder dem och de är män. Visst är kvinnor människor, eller vad säger ni? Men behandlas de som människor? Många gör det inte. Om vi vill ha förändring måste vi kunna se orättvisor för att kunna handla. Spegel, spegel på väggen där, säg mig hur ojämställd jag är. Även kvinnor upprätthåller orättvisor. Det handlar inte om män mot kvinnor utan om att vi alla behöver fundera på hur ser det ut i mitt arbetsliv och mitt privata liv. Peter Söderström avslutade med ett citat av Georg Bernard Shaw: Du ser något och du säger: Varför? Men jag drömmer om något som aldrig funnits och säger: Varför inte? Workshops/seminarier På förmiddagen arrangerades ett pass med åtta parallella workshops (à 45 minuter), bland andra: Det osynliga självklara Maria Rosén och Love Nordenmark från Lärarhögskolan i Stockholm ledde en workshop om övningar kring normer, kön och sexuell läggning. Lärarhögskolan i Stockholm har varit partner i Equalprojektet Under ytan (se Projektet syftar primärt till att motverka diskriminering inom arbetslivet men utvecklats till att även ta upp pedagogiska frågor. På lärarhögskolan har Maria Rosén och Love Nordenmark ansvarat för kursen Normalitet och sexualitet i skolan. Tips: I höst kommer Lärarhögskolan ha en serie föreläsningar på temat Jämställdhetsarbete i praktiken. Under ytan ifrågasätter heteronormen, det vill säga det outtalade antagandet att alla är heterosexuella och att det är det naturliga sättet att leva. Heteronormen är tydligt kopplad till föreställningar om kön. Flicka Pojke Kvinnlig Manlig Blir kär i pojkar Blir kär i flickor Heteronormativitet är inte synonymt med heterosexualitet utan det är en viss förpackning, vissa former av heterosexuellt samliv som ses som det naturliga och självklara. Heteronormen blir synlig först när den överträds. Vad är sexuell läggning? Förslag från workshopdeltagarna: 1. Den sexualitet man föds med. 2. Den sexualitet man accepterar att man har. 3. Den sexualitet man själv definierar sig som. Projektet Under ytan utgår från lagtexten där det finns tre sexuella läggningar: homosexuell, bisexuell och heterosexuell. HBT står för homo-, och bisexuell samt transperson. Transperson är ett paraplybegrepp för många olika sätt att definierar sig som. Det är snarare en könsidentitet än en sexuell 13

14 läggning och handlar om att inte befinna sig i rätt kön. En del opererar sig, en del vill inte definiera sig, en del lever mitt emellan. Workshopen fick se filmen Man blir ju nyfiken från Under ytans DVD Vad finns under ytan? Filmen handlar om Viktoria som jobbar på en förskola. En mamma har sett Viktoria på pizzerian med en kvinna och undrar om de är tillsammans. Viktoria svara ja. Mamman frågar om inte Viktoria hade en pojkvän förut och när Viktoria säger att det hade hon men att det är slut undrar mamman om man kan bara byta så där. När mamman gått frågar en arbetskamrat Viktoria varför hon inte varit öppen på arbetsplatsen med att hon är bi. sammanblandning när en homosexuell talar om sin partner då kommer sexualiteten i fokus. Är man homo då antas man vara sexuell hela tiden och alla möten går ut att skaffa sexuella partners. Det blir hotfullt. Nästa film vi fick se hette Hand i hand. Läraren Johan kallas in på rektors kontor. Eleven Stefans mamma hade ringt efter att Johan skällt ut pojken för att han ropat bögjävel åt Johan. Mamman menade att Johan hade provocerat sonen, genom att vara öppen med sin homosexuella läggning. Det handlade inte om att Johan antastat sonen men att han provocerat genom att öppet gå hand i hand med sin pojkvän. Hon tyckte läraren kunde vara mer diskret. Läraren blir upprörd: Är det skolans syn också? Några reaktioner från workshopen om filmen: Det låter som rektor inte tycker att Johans sexualitet är ok. Hur bemötte han föräldern? Tog han upp skolans uppdrag? Värdegrunden? Om rektorn haft en klar uppfattning om sitt uppdrag hade det här samtalet inte ägt rum. Vi fick diskutera varför Viktoria valt att inte vara öppen. Några förslag var: Hon hade blivit bemött på annat sätt. Det kanske inte var en tillåtande miljö. Det är hennes ensak jag pratar inte om mina relationer på jobbet. Men det gör man, protesterade en annan. Vi pratar om våra barn och man. Det blir en Utväg guider om kön, makt och dig som person Peter Söderström från Sensus presenterade Utväg, en studieguide vars syfte är att möjliggöra ökad medvetenhet om hur våra personliga erfarenheter hänger ihop med mönster av makt och kön. Materialet är uppdelat i sju ämnesområden och berör frågor som om vi är världens mest jämställda land, krävs mustasch vid löneförhandling och om kvinnor och män kommer från olika planeter. Materialet är ett dialogmaterial som kan användas i personalgrupper, i skolan och i föräldragrupper. Samtalsgrupper för jämställdhet Helena Sandlund och Klara Nilsson från Rädda Barnen berättade om projektet Ellen som 14

15 Rädda Barnen driver tillsammans med sitt ungdomsförbund. Ellen syftar till att motverka könsdiskriminering och att stärka tjejer. Grunden för arbetet är ett rättighetsperspektiv och ett genusperspektiv. Verksamheten bedrivs i samtalsgrupper för tjejer i årskurs 8. Varje grupp leds av två samtalsledare som själva är unga kvinnor. Jämställdhet i förskolan erfarenheter och verktyg I juli 2006 överlämnade Delegationen för jämställdhet i förskolan sitt slutbetänkande: Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Tomas Wetterberg, Näringsdepartement (tidigare Delegationen för jämställdhet i förskolan) berättade vad delegationen kom fram till och varför de fick sitt uppdrag. går ut på att ledaren säger påståenden och de som håller med byter stol med varandra. De som inte håller med sitter kvar. I vanliga fall ska det finnas en extra stol men det räckte inte stolarna till i sporthallen. När alla satt sig igen fördes en diskussion i cirkeln. Tanken med övningen är att alla ska tala för sitt ställningstagande, inte mot motsatsen. Det är också viktigt att alla är överens om att det ni pratar om stannar i rummet ingen går ut på lunchen och säger vet ni vad den och den sa. Snacka om jämställdhet Det går att ta upp frågor om genus, kön och jämställdhet på högstadiet och gymnasiet även i helklass och större grupper. Karin Kjellberg lämnade förslag på övningar att använda i könsblandade grupper utifrån sin bok Snacka om jämställdhet. Metodseminarium i sporthallen Från vackra ord till praktisk handling Eva Amundsdotter, genusvetare och doktorand vid Luleå tekniska universitet, och Katarina Olsson, skådespelerska, ledde ett metodseminarium för samtliga konferensdeltagarna. I sporthallen hade placerats ut stolar i mindre ringar. Konferensdeltagarna uppmanades att sätta sig med personer de inte kände. Tanken var att under 90 minuter vara så kreativa som möjligt i en slags kollektiv självreflektion. Först ledde Eva Amundsdotter och Katarina Olsson värderingsövningen Heta stolen. Den Första testpåståendet: Alla som älskar surströmming byter stol. Påstående 2: För att bygga ett jämställt samhället behöver både kvinnor och män förändras. Nästan alla bytte stol. Påstående 3: Många kvinnor föredrar en manlig chef framför en kvinnlig chef. Några bytte stol, men inte så många. Efter en stunds diskussion bytte några till. Påstående 4: Om Kalle vill gå till förskolan i klänning bör han få göra det. Rätt många bytte stol, ungefär en tredjedel satt kvar. Efter diskussion bytte två till. Eva Amundsdotter gick runt med mikrofon för att höra om någon ville kommentera. En kvinna sa: Det är självklart att Kalle ska få prova att gå med klänning till dagis. Min systerson är 4 år och heter Kalle. 15

16 Han vill gå till förskolan med rosa klänning men säger själv att det får han inte för det gör bara flickor. Eva kommenterade att på de flesta arbetsplatser där hon gjort den här övningen säger majoriteten nej. Påstående 5: Det behövs inte fler män till förskola och skola, det behövs fler genuspedagoger. En minoritet bytte stol. Några till efter en stund. En kvinna kommenterade: Genuspedagoger skulle göra mer än bara fler män. Fler män förändrar ingenting om man inte jobbar för en förändring. En annan sa: Vi behöver fler medvetna både kvinnor och män. och fick applåder. Nästa steg i metodseminariet var att grupperna skulle tala om två frågeställningar i 30 minuter. Frågeställningarna var: 1. Vad har jag förstått, lärt och förvånats över om jämställdhetsarbete i förskola och skola. Här på konferensen, av projektet Forma framtiden eller av det jag gör. Vad hjälper och vad stjälper ett förändringsarbete med fokus på jämställdhet. Vad är svårt? Vad är framgångsfaktorer? På alla nivåer. 2. Vilket nästa steg kommer JAG att ta, för jämställdhetsarbetet i förskola och skola? Vad tänker jag göra där jag är? Det första jag tänker göra på jobbet imorgon. När grupperna diskuterat i en halvtimme skrev de ned på blädderblocksblad vad de kom fram till. Bladen sattes upp på väggarna i sporthallen och konferensdeltagarna fick möjlighet att mingla för att se vad de andra skrivit och diskutera med nya människor. Texterna på samtliga blädderblocksblad finns som en bilaga till denna dokumentation. Hur går vi vidare och ökar takten? Paneldebatt Konferensen avslutades med att Eva Amundsdotter samtalade med Åsa Ejdemo (Sensus studieförbund), Inger Karlefors (LTU), Josefin Rönnbäck (Forma framtiden), Helena Sandlund (Rädda Barnen), B-O Ström (Jokkmokks kommun), Tomas Wetterberg (Näringsdepartementet), Astrid Yttling (Bodens kommun) samt Magnus Åkerlund (Myndigheten för skolutveckling). Några av blädderblocksbladen hade satts upp i aulan och denna paneldebatt utgick från samma frågeställningar som diskuterats i sporthallen: Vad har jag lärt och förstått om jämställdhet i skola och förskola. Vad hjälper? Vad stjälper? Vad är mitt nästa steg? Eva Amundsdotter tyckte att fantastiskt mycket kommit upp på blädderblocken. På ett står: Självinsikt, humor. Eva höll med humor behövs verkligen! På ett annat: Stort motstånd. Evas erfarenhet är att motståndet är stort. Om man inte möter motstånd gör man för lite. För att skapa hållbar jämställdhet måste vi vända 16

17 upp och ned på allting. Det som inte stod på blädderblocken var orden feminism och könsmaktordning Det är viktigt att komma fram till maktfrågor, tyckte Eva, men det blir obehagligt. Det går att bedriva ett jämställdhetsarbete utan maktperspektiv som är inriktat på att kvinnor och män ska komplettera varandra men män fortsätter att vara överordnade, men det intresserar inte Eva utan hon vill förändra maktrelationer. Att motståndet mot detta blir så stort beror på att kön berör oss starkt. Professor Yvonne Hirdman skriver klokt i inledningen till boken Genus: om det stabilas föränderliga former att när man rör sig på så slipprig mark, där alla är inblandade med sina liv, där alla har något att försvara och gömma, då gäller det att ha bra redskap. Eva Amundsdotter sa att hennes erfarenhet är att det behövs en lång undersökande fas som ger svar på vilken roll kön spelar just här. Det blir en möjlighet att samtala och undersöka sin egen arbetsplats. Flera skolor går in i ett jämställdhetsarbete med föreställningen att de inte gör någon skillnad mellan pojkar och flickor. Då säger Eva: bevisa det. Från mängder av studier vet vi att kön spelar roll. Börja med att titta på hur ser det ut, sedan diskutera vad vill vi ska bli annorlunda. Det tar tid, står det på blädderblock. Ja, men det går och det krävs envist konkret arbete. Det är bra att vara en grupp som hjälper varandra. Eva vände sig därefter till Josefin Rönnbäck och frågade vad hon sett och lärt av projektet Forma framtiden och vad som egentligen var upprinnelsen till projektet. Josefin Rönnbäck berättade att projektet Forma framtiden startade hösten 2005 och avslutas 31 december Ursprunget till projektet var att kommunerna eftersökte kunskap och redskap för att arbeta med skolans jämställdhetsuppdrag. Det fanns också en vilja att komma bort från sporadiska jämställdhetssatsningar och istället arbeta mer långsiktigt. Det finns goda förutsättningar för ett långsiktigt jämställdhetsarbete i skolorna och förskolorna i Norrbotten. I de flesta kommuner finns genuspedagoger. Forma framtiden har skapat nätverk för dem och arbetar för att de ska användas som resurspersoner för hela kommunen. För att förändring ska komma till stånd måste alla nivåer finnas med. Därför genomförde Forma framtiden en processutbildning för skolledare och genomförde öppna föreläsningar för alla intresserade. Föreläsningar har även videolänkats till flera kommuner. Josefin Rönnbäck menade att arbetet med projektet har varit stimulerande men svårt. Hon har insett att hon varit lite för kunskapsoptimistisk när hon utgått från att alla vill ha mer kunskap. Några kommuner har valt att tacka nej till kurser och föreläsningar. Hon har även insett att kunskap inte alltid leder till handling eller förändring. Kunskap och medvetenhet är nödvändigt men det krävs vilja också. Eva tackade Josefin för hennes svar och vände sig därefter till B-O Ström som är skolchef i Jokkmokk och sitter i styrgruppen för Forma framtiden. Vad var hans tankar och erfarenheter och lärdomar för framtiden? B-O berättade att han kom med i styrgruppen ungefär samtidigt som Jokkmokk sjösatte en 17

18 treårig jämställdhetsstrategi för hela skolan. För honom har det blivit tydligt att det krävs ett brett grepp och en långsiktighet i jämställdhetsarbetet. Tidigare mötte han kommentarer som: var det inte i fjol vi höll på med det där. skolledare behöver inte vara mest kunniga men de måste kunna identifiera motkrafter. B-O Ströms nästa steg blir att fortsätta stödja jämställdhetsarbetet. Att hitta rätt knappar i hela kommunen. Inger Karlefors, prefekt vid utbildningsvetenskap/ Luleå tekniska universitet, berättade i sin tur att hon har bildat en subgrupp på sin institution en subgrupp bestående av män som ska jobba med jämställdhetsfrågor. Det har slutat fem män på institutionen och börjat fyra kvinnor. Förändringen från en könsblandad till en enkönad institution kan gå rasande fort. Inger ansåg att det är viktigt att institutionen kan visa att det finns män som vill jobba med utbildning, ungdomar och barn. Jämställdhetsarbetet blir inte klart på ett läsår. Då behövs en klar policy att det här jobbar vi vidare med i tre år. B-O Ström ser det lite som ett strategispel. Det handlar om att gå och prata med rätt person. Att hitta vilka som är motkrafterna, inte bara de aktiva utan även de passiva motkrafterna som ser till att det inte händer. Eva Amundsdotter sa att det är vanligt med en mansgrupp i personalen på gymnasiet. En slags subgrupp som träffas på gymmet eller tar en öl tillsammans. B-O Ström höll med och som vit medelålders man i ledande befattning så tillhör han subgruppen och kan verka inifrån den. Ingen kan säga att B-O Ström gör det här gör detta för din egen skull. Han måste visa att det finns en vinst för organisationen. I förlängningen tror Jokkmokk att de når en högre måluppfyllelse som kan bidra till tillväxt. Jämställdhetsarbetet kan till och med ses som en överlevnadsfråga. När det gäller Forma framtiden hade B-O Ström förväntat sig att det skulle vara mer än 15 procent män anmälda till den här konferensen och fler rektorer på plats. Rektor och En vanlig reaktion på jämställdhetsuppdraget är att det är fruktansvärts mycket som skolan ska göra. Samhällets problem ska in i skolan och så ska vi lösa dem. Vi behöver få över motståndarna på vår sida, sa Inger Karlefors. Det är viktigt att få en öppen atmosfär, att bjuda in till diskussion och inte stänga ute vissa utan vara öppna för andra synpunkter. Inger Karlefors nästa steg blir att initiera en diskussion om jämställdhetsperspektivet i kursplanen och på universitetet och lärarutbildningen i stort. Magnus Åkerlund, undervisningsråd vid Myndigheten för skolutveckling, MSU, sa att han ser projektet 18

19 Forma framtiden som en initieringsprocess. I projektet har det formulerats handlingsplaner, medvetenheten har ökat och det har tagits beslut om konkreta åtgärder. Nu måste vi komma till görandet. rektor menar Astrid att hon har större möjlighet att göra något. Vi behöver hitta former för att stödja ett steg till. På skolledarutbildningen har det formats regionala grupper som skulle kunna bli ett stöd både för skolledare och genuspedagoger. MSU vill gärna fortsätta stödet till genuspedagoger, betonade Magnus. Hans nästa steg blir att planera satsningen på pojkars resultat i skolan. Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att under fyra år stödja kommuner och skolor att förbättra pojkars skolresultat. Eva Amundsdotter inflikade att unga kvinnor har galopperande ohälsa. Finns det risker med att enbart fokusera pojkars skolresultat? Magnus Åkerlund sa att vi inte får glömma flickorna. Det finns inte en enda enkel förklaring till att pojkar får sämre resultat. Eva Amundsdotter fortsatte att samtala med en av projektets deltagare, nämligen Astrid Yttling som är genuspedagog i Boden sedan några år tillbaka och som innevarande termin även blivit rektor. Före Forma framtiden kunde hon uppleva att det främst var en belastning att vara genuspedagog. Forma framtiden har varit ett stort stöd. Hon har fått mer kunskap och träffat andra som håller på med samma sak. Nu som En sak som Astrid Yttling lärt sig är att genusvetenskap är ett kunskapsområde som inte betraktas som kunskap. För att det ska ses som ett kunskapsområdet måste ledningen stötta det med resurser och utbildning. Jämställdhetsarbete handlar om att tänka om, se sig själv men också ha kunskap för att se könsstrukturen. Jämställdhet handlar om människors rätt att vara den de är i samhället om demokrati och rättvisa, menade Astrid Yttling, men också att det är roligare att kunna välja från ett brett fält. Hon hoppades att Forma framtiden för med sig större möjlighet att skapa nätverk och att kommunerna inser att de måste göra något åt jämställdheten. Här kan likabehandlingsplanerna vara ett viktigt verktyg. Kön är utpekat som en diskrimineringsgrund där. Astrid Yttling avslutade med att säga att hennes nästa steg är att jobba med rektorerna i rektorsgruppen. Hon kommer även arbeta för att det bildas ett lokalt nätverk med genuspedagoger som kan träffas på arbetstid. Från lokalt och regionalt till nationellt hur kan vi öka takten? Denna fråga fick Tomas Wetterberg som arbetar på Jämställdhetsenheten som håller på och flyttar till det nya integrations- och jämställdhetsdepartementet. 19

20 De senaste åren har han arbetat som sekreterare i Delegationen för en jämställd förskola. Delegationen var en statlig utredning och sådana ska lägga skarpa förslag, gärna nya lagförslag. Tomas Wetterberg menade att delegationens bästa förslag var att vi behöver inga nya lagar för att åstadkomma jämställdhet inom förskolan. Det som behövs är att lärarutbildningen förstärks när det gäller genuskunskap, att de som jobbar inom förskolan får utbildning i genusmedveten pedagogik och opinionsbildning. handlingsprogram mot mäns våld mot kvinnor, en fråga som även skolan och förskolan behöver jobba med. Eva Amundsdotter var också intresserad av att höra hur några av konferensmakarna såg på framtiden. Åsa Ejdemo från Sensus berättade att hon under dessa två dagar fått ännu mer vatten på sin kvarn folkbildning är viktigt i jämställdhetsarbetet. Det finns mycket kunskap och människor som kan berätta hur det är. Men vad gör vi med den kunskapen? Gör vi det till vår kunskap? Det är förutsättningen för att vilja förändra. Delegationen var inte bara ett projekt som blåser upp för att sedan försvinna utan uppgiften var att blåsa liv i det som redan höll på att hända. Om remissinstanserna går med på att MSU tar över den stöttande rollen trodde Tomas Wetterberg att det blir bra. Han har hört från flera håll att jämställdhetsarbetet i förskolan har gått i stå och processarbete gör det emellanåt, men det behöver inte ha avstannat för det. När det inte ser ut som vi inte gör något, då reflekterar vi, menade Tomas. Tittmyran och Björntomten delvis gått i stå, sa Tomas. Åk till Jokkmokk eller avdelningen Delfinen på Tornerhjelms förskola i Helsingborg. På Delfinen finns ett spännande arbete med både olika kulturer och kön. Tomas Wetterbergs nästa steg var att åka tillbaka till departementet och ta fram ett Vi måste inse att när vi går in i det här måste vi våga förändras. Folkbildning handlar om det, inte att ha diskussion och övertyga andra utan att gå in i dialog. Ta med det hem! Det finns redan en struktur för dialog i era studieförbund. Det är precis detta vi gör. Den lilla gruppen där man kan mötas öga mot öga och lyssna på varandra. Så Åsa Ejdemos nästa steg blir att skapa beredskap för att ta hand om alla som kommer höra av sig till henne. Helena Sandlund från Rädda barnen spann vidare på denna tråd och även hon funderade över hur vi här ska kunna dela med oss av kunskapen. Det är viktigt att bygga nätverk och stärka dialogen. Alla vi här bidrar med en pusselbit. 20

21 Rädda Barnen har en del verktyg till förskola och skola, bland annat projektet Ellen med grupper för tjejer i årskurs åtta och ett paket för att jobba med jämställdhet grundskola och gymnasium. Helena Sandlunds nästa steg är att en gång varje dag ska hon agera eller reagera i det här ämnet. Josefin Rönnbäck avrundade med att konstatera att vi aldrig blir färdiglärda utan kan lära av varandra hela tiden. Bara tillsammans kan vi öka takten! När fler vill samma sak med jämställdhet, först då blir det en förändring. 21

22 Bilaga Blädderblocksbladen Blädderblock från metodseminariet Från vackra ord till praktisk handling vid konferensen Öka takten på väg mot en jämställd förskola och skola Gröna blad lärdomar om jämställdhetsarbetet Vad har jag förstått, sett och lärt. Insikter, lärdomar om jämställdhetsarbete i förskola/skola. Grön tuschpenna Det räcker inte med att försöka. Börja nu aktivt. Tid att diskutera i arbetslaget. För att hitta en gemensam värdegrund. Kunskapsinhämtning Se sin egen roll. Tar tid Svårt Tid för reflektion Processen börjar med mig själv. Tankar tar tid. Viktigt att se strukturer som cementerar Kunskap absolut nödvändig tillsammans med insikt = förändring Överdrift på gott och ont Arv eller miljö i skapandet av manlig och kvinnligt Förändra i det lilla Det är en kulturfråga likväl som en kunskapsfråga Alla behöver MER kunskap och reflektion för att få MER medvetenhet. Med medvetenhet kan vi starta förändrings(utvecklings)processen. Vi måste börja förändra oss själva!! Många gamla värderingar lever kvar Jämställdhet är inte att byta förtryckare. Egna fördomar Barns identifikation styr beteendet Vår medvetenhet egen förändring Historiens betydelse förståelse Medvetenhet allas ansvar Intresse och engagemang, förändringsbenägna 22

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Öka takten. - på väg mot en jämställd förskola och skola. Seminarier/workshops. Presentation av medverkande

Öka takten. - på väg mot en jämställd förskola och skola. Seminarier/workshops. Presentation av medverkande Öka takten - på väg mot en jämställd förskola och skola Seminarier/workshops Presentation av medverkande I samarbete med länsstyrelsen och kommunerna i Norrbotten, RUC, Myndigheten för skolutveckling,

Läs mer

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma

Läs mer

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många

Läs mer

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3

Läs mer

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,

Läs mer

Gråbo förskolors likabehandlingsarbete

Gråbo förskolors likabehandlingsarbete Lärande Gråbo förskolor 2014-08-11 Gråbo förskolors likabehandlingsarbete En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet 1 Varför

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

Flik 9 2010-04-10. Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:

Flik 9 2010-04-10. Framgångsfaktorer som främjar likabehandling: Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling och handlingsplan för jämställdhet Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska även en plan mot kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet

Läs mer

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda

Läs mer

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Likabehandlingsplan Östad förskolor

Likabehandlingsplan Östad förskolor 1 (10) Likabehandlingsplan Östad förskolor I Östad förskolor ingår: Björkhyddans förskola, Björnens förskola och familjedaghem omfattande åldrarna 1-5 år. Vår vision är: På vår enhet möts du av barn och

Läs mer

ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 20150101 20151231

ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 20150101 20151231 ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 20150101 20151231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Rödluvans förskola 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN Rödluvans förskola 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN Rödluvans förskola 2011 Planen gäller från 2011-03-14 till 2012-03-14 2011-03-14 Laila Petersén - Rektor Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Rödluvans förskola

Läs mer

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan

Läs mer

Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 6 Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All personal som arbetar på Trollskogen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Förskolans plan mot kränkande behandling och Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12 Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Akvarellens förskola Helsingborg 110909

Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth

Läs mer

och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängsskolan F-6 med Fritidshemsverksamheten

och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängsskolan F-6 med Fritidshemsverksamheten Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängsskolan F-6 med Fritidshemsverksamheten Skolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden

2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600 Förskolenämnden Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Taurus förskola VISION På Taurus förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Alla ska ha samma rättigheter,

Läs mer

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Januari 2005 Plan för att främja respektfullt bemötande mellan människor, både stora och små - förhindra kränkande behandling Förskolorna i Håbo kommun har i

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Datum för upprättande av planen: 2012-11-06 Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Uppdrag Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja

Läs mer

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a

Läs mer

Skolområde Västra. Slättängens förskola

Skolområde Västra. Slättängens förskola RR Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens Kvalitetsrapport läsår 2014/2015 I Ur och Skur Vattendroppens Inledning Förskolan I Ur och Skur Vattendroppen bedrivs med I Ur och Skur pedagogik. Vi bedriver verksamheten till största delen ute i naturen,

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

Att höra barn och unga

Att höra barn och unga Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Korvettens förskola 2014-2015

Korvettens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer