2 Nulägesbeskrivning. 2.2 Markanvändning. 2.1 Vägfunktion, övergripande, regionalt och lokalt. Nuläge 8
|
|
- Ingemar Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Vägfunktion, övergripande, regionalt och lokalt E4 i Sundsvall har flera olika funktioner. Huvuduppgiften är att som nationell stamväg tillgodose god framkomlighet och säkerhet för långväga transporter. E4 har också stor betydelse för regionala transporter, varvid transporterna till och från Sundsvall är omfattande pga stadens dominerande roll som arbetsmarknad mm i länet. Därtill kommer att E4 har stor betydelse dels för förflyttningar mellan stadens olika delar, dels för förflyttningar inom stadsdelar. Nuvarande E4 är en nationell stamväg. Den har bl a avgörande betydelse för långväga person- och godstransporter genom norra Sverige. Trafikbelastningen är hög i anslutning till de större tätorterna och E4 är ett av de tyngsta godsstråken i Sverige. Inslaget av internationella transporter är betydande bland den långväga trafiken. Bl a tung norsk och finsk transittrafik är märkbar. Denna torde komma att öka till följd av ökad internationalisering. Den långväga genomgångstrafiken längs E4 i detta avsnitt uppgår till ca 480 lastbilar/dygn. 2.2 Markanvändning Befolkning I Sundsvalls kommun är ca bosatta, varav ca är bosatta i tätorten. Söder om tätorten och längs befintlig E4 ligger ett pärlband av orter. Sammanlagt bor ca personer mellan Njurundabommen och Skönsmon. Arbete och högskolor Den största koncentrationen av arbetsplatser finns i centrala och norra delarna av Sundsvall. Större arbetsplatser söder om Sundsvalls tätort utgörs av Kubal vid Kubikenborg med ca anställda samt Akzo Nobel Industrier vid Stockvik med ca 600 anställda. Dessa båda verksamheter genererar betydande flöden av såväl gods- som persontransporter. Utbudet avseende högskola och gymnasieskolor är lokaliserat till Sundsvalls tätort. Antalet högskoleplatser är ca och gymnasieskoleplatser ca I Sundsvall sammankopplas E4 med E14 mot Östersund och vidare till Trondheim. Även E14 har stora volymer tung trafik. E4 har stor betydelse för den industri som finns i regionens kustområden. Sundsvall är en industrität stad som alstrar stora mängder regionala, tunga transporter. E4 har stor betydelse avseende pendling. På grund av att arbetsplatser, service och skolor (gymnasium och högskola) i huvudsak är förlagda till de centrala delarna av staden och att antalet boende söder om Sundsvall är stort, blir pendlingen omfattande. Sundsvall har dessutom ett stort antal pendlande från och till intilliggande kommuner som Timrå, Hudiksvall, Ånge, Härnösand och Nordanstig. E4 är idag en livsnerv för Sundsvall. Ett mycket stort antal bostäder, kontor och andra verksamheter finns lokaliserade i direkt anslutning till E4. Så är det i centrala Sundsvall och så är det i ett flertal tätorter söder om Sundsvall, t ex Bredsand, Kvissleby och Njurundabommen. För dessa bostäder och verksamheter är oftast E4 det enda vägvalet. Figuren redovisar antalet boende inom Sundsvallsområdets olika delar. Att notera särskilt är att antalet boende längs dagens E4 är relativt stort vilket medför en omfattande pendlingstrafik in till Sundsvalls centrala delar. Figuren redovisar antalet tunga fordon på huvudvägnätet i norra Sverige Nuläge 8
2 Gymnasium och högskola är lokaliserade till Sundsvalls centrala delar Figuren visar var i kommunen människor är sysselsatta Nuläge 9
3 Närboende och verksamheter Drygt personer och ett mycket stort antal verksamheter, ca 100 st är lokaliserade i direkt anslutning till E4. Närboende Många människor bor direkt inpå eller i närheten av E4. Sammantaget är drygt personer bosatta inom 200 m från befintlig E4. Av dessa är ca 600 bosatta i centrala Sundsvall. Av de personerna bor ca 70 personer inom ca 50 m från E4. Detta innebär att en stor mängd människor utsätts för störningar, främst i form av buller och barriäreffekter. Verksamheter vid E4 Ett stort antal verksamheter är lokaliserade i anslutning till E4. Vid Myre finns service i form av bensinmack och restaurang som är lättåtkomlig för E4-bilister och ett mindre villaområde ca 200 m från E4. Mellan Myre och Njurundabommen växlar omgivningen mellan jordbruksmark och skogsmark. Clas Ohlsson Shell OKQ8 OKQ8 samt Statoil När bilisten närmar sig Njurundabommen finns bostäder delvis bakom bullervall inom ca 50 m öster om vägen. På västra sidan finns motionsspår och idrottsplats. Efter detta passeras skola och centrum med post och livsmedelsförsäljning på båda sidor vägen. Efter Ljungan passeras ett värdshus och på sträckan upp till Kvissleby är övervägande delen jordbruksmark med spridd industribebyggelse. I Kvissleby centrum som ligger precis öster om E4 finns ett stort antal verksamheter som apotek, post, affärer och skola. På västra sidan finns mindre affärsverksamhet. Väster om nuvarande järnvägssträckning finns Kvisslebys idrottsplats. Bostäder finns på båda sidorna om E4 (hyreshus öster om E4 och villor väster om E4). En ny vårdcentral i Kvissleby alldeles intill E4 kommer att färdigställas 2000/2001. Drygt 110 personer bor mellan 50 och 100 m från E4. Efter Kvissleby passeras ett industriområde med bl a Sydkraft. Kubal Akzo Nobel OKQ8 Sydkraft I Svartvik finns bl a hotell- och restaurangverksamhet. Här bor ca 10 personer inom ca 50 m från E4. Figurerna redovisar verksamheter längs E4 genom Sundsvall. Bensinstation I Vapelnäs bor ca 20 personer inom 50 m från E4. Villorna på östra sidan ligger m från E4. Väster om E4 är husen belägna mer än 50 m från E4 (järnvägen ligger dock närmare dessa villor). I Stockvik ligger ett större industriområde med kemisk industriverksamhet. Detta är en större arbetsplats för ca 600 personer. Nuläge 10
4 I Bredsand finns ett affärscentrum med diverse utbud, skola och idrottsplats. Inom ca m bor ca 25 personer. Strax efter Bredsand finns en camping och badplats i nära anslutning till E4. I Vindskärsudde öster om E4 finns ett stort industriområde med aluminiumsmältverk, kontorslokaler, oljehamn och mindre industrier. Totalt finns här ca 1000 sysselsatta. Öster om E4 i höjd med Sundsvallsfjärden fortsätter industriområdet runt hela fjärden ända tills E4 viker av norrut. Här finns kontors- och lagerlokaler, postterminal och restaurangverksamhet. I Skönsmon väster om E4 finns mestadels bostäder och mindre industri och kontorslokaler. Ingen bor i direkt närhet till E4, men mellan 100 och 200 m från vägen bor knappt 70 personer. Efter anslutningen med E14 finns järnvägsstation och omlastningsterminal samt restaurangverksamhet. E4 tangerar centrala Sundsvall vid Stenstaden. Här finns bostäder, kontors- och hotellverksamhet. Efter Selångersån passeras Norrmalm och Haga där kontorslokaler finns för att sedan övergå till bostadsområden. Öster om E4 i Skönsberg finns även där både kontor och bostäder. Norr om Selångersån och fram till trafikplatsen i Bydalen bor ca 20 personer inom 50 m, drygt 130 personer mellan 50 och 100 m samt knappt 170 personer mellan 100 och 200 m från E Vägstandard Standarden E4 genom Sundsvall är mycket låg på ett sammanhängande avsnitt av ca 20 km. Trafikmiljön karaktäriseras av signalreglerade korsningar, hastighetsbegränsningar och ett drygt 60-tal väganslutningar och fastighetsutfarter. Vägsträckning och korsningar Befintlig E4 mellan Myre i söder och Skönsberg i norr har en längd av ca 22 km. Skyltad hastighet är i huvudsak 70 km/h, med inslag av 50 km/h i Kvissleby, Kubikenborg och förbi centrum i Sundsvall. Inom två avsnitt tillåts 90 km/h, dels mellan Dingersjö och Nolby, dels mellan Fläsian och Kubikenborg. Söder om Njurundabommen och norr om trafikplatsen i Skönsberg är den skyltade hastigheten 110 km/h. Signalreglerade korsningar finns precis norr om Ljungan, i Kvissleby, Hemmanet, Stockviksverken, Bredsand, Björneborgsgatan. I centrala Sundsvall finns signalkorsningar vid järnvägsstationen/ Kolvägen, Köpmannagatan, Storgatan, Sjögatan och Norrmalmsgatan. Dessutom finns ett signalreglerat övergångsställe i Kvissleby i höjd med sporthall och badhus. Trafikplatser finns vid Skönsberg och Bydalen. I övrigt finns ett tiotal korsningar med stopp- eller väjningsplikt till större vägar längs med hela sträckan. Vägen har två körfält och den totala vägbanebredden är ca 13 m. Vid passagen av Kvissleby och Bredsand har vägen fyra körfält och norrgående och södergående trafik separeras med refuger. Genom centrala Sundsvall har E4 fyra körfält. Siktsträckor Nära hälften av det aktuella avsnittet av E4 har begränsade siktsträckor (< 300 m), vilket är till nackdel sett ur trafiksäkerhetssynpunkt. Sidoområden E4 Njurundabommen-Skönsberg är ca 18 km lång. Längs ca 6 km finns någon form av mittavskiljare (räcke eller remsa). I övrigt saknas detta. Sidoräcke finns längs ca 6 km av sträckan. I övrigt har sidområdena mycket låg säkerhetsstandard, ofta är slänterna branta och i många fall finns oeftergivliga hinder i släntområdet. Övrigt Längs med E4 söder om Sundsvall finns ett stort antal mindre väganslutningar och direkta fastighetsutfarter. Antalet väganslutningar är ca 40 och antalet fastighetsutfarter är ca 25. Antalet busshållplatser som ligger i direkt anslutning till vägen är också stort, ca 40. Längs med E4 finns även övergångsställen som dels är bevakade med signaler dels saknar signaler. 2.4 Trafik och trafikanter Trafikbelastningen på E4 är mycket hög. I de centrala delarna uppgår trafiken till ca , per årsmedeldygn. Antalet oskyddade trafikanter som måste korsa E4 i plan är mycket stort, uppskattningsvis mer än passager per dygn. Transporter av farligt gods sker i stor utsträckning genom stadens centrala delar. Situationen för funktionshindrade längs E4 söder om Kubikenborg är bristfällig. Vägstandard för E4 söder om och genom Sundsvall Nuläge 11
5 Dagens biltrafikflöden Vid Njurundabommen har trafiken uppmätts till ca fordon per årsmedeldygn (avser bron över Ljungan). Trafikmängderna ökar successivt och från Kvissleby och norrut uppgår trafiken till ca fordon per årsmedeldygn. Genom centrala Sundsvall varierar flödena mellan knappt och knappt fordon. Andelen tung trafik uppgår till ca 9%. Sträckan mellan Njurunda och Sundsvall har en mängd anslutningar från fastigheter och mindre vägar. Vidare finns en mängd busshållplatser av låg standard och obevakade övergångsställen. Figuren redovisar sidoområdesstandard för E4. På långa sträckor är standarden dålig och risken att skadas är stor vid avkörningar. Arbetspendling till och från Sundsvall Nuläge 12
6 Huvuddelen av trafiken utgörs av in- och utfartstrafik till Sundsvalls tätort samt av lokal trafik längs stråket. Renodlad genomfartstrafik uppgår till drygt 1000 fordon/dygn. De stora trafikmängderna, i framförallt de centrala delarna i kombination med låg vägstandard och många signalkorsningar med låg kapacitet, ger en otillfredsställande trafiksituation med kapacitetsproblem, ett stort antal stopp för genomgående trafik och låga medelhastigheter. Problemen blir speciellt tydliga i de centrala delarna vid rusningstrafik där köbildningen blir betydande. Arbetspendling Pendlingen till/från Sundsvall är omfattande. Antalet in- och utpendlare längs E4 uppgår sammantaget till drygt per vardag. Koncentrationen av arbetsplatser till centrala och norra delarna av Sundsvalls tätort medför att stora pendlingsströmmar genereras söderifrån. Sammantaget arbetspendlar drygt personer bosatta söder om Sundsvall in till de centrala och norra delarna av Sundsvall. Arbetspendling i motsatt riktning sker i mindre omfattning och uppgår till ca 600 personer. Antal pendlare från orter norrifrån, bl a Härnösand och Timrå, är ca personer, medan antal pendlare norrut är i storleksordningen knappt Pendling sker även till och från andra intilliggande kommuner. De alternativ som finns till personbilen är framförallt begränsade till buss. I någon mån sker pendling från Hudiksvall respektive Ånge med tåg. Att cykla och gå till fots är alternativ för mer kortväga transportbehov. (0,0) Prognostiserade trafikflöden i Sundsvall för 1998 och Nuläge 13
7 Busstrafik Utbud Söder om Skönsmon passerar bussar med ca 110 dubbelturer/ vardagsdygn. Lokalbussarna omfattar drygt 60 dubbelturer/vardag till Bredsand och ca 30 dubbelturer/vardag ända till Njurundabommen. E4 bredvid Stenstaden omfattas av ca sju dubbelturer/ dygn (Länstrafiken och E4-bussar) från centrala Sundsvall och söderut. Norrut omfattar Länstrafiken och E4-bussarna av ca sex dubbelturer/vardagsdygn. En liten sträcka av E4 vid Inre hamnen trafikeras av lokalbussar som enbart kör efter passagerares telefonbeställningar. Kommunen har arbetat med att utveckla den lokala kollektivtrafiken. Målsättningen är att fördubbla kollektivresandet fram till år För att uppnå detta har bl a tiominuterstrafik införts på de tunga linjerna. Ett system där bussarna är kopplade till trafiksignaler gör att bussarna prioriteras och effektiviteten och attraktionskraften för kollektivtrafiken har därmed ökat. Busstrafiken har idag en marknadsandel av det lokala resandet som uppgår till ca 12%. Tillgänglighet En bra busshållplats har god tillgänglighet, plattform (väl avskild från trafiken), väderskydd för resande och cyklar, belysning samt information om bussturerna. Den ska även vara trivsam, trygg, säker och funktionell. Anslutande gång- och cykelvägar skall ha släta ytlager, små lutningar och funktionell belysning. Planskilda korsningar är önskvärda då busshållplatserna ligger utmed en mycket trafikerad väg. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är förhållandevis god i de centrala delarna av Sundsvall. Söder om Sundsvall finns idag drygt 40 busshållplatser och busstopp. Av dessa har endast hälften särskild bussficka. Det innebär att bussarna behöver stanna på vägbanan vid ett 20-tal busshållplatser på E4 söder om Sundsvall. Vid ca 15 av busshållplatserna söder Sundsvall finns antingen övergångsställe eller planskild passagemöjlighet. Vid övriga ca 25 saknas dessa möjligheter. Bussflöden i centrala Sundsvall. Figuren redovisar antalet dubbel-turer per dygn Nuläge 14 Bussflöden söder om centrala Sundsvall. Figuren redovisar antalet dubbelturer per dygn
8 Farligt gods Farligt gods kan t ex vara explosiva ämnen, gaser, brandfarliga vätskor och ämnen, oxiderande ämnen, giftiga ämnen, radioaktiva ämnen och frätande ämnen mm. Länsstyrelsen rekommenderar färdvägar i länet där farligt gods bör transporteras. I Sundsvallsregionen rekommenderas bl a vägarna E4, E14 och väg 622. En nummerskrivning utfördes på det övergripande vägnätet i Sundsvall i oktober Undersökningen omfattade tung trafik, varvid transporter av farligt gods särbehandlades. Av undersökningen framgår bl a att de största volymerna av farligt gods transporteras längs E4. Ca 70-80% av det farliga godset som transporteras på väg är petroleumprodukter. Totalt uppgår antalet lastbilar med farligt gods till ca 170 per vardagsdygn på E4 vid Timrå. Ca 120 av dessa har stadens centrala delar som målpunkt, varav ca 60 avser Oljehamnen. Längs E4 söder om Sundsvalls tätort passerar ca 50 lastbilar med farligt gods/vardagsdygn. Av dessa har ca 35 målpunkt i staden. Längs E4 i stadens centrala delar passerar sammantaget ca 300 lastbilar med farligt gods varje vardag. Den renodlade genomfartstrafiken längs E4 avseende farligt gods uppgår till lastbilar per vardagsdygn. Längs E14, i stadens västra delar, passerar ca 60 lastbilar med farligt gods varje vardag. Ca 20 av dessa skall till och från Oljehamnen, ca 25 skall till/från E4 norrut och ca fem skall till och från E4 söderut. Söder om Sundsvall, söder om Vaple by, finns en deponi för miljöfarligt avfall från Kubal, Akzo Nobel och SCA. Transporterna till anläggningen planeras bli omfattande och kommer uppskattningsvis att uppgå till sammanlagt ton/år, vilket motsvarar ca transporter per år (dvs ca 5 lastbilar per vardagsdygn). Dagens transportvägar för farligt gods i Sundsvall går genom tätbebyggda områden. Större vattendrag som E4 korsar idag är Ljungan och Selångersån. Samtidigt är vägstandarden på befintlig E4 låg och olycksriskerna är höga. Sett från säkerhetssynpunkt för transporter av farligt gods är därför dagens situation klart otillfredsställande. En översiktlig beräkning visar att sannolikheten för att en lastbil med farligt gods skall vara inblandad i en olycka uppgår till en händelse på ca 5 år. Fotgängare och cyklister Antalet oskyddade trafikanter som behöver korsa E4 har översiktligt bedömts. I Skönsberg bedöms passagebehovet vara ca passager/dygn pga att det finns ett stort antal bostäder och arbetsplatser både öster och väster om E4. För E4 genom de centrala delarna bedöms passagebehovet vara ca passager/dygn. På östra sidan finns ett stort antal arbetsplatser medan det på västra sidan finns boende och viktiga målpunkter för arbetande på östra sidan. I Bredsand bedöms passagebehovet vara över passager/dygn pga att viktiga målpunkter som skola, affärscentrum mm är beläget öster om E4 medan ett större bostadsområde är beläget väster om E4. I Kvissleby är passagebehovet ca pga att det mesta av målpunkterna ligger öster om E4 medan en stor del av bostäderna ligger väster om E4. I Njurundabommen är det på samma sätt fast här bedöms antalet korsande vara mindre, drygt passager/dygn. Här finns också finnas ett större behov av att färdas längs med E4 mellan bostäderna i Klockarberget till viktiga målpunkter i Njurundabommen. Passagebehov finns även längs med E4 och då framförallt i de tätbebyggda områdena. Cykelnätet har under de senaste åren byggts ut och ett övergripande nät av tillfredsställande standard finns nu längs befintlig E4. På vissa delsträckor behöver dock gång- och cykeltrafikanterna färdas på lokalvägar med kontinuitetsbrister som följd. Planskilda passagemöjligheter finns dock endast i liten omfattning. Funktionshindrade Allmänt Enligt ett riksdagsbeslut ( ) ska funktionshindrade ha samma möjligheter som alla andra att resa. Vägverket inriktar sig på fem kategorier funktionshindrade, vilkas problem särskilt ska beaktas; synskadade, hörselskadade, rörelsehindrade, allergiker och förståndshandikappade. Det är inte helt okomplicerat att tillgodose samtliga kategoriers behov och önskemål, då de ibland har olika behov som inte samverkar. Exempelvis vill rörelsehindrade ha släta ytskikt, medan synskadade behöver ha ledlinjer för att hitta. Var 7:e person har ett permanent funktionshinder. Därutöver finns Gång- och cykevägar i centrala Sundsvall i E4:as närområde barnen som ännu inte utvecklat sin förmåga att förutse risker i trafiken och äldre som börjar få försämrad syn, hörsel och rörelseförmåga. Var 5:e person är idag äldre och genomsnittsåldern på Sveriges befolkning stiger snabbt. Synskadade behöver ett skyddat område där de kan ta sig fram utan risk. Olika beläggningar, konsekvent placeringar av skyltar och placering av övergångsställen är exempel på viktiga saker att tänka på vid planeringen. Nuläge 15
9 Allergikernas problem ska beaktas vid val av växtlighet utmed gångoch cykelvägar och på hållplatser. Förståndshandikappade har svårare att lära sig saker och inlärningen tar mycket längre tid. De är rutinberoende och får problem vid stora förändringar i trafikmiljön. En del har svårt att bedöma avstånd och riktning och har därför inte en klar bild av rummet. För att underlätta för denna grupp bör inte mer än ett händelseförlopp pågå samtidigt, övergångsställena bör vara korta, trafiksituationerna klara och skyltar tydliga med lättförståeliga och konkreta bildsymboler. Situationen längs E4 E4 genom Sundsvall är till stora delar en mycket farlig miljö för funktionshindrade att vistas i. Trafikmiljön längs E4 är särskilt dåligt avpassad för funktionshindrade på delen söder om Kubikenborg. Här finns en gång- och cykelväg, men på långa sträckor längs denna förekommer blandtrafik och längs delar av gång- och cykelvägen saknas asfalt. Söder om Sundsvall finns idag drygt 40 busshållplatser och busstopp. Av dessa har endast hälften särskild bussficka. Där bussfickor saknas innebär det att passagerarna behöver stiga av på vägbanan, vilket är klart otillfredsställande för många av de funktionshindrade. Gång- och cykelväg gång- och cykelpassage gång- och cykelpassage Gång- och cykelsignal Gång- och cykelnätet längs E4 söder om Sundsvall Hörselskadade saknar ett sinne som är av stor betydelse i trafiken då hastigheterna ofta är höga och ett fordon snabbt dyker upp. Rörelsehindrade har behov av jämna, hela och halkfria ytor med små nivåskillnader och liten lutning. För de som har nedsatt rörlighet i leder kan en trappa vara ett bättre alternativ än en kraftigt lutande gångväg medan trappan i stället är ett oöverstigligt hinder för rullstolsbundna och gående med rullator. Passagemöjligheter E4. Bedömt passagebehov över E4 i Sundsvall. Kartan redovisar antal personer per dygn. Nuläge 16
10 Vid ca 15 av busshållplatserna söder Sundsvall finns antingen övergångsställe eller planskild passagemöjlighet (flera av dessa planskildheter innebär branta lutningar större än 5%). Vid övriga ca 25 saknas dessa möjligheter, vilket sannolikt leder till att många väljer att inte nyttja dessa hållplatser. Norr om Kubikenberg stannar bussarna inte längs E4 utan de som stannar innan centrum går via Fridhemsgatan eller Björneborgsgatan (E14). Norr om centrum går bussarna inte heller på E4, utan nyttjar Skönsbergsvägen och även Tivolivägen. Det betyder att funktionshindrade som nyttjar buss inte behöver stiga av i den hårt trafikerade miljö som E4 i stadens centrala delar innebär. För de som ändå har mål längs E4 i stadens centrala delar finns gång- och cykelbana längs med E4. Därtill finns tre planskilda passagemöjligheter över E4 i centrum, varav två innehåller trappor. Nuläge 17
11 2.5 Trafiksäkerhet Olycksutfallet är mycket stort längs E4 genom Sundsvall. Under de fem senaste åren har tre dödsolyckor och 74 olyckor med allvarlig skadeföljd inträffat. Den låga standarden på E4 tillsammans med de stora trafikmängderna gör att vägavsnittet har hög olycksbelastning. Då E4 delar samhällen och bostadsområden är passagebehoven stora, vilket förstärker trafiksäkerhetsproblemet. I centrala Sundsvall är antalet inträffade olyckor störst varvid olyckor i korsningar dominerar. Skadeföljder Antalet polisanmälda olyckor har kartlagts för en femårsperiod, åren Det har under perioden inträffat tre olyckor med dödlig utgång, medan så mycket som 74 olyckor har medfört allvarlig skadeföljd. Totalt har ca 450 st olyckor inträffat. De dödsolyckor som inträffat har varit (söderifrån och norrut): Dödsolycka med fotgängare inblandad vid korsning ca 400 m norr om norra infarten till Bredsand. Singelolycka på sträcka (i södergående riktning) ca 100 m norr om Skepparplatsen. Singelolycka på sträcka ca 300 m norr om Skepparplatsen. På E4 söder om Sundsvall har ca 75% av olyckorna med allvarlig skadeföljd inträffat vid korsningar och ca 25% på mellanliggande sträckor. I centrala Sundsvall har ca hälften av olyckorna med allvarlig skadeföljd inträffat i anslutning till korsningar och ca hälften på mellanliggande sträckor. På E4-sträckningen söder om anslutningen med E14 har det inträffat ca 13 olyckor/km, medan det i centrum inträffat ca 36 olyckor/km under femårsperioden. Skadeföljd Antal Andel i procent Dödade 3 1 Svårt skadade Lindrigt skadade Enbart egendomsskada Summa Antalet olyckor efter skadeföljd, åren Jämfört med tidigare 5-årsperiod har antalet olyckor minskat med ca 3 %, vilket motsvarar ca 15 olyckor. Olyckstyper Totalt har ett 15-tal olyckor med oskyddade trafikanter inträffat, varav 9 st i centrala Sundsvall och resterande söder om Sundsvall. Ca 80 % av dessa olyckor har inträffat i korsningar, medan resterande olyckor inträffat på mellanliggande sträckor. I ca 60 % av olyckorna var cyklister inblandade medan fotgängare var inblandade i ca 40 % av dem. För de nämnda olyckorna är fördelningen ungefär lika för de olyckor där passage skett över E4 som längs med E4. Antalet singelolyckor var ca 120 varav ca 70 inträffade söder om anslutningen till E14 och knappt 50 inträffade norr om E14- anslutningen. Antalet olyckor med mötande och omkörande fordon var ca 45 varav 47 % inträffade söder om E14-anslutning och 53 % norr om E14-anslutning. Antalet olyckor med upphinnande, avsvängande och korsande fordon är 187 varav 44 % söder om E14-anslutning och 56 % norr om E14-anslutning. Knappt 50 viltolyckor har inträffat söder om anslutningen till E14. Olyckstyp Antal Andel i procent Singel Möte/omkörning Upphinnande/avsväng./korsande Viltolycka Oskyddad trafikant 13 3 Övrigt 27 6 Summa Antalet olyckor efter olyckstyp, åren Polisrapporterade olyckor. Nedan följer en kortfattad delsträckebeskrivning från Myre i söder till Skönsberg i norr. Olycksavsnitt Vid Myre är sikten god och slänterna flacka, hastigheten är 110 km/h. På sträckan fram till Njurundabommen är den dominerande olyckstypen viltolycka med egendomsskada som följd. I korsningarna vid Njurundabommen samt vid Dingersjö är antalet olyckor större och hälften är upphinnande, avsvängning och korsande. Hastigheten är 70 km/h i korsningarna, men 90 km/h precis före respektive efter. Sikten är mindre bra och mittremsa saknas. Skadeföljden är i 75 % av olyckorna enbart egendomsskada. I korsningen i Nolby har flera olyckor skett. Här är sikten dålig då korsningen ligger på ett krön. Viltolycka och upphinnande-, avsvängning- och korsandeolyckor är vanligast. 75 % av olyckorna medför egenomdomsskada. Korsningen har nu byggts om med kanalisering och flyttats något söderut för att öka siktsträckorna. Norra delarna av Kvissleby och särskilt korsningen mot Essvik, är särskilt drabbade av upphinnande-, avsvängnings- och korsandeolyckor. Korsningen är signalreglerad med mittremsa, sikten god och hastigheten 70 km/h. Strax efter korsningen finns ett obevakat övergångsställe. Hälften av olyckorna har medfört svårt eller lindrigt skadade, vilket är 30 % högre än genomsnittet för sträckan Myre- Skönsberg. På sträckan mellan Kvissleby och Hemmanet har det skett två olyckor där oskyddade trafikanter varit inblandade. Hastigheten på sträckan är 70 km/h och mittremsa finns vid korsningarna. Precis före Hemmanet är sikten dålig och slänterna mycket branta. Ett obevakat övergångsställe finns vid Hemmanet, men många använder det inte på sin väg till busshållplatsen (norrgående riktning) utan genar vid sidan av. Den dominerande olyckstypen är upphinnande-, avsvängnings- och korsandeolycka och hela 80 % av olyckorna har medfört svårt eller lindrigt skadade. Detta är dubbelt mot genomsnittet för sträckan. (Korsningen har under vägutredningens gång byggts om till en signalanläggning) I Stockvik, korsningen vid Akzo Nobel, är hälften av olyckorna singelolyckor och hälften upphinnande-, avsvängning- och korsningsolyckor. Egendomsskada är den vanligaste skadeföljden. Hastigheten är 70 km/h, sikten god och korsningen signalreglerad. Vägavsnittet genom Bredsand är mycket olycksdrabbat. Även här har oskyddade trafikanter varit inblandade, varav en olycka med dödlig utgång. Upphinnande-, avsvängnings- och korsandeolyckor är vanligast. Hastigheten genom Bredsand är 70 km/h och nästan hela sträckningen har mittremsa. Sikten är god utom på en kortare sträcka. I Fläsian, strax norr om Bredsand, dominerar singel och viltolyckor. I korsningen med E14 är hela 90 % av olyckorna upphinnande-, avsvängnings- och korsningsolyckor. Även här är andelen svårt eller lindrigt skadade betydligt högre än genomsnittet (54 %). Nuläge 18
12 Centrum är den mest olyckstäta punkten på sträckan, men även vid Skönsberg och norrut mot trafikplats Bydalen har många olyckor inträffat. I centrum dominerar upphinnande-, avsvängnings- och korsningsolyckor medan singelolyckorna dominerar klart vid trafikplats Skönsberg och norrut mot Bydalen. Samtliga korsningar i centrum är signalreglerade. Hastigheten genom centrum är 50 km/h, medan den vid Skönsberg är 90 km/h och vid Bydalen 110 km/h. Mittremsa finns från korsningen Norrmalmsgatan/Heffnersvägen och norrut till Bydalens trafikplats. Figurerna visar antalet olyckor med skadeföljd längs E4 genom centrala Sundsvall och söder om Sundsvall Nuläge 19
13 2.6 Buller och luft Buller Längs befintlig E4 är antalet människor som bor intill E4 stort. Detta tillsammans med att det längs E4 finns olika verksamheter så som till exempel skolor gör att ett stort antal människor idag är utsatta för bullernivåer över 55dBA ekvivalentnivå. Detta konstateras bland annat i utredningen Buller befintlig E4 Svartvik - Fläsian Vägverket 1998 där många fastigheter även översteg 65 dba ekvivalentnivå. Kommunen har också konstaterat att bulleråtgärder är av högsta prioritet längs E4 genom centrum och på sträckan ned till Njurundabommen. Idag bedöms nära 900 personer längs befintlig E4 vara utsatta för bullernivåer över 55 dba ekvivalentnivå. Problemen är framförallt tydliga i Njurundabommen, Kvissleby, Bredsand, centrala Sundsvall och Skönsberg. Inom samtliga dessa områden överskrids Naturvårdsverkets riktlinjer för god boendemiljö avseende buller. Bullernivåer relaterade till ljud i samhället Luft Sundsvalls kommun har ett mål för luften i Sundsvalls tätort: 2000 ska luften vara så ren att den klarar Naturvårdsverkets gränsvärden för god luftkvalitet. Mätningar av kväveoxider under intill Skolhusallén visar lägre halter jämfört med målet. Riksdagen har under 1999 fastställt nya miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, bly och svaveldioxid som skärper kraven på god luftkvalitet från De mätningar som gjordes visar att luften i centrum uppfyller dessa krav. Miljökvalitetsnormernas syfte är att åstadkomma förbättringar till skydd för människors hälsa och miljön. De närmaste åren kommer miljökvalitetsnormer för bl a bensen och partiklar att fastställas. Bensenhalterna i Sundsvall är betydligt högre jämfört med förslaget till miljökvalitetsnorm. Mätningar av substanser som bensen, ozon och partiklar visar att trafikens föroreningar påtagligt påverkar luften i centrum. Mätningarna började redan 1971 Till en början mättes bara svaveldioxid på ett flertal platser i kommunen genomfördes de första mätningarna av kväveoxider. Från och med 1989 mäts luftföroreningarna med optisk DOASteknik över två sträckor; Stadshuset - kvarteret Notvarpet och Stadshuset - kvarteret Köpmannen, se figur. Utöver svaveldioxid och kväveoxider analyseras också formaldehyd, toluen, bensen, ozon och paraxylen. Eftersom mätningarna sker i takhöjd ger resultaten inte något direkt svar på hur höga halterna av luftföroreningar är där människor Mätpunkter för luftmätningar i Sundsvalls centrum (Sundsvalls kommun1999) vistas. Mätningar i gatuplanet är normalt ca 20-30% högre. Resultaten visar mer på hur höga bakgrundshalterna är i Sundsvalls centrum. Med mätningarna kan jämförelser göras mellan olika år och slutsatser dras om åtgärder för att förbättra miljön får någon effekt. Den sträcka som visar på de högsta föroreningshalterna, sträcka 1 över Köpmangatan, är den sträcka som genomgående används i denna beskrivning. Miljökontoret har också en mätvagn som ställs upp för att kunna avgöra vilka mängder luftföroreningar som boende och trafikanter utsätts för. Under vintern 98/99 har den stått uppställd vid Skolhusallén. De luftföroreningar som mäts är kväveoxider och partiklar. Gränsvärden, risker och miljömål Naturvårdsverkets gränsvärden för luftkvalitet är satta främst för att förhindra skadliga effekter på luftvägarnas slemhinnor och vävnader. Man bedömer att luft som är renare än gränsvärdet inte ger upphov till akuta eller kroniska luftvägsbesvär. De cancerframkallande effekterna av luftföroreningar bedöms däremot sakna tröskelvärde, d v s det finns ingen lägsta dos där man kan tro att föroreningarna är oskadliga. Gränsvärdena skyddar alltså inte mot cancer och det har gjorts många försök att uppskatta risken för att drabbas av cancersjukdomar p g a luftföroreningar. Att andas stadsluft är mindre farligt än att röka eller vistas i ett rökigt rum. Riskerna är trots detta inte obetydliga. Cancer-kommittén uppskattade 1984 att mellan 100 och 1000 svenskar drabbas årligen av cancer beroende på luftföroreningar i tätorter. Senare bedömningar pekar på att den övre delen av intervallet är mest troligt. Luftföroreningar är också skadliga för miljön. Svavel- och kväveoxider har allvarligt försurat mark och vatten i Västernorrlands län. Riksdagen har 1999 beslutat om svenska miljökvalitetsnormer för kväveoxider, svaveldioxid och bly som i stort följer direktiv från EU, se tabell. Dessa normer får inte överskridas efter Många av gränsvärdena är satta som s k 98-percentiler. Med 98-percentil menas att minst 98 % av mätvärdena ska vara under gränsvärdet och högst 2 % får vara över. Riksdagen har slagit fast att transporterna ska utvecklas så att en god miljö och en långsiktig hushållning med resurser främjas. Man har därför fastställt en mängd mål för riket som berör transporternas utsläpp av luftföroreningar, bl a: Miljökvalitetsnormer för luftföroreningshalter i tätorter (Sundsvalls kommun) Nuläge 20
14 Utsläppen av koldioxid får 2000 inte överstiga 1990 års nivå - målet kommer inte att uppnås. Utsläppen av kväveoxider ska minska med 30 % mellan 1980 och 1995 och med 50 % mellan 1980 och det första delmålet har inte uppnåtts men sannolikt kommer det andra att uppnås. Kolväteutsläppen ska minska med 50 % mellan 1988 och målet kommer att uppnås. Svavlet har minskat kraftigt Minskningen av svaveldioxid sedan början av 1970-talet är ett av de främsta exemplen på de miljöförbättringar som har skett, se figur. De sjunkande halterna beror främst på att kommunen byggt ut fjärrvärmen och att industrin har minskat sina utsläpp. Vind och temperatur Vädret påverkar halterna av luftföroreningar på många sätt. Höga halter får vi oftast vintertid då vinden är svag och växlande. Halterna stiger dessutom när luften är kallare vid marken än högre upp och luften inte kan stiga på normalt sätt (s k inversion). I Sundsvall är västliga och sydvästliga vindar helt dominerande, se figur. Medeltemperaturen var något högre jämfört med , se tabell. OPSIS-mätningar över tak Kvävedioxid µg/m Medelvärden (röda staplar) och 98-percentiler av timmedelvärden (vita staplar) (Sundsvalls kommun) Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid Från och med 80-talet understiger halterna miljökvalitetsnormen för svaveldioxid på 50 µg/m 3. (Sundsvalls kommun) Vindriktningen i procent för vindar mer än 1 m/s oktober 1998 till mars (Sundsvalls kommun) Medeltemperaturer under vinterhalvåret. (Sundsvalls kommun) Kvävedioxiderna minskar långsammare Kvävedioxid är den parameter som har haft svårast att klara gränsvärdena. De senaste åren kan det konstateras en svag minskning av både halvårsmedelvärden och 98-percentiler, se figurer. Minskningen beror till största delen på att bilar med katalysatorer blir allt vanligare. OPSIS-mätningarna över tak visar att dygnsmedelvärdena på kvävedioxid är något högre jämfört med året innan, se figur. Vi vet att luften intill trafikerade gator i centrum är smutsigare än vad OPSIS-mätningarna visar. Under vintern 1998/1999 har det uppmätts kvävedioxidhalter med två instrument vid Skolhusallén. Halterna ligger under Naturvårdsverkets gränsvärden för kvävedioxid. De ligger i nivå eller under de fastställda miljökvalitetsnormerna som inte får överskridas efter Bensen och toluen Toluen och bensen är två av många kolväten som finns i bilavgaser. Institutet för miljömedicin (IMM) har formulerat lågrisknivåer för att skydda vår hälsa, dessa är angivna som vinterhalvårs-medelvärden. Naturvårdsverket har föreslagit en miljökvalitetsnorm för bensen på 2,5 µg/m 3 i utomhusluft som årsmedelvärde (gatumiljö). De mätningar av bensen som görs i dag i Sundsvall är inte jämförbara med förslaget till miljökvalitetsnorm eftersom mätningarna görs ovan tak. Mätningarna i Sundsvall måste därför kompletteras OPSIS-mätningar över tak Kvävedioxid µg/m percentiler av dygnsmedelvärden. (Sundsvalls kommun) Mätresultat kvävedioxid från mätvagn vid Skolhusallén vintern 1998/1999. (Sundsvalls kommun) Nuläge 21
15 med mätning i gatumiljö. Normen ska vara uppnådd senast den 31 dec Årsmedelvärdet för bensen, mätt ovan tak, under året 1998 var 5,7mg/m 3, se figur. Vintern 1998/1999 var halvårsmedelvärdet för bensen 7,4 mg/m 3 vilket kraftigt överskrider IMM:s lågrisknivå, se tabell 4. Halterna av bensen i svenska tätorter har under sju vintrar jämförts av Statistiska Centralbyrån och Naturvårsverket. Vinterhalvårsmedelvärdet 1998/1999 varierade mellan 1,9 och 4,9 mg/m 3. Halvårsmedelvärdet för toluen var 25,8 mg/m 3 vintern 1998/1999, vilket är lägre jämfört med IMM:s lågrisknivå. Halterna av toluen i svenska tätorter har under sju vintrar jämförts av Statistiska Centralbyrån och Naturvårdsverket. Vinterhalvårsmedelvärdet 1998/1999 varierade i jämförelsen mellan 3,3 och 10,8 mg/m 3. Ozon Ozon bildas på hög höjd genom reaktioner mellan kväveoxider och kolväten under inverkan av solljus. Halterna är normalt lägre inne i tätorterna än på landsbygden eftersom ozon förbrukas när kväveoxiden i bilavgaserna omvandlas till kvävedioxid. Mängden ozon sjunker därför också på vintern och intill starkt trafikerade gator. Ozon är i första hand ett regionalt problem eftersom bildningen sker högre upp i atmosfären. Under april 1998 hade Sundsvall och hela norra Sverige periodvis rätt höga ozonhalter. Det har uppmätts timmedelvärden upp mot 170 mg/m 3 i centrala Sundsvall, halter som normalt bara uppträder i södra Sverige. Ozonhalterna under 1999 är mycket lägre när det gäller timvärden jämfört med Det högsta värdet under 1999 på 129 mg/m3, uppmättes under juni månad och är något högre än Naturvårdsverkets riktvärde på 120 mg/m 3. Partiklar Under senare år har man kunnat konstatera att det finns ett samband mellan olika hälsoeffekter och halten partiklar, främst PM 10 (partiklar vars genomsnittliga storlek är mindre än 10 µm). Man har sett hälsoeffekter vid låga koncentrationer och sambanden har varit starkare än för andra luftföroreningar. I Sundsvall mäter kommunen partiklar, PM 10, i mätvagnen som i vinter har stått uppställd vid Skolhusallén. Halterna sedan mätningarna inletts, ca 10 år sedan,varit lägre än IMM:s förslag till riktvärden, se tabell. Mätningarna av partiklar fungerade ej under oktober t o m december Tabellerna redovisar av mätningar för ozon 1998/1999 och partiklar Halter av bensen mätt över tak under perioden mg/m 3. (Sundsvalls kommun). Nuläge 22
PM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Läs mer7 Förstudie väg 1000, Orsa
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merLuften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Läs merREMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad
REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se
Läs merTrafikanalys Drömgården
Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs mer3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merTrafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor
Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18 Beställd av Structor BROPORTEN Version 2 Stockholm 2014-03-31 BROPORTEN Datum 2014-03-31 Uppdragsnummer Utgåva/Status
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Läs merMätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merSammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009
2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer
Läs merÄrendenr: TRV 2012/52688
Ärendenr: TRV 2012/52688 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61 40 Beredningsunderlag till förslag
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Läs merTrafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008
till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698
Läs merAnalys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja
1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merI funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:
3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merLuftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås
Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merDetta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.
Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan
Läs merNationella hastighetsprojektet 2001
Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse
Läs merCykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Läs merSammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun
ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00
Läs merMätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Läs merEfterstudie av trafikbuller vid kvarteret Örlen i Göteborg
Framnäsgatan Kv. Örlen tillbyggnad Mölndalsvägen Thorburnsgatan Garage 4 Bomgatan Kv. Östen Efterstudie av trafikbuller vid kvarteret Örlen i Göteborg Jens Forssén Andreas Gustafson Teknisk akustik CHALMERS
Läs mer3 Vägnät och trafik. 3.1 Vägnät
3 Vägnät och trafik 3.1 Vägnät Väg 73 är av stor betydelse för regionen och ingår i huvudvägnätet. Väg 73 trafikförsörjer stora delar av Haninge kommun och förbinder kommunen med Stockholm och Nynäshamn.
Läs merNovember 2015 Lommabanan
November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig
Läs merBilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.
Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.
Läs merYttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025
Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en
Läs merE18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan
E18 Norrtälje Kapellskär Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Trafikverket planerar för att bygga om E18 mellan Norrtälje och Kapellskär. Sträckan är cirka 23 km lång, mycket olycksdrabbad
Läs merFÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län
FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:
Läs merAnalys av förutsättningar för utveckling med mål och förslag till åtgärder
Ortsutveckling: Arbetsgrupp: Trafik, boende, estetik och miljö Tema: Trafik Analys av förutsättningar för utveckling med mål och förslag till åtgärder 1. Förutsättningar för utveckling Väghållningsansvar
Läs merBilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316
Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316 Sammanfattning Vägverket planerar en färjeled mellan Bergs oljehamn, Nacka, och Frihamnen, Stockholm. Syftet med färjeleden
Läs merTrafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15
Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare
Läs merUPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska
Läs merTrafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering
Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
Läs merFörstudie Rv 83 Bollnäs-Arbrå
1 (5) Förstudie Rv 83 Bollnäs-Arbrå Minnesanteckningar Öppet Hus 2012-03-27 För förstudien Rv 83 Bollnäs-Arbrå hölls den 27 mars 2012 ett tidigt samråd med allmänheten i form av ett öppet hus i Forum Arbrå.
Läs merHÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE
1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)
Läs merTrafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals
Läs merVad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?
www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående
Läs merVälsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18
Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:
Läs merTrafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Läs merI nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.
Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,
Läs merCykelplan. Gävle 2010
Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:
Läs merTRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår
TRAFIKFRÅGOR Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår Malmö stadsbyggnadskontor Översiktsplaneavdelningen November 2005 Innehåll Bakgrund 2 Syfte 2 Gatunät 3 Framtida planerade förändr.
Läs merOZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3
O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets
Läs merMILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:
1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merI arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
Läs mer3 Vägprojektet en översikt
3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Berga... 2 2. Broby... 4 3. Haga - Björkbacken... 6 4. Mogata... 8 5. Ramunder... 10 6. S:t Anna... 12 7. Skönberga... 14 8. Västra Husby... 16 9. Östra Ryd... 18 1. Berga Sammanställning
Läs merMKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen
Biliga 4 1/5 MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Utredningen Trafiklösning för Stockholmsregionen Beslut, vård och uppföljning av denna överenskommelse är tecknad mellan statens förhandlare och ledande
Läs merLÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA
LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merCykelpassager och Cykelöverfarter
Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner
Läs merProtokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28
PROTOKOLL 1 (8) Dokumenttitel Dokumentdatum Skapat av 2014-08-28 Mikael Soto, EQC Karlstad Ev. ärendenummer Ev. dokumentid Uppdragsnummer 3013028 Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 Projektnamn
Läs merSammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.
Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod
Läs merRAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Läs merTrafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...
Läs mer2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns
2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra
Läs merBilaga 3 FOKUSGRUPPSTUDIE
Bilaga 3 FOKUSGRUPPSTUDIE Resandesituationen Njurundabommen Sundsvall Dokumenttitel: Resandesituationen Njurunda-Sundsvall Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Kontaktperson: Anders
Läs merPLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...
Läs merKorttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp
RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1
Läs merVäg E20 delen förbi Hova
VÄGPLAN Väg E20 delen förbi Hova Gullspångs kommun, Västra Götalands län Samrådsredogörelse 2014-05-23 Projektnummer: V85631195 Dokumenttitel: Samrådsredogörelse - Vägplan för E20 förbi Hova Skapat av:
Läs merRAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1.
repo001.docx 2012-03-2914 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 UPPDRAGSNUMMER 7000175000 STOCKHOLM TRAFIKPLANERING JOHANNA FICK UPPDRAGSLEDARE KARIN RENSTRÖM GRANSKARE
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merBullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).
Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). 30 4.4 Luft Luftkvaliteten vid trafikplats Handen är i första hand beroende av kvaliteten på bakgrundsluften,
Läs merKUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01
KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell
Läs merCykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss
Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.
Läs merSamverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning
Läs merAntagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT
Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte
Läs merP L A N B E S K R I V N I N G
NYBRO KOMMUN PLANBESKRIVNING 1(7) Detaljplan för Kv Stinsen i Nybro, Nybro kommun P L A N B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: plankarta med bestämmelser
Läs merTrafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Läs merLuftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint 2013-04-18
Luftkvalitet i tunnlar Marianne Klint 2013-04-18 Höga luftföroreningshalter i tunnlar Södra Länken, kvävedioxidhalter, årsmedelvärde: 300 µg/m 3. Ungefär 6 gånger högre än på Hornsgatan, 50 µg/m 3. (MKN
Läs merHyltegärde 2:2 Bouleklubben
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FÖR HYLTEGÄRDE 2:2 OCH DEL AV 2:3, KOMMUN Bouleklubben Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning 1 2
Läs merSvar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län
1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till
Läs merTrafikutredning Kyrkerud- Strand
ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och
Läs merKOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM
KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM 2011-06-20 RAMBÖLL TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERING Helsingborg Uppdrag: Komplettering av trafikplanen Beställare: Kommunledningskontoret, Ängelholms kommun Konsult:
Läs merDiseröd. Kungälvs kommun. Trafik- och bullerutredning PM 2014-06-25
Diseröd Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning PM 2014-06-25 2 Box 1551 SE-401 51 Göteborg ÅF Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. 09 Säte i Stockholm.
Läs merAlmöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun
1 Trafik PM 2014 01 28 Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun Grundförutsättningar Området kring Almön och entrén till Tjörn från fastlandet utgörs av en hög bergsrygg, som sträcker sig från sydost
Läs merResor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001
VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer
Läs merTrafikutredning Lilljansberget
Rapport: 2015:79 / Version:0.9 Trafikutredning Lilljansberget Umeå Dokumentinformation Titel: Trafikutredning Lilljansberget, Umeå Serie nr: 2015:79 Projektnr: 15151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:
Läs merStrategi och handlingsplan för cykeltrafik
CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor
Läs merTrafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet
Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,
Läs merDetaljplan för Klövern 5 och del av Västerås 4:90 Gideonsberg, Västerås
DP 1783 Detaljplan för Klövern 5 och del av Västerås 4:90 Gideonsberg, Västerås SAMRÅDSTID: 19 November 16 December 2012 Samrådshandling, 2012-11-13, dnr: 2011/112-BN 213 Stadsbyggnadskontoret, Västerås
Läs merPM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530. Datum: 2006-09-01. Antal sidor: 8.
PM RISKINVENTERING Daftö Feriecenter Strömstad kommun Uppdragsnummer: Uppdragsnr: 1006 9530 Datum: 2006-09-01 Antal sidor: 8 Upprättad av: Kontrollerad av: Erik Midholm Hanna Langéen Innehållsförteckning
Läs merLuftföroreningar i Botkyrka kommun
Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5
Läs mer3 Utredningsalternativ
3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att
Läs mer