BLACKEBERGSVÄGEN Områdesprogram Samrådsförslag t.o.m. 3:e maj

Transkript

1 STADSBYGGADSKOTORET BLACKEBERGSVÄGE Områdesprogram BLACKEBERGSVÄGE Områdesprogram Samrådsförslag t.o.m. 3:e maj

2 Orienteringskarta Flygfoto taget år ORR

3 Innehållsförteckning Inledning 04 Stockholm växer 04 Programuppdrag 04 Syfte 04 Mål 04 Arbetsmetod 04 Planeringsprocessen 05 Planeringsförutsättningar 06 Formella förutsättningar 06 Riksintressen 06 aturskydd 06 Fornlämningar 06 Riskhänsyn 07 Promenadstaden 07 Platsen idag 09 Stockholmsperspektiv 09 Befintlig bebyggelse 09 Kulturhustoriskt värdefull bebyggelse 10 Stads- och landskapsbild 11 aturmiljö och ekologiska värden 11 Vardagsliv och rekreation 13 Trafik 14 Verksamheter och service 16 Föreningsliv 16 Stadsbyggnadsstrategi 17 Hållbar stadsutveckling 17 Stadsbyggnadsstrategi för Blackebergsvägen 19 Programförslag 20 Sammanfattat förslag till strukturplan 20 Bebyggelse 20 Kopplingar 20 Mötesplatser 20 Strukturplan 21 Utbyggnadsetapper 22 Etapp 1- ya Islandstorget 22 Etapp 2- Blackebergsvägen 24 Etapp 3- Blackebergsbacken 26 Kopplingar 28 Blackebergsvägen 29 Del A 30 Del B 31 Del C 33 Mötesplatser 35 ya Islandstorget 35 Blackebergsstråket 38 Tyska botten 40 Skolor och förskolor 42 Föreningsliv 42 Miljöfrågor 43 Miljöbedömning 43 Hållbar stadsutveckling 43 God boendemiljö 44 Medverkande 46 Underlag 46 Frågor om programmet besvaras av: Helena Persson, stadsbyggnadskontoret, , helena.m.persson@stockholm.se Stockholms stadsbyggnadskontor, Tekniska ämndhuset, Fleminggatan 4, Box 8314, Stockholm

4 Inledning Stockholm växer, och beräknas bli en miljonstad år nya bostäder behöver byggas fram till 2030 vilket är en angelägenhet för hela staden och något som kommer att påverka många stockholmare. STOCKHOLM VÄXER Stockholmsregionen växer. Bara inom Stockholms stad har befolkningen de senaste åren ökat med över personer per år. År 2024 beräknas staden ha en miljon invånare. Det finns en stor politisk enighet om att tillväxten är positiv för Stockholm och att staden ska växa på ett långsiktigt hållbart sätt ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. PROGRAMUPPDRAG Stadsbyggnadsnämnden beslutade under våren 2011 om ett start-pm för planprogram för området kring Blackebergsvägen. Där står: Exploateringskontoret har gjort markanvisningar runt Islandstorget i Bromma. För att få ett helhetsgrepp runt Islandstorget och längs Blackebergsvägen ner mot Grimsta naturreservat vill Stadsbyggnadskontoret inleda arbetet med ett program. Programmet omfattar ett större markområde än det hittills anvisade. Blackebergsvägen är idag både en barriär och en mötesplats för boende i Blackeberg och Södra Ängby och det är viktigt att pro- grammet förstärker de kopplingar som finns mellan stadsdelarna för att underlätta ökad integration. Södra Ängby är riksintresse för kulturmiljövården, vilket måste beaktas i programarbetet, liksom närheten till Grimsta naturreservat. Andra frågor som behöver studeras under programarbetet är landskap och naturvärden, trafik och buller, övrig kulturhistoria, behovet av förskolor samt bebyggelsestruktur och exploateringsgrad. SYFTE Syftet med programarbetet är att utreda förutsättningarna för att komplettera med bebyggelse längs Blackebergsvägen. Genom att ta ett helhetsgrepp på området ska programmet också skapa förutsättningar för ökad integration mellan de två stadsdelarna Blackeberg och Södra Ängby. MÅL Målet är att ta fram en strukturplan som ger utrymme för minst 500 bostäder. y bebyggelse ska tillföra området en ny stadsbyggnadskaraktär. Förutsättningar ska skapas för integration genom att skapa nya och utveckla befintliga mötesplatser samt förstärka kopplingar. Mötesplatser kan vara både offentliga rum och föreningsverksamheter. Kopplingar kan vara både bilvägar samt gång- och cykelvägar. Målet är även att ta ett helhetsgrepp på området genom att i programmet ta med mer övergripande frågor som påverkar eller påverkas av programförslaget. ARBETSMETOD För att få ett bra underlag för programhandlingen har områdets förutsättningar studerats i en områdesanalys. I en workshopserie samlades olika planeringskompetenser för att studera områdets utvecklingsmöjligheter utifrån analysens slutsatser. Slutligen genomfördes en träff med en fokusgrupp för att få med lokalperspektivet. Områdesanalys För att studera området i ett större sammanhang togs en övergripande områdesanalys fram för ett större geografiskt område. Områdesanalysen identifierar problempunkter, värderar de givna förutsättningarna samt visar på värden att ta tillvara. Den innehåller en analys, en värdering och en strategi för områdets utveckling. Områdesanalysen ligger i linje med stadens ambition att tidigt i processen konkretisera översiktsplanens intentioner för utvecklingen, baserat på en analys av värden och förutsättningar i det aktuella området. Dokumentet ska tjäna som ett strategiskt underlag inför fortsatta planprocesser. Workshopserien Under vintern genomfördes en workshops vid tre tillfällen med sakkunniga tjänstemän och konsulter. Syftet var att utbyta kunskap, se utvecklingsmöjligheter, få en tidig förankring samt skapa samverkan och engagemang. Målet var att utforma en gemensam vision som ett stöd för den fortsatta planeringsprocessen Inledning

5 Fokusgrupp För att få lokalkännedom och förståelse för områdets befintliga värden samt behov av utveckling hölls en träff med en lokal fokusgrupp den 27 juni Alla deltagare var utvalda som representanter för en grupp människor som bor, verkar eller vistas i området, de listas i slutet av dokumentet. För att spegla olika perspektiv var ambitionen att uppnå en spridning geografiskt (Blackeberg/ Södra Ängby) och en variation av åldersgrupper. Uppdelade i grupper genomfördes en SWOT-analys med hjälp av kartor och klistermärken för att koppla informationen till geografiska platser. PLAERIGSPROCESSE I detta program redovisas förslag till utveckling av området vid Blackebergsvägen. Programmet är på samråd 15 mars- 3 maj Under programsamrådet har remissinstanser, sakägare, allmänhet, organisationer och intressegrupper möjlighet att framföra sina synpunkter på förslaget. Förslaget visas upp i Fyrkanten i Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4, samt på Bromma stadsdelsförvaltning, Gustavslundsvägen 151G och på biblioteket i Blackeberg, Blackebergsplan 5. Under samrådstiden håller Stockholms stad också ett samrådsmöte, dit allmänheten är välkommen. Det hålls den 16 april i Södra Ängbyskolans aula, Blackebergsvägen 100 från klockan 16. Presentationer av förslaget hålls kl 17 och 19. Däremellan finns möjlighet att ställa frågor och diskutera förslaget med ansvariga tjänstemän på Stockholms stad. Den senaste informationen om programarbetet finns på där det också går att ladda ner programmet och de utredningar som gjorts i samband med programarbetet. Efter att programmet har samråtts med allmänheten och berörda remissinstanser, sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Synpunkterna presenteras sedan för politikerna i stadsbyggnadsnämnden som tar ställning till den fortsatta inriktningen. Efter eventuella omarbetningar godkänns programmet av stadsbyggnadsnämnden. Därefter kan exploateringsnämnden fortsätta anvisa den kommunägda marken och efter följande detaljplaner startas. Detaljplanerna i området kommer att genomföras i etapper, där bebyggelse som utvecklas för allmänna ändamål och platser som ligger kollektivtrafiknära prioriteras. Samrådet pågår 15:e mars- 3:e maj 2013 Skriftliga synpunkter lämnas senast den 3 maj till: Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box Stockholm eller e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange diarienummer Information om programmet lämnas av: Helena Persson, stadsbyggnadskontoret , helena.m.persson@stockholm.se PROGRAMSKEDE DETALJPLAESKEDE GEOMFÖRADESKEDE Fastighetsbildning Godkännande Granskning Antagande Laga kraft Programsamråd Plansamråd Bygglov Byggnation Hela byggprocessen från början till slut. Inledning - 05

6 Planeringsförutsättningar Formella förutsättningar som avgör hur marken får nyttjas finns i form av riksintressen, strandskydd, naturreservat och fornlämningar m.fl. Dessa finns sammanfattade på karta på denna sida. RIKSITRESSE Kulturmiljövård Södra Ängby villaområde är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövården då det är ett av norra Europas bästa exempel och största sammanhängande förortsmiljö med enhetliga funkisvillor. Det rörliga friluftslivet I Miljöbalken s4 kap 2 står det att vid Mälaren med öar och strandområden, skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Detta gäller nästan hela programområdet. ATURSKYDD aturreservat Inom programområdet finns en del av Grimsta naturreservat. Syftet med Grimsta naturreservat är att för framtiden vårda och utveckla detta natur- och friluftsområde på ett sådant sätt att dess samlade natur-, kultur-, och re- kreationskvaliteter for allmänheten stärks, samt att bevara området som en del av den regionala grönstrukturen och därmed långsiktigt säkra Stockholms biologiska mångfald. I dess föreskrifter står det bland annat att man ej får förstöra eller skada fasta naturföremål och ytbildningar, fälla eller skada träd och buskar samt att störa djurlivet. Strandskydd På de områden av Tyska botten som är hemfridszon har strandskyddet som syfte att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. På övriga områden är syftet med strandskyddet även att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv. FORLÄMIGAR Fast fornlämning Det finns tre fasta fornlämningar inom planområdet. I norr, öster om Blackebergsvägen finns så kallade älvkvarnar, de är ingröpningar i ett stenblock från stenålder/bronsålder. Väster om Blackebergsvägen finns en milstolpe från nyare tid. I söder finns en stensättning från stenålder/bronsålder. Bevakningsobjekt Ett bevakningsobjekt finns i området, det är en hällristning från medeltid/ nyare tid. Övrig kulturhistorisk lämning I östra delen av Tyska botten finns ett större område som är markerat som övrig kulturhistorisk lämning. Det är en hamnanläggning från järnålder/ medeltid/ nyare tid bestående av två husgrunder och en brygga. Karta som visar de formella förutsättningarna i programområdet Planeringsförutsättningar

7 RISKHÄSY Bensinstation Vid korsningen Blackebergsvägen/ Bergslagsvägen finns en bensinstation på sydöstra sidan. Ett grovt uppskattat skyddsavstånd har markerats i kartan. Efter åtgärder bedöms avståndet kunna minskas. Tunga transporter Vid Tyska botten har byggmaterialleverantören Jehander ett terminalområde för berg- och grusmaterial samt sandoch jordprodukter, vilket medför tung trafik på Blackebergsvägen. Tunnelbanan Den ytliga delen av tunnelbanan ligger djupt nergrävd och bedöms därför inte innebära någon större risk för närområdet. PROMEADSTADE I Stockholms översiktsplan Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm presenteras strategier för stadens utveckling. Planen pekar ut fyra stadsutvecklingsstrategier för ett tätare och mer sammankopplat Stockholm. Syftet är att nå en hållbar tillväxt och nå stadens långsiktiga mål i Vision 2030 om en stad i världsklass. Strategierna består i att fortsätta att stärka centrala Stockholm, satsa på attraktiva tyngdpunkter och koppla samman stadens delar samt att främja en levande stadsmiljö i hela staden. I översiktsplanen utgör Brommaplan och Vällingby tyngdpunkter i ytterstaden och Bergslagsvägen utgör ett samband mellan dessa som ska utvecklas för att koppla ihop stadsdelarna. Blackebergsvägen utgör gränsen mellan Brommas villabebyggelse, i ÖP benämnt gles stadsbebyggelse, och tät stadsbebyggelse i Blackeberg. En del av programområdet är markerat som atur, park, större idrottsområde etc. i översiktsplanens karta, detta är en beskrivning av dagens situation, se texten på sid 44 i Promenadstaden. En grundläggande utgångspunkt i översiktsplanen är Stockholms naturliga förutsättningar och kvaliteterna i den stadsbebyggelse som vuxit fram under århundradena. Utdrag ur Stockholms översiktsplan, Promenadstaden. Programområdets ungefärliga position har markerats med en röd ring. Samtidigt ska staden verka för en sammanhållen, tät och levande stadsmiljö i Stockholms närförorter. En strategi i översiktsplanen är att pröva lämplig markanvändning i gränszonerna mellan olika områden, så som i snittet mellan Blackeberg och Södra Ängby. Förändringar ska prioriteras som innebär att marken utnyttjas så effektivt som möjligt och att den nya bebyggelsen infogas med omsorg om stadslandskapets helhetsverkan. De regionala gröna kilarna ska bevaras, sambanden med den omgivande bebyggelsen förbättras och svaga avsnitt stärkas. Planeringsförutsättningar- 07

8 Den gröna promenadstaden Den gröna promenadstaden är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen med mål och strategier för utveckling av Stockholms parker och natur. Där redovisas följande mål och strategier: Stockholms gröna karaktär: Staden ska berikas med nya parker av hög klass, så kallade stockholmsstråk ska skapas mellan stadsdelar, offentliga stråk ska skapas längs stadens vatten och staden ska ha ett nät av gröna promenader. Stockholms gröna vardagsrum: God tillgång till parker och naturområden som bidrar till ett rikt och hälsosamt stadsliv. Det innebär fler gröna mötesplatser, god park- och naturtillgång och att stockholmarnas engagemang ska tas tillvara. Stockholms ekologiska infrastruktur: Värna ett rikt växt- och djurliv och vidareutveckla hållbar grönstruktur, ett rikt växt- och djurliv bevaras som förutsättning för flexibel grönstruktur som kan bidra till olika ekosystemtjänster. Den gröna promenadstaden var på samråd mellan 11 juni och 19 oktober Du kan läsa mer om Den gröna promenadstaden på Arkitektur Stockholm Arkitektur Stockholm som är Stockholms Stads nya arkitekturstrategi är ett annat tematiskt tillägg till översiktsplanen. Den beskriver hur vi kan höja nivån på den arkitektur som ska ut veckla Stockholm framöver. Utmaningen för staden, branschen och brukarna ligger i att höja den arkitektoniska kvaliteten på allt som byggs i Stockholms kommun oavsett plats, funktion och skala, i stadens alla gemensamma rum. Arkitektur Stockholm fördjupar stadsbyggnadsstrategierna i Promenadstaden. Bland annat står det att den centrala stadens utvidgning bara är genomförbar utifrån ett helhetsperspektiv och med utgångspunkt i de olika stadsdelarnas kvaliteter och förutsättningar. Arkitektur Stockholm var på samråd mellan 13 juni och 20 september Du kan läsa mer om Arkitektur Stockholm på Miljöprogram Den 30 januari år 2012, antog Kommunfullmäktige ett nytt miljöprogram, för perioden Miljöprogrammet innehåller sex inriktningsmål och 29 detaljerade delmål som staden ska uppfylla. De sex inriktningsmålen är: Miljöeffektiva transporter, Giftfria varor och byggnader, Hållbar energianvändning, Hållbar användning av markoch vatten, Miljöeffektiv avfallshantering och Sund inomhusmiljö. Energiplan Energiplanen som är en övergripande strategisk plan, var på samråd under sommaren Den anger planeringsinriktningarna för stadens energiarbete och ger en översiktlig bild av de närmaste årens utmaningar för att bli en energieffektivare och på längre sikt fossilbränslefri stad. Framkomlighetsstrategin Framkomlighetssstrategin visar hur vi kan klara det ökade resandet genom att göra avvägningar och prioritera i det utrymme som finns. Huvudinriktningarna är: Mer plats till bussar och cyklister, trafiken ska bli mer pålitlig, gångtrafikanterna får bättre förutsättningar, minska de negativa effekterna som trafiken kan ha på storstadslivet. Framkomlighetsstrategin antogs Planeringsförutsättningar

9 Platsen är viktig att studera och analysera för att se dess unika förutsättningar och behov. STOCKHOLMS PERSPEKTIV Programområdet ligger ca 10 km från Stockholms centrala delar, mitt emellan Vällingby och Brommaplan. Bergslagsvägen är ett utpekat samband mellan de två tyngdpunkterna. Görvälnkilen, en regional grönkil, följer Mälarstranden i söder och sammanbinder Grimsta och Judarnskogens naturreservat på ömse sidor av området. aturreservaten och promenadvägarna längs strandzonen utgör värdefulla strövområden för kringliggande stadsdelar. Området ligger intill trafikstråket från innerstaden ut genom Västerort. Utbyggnad av Förbifart Stockholm kommer att förbättra kopplingen mellan Västerort och de västra delarna av Söderort samt Ekerö. Spårtrafiken i området är tunnelbanans gröna linje mot Hässelby strand med stationerna Ängbyplan, Islandstorget och Blackeberg. BEFITLIG BEBYGGELSE Blackeberg År 1949 antog Stockholms kommunfullmäktige den första stora stadsplanen för Blackeberg. Bebyggelsen uppfördes i huvudsak mellan åren I Blackeberg byggdes flerfamiljshus och ett fåtal hyresradhus. Stadsdelen är en för Stockholm tidstypisk tunnelbaneort uppförd med ett större centrum vid tunnelbanan och flera småcentra ute i områdets bostadsenklaver. Tanken var att skapa tydliga grannskapsenheter som skulle ge trygghet och sammanhang, tankar som avspeglade efterkrigstidens strävan att motverka social oro. Blackeberg domineras av smalhus i tre våningar. Här finns också punkthus med 7-10 våningar och stjärnhus med 3-5 våningar samt ett antal radhus i två våningar. Bebyggelsen är överlag omsorgsfullt utformad med genomarbetade detaljer, färgsättningar och materialval. Husen är placerade i anpassning till terrängen och följer det kuperade landskapets variation. Det ger bebyggelsen ett varierat våningsantal med souterrängvåningar eller källare längs slänterna. Flera av gårdarna har anlagts av några av samtidens stora landskapsarkitekter och har en stor andel sparad naturmark. I Blackeberg bor drygt 7000 personer idag. Här finns ca 4200 bostäder, som övervägande består av små hyresrätter på 1-2 rok. Allmännyttan är dominerande aktör. Flygperspektiv över Blackeberg. Karta som visar programområdets läge relativt Stockholms central. Planeringsförutsättningar- 09

10 Södra Ängby Utbyggnaden av stadsdelen började 1934 och var i stort sett klar Området planerades för stora funktionalistiskt inspirerade villor med garage i varje hus. Målgruppen var tjänstemän eller annan medelklass, alltså en mer välbärgad kategori än i orra Ängby och Blackeberg. Södra Ängbys villor ritades till stor del av stadens arkitekter men husen uppfördes av enskilda byggmästare på spekulation. I Södra Ängby bor drygt 1700 personer. Här finns ca 550 bostäder, nästan alla i stora småhus på 5 rok eller större, samt ca 50 lägenheter i bostadsrätt. Utdrag ur Stockholm stadsmuseums karta med kulturhistorisk klassificering av byggnader. Motivering för riksintresset: Södra Ängby, ett av norra Europas bästa exempel och största sammanhängande förortsmiljö med större, mycket enhetliga funkisvillor från 1930-talet avsedda för ett tjänstemannaskikt, utbyggt på initiativ av Stockholms stad och ett uttryck för tidens arkitekturideal. KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE Blackeberg Inom Blackeberg har Stockholms stadsmuseum pekat ut ett antal kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Det gäller den del av Blackeberg som uppfördes som tunnelbaneförstad under 1950-talet och Tyska botten med sin äldre villabebyggelse. I Blackeberg är ett stort antal fastigheter kulturhistoriskt särskilt värdefulla (grönmarkerade). Ängbykyrkan har pekats ut som synnerligen kulturhistoriskt värdefull (blåmarkerad). Ett antal fastigheter har också pekats ut att ha bebyggelse med ett visst kulturhistoriskt värde och ett värde för stadsbilden (gulmarkerade). Södra Ängby Södra Ängby villaområde är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövården. Villaområdet är även utpekat som kulturhistoriskt värdefullt av Stockholms stadsmuseum. De enskilda fastigheterna är däremot inte kulturhistoriskt klassificerade. Flyg perspektiv över Södra Ängby. Uttryck för riksintresset: Planstrukturen med gator, tomter, byggnadernas placering och omgivande grönska. Gestaltningsmässiga värden hos de likartade, men inte helt identiskabyggnaderna. Södra Ängby Kyrka omgiven av stora träd Planeringsförutsättningar

11 STADS- OCH LADSKAPS- BILD Landskapet kring Blackeberg och Södra Ängby utgörs av ett storskaligt sprickdalslandskap med omväxlande bergryggar och lerfyllda dalgångar. Förkastningsbranten mot Mälaren ses som en brant bergvägg som bryts vid Tyska botten av en sprickdal där Blackebergsvägen går. Blackebergsstråket är en mindre djup sprickdal i öst- västlig riktning som försvinner in i skogshöjden i öster där Södra Ängbys villaområde breder ut sig. Hela strandlinjen från ockebybron till Hässelby upplevs som naturmark, med inslag av båtklubbar, badplatser och enstaka byggnader. Stranden är tillgänglig för allmänheten, förutom vid båtklubbar, Jehanders och vid villorna vid Tyska botten. Förkastningsbranten med höga bara klippor utgör ett markant inslag längs Grimstas naturreservat. Både Blackeberg och Södra Ängby är inbäddade i skogspartier och visar upp tydliga gröna fronter mot vattnet och längs gaturum. Området har en tydlig entrépunkt från Bergslagsvägen. I Blackeberg fungerar karaktäristiska byggnader och strategiskt placerade punkthus som orienteringspunkter. Den dominerande barriären i området är Bergslagsvägen, med sin bredd och trafik. Men även den trafikstrukturen vid Islandstorget skapar en mental barriär, då ytorna är otydliga och bullerstörda. Blackebergsvägen utgör en trafikbarriär som även visuellt markerar en gräns mellan Blackeberg och Södra Ängby. Då bebyggelseområdena ligger på höjdryggar finns även topografiska barriärer som löper främst längs områdenas ytterkanter. Topografin medför att det finns få tvärgående kopplingar mellan stadsdelarna. ATURMILJÖ OCH EKOLOGISKA VÄRDE I analysområdet ingår delar av Grimsta naturreservat som har ett högt ekologiskt värde och södra delen av programområdet ingår i Görvälnkilen. Ett grönt stråk längs stranden förbinder Grimsta naturreservat med Judarskogen, men även Blackebergsskogen och Södra Ängbys gröna villaområde utgör viktiga spridningskorridorer. Till höger finns en karta där man kan se områdets olika biotoper. Gult är gräsmark, ljusgrönt lövskog och mörkgrönt barrskog. För mer detaljerad information, se områdesanalysen. Utdrag ur Stockholms biotopkarta. Mälarbackens vårdoch omsorgsboende Ekbacken Sjöscouterna Jehander Båtklubb Strandlinjen mot Mälaren. Planeringsförutsättningar- 11

12 aturbilder ekmiljöerna För att studera ekologisk mångfald brukar man använda sig av så kallade nyckelarter som representerar många arters behov. De som studerats här är eklevande insekter, tofsmes och padda. Flera riktigt värdefulla ekmiljöer finns där sprickdalsgången längs Blackebergsvägen möter Mälaren vid Tyska botten. Området är inte klassat som ett kärnområde, men utgör ett av länets rikaste områden när det gäller insekter knutna till ekar och här har flera ovanliga och rödlistade arter hittats. Inom analysområdet utmärker sig Tyska botten, Blackebergsskogen och kanterna längs Blackebergsvägen som särskilt värdefulla områden för eklevande insekter. Ett exempel på an av de stora gamla ekarna som finns intill Kobacken. Karta som visar de särskilt betydelsefulla ekologiska spridningszonerna som finns i området Planeringsförutsättningar Tofsmes har observerats flera gånger inom analysområdet och den häckar både i Grimsta naturreservat och Judarnskogen. Bergslagsvägen och även Blackebergsvägen är så pass trafikerade att det finns en risk att de har en negativ påverkan på den lokala groddjurspopulationen. Det är gott om leklokaler strax utanför analysområdet. Skogsområdena längs Mälarens strand har därför troligen stor betydelse för groddjurens sommarvistelse liksom för övervintring. Blackebergsstråket och dess förlängning mot skogsområdet i norr och mot Blackebergsskogen, Grimstaskogen och Södra Ängby har stor betydelse för sambanden för många arter som hör till vardagsnaturen. De särskilt betydelsefulla ekologiska spridningszonerna visas i kartan till vänster. Ovan visas ekområden värderade där klass 1 är den mest värdefulla. Det framgår tydligt att backen ner mot Tyska botten har särskilt stora värden. Överlappningskarta Överlappningskarta Habitatnätverk Habitatnätverk eklevande arter, eklevande ekområden, arter, samt ekområden, jätteekar. samt jätteekar. Källa: miljöförvaltningen Källa: miljöförvaltningen Överlappningskarta Habitatnätverk eklevande arter, ekområden, samt jätteek Jätteekar Jätteekar Ekområden karterade Ekområden i fält karterade Habitatnätverk i fält eklevande arter Habitatnätverk eklevande Klass 1 Klass 1 Klass 1 Klass m sprindning i skog 200 m sprindning i Klass 2 Källa: Klass 2miljöförvaltningen Klass 2 Klass m 300 m Klass 3 Klass 3 Klass 3 Klass 3 1 km 1 km Ekar, kärnområden 2 km Ekar, kärnområden 2 km Jätteekar Ekområden karterad Klass 1 Klass 1 Klass 2 Klass 2 Klass 3 Klass 3

13 VARDAGSLIV OCH REKREATIO Ängbybadet och Grimsta naturreservat längs Mälaren utgör viktiga målpunkter för friluftslivet även regionalt. Blackebergsstråket har stora sociala värden med upplevelserika och varierade parkmiljöer och utgör målpunkt för boende i hela stadsdelen. I stråkets södra del finns en populär parklek och plaskdamm. Gång- och cykelvägar kopplar samman parken med Grimsta naturreservat. På grund av stora höjdskillnader och låg standard på flera av gångstråken är tillgängligheten till naturmarken låg. I Blackeberg finns ont om allmänna lekplatser, men ett flertal mindre lekplatser finns på bostadsgårdar. De halvprivata, öppna gårdsmiljöerna möjliggör för boende i stadsdelen att passera och besöka även andra gårdar än sina egna. Friytorna inom Blackeberg och Södra Ängby domineras i övrigt av naturmarker i starkt kuperad terräng där många är bullerpåverkade av kringliggande trafikleder. Områdena är ofta svårtillgängliga och används främst för promenader och naturlek. Södra Ängby skolas skolgård är nyligen upprustad och utgör en samlingspunkt för områdets äldre barn och ungdomar även efter skoltid. En mindre 7-mannabollplan intill är belagd med konstgräs, denna kan bokas, t.ex. för knattefotboll, men används också flitigt för spontanspel. En större fotbollsplan med konstgräs finns på andra sidan Blackebergsvägen och används av fotbollsklubben FK Bromma. Blackebergsvägen utgör en säkerhetsrisk för framförallt barn och ungdomar, som behöver nå de stora målpunkterna Ängbyskolan, bollplaner och lekplatser i Blackebergsstråket. Längst nere vid Tyska botten finns bryggor där Sjöscouterna har sin verksamhet. Kobacken intill används som pulkabacke vintertid. Det finns gångstråk som passerar förbi ängen, men då den sällan klipps och platsen är mörk under stor del av året, nyttjas inte ytan särskilt mycket. Utdrag ur Stockholms sociotopkarta. Det finns både motionsspår och fotbollsplaner i området Planeringsförutsättningar- 13

14 TRAFIK Gång- och cykeltrafik Förutsättningarna för att gå och cykla skiljer sig åt mellan stadsdelarna Södra Ängby och Blackeberg. Detta är en konsekvens av två helt olika planeringsprinciper; I Blackeberg är gång- och cykeltrafiken separerad från fordonstrafiken, medan den i Södra Ängby är integrerad. I Blackeberg finns ett finmaskigt gång- och cykelnät mellan ett ganska stormaskigt fordonstrafiknät. Ut mot naturområdena finns även upptrampade stigar. Det innebär att cykling är möjlig i blandtrafik på gatorna, men att det finns ett alternativ att välja separerade gång- och cykelvägar. I Södra Ängby används det finmaskiga lokalgatunätet av både fordonstrafik och oskyddade trafikanter, då separerade gång- och cykelvägar saknas. Gående är hänvisade till en smal, ofta enkelsidig, trottoar och cykling sker i blandtrafik. Bergslagsvägen och Bällstavägen är utpekade som primärt pendlarstråk i Cykelplan för Stockholm som är under framtagande. Blackebergsvägen ingår i huvudstråksnätet. Längs Blackebergsvägen finns en gång- och cykelbana men passagerna över Blackebergsvägen är få. Även kopplingarna ut mot naturområdena är anonyma och få till antalet. Bergslagsvägen är även ett utpekat regionalt cykelstråk i Stockholms regionala cykelstrategi. Karta som visar gång- och cykeltrafik i området idag. Kollektivtrafik Tre tunnelbanestationer finns i närheten av programområdet; Ängbyplan, Islandstorget och Blackeberg. Ett riktvärde för god närhet till kollektivtrafik inom SL är 400 meter till närmaste busshållplats och 800 meter till närmaste station som trafikeras av spårtrafik. Två busslinjer passerar området längs Blackebergsvägen; Buss 113 som går mellan Sundbybergs torg och Blackebergs gård och buss 127 som går till Brommaplans tunnelbanestation. Det finns även en närtrafiklinje som bland annat passerar förbi vårdhemmet på Blackebergsbacken. Bil- och godstrafik Blackebergsvägen ligger mellan Södra Ängby och Blackeberg och är klassad som huvudgata i Stockholm stads översiktsplan. Det innebär att gatan ska upprätthålla och erbjuda en god framkomlighet för biltrafik. Gatans standard tillåter även att tung trafik trafikerar Blackebergsvägen mellan Jehander och Bergslagsvägen. Förutom att leda trafiken in till Blackeberg och Södra Ängby fungerar Blackebergsvägen även som en länk mot ockeby och vidare över ockebybron. Blackebergsvägen korsar Bergslagsvägen vid Islandstorget och byter namn till Bällstavägen genom orra Ängby. Samtidig som gatan är en huvudgata ur ett regionalt perspektiv fungerar den lokalt som ett viktigt rörelsestråk inom och mellan Blackeberg och Södra Ängby Planeringsförutsättningar

15 Parkering Parkeringsgarage Parkering på egen tomt Samlad ytparkering Flera viktiga målpunkter finns lokaliserade längs med gatan, exempelvis Islandstorgets tunnelbanestation, Södra Ängby skola och fotbollsplanen FK-vallen. Inom Blackeberg fungerar Holbergsgatan, Wergelandsgatan och Björnsonsgatan som lokala uppsamlingsgator. Kortare säckgator binder ihop bostadsområden med uppsamlingsgatorna. Inom Södra Ängby fungerar Carl Larssons väg och Zornvägen som uppsamlingsgator. Övriga gator utgör där ett sammanhängande och finmaskigt nät av lokalgator. För att avlasta Essingeleden och Ekerö från de tyngsta fordonen har en temporär färjeled för dispenstrafik öppnats mellan Slagsta i Botkyrka kommun och Tyska botten. Befintlig bebyggelse området; parkeringplanerad längsbebyggelse/ med gata, samlade ytparkeringar under uppförande i olika dimensioner, parkeringsgarage samt parkering på Planarbete pågår/ finns för ny bebyggelse egen tomt. I SödraOmrådesgräns Ängby sker parkering mer eller mindre uteslutande på egen tomt. I Blackeberg är det gratis att parkera längs med samtliga gator, med undantag för ett dygn i veckan under vinterhalvåret då det är förbjudet att parkera på grund av städdag. Runt omkring flerbostadshusen finns större ytparkeringar ofta kombinerat med små enbilsgarage i marknivå. yare bostadshus har underbyggda parkeringsgarage som skall täcka de boendes behov av parkering. Vid Islandstorget finns även en infartsparkering för ca 70 bilar. Parkering Samlad ytparkering Parkeringsgarage Parkering Speciellt utpekad cykelparkering finns främst vid tunnelbanestationen vid Islandstorget. Cykelparkeringarna är överbelastade och det finns behov av fler. Det finns fyra olika typer av bilparkering inom program- Parkeringsgarage Parkering på egen tomt Parkering på egen tomt Samlad ytparkering Befintlig bebyggelse ORR Cykelparkeringen vid Islandstorgets station används flitigt Planerad bebyggelse/ under uppförande Planarbete pågår/ finns för ny bebyggelse Områdesgräns Karta som visar parkering i området idag. Områdesanalys Blackeberg - Södra Ängby Planeringsförutsättningar- 15

16 VERKSAMHETER OCH SERVICE Störande verksamheter Vid Tyska botten har byggmaterialleverantören Jehander ett terminalområde för berg- och grusmaterial samt sandoch jordprodukter. Här sker omlastning av transporter mellan båt och lastbil, vilket innebär störningar i närområdet och buller från tung trafik på Blackebergsvägen. Staden avser på sikt att avveckla verksamheten, men lämplig ersättningsplats måste då först anordnas. Omlastningsplatsen har en regional funktion som utgör ett miljövänligt alternativ till långa lastbilstransporter. Programförslaget förutsätter att verksamheten finns kvar på platsen i ca 20 år. För att avlasta Essingeleden och Ekerö från de tyngsta fordonen har även en temporär färjeled för dispenstrafik öppnats mellan Slagsta i Botkyrka kommun och området intill Jehanders vid Tyska botten. Handel Vid Islandstorget finns idag en kinarestaurang, en pizzeria, en wok-kiosk, en Mekonomenbutik och en bensinstation. I Frisörernas hus finns även en lunchrestaurang. Vid Blackebergs torg finns en större livsmedelsbutik, flera mindre butiker samt fler restauranger och kaféer. Ängbyplan har också flera restauranger och små närbutiker. För större inköp finns Vällingby centrum, Brommaplan och Bromma blocks inom stadsdelen. Skolor och förskolor Södra Ängby skola ligger placerad vid Blackebergsvägen mitt emellan Blackeberg och Södra Ängby. Där går 675 elever i åldersgrupperna F-9. Inom programområdet finns två tillfälliga förskolepaviljonger som är uppförda på parkmark. Den ena ligger intill Kyrkan och den andra i Blackebergsstråket vid Björnsonsgatan. Dessa behöver ersättas med permanenta byggnader. Intill Södra ängby skola finns en förskola som uppfördes Vård På Blackebergsbacken ligger Mälarbackens vård- och omsorgsboende i lokalerna som tidigare inrymde Blackebergs sjukhus. Där finns 182 lägenheter varav 156 lägenheter är gruppboende för personer med demenssjukdom. FÖREIGSLIV Fotbollsklubben FK Bromma Intill Blackebergsvägen ligger FK-vallen eller Södra Ängby bollplan som den också heter. Där håller Fotbollsklubben FK Bromma till. De har ca 450 medlemmar från knattenivå till herr- och damlag. Klubbens måtto är: Välkomna alla utveckla alla. I år fyller klubben 40 år och drivs av ideella krafter. Södra Ängby skola använder fotbollsplanen för skolidrott under dagtid. Hösten 2011 invigdes en ny konstgräsplan med förbättrad belysning och dränering. Blackebergs Sjöscoutkår ere vid Tyska bottens yttersta udde håller sjöscouterna till. Där har de några skjul och vinterförvaring av båtar. De har även en möteslokal vid Holbergsgatan. Idag har de 142 medlemmar och de har funnits i ca 50 år. Sjöscouting är en fritidsverksamhet för ungdomar från åtta år och uppåt. Sjöscouting har tyngdpunkt på natur, friluftsliv, segling, navigation och båtkunskap i teori och praktik, varvat med lek och hantverk. Teatern ScenKaskad I den nedlagda biografen Kaskad vid Blackebergs torg startade teatergruppen OffStockholm år 2004 ScenKaskad som nu är deras hemscen. Salongen inrymmer 160 personer och man har även klassrum för kulturskolan och kontorslokaler. OffStockholm vill med sina uppsättningar belysa människors utsatthet genom aktuella pjäser som speglar dagens samhälle och dess normer. Verksamheten omfattar dels två teatergrupper och dels teaterkurser som behandlingsmetod. Kursen går under namnet KulturKlivet och är en verksamhet för människor som levt utanför samhället, som idag har en vilja att komma tillbaka och som bär på ett genuint intresse för kultur. Dessutom håller man musik- och poesiafton för allmänheten en gång i månaden Planeringsförutsättningar