Nya Arlanda. Ewa Björling - med miljardaffärer i bagaget. Dreamliner på besök Högsta miljöbetyg igen Nu kommer pendeltåget!

Transkript

1 Nya Arlanda NR 49 OKT 2012 En tidning för dig som tycker om StockholM Arlanda Airport Ewa Björling - med miljardaffärer i bagaget Dreamliner på besök Högsta miljöbetyg igen Nu kommer pendeltåget!

2 Nya Arlanda Swedavia Arlanda, Stab Kommunikation, Stockholm-Arlanda Tel , fax Upplaga: Ansvarig utgivare: Jan Lindqvist Redaktion: Karin Magnusson och Susanne Rundström Grafisk form: Interactive Publishing AB Tryck: CM-gruppen Omslagsbild: Ewa Björling, svensk handelsminister Foto: Jonna Thomasson Visst är det härligt med hösten! Särskilt om man jobbar på en flygplats varje årstid erbjuder ju sina unika skäl att resa. Arlanda och alla vi som arbetar här finns ju för att möta behovet av effektivt resande inom, till och från Sverige. Detta behov har ökat under lång tid, i samma grad som Stockholm och Sverige växt ekonomiskt och befolkningsmässigt. Men nu ser vi en avtagande ökning, sannolikt för att ekonomiska problem i andra delar av Europa till slut börjar påverka även Sverige. Men i ett längre perspektiv är jag övertygad om att behoven kommer att fortsätta öka. Och därför växer även Arlanda. Byggarbetena i Terminal 2 fortskrider, det är lite besvärligt där just nu men blir snart bättre. Vi räknar med att kunna erbjuda fler flygbolag en förnyad terminal med bra flöden och bra utbud i början av nästa år. Det nya hotell Swedavia bygger och Clarion ska driva öppnar den första november. Det är en fantastisk byggnad som verkligen höjer standarden på flygplatsen och har en inredning som är något alldeles extra. När hotellet blir klart slipper vi äntligen byggstöket i och utanför Sky City. Men så småningom kommer nästa byggprojekt; arbetet fortskrider med planeringen av den första kontorsbyggnaden i terminalområdet. Här kommer vi att erbjuda lokaler till företag som vill ha nära ut i världen, faktiskt Sveriges mest centrala läge med gångavstånd till terminalerna och 180 direktdestinationer i Sverige, Europa och övriga världen. Nu är det också klart att pendeltåget verkligen kommer till Arlanda, i början av december drar trafiken igång. Det blir ett lyft för hela regionen med bättre förbindelser mellan Stockholm, dess norra förorter, Arlanda och Uppsala. I september kom för första gången en Boeing 787 Dreamliner på besök på flygplatsen. Den flygplanstypen är toppmodern och drar betydligt mindre bränsle och är betydligt tystare än exempelvis Boeing 737, som i sin tur är bränslesnålare och tystare än MD80, som i sin tur Denna nya generation flygplan är av största betydelse, både för att minska flygets koldioxidutsläpp och för att kunna möta ökande efterfrågan på flygresor utan att öka störningen för grannarna. Snart kommer vi att få se Dreamlinern i trafik på Arlanda, bland annat planerar Norwegian trafik till New York och Bangkok med den. Det ser jag verkligen fram emot! Kjell-Åke Westin Flygplatsdirektör Foto: Marie-Therese Karlberg 2 NYA ARLANDA

3 Foto: Jonas Borg Två år i rad med rekordhöga passagerarsiffror Fram till denna sommar har antalet passagerare på Arlanda fortsatt att öka. Det innebär två år i rad med kraftig tillväxt i passagerarantal. Antalet flyg har snarare minskat, vilket innebär i stort sett helt fullsatta flygplan. Men nu verkar kurvan plana ut. Stockholm Arlanda Airport har i nuläget rekordhöga passagerartal i utrikestrafiken och hade fram till sommaren ungefär två år i rad med en tillväxt på över fem procent varje enskild månad. Det beror dels på återhämtningen från nedgången 2009, och dels är det en effekt av kraftigt ökat utbud både vad gäller destinationer och billiga biljetter. Men efterfrågan bedöms inte långsiktigt kunna möta så många fler utbudsökningar, så det är rimligt att anta att vi inför 2013 går in i en period med lugnare tillväxt och större försiktighet i utbudet hos de flesta flygbolagen, säger Henrik Littorin, flyganalytiker på Swedavia. Den gångna sommaren minskade chartern, tvärtemot vad kanske många tror. Anledningen var främst att charteroperatörerna var försiktiga med utbudet inför säsongen och inte satte in någon extra kapacitet, vilket bidrog till att priserna blev höga och att mycket blev fullbokat. Istället framstår reguljärbolagen och i synnerhet lågkostnadsbolagen nu som sommarens vinnare, då stort utbud och låga priser gjorde det möjligt att boka med kort varsel. Under sommaren och hösten kommer det framförallt att vara Europa-trafiken som driver utvecklingen. Resandet till de stora europeiska naven har ökat starkt under hela Sverige bedöms tillhöra de länder i Europa som får högst tillväxt under 2013, och det innebär troligen en fortsatt ökad efterfrågan på resor från Arlanda hos både företag och privatpersoner, säger Henrik Littorin. Av Susanne Rundström Henrik Littorin Högsta miljöbetyg till Arlanda För tredje året i rad har Stockholm Arlanda Airport ackrediterats med högsta nivån enligt europeisk standard för arbetet med att reducera utsläpp av koldioxid. Och i år nådde samtliga Swedavias tio flygplatser det fina betyget. Jag är jätteglad och stolt över att Arlanda återigen kan bestyrka flygplatsens ambitiösa arbete inom klimatområdet, säger Elisabeth Celsing, Arlandas miljöchef. Bakom ackrediteringsprogrammet Airport Carbon Accreditation står organisationen ACI Europe (Airports Council International Europe). Airport Carbon Accreditation instiftades Flygplatser ackrediteras enligt fyra nivåer. Stockholm Arlanda Airport var den första flygplatsen någonsin som ackrediterades enligt den högsta nivån; Neutrality. Den största utmaningen är nu att vi genomfört alla de åtgärder vi först identifierade, och därmed inte längre har någon fossilt koldioxid från el eller värme. Nu behöver vi göra ett teknikskifte och övergå till fossilfria bränslen för våra fordon. Vi behöver också öka kollektivresandet ytterligare vilket vi bedömer att vi kan göra då pendeltåget kommer till Arlanda senare i år, säger Elisabeth Celsing. Vad anser då ACI om miljöarbetet vid svenska flygplatser? Vi är imponerade av att Swedavia nu har tio 3+-ackrediterade flygplatser, det är mer än vad någon annan flygplatsaktör har klarat av. Swedavia har markerat ett tydligt åtagande, genomfört det och fortsätter på samma sätt, säger Robert O Meara, ACI:s talesman i Europa. Av Susanne Rundström Elisabeth Celsing NYA ARLANDA 3

4 Världens modernaste flygplan på Arlanda För första gången har en Boeing 787 Dreamliner landat i Sverige. Dreamlinern räknas till nästa generations flygplan och är väsentligt tystare och bränslesnålare än dagens flygplan. Tidig morgon på Arlanda - Dreamlinern landar över Halmsjön. Foto: Malin Larsson Foto: Joakim Knutsson Den 20 september väntade ett hundratal flygentusiaster vid utkiksplatsen vid Bana 3. Det var ju första gången en Boeing 787 Dreamliner landade på Stockholm Arlanda Airport och då gjorde det inte så mycket att klockan bara var sju på morgonen. Denna gång var det dock endast tillfälligt som Ethiopian Airlines ersatte sin Boeing 757 på linjen Stockholm Addis Abeba. Boeing 787 Dreamliner är Boeings senast lanserade trafikflygplan och togs i bruk första gången i oktober 2011 av All Nippon Airways. Det är ett mer bränslesnålt flygplan än de tidigare generationerna, bland annat genom att det till stora delar är gjort i kompositmaterial istället för aluminium. Samtidigt har motorernas kapacitet ökats. Planet kan därmed flyga både snabbare och billigare än dagens traditionella plan. Trots högre marschfart drar Dreamlinern 25 procent mindre bränsle än dagens Boeing 737. Dreamlinern sägs generera koldioxidutsläpp på omkring gram per passagerarkilometer. En Toyota Prius hybridbil släpper ut cirka 95 gram per kilometer och en svensk genomsnittsbil cirka 135 gram per kilometer. Det är inte ofta som vi kan skriva historia och göra något riktigt storslaget och vågat något som kan leda till oanade förändringar i världen, som varar långt efter vår tid, sade Jim Albaugh, VD för Boeing, vid överlämnandet av den första Dreamlinern till All Nippon Airways. Vid en första anblick gjorde kanske inte Dreamlinern ett så storslaget intryck på entusiasterna, åtminstone inte utseendemässigt. Vid en närmare titt kunde det möjligen noteras att vingbredden är åtskilligt större än på lika stora men äldre flygplanstyper. Den stora skillnaden var i stället var istället ljudet. Ljudmässigt upplevs Dreamlinern som avsevärt tystare än den mycket mindre Boeing som är en av de vanligaste flygplanstyperna på Arlanda. Många fördelar I tillägg till sina driftsfördelar har Dreamlinern en rad andra fördelar som kommer passagerarna till godo. Högre tryck inne i kabinen ska underlätta kroppens syreupptagning och minskar typiska jet lag -symptom som huvudvärk och svullna ben. Högre luftfuktighet ombord minskar symptom för uttorkning och torra ögon. Med hjälp av vingarnas nya utformning och nya sensorer anpassar sig planet efter yttre turbulens vilket bidrar till en stabilare flygupplevelse. Dreamlinern har också 65 procent större fönster än dagens flygplanstyper. Dessa mörkläggs med hjälp av kristaller i stället för de sedvanliga luckorna. Allt fler flygplatser i Europa har svårt att klara den ökande efterfrågan på flygets snabba kommunikationer utan att öka bullerbelastningen i omgivningen. Därför är utvecklingen av tystare och effektivare flygplan som Boeing 787 Dreamliner och kommande Airbus A350 viktig. Swedavia har just ansökt om ett nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport och här är framför allt buller men även koldioxidutsläpp viktiga komponenter. Av Susanne Rundström 4 NYA ARLANDA

5 Pendeltågstrafik över länsgränsen I december är det äntligen premiär för pendeltågstrafiken till Arlanda. Den nya trafiken är ett samarbete mellan SL och UL i syfte att förbättra kollektivtrafiken och öka resandet över länsgränsen. Det var i december 2009 som SL:s och UL:s styrelser fattade beslut om att starta ny pendeltågstrafik. Förberedelserna pågår för fullt och planerad start för den nya trafiken är vid tidtabellsskiftet den 9 december. Tanken är att bättre pendlingsmöjligheter med tåg mellan Stockholm och Uppsala ska bidra till ökad integration av länen. Det ska bli enklare att bo i Uppsala län och arbeta i Storstockholmsområdet, eller tvärtom. För Arlandas del är en viktig nyhet att det blir enklare att nå flygplatsen från flera stationer i pendeltågsnätet. 30-minuterstrafik mellan Uppsala och Älvsjö När den nya pendeltågstrafiken startar blir det möjligt att åka pendeltåg mellan Uppsala och Älvsjö, via Arlanda, utan byte. I högtrafik fortsätter tågen hela vägen till Tumba. Pendeln mellan Uppsala och Älvsjö planeras att gå i halvtimmestrafik, förutom efter klockan och före klockan 9.00 på helgmorgnar då det blir timmestrafik. Restiden mellan Stockholm Central och Uppsala blir 55 minuter. Restiden mellan Stockholm Central och Arlanda blir 38 minuter, och mellan Uppsala och Arlanda 18 minuter. Tågbyte i Uppsala När den nya pendeltågstrafiken startar upphör Upptågets trafik mellan Uppsala och Upplands Väsby. Det innebär att resenärer från Tierp och Gävle som ska vidare mot Arlanda och Stockholm får byta tåg i Uppsala istället för i Upplands Väsby. Tidsmarginalen vid ett byte i Uppsala blir cirka fem minuter. Mellan Uppsala och Tierp blir det 30-minuterstrafik och mellan Tierp och Gävle kommer Upptåget att köras en gång i timmen. Efter klockan och före klockan 9.00 på helgmorgnar körs trafiken som idag. Arlanda, Knivsta och Uppsala blir pendeltågsstationer I och med att pendeltågstrafiken förlängs blir Arlanda, Knivsta och Uppsala nya pendeltågsstationer. Stationsentrén i Sky City på Arlanda byggs om för att kunna välkomna fler resenärer. Stationen ska bli synligare och få nya spärrar. Knivsta station byggs om för att förbättra tillgängligheten, bland annat byggs en ny hiss och plattformen höjs. På de andra stationerna handlar det om mindre åtgärder. Tolv nya pendeltåg har inhandlats för att klara den kraftigt utökade trafiken. Precis som SL:s övriga pendeltågstrafik är det Stockholmståg KB som får i uppdrag att bedriva trafiken. Priser, biljetter och tilläggsavgifter För att förenkla resandet över länsgränsen är ett integrerat biljettsortiment viktigt och arbete pågår hos både UL och SL för att så långt som möjligt ha samma regler. UL kommer även i fortsättningen att ha månadskort på sträckan och SL kommer att ha ett tillägg till det vanliga SL-kortet. Sträckan Stockholm-Arlanda kommer att kosta 1090 kronor per månad, eller 125 kronor för en enstaka resa. Priset för sträckan Uppsala-Arlanda var inte fastställt när denna tidning gick till tryck. För att den nya pendeltågstrafiken ska kunna trafikera Arlandabanan har SL och UL nått en överenskommelse med A-train som har ensamrätt på banan. Varför en tilläggsavgift? Som många säkert noterat betalar resenärer som stiger av och på tågen vid Arlanda Central en tilläggsavgift. Finns den inte inlagd på biljetten så betalas den vid spärren i Sky City. Avgiften har ingen koppling till flygplatsen utan handlar om användandet av själva stationen och järnvägen och hur dessa finansierades när de byggdes på 1990-talet. Arlandabanan, avstickaren från stambanan mellan Rosersberg, Arlanda och Odensala, liksom järnvägsstationerna under flygplatsen, finansierades ursprungligen av ett privat konsortium bestående av bland andra NCC, Alstom och Vattenfall, med framtida biljettintäkter som garanti. A-train, konsortiet bakom byggandet (och Arlanda Express), överlät anläggningen till staten när den var klar, men har i gengäld en ensamrätt på banan fram till år När fjärrtågen, och nu också pendeltågen, använder banan och stationen, går tilläggsavgiften till företaget med ensamrätten. Mer information om det nya pendeltåget publiceras på Arlandas och reseföretagens webbplatser under hösten. Av Karin Magnusson Foto: SL/Janne Danielsson NYA ARLANDA 5

6 Foto: Ving/Christer Engström Nyheter i flygtrafiken Inför vintern får Stockholm Arlanda Airport ny flygtrafik till bland annat Manchester, Birmingham och Stavanger. Under hela vintern kommer både SAS och Norwegian att flyga reguljärt till Las Palmas flera dagar i veckan. Thai Airways startar en reguljär direktlinje till Phuket två dagar i veckan från november. På chartersidan har Ving nyheter som Hawaii, Kap Verde och flera öar i Karibien medan Apollo satsar på direktflyg till Langkawi i Malaysia. Maldiverna och Panama är också nyheter i Apollos utbud. Fritidsresor flyger till Barbados, Kuba och Kenya medan Solresor startar resor till Eilat. Från januari till mars kör det österrikiska flygbolaget NIKI skidcharter till Innsbruck och Salzburg varje lördag. Även SAS flyger till Innsbruck, på torsdagar och söndagar. Spel-app för kollektivt resande Som en del av Arlandas arbete med att öka det kollektiva resandet till och från flygplatsen har ett nytt mobilspel lanserats: Go Eco Arlanda Transport Master Spelet kan laddas ner via App Store till en iphone 4/4S eller ipad2/3 och går ut på att samla poäng genom att hjälpa resenärer att hinna med sitt flyg. För att de ska bli nöjda och glada och ge maximalt med poäng ska du dessutom ta dem dit på ett sätt som passar just dem. Vår målgrupp för spelet är den yngre generationen och vi vill skapa en insikt och ett miljömedvetande i denna grupp om att man genom sitt beteende i sitt val av ett kollektivt resande till och från Stockholm Arlanda Airport aktivt kan bidra med att reducera koldioxidutsläppen. Jag tror också att vi är den första flygplatsen som utvecklar ett spel som syftar till att minska vår miljöpåverkan i flygplatsens närområde, säger Tomas Kreij, ansvarig för marktransportutveckling på Arlanda. Den största andelen av Stockholm Arlanda Airports totala utsläpp kommer från marktransporter. Arlanda har som mål att kollektivresandet i år ska öka från nuvarande 47 procent till minst 50 procent. Radisson Blu Sky City Hotel ny konferensaktör Den 1 oktober lämnade Swedavia över nycklarna till Arlanda Airport Conference i Sky City till Rezidor och Radisson Blu-hotellet i samma byggnad. Detta faktum tillsammans med Clarions etablering gör att flygplatsen nu har två stora aktörer på flygplatsen som båda erbjuder konferens och hotell i samma paket. Det är vår övertygelse att detta stärkta utbud är bra för konferensgästerna och därmed bra för flygplatsen, säger Arlandas flygplatsdirektör Kjell-Åke Westin. Bara dagar kvar Ända sedan grundstenen lades den 24 augusti 2010 har flygplatsmedarbetare och resenärer kunnat följa bygget dag för dag, våning för våning. Den 1 november slår Clarion Hotel Arlanda Airport äntligen upp portarna. 414 hotellrum, 44 möteslokaler, tre restauranger en av dem en Sky Bar med en utsikt som tidigare bara varit flygledarna förunnad. Foto: Clarion 6 NYA ARLANDA

7 Snabbare incheckning med Self Service Bagdrop Swedavia inför ett smidigare sätt för flygresenärer att lämna in sitt bagage vid flygplatsen. I tillägg till flygplatsens incheckningsautomater är Self Service Bagdrop en helautomatiserad bagageinlämning där resenären själv checkar in sina väskor. Self Service Bagdrop har funnits på Arlandas Terminal 4 sedan Nu införs bagagelösningen också i Terminal 5 i samarbete med flygbolagen Norwegian och SAS. Loreen tar plats i Stockholm Hall of Fame Sångerskan Loreen satte Sverige på kartan med sin vinst i Eurovision Song Contest i Baku. Nu ska hon välkomna världen till Stockholm och Sverige genom sitt porträtt i Hall of Fame på Stockholm Arlanda Airport. Loreen fick ett varmt välkomnande av sina fans när hon landade på Stockholm Arlanda Airport efter sin seger i Eurovision Song Contest i Baku. I sommar tog sångerskan plats i flygplatsens populära Stockholm Hall of Fame. Det är en fantastisk ära, och det känns stort att få vara en del av Stockholm Hall of Fame tillsammans med de andra svenska profilerna, säger Loreen. Nästan 10 miljoner resenärer landar varje år på Arlanda. I de två utrikesterminalerna möts både internationella besökare och hemvändande svenskar av Stockholm Hall of Fame. Porträttsamlingen består av över 100 kända och okända personer som står bakom Stockholms framgångar inom idrott, musik, mode, design, kultur, konst och affärsliv. Vi är mycket glada över att Loreen vill ge ett första välkomnande till Stockholmsregionen tillsammans med övriga personer som utgör Stockholm Hall of Fame på Arlanda. Med sin stora talang och starka personlighet är hon en bra ambassadör för vår huvudstad, säger Jan Lindqvist, kommunikationschef på Arlanda. David är ny präst på Arlanda David Berglund, 33 år, är ny flygplatspräst på Arlanda. David har varit präst i åtta år och har, sedan prästvigningen i Västerås 2004, haft tjänster som församlingpräst i Falun. Som flygplatspräst finns David till för alla som har sin arbetsplats på Arlanda och för alla resenärer som strömmar genom terminalerna och kanske besöker det multireligiösa kapellet för bön eller en stilla stund. Det jag ser fram emot mest är att få dela vardagen på Arlanda, synas bland folk och vara en medmänniska med tid att lyssna och vara bollplank mitt i livet! I andliga och existentiella frågeställningar, men också när du bara vill ta en fika och prata med någon som har erfarenhet av livets innersida. Vi är alla människor och det har mindre betydelse om vi är kristna eller sökare, muslimer eller judar, ateister eller buddister. Alla är välkomna till kapellet och alla är välkomna att ringa, mejla eller hugga tag i mig och prata en stund när ni ser mig. Som präst har jag absolut tystnadsplikt. Ny glassbar i SkyCity Under sommaren öppnades en GB Glace glassbar i Sky City. Här finns en mängd olika sorters glass och toppings att välja mellan, samt våfflor, shakes och glassdesserter. Glassbaren drivs av SSP. Förbättrad inflygning till Arlanda och Bromma Natten mellan den 22 och 23 augusti delades inflygningarna söderifrån upp. Flyget som ska till Bromma fick en egen inflygningsväg och flyget som ska till Arlanda fick en annan. Sedan länge har flygplan som ska till antingen Bromma eller Arlanda och kommer söderifrån fått dela på samma inpassering in i Stockholms luftrum, ungefär vid Trosa. Vid vissa tidpunkter blir trängseln vid inpasseringen så stor att det leder till förseningar i flygtrafiken. Men nu införs ytterligare en inpassering strax öster om Trosa specifikt för Arlandaflyget. Trafiken till Bromma har ökat med cirka åtta procent sedan 2009 och till Arlanda har trafiken ökat med cirka fem procent under samma period. I huvudsak är det trafik via Trosa som står för ökningen. Att dela på inflygningarna mot Bromma och Arlanda har länge stått högt på önskelistan för att förenkla och effektivisera trafiken. Möjligheten till detta har dock begränsats på grund av militära övningsområden öster om Trosa. Men i december 2011 kom Försvarsmakten och LFV fram till en lösning som innebar en justering av ett antal militära övningssektorer vilket frigjorde utrymme för en ny inflygningsväg. Denna delning har gjorts på mycket höga höjder och kan möjligen vara märkbar söder om Stockholm. Ovanför centrala Stockholm är Arlandaflyget praktiskt taget tillbaka i det vanliga spåret igen. Förhoppningen är nu att uppdelningen ska underlätta för Arlandaflyget att göra fler gröna inflygningar än tidigare. Foto: Susanne Rundström NYA ARLANDA 7

8 En handelsministers resa Handelsminister Ewa Björling flyger nästan jämt. Varje vecka, så gott som året runt, utrikes och inrikes. Det går aldrig en vecka där jag sitter hemma på UD hela veckan. Flygplatser har en oerhört stor betydelse för den svenska exporten och därmed för hela den svenska välfärden. Hon hyllar Sveriges största flygplats. En oerhört viktig och väl fungerande del i det nät som ska bära svensk export ut i världen. Hennes personliga förhållande till att flyga är mer komplext. Men hon vill inte riktigt erkänna att hon faktiskt är lite flygrädd. Handelsminister Ewa Björling (M) och utrikesminister Carl Bildt (M) är regeringens absolut mest flygande ministrar. Gillar du att flyga? Ska jag svara ärligt så är jag inte speciellt förtjust, säger handelsministern med ett litet leende och en blick på sin pressekreterare som sitter med under samtalet i ett av de vackra rummen i Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg där Utrikesdepartementet ligger. Det syns att de diskuterat svaret på denna fråga några gånger förut. Hon ber också sin sekreterare att kontrollera hur mycket hon flyger om året. Men det är så ofta att det inte tycks gå att reda ut. En handelsminister kan knappast säga att hon är flygrädd. Hennes uppgift är att fara jorden runt och jobba och lobba för svenska företag. Och det är precis vad hon gör trots den obehagskänsla som tydligt finns där. Livrädd är jag absolut inte. Men det går i perioder. Erfaren resenär Ewa Björling är en erfaren flygresenär. Hon flög mycket redan innan hon blev minister. Med åren har hon lärt sig en del knep för att inte bli rädd. Hon delar gärna med sig: Att titta på personalen är bra. Om besättningen ser lugn ut blir jag också lugn även om det är turbulent. Man får helt enkelt inte hetsa upp sig i onödan. Vilket är det färdmedel du själv tycker bäst om? Svaret kommer snabbt och är rätt oväntat: Det bästa transportmedlet är skidor! Jag gillar när det är svalt och mycket snö. Men skidorna är inte användbara när handelsministern ska till Indonesien, Indien eller Kina. Inte heller hennes egen lila-svarta Porsche är ämnad till något annat än privat bruk. När statsminister Fredrik Reinfeldt presenterade regeringens nya handelsminister 2007 berättade han också om Porschen och dess färger. Jag köpte den inte för färgerna, säger hon, närmast förnärmat. Jag köpte den för motorn. Ewa Björlings bilintresse är omvittnat. Vi återgår till flyget. Flygplatser har en oerhört stor betydelse för den svenska exporten och därmed för hela den svenska välfärden. Det viktigaste för att nå ut i världen är ju att är att flyget fungerar. Arlanda är bra. Det är ofta korta köer, bra automater för biljettbehandling och rimligt hårda säkerhetskontroller. Den flygande handelsministern blir alltid glad och stolt när hon kommer tillbaka till Arlanda. Arlanda är väldigt mycket hemkänsla. Det är alltid skönt att komma hem och på Arlanda känner jag mig välkomnad. När jag går där förbi alla bilderna på kända svenskar blir jag stolt också. Det är dessutom spännande att se om någon ny person kommit upp. Hon har många flygplatser att jämföra med och tycker att Arlanda är snyggare och fräschare än väldigt många andra. Modern, svensk design, konstaterar hon nöjt. Design är en svensk exportvara som Ewa Björling gärna talar för. Arlanda ligger väl framme när det gäller miljöarbete, till exempel gröna inflygningar. Flera andra flygplatser är intresserade av hur vi gör. När jag var i Indonesien 2011 diskuterades dessa frågor på ett gemensamt seminarium mellan de båda länderna. Ett företag där arbetar nu med detta för Jakartas flygplats. Det finns flera liknande samarbeten. Till exempel med flygplatsen i Erbil i norra Irak. Det finns en sak som irriterar Ewa Björling på flygplatser, även på Arlanda. Det kan ta lång tid att få ut sitt bagage och det händer att bagage kommer bort. Därför reser hon numera enbart med kabinväska. Hon har också fått sina medarbetare att göra detsamma. Men hur får du plats med allt? Svaret är mycket bestämt från en person som verkligen gått in för att resa med lätt bagage. Jag tar aldrig med mig mer än två par skor, ett par högklackade och ett par lågklackade. Det ena paret har jag på mig. Klänningar i tunna tyger tar Foto: Karl Melander 8 NYA ARLANDA

9 Flyget och Sverige Sveriges export utgör 49 procent av vår BNP vilket gör oss till ett av världens mest exportberoende länder. Över 20 procent av det totala svenska exportvärdet fraktas med flyg. Varor värda upp mot en miljard kronor exporteras och importeras med flygfrakt varje dag. Fler direktlinjer med flyg till Sverige skulle ha en direkt positiv effekt på svensk BNP. Svensk luftfart bidrar årligen med 53 miljarder till svensk BNP. Besökare som anländer med flyg till Sverige spenderar cirka 60 miljarder per år i landet. Flyget genererar direkta skatteintäkter till den svenska statsbudgeten på över 9 miljarder varje år pengar som bland annat används för att finansiera det svenska välfärdssystemet. Räknar man in skatter som genereras indirekt tack vara flygsektorn uppgår skatteintäkterna till drygt 24 miljarder varje år. Svensk luftfart skapar över jobb i Sverige plus ytterligare jobb inom turistnäringen. Källor: Economic Benefits of Air Transport, Oxford Economics 2011, FOI, EU, SCB lite plats. Senast hade jag åtta med mig. Med några olika koftor och sjalar kan man variera sig. Sådant som kan bli skrynkligt packar jag med silkespapper. Underkläder och strumpor förstås, men aldrig mer än vad resan kräver. En liten necessär, modell sminkväska, och så dator eller annan elektronisk utrustning på toppen. I fjorton dagar klarar sig Ewa Björling med denna packning som får plats i en kabinväska. Och voilà: Handelsministern ger sig ut i världen och säljer Sverige och svenska företag med Arlanda som bas. Av Lena Smedsaas En av handelsministerns många resor gick till Indien. Foto: Karin Nylund NYA ARLANDA 9

10 En del av våtmarkerna nederst till höger i bilden. Anläggningen har utformats för att inte locka till sig fåglar. Foto: Jonas Borg Dagvattenanläggning ska förbättra vattnet Genom syresättning av dagvattnet från tredje banan ska miljön i Arlandas vattendrag förbättras. Det är syftet med det dammsystem som Swedavia sedan 2011 bygger intill Bana 3. Anläggningen står helt klar 2014, men delar av den börjar användas redan nu till vintern. Nu bygger Swedavia ut reningsdammarna för dagvattnet från Bana 3. Sedan tidigare finns en motsvarande anläggning för de andra två banorna. Halmsjöbäckens nya dagvattenanläggning kommer när den är klar att bestå av tre lagringsdammar och två luftningsdammar. Sista reningssteget är två naturliga våtmarksområden. Genom att syresätta dagvattnet i dammarna kommer vattenkvaliteten i Märstaån och Mälaren att förbättras. Vi har sedan tidigare en viss behandling av dagvattnet från Bana 3 i form av två luftningsdammar och en våtmark, men nu får vi mycket bättre kapacitet med större lagringsvolymer, säger Elisabeth Celsing, Arlandas miljöchef. De flesta utsläppen till vatten från flygplatsens bansystem sker på vintern då flygplan och banor avisas och halkbekämpas. Flygplan på Arlanda avisas med propylenglykol och när banorna halkbekämpas används kaliumformiat. Propylenglykol och kaliumformiat är inte giftiga och bryts lätt ner i naturen. Det går däremot åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten om stora mängder släpps ut. Den största delen samlas dock upp redan på markytan vilket innebär att det är mycket små mängder som når dagvattnet. Istället för att syreförbrukningen vid nedbrytningen av det organiska materialet sker i Märstaån kommer det framöver i ännu större utsträckning att ske i den utbyggda dagvattenanläggningen. Anläggningens utformning gör också att metallpartiklar stannar i sedimentet i anläggningen, förklarar Elisabeth Celsing. På Arlanda finns sedan tidigare också tre reningsverk som tar hand om metaller, oljor och kemikalier från verkstäderna på flygplatsen, innan spillvattnet därifrån leds till ett kommunalt reningsverk. Flygbränsle från till exempel övertankning av flygplan når inte dagvattnet alls utan samlas upp redan vid källan. Beräknas vara klar 2014 Den nya anläggningen beräknas stå helt klar år Då har även Halmsjöbäcken dragits om och flyttats närmare väg 273 för att ge plats åt den nya dagvattenanläggningen. Vi lämnade in ansökan för den nya dagvattenanläggningen redan Det krävs en lång juridisk process för hantering av miljöärenden. I maj 2011 kom äntligen tillståndet från mark- och miljödomstolen, och nu siktar vi på att ha åtminstone delar av anläggningen färdig till vintersäsongen, säger Elisabeth Celsing. Av Susanne Rundström 10 NYA ARLANDA

11 Taxi anpassas till ny miljöbilsdefinition Swedavia anpassar taxiframkallningssystemet till regeringens nya miljöbilsdefinition som presenteras i budgetpropositionen. I Stockholm Arlanda Airports taxikösystem kommer de taxibilar som använder miljöeffektivare bränslen att få kortare kötid till nästa körning. Regeringen föreslår i sin budgetproposition en ny miljöbilsdefinition som ska införas från den 1 januari Nu ska en bils utsläpp sättas i relation till vikten. En bil med tjänstevikten kilo får bara släppa ut 95 gram per kilometer. Om den drivs med etanol eller metangas är gränsen 150 gram per kilometer. Definitionen utgår från en formel från EU:s regelverk som ställer krav på utsläpp om max 130 gram per kilometer till år Men Sveriges miljöbilsdefinition blir alltså hårdare. För att hantera den stora mängd taxibilar och limousiner som trafikerar Arlanda, har flygplatsen ett kösystem där taxibilarna väntar på en parkeringsyta en bit från terminalerna tills plats finns i de terminalnära och taxibolagsindelade taxifickorna. Endast miljöfordon släpps in i detta kösystem. Väntetiden på denna parkeringsyta styrs av tre faktorer: väntetid på parkeringsytan, kundefterfrågan i de olika bolagsköerna samt taxibilens utsläppsnivå av koldioxid. Även om alla taxibilar i kösystemet formellt är miljöfordon får ett fordon med lägre koldioxidutsläpp lite kortare kötid. De taxibilar som kan visa att de sänker sina utsläpp ytterligare genom att använda miljöeffektiva bränslen kommer nu att få tillgodoräkna sig detta i kösystemet och därmed korta sin kötid. Vi fortsätter att driva inte bara vårt eget miljöarbete framåt, utan skapar också förutsättningar för andra att göra detsamma, säger Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör på Arlanda. För att ge taxibranschen bättre planeringsförutsättningar ger Swedavia de taxibilar som nu klassas som miljöbilar och finns registrerade i avtalen med Stockholm Arlanda Airport och Bromma Stockholm Airport dispens. Detta gäller under en övergångsperiod på 24 månader från det datum då en ny miljöbilsdefinition träder i kraft. För nya taxibilar i kösystemen gäller den nya definitionen från dess ikraftträdande. Samtliga fordon oavsett ny eller gammal miljöbilsdefinition kommer då att finnas i samma kösystem. Av Susanne Rundström B3:an var Arlandas inrikesterminal Foto: Anders Bredfell Foto: LFV Arkiv Arlandas tappra brandmän. Brandstationen var vid premiären 1962 en av Sveriges mest moderna. Från ramptornet i B3:an rangerades flygplanen. NYA ARLANDA 11

12 Foto: Jonas Borg Varför fortsätter inflygningarna över Upplands Väsby? Hösten 1998 började en ny landningsbana byggas på Arlanda. Tack vare Bana 3 skulle Arlanda äntligen kunna möta det kraftigt ökande flygresandet. Och inte bara det. Snart skulle det dessutom komma ny teknik som gör att flygplanen inte behöver ta vägen över Upplands Väsby när de går in för landning på Bana 3. Trodde vi och många med oss. Beslutet att bygga en ny landningsbana på Arlanda togs i slutet av 1980-talet. Då var de flesta övertygade om att Bana 3 skulle betyda minskad bullerexponering av Märsta och att inflygningar över Upplands Väsby tätort skulle kunna undvikas i en nära framtid. I stället skulle flygplanen göra sneda inflygningar och därmed undvika de mest tättbefolkade områdena. Så har det inte blivit. Bana 3 byggdes enligt konstens alla regler. Men lagom till att den öppnades 2003 ändrades de internationella inflygningsreglerna. Plötsligt var det inte längre tillåtet att använda den sneda inflygningsvinkel som krävdes för att flygplanen skulle kunna undvika Upplands Väsby. Att reglerna för inflygning skulle förändras var inte något man kunde förutse när den nya landningsbanan började planeras under sent 1980-tal. Både vi och de boende kände oss lurade. Vi förstår att många blev besvikna, säger Anders Ledin, operativ specialist på Swedavia. Kurvade inflygningar är lösningen Flygplanen har alltså tvingats fortsätta att göra raka inflygningar. Men tack vare att GPS-tekniken har förfinats under senare år kan en pilot i dag få ännu noggrannare positionsangivelser. Det har öppnat för så kallade kurvade inflygningar, där planet gör en eller ett par snäva svängar på vägen in mot landningsbanan. Redan 2005 gjordes försök med kurvade inflygningar på Arlanda, i det så kallade stenvändarprojektet som initierades kort efter öppnandet av Bana 3. Efter simulatorträning under extremt svåra förhållanden gjorde SAS ett antal verkliga inflygningar med en Boeing 737. Detta var första gången i 12 NYA ARLANDA

13 Europa som ett flygplan under inflygning gjorde två snäva svängar direkt efter varandra. Det var också första gången som ett plan kunde landa på Bana 3 utan att flyga in över Upplands Väsby. Det lyckade projektet fick stor internationell uppmärksamhet, och försöken med kurvade inflygningar fortsatte sedan sommaren 2009 med det EU-finansierade projektet MINT. Kurvade inflygningar är lösningen som kan flytta buller från tättbefolkade områden. Självklart vill vi på Swedavia och Arlanda medverka till att man kan börja tillämpa sådana inflygningar så snart det går, inte minst för de boendes skull, säger Anders Ledin. Flygplatsen har redan en utprovad procedur för kurvade inflygningar. Även tekniken finns. Men eftersom dagens tekniska förutsättningar och regelverk för flygtrafikledning inte medger en blandning av raka och kurvade inflygningar, går de inte att genomföra i tät trafik. Så beskedet till de boende är att kurvade inflygningar till Bana 3 kan bli verklighet först den dag då alla flygbolag som flyger på Arlanda har hunnit byta ut sina gamla flygplan mot nya moderna plan, med rätt utrustning, och att de internationella regelverken har ändrats. Och sedan behöver man öva för att klara det med allt tätare trafik. Sverige behöver Bana 3 även efter 2018 Ett av villkoren i Stockholm Arlanda Airports miljötillstånd, utfärdat av Mark- och miljödomstolen, förbjuder raka inflygningar till Bana 3 från och med år Tyvärr kommer det inte vara möjligt att införa kurvade inflygningar till dess det kommer att dröja ytterligare ett antal år. Därför innebär det nuvarande miljötillståndet att Bana 3 inte kommer kunna användas över huvud taget från år Det i sin tur betyder att Arlandas kapacitet riskerar att halveras. Arlanda utgör navet för flygtrafiken i Sverige. En halvering av kapaciteten vore förödande, inte minst samhällsekonomiskt. Därför har vi ansökt om nytt miljötillstånd som bland annat innebär att raka inflygningar till Bana 3 tillåts även efter 1 januari 2018 och fram till dess att kurvade inflygningar kan införas. Vi har också lämnat in ett förslag till handlingsplan som, om den genomförs, resulterar i både miljömässiga och samhällsekonomiska vinster och som även kan påskynda en lösning av inflygningsfrågan, säger Anders Ledin. Swedavia är med när flyget ska förbättras Swedavia medverkar i internationella utvecklingsprojekt för förbättrad luftfart. Projekten går ut på att öka säkerheten, undvika trängsel i luften, sänka koldioxidutsläppen, förbättra punktligheten, begränsa antalet inflygningar över bostadsområden med mera. Ett av dem är det redan nämnda MINT-projektet där Arlanda har medverkat för att inflygningar över Upplands Väsby tätort ska kunna upphöra så snart det är möjligt. Här är några fler exempel på projekt som flygplatsen är engagerade i: Kurvade inflygningar annat än vid lågtrafik än så länge en vision. Green Connection Under 2011 medverkade Stockholm Arlanda Airport i Green Connection ett europeiskt pilotprojekt som handlar om att flyga med så liten miljöbelastning som möjligt. Vägval, inflygningsmetod och tid från gate till start är exempel på faktorer som har stor betydelse såväl för den totala flygtiden som för bränsleåtgång och koldioxidutsläpp. Testflygningar mellan Landvetter och Arlanda visar att det går att förkorta både flygsträcka och tid, med rejält sänkt miljöpåverkan som resultat. New Bridge Nästa år, 2013, är Arlanda med i projektet New Bridge där det gäller att tillämpa erfarenheterna från Green Connection, men med start utomlands och landning i Sverige. I New Bridge jobbar man även med en tidsstyrningsfaktor. Tidsstyrningen är viktig för positionsbestämning via satelliter och för att kunna flyga med mindre miljöpåverkan i tät trafik. Autopiloten kommunicerar med markstationer utan att piloten märker det så att till exempel fart och höjd automatiskt anpassas till trafiksituationen vid Arlanda. En av de stora vinsterna som man hoppas att New Bridge kan leda till är ökad punktlighet. Airport CDM Ytterligare ett viktigt projekt är planerna på att göra Arlanda till en CDM-flygplats till hösten CDM (Collaborative Decision Making) är ett beslutssystem som underlättar för flygets alla aktörer att ta beslut i samverkan med varandra. Då blir det också enklare att detaljplanera, och därmed effektivisera, hela markrörelsen för flygplan från landning till avgång. Resultatet är bland annat ökad tidsprecision och mer exakt information till resenärerna. För att inte nämna de miljöfördelar man vinner genom minskade köer vid banorna. Av Henrik von Koch NYA ARLANDA 13

14 Av Olle Engkvist Vinnare i förra numret: Sven-Erik Andersson, Upplands Väsby Maud Beckasin, Märsta Göran Claesson, Märsta Astrid Grufman-Björklund, Sigtuna Per Öman, Norwegian Vi vill ha ditt svar senast den 19 november 2012 till: Swedavia Stab Info Stockholm-Arlanda Märk kuvertet Korsord. Fem vinnare får biobiljetter och ett korsordshäfte av korsordsmakaren Olle Engkvist. Namn (Företag) Adress: 14 NYA ARLANDA

15 Lyckat Öppet Hus på Arlanda Foto: Jonas Borg Den 15 september bjöd Stockholm Arlanda Airport in till Öppet hus. Närmare glada besökare i alla åldrar strömmade till flygplatsen. Det soliga vädret hjälpte till att göra dagen till en riktig folkfest bland flygplan, polisbilar och snöröjningsfordon. Ett hundratal fullsatta bussar gick i skytteltrafik mellan de två evenemangsområdena; Sky City och bana 3. Även i Arlandas Sky City pågick flera aktiviteter såsom tävlingar, ansiktsmålning för de minsta och utställning om både flyg och miljö. Det blev en fantastisk dag med idel positiva besökare, och lika positiva medarbetare på flygplatsen. Jag är säker på att vi denna dag bidrog till att skapa fler ambassadörer såväl för Arlanda som för flyget i stort, säger Kjell-Åke Westin, Arlandas flygplatsdirektör som för dagen sken i kapp med solen. NYA ARLANDA 15

16 Vi Fem Vad har varit det bästa under dagens Öppet hus? Eva Eriksson, Björklinge Hela dagen har varit till belåtenhet, mycket intressant. Allra roligast var att titta in i Caravellens cockpit! Foto: Daniel Asplund Svenskars resvanor under lupp Vad är en lyckad semester? Vad gör svenskar helst mellan incheckning och boarding och vad är det första svenskar gör när de väl är hemma igen? Dessa och många fler frågor besvaras i Swedavias nya rapport Resenären som kommit ut i dagarna. Swedavia har låtit TNS-Sifo tillfråga 2000 nyligen semestrande svenskar om deras resvanor. De svarande kommer från hela Sverige och är i åldrarna 18 år och uppåt. Inspiration och krydda En lyckad resa är för många att allt går enligt planerna men den får gärna innehålla något oväntat som inspirerat och kryddat tillvaron, säger Michael Persson Gripkow, marknadsdirektör på Swedavia. Resenären vill känna lugnet i att processer på flygplatsen är som förväntat; då kan man luta sig tillbaka, njuta av resan och låta det oväntade hända som ger unika resminnen. Rapporten visar bland annat också att fika, prata med ressällskap och att shoppa hamnar i topp när det gäller aktiviteter för att fördriva tiden mellan incheckning och boarding på flygplatsen. Stockholmare shoppar Folk i stockholmsområdet är allra mest benägna att shoppa före boarding; hela 20 procent högst andel i landet föredrar detta bland en mängd alternativ. När svenskar kommer hem från semestern packar 54 procent upp sin väska det första de gör. 13 procent ringer familjen och 10 procent sover. Av Susanne Rundström Européer gillar Arlanda Flygjämförelsesajten Skyscanner har frågat européerna om vilken flygplats de tycker är den otrevligaste. Överst på den mindre åtråvärda listan hamnar Paris största flygplats, Charles de Gaulle Airport. I andra änden av listan hamnar Stockholm Arlanda Airport, som beskrivs som den tredje trevligaste flygplatsen i Europa. Lisette Dybwad, Uppsala Vi har haft en jättebra dag här vid bana 3, vi tänkte åka in till Sky City för ett tag sen men vi blev kvar vid alla fordon Det enda som inte varit bra är den korta öppettiden, man hinner inte med allt. Agnes, Saga och Engla Hedlöf, Norrtälje Roligast var att titta in i alla bilar. Wictor Panzar, Swedavia Att det har kommit så mycket folk och att det är så vackert väder! Stephen Schlemowitz, Swebus Den goda stämningen. Öppet hus är en bra grej. Människor som inte brukar vara här på Arlanda får en inblick i hur det fungerar på en flygplats. 16 NYA ARLANDA