Drift- och investeringsbudget

Transkript

1 Ordförande: Ingemar Rogbrant Förvaltningschef: Nina Schmidt Andel av nettodriftkostnad Bildningsnämnden Drift- och investeringsbudget 43,30 % Tkr och löpande priser Text DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar JÄMFÖRELSETAL Nettodriftkostnad kr per invånare Andel av nettodriftkostnad % 42,89 43,24 43,97 43,30

2 Sammandrag av driftkostnaderna Driftkostnad för 2010 (inkl. kapitalkostnader och internhyra.) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Nämnd och central adm Barnomsorg Skolskjutsar Skolmåltider Grundskola Gymnasieskola Lärcentrum Särskola Kulturskola Idrotts- o fritidsanläggningar Badanläggningar inomhus Fritidsgårdar Övrig fritidsverksamhet Biblioteksverksamhet Allmänkulturell verksamhet Nämnden totalt Enligt budget varav ramjustering varav intern hyra varav kapitalkostnad Nämnden totalt Nämndens uppgift och övergripande mål Bildningsnämndens verksamhet är indelad i 18 resultatenheter, den senast tillkomna är Lärcentrum som startade under bildningsnämnden den 1 juli Tolv av enheterna är skol-/barnomsorgsenheter, ett antal som minskar med en enhet enligt beslut som tagits att lägga ner Jungs skola den 1 juli Därutöver bildar elevhälsan, kulturskolan, skolskjutsar och bibliotek var sina enheter samt fritidsgårdar och bad en gemensam enhet. Måltidsverksamheten ingår i kostenheten som från och med 2008 organisatoriskt ligger under tekniska servicenämnden. Även skolbussar och chaufförer tillhör tekniska servicenämnden. Arbetsledning och skolskjutsplanering sköts dock som tidigare av bildningsförvaltningen. Centralt finns en stab med uppgifter inom nämndservice, ledning, administration och utveckling. Inom de olika resultatenheterna i bildningsförvaltningen bedrivs olika former av verksamhet inom områdena utbildning, kultur och fritid. De verksamheter som bedrivs är barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, elevhälsa, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, skolmåltider, skolskjutsar, fritidsgårdar, bad och bibliotek. Centralt administreras stöd till föreningslivet samt allmänkultur. Verksamheten är starkt decentraliserad, vilket innebär att resultatenhetschefen är ansvarig för sin enhets verksamhet, personal och ekonomi. Förvaltningschefen ska inrikta sitt arbete på utveckling, samordning, planering och uppföljning samt är ansvarig för helheten ur ett ledningsperspektiv. Detta skapar förutsättningar för ett nära och synligt ledarskap samt innebär att de beslut som rör brukarna fattas nära dem.

3 All barnomsorg och skola/utbildning för ungdomar och vuxna utgår från de nationella mål, uppdrag och bestämmelser som uttrycks i skollag, förordningar och läroplaner samt i FN:s barnkonvention. Dessutom styrs biblioteken av bibliotekslagen och konsumentrådgivningen av skuldsaneringslagen. Den strategiska planen som är det övergripande kommunala styrdokumentet beskriver den inriktning som kommunens verksamheter ska ha under mandatperioden. Under 2009 antog kommunfullmäktige en biblioteksplan för Vara kommun. Övergripande mål Kommunens övergripande mål i den strategiska planen är: invånare år 2011 Gemensamma mål för alla nämnder är att: brukarpeng är infört i alla verksamheter där det är praktiskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. nettokostnaderna har sänkts efter uppräkning med 1 % per år fram till samarbetet med frivilligorganisationer ska förstärkas och utökas. Inriktningsmål Följande övergripande mål är hämtade ur den strategiska planen och gäller för bildningsnämndens samtliga verksamheter: Nämnden ska aktivt arbeta för att hitta bra samarbetsformer kring samverkan med näringsliv och närsamhälle. Varje barn, elev och vuxen ska stimuleras att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar. Utöver den strategiska planen finns ett antal dokument kring ledning och styrning samt sektorsprogram för ett flertal frågor som löper tvärs över samtliga nämnders verksamheter. Effektmål Bildningsnämnden har i sin verksamhetsplan fastställt gemensamma mål för alla sina verksamheter. Målen är: Normer och värden Alla blir bemötta med respekt Alla får möjlighet att utveckla en inre drivkraft som gör dem trygga Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever ges möjlighet att nå de nationella målen. Alla verksamheter har en god lärandemiljö för olika lärstilar som stimulerar lusten att lära. Inflytande och ansvar Alla har möjlighet att påverka sin vardag och utveckla förmågan att ta ansvar. Alla har ansvar för sin egen utveckling, för medmänniskor och den omgivande miljön. Samverkan Alla upplever att samarbetet mellan hem, skola, näringsliv, kultur, föreningsliv fungerar bra. Samverkan sker mellan verksamheterna inom enheten och mellan enheter.

4 Alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Ram 2010 Budget 2009 minskades med totalt tkr, tkr enligt beslut i kf och tkr vid beslut i kf Av den totala neddragningen motsvaras endast 16% av demografiska förändringar. Prognosen vid tertial 2/09 pekar mot ett underskott på tkr. Budgetram 2010 uppgår till tkr. Nämnden har fått en nivåhöjande ramökning med tkr och en tillfällig ramökning för 2010 med tkr. Den tillfälliga ramökningen motsvarar ungefär tidigare lagt effektiviseringskrav på 2%, tkr. Efter uppräkning av riktade statsbidrag och löneökningar blir den totala neddragningen från år 2009 till år tkr. Den 1 juli övergick Lärcentrum till bildningsnämnden och en ramjustering har skett. Lärcentrum är nu en egen resultatenhet med ansvar för all utbildning för vuxna, såväl grundläggande och gymnasieutbildning som högskolestudier och uppdragsutbildning. I årets budget slår den nya centrala resursfördelningsmodellen igenom fullt ut. À-priser har räknats fram för barnomsorg, grundskola och gymnasieskola och de baseras på en snittkostnad för två kommungrupper, varuproducerande kommuner och inv. Därefter har en minskning av beloppen skett med 10%, vilket motsvarar totalt kr eller pedagogtjänster. I à-priset räknas samtliga kostnader in. Förutom direkt påverkbara kostnader ingår även kostnader för elevvård, skolskjuts och kost, vilka i viss mån är påverkbara men inte kan förändras per enskilt barn/elev. Även kostnader för hyror och kapitalkostnader ingår. Dessa kostnader är inte alls påverkbara förrän antalet barn/elever har ökat eller minskat i mycket stor omfattning. För att kunna lämna en byggnad, och därmed kunna påverka kostnaden, krävs en stor förändring i antal barn/elever på samma skola. Det är dessutom inte helt självklart hur dessa kostnader ska belasta enheterna. Att lägga ut hyror och kapitalkostnader på varje enhet skulle ge ojämlika förhållanden för elever på de olika enheterna. Skolor med ombyggda och renoverade lokaler kommer att få använda en betydligt större del av sina pengar till hyror och driftskostnader jämfört med enheter som renoverades innan hyror och kapitalkostnaderna räknades in i elevpengen. Eftersom denna modell är ny och konsekvenserna ännu inte tydliga, har det meddelats från centralt håll att det ska finnas justeringsmöjligheter. För år 2010 har hyrorna för den nya förskoleavdelningen i Levene ökat med 690 tkr, vilket inte är rimligt att bildningsnämnden ska klara av inom befintlig ram. En justering är nödvändig för att konsekvensen av den nya modellen inte ska bli att vissa enheter måste dra ner på personal för att kunna betala hyror och att undervisningen inte blir likvärdig på alla enheter. Tilldelning av medel utgår från en demografisk prognos och hänsyn tas inte till högre kostnader i nuvarande verksamheter, nya uppdrag eller större behov av insatser och stöd för barn och unga. En ny verksamhet som håller på att formas är förberedelseklass och utökad undervisning i svenska för flyktingar och andra elever som kommer hit utan kunskaper i svenska språket och svenska förhållanden. En heltidstjänst är tillsatt från och med hösten 2009 och nu är det nödvändigt att utöka med ytterligare en tjänst för de yngre barnen. Kostnadsökningen motsvarar ungefär tkr. I detta samband har kostnaderna för tolkar rusat i höjden och beräknas stiga till ca 250 tkr under Samtidigt ökar

5 kraven på och behovet av modersmålsundervisning i olika språk. Enligt ny lagstiftning ska även barn i förskolan erbjudas modersmålsundervisning. Beräknade nya kostnader för modersmålsundervisning är ca 200 tkr. Ett annat, utökat uppdrag är vaccinationer. Nationella beslut har tagits om nya och fler vaccinationer och strängare krav av närhet till vårdcentral i samband med att man ger vaccinationerna. Detta ryms inte inom de skolskötersketjänster vi har i dag utan nyanställning av ytterligare en halv skolskötersketjänst, ca 200 tkr, krävs. Antalet barn i särskolan har ökat kraftigt. För denna verksamhet får nämnden inte ett à-pris per barn utan en fast summa. Denna behöver därför skrivas upp för att motsvara det högre antal barn som nu går i särskolan. Ytterligare 500 tkr behövs för att täcka kostnaderna. De elever som har dyslexi har rätt att få tillgång till eget datorstöd. För tillfället finns det bara tillgång till ett fåtal datorer och antalet måste utökas ordentligt för att möta behoven. Nämnden äskar därför 200 tkr till detta ändamål. Ett annat orosmoment är upphandling av nytt skolskjutsavtal. Kommunens egna bussar är försedda med bilbälten och alkolås och motsvarande krav ska ställas på entreprenörernas bussar. Var kostnaderna hamnar i ett nytt avtal beror på många faktorer och går inte att förutspå men helt säkert kommer kostnaderna att stiga. Däremot är det tydligt att verksamheten inte klarar sig på sina tilldelade medel; för år 2009 prognostiseras ett underskott på drygt 500 tkr och det ackumulerade underskottet uppgår nu till tkr. I samverkan mellan bildnings- och socialnämnderna startade IRMA Familjestöd år Verksamheten är en förebyggande satsning för att skapa hemmaplanslösningar och därigenom stötta hela familjerna och undvika placeringar. Dock har inga nya medel tillförts utan det har endast gjort en omfördelning inom ram. Därigenom kan inte IRMA fungera i den omfattning det var tänkt. För att få planerade effekter av insatserna krävs extra medel i form av två heltidstjänster motsvarande ca 900 tkr. Kostnaderna för måltider i förskola och skola är ett annat problembarn. Den prisökning som skett det senaste året, tkr, klarar inte bildningsnämnden att betala. Det skulle få oacceptable konsekvenser i kärnverksamheten. En annan stor osäkerhetsfaktorer vad gäller ekonomin är det nya systemet med itkostnaderna och hur det kommer att slå mot verksamheterna. År 2009 debiterades bildningsnämnden 700 tkr mer än tidigare utan att tillgång, kvalitet eller service förbättrades. Det är inte heller klart vilka kostnader som ska belasta verksamheterna och hur de ska regleras framöver. Investeringar Nettokostnader i tkr. Investeringar Bin inventarier

6 Alléskolan Parkskolan/Särskolan Västra skolan/frejgården Arentorp skola/barnomsorg Levene skola/barnomsorg Kvänum skola/barnomsorg Jung skola/barnomsorg Larv/Tråvad skola/barnomsorg Vedum skola/barnomsorg Lagmansgymnasiet Kulturskolan Torsgårdens förskola Elevhälsan Kostenheten Inv. gymnastiksalar/idrottshallar Inv. slöjdsalar Extra inv. datorer Biblioteken Fritidsgårdarna Baden Museum Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Under många år har bildningsnämnden fått tkr för investeringar och reinvesteringar, av vilket belopp ca tkr användes på Lagmansgymnasiet. För år 2009 drogs dock det totala investeringsbeloppet ner till 400 tkr, vilket innebar att det inte kunde göras någon fördelning alls till verksamheterna. Medlen användes i stället till de mest akuta åtgärderna efter äskanden från enheterna. För år 2010 är investeringsbeloppet tkr, vilket ger ett något större utrymme men inte tillräckligt för att täcka eftersatta behov. För inventarier och utrustning i aktuella ny- och ombyggnader i framför allt Arentorp och Levene krävs andra medel. Bildningsnämnd och administration Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag

7 Verksamhetsmål Målgrupp. Resultatenheter, föreningar/organisationer och enskilda kommuninvånare. Tjänstegarantier Vi garanterar att: vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet (gäller ej fasta bidrag). all behandling av fasta bidrag skall vara klara för utbetalning senast 30 dagar efter sista ansökningsdag (utom lokalt aktivitetsstöd) under förutsättning att nödvändiga handlingar inkommit i tid. omgående lägga ut uppgifter om föreningars arrangemang m.m. på Vara kommuns hemsida under förutsättning att vi fått uppgifter om arrangemanget. minst en gång per år inbjuda föreningslivets representanter till informations- och diskussionsmöte. Verksamhetsbeskrivning Här ingår politikerarvoden, kurskostnader, uppvaktningar, skolskjutsplanering, bidragshantering, ledning av projekt samt övergripande ledning och administration. Förskolan, förskoleklass och skolbarnomsorgen Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Barn 1-6 år, föräldrar samt grundskolan. Tjänstegarantier Vi garanterar att: vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer så att ni därigenom har valmöjlighet. vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits. vi erbjuder er barnomsorgsplats inom fyra månader efter det att ansökan mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för omplacering till den barnomsorgsplats ni föredrar. ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet där ert/era barn vistas. utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång per år.

8 Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Budget FÖRSKOLA Antal inskrivna barn 1-5 år Andel (%) inskrivna barn av samtl 1-5 år Andel (%) inskr. barn i enskild regi Antal inskrivna barn/avdelning Andel (%) årsarb m ped högsk.utb FAMILJEDAGHEM Antal inskrivna barn 1-5 år FRITIDSHEM Antal inskr barn 1-5 år (inkl ensk regi) FÖRSKOLEKLASS Antal elever (inkl Önum) TOTAL KOSTNAD Kostnad (tkr) per barn/elev 44,7 48,0 46,4 48,5 Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Indikatorer Resultat Budget 2009 Kvalitetsformulering Andel (%) som får plats på önskat datum % 91 % 91% Antal barn per personal 2009 i genomsnitt Barn/personal 5,9 6,0 Verksamhetsbeskrivning Förskola 1-5 år Det finns 29,5 förskoleavdelningar i kommunal regi (okt 2009). Två förskolor drivs helt privat, Önums förskola med två avdelningar och förskolan Arken-Larven med två och en halv avdelningar. Den kommunala barnomsorgsenheten Solgården i Edsvära läggs ner den 31 december 2009 enligt beslut i bildningsnämnden. Familjedaghem I kommunen finns tre dagbarnvårdare som i sina hem tar emot barn mellan ett och tolv år. Dagbarnvårdarna ingår i enheternas barnomsorg och finns i Kvänum, Vedum och Vara tätort. Fritidshem Det finns fritidshem på samtliga åtta grundskoleenheter och verksamheten är integrerad på alla enheterna. Fritidshemmens personal arbetar under delar av dagen i skolan. Resursförskola På Torsgården finns en resursförskola integrerad i en av avdelningarna. Resursförskolan har cirka tio platser och syftar till att ge barn i svårigheter och deras föräldrar ett omfattande stöd och bättre förutsättningar för att klara av sin vardag. Organisatoriskt lyder resursförskolan under resultatenheten Elevhälsan. Förskoleklass Förskoleklassen, eller sexårsverksamheten, är en egen skolform. I kommunen är den integrerad i barnomsorg och skola och finns på varje enhet. Det är en skyldighet för kommunen att erbjuda och en rättighet för barn och föräldrar att utnyttja. Alla kommunens sexåringar går i förskoleklass.

9 Omvärldsanalys Den 1 juli 2009 trädde en ny reform om barnomsorgspeng i kraft. Den innebär i korthet att en kommun är skyldig att godkänna olika former av pedagogisk omsorg i enskild regi, om verksamheten håller samma nivå på kvalitet och säkerhet som motsvarande kommunal verksamhet. Den godkända, enskilda verksamheten har rätt till bidrag av hemkommunen så länge verksamheten är öppen för alla barn och det inte uppkommer påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet samt att föräldraavgifterna inte är oskäligt höga. I reformen ingick också att ersätta begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg. Detta är ett samlingsbegrepp inom vilket familjedaghem och flerfamiljslösningar är möjliga varianter. Kommunen har i dag skyldighet att anordna allmän förskola för barn från och med höstterminen det år barnet fyller fyra år. Från och med den 1 juli 2010 ändras detta till att gälla från det barnet fyller tre år. Den allmänna förskolan ska omfatta minst 525 timmar om året och vara avgiftsfri. Statsbidrag utgår till kommunerna för denna reform. Den svenska läroplanen för förskolan betonar flerspråkiga barns rätt till utveckling av alla språk. Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. Kommunerna är skyldiga att leva upp till läroplanens krav, exempelvis genom speciellt modersmålsstöd till barn med annat modersmål än svenska. Regeringen har beslutat att satsa resurser på kompetensutveckling för förskolans personal, både förskollärare och barnskötare, det s k Förskolelyftet. Satsningen ska pågå Det blir samma regelverk som för Lärarlyftet vilket innebär att deltagande personal får 80% av lönen medan staten endast ersätter 56%. Skillnaden får kommunen stå för. I tider av neddragningar av personal kan det bli svårt att bekosta denna form av studier även om statsbidragen är relativt generösa. Avstämning, mål - medel På grund av minskad ram har det blivit nödvändigt att sänka personaltätheten från tre heltidstjänster per 20 barn till 2,9 tjänster per 20 barn. Forskning stöder att det är en framgångsfaktor och en samhällsekonomisk vinst att upptäcka och arbeta intensivt med barn i behov av särskilt stöd redan i förskolan. Neddragningar av personal försvårar detta arbete och ställer stora krav på den kvarvarande personalen och det har blivit svårt att få ut sin planeringstid. Nämnden tog i juni 2009 beslut om att lägga ner enavdelningsförskolan Solgården, Edsvära, av effektiviseringsskäl. Grundskola Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag

10 Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Elever 7-15 år, föräldrar och gymnasieskolan. Tjänstegarantier Vi garanterar att: utvecklingssamtal med elev och föräldrar tillsammans med ansvarig kontaktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp vid kommande utvecklingssamtal. Föräldrar och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet. elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska erbjuds möjlighet till extra stöd. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Antal elever år Andel (%) elever i fristående skolor 4,0 4,0 4,0 4,4 Antal lärare/100 elever 8,2 7,8 7,8 7,4 Antal elever från Vara i andra kommuner 27 25, Antal elever från andra kommuner i Vara Kostnad (tkr)/elev 68,8 69,9 71,8 68,3 Öppna jämförelser Prognos 2010 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen, % - Modellvärde (Salsa) Ranking Ranking snitt nätverkskommuner Effektivitetstal, ranking Ranking snitt nätverkskommuner Verksamhetsbeskrivning Grundskolan har nio årskurser och eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång. Utbildningen skall vara nationellt likvärdig. Skolplikten gäller från höstterminen det år då barnet fyller sju år. Samtliga grundskoleenheter, utom Alléskolan, har ansvar för fritidshem i sin verksamhet. På grund av neddragningar i nämndens budget har bildningsnämnden fattat beslut om att lägga ner grundskole- och fritidsverksamheten på en av de två minsta skolorna i kommunen, Jung. Friskolan i Önum har förskola, förskoleklass, grundskola år 1-5 samt fritidshem och tilldelas kommunala resurser enligt samma principer som de kommunala enheterna. En enhetsövergripande resursenhet, Elevhälsan, stöttar verksamheten på enheterna med skolsköterska, skolläkare, kurator, specialpedagog, logoped samt psykolog. Tillsammans med individ- och familjeenheten pågår ett samverkansprojekt mellan social- och

11 bildningsnämnderna för att skapa en gemensam organisation för att så tidigt som möjligt stötta familjer med barn i behov av särskilt stöd. Beslut har tagits om en ny, gemensam organisation för att arbeta med dessa familjer, IRMA. Lokalproblem har dock inneburit att alla delar i organisationen inte kunnat genomföras fullt ut. Omvärldsanalys Många nya reformer är aktuella för grundskolans del. Under 2009 infördes mål för år tre och denna årskurs genomförde för första gången nationella prov. Även i år nio utökades de nationella proven med prov, förutom de tidigare i svenska, engelska och matematik, även i naturorienterande ämnen. Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen är sedan ett år tillbaka obligatoriskt att upprätta för varje grundskoleelev. Det är ett stort och krävande arbete som fortfarande utvecklas för att bli ett bra verktyg för både elev, föräldrar och skola. Ett stort antal mål i läroplan och kursplaner, otydligt uppdrag och försämrade resultat i internationella jämförelser har föranlett att läroplaner och kursplaner skall formuleras om. Reformen har fått namnet Skola 2011 och arbetet med struktur och innehåll pågår. Skolor kan anmäla sig som försöksskolor i arbetsprocessen och det har flera skolor i Vara gjort. Enligt tidsplanen ska uppdraget redovisas den 1 april 2010 och den nya läroplanerna skall träda i kraft läsåret 2011/12. I sin proposition En ny betygsskala föreslår regeringen en sexgradig betygsskala, A-F där A är högsta betyget och F det lägsta. De nya betygen kommer att träda i kraft samtidigt som de nya läroplanerna. Förslag till ny skollag är ute på remiss och en proposition ska läggas fram under våren Efter att riksdagen har behandlat och beslutat om propositionen förväntas den nya skollagen kunna börja tillämpas den 1 juli Den 1 juli 2009 trädde en ny lag angående friskolor och villkoren för dessa i kraft. Läsa-skriva-räkna-satsningen som började 2008 pågår till och med Den syftar till att stärka arbetet med elevernas basfärdigheter så att fler når kunskapsmålen. Vara deltar i satsningen och har för läsåret 2009/10 fått 295 tkr. För att utveckla undervisningen i matematik och förbättra resultaten har Skolverket beslutat bevilja medel till olika lokala satsningar under tre år Vara har fått 156 tkr för år I satsningen Skapande skola i år 7-9 har Vara fått 145 tkr. På den administrativa sidan planeras nya allmänna råd för arkivering av skolmaterial att ges ut under Internationellt finns möjligheter till bidrag för olika satsningar. Grund- och gymnasieskolorna i Vara har fått bidrag från Sala Ida för att utveckla ett matteprojekt med Srikakulam, Indien. Enskilda skolor söker och använder EU-bidrag för internationella kontakter. Lokalt har en mindre omorganisation av grundskolans lägre stadier skett. Nämnden har beslutat att de tidigare F-5 skolorna ska bli F-6 skolor. Det innebär i praktiken att år 6 går kvar på Parkskolan, Västra skolan och Önums skola och att Alléskolan bara tar emot år 7- elever. I Kvänum innebär denna förändring endast en omorganisation inom samma enhet. På grund av platsbrist på Västra skolan kommer man att hyra lokaler av Parkskolan för år 6 under ett par år. Men för att ge plats åt år 6 i skolans egna lokaler måste intagningen till förskoleklass i fortsättningen begränsas till upptagningsområdet.

12 Avstämning, mål medel Den stora ramminskning som görs på grund av minskat barn- och elevantal och effektivisering samt de ökande kostnaderna inom bildningsnämnden som redovisats tidigare kommer att medföra stora svårigheter att bibehålla den goda kvalitet Varas skolor är kända för att ha. I och med att kostnader för lokaler, skolskjutsar, it och utrustning ökar per barn minskar de pengar man kan använda till kärnverksamheten, dvs pedagoger och lärande. Gymnasieskola Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Elever som slutat grundskolan i Vara, Essunga och Grästorp, övriga interkommunala elever, högskola, universitet, övrig eftergymnasial utbildning samt näringslivet. Nyckeltal Antal elever i Vara gymnasieskola varav interkommunala elever Elever från Vara i Vara gymnasieskola Antal elever från Vara kommun i interkommunal gymnasieutbildning Antal elever från Vara kommun i Gymnasieutbildning Öppna jämförelser Prognos 2010 Andel elever med fullföljd examen inom tre år, % 72,6 Ranking 85 Grundläggande behörighet till högskola, % 83,9 Ranking 259 Andel etablerade på arb markn två år efter avsl utb 29,6

13 Ranking 101 Nettokostn/elev, snitt tre år , kr Standardavvikelse, % 0,7 Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning Resultat Resultat 2009 Prognos 2010 Kvalitetsformulering (skolindex plac av Uppnått resultat i förhållande till övriga kommuner, ranking Snitt nätverkskommuner, ranking Effektivitet i förhållande till övriga kommuner, ranking Snitt nätverkskommuner, ranking Verksamhetsbeskrivning Gymnasieskolan Utbildningen i gymnasieskolan omfattar totalt 17 nationella program samt det individuella programmet. I Vara anordnas elva nationella program samt det individuella programmet. Särskolan har specialutformat program, verksamhetsträning samt estetiskt program. PROGRAM Barn- och Fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogr Hotell- och restaurangprogrammet Individuella programmet Industriprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Gymnasiesärskolan INRIKTNINGAR Fritid, Pedagogisk och social verksamhet Husbyggnad Automation, Elteknik Dans, Musik Maskin- och lastbilsteknik, Personbilsteknik, Transport Handel och service Restaurang och måltidsservice CNC/CAD, Svets- och plåtbearbetning Matematik och datavetenskap, Miljövetenskap Naturvetenskap Ekonomi, Kultur, Samhällsvetenskap, Språk Industriteknik, El och automation, Data Specialutformat program, Estetisk, Verksamhetsträning För utbildningar som inte anordnas vid gymnasieskolan i Vara hänvisas kommunens elever i första hand till Skara och Lidköping.

14 Samverkansavtalen med Essunga och Vara har sagts upp med avsikt att skriva nya avtal. Omvärldsanalys Stor vikt läggs vid internationaliseringsarbetet och alla elever erbjuds en studieresa, förlagd utomlands, under årskurs ett. Syftet är att eleverna inom ramen för sina programmål gör en resa med motivationshöjande effekt, får insyn i och ökad förståelse för främmande kulturer. Studieresan främjar den pedagogiska mångfalden genom att den bygger på upplevelsebaserad inlärning som ger en bra grund för den kommande studietiden och gemenskapen tillsammans på Lagmansgymnasiet. Planeringen av Lagmansgymnasiets organisation styrs av elevernas val. Idag finns många möjligheter att välja inriktning och studieort och det gör att det blir en kort framförhållning. Med tanke på att kommande elevunderlag kommer att minskas blir marknadsföring av skolan är mycket viktig. Marknadsföringen är viktig men det som är avgörande är god kvalitet. Kvalitetsredovisningen visar att det finns områden som måste tas tag i. Att ta hand om de elever som behöver stöd och även se till att elevinflytandet ökar är exempel på förbättringsområde som är prioriterade. I gamla Skaraborgs län samarbetar flera kommuner kring Gymnasium Skaraborg. Det innebär att elever från dessa kommuner kan välja gymnasieskola fritt i området. För Varas del har bildningsnämnden valt att avvakta tills vidare, då kommunen ligger i utkanten av Skaraborg och ser Västra Götaland som den naturliga regionen. Ett arbete pågår för att utveckla teknikcollege-utbildning på Lagmansgymnasiet. Dels samarbetar alla gymnasieskolor inom ramen för kommunalförbundet Skaraborg för introduktion av teknikcollege, dels finns en projektledare på bildningsförvaltningen som tillsammans med Lagmansgymnasiet och näringslivet i Vara driver detta i vår kommun. Den nya utbildningen berör teknik- och industriprogrammen. Det finns nu ett förslag till en reformerad gymnasieskola. Programmen och dess innehåll står inför förändringar vilket bland annat medför, om förslaget realiseras, att en examen kommer att införas och att elevers egna valmöjligheter minskas något. Det blir också en större skillnad mellan teoretiska och praktiska program jämfört med dagens innehåll. Förändringen planeras att gälla för elever som startar sin gymnasieutbildning hösten Avstämning, mål medel Lagmansgymnasiet brottas med en besvärlig ekonomisk situation där elevers valfrihet ställs mot välfyllda grupper. Verksamheten effektiviseras i så stor utsträckning som möjligt utan att ge avkall på kvalitet. Den största utmaningen är att fylla alla platser på samtliga program och det är med oro vi följer utvecklingen i samhället där allt fler väljer den större orten framför den mindre. Lärcentrum Driftbudget DRIFTBUDGET Tkr och löpande priser

15 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Alla vuxna i kommunen som efterfrågar utbildning i Sfi, grundläggande studier, gymnasiala studier, särvuxstudier och eftergymnasiala studier. Omgivande näringsliv och organisationer som vill kompetensutveckla via uppdragsutbildningar. Nyckeltal Heltidsplatser Sfi Heltidsplatser gruv/gy Deltagare Särvux Deltagare högskolestudier distans i Vara Antal distanskurser/program, högskolan Antal i övr utb.insatser med Lärcentrum Antal företag i kontakt med Lärcentrum Netto från uppdragsutbildning Verksamhetsbeskrivning Lärcentrum har under 2008 och 2009 etablerat högskoleutbildningar på distans i Vara. Utbudet har utformats efter behovsinventeringar som har gjorts de senaste två åren, dels hos allmänheten, dels hos företag och organisationer. Lärcentrum har också drivit en del uppdragsutbildningar ihop med andra utbildningsaktörer. Från och med 1 juli 2009 är all vuxenutbildning i Vara samlad hos Lärcentrum. Därför är det räknas som in i den kommunala vuxenutbildningen överflyttat från Lagmansgymnasiet till Lärcentrum. Kommunal vuxenutbildning anordnas enligt bestämmelser i skollagen. Verksamheten organiseras enligt följande riktlinjer: 1. Kommuninvånare som har rätt att delta i grundläggande samt gymnasial vuxenutbildning skall i första hand erbjudas utbildning anordnad i kommunen. 2. I Vara kommun anordnas grundläggande utbildning, gymnasial utbildning Sfi, svenska för invandrare, och särvux Vissa utbildningar kan inte erbjudas i Vara och därför köps en del platser hos omgivande kommuners vuxenutbildning. Omvärldsanalys Vara är en kommun med förhållandevis låg utbildningsnivå jämfört med riksgenomsnittet. (t.ex: andel med högskoleutbildning i åldrarna år är ca 18% i Vara och

16 riksgenomsnittet är 34%). Möjligheten till en utbildningskarriär på hemorten är av betydelse för att behålla invånare i kommunen och att utveckla näringslivet på orten. När den världsomspännande finanskrisen slog till innebar det att arbetslösheten i Vara steg från mycket låga 0,9% till idag ca 3,8 %. Lärcentrum har som mål att erbjuda så många som möjligt utbildning i händelse av att man hamnar eller riskerar att hamna i en arbetslöshetssituation. Utbildning är en konkurrensfaktor, både för den som finns i arbete och för den som hamnat utanför. Men också för företagen eller organisationerna som verkar i vårt område. Därför ska det finnas ett utbildningsutbud för vuxna som svarar mot både den enskildes ambitioner och områdets behov av arbetskraft. Ytterligare breddning sker genom samverkan med omgivande kommuner, t.ex. när det gäller yrkesutbildningar. Avstämning, mål medel Det har blivit mycket tydligt under hösten 2009 att efterfrågan på utbildningsplatser överstiger tillgången. Vara kommun går gemensamt ihop med omgivande kommuner för att söka extra statliga medel till i första hand yrkesutbildningar för vuxna. Vi försöker också genomföra så mycket som möjligt i vår egen organisation för att få ut så mycket verksamhet som möjligt. Organisationen är dock liten och möjligheterna till stordriftsvinster är små. Vår möjlighet ligger i att utveckla metoder och samarbetet med Lagmansgymnasiet för att ännu bättre kunna möta ett rörligt behov av vuxenutbildning. Men trots de nya utbildningsplatserna vi kommer att söka från staten och utveckling av metoder ser det ut som vi kommer att ha ett underskott av utbildningsplatser. Särskolan Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Elever med svåra funktionshinder samt deras föräldrar, gymnasiesärskolan. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Budget Antal elever grundsär+träningsskola 21 17, Antal lärare/100 elever 31, Antal vuxna/100 elever Antal elever gymnasiesärskola

17 Verksamhetsbeskrivning Grundsärskolan och träningsskolan finns på Parkskolan. Det finns också några elever som är individintegrerade enheter. Eleven går då kvar på enheten och verksamheten är integrerad. Inom gymnasiesärskolan vid Lagmansgymnasiet finns verksamhetsträning, specialutformade program samt estetiskt program. Omvärldsanalys Hela den obligatoriska särskolans verksamhet finns som en del av Parkskolans resultatenhet. Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och grundsärskolan är viktig och kommer att vidareutvecklas. Gymnasiesärskolan har ett värdefullt samarbete med byggprogrammet och det estetiska programmet på ungdomsgymnasiet. Särskolan har samma läroplan som den övriga grundskolan, respektive den övriga gymnasieskolan. Därmed markeras att alla elever, oberoende av utvecklingsnivå, omfattas av samma värdegrund. Särskolan har egna kursplaner som är anpassade till skolformen och till de olika behov skolan ska kunna tillgodose för var och en av särskolans elever. Varje elev skall ha en individuell utvecklingsplan. Förslaget till ny skollag lyfter fram stärkta rättigheter för barn i särskolan. Kulturskolan Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader udgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Barn och ungdomar i alla åldrar. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Budget Antal elever instrument Antal elever popgrupper Antal elever solosång Antal elever barnkör Antal elever dans Antal elever drillning Antal elever drama/teater Antal elever bild

18 Totalt antal elever i kulturskolan Kostnad kr/invånare Elev kan delta i flera än en aktivitet, exempelvis i både dans och instrumentalundervisning Verksamhetsbeskrivning Kulturskolan erbjuder frivillig undervisning i musik/drama/teater/bild/dans för elever i grund- och gymnasieskola. Kulturskolan deltar/driver även kulturprojekt tillsammans med kommunens olika enheter, finansierade av centrala medel. Omvärldsanalys De kulturprojekt som genomförs tillsammans med kommunens olika enheter röner stor uppskattning. Denna typ av projekt kan sägas vara flaggskeppen i samarbetet. Det ska dock betonas att de mindre fortlöpande projekten är av väl så god kvalitet, men röner av naturliga skäl inte lika stor uppmärksamhet. Eftersom projekten ingår i Kulturskolans ordinarie budget och inte kostar enheterna något extra är efterfrågan större än tillgången. För Kulturskolans del öppnas många nya möjligheter i samband med Konserthusets verksamhet. Flera pedagoger delar sin tid mellan Kulturskolan och det estetiska programmet på Lagmansgymnasiet, vilket för samman dessa två verksamheter på ett bra sätt. Det är glädjande att Vara Konserthus har blivit en sådan publikframgång. Samtidigt, paradoxalt nog, innebär det små möjligheter för Kulturskolan att använda sig av Konserthuset i det dagliga arbetet. Under verksamhetsutvecklingen i Prag v 33 fördjupades samarbetet med konserthuset (bl.a. ett gemensamt arbetspass där framtida samverkan planerades) och vi ser nu därför framtiden an med stor tillförsikt. En trend som finns i hela Sverige är att det sker en nedgång i intresset för att spela blåsinstrument, så även i Vara. Denna nedgång har nu vänts till en viss uppgång och ett ökande intresse kan noteras. Dock är intresset störst för att spela gitarr, trummor och att vara med i rockgrupper. Det stora intresset för dessa instrument innebär problem eftersom det inte finns plats att ta emot alla. Tidigare år har de varit garanterade plats efter högst ett års väntetid, men nu kan inte sådana garantier ges. För närvarande står sammantaget ca 125 elever på kö. En verksamhet som startar hösten 2009 är en satsning på kortkurser (10 tillfällen) samt verksamhet för yngre barn, stråklek och blåslek. En förändring till det bättre är att avhoppen från undervisningen har minskat. Detta sammantaget med att intresset har ökat gör att köerna kommer att öka ytterligare. Det är mycket otillfredsställande att behöva säga nej till ett barn att få börja spela när intresset är som störst. Utsikterna att kanske få stå i kö närmare två år kan knappast vara befrämjande för kreativiteten och lusten att lära. Risken finns att de helt avstår från att delta. Tyvärr har det visat sig i flera fall att när de kontaktas och får besked om att de för börja, istället väljer att avstå. Lusten har försvunnit under väntetiden. Ett mått på god kvalitet i verksamheten är således möjligheten kunna ta del av den. Avstämning, mål medel Budgetramen tillåter deltagande av totalt ungefär 500 elever i olika instrument och grupper. Effekten av tidigare neddragning har blivit färre skolprojekt och längre kö till gitarr.

19 Kostenheten Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Elever, personal och övriga vuxna som äter mat på kommunens förskolor, skolor och inom skolbarnsomsorgen. Tjänstegarantier Vi garanterar att: du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger tredjedel av dagsbehovet av näring och energi. vid medicinska, etiska eller religiösa skäl serveras specialkost. på förskolorna ska, i genomsnitt, frukosten ge ca 20 procent, lunchen ca 25 procent samt mellanmålet ca % av det dagliga energi- och näringsbehovet för barnen. Nyckeltal Andel ätande i genomsnitt, alla åldersgrupper 90 % Genomsnittskostnad per elev och år, Vara Riket ? Verksamhetsbeskrivning Skolmåltidsverksamheten är en del i kommunens gemensamma kostorganisation. All måltidsverksamhet inom förskolor, skolor, äldreomsorg, caféverksamhet på gymnasieskolan och kommunhuset samt Restaurang Legato på Konserthuset ingår i Kostenheten. Organisatoriskt lyder den under tekniska servicenämnden. Samarbetet mellan förvaltningarna fungerar bra och alla större beslut förankras från båda håll. Skolmåltidsverksamheten har till syfte att erbjuda eleverna på skolorna i kommunen ett lagat mål mat per dag. Skollunchen är avgiftsfri till och med vårterminen det år eleven fyller 20 år. Måltidsverksamheten är organiserad så att köken på de olika orterna i kommunen samarbetar. Flertalet av den personal som arbetar med att servera skollunch delar sin arbetstid mellan skolan och ett närliggande kök inom äldreomsorgen. Idag tillagas skollunch i sju olika kök i kommunen. I Alléköket lagas även huvudkomponenten till skollunchen för tre skolor. Då det gäller förskolematen finns tillagningskök där det enbart lagas förskolemat i tre kök, två förskolor är samordnade med skola och två

20 kök inom äldreomsorgen lagar mat till intilliggande förskolor. Köket på Lagmansgymnasiet fungerar som ett centralkök för tillagning av specialmat. Från detta kök beställer övriga köksenheter specialmat efter sina särskilda behov. Omvärldsanalys Skolmåltiden är en viktig faktor i kommunens folkhälsoarbete när det gäller att öka kunskapen om kostens betydelse för hälsan bland barn, ungdomar, föräldrar samt personal i våra verksamheter. Även när det gäller att bidra till en hållbarare miljö och ett ökat kretsloppstänkande spelar skolmåltiden en viktig roll. Det finns nationellt ett politiskt mål att 25 % av de livsmedel som upphandlas och tillagas i stat, kommun och landsting skall vara baserade på ekologiskt certifierad produktion Den stora utmaningen inom skolmåltidsverksamheten är att, med begränsade resurser, möta de förväntningar som finns bland de cirka matgäster som dagligen äter skollunch i kommunen. En trend är att det efterfrågas mer mångkulturell mat. Samtidigt är det den traditionella skolmaten som fortfarande tilltalar de flesta matgästerna, den skapar trygghet och kontinuitet, inte minst för de yngre barnen. Skolmåltidsverksamhetens ansvar som bärare av svensk matkultur är en fråga som ofta kommer upp till diskussion i olika sammanhang, exempelvis på matråd och personalmöten. Skolmåltidsverksamheten är också verktyg att nå ut med kunskap om mat och där grundlägga goda samt sunda matvanor som blir en bra plattform i det kommande livet. De senaste åren har arbetet inom kostenheten, då det gäller skolmåltidsverksamheten, handlat mycket om hur utbudet ska kunna förändras för att fler personer ska äta, och att de som redan äter får tillgodosett sig det de behöver, energi- och näringsmässigt. Konkret har det införts alternativa rätter samt vegetarisk kost på alla skolor alla dagar. Alternativa rätter kombinerat med större utbud av grönsaker har medfört att man tagit ett stort kliv framåt då det gäller att nå målet att eleverna ska få i sig 30 % av sitt dagliga energi- och näringsbehov då de äter lunch i skolan. Måltidsmiljön är oerhört viktig och den är ett gemensamt ansvar mellan skola och kostenhet. På vissa enheter behövs renoveringar. En ny upphandling av livsmedel pågår. Avstämning, mål medel På grund av de kraftigt ökade livsmedelspriserna klarar vi ej av att nå det nationella, politiska målet på 25 % ekologiskt odlade livsmedel. Skolskjutsar Driftbudget Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag

21 Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Elever i förskoleklass, grundskola och gymnasium som har mer än ett visst antal kilometer till skolan eller av särskilda skäl fordrar skolskjuts. Barn i förskoleklass samt skolelever erbjuds skolskjuts den del av vägen som överstiger två km för förskoleklass, tre km för år 1-6, tre km för år 7-9 samt sex km för gymnasieelever. Tjänstegarantier Vi garanterar att: elever i förskoleklass till och med år 6 behöver inte gå längs eller korsa E20 eller väg 47 utan hjälp av vuxen. minst vart tredje år tränas utrymning i skolbussarna med start i förskoleklass. hämtning/lämning med skolbuss ska inte ske tidigare än 60 minuter före skolstart respektive skolslut för elever i förskoleklass år 6. Målet är att det även ska gälla år 7-9 där vi inte klarar målet för enstaka elever. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Skjutsade elever Kostnad per skjutsad elev/år (tkr) 9,9 10,0 11,2 11,9 Verksamhetsbeskrivning Hemkommunens skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts regleras i skollagen. Skjuts skall ordnas om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet. Skolskjutsplaneringen sker av ansvarig person på utbildningskansliet. Samordning sker i möjligaste mån mellan förskoleklass, särskolans, grundskolans och gymnasieskolans skjutsbehov. Kommunen har tre chaufförer anställda och äger tre egna bussar, varav en anskaffades 2003 och de övriga De egna fordonen kör cirka mil per år. Övriga skolskjutsar sköts via avtal med entreprenörer och av linjetrafiken (Västtrafik buss/tåg). Rätt till skolskjuts gäller endast till skolenheten i det upptagningsområde där eleven bor. Skolskjutsen är avgiftsfri till och med vårterminen det år då eleven blir 20 år. För elever i särskolan gäller individuell prövning av avstånd och tidsgränser. Utöver skjutsning till och från skolan förekommer skjutsning under skoldagen till och från aktiviteter som inte kan ordnas på egna skolan. Omvärldsanalys 53 % av kommunens grundskolelever åker skolskjuts. Kommunens tre bussar och de flesta av entreprenörernas bussar uppfyller kravet på säkerhetsbälten. Från och med sommaren 2009 har de tre egna bussarna även alkolås i enlighet med kommunens trafiksäkerhetspolicy. Kostnaderna för skolskjutsar ökar bland annat på grund av indexhöjning. Kostnaderna för bränsle ökar liksom kostnader för fordonsförsäkringar och

22 skatt. Ersättning till entreprenörerna indexregleras enligt AKI (arbetskostnadsindex), KPI (konsumentprisindex) och PPI (bränsleindex). Nuvarande avtal regleras enligt dessa index varje år med juni 2005 som basmånad. Vid indexuppräkningen juni 2009 går siffran för PPI (bränsle) ner jämfört med juni En anledning till att kostnaderna ökar är att fler elever går till andra gymnasiesärskolor. Detta medför stora kostnader för resor. Från och med 1/ tillhör chaufförer och kommunens egna bussar tekniska servicenämnden. Arbetsledning och planering sköts som tidigare av bildningsförvaltningen. Avstämning, mål - medel Trots att budgeten för skolskjutsar har utökats de senaste åren har kostnaderna stigit ännu mer. Från hösten 2009 har en skolskjuts per vecka dragits ner vid alla skolor och ett planeringsarbete pågår för att begränsa antalet hemturer ytterligare. Idrotts- och fritidsanläggningar Torsvallens idrottsplats, Västra skolans gymnastiksal, Grusplanen i Kvänum, Oltorps friluftsområde, Nästegårdshallen, Div mindre isbanor, Alléhallen Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Kommuninvånare och i viss mån besökare i Vara kommun. Nyckeltal Kostnader i löpande priser. Budget Uthyrda tim Alléhallen BT-lok Antal tim som skolan utnyttjar Uthyrda tim Nästegårdshallen BT-lok/mot lok Antal timmar som skolan nyttjar Uthyrda tim Västra skolan gymn sal

23 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar uthyrning av Alléhallen, Nästegårdshallen och Västra skolans gymnastikhall, driftsbidrag till Torsvallens idrottsplats, grusplanen i Kvänum, Oltorps friluftsområde samt isbanor i Arentorp, Levene, Vedum, Emtunga, Tråvad, Jung och Vara. Omvärldsanalys Bildningsnämnden har under året överlåtit den byggnad och det elljusspår som finns på Oltorps friluftsområde till Kvänums Friluftsförening. Överlåtelsen gäller from Efter överlåtelsen bekostar bildningsnämnden enbart kvarvarande kapitalkostnader och driftsbidrag enligt norm. Nästegårdsbadets bordtennislokal har inte hyrts ut under år Anledningen till att verksamheten har legat nere är att klubben inte har några ungdomsledare. Enligt klubbens ordförande finns ingen lösning i sikte och klubben kommer troligen att upphöra helt inom en snar framtid. Badanläggningar inomhus Allébadet Nästegårdsbadet Sommarsimskola Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Verksamhetsmål Samtliga verksamheter har gemensamma mål som redovisas under avsnittet Nämndens uppgift och övergripande mål. Målgrupp. Kommuninvånare och besökare i Vara kommun. Tjänstegarantier Vi garanterar att: då ordningsregler följs, en säker och trygg simhallsmiljö med bevakning av kunnig och kompetent personal. vattentemperaturen i badbassängen är 28 o, en dag i veckan 32 o i Kvänumsbadet och att bastun håller en temperatur på minst 80 o. lokalerna är hygieniska och välstädade. simundervisning ordnas för både barn och vuxna under förutsättning att deltagarantalet är tillräckligt. förändringar av bokade tider i bad- och idrottshallar på grund av speciella arrangemang meddelas föreningens kontaktperson minst 14 dagar i förväg.