Framtiden är inte till salu

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtiden är inte till salu"

Transkript

1 Framtiden är inte till salu Omställningsplan för Stockholmsregionen FOTO: ANN FORSYTH Vänsterpartiet Storstockholm Juni 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Klimatsmarta bostäder eller dyrt och dragigt? Ett enkelt val 5 Vår vision 2030: En socialt och ekologiskt hållbar storstadsregion 5 Människor först eller bilar? Ett enkelt val 9 Vår vision 2030: Ett hållbart transportsystem 10 Grön energi eller grå? Ett enkelt val 15 Vår vision 2030: En grön energiomställning 15 Eko och reko mat eller bara billigast? Ett enkelt val 20 Vår vision 2030: En hållbar matregion 20 Återbruk eller slit och släng? Ett enkelt val 23 Vår vision 2030: En kretsloppsekonomi 24 Staden på vatten eller under? Ett enkelt val 26 Vår vision 2030: En vattensäker region redo för klimatförändringarna 26 En radikal klimatomställning räddar välfärden 28 (och kanske världen)

3 VÄNSTERPARTIET STORSTOCKHOLM I vår vision om en hållbar Stockholmsregion är utsläppen nära noll år 2030 och vårt ekologiska fotavtryck är inte större än att det ryms på en planet. INLEDNING Framtidens Stockholm kan vara grönt och rättvist. Våra bostäder kan vara trivsamma och energisnåla. Våra transporter kan ske bekvämt, billigt och utan att förorena. Maten vi ställer på bordet och sakerna vi omger oss med kan vara hållbara och utan hälsofarliga tillsatser. Vi kan ha kortare arbetstid och en rikare fritid. Vår energi kan komma från förnybara källor. Allt detta är fullt möjligt. Men framtiden kan också bli grå och farlig. Den nuvarande användningen av naturresurser är ohållbar. Vi lever i en värld som redan är tydligt påverkad av klimatförändringar och annan miljöförstöring. Samtidigt konstaterar Naturvårdsverket att Sverige med rådande politik endast kommer att uppnå 2 av 16 miljömål till år Om inget görs kommer det att leda till förstörda ekosystem, stigande havsnivåer, extrema väderhändelser och omfattande befolkningsförflyttningar. Det kommer att slå hårt mot hela världen, inklusive Stockholmsregionen. Det är dit vi nu är på väg. Fortsätter vi som nu leder det till allvarliga klimatförändringar. Idag ligger svenskarnas klimatutsläpp tio gånger över vad som är hållbart. Ser vi till hela vår resurskonsumtion skulle det behövas drygt tre jordklot om alla levde som i Sverige. Att bara tala om genomsnitt döljer dock viktiga aspekter av verkligheten. I själva verket står vissa grupper för en långt större miljöpåverkan än andra. Män mer än kvinnor och höginkomsttagare långt mer än låginkomsttagare. Det är därför främst män och höginkomsttagare som behöver ställas om. Vill vi bevara våra ekosystem och förbättra välfärden måste vi därför göra politiska, sociala och ekonomiska förändringar. Klimatförändringar eller politiska förändringar? Det är ett enkelt val. Ytterst handlar omställningen om människosyn och samhällssyn. Borgarna tror att vi människor drivs av girighet. Då blir politikens mål skattesänkningar, ökade klyftor och marknadsanpassning. I deras samhälle är allt till salu, även naturen. Den politiken slår sönder samhället eftersom den inte tar någon hänsyn till sociala eller ekologiska värden. Det är deras val. Vi i vänstern vet att människor även drivs av omtanke om kommande generationer och solidaritet med utsatta människor i Sverige och världen. Vi vill förstås ha det bra, men inte på bekostnad av andras välmående. Vår miljö och våra välfärdssystem, ytterst vår framtid, är inte till salu. Det är vårt val. I vår vision om en hållbar Stockholmsregion är utsläppen nära noll år 2030 och vårt ekologiska fotavtryck är inte större än att det ryms på en planet. Vi ska ta ansvar både för de utsläpp som produceras i regionen och för de konsumtionsbaserade utsläpp som uppstår genom vår konsumtion av varor tillverkade utanför Sverige och transporterade hit. 3

4 OMSTÄLLNINGSPLAN Vänsterpartiet vill driva på för att hela regionen beslutar att utsläppen av växthusgaser ska vara nära noll år Vänsterpartiet driver på för större klimatinvesteringar än alla andra partier. 54 miljarder utöver regeringens satsningar för åren , varav en stor del ska administreras av kommunerna. Den privata konsumtionen står för drygt 80 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen och den offentliga konsumtionen för cirka 20 procent. Den privata konsumtionen kan i sin tur delas upp i tre stora poster: mat (drygt 25 procent), boende (drygt 30 procent), och resor (30 procent). Det vi gör tillsammans i den offentliga sektorn är bättre för miljön än vår privatkonsumtion. För att bli en utsläppsfri region behöver vi både ta itu med den offentliga verksamhetens klimatpåverkan och skapa förutsättningar för enskilda att leva miljövänligt. Men en viktig slutsats är också att vi kommer att behöva dela på fler saker och göra mer saker tillsammans. Borgarnas ovilja mot gemensamma lösningar är en av anledningarna till att de inte kan lösa miljöproblemen. Många kommuner i Stockholms län har redan målsättningar för minskade utsläpp och andra miljömål. Det är bra, men vi i Vänsterpartiet vill driva på för att hela regionen beslutar att utsläppen av växthusgaser ska vara nära noll år Samtidigt vet vi att fina målsättningar inte räcker och att många kommuner inte arbetar tillräckligt aktivt för att nå sina mål: antingen för att det saknas politisk vilja och styrning, eller för att det saknas gemensam planering och beslut i andra forum som riksdagen, av myndigheter eller i EU. För att undvika att klimatmålen bara blir vackra ord vill Vänsterpartiet införa klimatbudgetar både kommunalt, regionalt och nationellt. I en sådan fastställs långsiktiga och kortsiktiga utsläppsmål för alla samhällssektorer. De kopplas till konkreta åtgärder och följs årligen upp så att målen nås. Alla politiska beslut ska analyseras ur klimat- och miljöpåverkanssynpunkt, och alla politikområden ingår i klimatbudgeten. På så sätt får vi ordning och reda i klimatpolitiken. Det är också hög tid att inse att klimatförändringarna redan är över oss. Vi ska göra allt för att minska uppvärmningen, men kommer inte undan att det också behövs anpassningsåtgärder. För att snabbt komma igång bör alla kommuner tillsätta expertgrupper för att utarbeta åtgärds- och anpassningsprogram för både land- och vattenrelaterade klimatproblem. För att lyckas räcker inte lokala ansträngningar. Det krävs även en ny regering och en ny politik på riksplanet. Vänsterpartiet driver på för större klimatinvesteringar än alla andra partier 54 miljarder utöver regeringens satsningar för åren , varav en stor del ska administreras av kommunerna. Ska den här omställningsvisionen förverkligas är det viktigt att Vänsterpartiet får inflytande både i riksdagen och i kommuner och landsting. Men inte ens det räcker det krävs också ett starkt opinionstryck från samhället. 4

5 VÄNSTERPARTIET STORSTOCKHOLM Klimatsmarta bostäder eller dyrt och dragigt? Ett enkelt val Stockholmsregionen har flera utmaningar på området boende och samhällsplanering. Befolkningen växer och det behövs tiotusentals nya bostäder. Det finns ett stort behov av att rusta upp främst allmännyttans nuvarande bostadsbestånd, samtidigt som en klimatomställning av regionen ställer krav på energieffektivt och transportsnålt boende. Problemen har på många håll förvärrats av en borgerlig politik som gynnar bilar framför andra färdmedel, bostadsrätter och villor framför hyreshus, arenor och köpcentrum framför allmänna miljöer som bibliotek och grönytor: kort sagt en politik som gynnar höginkomsttagare och byggbolag framför övriga invånare och samhällets långsiktiga intressen. Borgarnas bostadspolitik har lett till skenande priser, bostadsbrist och i förlängningen trångboddhet för breda grupper, samtidigt som höginkomsttagare har försett sig med en överstandard vars resurs- och energiförbrukning är ohållbar. Det som byggs är främst lyxlägenheter i redan tätbebyggda, centrala lägen, ofta genom att nagga grönområden i kanten snarare än genom att bygga igen sår i stadsbilden och bidra till en förbättring av stadsdelarna. Bostäder och service står för nästan 40 procent av Sveriges energianvändning och det är bråttom att minska den. Det finns ett stort behov av att rusta upp främst allmännyttans nuvarande bostadsbestånd, samtidigt som en klimatomställning av regionen ställer krav på energieffektivt och transportsnålt boende. Många kommuner har använt de hyresintäkter som skulle ha gått till renoveringar och nybyggnation till allmän kommunal verksamhet och skattesänkningar, främst för höginkomsttagare. Hyresrätter i attraktiva lägen görs om till bostadsrätter samtidigt som fastigheter i ytterområden säljs ut till privata fastighetsägare. Inte sällan satsar dessa på lyxrenoveringar som syftar till att höja hyrorna och byta ut hyresgästerna. Vår vision 2030: En socialt och ekologiskt hållbar storstadsregion Vänsterpartiets mål är att Stockholmsregionen ska erbjuda klimatsmarta och attraktiva bostäder åt alla som vill bo här. Ett viktigt redskap är en offensiv allmännytta som renoverar nuvarande bestånd och bygger nya billiga hyresrätter, bland annat i Ekostad Bromma på nuvarande flygplats. Sammanlagt bygger vi närmare nya lägenheter, nästan bara hyresrätter för att återskapa en bättre blandning av upplåtelseformer, i länet till år Vi vill halvera energiåtgången per kvadratmeter i fastighetsbeståndet genom riktade stöd för ombyggnation med krav på minskad energianvändning, och skärpa reglerna för nybyggnation med sikte på max 20 KWh per kvadratmeter från Närhet till kollektivtrafik och cykelvägnät ska vara en förutsättning för alla nya bostadsområden. Ett hållbart samhälle kräver också att landsbygden får nytt liv. Hela länet ska leva. Social och ekologisk samhällsplanering Vi vill vara med och skapa en god region för alla människor att leva i genom en social och ekologisk stads- och kommunplanering för rättvisa, jämlikhet och hållbarhet. Det innebär exempelvis att vi bygger bort bostadsbristen, men också att vi sparar städernas gröna ytor. Parker och grönområden ger inte bara ytor för rekreation som bidrar till psykologiskt välbefinnande de fyller också en viktig funktion i de urbana ekosystemen. De renar luft och dagvatten, förhindrar i viss mån mindre översvämningar vid skyfall, samt kyler ner staden under värmeböljor vilket hjälper till att motverka effekterna av allt varmare somrar. De erbjuder en allmän yta utan inträde eller motkrav i form av förväntad konsumtion där man fortfarande kan aktivera sig och mötas oavsett ekonomi. Detta gäller även strandlinjerna. De många undantagen och kryphålen i strandskyddet behöver täppas till så att det upprätthålls även i stadsmiljö. Ett hållbart samhälle kräver också att landsbygden får nytt liv. Hela länet ska leva. 5

6 OMSTÄLLNINGSPLAN Överdäckade vägar, liksom avsmalnade vägar med mindre trafik, ger utrymme för ny bebyggelse i centrala lägen samtidigt som det ökar framkomligheten i staden för gång- och cykeltrafikanter och förbättrar områden som idag är utsatta av buller och avgaser. Istället för att bygga igen grönområden vill Vänsterpartiet i städerna främst bygga på redan hårdgjord mark. En detaljerad plan ska upprättas där eventuellt byggande på grönområden specificeras och övriga gröna områden skyddas genom reservat. Vi vill bygga på ytor som andra verksamheter lämnar eller som nu används för bilar. Som exempel kan nämnas vårt förslag Karolinastaden på de ytor Karolinska sjukhuset lämnar, gamla industriområden och förslaget till en ekostad på Bromma flygplats. Överdäckade vägar, liksom avsmalnade vägar med mindre trafik, ger utrymme för ny bebyggelse i centrala lägen samtidigt som det ökar framkomligheten i staden för gång- och cykeltrafikanter och förbättrar områden som idag är utsatta av buller och avgaser. De stadsdelar som idag är mer glest befolkade med stora så kallade villamattor kan förtätas och ge utrymme för blandad bebyggelse med hyresrätter samt ökad service. Något som även ger underlag för utbyggd kollektivtrafik och ökad lokal gemenskap. Detta kan särskilt vara något för kommuner som Danderyd som den senaste mandatperioden har byggt nästan lika många golfbanor som hyresrätter. Vänsterpartiet vill årligen, fram till 2030, bygga nya bostäder i länet, varav i Stockholms stad. Vi vill att regionen präglas av blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer, i form av klimatsmarta fastigheter i balans och harmoni med naturområden. Karolinastaden på Karolinska sjukhusets övergivna mark är ett exempel på hur Vänsterpartiet vill utveckla en grön och tät stad. Vi eftersträvar levande miljöer där varje stads- eller kommundel erbjuder det mesta vi behöver i våra liv. Olika typer av bostäder, arbetsplatser, tillgång till offentlig service barnomsorg, skola, fritids, vårdcentraler, äldreboende, kommunala förvaltningar och så vidare dagligvaruhandel, kollektivtrafik, icke-kommersiella möteslokaler och grönområden. Kompakt, men med närhet till natur. 6

7 VÄNSTERPARTIET STORSTOCKHOLM Klimatrenoveringar av flerbostadshus I stället för att fortsätta sälja ut allmännyttans bostadsbestånd och låta återstående hyresintäkter gå till skattesänkningar vill vi använda de kommunalägda bostadsbolagen som en spjutspets för social och ekologisk hållbarhet. Pengarna behövs för att rusta upp och renovera miljonprogramsområden samt investeras i nybyggen som på sikt ökar intäkterna. Energiåtgången bör åtminstone halveras till cirka 90 KWh per kvadratmeter, och en viktig del är att öka den fastighetsnära energiproduktionen främst genom solceller och solfångare. Tyvärr har de allmännyttiga bolagen delvis tömts på pengar och de klarar inte dessa åtaganden. På nationell nivå föreslår Vänsterpartiet därför en miljöpremie för ombyggnad och upprustning av lägenheter per år, med fokus på energieffektivisering och tillgänglighet, till en beräknad kostnad av 3 miljarder per år. Med viss medfinansiering från kommunerna räcker det till att renovera alla landets miljonprogramsområden till år Vi vill även styra om ROT-avdraget till ett bidrag som kan utnyttjas även för renovering av flerbostadshus, inte bara småhus. I regionen finns gott om mycket stora villor. Kommunerna och staten behöver skapa incitament för att fler ska bli intresserade av att bygga om dessa till flerbostadshus, där ägaren ges möjlighet att hyra ut till rimlig hyra. Klimatsmart nybyggnation Klimatsmart byggande har en något dyrare investeringskostnad (ofta anges 5-10 procents högre kostnad för ett riktigt bra miljöhus jämfört med ett standardhus), men det är inte något problem för en långsiktig ägare eftersom kostnaden tjänas in genom att energiförbrukningen blir lägre. Byggbolag som snabbt säljer av fastigheterna till bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar saknar denna långsiktighet, och därför vill vi se hårda energikrav och ekologiskt byggande som villkor för markanvisningar. C På nationell nivå föreslår Vänsterpartiet därför en miljöpremie för ombyggnad och upprustning av lägenheter per år, med fokus på energieffektivisering och tillgänglighet, till en beräknad kostnad av 3 miljarder per år. Vänsterpartiet budgeterar för investeringsstöd till byggherrar som bygger klimatsmart. Vi uppmuntrar särskilt till byggande av flerfamiljshus i trä, som är ett miljövänligt material med låga byggkostnader vilket dessutom binder kol under lång tid och därmed är en klimatåtgärd. Vi behöver också ställa krav på klimateffektivitet för byggnaders hela livscykel. Nuvarande lagstiftning reglerar nya byggnaders energianvändning men tar inte hänsyn till klimatpåverkan i produktionsledet. I dagsläget är klimatpåverkan för att producera en byggnad jämförbar med samma byggnads energianvändning under 50 år. Hela länet ska leva För att öka mängden ekologisk och närproducerad mat producerad utan fossila bränslen krävs att regionens landsbygd får nytt liv. Mer arbetskraft kommer att behövas i jordbruket, vilket kräver moderna bostäder, kommunal service, utvidgad kollektivtrafik, handel och kultur. I ett transportsnålt samhälle kommer länets landsbygd också att spela en ännu viktigare roll som rekreationsort åt stadsbor, vilket möjliggör satsningar på ekoturism. Vänsterpartiet har ett omfattande landsbygdspolitiskt program med många förslag för att göra landsbygden till en levande del i en omställningsprocess som infrastruktursatsningar på järnväg och bredband, förbättrade möjligheter för småföretag, gynnande av närodlat i lagen om offentlig upphandling (LOV), att upprätta en nationell livsmedelsstrategi, satsa på turism, införa logistikstöd för lanthandlar, garantera utbildning, offentlig service och kultur i glesbygd, och bygga fler bostäder, bland annat. 7

8 OMSTÄLLNINGSPLAN Drygt 40 procent av alla hushåll i Stockholm består av ensamstående utan barn. Samtidigt är majoriteten av alla bostäder byggda för familjer. Ny syn på boendet Drygt 40 procent av alla hushåll i Stockholm består av ensamstående utan barn. Samtidigt är majoriteten av alla bostäder byggda för familjer. Det betyder att många människor lever större och dyrare än de behöver medan andra trängs i boenden som inte är anpassade efter deras behov. Ur klimathänseende är detta givetvis förkastligt. Vi menar att man vid nybyggnation ska prioritera små, yteffektiva och flexibla hyreslägenheter med låg hyra. Större lägenheter bör byggas så att de passar för vänner som delar bostad likväl som för barnfamiljer. Kollektivhus med relativt små kök, badrum och vardagsrum och desto större gemensamma utrymmen är både miljövänligt och kan bidra till att bryta ensamboendes sociala isolering. Detta står i bjärt kontrast till de bostadsrätter (med bastu och teppanyakihäll) där de som har råd idag bygger nytt och stort eller slår samman flera mindre lägenheter och på så vis tar större andel av stadens fysiska och ekologiska utrymme. 8

9 VÄNSTERPARTIET STORSTOCKHOLM Människor först eller bilar? Ett enkelt val Transporter står för över hälften av de utsläpp av växthusgaser som görs i Stockholms län (2009), varav personbilarna står för ungefär 65 procent. Sett över tid ökar antalet bilresor i länet men utsläppen ligger stilla tack vare bränslesnålare bilar. Utsläppen från bussar och lastbilar har däremot ökat kraftigt, och står för en tredjedel av transportsektorns utsläpp. Efter den ekonomiska krisen 2008 har utvecklingen stabiliserats, åtminstone för privatbilismen. Det kan vara en historisk kulmen (peak car), vilket vore glädjande. Den miljövänligaste bilen är den som inte finns. Men det finns en risk att utsläppen från transportsektorn återigen kommer att ta fart om inte kraftfulla politiska åtgärder sätts in för att förhindra det. Bilismen är en miljöfråga i vid mening. Den leder inte bara till klimatförändring, utan även lokala miljöproblem som buller, avgaser och partiklar. Bilar är skrymmande och tränger undan gående, cyklar och kollektivtrafik från vägar och gator. För oss är det självklart att människor är viktigare än bilar. Trots kunskapen om de katastrofala miljöeffekterna fortsätter bilismen att dominera samhälls- och transportplaneringen. Exempelvis vidhåller kommunerna en parkeringsnorm som anger att parkeringsplatser måste byggas till alla nya bostäder. Minst 45 miljarder kronor ska satsas på en två mil lång motorvägstunnel (Förbifart Stockholm) som kommer att öka biltrafiken och samtidigt glesar ut staden och stjäl resurser från kollektivtrafiken. Som om det inte vore mer än nog vill de borgerliga partierna satsa två miljarder på att förbereda för ännu en motorvägstunnel, nu öster om staden mellan Hjorthagen och Sickla. Faktorer som externa köpcentrum långt från bostadsområden och att många barn går i skolan långt från hemmen bidrar till att upprätta en ohållbar bilism. Konkurrensutsättningar och privatiseringar har lett till ineffektivt transportutnyttjande genom att många aktörer genomför parallella transporter inom till exempel hemtjänst och sophämtning. Järnväg och kollektivtrafik lyfts fram i debatten men förlorar andelar till bilismen. Sent omsider har högeralliansen gått med på att öka spårkapaciteten genom Stockholms stad, bygga ut tunnelbanan och göra andra kollektivtrafiksatsningar. Det är bra, men satsningarna är för små. Kollektivtrafiken är överbelastad. Det är trångt på tåg och bussar. Samtidigt har taxorna ökat mycket mer än exempelvis bensinpriset och det är nu besvärande dyrt att åka kollektivt. Cykelanvändningen ökar glädjande nog men mycket mer kan 50% göras för att Stockholmsregionen ska bli cykelvänlig. Större hänsyn måste också tas till gående. I städerna hänvisas gående ofta till bullriga trottoarer och tvingas vänta länge vid övergångsställen, utanför tätorterna saknas ofta trottoarer och gångvägar helt vilket gör promenader farliga. Den nuvarande dagliga fördelningen på arbetsresande i Stockholms län 30% Fördelningen på arbetsresor skiftar mycket inom olika delar av regionen. I innerstaden är det fler som går och åker kollektivt än i andra delar av länet. Enligt den regionala cykelplanen ser den dagliga fördelningen på arbetsresandet i regionen ut enligt diagrammet till höger. 5% 15% Källa: Regionala cykelplanen (framtagen av Trafikverket, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholm län 9

10 OMSTÄLLNINGSPLAN Godstransporternas miljöpåverkan ökar närmast okontrollerbart. På 20 år har utsläppen från bussar och tunga lastbilar ökat med 44 procent i länet, och från lätta lastbilar med hela 84 procent. Produktion och distribution ska ske omedelbart, just in time, vilket ökar antalet transporter med ofta halvtomma lastbilar. Avregleringar har ökat konkurrensen och försämrat arbetsvillkoren på ett sätt som är oacceptabelt. Dagens styrande gör ingenting för att komma tillrätta med denna tickande bomb. Utsläppsdrivande transporter ökar inte bara i Stockholmsregionen utan även internationellt. Genom globaliseringen skickas allt fler varor kors och tvärs över planeten. En stor del av det vi konsumerar här har producerats hundratals mil härifrån. När utsläppen från produktionen och transporten räknas in i regionens utsläpp blir de betydligt högre. Vänsterpartiet Storstockholms vision om daglig fördelning på arbetsresande i länet år Vår vision 2030: Ett hållbart transportsystem Vi vill både ställa om transportsystemet och minska behovet av transporter. Vår målsättning är att antalet persontransportkilometer inte ökar till år 2030, trots att befolkningen väntas öka från dagens cirka två miljoner till mellan 2,3 och 2,5 miljoner. Fördelningen på arbetsresande mellan trafikslag fördelar sig då enligt diagrammet till vänster. 55% 10% 15% All trafik till lands och till sjöss ska vara utsläppsfri, med undantag för ett och annat veteran- eller specialfordon. Det ställer hårda krav på omställning av fordon och farkoster som delvis ligger utanför den regionala rådigheten, men vi kan driva på genom att ställa hårda krav. Mest komplexa är utsläppen från flygtrafiken som delvis regleras av internationella regelverk. 20% Minskat transportbehov Stockholmsregionens transportsystem behöver ställas om från individuell bilism till mer kollektivtrafik och cykel- och gångtrafik och där lägger vi huvuddelen av våra satsningar. Men vi har också en vision om ett minskat transportbehov. Det spar energi och därmed miljö, men är också en viktig välfärdsfråga. Forskning visar att långa pendlingsresor skapar stor stress. Alla delar av regionen bör därför ha kärnor med bostäder, arbetsplatser, dagligvaruhandel, kollektivtrafikanslutning och offentlig service av god kvalité. Detta är i hög grad en fråga om trafiksnål samhällsplanering. Genom att samhällsservicen återförs till offentliga sektorn och genom att vård och skola i högre grad baseras på närhetsprincipen än fria val minskar transportbehovet ytterligare. Människor före bilar Forskningen visar entydigt att den tekniska utvecklingen mot renare fordon är helt otillräcklig för att få ner utsläppen i tid. Vi måste helt enkelt resa annorlunda och transportera smartare i framtiden. Det är också så vi återtar städernas gaturum. Därför är det helt oförsvarbart att fortsätta satsa miljardbelopp på nya motorvägar. Förbifart Stockholm med anslutande breddningar ska skrotas, och Österleden och andra motorvägssatsningar lyftas ur planeringen. De pengarna, liksom intäkterna från Stockholms trängselskatter som successivt ska höjas och införas även på Essingeleden, ska i stället satsas på kollektivtrafik och cykelleder. 10

11 VÄNSTERPARTIET STORSTOCKHOLM Vi vill minska vägtrafiken i hela regionen, men särskilt angeläget är det att stadskärnorna blir i princip bilfria till år Vi börjar med att öka antalet bilfria gator och körfält reserverade för kollektivtrafik samt minskar antalet parkeringsplatser. Kravet på bilparkering vid nybyggen tas bort till förmån för krav på närhet till kollektivtrafik. När bilismen minskar uppstår plötsligt stora ytor för människor. Längs vägarna uppstår platser för cykelvägar och uteserveringar. Gåendemiljöerna förbättras genom att bilarnas buller och avgaser minskar. Stadsbilden förändras helt när bilvägar som idag ofta är långa barriärer för gående kan korsas. Parkeringsplatser vid bostäder, köpcentra och arbetsplatser kan bli torg eller tomtmark för bostäder, arbetsplatser och kommunal service. Genom överdäckningar av motorvägar som passerar nära bostäder skonas människor från buller och lokala avgasutsläpp, samtidigt som nya ytor för hus och parker uppstår. Exempel på angelägna överdäckningar är bland annat E18/Rinkeby, Bergslagsvägen/Vällingby och Södertäljevägen/Hägersten. När bilismen minskar uppstår plötsligt stora ytor för människor. Längs vägarna uppstår platser för cykelvägar och uteserveringar. Gåendemiljöerna förbättras genom att bilarnas buller och avgaser minskar. Helt utan bilar klarar vi oss inte, men de ska bli färre, mindre miljöskadliga och deras prioriterade ställning i stadsplaneringen förändras. Det är oförsvarbart att fortsätta med ett system där beläggningen i biltrafiken är ca 25 procent eller i snitt 1,2 personer per fordon. Ett bättre resursutnyttjande framstår som det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att minska trafiken. Det gäller både persontransporter och gods. Redan en höjning av beläggningen till 50 procent skulle kunna halvera antalet bilar i Stockholmstrafiken. Det skulle onödiggöra alla nya motorvägar och trängselskatter och halvera parkeringsbehoven utan att kapaciteten i kollektivtrafik och cykelvägnät behöver höjas. Då finns ändå en potential för uppemot ytterligare en halvering på längre sikt. Det finns olika möjligheter att genomföra denna omställning av den privata biltrafiken till en kollektiv nyttighet, alltifrån morötter som möjlighet för fyllda bilar att köra i kollektivtrafikfiler till avancerade digitala system. Den diskussionen måste fortsätta. Vänsterpartiet vill direkt se kommunala stöd till bilpooler och samåkning. Vi kräver att det nationella målet för en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 verkligen genomförs. Där föreslås bland annat ett bonus-malus -system som gör bilar som drivs av förnybar energi billigare. Vi vill att systemet med förmånsbilar avskaffas och avdragsrätten för arbetsresor förändras så att de inte gynnar bilism. Det innebär också bättre tillgång till biobränslen och laddstolpar för elbilar. Att något kallas för biobränslen innebär emellertid inte att de är socialt och ekologiskt hållbara. Palmolja från odlingar på regnskogsmark eller majsetanol som driver upp livsmedelspriserna är två exempel på biobränslen som inte är acceptabla. Etiska och ekologiska riktlinjer för biobränslen behöver utvecklas. Vi vill exempelvis prioritera biobränslen framställda av biprodukter från skogs- och pappersarbetet i Sverige. Men det är på grund av dessa svårigheter som huvudstrategin inte kan vara att skifta bränsle utan att minska energianvändningen. Detta gäller även bilar med el- och hybriddrift. Om man beaktar bilens hela livscykel, det vill säga framställning och underhåll av bilen samt framställning och förbränning av bränslet är det ingen utsläppsskillnad mellan en dieselbil och en elbil med den elmix som gäller Det är först om elen är helt förnybar som elbilens 11

12 OMSTÄLLNINGSPLAN utsläpp halveras och kan jämföras med en dieselbil med 50 procents beläggning. Till detta ska dock läggas att varje bil, oavsett bränsle, orsakar utsläpp och kostnader genom det utrymme den tar i vägnät och parkeringsanläggningar. Även partiklar i luften är ett stort miljöproblem, och vi vill därför minska dubbdäcksanvändningen i länet. Dubbdäcksförbud eller dubbdäcksavgifter är verktyg vi vill använda. Slutligen vill vi prioritera gående högre även där bilarna finns kvar genom exempelvis tätare och mer tillgängliga övergångsställen, fler trottoarer och bullerskyddade gångstråk samt feministisk snöröjning där bland annat gång- och cykelstråk prioriteras högre än idag. Vi vill se en omställning från bilism till kollektivtrafik och cykel som gör transportsystemet jämlikt, bekvämt, tillgängligt och miljövänligt. Kollektivtrafik I Stockholms län är andelen resande i kollektivtrafiken redan hög men den behöver bli ännu högre. Vi vill se en omställning från bilism till kollektivtrafik och cykel som gör transportsystemet jämlikt, bekvämt, tillgängligt och miljövänligt. Utöver att bygga nya spår och tvärförbindelser handlar det även om att öka kapaciteten och bekvämligheten genom täta turer samt smidigare övergångar och bättre passningar mellan olika trafikslag. Vänsterpartiet vill se ökad statlig medfinansiering av utbyggd spår- och trådbusstrafik. Vårt mål är en avgiftsfri, skattefinansierad kollektivtrafik. Redan nu kan avgifter börja sänkas och vissa grupper erbjudas avgiftsfri kollektivtrafik. Därmed ges alla en drivkraft att välja energisnål kollektivtrafik framför privatbilism, samtidigt som transportsystemet blir rättvisare och mer jämlikt. Vänsterpartiet vill återinföra enhetstaxan redan under kommande mandatperiod. Öppna spärrar skulle innebära en besparing för inköp och reparation av spärrar, men en avgiftsfri kollektivtrafik i Stockholmsregionen förutsätter också en statlig medfinansering. Genom att föra över driften av kollektivtrafiken till offentlig regi underlättas en effektiv trafikplanering, och resurser frigörs genom att de satsas direkt i trafiken i stället för att gå till privata vinster eller utveckling av privata oligopol. Tunnelbana Genom Stockholmsöverenskommelsen har beslut fattats om en utbyggnad av tunnelbanan till Nacka, Solna och Barkarby. Vänsterpartiet stöder detta men vill dessutom fram till 2030 bygga bland annat följande tunnelbanesträckningar: q Liljeholmen direkt till Fridhemsplan. q Hagsätra till Älvsjö station och vidare till Fruängen. q Nacka vidare till Orminge. q I en första etapp Skarpnäck till Älta. q Husby till Barkarby. q Hagastaden vidare till Solna station. 12

13 VÄNSTERPARTIET STORSTOCKHOLM Pendeltåg Vi vill sänka banavgifterna på järnvägen. Under den borgerliga regeringen har banavgifterna, som Trafikverket kräver in av dem som bedriver tågverksamhet, mer än fördubblats. Det gör det relativt sett dyrare att använda miljövänliga transportsätt. Vänsterpartiet vill bygga dubbelspår till Nynäshamn/Norvik och nya pendeltågsstationer i Vega och Rågsved. Vi vill även titta på dragningar av nya pendeltågssträckningar till Täby/Arninge och Norrtälje. Spårvägar och lokalbanor Spårväg Syd beräknas inte bli klar förrän tidigast Utbyggnad av kollektivtrafiken behövs dock redan nu, så istället föreslår Vänsterpartiet att trådbuss dras på samma sträcka med ytterligare tillägg. Vi kallar förslaget Linje Syd och är tänkt att gå: Orminge C Globen Östberga - Älvsjö station - Fruängen Skärholmen Kungens kurva Masmo Flemingsberg. Vi räknar med att sträckan kan förses med trådbussar redan om två år. BRT med trådbuss som överjordisk tunnelbana Genom BRT, Bus Rapid Transport vägstråk reserverade för bussar i täta turer med inglasade hållplatser ges bra förbindelser även till områden utan spårtrafik. De har nästan samma kapacitet och snabbhet som tunnelbanor. Vi vill att BRT-stråk, liksom stombusslinjerna i Stockholms innerstad och infartslederna till Stockholm elektrifieras genom luftburna trådar. Det ger möjlighet till eldrift för en stor del av länets busstrafik och godstransporter. Övrig busstrafik ska drivas på biobränslen. Båttrafik Stockholms län är en kust- och sjöregion men vattenvägarna utnyttjas knappast alls för persontransporter, detta trots att fartyg kan göras till energieffektiva och trivsamma färdmedel och i vissa fall förkortar resetiden. Vi vill se fler båtlinjer runt Stockholm, både i skärgården och i de centrala delarna, och undersöka linjer som tar bussar över Mälaren. Samma taxa ska gälla som i landtrafiken, det vill säga nolltaxa. Båttrafikens drift ska antingen ske i offentlig regi eller av lokalt baserade företag. Alla fartyg, i länet och till Gotland, ska ställas om till drift med biobränslen eller el. Cykel I vår vision har cyklandet en betydligt större del av reseandelen än idag. Det handlar delvis om samhällsförändringar som minskar avstånden i våra liv, men också om att satsa på ordentliga cykelstråk som genomkorsar hela länet. Trafikverket har tillsammans med länsstyrelsen och landstinget tagit fram en bra plan för om- och utbyggnad av 850 kilometer cykelstråk för arbetspendling i hela länet. Planen bedöms kunna öka cykelpendlingen från 5 procent till minst 20 procent år I länets centrala delar bör cykelpendlingen kunna bli 25 procent. Vänsterpartiet vill se den regionala cykelplanen förverkligad genom att den får en huvudman och en finansiering som kan garantera ett snabbt genomförande. Cykelplanen ska finansieras på statlig, kommunal och regional nivå. Anslutande lokala cykelvägar byggs och finansieras av kommunerna. Det är viktigt att bostadsområden lokalt planeras och anpassas till en cykelvänlig miljö. Vi vill också utveckla lånecykelsystemet så att det finns i länets alla kommuner. För dem som inte tar cykeln hela vägen vill vi ha cykelparkeringar vid alla hållplatser, säkra cykelparkeringar under tak vid kollektivtrafikens terminaler och stationer, samt ökade möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafiken. bi vår vision har cyklandet en betydligt större del av reseandelen än idag. Det handlar delvis om samhällsförändringar som minskar avstånden i våra liv, men också om att satsa på ordentliga cykelstråk som genomkorsar hela länet. 13

14 OMSTÄLLNINGSPLAN Godstransporterna på väg måste minska drastiskt. Fler av de längre transporterna måste gå på järnväg och genom sjöfart. Men godshanteringen måste också rationaliseras i kommunala eller regionala samlastningscentraler. Godshantering Godstransporterna på väg måste minska drastiskt. Detta kan ske på flera sätt. För det första genom att längre transporter flyttas över till järnväg och sjöfart, men även kortare transporter på järnväg kan möjliggöras genom täta omlastningsplatser från tåg till lastbil. Vänsterpartiet vill bygga ut hamnar och farleder i Stockholms skärgård och Mälaren för godstrafik med motorpråmar, drivna av biobränslen, med anslutning i Nynäshamn och Södertälje. Vi satsar på att förstärka järnvägsnätet och därmed öka kapaciteten för godshantering. Vi vill även använda styrmedel för att få över gods från väg till järnväg. För det andra behöver återstående godshantering rationaliseras; dels genom ett tydligare beställaransvar och dels genom en modern Citylogistik. I stället för att godset körs ut direkt till kunder i ofta halvtomma lastbilar samlas det först upp i kommunala eller regionala samlastningscentraler belägna längs infartsleder och järnvägsspår. Där packas godset sedan om och körs ut till kunderna i fullastade miljöfordon, helst el-lastbilar som kan utnyttja de elektrifierade körfält som Vänsterpartiet vill bygga för trådbussar. Möjligheten att även utnyttja spårbundna fordon för transporter under lågtrafik ska utredas. Kommunerna kan använda styrmedel som miljöbaserade hamnavgifter, regelverk för distributionsfordon och tidsstyrning av godsleveranser för att uppnå god effekt. Det är också viktigt att offentliga sektorn tar makten över frakten genom ett beställaransvar där beställaren ställer miljömässiga och sociala krav istället för att överlåta ansvaret till utföraren. Redan idag finns regler om att den som köper transporter har skyldighet att kontrollera att utföraren har trafiktillstånd och är registrerad hos Skattemyndigheten. Vänsterpartiet Storstockholm föreslår ett utvidgat beställaransvar, likt det som har föreslagits av Transportarbetarförbundet, där köparen avkrävs ansvar för att dess transporter följer lagar och avtal och använder den mest miljövänliga tekniken. jvänsterpartiet vill införa en flygskatt och göra tåget verkligt konkurrenskraftigt för inrikesresor under 70 mil. Viktiga steg mot en samordnad varudistribution har tagits av Södertörnskommunerna. En förstudie visar att koldioxidutsläppen för deras kommunala varuflöden kan komma att mer än halveras genom godssamordning med befintliga dieselfordon, och ge ännu större minskningar vid övergång till bättre fordon. Samtidigt uppstår många andra fördelar: Färre transporter innebär sänkta distributionskostnader, mindre buller och mindre utsläpp av luftföroreningar. Flyg Flygets miljöpåverkan är mycket stor och några förnybara drivmedel är inte i sikte. Det finns i dagsläget därför ingen annan lösning än att kraftigt minska på flygresorna. Vänsterpartiet vill införa en flygskatt och göra tåget verkligt konkurrenskraftigt för inrikesresor under 70 mil. I Stockholm vill vi lägga ner Bromma flygplats och istället bygga upp en ekostadsdel. Även på Arlanda måste flyget minska och hårda miljökrav ställas på den återstående flygtrafiken och dess marktransporter. Flygplatsens utsläppstak ska återinföras. 14

15 VÄNSTERPARTIET STORSTOCKHOLM Grön energi eller grå? Ett enkelt val Stockholmsregionens energianvändning är idag miljö- och klimatmässigt ohållbar samt socialt och könsmässigt snedfördelad. I länet används drygt 50 terawattimmar (TWh) energi årligen, varav drygt 20 TWh el och resten bränsle (då är utrikes flygresor samt avtrycket av vår utrikeshandel inte medräknade). Den egna elproduktionen uppgår bara till drygt 2 TWh. Fjärrvärmeproduktionen uppgick 2011 till 12,3 TWh, men baseras på utifrån införda bränslen. Av växthusgasutsläppen i länet står energiförsörjningen för ungefär en tredjedel av de totala. Den allra största klimatboven är Värtaverket i Stockholm som med sin stora kolanvändning orsakar nästan lika stora utsläpp av koldioxid som alla bilar i Stockholm. Rika hushåll, och speciellt välbärgade män, står för en mycket större andel av energiavtrycket än sin befolkningsmässiga andel. Ensamstående män utan barn gör till exempel av med 20 procent mer energi än kvinnor i samma situation. Ensamstående kvinnor med barn, boende i hyresrätt, och personer med låg inkomst är de grupper som bidrar minst till energikonsumtionen och klimatförändringarna. De har mindre bostäder, flyger mindre, åker oftare kollektivt och konsumerar inte lika mycket. Det är inte i första hand de som ska ställas om. Alla åtgärder som sätts in måste slå rättvist. Vår vision 2030: En grön energiomställning Vi vill se en kraftfull omställning till Våra tre överordnade mål är att Stockholms läns energianvändning är i princip fossilfri, att länets energianvändning minskar till cirka 40 TWh, samt att länets egen energiproduktion motsvarar hälften av behovet, 20 TWh. Energianvändning Stockholms län och vår vision Sektor Användning (TWh) Andel (%) Vision 2030 (TWh) Jord- och skogsbruk, fiske 0,3 0,6 0,2 Industri, byggande 5, Offentlig verksamhet 3,2 6 3 Transporter 15, Övriga tjänster 11, (service, handel, kontor mm) Småhus, fritidshus 5, Flerbostadshus 9, Summa 50,5 39,2 Källa: SCB 2011 All införd energi därutöver ska vara förnybar. En energianvändning som är i princip fossilfri innebär att inga fossila bränslen tillförs i något led, däremot kan plast fortfarande förekomma i avfallsförbränning. 15

16 OMSTÄLLNINGSPLAN För att nå dessa mål behövs flera strategier. q Kraftfulla åtgärder för minskad energianvändning och energieffektivisering inom alla sektorer; särskilt transporter, bostäder och lokaler, värmeåtervinning och matproduktion. q Omställning av fjärrvärmenätet till förnybara energislag, öppna system, och spillvärmeutnyttjande q Utbyggnad av förnybar energialstring: solceller, solfångare, biogas (kompostering och rötning) samt utbyggnad av vindkraft. q Utvecklade samarbeten med aktörer utanför regionen när det gäller utbyggnad av vindkraft. q Statliga och kommunala beslut och stadsplaner som underlättar för människor att minska sitt ekologiska fotavtryck, t ex vad gäller återbruk, återvinning, egen odling, hållbara transportvanor, och energiåtgärder i hemmet. Produktionsmål förnybar energi 2030 i Stockholms län (TWh) Energislag Mål Vindkraft 4 Solceller 2 Solvärme 2 Biogas 1 Kraftvärme (avfall) 6 Övrig fjärrvärme 5 Summa 20 Energianvändningen i länet är långsiktigt ohållbar och måste ställas om. Vänsterpartiet har en vision om att vi kan minska vår energiförbrukning med 30 procent fram till 2030, att vi kan ha en förnybar energiförsörjning och att hälften av energibehovet kan tillgodoses inom länet. Om vi fortsätter som hittills så kommer länet med beräknad folkökning att förbruka 55 TWh energi år Genom stora satsningar på energieffektivisering, och utveckling av förnybar energiproduktion i länet kan vi få en långsiktigt hållbar energiförsörjning. 16

17 VÄNSTERPARTIET STORSTOCKHOLM Energieffektivisering Den grönaste energin är den som inte ens behöver alstras. En övergripande strategi för en grön omställning är därför energieffektivisering. Vårt mål är en energieffektivisering med nästan 30 procent till Detta är möjligt genom att vi reser och transporterar mindre och smartare, genom ökad användning av elmotorer vilka har mycket högre verkningsgrad än explosionsmotorer, och genom att halvera energiåtgången i fastigheter. Ställ om fjärrvärmesystemet Den enskilt viktigaste klimatåtgärden i Stockholmsregionen är att lägga ner kolkraftverket KVV6 i Värtahamnen som samägs av Fortum och Stockholms stad. Det står ensamt för omkring procent av regionens utsläpp. Ägarna har inga konkreta planer på att lägga ner eller ställa om verket, och den borgerliga alliansen är passiva i frågan. Vänsterpartiet vill lägga ner kolkraftverket snarast, om möjligt redan under nästa mandatperiod Värtaverkets produktion ersätts av det nya kraftverk för biobränslen som nu byggs samt av energibesparingar, solvärme och effektiv användning av fjärrvärmen i så kallade öppna system. Om så visar sig nödvändigt är vi beredda att låta Stockholms stad köpa tillbaka bolaget och låta det utgöra grunden för ett fossilfritt, kommunalt energibolag. Kostnaden skulle betalas av bolagets framtida intäkter. Vänsterpartiet vill lägga ner kolkraftverket i Värtahamnen snarast, om möjligt redan under nästa mandatperiod Öppen fjärrvärme innebär att värme- och kylsystem integreras så att verksamheter som under perioder har överskott av värme eller kyla kan leverera in detta överskott i fjärrvärmenätet. Det kan ske effektivt och energisnålt med varmvatten från solfångare med absorptionsteknik. Energibesparingen uppstår på två vis; dels utnyttjas överskottsenergi som idag helt går till spillo, och dels utnyttjas solenergi i stället för fossila bränslen eller biomassa. System med öppen fjärrvärme bör utvecklas så snart som möjligt i alla länets fjärrvärmenät. System med solfångare kan då integreras med fjärrvärmenätet. Fortfarande finns småhus och flerfamiljshus som värms med olja och de förbrukar totalt 2,1 TWh. Lagstiftning kombinerat med konverteringsstöd där så behövs skyndar på utfasningen. Vi föreslår ett förbud mot användande av oljepannor i småhus och flerfamiljshus, som beslutas i god tid och träder i kraft år

18 OMSTÄLLNINGSPLAN Förnybar el Solenergi bär med sig enorma möjligheter för hållbar, decentraliserad och fossilfri energiförsörjning; inte minst i städer. Solceller Solenergi bär med sig enorma möjligheter för hållbar, decentraliserad och fossilfri energiförsörjning; inte minst i städer. El kan alstras genom solceller monterade på tak, väggar, balkonger, offentliga anläggningar, broar, belysningsarmatur eller icke utnyttjade markområden. Nyligen gjordes bedömningen att solceller monterade på Stockholms fastigheter kan alstra 243 GWh/år. Potentialen för hela länets fastigheter är mångdubbelt större. Vi föreslår en utbyggnad till åtminstone 2 TWh/år. För att det ska ske krävs politiska beslut. q Kommunerna går före och installerar solceller på sina egna byggnader och anläggningar. Detta skapar en förutsägbar efterfrågan som underlättar för branschen att expandera. q Kommunerna kan leasa ut solceller till privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar så att dessa inte behöver bekosta installationskostnader utan bara betalar en hyra. Hyran täcks gott och väl av billigare elräkningar. q Utbilda arbetslösa ungdomar till solcellsmontörer. En jämn utbyggnad av 2 TWh på 10 år skapar ungefär gröna heltidsjobb i länet. q Inför system med nettodebitering och installationsbidrag för solel för både privatpersoner och organisationer. q Underlätta bygglov vid installation av solceller och solfångare. q Underlätta markanvisning och exploatering för projekt som innehåller egenproducerad förnybar el och värme. q Starta samarbetsprojekt med länets jordbruk, kommuner inom och utanför länet, samt företag om solcellsanläggningar på icke utnyttjad mark och byggnader. Solvärme Solens energi kan även användas till att värma vatten med hjälp av solfångare. Den tekniska potentialen för att tillvarata solenergi för uppvärmning har i regionala studier beräknats till procent av uppvärmningsbehovet till år 2020, och procent på längre sikt. Solfångare producerar mest på sommaren då de skulle kunna försörja länet med i princip allt varmvatten. Det finns även möjligheter att lagra värmen till vintern genom bland annat bergvärmesystem. Hälften av länets tappvarmvatten kan då framställas av solfångare. Vårt mål är att det år 2030 ska produceras totalt 2 TWh solvärme i länet. I nybyggnationer som påbörjas från och med 2018 ska halva värmebehovet tillgodoses med solfångare kombinerat med värmelagring. Bergvärme Bergvärme är redan idag en kommersiellt lönsam energiform som kan byggas ut väsentligt på kommunal mark. Den kräver dock el motsvarande 30 procent av energiproduktionen och kräver därför stor tillgång till fossilfri el för att vara klimatvänlig. När sådan finns bör bergvärmeproduktionen byggas ut inte minst för lagring av solvärme och som en basal, väderoberoende energiform. 18

19 VÄNSTERPARTIET STORSTOCKHOLM Vindkraft Energistudien för Stockholmsregionen bedömer att den tekniska potentialen för vindkraft i regionen uppgår till 12 TWh, varav 1,5 TWh till havs. Men det finns en mängd restriktioner på grund av natur- och kulturvärden och den stora mängden befolkade områden i länet. Idag finns planer på vindkraft på 15 platser i länet. Satsningen kan göras mer offensiv om försvarets vetorätt begränsas samt genom samrådsprocesser mellan länets kommuner, markägare och övriga invånare främst på landsbygden. Vänsterpartiet anser att även vindkraften ska omfattas av ett nettodebiteringssystem och att skattereglerna för vindkraftskooperativ ska förändras. Vårt mål är att länet år 2020 ska producera 1 TWh vindkraftsel och år TWh. Biogas Länets produktion av biogas uppgick 2012 till 76 GWh deponigas (som främst kan användas till uppvärmning) och 192 GWh biogas (för bland annat fordon), det vill säga sammanlagt 0,3 TWh. Insamlingen av matavfall från hushåll och offentliga verksamheter fungerar mycket sämre i Stockholms län än i många andra delar av i landet samlades mindre än 10 procent av matavfallet in. Om vi samlade 50 kg av de cirka 120 kg rötningsbart avfall som produceras per person och år i länet skulle det räcka till för att fördubbla dagens produktion av fordonsgas. Som exempel kan nämnas att Västerås redan idag samlar in 60 kg per person och år. Satsningen på vindkraft kan göras mer offensiv om försvarets vetorätt begränsas samt genom samrådsprocesser mellan länets kommuner, markägare och övriga invånare främst på landsbygden. Biogasproduktionen behöver fyrdubblas fram till 2020 och sexdubblas till Utöver avfall till reningsverken, samt insamling av rötningsbart matavfall från industri, restauranger och hushåll, finns även drygt ton stallgödsel (torrsubstans) i länet vilket i stort sett motsvarar nuvarande konsumtion av fordonsgas i länet. 90 procent av matavfallet från hushåll, restauranger och storkök ska samlas in (eller komposteras om det bedöms lämpligast) till år Genom investeringsprogrammet Från gödsel till biogas i hela landet, som Vänsterpartiet driver i riksdagen, möjliggörs en utbyggnad av rötkammare i länets jordbruksområden. I Stockholms län finns stor tillgång på hästgödsel, vilket är ett miljöproblem som kan lösas genom att gödseln används för biogasproduktion. Sammantaget menar Vänsterpartiet att 0,8 TWh biogas kan produceras i länet 2020, och 1,4 TWh procent förnybar el och fjärrvärme i kommunernas upphandlingar Regionens kommuner samt Stockholms landsting köper stora mängder el och fjärrvärme till sina fastigheter och verksamheter. De flesta kommuner och kommunala bolag, men inte alla, köper grön el. Flera borgerligt styrda kommuner, som Huddinge, Vallentuna och Norrtälje, ställer inga krav alls på förnybar energi. Vi anser att det ska ske till 100 procent redan år Genom att även upphandla enbart grön fjärrvärme sätts press på att fasa ut resterande insatser av fossila bränslen i länets fjärrvärmenät. Än större genomslag får den offentliga sektorn om den kräver förnybar el och fjärrvärme även i alla upphandlingsavtal. Även det ska ske från

20 OMSTÄLLNINGSPLAN Eko och reko mat eller bara billigast? Ett enkelt val De senaste årens hästköttskandaler och de många rapporterna om oacceptabla arbetsvillkor och utarmning av ekosystem inte minst i Syd visar att det finns ett högt socialt och ekologiskt pris för den billiga maten. I Sverige är bara drygt 15 procent av jordbruksmarken brukad med ekologiska metoder och endast 20 procent av de totala offentliga livsmedelsinköpen består av ekologiska varor. Vänsterpartiet i Storstockholm vill öka den andelen till 50 respektive 100 procent, och samtidigt göra de oekologiska jordbruken mer hållbara. Jordbrukssektorn står för cirka 13 procent av växthusgasutsläppen i Stockholm län. Men eftersom över hälften av den mat vi äter importeras är vårt ekologiska fotavtryck betydligt större än så. Medelsvenskens konsumtion av livsmedel orsakar utsläpp av växthusgaser på runt två ton per person och år bara det mer än ett hållbart totalutsläpp. Matens klimatpåverkan beror på en rad faktorer: användning av fossila bränslen och handelsgödsel, djurhållning, transporter, markanvändning, avfallshantering. Dessutom är utsläppen onödigt höga på grund av det stora svinnet av mat i alla led. Produktionen av den mängd mat som slängs varje år i Sverige motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid, tre procent av landets totala utsläpp av växthusgaser. Av utsläppen från vår livsmedelskonsumtion står köttkonsumtionen för knappt hälften. Detta beror främst på att idisslande djur (särskilt kor men också får och getter) avger växthusgasen metan vid matsmältningen. En kapitalistisk världsmarknad för mat skapar allvarliga konsekvenser för miljön, livsmedelssäkerheten, hälsan och matglädjen. De senaste årens hästköttskandaler och de många rapporterna om oacceptabla arbetsvillkor och utarmning av ekosystem inte minst i Syd visar att det finns ett högt socialt och ekologiskt pris för den billiga maten. Vår vision 2030: En hållbar matregion Vår målsättning är att kraftigt minska Stockholmsregionens klimatpåverkan från livsmedel, och samtidigt främja folkhälsan och matglädjen. Jordbruket ska inte längre använda fossila bränslen, och utsläppen från djurhållning ska minska. Köttkonsumtionen behöver minska, både av miljö- och hälsoskäl, samtidigt som mängden vegetabilier och ekologiska livsmedel ökar. Regionen ska i högre grad bli självförsörjande på hållbara livsmedel. Framtidens mat ska vara god, hälsosam, miljövänlig, närproducerad och djuretisk, och för att nå dit behöver landsbygden få nytt liv genom återbefolkning, service, öppna landskap och ekoturism. Ekologiskt jordbruk Ett ekologiskt jordbruk utan användning av bekämpningsmedel är långsiktigt hållbart och gynnar den biologiska mångfalden. Dessutom förser det oss med hälsosamma livsmedel. I Sverige är bara drygt 15 procent av jordbruksmarken brukad med ekologiska metoder och endast 20 procent av de totala offentliga livsmedelsinköpen består av ekologiska varor. Vänsterpartiet i Storstockholm vill öka den andelen till 50 respektive 100 procent, och samtidigt göra de oekologiska jordbruken mer hållbara. Ett sätt är att förse de ekologiska jordbruken med en stadig efterfrågan genom offentliga beställningar. Fossilfritt jordbruk Energiinnehållet i en liter bensin eller diesel motsvarar 20 dagsverken för en människa eller cirka 2 dagsverken för en häst. Sveriges jordbruk gjorde 2010 av med 689 miljoner liter bensin och diesel, vilket motsvarar cirka tre miljoner heltidsanställda! En omställning till ekologisk och fossilfritt jordbruk skulle antagligen kräva ungefär dubbelt så stor arbetskraft, men behöver inte påverka lönsamheten. Lösningen ligger dock inte enbart i fler händer och hovar. Jordbruk 20

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Vänsterpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Vänsterpartiet vill värna de gröna kilarna, Östra stadsdelarna.

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer