Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende"

Transkript

1 Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende (

2 På Qulan byggs liv Qvinnoqulan började som en liten, ideell mötesplats för kvinnor med beroendebakgrund på Söder i Stockholm. Besökarna började vidareutveckla verksamheten, och några av dem tog så småningom över som personal. Idag har de tagit fram en helt egen arbetsmodell som erbjuder ett starkt komplement till myndigheternas insatser för socialt utsatta mödrar och deras barn. Nyckelorden är kamratskap, behov och helhet: på Qulan hjälps man åt att bygga liv. RFHL:s medlemsföreningar har startat kvinnoverksamheter, Qvinnoqulor, på flera orter i Sverige. Först ut var Qvinnoqulan i Stockholm, som öppnade för sju år sedan av RFHL:s Stockholmsavdelning. Målgruppen var kvinnor med missbruk. Målet: att genom kamratstöd hjälpa varandra att komma ifrån missbruk eller beroende på de deltagande kvinnornas villkor. Snart stod det klart att många besökare var mammor. En del hade ännu vårdanden om sina barn. Andra hade i något skede förlorat den eller kom till möteslokalen för att få hjälp att inte tappa umgängesrätten. Det ställde särskilda krav på mottagandet. Det som från 2

3 början var en liten pilotverksamhet i en källare på Söder i Stockholm har med åren med deltagarnas idéer och behov som riktmärke utvecklats till ett unikt arbetssätt att nå mödrar med beroende eller andra sociala problem, och indirekt deras barn. Idag har all personal som arbetar på Qvinnoqulorna själva en bakgrund av beroende, eller som anhöriga till personer Alla som arbetar på Qvinnoqulorna har en bakgrund (i beroende. med beroendeproblem. Utgångspunkten för verksamheterna är varje Qvinnoqulas unika erfarenheter och gruppsammansättning. Med det finns också en gemensam ideologi i Qvinnoqulornas arbetssätt. Den vill vi försöka beskriva i den här foldern, med Qvinnoqulan i Stockholm som exempel: de var pionjärerna. I intervjuerna som följer med foldern ger de deltagande kvinnorna sin bild av Stockholms- Qulan och vad den har betytt för dem. Det är bara genom deras berättelser som vi får hela bilden. Det är besökarna som formar Qvinnoqulan, och som har gjort den till ett så viktigt komplement till vad myndigheterna kan erbjuda Stockholms mödrar i utanförskap och deras barn! ( 3

4 Qvinnoqulans arbetssätt Qvinnoqulans verksamhet bygger helt på frivillighet och de flesta av besökarna är kvinnor som just avslutat eller vill avsluta sitt användande av droger eller andra beroendeskapande medel. Andra har nyss fått en diagnos som till exempel ADHD, och känner behov av stöd under tiden de ställs in på medicin. Ytterligare en grupp har en bakgrund av långvarig psykisk ohälsa eller har en allmänt betungande social situation som gör det svårt att orka med vardagen. Qvinnoqulan har inget program utan formar aktiviteterna helt efter besökarnas aktuella behov. Verksamhetsledarna på Qvinnoqulan i Stockholm har alla själva börjat som deltagare i verksamheten: Man är både personal och före Gemensamt för alla är behovet av stöd i mycket som (gäller barnen. 4 detta besökare, och i rollen som ledare vill man absolut undvika att uppfattas som behandlare. Vi behandlar ingen här! Vi möter deltagarna där de är just nu, och med det de har i bagaget när de kommer in genom dörren, sammanfattar en av de anställda. Det är också vad deltagarna själva beskriv- (

5 er som den viktigaste orsaken till att de valt att stanna på Qvinnoqulan. Det känns viktigt med den egna inflytandet över verksamheten, fokuset på att lösa vardagens problem och att inte känna sig dömd av personalen eller någon annan i gruppen. Den stora merparten av deltagarna har barn som de antingen själva har vårdnad om eller som är omhändertagna av de sociala myndigheterna. Inte sällan har man återfått vårdnaden efter avslutat missbruk, men många har också valt att sluta med drogerna då de blivit gravida. Gemensamt för alla dessa mammor i olika stadier av mödraskapet är behovet av stöd och råd i mycket som gäller barnen. Peer to peer För att möta de här behoven har verksamhetsledarna med tiden utvecklat en egen form av Peer to Peer-utbildning 1), som handlar både om möten med de enskilda besökarna och en lösningsfokuserad gruppverksamhet med ett försiktigt, informellt ledarskap. I RFHL har man länge talat om denna princip som Exemplets makt. Genom att verksamhetsledarna delar med sig av egna erfarenheter synliggörs möjligheter för deltagarna att förändra en komplicerad livssituation. Det här förhållningssättet kombineras med prak- 5

6 tisk verkstad. Då läggs tyngdpunkten på rådgivning och hjälp att hitta konkreta lösningar på de ofta akuta problem som många besökare har när de först kommer till Qvinnoqulan. Målet i varje enskilt fall är att möta den besökande kvinnan efter hennes aktuella behov, att informera och stötta i drogförebyggande syfte och att börja arbeta med föräldrarollen. Erfarenheterna från Qvinnoqulans verksamhet är att såväl barn som föräldrar får ett bättre psykiskt mående efter deltagande i verksamheten som Qvinnoqulan bedriver. 1 Peer refererar till någon som har en jämbördig position till den andra eller som tillhör samma samhälleliga/sociala grupp (UN- AIDS 1999) *). I svenska språket saknas motsvarande etablerade begrepp men översättningar som jämlike till jämlike, lika lär lika eller kamratutbildning används. En vanlig utgångspunkt för peer education är att man använder deltagare inom en grupp för att förändra kunskap eller beteenden hos andra medlemmar i gruppen (UNAIDS 1999). Det bör åtminstone finnas viktiga likheter vad gäller t ex livssituation, erfarenheter, bekymmer och intressen mellan de som utbildar och de som deltar i utbildningen. En rad olika fördelar med peer education har framhållits, inte minst när det handlar om att utbilda personer vilka ägnar sig åt stigmatiserande eller illegala aktiviteter. (Torkel Richert, Hiv- och hepatitprevention på institution, Malmö Högskola 2011) *) (UNAIDS) 6

7 Mammornas bild av Qvinnoqulan ett stöd till utveckling Tio besökande kvinnor djupintervjuas i ett material som bifogas denna folder och finns att läsa på webben*. Här beskriver mammorna sina upplevelser av verksamheten, men berättar också om sin egen uppväxt, sin väg in i och ut ur ett beroende och om relationen till sina barn. Kvinnorna framhåller kvaliteterna i verksamheten på ett antal återkommande punkter: n Verksamheten känns personlig, fri från myndighetstänk. n Man känner igen sig i personalen. n Aktuella behov styr, inte scheman eller färdigdesignade insatser. n Qulan blir ett vardagsrum där man bygger upp ett nytt nätverk och ett systerskap. n Man får verktyg att ändra sitt liv: hjälp och stöd i praktiska frågor, som rättegångar, bostad, sysselsättning, möten med myndigheter och hälso- och sjukvård. 7

8 n Man får jobba med sin roll som mamma, utifrån sina och barnens behov. n Man får ansvar genom att man är med och utvecklar verksamheten på Qulan och erbjuds delaktighet i föreningslivet. n Det blir personliga relationer mellan personal och deltagare. Kvinnorna beskriver hur de fått metoder och stöd att bryta med sitt tidigare sätt att leva, det gäller inte ( Det blir personliga relationer mellan personal och deltagare. bara alkohol och droger, utan också andra destruktiva livssituationer. Mammorna beskriver också en annan syn på föräldraskapet, och en större medvetenhet om att stärka barnens självkänsla och undvika onödiga konflikter. Intervjuerna ger intryck av att Qulan lever upp till sitt motto: Vi skapar inga behov, vi fyller behov. ( *) Intevjuerna med mammorna och mer om Qvinnoqulans verksamhet finns att läsa på RFHL Riks hemsida under fliken Socialpolitik/QQ Föräldrastöd. 8

9 Målgruppens behov kommer alltid först Annika, som arbetar på Qvinnoqulan i Stockholm, berättar om styrkan i att även personalen har bakgrund i missbruk: De kvinnor som använder sig av Qvinnoqulan upplever att det forum för samtal som Qvinnoqulan erbjuder ger större möjligheter för konstruktiva, öppna diskussioner om mammarollen och barnens situation, än vad de upplever i kontakt med olika myndigheter. Inte sällan har man själv en problematisk uppväxt och många känner att de har brister i kunskapen om hur de ska hantera sina barn. En annan faktor är att missbrukande föräldrar har svårt att känna sig välkomna till, och bekväma med samhällets verksamheter för föräldrar på grund av den stigmatisering som det innebär att vara missbrukande förälder. Rädsla för att barnen ska tas om hand av sociala myndigheter samt känslan av skuld och skam, är faktorer som bidrar till utanförskapet. Samtidigt finns det erfarenheter som visar att dessa 9

10 ( föräldrar kan leva upp till ett gott föräldraskap om de får rätt stöd och hjälp. Detta har vi Mammorna kan leva upp till ett gott föräldraskap om de får rätt stöd. i Qvinnoqulans personal, som alla har egen bakgrund i missbruk eller andra sociala problem, tagit fasta på när de utvecklat verksamheterna i såväl Stockholm som de andra städer Qvinnoqulor nu startats. ( 10

11 Personalen: Vi möter kvinnorna där de är Vi bygger liv här på Qvinnoqulan. Själva verksamheten kan ju se ut på ett helt annat sätt i en annan ort, utifrån de behov som kvinnor i olika delar av landet har. Alla personer är unika, och deras behov också. Vi försöker helt enkelt möta dem som kommer hit där, säger Therece Teir, verksamhetsledare, som här berättar om arbetsmetoderna. Vår metod på Qvinnoqulan erbjuder en diametralt olik process för tillfrisknande än den som de i sjukvården och socialtjänsten etablerade behandlingsmetoderna innebär. Det sätt vi jobbar på kan kortfattat beskrivas som strukturerat kamratstöd, delvis i grupp, där vi är mentorer ett slags mentorskap för föräldrar. Det har blivit en egenutvecklad form av Peer to Peer-utbildning, med inslag av KOMET-pedagogik när det gäller att arbeta med relationen mellan mammorna och barnen. Två av verksamhetsledarna 11

12 har KOMET-utbildning, och vi startar grupper för utbildning när behovet finns bland de som kommer till oss *). Att bli mött som hel person Qvinnoqulans besökare har ofta en multiproblematik när de kommer, och som de känner sig maktlösa i. Vår utgångspunkt är en helhetssyn: vi vill möta kvinnorna som hela personer. Och vi utgår från nuläget för mammorna och deras barn, både praktiskt och känslomässigt. Kvinnorna kommer till oss av vitt skilda skäl. En del för att få struktur i en svårhanterlig vardag eller gå en kurs i föräldraskap. Många behöver få hjälp att lösa vårdnadsfrågor eller boende, man behöver bisittare i möten med myndigheter och hjälp med överklagande av myndighetsärenden. Andra kommer förbi för att få ett trivsamt rum under en dag för sig själv eller tillsammans med sitt barn, eller bara ta en fika och prata om vardagliga ting eller för det som för stunden känns angeläget. Vi måste vara så behovsanpassade som möjligt. I gruppen stöttar och speglar kvinnorna varandra. Vi pratar mående och att struktur, att alla bitar får falla på plats. Vi pratar inte alls om droger och alkohol, det är en underordnad del av att på sikt få ett liv som man har kontroll över. Just den delade erfarenheten är själva grunden 12

13 för att det vi gör ska vara framgångsrikt. Qvinnoqulan beskrivs av besökarna som just det vi vill vara: användbara. Många besökare håller också långvarig kontakt med oss efter att man slutat delta regelbundet. En del kommer förbi och Många håller långvarig kontakt med oss efter att de slutat delta (regelbundet. hälsar på, med eller utan sina barn. Och vi ser förändringarna i kvinnornas liv, och deras barns. ( Att inte behandla en styrka Vi vet att vår mötesplats är ett viktigt komplement till den missbruks- och beroendevård som bedrivs i landstingets och kommunernas regi i länet inte minst när det gäller föräldraskapet. Vårt sätt att arbeta skiljer sig från hur man arbetar i de flesta fall inom sjukvården och socialtjänsten bland annat genom att: n vi aldrig intar en behandlande roll n frivilligheten är central i alla möten vi är ingen myndighet n vi frågar inte efter diagnoser n vi understryker likheter i erfarenheter och 13

14 Våra samtal planeras inte, utan ska få uppkomma i det (spontana mötet. jämlikhet mellan personal och besökare n våra samtal planeras inte, utan ska få uppkomma i det spontana mötet mellan kvinnorna och personalen med starkt fokus på gemensam, inte minst praktisk, problemlösning n vi alltid strävar efter ett holistiskt förhållningssätt i mötet med deltagarna n vi bygger personliga relationer mellan personal och deltagare n deltagarna är, de som vill, medskapande till verksamheten n vi tänker i termer av praktisk empowerment deltagarna väljer ibland även att vara aktiva i vår förenings styrelsearbete. ( *) 14

15 Ett samarbetsprojekt mellan RFHL och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Sveriges Kommuner och Landsting arbetar med föräldrastöd till gruppen föräldrar med missbruks- och beroendeproblem genom projektet Kunskap till praktik. RFHL och Qvinnoqulan har under ett samarbetsprojekt med SKL, för att delge sina erfarenheter av föräldrastöd i flera av sina verksamheter. Att utveckla samtalsmetoder och stödfunktioner för gruppen mammor i missbruk är en viktig förutsättning för att ge verktyg till förbättrade relationer mellan föräldrar och barn. Relationen med de biologiska föräldrarna är en skyddsfaktor för barn i riskmiljöer där missbruk/beroende förekommer, men många barn i denna målgrupp saknar stadigvarande kontakt med sin föräldrar. SKL:s satsning på föräldrastöd pågår i hela landet (http://kunskaptillpraktik.skl.se/utvecklingsomraden/foraldrastod). Samarbetsavtalet 2012 har gällt RFHL:s Qvinnoqulor i Stockholm och Gävle medverkar också Qvinnoqulan i Malmö. Qvinnoqulornas arbetsmetod för föräldrastöd ska under projektets tredje år spridas och börja användas i andra delar av landet. Nästa år kommer vi tillbaka med beskrivning av Qvinnoqulorna i Gävle och Malmö.

16

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län Invest Region Jönköping Ur Missbruksutredningen,

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruksoch beroendevården

Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruksoch beroendevården KUNSKAP TILL PRAKTIK Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruksoch beroendevården DELRAPPORT 2013 09 25 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade den 25 augusti 2011 en överenskommelse

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. Plats för egna anteckningar

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Rådgivning och stöd i botkyrka

Rådgivning och stöd i botkyrka Rådgivning och stöd i botkyrka En guide sammanställd av socialtjänsten i Botkyrka. Hit kan du vända dig! At www.botkyrka.se, catalogues are available in suomeksi, English, español, ا ل ع ر ب ي ة.. and

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården (S 2008:04).

Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården (S 2008:04). Stockholm 2010-03-16 Missbruksutredningen (S 2008:4) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården (S 2008:04).

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk 2011-05-17 Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk Bakgrund: Öppnade november 2009 Kvinnor med missbruksproblematik på kartan Behov av skydd Tidigare bott tillsammans

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Inledning Socialstyrelsen har i uppdrag att under perioden 2011-2014 i samråd med Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges Kommuner

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Pengarna, barnen och livet

Pengarna, barnen och livet Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 Psykiatriveckan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, NSPH, (H)järnkoll samt Kommun- och Landstingspsykiatrin i Blekinge. PSYKIATRIVECKAN 2014,

Läs mer

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna

Trygg i Norrtälje kommun. Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun är ett samarbete mellan Norrtälje kommun, polisen, föreningar, företag, kyrkan

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå BO Frivilligorganisationer Lag om barnombudsman

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare Kunskap till praktik- stöd till föräldrar Beakta barns behov av information,

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Missbrukande kvinnor

Missbrukande kvinnor Grupprabatt! Gå fyra betala för tre! Missbrukande kvinnor Nya riskgrupper, verksamma insatser och ett förbättrat bemötande Ändrade drogvanor och nya riskgrupper ta del av senaste nytt! Lär dig mer om missbruk

Läs mer