1984/85:1324. Decentralisering. Utvärdering av linjesystemet. Motion. Kerstin Göthberg m. fl. Högskola och forskning

Transkript

1 Il Motion 1984/85:1324 Kerstin Göthberg m. fl. Högskola och forskning l vår motion till förra årets riksdag utvecklade vi utförligt vår syn på aktuella forskningsfrågor (motion 1983/84:2615). Även i en motion under allmänna motionstiden angav vi vår syn på hög kolans utbildningsverksamhet (motion 1983/84: 1242). Då riksdagen relativt nyligen lagt fast de övergripande riktlinjerna för forskningen nöjer vi oss med att i denna motion belysa ett antal frågor som vi anser att reformverksamheten inom denna sektor måste ta sikte på eller som direkt anknyter till årets förslag om medelsanvisningar. Decentralisering Högskolereformen 1977 innebar att den gamla traditionen med högre utbildning enbart knuten till ett fåtal platser definitivt bröts. För centern framstår en spridning av den grundläggande högskoleutbildningen om mycket angelägen. Det var därför med stor oro vi noterade de nedläggningsförslag som fackmyndigheten på området presenterade förra året. Ett förverkligande av dessa hade enligt vår mening rubbat själva grunden i det utbildningssystem som nu verkar. Det är därför med tillfredsställelse vi konstaterar att förslaget nu avfärdats av regeringen. Det är också enligt vår mening angeläget att åtgärder nu vidtas för att konsolidera de mindre högskolorna. Som anges i propositionen spelar de en betydelsefull roll i regionen. Det var också vad vi från centern uttalade förra året (jfr motion 1983/84:1241 s. Il). Flera av de förslag vi lägger i denna motion, framför allt förslaget om en strukturplan, tar bl. a. sikte på att de mindre högskolorna skall kunna stärkas. Utvärdering av linjesystemet Högskolans linjesystem har haft sina nuvarande former sedan den stora högskolereformen Enligt vår mening kan det nu vara dags att företa en utvärdering av dess funktion och ändamålsenlighet. Huvuduppgiften för ett linjesystem bör enligt vår mening vara att vägleda den studerande på ett sådant sätt att hans studier leder fram till ett arbete. Tanken bakom linjekonstruktionerna var att det för vissa yrkesområden skulle finnas genomtänkta och adekvat utformade studiegångar. När linjesystemet nu har verkat i ett antal år, finns det anledning att noggrant pröva en del av linjesystemets funktioner.

2 Mot. 1984/85: Det finns också anledning att ifrågasätta om inte linjesystemet i alltför t or omfattning har kommit att bli ett styrsystem kring vilket också administration och anslagsfördelning byggs upp. Detta kan leda till att ett alltmer innexibelt system utvecklas. vilket kan ha konserverande effekter för hela högskoleväsendet. Vi kan också konstatera att lokala och individuella linjer. som skulle utgöra ett dynamiskt inslag i systemet, inte alls kommit att spela den roll som vore önskvärd. De senaste årens krav på införande av en särskild humanistlinje, vars yrkesmål rimligtvis inte kan anses vara särskilt konkreta, visar vilken dominerande roll linjesystemet kommit att få. Det under tryker behovet av att göra en översyn av linjesystemet i syfte att åstadkomma törre flexibilitet. Vi vill självfallet inte utesluta behovet av linjer också i framtiden. För vissa yrkesområden kan det även fortsättningsvis visa sig vara ändamålsenligt med en någorlunda fast utbildningsgång. Linjerna kan också i övrigt spela en studievägledande roll för en viss sektor. l stället för att bygga så mycket av högskolan administration och anslagsfördelning kring linjesystemet är det enligt vår mening nu angeläget att eftersträva ett stärkande av institutionernas ställning. l framtiden bör tyngdpunkten ligga på dessa. Det är också härigenom som det nära sambandet mellan forskning och utbildning bäst manifesteras. Inriklingen bör nu vara att reformera anslagssystemet på sådant ätt att in titutionen tillför äkras en så stor samlad basresurs som möjligt. En genomsnittlig universitetsinstitution hämtar i dag medel från minst fyra anslag enbart inom utbildningsdepartementets område (fakultetsanslag, linjeanslag, enstaka kursanslag och forskningsrådsmedel). Än mer paradoxalt blir det när det visar sig att undervisningen i en och samma undervisningsgrupp finansieras med medel från såväl linjeanslag som enstaka kursanslag. En sådan uppsplittrad finansiering av en sammanhållen aktivitet torde sakna motsvarighet inom andra delar av statsförvaltningen. l en situation med knappa ekonomiska resurser är det ytterst angeläget att anslagssystemet i sig inte verkar ko tnad drivande eller främjar uppkomsten av suboptimeringar. Vi är inte helt övertygade om att det nuvarande anslag systemet i detta avseende helt uppfyller kraven. Mot denna bakgrund föreslår vi att statsmaktema nu låter företa en samlad översyn av högskolans linje- och anslagssystem. Med tanke på frågans tyngd är det rimligt att en sådan utvärdering, åtminstone i ett skede där det blir fråga om att utforma reformalternativ, förankras parlamentariskt. strukturplan l riksdagsmotioner vid två tillfällen under 1984 framförde vi krav på en strukturplan för högskolan (motion 1983/84:1242 s. Il och 1983/84:2615 s. 2). Syftet med en sådan plan skulle vara att åstadkomma en bättre överensstämmej e mellan det förväntade antalet studerande, utbildningsutbudet och sysselsättningsmöjligheterna. Vi anser det exempelvis nu angeläget att

3 Mot.I984/85: bedöma på vilket sätt pensionsavgångar inom den offentliga ektorn under 1990-talet bör påverka utbildningsutbudet. Det torde exempelvis vara felaktigt att nu avveckla utbildningar som för tillfället har svag arbetsmarknad till följd av att vissa verksamhetsutbyggnader upphört eller dämpats men där yrkeskåren har en sådan sammansättning att stora avgångar och förnyat arbetskraftsbehov kan förutses under det kommande decenniet och kring sekelskiftet. För att kunna möta ett framtida behov är det önskvärt att finna bättre former för att under en tid kunna dra ner utbildningsvolymen vid en enhet för att senare öka den igen när behoven växer. Om minskad utbildningsvolym får leda till nedläggning av hela utbildningsenheter kommer utbildningen att vara onödigt koncentrerad när utbildningskapaciteten åter skall öka. Att då etablera nya utbildningsorter kan visa sig alltför kostsamt. För att åstadkomma en smidigare anpassning till framtida förändrade utbildningsbehov finner vi det än mer angeläget att den strukturplan för högskolan vi krävde förra året nu kan förverkligas. De synpunkter regeringen för fram i budgetpropositionen pekar också i denna riktning. Uppdragsforskning och uppdragsutbildning Regeringen fäster uppenbarligen stora förhoppningar vid att de s. k. förnyelsefonderna skall kunna tillföra betydande resurser till såväl utbildning som forskning inom högskolan. Vi välkomnar i och för sig den nya positiva attityd som regeringspartiet visar samarbetet mellan utbildnings- och forskningsinstitutioner å ena sidan och näringslivet å den andra. Enligt vår uppfattning skulle dock förnyelsefonderna genom sin konstruktion kunna leda till en onödig byråkratisering av detta samarbete. Förnyelsefonderna innebär inte att några nya resurser skapas utan endast att användningen av pengar som redan finns i företagen krånglas till. Det bör således vara lättare att utveckla ett smidigt samarbete mellan t. ex. högskola och näringsliv om förnyelsefonderna inte kommer till stånd. Ett återinförande av forskningsavdragen som centern föreslår (motion 1984/85:655), skulle däremot kunna innebära en betydande stimulans. Regering och högskolemyndigheter bör verka för att formerna för detta samarbete görs så smidiga och enkla som möjligt. Samtidigt är det enligt vår uppfattning viktigt att slå vakt om forskningens frihet och bl. a. den fria användningen av grundforskningsresultat. Återinför fil. kand. Vi har tidigare krävt att en sammanhållen examensbenämning motsvarande den gamla fil. kand.-examen skall återinföras. Den nuvarande ordningen har visat sig medföra svårigheter bl. a. i internationellt utbyte. En sådan grundexamen kan antingen gälla alla som uppnått 120 poäng eller förbehållas utbildningar med en fördjupning till 60 poäng i minst ett ämne. Om den

4 Mot. 1984/85: senare linjen väljs kommer examensbeteckningen också att ange behörighet att genomgå forskarutbildning. I samband med att examensbenämningen fil. kand. återinförs bör den kompletteras med uppgift om utbildningens inriktning, t. ex. fil. kand. med samhällsvetenskaplig inriktning, fil. kand. med naturvetenskaplig inriktning etc. Högskolornas datacentraler När de första data- eller datorcentralerna inrättades vid universiteten- för mer än tjugo år sedan - hade datoranvändningen inom forskning och utbildning nätt och jämnt kommit i gång. En ansamling av resurser och kompetens på e central var då i hög grad befogad. Sedan dess har emellertid en betydande utveckling på både hård- och mjukvarusidan ägt rum inom dataområde t. Utvecklingen är nu så snabb och genomgripande att man talar om '' dataexplosion. På ett flertal av högskolornas institutioner - framför allt inom de matematisk-naturvetenskapliga och tekniska områdena - har en snabb utbyggnad av datakapaciteten ägt rum både på hårdvarusidan och vad gäller det personliga kunnandet. Särskilda institutioner för informationsbehandling och datorteknik har inrättats och byggts ut till omfattande enheter för forskning och utbildning. Forskningsmedel har satsats på att förse enskilda institutioner eller grupper med större och medelstora datorer. En stor utbyggnad av datorkapaciteten med hjälp av kraftfulla persondatorer och mikrodatorbaserade arbetsstationer har påbörjats eller är planerad. Vid några av de tekniska högskolorna planerar man att koppla samman samtliga större institutionsdatorer genom s. k. datornät. Datorcentralernas nuvarande organisation har inneburit att forskare i många fall tvingats att utnyttja centralernas dyrare datortid för uppgifter som skulle kunnat lösas betydligt billigare (och ofta snabbare) på mindre datorer i egen regi. Detta har blivit en följd av att datacentralernas "datormedel" inte varit fria pengar som kunnat disponeras på optimalt sätt. Vid några tillfällen har det också förekommit direkta konflikter mellan datacentralerna och högskolornas forskare på grund av att datacentralerna velat "monopolisera" datoranvändningen. Datacentralerna sysselsätter ett stort antal personer (ca 50-JOO vid varje större central) vilka utgör en stor resurs som skulle kunna göra en betydelsefull insats för de institutioner och grupper som har skaffat eller planerar att skaffa egna datorer. En förutsättning för att institutionerna skall få denna hjälp är att datacentralerna är beredda att arbeta på ett mer decentraliserat sätt än vad som hittills i regel varit fallet på de flesta håll. Man kan ifrågasätta om inte datacentralerna i sin nuvarande form till stor del spelat ut sin roll. De större teknisk-naturvetenskapliga institutionerna är i dag på väg att bli självförsörjande på dataområdet. De mindre högskolorna kommer i dag endast i ringa grad i åtnjutande av centralernas tjänster. Enligt

5 Mot. 1984/85: vår mening behövs en grundlig översyn av vilken inriktning och omfattning verksamheten vid högskolornas datacentraler bör ha för att på bästa ätt anpassas till högskolornas pågående och/eller förestående datorutbyggnad. Teknisk utbildning Under det senaste årtiondet har den tekniska högskoleutbildningen byggts ut mycket kraftigt. Tyvärr har inte denna utbyggnad haft någon motsvarighet i ett ökat antal avlagda examina. En mycket stor del av de ökade ramarna har förbrukats av ett drastiskt växande antal studieavbrott. För samhället innebär detta naturligtvis ett betydande resursslöseri. För den en kilde studenten som inte förmår att slutföra utbildningen, kan det innebära stora personliga påfrestningar av både ekonomisk och psykisk art. Enligt vår uppfattning är situationen sådan att det är nödvändigt med en grundlig översyn av den tekniska utbildningens utformning på högskolenivå. Härvid bör också en avvägning göras mot gymnasieskolans tekniskt inriktade utbildningar. Utbildning till kvalificerad tekniker fordrar att de grundläggande naturvetenskaperna samt matematik studeras på sådant sätt att de kan ligga till grund för livslång yrkesverksamhet. Högskoleutbildningen skall ge den studerande en bas av kunskaper och färdigheter samt en överblick över skilda problemområden. Överblicken syftar till att ge förstaelsc för andra tekniker och deras områden. Högskoleutbildningar bör förena god kompetens med viss bredd och flexibilitet. Smala specialistutbildningar måste undvikas. Utbildning utformad efter alltför kortsiktiga behov och med alltför liten eller ytlig bas riskerar att snabbt bli föråldrad. Högskolornas utbildning skall vara av grundläggande karaktär. Specialisering erhålls genom studieinriktningar. l motion 1983/84:1242 framhöll vi några tänkbara handlingslinjer. Med utgångspunkt i dessa föreslår vi att följande förändringar utreds: l. Förlängning av nuvarande utbildning till9terminer. dvs. en anpassning till vad som nu är tämligen normalt i praktiken. Vi instämmer!>åledes i denna punkt med UHÄ:s förslag om en förlängning med 20 poäng till 180 poäng. 2. Införande av basblock eller preparandkurs i civilingenjörsutbildningen för inhämtande av gemensamma kunskaper i matematik och övriga grundläggande ämnen. Basblocken skulle kunna förläggas på ett större antal orter med högskola som i dag saknar civilingenjörsutbildning. Denna grundutbildning skulle kunna utgöra bas dels för civilingenjörsutbildningen, dels för en kortare. mer praktiskt inriktad ingenjörsutbildning. Det bör vara möjligt för den som genomgått den kortare utbildningen att vidareutbilda sig till civilingenjör. Erfarenheterna visar att merparten av studerande till en så lång linje som civilingenjörsutbildningen kommer från orter nära den tekniska högskolan. En organisation med basblock skulle med större sannolikhet innebära fler studerande.

6 Mot. 1984/85: l samband med den av oss föreslagna översynen bör också behovet av kortare tekniska utbildningar utöver de som nu föreslagits i propositionen prövas vid de mindre högskolorna. Teknisk utbildning har stor regionalpolitisk betydelse. För yrkesverksamma, men också för många unga tekniker, kan kortare tekniska högskolekurser nära hemorten vara av stor betydelse. Dessa kurser borde samtidigt vara så utformade att de kan tillgodoräknas i en civilingenjörsutbildning. Därigenom skapas valfrihet för eleverna att endast studera enstaka ämnen eller gå vidare till en fullständig utbildning. Mindre högskolor skulle för sådana kortare tekniska högskolekurser kunna samverka med gymnasieskolan och, i vissa fall, yrkesteknisk högskola, när det gäller lärare, undervisningslokaler, laboratorieresurser etc. För att utvidga kretsen av tänkbara studerande är det viktigt att sådana kurser också anordnas på halvfart. För att vidga kontaktytan mellan näringsliv och högskola och bättre svara mot det behov av fort- och vidareutbildning som finns hos många yrkesgrupper bör högskolans uppdragsutbildning på det tekniska området främjas. En ökad uppdragsutbildning kan även i många fall bidra till en jämnare arbetstillgång för lärare, samtidigt som lärarnas kompetens bibehålls och utvidgas. Humanistisk forskning Vid behandlingen av forskningspropositionen våren 1984 mötte regeringen nederlag i fråga om den humanistiska forskningen. Riksdagen krävde att regeringen skulle återkomma med förslag till ett förstärkt forskningsprogram på det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen inte uppfyller detta krav. Vi föreslår därför att anslaget till de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna förstärks med 5 milj. kr. samt att anslaget till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet räknas upp med 5 milj. kr. Spr:lkstudier utomlands Behovet av goda språkkunskaper växer alltmer. Som liten nation är Sverige extremt beroende för sin ekonomi av att skilda exportsatsningar kan kröna med framgång. Språkkravet gäller emellertid inte enbart den direkt säljande personalen. Även den personal som skall stå för service på levererade varor och anläggningar måste ha goda språkkunskaper. Det är allmänt omvittnat att goda språkfärdigheter bäst inhämtas genom studier i det land där språket dagligen talas. Enligt vår mening bör det nu göras en översyn för att underlätta språkstudier utomlands. Det är särskilt angeläget att åstadkomma förbättringar när det gäller franska. spanska. arabiska, kinesiska och japanska. En sådan översyn bör ta sikte på bl. a. följande åtgärder:

7 Mot. 1984/85: l. Rätt att tillgodoräkna sig utländ ka språkstudier i svensk utbildning. Dock bör tminstone 40 poäng inhämtas genom studier i Sverige. 2. studiefinansieringen måste lösas. Eventuellt bör studier av denna typ berättiga till vanliga studiemedel. 3. Åstadkomma överenskommelser med utländska universitet och högskolor om platser för språkutbildning- eventuellt i form av utbytesplatser. Överenskommet en med Västtyskland som nämns i propositionen (s. 580 f) kan därvid utgöra förebild. Framtidsstudier l årets budgetproposition (s. 377) anger regerigen att en översyn av framtidsstudieverksamheten kommer att göras. Enligt vår mening bör huvudinriktningen därvid vara att skapa ett fristående institut. Förstärkning av anslaget till enstaka kurser l motioner under 1984 framhöll vi att en generös attityd mot forskningen samtidigt som anslagen till grundutbildningen stramas till blir alltmer orimlig. Risken är stor att det blir allt svårare på sikt att rekrytera kompetenta forskare. Årets budgetproposition innehåller knappast några förbättringar i detta avseende. Vi är för vår del införstadda med att det. i synnerhet i rådande budgetläge, är svårt att göra några radikala åtgärder under ett enda budgetår. Vi anser det dock angeläget att redan nu ställa vissa resurser till förfogande för kvalitetsförstärkning för enstaka kurser som är av särskild betydelse för forskarrekryteringen. Därför föreslår vi att LIEanslaget tillförs ytterligare 2,5 milj. kr. i detta syfte. Linje för fri konst i Umell Det har sedan lång tid, arit ett starkt önskemal att kunna förlägga fler utbildningar inom den kulturella sektorn till orrland. Förslag har därför framförts av UHÄ att en linje för fri konst och formgivningidesign förläggs till Umea. Vi anser i likhet med UHÄ att denna utbildning bör komma till stånd och föresiar därför att ytterligare kr. anvi a till utbildningen för kultur- och informationsyrken (anslag D 12. s. 323 ff). Journalistutbildning l likhet med UHÄ anser vi det värdefullt att försök med en förkortad journalistutbildning om 40 poäng kan komma till stand på för ök i Göteborg. Utbildningen skall ha formen av påbyggnadsutbildning för den som redan förvärvat annan hög koleutbildning. Den skall huvudsakligen finansieras genom omfördelning inom journali tutbildningen. Vi beräknar ytterligare

8 Mot. 1984/85: kr. för detta ändamål till anslaget för kultur- och informationsyrken (anslag D 12, s. 323 ff). Tandläkarutbildning i Malmö Riksdagens beslut om nedläggning av tandläkarutbildningen i Malmö var olyckligt. Det är dock fortfarande möjligt att ändra beslutet. Ett viktigt skäl för bevarande av tandläkarutbildning på fyra utbildningsorter är den regionala balansen mellan tandvård, utbildning och forskning. Om man ser dessa tre faktorer i ett samlat perspektiv är det mycket som talar för att man från stat och landsting försöker samla tillgängliga resurser för att bevara en regional tillgång till den unika kompetensuppbyggnad som finns inom högskolan. Vi förordar därför att det skall finnas fyra enheter för tandläkarutbildning men med en mer profilerad fördelning av utbildningsplatserna. Denna fördelning bör bygga på att man i slutet av 1980-talet skall ha tre tandläkarhögskolor med traditionell utbildning och forskning, medan den fjärde förutom grundutbildning med ett mindre intag samt forskning också bör utvecklas till ett centrum för efterutbildningsverksamhet och internationellt inriktad utbildning. Den utbildningsort som enligt vår uppfattning bör få denna speciella inriktning är Malmö, som därmed också skulle få ett begränsat intag till grundutbildningen. Enligt vår mening är det möjligt att med en planeringsram för tandläkarlinjen om 260 nybörjarplatser anordna tandläkarutbildning vid fyra enheter. Nybörjarplatserna bör fördelas med 100 i Stockholm (Huddinge), 40 i Lund-Malmö, 60 i Göteborg och 60 i Umeå. En grunddimensionering om 40 nybörjarplatser i Malmö är inte unik i ett nordiskt perspektiv. Flera av tandläkarhögskolorna i Danmark, Finland och Norge har en dimensionering som ligger mellan 40 och 50 platser. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande en samlad översyn av högskolans linjesystem och anslagssystem, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförs rörande en strukturplan för högskolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförs rörande uppdragsforskning och uppdragsutbildning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande examensbenämning i grundutbildningen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

9 Mot. 1984/85: motionen anförs rörande översyn av verksamhet och inriktning vid högskolornas datacentraler, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande utbildningen på det tekniska området. 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande humanistisk forskning, 8. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret l98s/86 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med S kr. förhöjt reservationsanslag av kr.. 9. att riksdagen till Hwnanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret l98s/86 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med S kr. förhöjt reservationsanslag av kr., lo. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförs rörande språkstudier utomlands, l l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförs rörande ett fristående institut för framtidsstudier, 12. att riksdagen till Lokala och individuella linjer och ensraka kurser för budgetåret l98s/86 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 SOO 000 kr. förhöjt reservation anslag av 380 sos ()()() kr., 13. att riksdagen beslutar att en linje för fri konst och formgivning/ design inrättas i Umeå i enlighet med UHÄ:s förslag, 14. att riksdagen beslutar att en alternativ journalistutbildning om 40 poäng inrättas i Göteborg i enlighet med UHÄ:s förslag, 15. att riksdagen till Utbildning i kultur- och informationsyrken för budgetåret l98s/86 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med kl förhöjt reservationsanslag av kr att riksdagen godkänner vad i motionen anförs rörande tandläkarutbildningen innebärande ett bibehållande av densamma i Malmö, 17. att riksdagen vid bifall till yrkandena under 8, 9, 12 och IS bemyndigar regeringen att företa besparingsåtgärder eller intäktshöjande åtgärder under anslagen Vissa tandvdrdskosmader (D6), och Inredning, utrusming m. m. (I 3). Stockholm den 24 januari IY8:> KERSTIN GÖTHBERG (c) KARL 800 (c) RUNE BACKLUND (c) STINA GUSTAYSSON (c) PÄR GRANSTEDT (c) LARZ JOHANSSON (c) INGER JOSEFSSO (c) ULLA TILLANDER (c) SIGVARD PERSSON (c) JAN HYTTRI G (c)

10