Ålsätter Ruda holmar

Transkript

1 Ålsätter Ruda holmar Vingåkers kommun NATURVÄRDESBEDÖMNING 1 Linnea Natur och Ekologi Augusti 2015

2 2

3 Ärendet I anslutning till Ålsätters fritidshusområde vid östra änden av sjön Kolsnaren i Vingåkers kommun har kommunen velat ha en bedömning av vegetation och naturvärden kopplade till flora och fauna för att kunna avväga dessa intressen mot exploateringsintressen och en förestående nedgrävning av ledningar för uppkoppling till det kommunala VA-nätet. Denna inventering och bedömning gjordes av företaget Linnea Natur och Ekologi i april Kommunen har sedan beställt en kompletterande undersökning av naturvärdena inom tre områden belägna inom fritidshusområdet. Det inventerade områdena framgår av nedanstående karta. Även den kompletterande undersökningen har gjorts av företaget Linnea Natur och Ekologi i april Utförare har i båda fallen varit Hans Rydberg. Samtliga foton: Rapportförfattaren. Fig 1. Karta över undersökta områden (med röd begränsningslinje) Grundkarta: Google Earth. Naturförhållanden översikt Det undersökta området ligger på en åsbildning, Katrineholmsåsen, som är en förgrening av Köpingsåsen. Förgreningen sker vid Tolmon i Bettna, där åsen är mycket mäktig. Katrineholmsåsen löper från Tolmon i söder nordväst ut, förbi Ålsätter, upp mot Hjälmaren där den plötsligt ändrar riktning och leder rakt norrut på sjöns botten vidare in i Örebro län. Åsen har mestadels en utpräglad ryggform, men vid Ålsätter och delar av Ruda holmar är den utflackad till ett mindre delta. Från fritidshusområdet antar åsen så åter en ryggformad bildning där den löper ut på ett smalt näs ut i Kolsnaren. På Ruda holmar består södra delen av ön av isälvsmaterial 3

4 medan den del som tidigare varit sjöbotten och nu förbinder de ursprungliga holmarna utgörs av postglacial finsand. Fig. 2. Utsnitt av jordartsskartan (SLU-kartgeneratorn) grön färg är isälvssediment, ljusbrun färg med vita prickar betecknar postglacial finsand. Mörkröd färg betyder berg i dagen. Berggrunden, är enligt berggrundskartan cirka 2 miljarder år gammal och således en del av det svenska urberget. Den har bildats på stort djup genom att magman, jordens flytande innanmäte, trängt in och stelnat djupt ned i jordskorpan. Mineralen har vid avsvalningen bildat kristaller av olika storlek. Graniter har bildats. Genom att graniterna har en hög halt av kiselsyra, vittrar de långsamt och ger ett lågt ph till markens jordar. Berggrunden är i området dock överlagrad av sandiga sediment, men dessa tycks ha likartat innehåll med stor andel kisel och effekten på markens produktionsförmåga blir övervägande negativ. Berggrundskartan (SLU, kartgeneratorn) visar att området ligger i ett brett VNV-OSO-stråk av s.k. intrusiva bergarter, främst graniter med inslag av gnejser (köttröd färg) 4

5 Vid Ålsätter råder ett fastlandsklimat och en nederbörd kring 180 mm per år, vilket är något över medelvärdet för länet. Närheten till Kolsnaren och de övervägande sydvästliga västliga vindar som råder i denna del av landet innebär att området till viss del påverkas av sjöns vattentemperaturer över året. Mikroklimatiskt är förutsättningarna goda för växt- och djurliv, särskilt i öppna miljöer och i brynsituationer, eftersom isälvsjordarna snabbt värms upp då vattenhalten i markens ytskikt är låg. Markanvändning Som framgår av den Häradsekonomiska kartan nedan var öarna vid förra sekelskiftet i huvudsak bevuxet med lövskog. Av kartan framgår också att de tidigare holmarna efter Kolsnarens sänkning i mitten av 1850-talet var sammanvuxna. Hur markanvändningen sett ut efter detta är bara spekulationer då en analys av historiken legat utanför uppdraget. Vegetationsbilden talar för att öarna använts för betesdrift, bland annat finns rester av taggtråd på Ruda holmar. När djuren tagits bort från öarna började lövskogen växa upp på nytt, kanske att den tidigare lövskogen fälldes som brännved. Nuvarande lövskog är inte äldre än att den kan vara ett successionsstadium från en tidigare mer öppen, gräsbevuxen ö och en skog som fått stå kvar efter det att tomterna styckats av och bebyggts. Inget skogsbruk mer än fällning av enstaka träd bedrivs i området. Fig. 4. Utdrag ur Häradsekonomiska kartan (Kolsnaren J ),Lantmäteriets arkiv. 5

6 Tidigare undersökningar I förarbetet till inventeringen studerades naturvårdsplanen för Södermanlands län, Länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering, Jordbruksverkets databas TUVA, Skogsstyrelsens sumpskogs- och nyckelbiotopsinventering, faktaunderlaget för Sörmlands flora samt Artportalen ( Inga inventeringsdata fanns att tillgå från detta område. Alla noteringar i denna rapport bygger således på inventeringsresultat från fältbesöket i augusti ALLMÄN BESKRIVNING AV DELOMRÅDENA Ruda holmar Karta över undersökt område. Grundkarta: Google Earth. Beskrivning geologi och markanvändning: Ruda holmar består geologiskt av fast berg och i söder av isälvsmaterial. I det sund som genom landhöjningen fått de tidigare friliggande holmarna att växa samman finns ett lager av postglacial finsand. Fast berg finns främst i norra och i de västra delarna där berggrunden till största delen är överlagrad av en delvis blockrik ytmorän. Moränen bildar på ett par håll låga ryggar. I sänkor mellan bergknölar och moränsvansar samt ut mot stränderna är marken fuktig och bevuxen med sumpskog, närmast stränderna av vassar och högörtvegetation. Dessa kärrstränder bildar en sen igenväxningsfas efter tidigare bete. Rester från betesdriften, som sannolikt förekom på ön innan den bebyggdes, finns i form av gammal taggtråd ungefär mitt på ön. 6

7 Vegetation Ruda holmar är till övervägande del bevuxen med lövskog, främst asp och björk, i sumpiga partier även klibbal. Åldern på skogen kan lätt dateras till den tid då betet upphörde på ön. Sannolikt var ön mer eller mindre trädlös under betesperioden. De äldsta träden på ön är troligen asparna, vilka beräknas vara omkring år gamla. Det tycks inte ha bedrivits andra avverkningar på ön än viss husbehovshuggning till ved. Nuvarande skog är således resultatet av en primärsuccession (igenväxning), vilket bland annat märks i en relativt hög andel död ved från självgallring i bestånden och viss rötbildning av äldre träd i fuktiga miljöer. Ruda holmar har en varierad vegetation på grund av många olika naturmiljöer som vattenmiljöer, kärr, igenväxta strandängar, sumpskog, lövskog på morän, bergytor samt öppna miljöer med solälskande arter i anslutning till gläntor runt bebyggelsen. På grund av sura markförhållanden är floran relativt trivial. Sumpskogen i det f.d. sundet på Ruda holmar. Naturvärden Den värdefullaste delen av Ruda holmar är sumpskogen centralt på ön. Här förekommer minst tre arter som klassas som signalarter i Skogsstyrelsens 7

8 nyckelbiotopinventering. Av dessa är hasselmossa och ormbär sparsamt förekommande, medan svart trolldruva förekommer i rikliga bestånd. Förutom dessa signalarter finns i området en hel del död ved, både grova stammar samt yngre stammar och grova grenar. Död ved av olika arter och dimensioner i olika faser av nedbrytning har stor betydelse för artmångfalden, särskilt svampar och insekter. Naturvärdet i sumpskogen är inte av den dignitet att den skulle klassas som nyckelbiotop eller naturvärde enligt Skogsstyrelsens kriterier, men värdena är ändå tillräckligt höga för att en viss försiktighet och naturvårdshänsyn bör tillämpas i området vid en eventuell exploatering. Intill sumpskogen finns också ett antal grova aspar, den största med en diameter av 85 cm i brösthöjd. Asparna är mycket viktiga att bevara då de i hög grad bidrar till den biologiska mångfalden genom att de är väsentliga för hålbyggande fåglar och för insekter samt i kommande nedbrytningsfaser för många svampar och insekter knutna till död ved. Övriga delar av ön har varierade, genomsnittliga naturvärden. Svart trolldruva finns på flera ställen, särskilt i blockiga, lövskogsbevuxna avsnitt och längs stränderna finns en artrik, delvis näringskrävande vegetation med bland annat vattenskräppa, vattenmärke, knölsyska, dyblad och jättegröe. Vassholmen Karta över undersökt område. Grundkarta: Google Earth. Beskrivning Vassholmens obebyggda del är till största delen en igenväxt strandäng, som före Kolsnarens sänkning var sjöbotten. I denna del växer en lövskog med huvudsakligen björk i en ålder av år samt små albuskar. Mot sjön övergår skogen i vassar 8

9 med insprängd högörtsvegetation. Mot den gamla färjeplatsen i öster finns en hög klipphäll, i övrigt förekommer strödda moränblock ovanpå de gamla sjösedimenten. Vassholmen, sedd från Kolsnaren i norr. Naturvärden Ön har mycket låga naturvärden. Av visst intresse är förekomsten av kantig fetknopp, Sedum sexangulare, växande i ett bestånd på cirka 1,5 m² på en sandfläck mellan bebyggelsen och sumpskogen i norr nästan på gränsen av den röda gränslinjen på kartan ovan. Arten är sällsynt i dessa delar av Sörmland. Hur den kommit till ön är en gåta kanske spridd från trädgården dit den kan ha följt med stenpartiväxter eller som rest från en tidigare betesfas. Arten sågs inte vid besöket i trädgården. Växtplatsen bör i möjligaste mån värnas. Kantig fetknopp ett överraskande inslag i floran på ön. 9

10 Allmänning 300 m V om V.Ålsätter Karta över undersökt område. Grundkarta: Google Earth. Beskrivning ;Mellan de två tomterna Ålsätter 1:112 och 1:113 finns en obebyggd allmänning bevuxen med en tät ogenomtränglig blandskog av al och björk med ett tätt buskskikt av gråvide. I de tätaste snåren är vegetationen på grund av stark beskuggning närmast obefintlig och marken präglas här av nakna dyfläckar och där ljuset silar in skjuter gräs och högörter upp. Vegetationen präglas av näringsrika förhållanden och i den högväxta markfloran märks stora mängder jättebalsamin en invasiv art som möjligen spridits från dumpat växtmaterial samt hallon, kirskål, brännässla och buskar av förvildade arter som häckberberis, häckspirea, parkolvon och svarta vinbär. Tät djungel av viden och enstaka gräs och örter. 10

11 Strandängen mot Kolsnaren är i stark igenväxningsfas efter tidigare strandängsbete. Arter som grenrör och vass dominerar med inslag av örter som fackelblomster, strandlysing, vasstarr och sprängört. Naturvärden Området har naturvärden under genomsnittet och domineras av extremt skuggtåliga igenväxningsarter. På häckspirea fanns galler (angreppsbildningar) av spireabladlus. För friluftslivet är området fullständigt ointressant då vegetationen idag är ogenomtränglig. Några arter att kommentera Inventeringen gick bland annat ut på att hitta naturvårdsarter, det vill säga arter som är fridlysta, rödlistade eller utgör arter i nyckelbiotopsinventeringen, så kallade signalarter. För dokumentationen av området och för att beskriva vegetationens beståndsdelar antecknades även andra arter. Antalet fynd, det vill säga artfynd kopplade till plats uppgår till drygt 400 och är inrapporterade till Artportalen - den nationella databasen för artobservationer ( Svart trolldruva Trolldruvan är signalart i skogsbruket då den ofta förekommer i rika miljöer med lång kontinuitet. På Ruda holmar finns den på flera håll, särskilt i sumpskogen där den utgör ett betydande inslag i vegetationen. Svart trolldruva signalart i skogsbruket. 11

12 Ormbär Ormbär är en tämligen vanlig art, men är klassad som signalart i Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering som indikatorart för näringsrika skogsmiljöer på kalk eller skogar som är lövdominerade eller beskuggade, ofta med viss kontinuitet. Arten växer enstaka över hela Ruda holmar. Hasselmossa Hasselmossan är en mossa som huvudsakligen uppträder i fina lövskogsmiljöer med ädla lövträd och hassel. På Ruda holmar uppträder den fläckvis i kanten av sumpskogen där den växer i markmiljön under lövträden. Blåsippa Denna i Sörmland vanliga art är signalart för nyckelbiotoper i skogsbruket. Endast ett litet bestånd växte på norra delen av Ruda holmar, inte så långt från husen. Indikatorvärdet i detta fall är lågt. Kärrbräken Denna ormbunke är tämligen vanlig men svår att få syn på då den ofta växer i vassbältet på igenväxta strandängar. Den förekommer ganska rikligt kring Ruda holmar. Jättestarr Denna art var tidigare sällsynt men har ökat genom eutrofiering av våra sjöar och stränder och räknas nu som traktvis allmän. Arten är bara känd från fyra platser i Vingåkers kommun. I området växter den vid Vassholmen i Ö delen. Kantig fetknopp Arten är intressant då den brukar indikera artrika torrängsmiljöer på sand eller kalkrika bergarter. Den är mindre allmän men i Vingåkers kommun funnen på ett 20- tal platser. I området växer den på en liten sandfläck på Vassholmen. Backnejlika Backnejlikan är en torrbacksväxt som minskar i odlingslandskapet på grund av igenväxning. Denna solälskande ört växte i ett litet bestånd nära husen på norra delen av Ruda holmar. 12

13 Jättebalsamin Denna ståtliga prydnadsväxt är funnen på 12 växtplatser i Vingåkers kommun. Den är klassad som invasiv, d,v,s, en art som är införd i landet och genom sin spridningskapacitet har förmåga att tränga undan inhemska växtarter. Stora bestånd av jättebalsamin växer längs vägen och in på allmänningen 300 m väster om V. Ålsätter. Spireabladlus Brachycaudus spiraeae Denna bladlus bildar galler på spirea-arter och är tidigare rapporterad två gånger från Sörmland. På allmänningen väster om V. Ålsätter fanns arten på häckspirea. Arten är inte ovanlig, och få rapporter tyder på att den är föga eftersökt och/eller rapporterad. Bäver Bävern förekommer i området men det är okänt om det finns någon boplats. På norra delen av Ruda holmar sågs på några håll bävergnag. Från att ha varit nästan utrotad har bävern i vissa trakter av Sörmland blivit rätt vanlig. Bävern har en viktig roll i landskapet då den reglerar vattenflöden och genom fällning av träd bidrar till att skapa död ved av värde för andra arter, så kallade nedbrytare. Bävergnagd björkstam på Ruda holmar. Bristanalys Inventeringen utfördes i början av augusti, vilket är tidig säsong för många arter svampar och sent med avseende på vissa växter. Bedömningen av naturvärdena grundar sig därmed enbart på det resultat inventeringen för denna tidsperiod kommit fram till. Om ny kunskap om områdets naturvärden skulle komma i dagens ljus innan exploatering sker är det viktigt att möjligheter öppnas för att i ett sent skede av processen kunna ta hänsyn till dessa nya värden. 13

14 Sammanfattande bedömning Området har låga genomsnittliga naturvärden. Endast det igenväxta sundet på Ruda holmar, där det idag växer ett mindre bestånd av sumpskog, har värden över genomsnittet, främst på grund av att det förekommer mycket död ved och den rika förekomsten av trolldruva. Inget av de tre områdena bedöms ha höga värden med avseende på friluftslivet, dels på grund av privatiseringen dels då stränderna i regel är sumpiga eller vassbevuxna. Det tredje området, längs stranden på fastlandssidan, är dessutom så ogenomträngligt att det omöjliggör besök

15 Bilaga Som bilaga följer här en förteckning av de arter som noterades under inventeringen. Totalt 227 arter noterades. Listan är långt ifrån fullständig och utgör endast exempel på vilka arter man kan träffa på i området (numreringen före artnamnen är av teknisk natur och inte relevant för undersökningen).. Kärlväxter (165 arter) 1.Åkerfräken Equisetum arvense L. Vanlig åkerfräken Equisetum arvense subsp. arvense 12.Sjöfräken Equisetum fluviatile L. 43.Stensöta Polypodium vulgare L. 34.Örnbräken Pteridium aquilinum (L.) KUHN Taigaörnbräken Pteridium aquilinum subsp. latiusculum (DESV.) HULTÉN 15.Kärrbräken Thelypteris palustris SCHOTT 16.Hultbräken Phegopteris connectilis (MICHX.) WATT 57.Skogsbräken Dryopteris carthusiana (VILL.) H. P. FUCHS 58.Träjon Dryopteris filix-mas (L.) SCHOTT 29.Ekbräken Gymnocarpium dryopteris (L.) NEWMAN 410.Majbräken Athyrium filix-femina (L.) ROTH 411.Ekorrbär Maianthemum bifolium (L.) F. W. SCHMIDT 112.Getrams Polygonatum odoratum (MILL.) DRUCE 613.Liljekonvalj Convallaria majalis L. 314.Svärdslilja Iris pseudacorus L. 415.Ormbär Paris quadrifolia L. 216.Svalting Alisma plantago-aquatica L. 117.Dyblad Hydrocharis morsus-ranae L. 118.Gräsnate Potamogeton gramineus L. 119.Gäddnate Potamogeton natans L. 120.Trubbnate Potamogeton obtusifolius MERT. & W. D. J. KOCH 121.Ålnate Potamogeton perfoliatus L. 122.Gles igelknopp Sparganium emersum REHMANN 123.Smalkaveldun Typha angustifolia L. 124.Bredkaveldun Typha latifolia L. 225.Ängsfryle Luzula multiflora (EHRH.) LEJ. Vanlig ängsfryle Luzula multiflora subsp. multiflora 126.Veketåg Juncus effusus L. 527.Vasstarr Carex acuta L. 128.Vispstarr Carex digitata L. 229.Bunkestarr Carex elata ALL. 130.Grusstarr Carex hirta L. 231.Pillerstarr Carex pilulifera L. 132.Slokstarr Carex pseudocyperus L. 133.Jättestarr Carex riparia CURTIS 134.Skogssäv Scirpus sylvaticus L. 135.Berggröe Poa compressa L. 336.Lundgröe Poa nemoralis L. 15

16 137.Ängsgröe Poa pratensis L. Smalgröe Poa pratensis subsp. angustifolia (L.) GAUDIN 138.Ängsgröe Poa pratensis L. Vanligt ängsgröe Poa pratensis subsp. pratensis 539.Vass Phragmites australis (CAV.) TRIN. EX STEUD. 140.Hårdsvingel Festuca brevipila R. TRACEY 341.Fårsvingel Festuca ovina L. 242.Rödsvingel Festuca rubra L. Vanlig rödsvingel Festuca rubra subsp. rubra 443.Piprör Calamagrostis arundinacea (L.) ROTH 844.Grenrör Calamagrostis canescens (WEBER) ROTH 245.Bergrör Calamagrostis epigejos (L.) ROTH 246.Rödven Agrostis capillaris L. 147.Krypven Agrostis stolonifera L. 148.Rörflen Phalaris arundinacea L. Vanlig rörflen Phalaris arundinacea var. arundinacea 249.Jättegröe Glyceria maxima (HARTM.) HOLMB. 550.Bergslok Melica nutans L. 151.Tuvtåtel Deschampsia cespitosa (L.) P.BEAUV. Vanlig tuvtåtel Deschampsia cespitosa subsp. cespitosa 252.Kruståtel Avenella flexuosa (L.) DREJER Vanlig kruståtel Avenella flexuosa subsp. flexuosa (L.) DREJER 253.Gul näckros Nuphar lutea (L.) SM. 154.Vit näckros Nymphaea alba L. 155.Vattenpilört Persicaria amphibia (L.) DELARBRE 256.Vattenskräppa Rumex hydrolapathum HUDS. 157.Hönsarv Cerastium fontanum BAUMG. Hårig hönsarv Cerastium fontanum var. vulgare (HARTM.) M. B. WYSE JACKS. 158.Backnejlika Dianthus deltoides L. 159.Skogsnarv Moehringia trinervia (L.) CLAIRV. 160.Krypnarv Sagina procumbens L. 161.Såpnejlika Saponaria officinalis L. 162.Våtarv Stellaria media (L.) VILL. Vanlig våtarv Stellaria media var. media 663.Svart trolldruva Actaea spicata L. 164.Akleja Aquilegia vulgaris L. 165.Blåsippa Hepatica nobilis SCHREB. 166.Smörblomma Ranunculus acris L. Vanlig smörblomma Ranunculus acris subsp. acris 167.Revsmörblomma Ranunculus repens L. 168.Häckberberis Berberis thunbergii DC. 269.Kärleksört Hylotelephium telephium (L.) H. OHBA Vanlig kärleksört Hylotelephium telephium subsp. maximum (L.) H. OHBA 170.Kaukasiskt fetblad Phedimus spurius (M. BIEB.) `T HART 171.Gul fetknopp Sedum acre L. 172.Kantig fetknopp Sedum sexangulare L. 173.Måbär Ribes alpinum L. 274.Svarta vinbär Ribes nigrum L. 275.Trädgårdsvinbär Ribes rubrum L. 176.Axslinga Myriophyllum spicatum L. 277.Pors Myrica gale L. 16

17 778.Klibbal Alnus glutinosa (L.) GAERTN. 679.Vårtbjörk Betula pendula ROTH 880.Glasbjörk Betula pubescens EHRH. Vanlig glasbjörk Betula pubescens subsp. pubescens 881.Skogsek Quercus robur L. 282.Brännässla Urtica dioica L. Ogräsnässla Urtica dioica subsp. dioica var. dioica L. 283.Smultron Fragaria vesca L. 284.Älggräs Filipendula ulmaria (L.) MAXIM. 485.Kråkklöver Comarum palustre L. 386.Sötkörsbär Prunus avium (L.) L. 187.Krikon/plommon Prunus domestica L. Plommon Prunus domestica subsp. domestica L. 288.Gåsört Argentina anserina (L.) RYDB. Vanlig gåsört Argentina anserina subsp. anserina 389.Stenbär Rubus saxatilis L. 590.Hallon Rubus idaeus L. 891.Rönn Sorbus aucuparia L. Vanlig rönn Sorbus aucuparia subsp. aucuparia L. 192.Häckspirea Spiraea salicifolia L. 793.Brakved Frangula alnus MILL. 194.Vitklöver Trifolium repens L. 195.Kråkvicker Vicia cracca L. 196.Häckvicker Vicia sepium L. 197.Sparvnäva Geranium pusillum L. 198.Stinknäva Geranium robertianum L. Vanlig stinknäva Geranium robertianum var. robertianum 899.Asp Populus tremula L Sälg Salix caprea L. Vanlig sälg Salix caprea subsp. caprea 6101.Gråvide Salix cinerea L. Vanligt gråvide Salix cinerea subsp. cinerea 1102.Kärrviol Viola palustris L Skogsviol Viola riviniana RCHB Äkta johannesört Hypericum perforatum L Skogslönn Acer platanoides L Fackelblomster Lythrum salicaria L Amerikansk dunört Epilobium adenocaulon HAUSSKN Vit dunört Epilobium ciliatum RAF Mjölke Chamaenerion angustifolium (L.) SCOP Jättebalsamin Impatiens glandulifera ROYLE 1111.Klotpyrola Pyrola minor L Vitpyrola Pyrola rotundifolia L Blåbär Vaccinium myrtillus L Lingon Vaccinium vitis-idaea L Ljung Calluna vulgaris (L.) HULL 2116.Penningblad Lysimachia nummularia L Topplösa Lysimachia thyrsiflora L Strandlysing Lysimachia vulgaris L Skogsstjärna Lysimachia europaea (L.) U. MANNS & ANDERB Gullviva Primula veris L. 17

18 1121.Stormåra Galium mollugo L Vattenmåra Galium palustre L. Vanlig vattenmåra Galium palustre var. palustre 1123.Snårvinda Calystegia sepium (L.) R. BR. Vit snårvinda Calystegia sepium subsp. sepium 1124.Snårvinda Calystegia sepium (L.) R. BR. Skär snårvinda Calystegia sepium subsp. spectabilis BRUMMITT 3125.Besksöta Solanum dulcamara L Potatis Solanum tuberosum L Syren Syringa vulgaris L Brunört Prunella vulgaris L Strandklo Lycopus europaeus L Frossört Scutellaria galericulata L Knölsyska Stachys palustris L Praktbetonika Betonica macrantha K. KOCH 3133.Flenört Scrophularia nodosa L Ängskovall Melampyrum pratense L Ängskovall Melampyrum pratense L. Vanlig ängskovall Melampyrum pratense var. pratense 2136.Fingerborgsblomma Digitalis purpurea L Ärenpris Veronica officinalis L Hundkäx Anthriscus sylvestris (L.) HOFFM Sprängört Cicuta virosa L Kärrsilja Peucedanum palustre (L.) MOENCH 2141.Vattenmärke Sium latifolium L Kirskål Aegopodium podagraria L Druvfläder Sambucus racemosa L Parkolvon Viburnum lantana L Olvon Viburnum opulus L Stor blåklocka Campanula persicifolia L Knölklocka Campanula rapunculoides L Liten blåklocka Campanula rotundifolia L. Backblåklocka Campanula rotundifolia subsp. rotundifolia 1149.Röllika Achillea millefolium L. Vanlig röllika Achillea millefolium subsp. millefolium 2150.Kärrtistel Cirsium palustre (L.) SCOP Vägtistel Cirsium vulgare (SAVI) TEN Styvfibblor Hieracium sect. Tridentata (FR.) ARV.-TOUV Hagfibblor Hieracium sect. Vulgata (GRISEB.) WILLK. & LANGE 6154.Flockfibbla Hieracium umbellatum L Skogssallat Lactuca muralis (L.) GAERTN Prästkrage Leucanthemum vulgare LAM Gråfibbla Pilosella officinarum F. W. SCHULTZ & SCH. BIP. Vanlig gråfibbla Pilosella officinarum subsp. officinarum 1158.Bergkorsört Senecio sylvaticus L Kanadensiskt gullris Solidago canadensis L Renfana Tanacetum vulgare L. Vanlig renfana Tanacetum vulgare f. vulgare 2161.Höstfibbla Scorzoneroides autumnalis (L.) MOENCH Vanlig höstfibbla Scorzoneroides autumnalis var. autumnalis 18

19 1162.Äkta förgätmigej Myosotis scorpioides L. Bäckförgätmigej Myosotis scorpioides subsp. scorpioides 8163.Gran Picea abies (L.) H. KARST. Vanlig gran Picea abies subsp. abies 4164.Tall Pinus sylvestris L. Vanlig tall Pinus sylvestris var. sylvestris 6165.En Juniperus communis L. Vanlig en Juniperus communis var. communis Mossor (11) Antal fynd 2166.Kvastmossa Dicranum scoparium HEDW Lundpraktmossa Plagiomnium cuspidatum (HEDW.) T. KOP Hasselmossa Eurhynchium angustirete (BROTH.) T.J.KOP Husmossa Hylocomium splendens (HEDW.) SCHIMP Väggmossa Pleurozium schreberi (BRID.) MITT Kransmossa Rhytidiadelphus triquetrus (HEDW.) WARNST Palmmossa Climacium dendroides (HEDW.) F.WEBER & D.MOHR 2173.Cypressfläta Hypnum cupressiforme HEDW Aspmossa Pylaisia polyantha (HEDW.) SCHIMP Råttsvansmossa Isothecium alopecuroides (LAM. EX DUBOIS) ISOV Skogsbjörnmossa Polytrichastrum formosum (HEDW.) G.L.SM. Lavar (3) Antal fynd 1177.Hattlav Baeomyces rufus (HUDS.) REBENT Asplav Lecidella elaeochroma (ACH.) M.CHOISY 1179.Färglav Parmelia saxatilis (L.) ACH. Svampar (40) Antal fynd 1180.Lönntjärfläck Rhytisma acerinum (PERS.:FR.) FR Slätnästing Diatrype stigma (HOFFM.:FR.) FR Björknästing Diatrypella favacea (FR.:FR.) CES. & DE NOT Rönndyna Biscogniauxia repanda (FR.:FR.) KUNTZE 2184.Aspsopp Leccinum aurantiacum (BULL.) GRAY 1185.Björksopp Leccinum scabrum (BULL.:FR.) GRAY 1186.Gallsopp Tylopilus felleus (BULL.:FR.) P.KARST Pluggskivling Paxillus involutus (BATSCH:FR.) FR Sandsopp Suillus variegatus (SW.:FR.) KUNTZE 1189.Strecknagelskivling Clitocybula platyphylla (PERS.:FR.) MALENÇON & BERTAULT 1190.Hjulbrosking Marasmius rotula (SCOP. : FR.) FR Blek ostronmussling Pleurotus pulmonarius (FR. : FR.) QUÉL Sommarmusseron Melanoleuca strictipes (P. KARST.) MURRILL 19

20 1193.Laxskivling Laccaria laccata (SCOP. : FR.) BERK. & BROOME 2194.Vitspröding Psathyrella candolleana (FR.:FR.) MAIRE 1195.Toppvaxskivling Hygrocybe conica (SCOP. : FR.) P. KUMM Brun kamskivling Amanita fulva FR Rodnande flugsvamp Amanita rubescens PERS.:FR Vitgul flugsvamp Amanita citrina (SCHAEFF) PERS Blek taggsvamp Hydnum repandum L.:FR Sprängticka Inonotus obliquus (PERS. : FR.) PILÁT 2201.Svart eldticka Phellinus nigricans (FR.) P. KARST Aspticka Phellinus tremulae (BONDARTSEV) BONDARTSEV & BORISOV IN BOND 1203.Klibbticka Fomitopsis pinicola (SW.:FR.) P.KARST Björkticka Piptoporus betulinus (BULL. : FR.) P. KARST Mjölkticka Postia tephroleuca (FR.: FR.) JÜLICH 3206.Fnöskticka Fomes fomentarius (L.: FR.) J. KICKX F Rotticka Heterobasidion annosum (FR.) BRES Tätskinn Peniophora incarnata (PERS.:FR.) P.KARST Kamferriska Lactarius camphoratus (BULL.:FR.) FR Skogsriska Lactarius trivialis (FR.:FR.) FR Gråriska Lactarius vietus (FR.:FR.) FR Skarp svedkremla Russula acrifolia ROMAGN Gulkremla Russula claroflava GROVE 1214.Stinkkremla Russula foetens PERS.:FR Mandelkremla Russula integra (L.) FR Röd ekkremla Russula pseudointegra ARNOULT & GORIS 2217.Kantkremla Russula vesca FR Raggskinn Stereum hirsutum (WILLD.:FR.) PERS Trollsmör Fuligo septica (L.) F. H. WIGG. Ryggradslösa djur (7) Antal fynd Brachycaudus spiraeae BÖRNER, Björkrullvivel Deporaus betulae (LINNAEUS, 1758) Aulacidea hieracii (LINNAEUS, 1758) 1223.Rapsfjäril Pieris napi (LINNAEUS, 1758) 2224.Citronfjäril Gonepteryx rhamni (LINNAEUS, 1758) 2225.Påfågelöga Aglais io (LINNAEUS, 1758) Macrodiplosis pustularis (BREMI, 1847) Andra däggdjur (1) Antal fynd 1227.Bäver Castor fiber LINNAEUS,