MAT OCH MILJO POLICY FÖR MÅLTIDS VERKSAMHETEN I HALLSBERGS KOMMUN.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAT OCH MILJO POLICY FÖR MÅLTIDS VERKSAMHETEN I HALLSBERGS KOMMUN."

Transkript

1 .. MAT OCH MILJO POLICY FÖR MÅLTIDS VERKSAMHETEN I HALLSBERGS KOMMUN. Inlednin2 l Hallsbergs kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och med rätt sammansättning, får att vi ska må bra och kunna prestera i förskola, skola och i arbetslivet. Maten är dessutom viktig får att nå god livskvalitet och goda resultat inom vård och omsorg. Att äta tillsammans har en stark pedagogisk, social och kulturell funktion. I vår kommun vill vi erbjuda gästerna lustfyllda måltider som ger hälsa och hållbar utveckling. Dessutom medfår produktion och konsumtion av mat påverkan på klimatet, på miljön i landskapet och på arbetsförhållandena och hälsan hos dem som producerar maten. Genom medvetna val kan vi påverka alla dessa aspekter i en positiv riktning. Vision Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö. Policy l ett folkhalsoperspektiv är det viktigt att: Måltiden är en positiv helhetsupplevelse som ger näring, stimulans, tidför avkoppling och trevlig samvaro. Maten som serveras tillagas av säkra råvaror med hög livsmedelshygienisk kvalitet, den är väl sammansatt, och tillgodoser olika behov. Det finns tillfälle till dialog och inflytande samt möjlighet att påverka måltiden och dess miljö. Kommunen ska i sin måltidsverksamhet ta ansvar och hänsyn till miljön. Syfte Policyn ska vara ett instrument får ett målinriktat arbete gällande kost- och livsmedelsfrågor i kommunen. Bidra till att kommunikation, samverkan och medvetenhet inom området ska öka. Stärka matens betydelse i Hallsbergs kommuns egna verksamheter får att öka attraktionskraften. Bidra till en hållbar kommun med friska medborgare. Verka får att alla Hallsbergs kommuns matinköp blir mer hållbara; ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Policyn rör hållbar utveckling och mat godkändes vid Hallsbergs kommuns fullmäktiges sammanträde (datum ). Den ska tillämpas i och av de verksamheter i Hallsbergs kommun som upphandlar, beställer, tillagar och serverar mat och dryck. Policyn gäller även rår cafeterior och fritidsanläggningar, samt då man upphandlar måltidslösningar. Miljö/Hållbar utvecklin2 Definitioner Det finns några olika vedertagna definitioner av hållbar utveckling" en utveckling som

2 till fred ställ er dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov "Hållbar utveckling är inte ett svar utan en dialog och process som kräver arbete, kompromisser och en vilja till förändring" ( Robert W. Kates 2005 ) Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. För att utvecklingen ska vara hållbar måste den vara det ur tre ömsesidigt beroende dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. Ekonomisk hållbarhet kan, till exempel, vara att vi ska minska svinnet och hålla oss inom avtalet. Social hållbarhet är att alla ska ha lika rätt till bra och hälsosam mat i Hallsbergs kommuns verksamheter samt att maten ska produceras på ett etiskt hållbart sätt. Ekologisk hållbarhet betyder att matproduktionen ska orsaka så lite negativ inverkan på miljön och klimatet som möjligt. God ekonomi, god folkhälsa och livskraftig miljö är faktorer som är en förutsättning för en hållbar utveckling. Detta möjliggörs genom att följa "Ät S.M.A.R.T.-modellen" som förenar hälsa och miljö. Modellen är framtagen av Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting med stöd från Konsumentverket och Livsmedelsverket och grundar sig på forskning inom miljö och hälsoområdet. Ät S.M.A.R.T. bygger på de svenska näringsrekommendationerna i kombination med de svenska miljörnålen. S.M.A.R. T. står för Större andel vegetabilier Mindre andel tomma kalorier Andelen ekologiskt ökas Rätt kött, rätt grönsaker Transportsnålt Se bilagal ) Ät S.M.A.R.T.-modellen. Hälsa Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Fördelningen av måltiderna. och måltidernas näringskvalitet och energiinnehåll är av stor betydelse såväl inom förskola och skola som inom äldreomsorg. Den är av stor betydelse för att förebygga undernäring, speciellt vid tuggoch svälj svårigh eter. Ett dåligt näringstillstånd gör att risken för sjukdomar ökar. En bra sammansatt mat för alla barn i skola och förskola ger goda förutsättningar för inlärning. En god måltid är ofta dagens höjdpunkt inom vård och omsorg. Matens stora betydelse bör vägas in så att maten värdesätts och tillräckliga resurser avsätts för att hålla en hög och säker matkvalitet. Mål Att följa Ät S.M.A.R.T.-modellen. All mat som serveras ska uppfylla högt ställda krav på livsmedelssäkerhet för att undvika att smitta sprids med mat och dryck. Maten ska tillagas från grunden, från så oberedd råvara som möjligt. Det ska vara så kort tid som möjligt mellan tillagning och servering. Svinnet i köken ska minimeras. Tallrikssvinnet ska minimeras. Kökens personal ansvarar för åtgångsstatistik och god planering av tillagning, beställning och servering. Personal vid mottagningskök och avdelningar ansvarar för att tillagningsköken får information om för mycket eller för lite mat. Skol- och förskolepersonal ansvarar för att lära barnen att inte ta mer mat än vad som äts upp och för att barnen och ungdomarna har kunskap och förståelse för, och insikt i varför mat inte ska slängas. Matsedeln ska säsongsanpassas, så att maträtter och livsmedel väljs utifrån tillgänglighet, detta gäller framförallt färska grönsaker. Andelen vegetabilier ska ökas i maten. Kökspersonalen ansvarar för att grönsakerna serveras på lämpligt sätt. Förskole- och

3 skolpersonal får att lära barn/elever att äta grönsaker, utbilda och ge insikt i varfår det är viktigt att äta grönsaker. Vid äldreomsorgens boenden ska mängden grönsaker inte ökas. Andelen ekologiska livsmedel och när det gäller nötkött även naturbeteskött samt MSCmärkt fisk, ska 2013 uppgå till minst 25% av det totala inköpsvärdet. Fisk ska så långt det är möjligt väljas från Världsnaturfondens gröna lista. Rödlistad fisk ska inte serveras. Närproducerade och svenska livsmedel ska väljas i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn taget till bland annat livsmedelsavtalen. Måltiderna inom kommunen ska vara näringsbalanserade och uppfylla svenska näringsrekommendationerna (SNR). Kommunen bör senast år 2014 erbjuda skoleleverna två rätter att välja mellan, samt ett vegetariskt alternativ, varje dag. Möjligheten att välja mellan två rätter ska utvecklas inom äldreomsorgens område. Barn, elever och omsorgstagare ska ha tillräckligt med tid och ges möjlighet att äta i trivsam och lugn måltidsmiljö. Kvaliteten på maten och måltidsmiljön ska följas upp regelbundet, via enkäter, matråd och kostom budsträffar. Riktlinjer för äldreomsorgen. Maten ska ses som en del av den medicinska vården och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning som annan vård. Kommunen ska följa de nationella riktlinjerna "Råd om bra mat i äldreomsorgen" och "Mat och näring får sjuka inom vård och omsorg", som Livsmedelsverket ger ut, samt de kompletterande riktlinjer som socialnämnden beslutar om. Måltidsordning Allmän kost får sjuka (A-kost) är grundkost inom vård och omsorg. För matgäster med heldagsomsorg erbjuds tre huvudmål och tre mellanmål per dag. En dagsportion inom vård och omsorg innehåller: frukost gröt/ välling/ fil! yoghurt, kokt ägg, hårt och mjukt bröd, bordsmargarin, två sorters pålägg, mjölk, kaffe/ te, juice. mellanmål kaffe/te, frukt- eller bärdryck! välling/ yoghurt/ fil, smörgås/ smörgåsråni kex. (Innehållet anpassas till om mellanmålet serveras före eller efter frukost) middag potatis/ ris/ pasta, grönsaker/ rotfrukter, kött! fisk! Tagel! ägg/ vegetariskt alternativ, bröd, bordsmargarin, måltidsdryck (vatten/ frukt- eller bärdryck!lättöl/ mineralvatten/ mjölk), dessert. mellanmål kaffe/ tel annan dryck se ovan, smörgås/ enkelt vetebröd/ kex/ skorpa/ hemlagad näringsdryck! frukt! glass/ frukt- eller bärsoppa. kvällsmat varmrätt, hårt bröd, bordsmargarin, måltidsdryck. mellanmål välling/ mjölk! choklad/ yoghurt, enkelt bröd, kaffe/ te. Dagens fårsta mellanmål frukost. kan serveras mellan frukost och middag eller före Nattfastan ska ej överstiga J J timmar.

4 Riktlinjer for skola, förskola och fritidshem. Livsmedelsverkets "Råd får bra mat i förskolan" och "Råd får bra mat i skolan" ligger till grund får planering och måltidsverksamhet inom skolor, förskolor och fritidshem. Näringsrekommendationerna utgår från att barn har olika behov av energi och näring i olika åldrar. Barn ska steg får steg bölja äta "vuxenmat" och de ska lära sig vad som ingår i olika typer av måltider, det innebär att inom barnomsorgen ska samma mat serveras till alla. Måltidsordning Skollunchen ska schemaläggas till regelbundna lunchtider, mellan klockan 11 och 13. För stora variationer i tid innebär att många blir trötta och okoncentrerade. Skolmåltiden ska ge 25-30% av dagsbehovet. Förskolor och fritidshem ska vid heltidsplacering, ge barnen 70% av dagens behov av energi och näringsämnen. Måltidsordningen fårutsätter att hemmet kompletterar med minst en måltid, som motsvarar kvällsmål/middag och mellanmål. Förskolelunch och skollunch innehåller: Potatis/ ris/ pasta/ matkorn Kött/ fisk/ ägg! vegetariskt alternativ Olika sorters hårt bröd, bordsmargarin Soppor kompletteras med mjukt bröd och pålägg/ frukt/ matig efterrätt Mjölk och vatten Råkost ibland tillägg av varma grönsaker Salladsbuffen vid skolorna ska innehålla minst åtta olika sorters grönsaker/grönsaksblandningar eller frukt, två med inriktning på C-vitamin och två med inriktning på kostfiber, samt vara årstidsanpassad. Grunden ska bestå av rotsaker och kål. En sallad kan med fårdel vara matigare med t.ex pasta, potatis, ris eller matkorn. Baljväxter, bönor, linser eller kikärtor bör finnas med i någon form varje dag. Färgvalet är viktigt och bör beaktas och vara varierat. Förskolorna ska erbjudas två sorters sallad och oftare kokta grönsaker. Vid mellanmålet ligger tonvikten på grovt bröd, mjölk/mjölkprodukter och frukt/ grönsak/ bär. Målti ds milj Ö Måltidsmiljön ska vara positiv och rogivande. Den pedagogiska måltiden har här en viktig uppgift. Antalet elever som äter samtidigt begränsas efter antalet sittplatser och serveringstider. Maten ska serveras och dukas fram på ett trevligt sätt så att den är aptitretande. Pedagogisk måltid är en arbetsuppgift i verksamheten där personalen aktivt deltar genom att: Skapa en god gemenskap runt matbordet Skapa goda kostvanor Skapa god ordning i samband med måltidssituationen. Vara en god förebild och inspirera barn/elever att äta av alla komponenter. Den pedagogiska måltiden ska ge barnen en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Måltiden är ett bra tillfålle att lära känna olika livsmedel och matkulturer. Särskilt viktigt är att de vuxna, som äter pedagogiska måltider, har en professionell inställning till mat samt vid varje tillfålle som ges, utvecklar barns nyfikenhet kring kost.

5 Ansvarsfördelning Det ska vara en tydlig ansvarsfördelning för olika funktioner och yrkeskategorier gällande mat och måltider. Den som är livsmedelsföretagare ansvarar för att verksamheten följer livsmedelslagstiftningens regel verk om säker mat och redlig hantering. Kommunstyrelsen har ansvar för kommunens strategi gällande kostverksamhet. Kommunstyrelsen är livsmedelsföretagare i livsmedelslagens mening för tillagninskök och mottagningskök, som drivs av Måltidsavdelningen. Måltidschefen/Kostchefen som tillika är kostekonom ansvarar för planering, livsmedelsupphandling, matsedlar, matproduktion, tillagningskök och mottagningskök inom Måltidsavdelningen och att maten motsvarar de nationella kvalitetskraven avseende näringsinnehåll. Kostchefen ansvarar också för att produktionen överensstämmer med produktansvarslagen och, tillsammans med mottagande enheter, att upföljning och utvärdering sker, samt att ge vägledning vid val av mat. Måltidspersonalen ansvarar för att producera god, vällagad och säker mat inom de normer som gäller vid måltidsavdelningen. Personal som även serverar ansvarar för att kunna ge information till gästen om vad som serveras och för att det är snyggt och trevligt i servering och matsal. Socialnämnden är livsmedelsföretagare för mottagningskök inom dess område. Kostbehandling kan vara en medicinsk åtgärd och omfattas då av Hälso- och sjukvårdslagen, eller; den kan betraktas som omvårdnadsåtgärd och omfattas då av Socialtjänstlagen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering gäller även nutrition (mat, näring) Verksamhetschef är kvalitetsansvarig, och ansvarar för att system för egenkontroll finns. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, har ansvar för kvalitet och säkerhet även gällande nutritionen i kommunen. Sjuksköterska har ansvar för medicinsk behandling och uppföljning, omvårdnadsansvar och för att identifiera problem med mat- och vätskeintag samt för att skriftlig beställning på rätt och aktuell kost skickas till kök och även finns på avdelning. Biståndshandläggare beslutar om insatser gällande mathållning. Vårdpersonalen tillför patienten mat och vätska, rapporterar avvikelser, och utför medicinska eller specifika nutritionsuppgifter. Vårdpersonalen beställer mat och tar över ansvaret för maten i samband med avhämtning från köket. Vårdpersonalen ansvarar även för att rätt kost serveras till enskilda vårdtagare, samt att måltiden serveras på ett aptitligt sätt. Det är också vårdpersonalen som ska hålla kontakt med köket angående mängden mat. Kultur- och utbildningsnämnden är livsmedelsföretagare för förskolor med mottagningskök och fritidshem. Rektor/ verksamhetsansvarig har övergripande ansvar för att arbetet på skolan/ förskolan samordnas mot uppsatta mål, inklusive det hälsofrämjande perspektivet, och ansvarar för att system för

6 egenkontroll finns inom mottagningsfårskolor och fritidsverksamhet. Rektor/ verksamhetsansvarig ansvarar får att de kompletterande måltiderna, frukost och mellanmål, inom fårskolor och fritidshem, följer de nationella riktlinjerna. Samt får att lunchtider och pedagogiska måltider planeras på ett sådant sätt att Hallsbergs kommuns policy får mat kan uppfyllas. Läraren och förskoleläraren ansvarar får att främja bra matvanor. För att lagen om näringsriktig mat till barnen ska kunna uppfyllas krävs att fårskola och skola lär barnen att äta rätt och enligt tallriksmodellen. Skolhälsovården är en nödvändig resurs i skolans hälsoarbete, som har ansvar som kunskapsförmedlare, samt får att bidra till att utveckla och följa upp skolans hälsopolicy och kommunicera direkt med både barn, skolans personal och föräldrar, Skolhälsovården ansvarar också får att köken får riktiga och aktuella intyg får elever som behöver specialkost. Vid fårskolan ansvarar barnomsorgspersonal tillsammans med förälder och kökspersonal (skrivs under av förälder) får att köket får intyg gällande specialkoster d.v.s. om intyg inte redan finns från läkare, dietist eller barnavård. Skolcafeterian ansvarar får att föregå med gott exempel i sin verksamhet, samt främja en sund ]j vsstil. Genomtörande För att policyn ska kunna genomfåras och målen nås krävs ett engagemang i hela kommunens organisation. Det ställer också höga krav på dialog, kommunikation och utbildning. Utbildning framförallt får måltidspersonalen, men också får skol-och förskolepersonal och äldreom sorgspersonal. Hela Hallsbergs kommuns organisation har ett gemensamt ansvar för att policyn för hållbar utveckling och mat blir verklighet. Policyn ska uppgraderas av kostchefen en gång under varje mandatperiod, lämpligen fårsta kvartalet efter nyval. Bilaga 1) Ät S.M.A.R.T.-modellen Bilaga 2) Tallriksmodellen med kommentarer.

7 Ät S.M.A.R.T.-modellen Bilaga l) S. STÖRRE ANDEL VEGETABILIER. Köttkonsumtionen i Sverige ökade med mer än 35% mellan 1990 och Det går åt mycket mer resurser får att producera kött än att producera vegetabilier. Dessutom är utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser betydligt högre per kilo får kött än får vegetabilier. En del av köttet bör bytas ut mot grönsaker gärna baljväxter som ärtor, bönor och linser. Vi ska följa tallriksmodellen för att få väl sammansatta måltider som är bra för både hälsan och miljön. M. MINDRE TOMMA KALORIER Tomma kalorier är mat som innehåller mycket energi, men inte ger oss näring och vitaminer. De tomma kalorierna orsakar fårutom hälsoproblem även onödiga negativa miljöeffekter. Inom vården är behovet av energi- och näringstät mat ofta stort får att förebygga undernäring. Maten ska vara näringstät och innehålla så få tomma kalorier som möjligt. Cafeterior som vänder sig till barn och unga ska ha ett brett utbud av hälsosamma alternativ till läsk och godis. Maten inom vården ska anpassas så att fel- och undernäring förebyggs. A. ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Inom ekologisk produktion tar man större djurhänsyn och väldigt få tillsatser är tillåtna. Miljömärkt (t.ex KRAVoch MSC-märkt) fisk kommer från hållbara bestånd och är fångad med skonsamma metoder. År 2013 ska minst 25% av all mat som serveras eller beställs av Hallsbergs kommun vara ekologisk eller om nötkött, närproducerat naturbeteskött (Miljömärkt fisk räknas in i andelen ekologisk mat) R. RÅ TT KÖTT, RÅ TT GRÖNSAKER Produktion av lamm- och nötkött innebär stora utsläpp av växthusgaser, samtidigt som betande idisslare bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Produktion av kyckling och griskött ger lägre utsläpp av växthusgaser än produktion av nötkött. Dessa djurslag äter dock spannmål och högvärdigt protein som vi människor skulle kunna äta direkt, vilket är ineffektivt utnyttjande av resurserna. Ur hälsosynpunkt är kött en viktig källa får järn, zink och vitamin B 12, får att fylla dessa behov behövs inga stora mängder kött. Intag av får stora mängder kött är inte bra ur hälssynpunkt. Konsumtionen av alla sorters kött ska minska. Det kött som köps in ska av miljö- och djuretiska skäl, om möjligt, vara ekologiskt producerat alternativt närproducerat naturbeteskött. Vi behöver äta mycket grönsaker och frukt. Grövre grönsaker, Lex broccoli, kål, lök, morötter och andra rotfrukter ger mycket näring och är billiga. De är också mer resurssnåla och klimatsmarta vid framställning än t.ex gurka och tomat. Inom Hallsbergs kommun ska vi köpa mer grövre grönsaker. Grönsaksinköpen ska också, så långt det är möjligt, följa säsongerna. T. TRANSPORTSNÅLT Många livsmedel transporteras långt innan de når kunden. Avstånd, transporteffektivitet, bränsle m.fl. faktorer har betydelse får den miljö- och klimatpåverkan som transporterna har.

8 ,. \\ or " -~. mjölk främjanae

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Innehåll: Matens betydelse mer än ett mål mat sid 5 Policy för hållbar utveckling och mat sid 9 Från policy till verklighet sid 27 Matens betydelse

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kostpolicy för Ronneby kommun. 1. Syfte. Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål mat i Ronneby

Kostpolicy för Ronneby kommun. 1. Syfte. Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål mat i Ronneby Författningssamling Kostpolicy Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2013-01-01 Antagen: KF 355/2012. Kostpolicy för Ronneby kommun Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostprogram. Askersunds kommun. Matens betydelse mer än ett mål mat

Kostprogram. Askersunds kommun. Matens betydelse mer än ett mål mat Kostprogram Askersunds kommun Matens betydelse mer än ett mål mat Bakgrund Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla och är helt nöd vändig, i rätt mängd och med rätt sammansättning, för att vi

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Hållbara måltider i Trosa kommun

Hållbara måltider i Trosa kommun 2012-10-08 Hållbara måltider i Trosa kommun www.trosa.se Vision Trosa kommun erbjuder Sveriges bästa offentliga måltider där matglädjen, människan och miljön står i centrum. Inledning Ett hållbart samhälle

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun Datum 2011-05-19 Brevnr/Diarienr Sida 1 Handläggare: Eva Södergård Bildningsförvaltningen Kostenheten Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun Avser de kommunala köken,

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM

KOSTPOLITISKT PROGRAM Hörby 2011-12-27 KOSTPOLITISKT PROGRAM Mål Riktlinjer Hörby kommun 242 80 Hörby Tel: 0415-180 00 Besöksadress: Ringsjövägen 4 Fax: 0415-181 08 social@horby.se www.horby.se 2 Kostpolitiskt program Inriktningsmål

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Kostpolicy. Kostpolicy för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola i Tranås kommun

Kostpolicy. Kostpolicy för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola i Tranås kommun Kostpolicy Kostpolicy för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola i Tranås kommun Avsändare/Avdelning Samhällsbyggnadsförvaltningen, kostavdelningen Fastställd av Kommunfullmäktige 43, 2013-02-04

Läs mer

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun

Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-27 Struktur för kostpolitiskt program med policy och riktlinjer avseende kvalitet för måltider inom förskola, skola, vård och omsorg i Habo kommun

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program för Katrineholms kommun Antaget i Katrineholms Kommunfullmäktige 2009-03-16 38 Text: Kostchef Camilla Wiström, Kostservice, i samarbete med Kommundietist Karin Engvall, Äldreomsorgen,

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

MÅLTIDSPOLICY. Med målsättningen att bli den bästa måltidskommunen

MÅLTIDSPOLICY. Med målsättningen att bli den bästa måltidskommunen MÅLTIDSPOLICY Med målsättningen att bli den bästa måltidskommunen Varför en måltidspolicy? Foto: Mats Roslund Lisa Larsson Grafisk formgivning: Lisa Larsson Kommunikationsenheten April 2015 Måltidspolicyn

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Hur ska mat och måltider vara i kommunen? Måltiden är en hälso- och trivselfaktor. Måltiden har betydelse för prestationer och välbefinnande.

Hur ska mat och måltider vara i kommunen? Måltiden är en hälso- och trivselfaktor. Måltiden har betydelse för prestationer och välbefinnande. Kök och kontaktpersoner Kök Sjöängsskolan : Gun Haglund, 0583-812 22 Kök Närlundaskolan kök: Ann-Christine Svallin, 0583-812 59 Kök Norra Bergens äldreboende: Susanne Danielsson,/ Eva Brohmé, 0583-812

Läs mer

Smarta skolkaféer i Halland

Smarta skolkaféer i Halland Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt

Läs mer

för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet.

för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet. för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet. Måltidsprogrammet för Göteborgs Stad är framtaget på uppdrag och beslutat av Göteborgs kommunfullmäktige

Läs mer

Kvalitetsmätning av de äldres mat

Kvalitetsmätning av de äldres mat Kvalitetsmätning av de äldres mat Äldreboenden och Lunchboxen Antagen av: KSSU den [Klicka här och skriv datum] Gemensam administration Utredningsenheten Christer Friberg Kjell-Åke Arvidsson 2005-11-15

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Q Österåker. Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG

Q Österåker. Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG Q Österåker Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher BESLUTSFÖRSLAG 2014-10-29 Dnr KS 2013/0333 Till Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag nr 5/2013 - Bra och näringsrik mat till alla i skolan

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss!

shållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Mat är gott och något att längta efter! Välkommen att boka utbildning hos oss! Kurskatalog 2010 Hushållningssällskapet i Mellansverige erbjuder följande utbildningar Livsmedelshygien Bra mat för förskolebarn Bra mat i skolan Bra mat för äldre Specialkoster Klimatsmart om mat Den

Läs mer

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun Datum 2012-05-15 (Reviderad 2014-01-01) Bilaga 4 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Till överenskommelse mellan Barn och utbildningsförvaltningen och Kost och städservice avseende måltider

Läs mer

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv

Hösten 2008 UTBILDNINGAR. Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv Hösten 2008 UTBILDNINGAR Vi utbildar om Mat, miljö och hälsa i ett helhetsperspektiv HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET tel 018-56 04 00 www.hush.se/hskonsult hskonsult@hush.se Kursinformation Anmälan Senast 14 dagar

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 1 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer