SVENSK INNEBANDY MOT FRAMTIDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSK INNEBANDY MOT FRAMTIDEN"

Transkript

1 ERIK HERNGREN JESSICA WALLNER SVENSK INNEBANDY MOT FRAMTIDEN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SVENSK INNEBANDY OCH OMVÄRLDEN... 4 ANSATS VID OMVÄRLDSANALYSARBETET... 4 INNEBANDYNS OMVÄRLDSKARTA... 5 VIKTIGA OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGAR FÖR SVENSK INNEBANDY 5 GENERELLA OMVÄRLDSTRENDER... 6 ATTRAKTION AV EKONOMISKA RESURSER... 8 ATTRAKTION AV MÄNSKLIGA RESURSER SAMMANFATTANDE OMVÄRLDSUTVECKLING NY VERKSAMHETSINRIKTNING BAKGRUND TILL FÖRSLAGET FÖRSLAG TILL NY VERKSAMHETSINRIKTNING NY VERKSAMHETSINRIKTNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. MÅL OCH STRATEGIER /24

3 INLEDNING Svensk Innebandy ska vid årets Förbundsmöte fatta beslut om en ny verksamhetsinriktning. För att den ska få en bra riktning och fokusera på rätt vägval har Svensk Innebandy under vintern och våren 2009 arbetat igenom en process med syfte att ta fram ett förslag till Förbundsmötet. Ambitionen har varit att den nya verksamhetsinriktningen skall vara en plattform för en ny marknadsstrategi och länkas ihop med den pågående process som håller på att ta fram en ny varumärkesplattform för Svensk Innebandy. Arbetet har letts av förbundets marknadschef Jonas Carlberg med stöd av Lars-Gunnar Tjärnqvist. För att få hjälp med det praktiska processarbetet samt hjälp med att lyfta blicken vände sig förbundet till Kairos Future vars konsulter Erik Herngren och Jessica Wallner varit processledare och huvudförfattare till denna rapport. Processen utgick ifrån två huvudfrågor: 1. Hur ser den framtida omvärldskartan för Svensk Innebandy ut? 2. Hur ska Svensk Innebandy agera för att vara framgångsrika i ljuset av den framtid som omvärldsanalysen pekar på? Arbetet bedrevs i en analysgrupp samt vid två breddmöten, dels konferensen med SDFordföranden i Malmö 21-22:a februari samt vid ett seminarium med personal från Svenska Innebandyförbundets kansli samt personal från distriktskanslierna den 17:e februari. Resultatet diskuterades vid ett uppföljande möte med en referensgrupp bestående av ett urval av SDF-ordföranden samt vid ett par tillfällen med Förbundsstyrelsen. 3/24

4 SVENSK INNEBANDY OCH OMVÄRLDEN Ett omvärldsanalysarbete handlar om att lyfta blicken. I det föreberedande arbetet gjordes detta genom en kartläggning av ett antal trender som påverkar innebandyns möjligheter att bli än mer framgångsrik i framtiden. De identifierade trenderna är resultatet av både Kairos Futures kontinuerliga omvärldsbevakning kombinerat med resultatet från trendspaningarna gjorda vid breddseminarierna samt i analysgruppen. Vid identifieringen av trender utgår vi från tre nivåer: Invärlden inbegriper den egna organisationen, dvs i det här fallet alla de förändringar som sker internt inom Svensk Innebandy. Närvärlden är den spelplan/arena som innebandyn och andra närstående aktörer agerar på. Här sker förändringar som påverkar invärlden mer eller mindre direkt. De olika aktörernas agerande här påverkar förutsättningarna för organisationen. Omvärlden finns mer perifer från organisationen. Det är den arena där det försiggår förändringar inom samhälle, ekonomi, politik, livsstilar mm. Dessa förändringar eller trender ändrar förutsättningarna för den egna organisationen, dess medarbetare, medborgare, konkurrenter och så vidare. Trender i omvärlden har en enskild aktör generellt sett små möjligheter att själv påverka. Det är här som det kanske är mest intressant att följa trender. Detta eftersom de i allt väsentligt ligger utanför den egna organisationens kontroll, samtidigt som de kan påverka förutsättningarna för den fortsatta verksamheten. ANSATS VID OMVÄRLDSANALYSARBETET I princip alla organisationer är beroende av förmågan att attrahera rätt resurser inför framtiden. Som frivilligrörelse med ett ben i den kommersiella världen är de mest kritiska resurserna för Svensk Innebandy: 1. Ekonomiska resurser 2. Engagerade människor. För innebandys del innebär detta två huvudutmaningar inför framtiden: 1. ÖKA DE EKONOMISKA RESURSERNA En huvudutmaning för Svensk Innebandy är att säkerställa den ekonomiska basen för verksamheten. Utifrån de övergripande trenderna ser vi att detta kan sammanfattas i två huvudutmaningar: a. Öka den totala omsättningen (mängden pengar). Om innebandyn skall klara av både tillväxt och professionalisering krävs det att innebandyn genererar mer ekonomiska resurser totalt sett. b. Etablera andra finansieringsvägar. Mycket lite talar för att de traditionella intäktsvägarna med en stor del intäkter från offentlig sektor kommer att räcka till i framtiden. Därför gäller det att öka innebandyns marknadskraft för att se till att anda finansieringsvägar blir långsiktigt hållbara. Utmaningarna kan sammanfattas med att den totala kakan skall bli större och då krävs troligen en annan fördelning av intäktskällorna mindre bidrag och mer kommersiellt baserade intäkter. 4/24

5 EKONOMISK ATTRAKTION Svensk innebandy NÄRVÄRLD INVÄRLD QuickTime and a decompressor are needed to see this picture. QuickTime and a decompressor are needed to see this picture. QuickTime and a decompressor are needed to see this picture. MÄNNISKOR ATTRAHERA 2. ÖKA MÄNGDEN MÄNNISKOR INOM INNEBANDYN Innebandyn är en ung sport. Självbilden hos många inom innebandy uppfattar vi är lite som att innebandyn är som en kaxig tonåring bredvid resten av de andra RF-förbunden (som i regel anses befinnas sig i övre medelåldern). I dagsläget tycker vi dock innebandyn närmast kan liknas vid en 25-åring med ambivalent hållning till vuxenvärlden. Å ena sidan anser resten av RF-familjen att innebandyn är vuxen och är som alla andra. Å andra sidan finns en intern fruktan kring att detta innebär att charmen och särarten med innebandyn försvinner. Mycket tack vare nybyggarmentalitet och entusiasm har innebandyn lyckats knyta engagerade människor till sig. Frågan är vilka de personerna kommer att vara i framtiden när innebandyn som rörelse kliver in i yngre medelåldern. I synnerhet när alltmer av incitamenten för frivilligengagemang förskjuts från plikt till lust samt från deltagande medlem till betalande konsument. INNEBANDYNS OMVÄRLDSKARTA Med ovanstående resonemang som grund valde vi att dela upp innebandyns närvärld i fyra delarenor där också några av de viktigaste aktörerna kring innebandyn befinner sig. Den ekonomiska attraktionsarenan menar vi handlar om reklam/sponsring samt produkter/ tjänster (motsvarar det engelska begreppet merchandise). Den del av närvärlden som handlar om att attrahera människor delar vi upp på frivilligmedarbetare (ledare av olika slag) samt utövararenan. Bilden nedan illustrerar vi hur vi uppfattar att innebandyns omvärldskarta ser ut. Media & kultur OMVÄRLD Ekonomi & marknad Lagstiftning och brott Reklam/sponsorsarenan Frivilligarenan Politik & opinion Ekologi, miljö & hälsa Produkt/tjänstearenan Utövarearenan Institutioner & strukturer Teknik & vetenskap Social utveckling, livsstilar och värderingar VIKTIGA OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGAR FÖR SVENSK INNEBANDY Nedan har vi valt att mycket kortfattat beskriva ett antal trender vi under vårt inledande arbete fann som mest centrala inför framtiden. Det är såväl generella trender som trender kopplade till de olika delarenorna. 5/24

6 GENERELLA OMVÄRLDSTRENDER Det finns åtskilliga generella omvärldstrender/förändringar som påverkar en stor rörelse som Svensk Innebandy. Vi har valt att lyfta fram ett urval av de som vi bedömer har störst påverkan på innebandyns närvärld, dvs möjligheter att attrahera mänskliga och ekonomiska resurser i framtiden. ÖKAD INTERNATIONALISERING Människor söker upplevelser, sociala kontakter och arbete utanför sitt lands gränser. Resandet ökar och det blir allt billigare att flyga till världens alla hörn. Företagen blir allt mer integrerade i den globala ekonomin och förlägger produktion av varor och tjänster, forskning och utveckling där det är mest fördelaktigt. Konkurrensen ökar, men också tillgången till större marknader. Tekniken möjliggör utvecklingen och man kan kommunicera, utbyta idéer och komma i kontakt med andra människor i realtid när som helst på dygnet. Detta leder också till att referenspunkterna för svenskarna förskjutits. Förr jämförde man sig med grannbyn och distriktsmästerskap var en stor händelse. Idag är det de stora mästerskapen i de stora sporterna som räknas och kampen med grannbyn tappar i betydelse. STORA DEMOGRAFISKA SVÄNGNINGAR Demografi är en ofta en underskattad kraft i samhället. Om en generation utgörs av många eller lite färre individer spelar väldigt stor roll för konsumtion, beslutsfattande utgifter för offentlig sektor osv. De kommande tio åren ser vi ett par stora demografiska svängningar som kommer att påverka samhället kraftigt. Den mycket stora ungdomsgrupp född kring 1990 skall etablera sig i vuxenlivet vilket leder till stor påfrestning och troligen hög ungdomsarbetslöshet. Efter dem kommer den minsta ungdomsgeneration Sverige haft på över sjuttio år. (Vi får gå tillbaka till 1930-talet för att hitta så låga födelsetal som vi hade de sista åren på 90-talet). Det leder till ökad konkurrens för alla som vill nå tonåringar med sin verksamhet. I andra änden av livsskalan lämnar fyrtiotalisterna yrkeslivet. Det är en grupp som består av närmare 1,7 miljoner människor och de utgör den mest hälsosamma och mest ekonomiskt välbeställda pensionärsgenerationen hittills. Det kan leda till möjligheter då många pigga pensionärer eventuellt skulle kunna tänka sig att göra en ideell insats. DET POSTINDUSTRIELLA DILEMMAT Produktion av mantimmar blir allt dyrare i förhållande till produktion av varor. Inte minst eftersom arbetsintensiva tjänstesektorer ofta har svårt att öka produktiviteten och effektiviteten som den tillverkande industrin har. Detta kallas ofta Baumols lag. På grund av detta ökar det relativa priset för mankraftsintensiva produkter och tjänster, t ex vård och omsorgsproduktion. Detta är en utmaning för i stort sett hela den offentliga sektorns tjänsteproduktion, framförallt de människobemötande verksamheterna (vård, skola, omsorg). Det betyder också att många offentliga aktörer söker efter nya lösningar som möjliggör produktion till lägre kostnad. En väg som inte minst kommunerna anammar är att låta en del av verksamheterna utföras på entreprenad, t ex av frivilligorganisationer som tar hand om driften av kommunala idrottsanläggningar, fritidsgårdar mm. ÖKAD INDIVIDUALISERING Vi ser sedan en lång tid tillbaka en förskjutning från kollektiva till individuella värderingar. Individuella behov ges större betydelse i livets alla delar och människor inrättar sig i mindre grad i givna strukturer och roller. Det egna livsprojektet kommer i allt större fokus. Trenden har också lett till att familjestrukturerna blivit förändrade. Det är inte ovanligt att barn idag växer upp med många vuxna (föräldrarnas nya partners) i sin närhet samtidigt som andra växer upp med avsaknad av vuxna. Många har fullt upp med sina egna liv och sitt eget självförverkligande och ägnar mindre tid åt att hjälpa andra eller engagera sig ideellt. Politiska partier, fackföreningar och ideella organisationer tappar medlemmar och det blir allt svårare att rekrytera nya till många av de gamla frivilligsveriges föreningar. 6/24

7 ÖKAD KONKURRENS OM SAMHÄLLETS RESURSER Staten prioriterar allt hårdare. Mer för varje skattekrona och ett lägre skattetryck, säger Fredrik Reinfeldt. Kraven på att vara kostnadseffektiv ökar och konkurrensen om den gemensamma kakan ökar. Staten och medborgarna ställer krav på att skattepengarna används effektivt. Staten ökar sin styrning och kräver att det som beslutas genomförs samt att det sker en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. De statliga bidragen hamnar i en och samma pengapåse och olika verksamheter i kommunerna tvingas konkurrera om medel vilket påverkar hur stora resurser som kan avsättas för fritidsaktiviteter och frivilligorganisationer. Även för de ideella organisationerna ökar konkurrensen om bidrag och insamlade medel från allmänheten. Det kan leda till att vissa organisationer går samman för att effektivisera och bli starkare som aktörer. ÖKAD KULTURELL MÅNGFALD Sverige var för inte så länge sedan ett av världens mest homogena länder ett folk, ett språk, en nationalstat, en statskyrka och stor villighet att inordna sig under nationella gemensamma projekt. Idag har vi en mångfald bland befolkningen ur flera aspekter. Den mest uppenbara är den ökande etniska mångfalden. I takt med invandringen till Sverige har andelen svenskar med utländskt ursprung ökat. Sverige är idag på tredje plats i Europa när det gäller utlandsfödda som andel av befolkningen. Tillsammans med tilltagande internationalisering har utländska influenser ökat i det svenska samhället. Sedan 1920-talet har Sverige i större eller mindre grad varit ett invandringsland och detta speglas även i landets förändrade befolkningssammansättning. Efter andra världskrigets slut fram till 1970-talet dominerade arbetskraftsinvandringen. Därefter har flyktinginvandring varit dominerande. Resultatet av den här utvecklingen är att var sjätte svensk har utländsk bakgrund, vilket innebär att de antingen är födda utomlands eller har minst en förälder som är det. Sverige har tidigare varit relativt homogent ur kulturell synvinkel, men influenserna från andra kulturer växer sig allt starkare och blir ett allt tydligare inslag i samhället. ÖKAT MEDIEUTBUD OCH NYA MEDIEVANOR Under de senaste åren har det skett en fullkomlig explosion när det gäller media. Kanalutbudet är större än någonsin och det växer. Internet, som informations- och kommunikationskanal, används av allt fler för att synas och höras. Olika grupper tar för sig i det offentliga rummet. Detta innebär en utmaning för Svensk Innebandy då det gäller att synas och ta plats så mycket som möjligt ibland flertalet andra aktörer som redan syns och hörs mer. ÖKAD UPPLEVD TIDSBRIST Yrkeslivet och arbetsuppgifterna upptar allt större del av tiden för människor som prioriterar sin tid i högre utsträckning. Samtidigt ökar utbudet och möjligheterna av vad man kan göra på sin fritid hela tiden, vilket tar sig uttryck i det vi ibland kallar 24-timmarssamhället. Detta leder till att många upplever en ökad tidsbrist: Så många möjligheter så lite tid. Många försöker helt enkelt klämma in allt fler göranden under dygnets vakna timmar. För barnfamiljer tycks tiden vara den största bristvaran vilket gör att fritiden blir dyrbar och prioriteringarna sker då på bekostnad av t ex ideellt arbete. BARNEN FÅR ALLT MER INFLYTANDE Barnen påverkar familjernas val och beslut i allt större utsträckning. Reklam riktar sig allt mer emot tweensåldrarna dvs 8-12-åringar i hemmen. Barnen styr konsumtionen i många familjer vare sig det handlar om maten familjen äter eller bilen föräldrarna kör. Flertalet aktörer som tidigare inte riktat sig till barnen ser nu att för att nå familjer så måste man ha med sig barnen. Men eftersom direkt reklam till barn är etiskt tveksam blickar många mot andra sätt att nå familjerna genom barnen. Till exempel via deras fritidsaktiviteter. 7/24

8 ÖKAT HÄLSOFOKUS Människor i allmänhet tenderar att fokusera allt mer på hälsofrågor. Det är viktigt att ha en god hälsa och individer idag vill ha hälsan så länge som det bara går. Människor kan få motion på recept istället för traditionell behandling med olika mediciner dvs hälsa och motion är starkt förknippade med varandra i dagens samhälle. Idag vill individer må bättre än bra och det betyder mycket mer än att bara må bra spannet för vad som gör att man mår bättre än bra kan ha med mycket mer livsstilsfrågor att göra än vad hälsa i allmänhet gjorde tidigare. Jakten på hälsa och välbefinnande handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, att må bra socialt och psykiskt, utan också om känslan av att man uppfyller sin potential. Det handlar om att ha möjlighet att utvecklas i livet och för många även att lyckas med det man föresatt sig. Ambitionen har alltså skjutits från att hålla sig frisk till att må bättre än bra. Motionsutbudet ökar dessutom hela tiden för att bygga på smörgåsbordet för morgondagens hälsokonsumenter men det gör också att konkurrensen om individerna ökar. JÄMSTÄLLDHET BLIR NORM Under senare delen av 1900-talet har stora värderingsförskjutningar inträffat som lett till att både män och kvinnor förändrat sina roller. Vi ser alltmer mångfald både i fråga om familjebildning och sexualitet. Den självklara rollen som innebär att mannen är familjeförsörjaren och kvinnan ansvarig för hemmet är på väg att upplösas. Utvecklingen går emellertid inte tillräckligt fort enligt en del men den långsiktiga trenden är entydig kvinnors makt och inflytande ökar markant. Detta leder till ett alltmer jämställt samhälle även om det fortfarande finns mycket att göra. Men framförallt slår det igenom i förväntningar från både politik och allmänhet att killar och tjejer skall ha samma möjligheter i livet. Det gäller även inom idrotten. SOCIALA MÖTESPLATSER ALLT VIKTIGARE Människan är en social varelse och bär på ett genuint behov av att möta andra medmänniskor. Trots detta sociala behov upplever sig många mer och mer ensamma. Nätverken som fanns förr med familj och vänner ser annorlunda ut idag med den upplevda tidsbristen som genomsyrar samhället. Behovet av platser att träffas på är stort idag. Vi ser också hur nya platser för möten växer fram både fysiska platser och virtuella platser. ATTRAKTION AV EKONOMISKA RESURSER Det finns många trender som förändrar den kommersiella arenan just nu. Flera av trenderna påverkar både reklam- och sponsringsarenan och arenan för produkter och tjänster. Vi har dock valt att presentera dem under den rubrik där det får störst påverkan. TRENDER KRING REKLAM OCH SPONSRINGSARENAN Hela reklam- och marknadsföringslandskapet har under lång tid sagts stå inför ett paradigmskifte. Idag ser vi gott om tecken på att detta faktiskt håller på att hända just nu. Därför vill vi peka på en rad förändringar som visar på den nya situation som växer fram. De flesta trenderna nedan illustrerar detta nya landskap för marknadskommunikation men det finns också en del andra trender av betydelse för utvecklingen av Svensk Innebandy. HÄLFTEN AV PENGARNA I SJÖN Jag vet att hälften av mina reklampengar är bortkastade. Problemet är, att jag inte vet vilken hälft. Så lyder ett klassiskt citat av John Wanamaker från sent 1800-tal. Moderna undersökningar visar att det faktiskt ligger en viss sanning i det. Bland 100 börsnoterade bolag i Sverige anser just hälften att deras marknadsföring inte bidrar nämnvärt till ökad försäljning. Hälften av de 60 miljarderna svenska företag investerar i marknadsföringsinsatser slängs alltså i sjön. 8/24

9 REKLAMUNDVIKANDE MEDBORGARE Fyra av tio svenskar tycker att reklamen har blivit allt mer påträngande och närgången. Hälften instämmer med uttrycket Jag blir överöst av reklam. 47% anser att reklamen är irriterande. Den brittiska medieprofessorn Richard Elliot menar att konsumenterna aldrig har varit så trötta på reklam som nu. Han menar också att de aldrig heller varit så säkra på att de inte blir påverkade av den. Så förutom att reklamen många gånger är oönskad och upplevs som påträngande av konsumenterna är den också ineffektiv. Idag växer det också fram gott om tekniska hjälpmedel för att undvika reklam. TIVO-boxar gör att du slipper reklam i tv, pop-cathcer att du kan höra på reklamradio utan reklaminslag, adblocker att du slipper en stor del av reklamen på internet osv. Detta medför att många annonsörer letar efter nya kommunikationsmodeller för att få ut sina budskap i framtiden. ALLTMER SITUATIONSORIENTERAD REKLAM Ett överutbud av varor samt smart paketering gör människor mer bortskämda och situationsorienterade vilket på senare år har lett till att situationen fått allt större betydelse för köpbeslutet. Med så otroligt många valmöjligheter blir välgrundade beslut en raritet i vardagslivet. Informationsöverflödet tvingar oss att minimera våra verkliga beslut antalet situationer och tillfällen när vi faktiskt aktivt väljer blir färre medan de oplanerade inköpen blir allt fler. Upp till 80 procent av köpbesluten fattas i butik och den genomsnittliga tiden för köpbesluten är 12 sekunder (för vardagsprodukter). När så många beslut ska fattas så snabbt har kunderna naturligtvis ingen möjlighet eller något intresse att göra helt rationella jämförelser eller bedömningar. Det finns alltså utrymme för påverkan in i det sista och det är viktigt att varumärket är närvarande så långt som möjligt fram till köpbeslutet. TOTALKOMMUNIKATION VÄXER SIG STARKARE Det är inte bara via det ökade utbudet av mediekanaler som varumärken formas. Ledningens framtoning, kundtjänstens bemötande, kvaliteten i produkter och tjänster är områden som i allra högsta grad påverkar företagets varumärke och försäljning. För att undvika dissonans måste det som lovas i kommunikationen infrias i leveransen. Det är det som idag kallas totalkommunikation, ett begrepp som växer sig allt starkare i kommunikationskretsar. Grunden är den gamla sanningen att det krävs mångfald för att möta mångfald. När mottagarna möts av en mångfald av informationsmängd och kommunikationskanaler måste sändarna vara minst lika mycket fokuserade på mångfald i sin planerade kommunikation. Färger, dofter, ljud, humör och kulturuttryck är exempel på områden som tidigare negligerats ur ett kommunikationsperspektiv men som idag växer fram som nya fundament för en framgångsrik kommunikation och marknadsföring. Det är i den kontexten företagen funderar på sina sponsrings- och kommunikationsstrategier och på vilket sätt idrottsrörelsen passar in. ETT NYTT KOMMUNIKATIONSLANDSKAP SLAGET OM TV-PUBLIKEN ÖKAR Vi får allt fler mediekanaler och verktyg som avsändare använder sig av för sin kommunikation: riksradio, lokalradio, tv, dagspress, fackpress, gratistidning, bilagor, DR, biograf, mässor, stortavlor, hyllvippor, golvreklam, text-tv, vykort, tåg-tv, bar-tv, mobil-tv, kultursponsring, biljetter, sms, e-post, banners, webb-tv, RSS, datorspel, butiks-tv, holografi, flygplansstolsbrickor, bensinpumpar, uttagsautomater, virtuella världar, communities, produktplacering, GPS, beaming, e-mässor, konceptbutik, RDS-bilradio, webbkiosk, streckkod, gerillamarknadsföring m fl. Den teknologiska utvecklingen har gjort det möjligt att skapa fler mediekontakter. Ungdomar i dag tittar på tv genom att ladda ner favoritprogrammen snarare än att titta på dem utifrån en tv-tablå. De stora tv-bolagen har redan omformat sitt utbud genom att erbjuda en mängd nischkanaler som sammantaget når många människor i rätt målgrupper. Det är viktigare för dem än att försöka få alla tittare på samma gång vilket i praktiken blir en omöjlig uppgift i framtiden. Därför gäller det att kunna erbjuda tillräckligt intressant live-moment. Dvs program som man måste titta på i direktsändning eftersom det garanterar annonsörexponering. I det sammanhanget kan vi konstatera att de så kallade attitydsporterna vill synas allt mer i olika sammanhang. Svensk media har gått från att visa svenska elitmatcher i olika sporter till att visa matcher ifrån de bästa internationella ligorna i 9/24

10 de stora sporterna. På Youtube kan man däremot hitta klipp ifrån matcher och intervjuer med profiler och trots rätt usel kvalité så tittar många, speciellt yngre människor på zorrofinter och mål i efterhand via sådana kanaler. Spelbolagen har dock gett sig in i leken och via asiatiska (streamade) kanaler kan man idag se de flesta matcher i realtid utan att behöva betala för det bara man lär sig hur man hittar i djungeln. Det är gratisgenerationens sätt att se på tv som växer fram. REKLAMEN FLYTTAR TILL VIRTUELLA ARENOR OCH SOCIALA MEDIER I takt med att internet, bloggar, Facebook och andra sociala sajter är en självklar del av människors liv förändras också annonsörernas intresse. Internetbaserad är den form för marknadskommunikation som växt allra mest de senaste åren. Samtidigt blir reklam och påverkan via sociala medier (bloggar mm) alltmer subtil och svårförståelig. Det som växer fram är dock en tydlig förskjutning av masskommunikation från traditionella kanaler till de som baseras via internet. MÄNNISKOR PÅVERKAR MÄNNISKOR Unga söker i stor utsträckning sanningen hos vänner. Äkthet är något personligt. I ett nätverkssamhälle är det lättare att lita på dem som är socialt eller kulturellt nära. Genom att titta på unga konsumenters intressen, vad som formar deras identitet och vilka de har förtroende för så kan vi komma ganska långt. Bilden intill visar topplistan för unga svenskar år. Att detta är viktigt för annonsörer syns tydligt när många stora annonsörer väljer nischkommunikation gentemot enskilda livsstilsgrupper, ofta via sociala mötesplatser på internet (se föregående trend). FRÅN I KONTROLL TILL I KONTAKT Det håller på att ske ett paradigmskifte i synsättet som kommersiella företag har på konsumenter. Ett skifte som innebär att man går från att övertyga och sälja, till att bygga verkliga relationer till sina konsumenter. Företagen slutar i allt väsentligt att se kundrelationen som en transaktion och istället finna mer meningsfulla relationer. Något som alltså inte per definition innebär att traditionell kommunikation via massmedier är verktyget för detta. Procter & Gambles vd A.G. Lafley menar att man måste hitta den rätta balansen mellan att vara i kontakt och vara i kontroll. Paradoxen är att ju mer reklamsändaren är i kontroll, desto mindre i kontakt är den. Ju mer reklamsändaren ger upp kontroll, desto mer kommer den i kontakt. Det går inte längre att kontrollera kunden, utan man måste våga släppa efter. Företagen måste låta kunden ta över och hjälpa till att bygga sitt företag och varumärke. Detta leder till en helt ny situation för dem som kan erbjuda stora mängder relationer på ett bräde, något innebandyn borde kunna utnyttja. FRÅN MASSKOMMUNIKATION TILL 1:1 Allt ovan kan sammanfattas med att vi går från masskommunikation till 1:1-komunikation. Historiskt kan man konstatera att under bondesamhället var marknadsföring liktydigt med konversation. Människor lyssnade på vad grannar och andra sade om olika inrättningar och handlare. Marknadsföring var 1:1. Under industrialismens framväxt har massmedia blivit det stora sättet att nå massorna. Skalbarhet och låg kontaktkostnad per person har gjort massmedia till en effektiv kanal. Men vi ser nu 10/24

11 åter igen en tillbakagång till en 1:1-relation. Internet erbjuder bättre möjligheter att anpassa erbjudanden för varje enskild kund utifrån tidigare historik eller demografiska variabler. I förlängningen innebär det att det blir allt viktigare att kunna kartlägga den enskilda kunden. Det kommer inte att räcka med en fokusgruppsintervju om vad sex personer tycker om ens produkt. Företagen kommer att behöva kartlägga var och en av alla sina kunder för att lära sig mer om människor och vad som egentligen funkar. Annonsörerna kommer alltid att följa publiken, så det är viktigt att veta var de kommer att vara nästa gång. Integritetsfrågan kan här bli central förstås. Detta innebär en fundamental förändring också för sponsringsmarknaden. Kvalificerad sponsring kommer att byggas på sann interaktivitet vilket innebandyn som en bred folkrörelse skulle kunna utnyttja. SPELMARKNADEN SEMIAVREGLERAS? Det svenska spelmonopolet har delvis avreglerats och ytterligare förändringar är aviserade. Till stor del görs detta för att tillfredställa kritiken från EU kring bristen på konkurrens. Samtidigt är intäkterna från Svenska Spel fortfarande väldigt stora vilket synts i den tvehågsna hållning som riksdag och regeringens har. Våren 2009 lade regeringens utredare fram ett förslag kring hur den framtida svenska spelmarknaden skall se ut, ett förslag som från vissa håll fått hård kritik varför det i skrivande stund (maj 2009) är svårt att sia om förslaget går igenom eller ej. Och oavsett vilken ordning som kommer att bli rådande framöver blir konsekvenserna av en förändring betydande för den svenska idrottsrörelsen. AVDRAGSRÄTT FÖR GÅVOR INFÖRS? En politisk förändring som diskuteras är möjligheten att ge rätt till skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer med ett tydligt allmännyttigt syfte. Detta är dock en joker för närvarande. Men om detta blir verklighet förändras en stor del av framförallt företagens resonemang kring stöd till enskilda organisationer. Troligen kommer rena sociala organisationer (Fryshuset, Rädda Barnen osv) vinna på detta eftersom gåvor till dem kan understödja företagens behov av att visa sig som goda samhällsmedborgare. Huruvida idrottsrörelsen kan ta del av nya intäkter via företagens givmildhet återstår att se. Det är troligen upp till bevis när det gäller att visa att idrotten gör en skillnad i samhället, och att det inte bara gäller för medelklassens barn! ÄNDRADE KRAV PÅ MOTPRESTATIONER FRÅN GIVARE Idag ser vi en trend mot allt mer högre krav på motprestationer från samhället eller företag när de ger ideella sektorn ekonomiskt stöd. Istället för att stödja en verksamhet i största allmänhet förväntar sig givarna att mottagarna ger något konkret tillbaka. T ex lovade idrottsrörelsen i Sundbybergs kommun våren 2009 att mycket mer aktivt än tidigare arbeta mot ökad droganvändning bland barn och unga som motprestation för en stor satsning på idrottsplatserna i kommunen. Ett annat exempel är när Stockholms idrottsborgarråd indikerar ett system som ger mer pengar till de föreningar som lyckas organisera många tonåringar snarare än yngre barn. Företag ser idag sponsring i ökad utsträckning som en affärsrelation snarare än att bara ge bort lite pengar för att få sitt namn på en lagtröja. FLER MAKTHAVARE MED INNEBANDYBAKGRUND En urgammal sanning visar att det som maktens män och kvinnor har en varm relation till gynnas när smulorna skall fördelas. Eftersom innebandyn är en relativt ung sport har det fram tills idag inte varit speciellt många makthavare inom näringsliv eller offentlighet som haft en genuin relation till sporten. Idag ser vi dock flera exempel på att det håller på att förändras varför vi kan räkna med att det i framtiden finns åtskilliga personer på ledande befattningar som antingen själva spelat innebandy eller som har barn som spelar. Detta torde vara en mycket positiv möjlighet för Svensk Innebandy framöver. 11/24

12 TRENDER KRING ARENAN FÖR PRODUKTER & TJÄNSTER En arena som är möjlig för innebandyn att öka sina intäkter är genom försäljning av olika slag. Vi har valt att peka på ett antal trender som har med försäljning att göra. Detta för att se om det finns möjligheter för innebandyn att öka sina intäkter genom försäljning. Antingen som producent av egna produkter och tjänster eller som handlare, dvs vara den som säljer andras varor och tjänster. ÖKAD STORLEKSPOLARISERING Vi ser idag en förskjutning mot att de stora företagen blir ännu större och de små företagen blir allt fler. De som finns däremellan slås antingen ihop, växer eller slås ut. Vissa talar om Get big get nished or get out. Bakgrunden är att globalisering och skalekonomi driver på vikten av ökad storlek på marknaden, inte bara i produktionen utan även i marknadsföring och distribution, vilket driver företagen mot allt större enheter. Starka varumärken som Coca-Cola, Nike och Harley Davidsson expanderar in i nya produktsegment och starka distributörer som Wal-Mart, ICA, H&M och Fed Ex skördar framgångar. För att lyckas måste man antingen var riktigt stor alternativt extremt nischad. Att vara halvstor med ett brett erbjudande är väldigt svårt. Då är det bättre att hitta partners som kompletterar det egna erbjudandet. HÅRDARE KONKURRENS En ökad frihandel och avreglering av olika marknader har medfört att de flesta företag lever i en allt hårdare konkurrenssituation. Detta innebär snabbare krav på avkastning på investeringar och ökar betydelsen av immateriella världen för att särskilja sin produkt från konkurrenternas. Därmed blir det viktigare att kunna skapa starka varumärken, att snabbt komma ut med nya lösningar och erbjudanden (normalt kallat time-to-market ) och skapa tydliga erbjudanden/lösningar/produkter till kunderna. Detta gäller i hög grad även innebandyn som produkt. MINSKAD KUNDLOJALITET KUNDERNA TAR ÖVER FÖRETAGEN Till skillnad ifrån förr är dagens konsument uppväxt med mångfald och valfrihet. Många arbetar dessutom dagligen med, eller är någon sorts professionell tjänsteleverantör. De erfarenheter man får i arbetslivet tar man sedan med sig i privatlivet. De tjänster man köper ska hålla hög kvalitet och man drar sig inte för att säga ifrån eller byta ut leverantörer som inte motsvarar ens krav. I detta fall leder det till krav på att de som levererar en privatpersons tjänster gör det på ett proffsigt och konkurrenskraftigt sätt. Lojalitet är därför knappast någonting som företag idag kan ta för givet. Vi ser idag konsumenter som väljer och vrakar med allt större medvetenhet bland de alternativ som står till buds. Farliga tillsatser, barnarbetare och omoralisk reklam straffas med köpbojkott av många konsumenter, främst av kvinnor. I takt med att valfriheten ökar, liksom möjligheterna att jämföra olika typer av företag och erbjudanden sjunker kostnaderna för ett rationellt kundbeteende. Valfriheten för kunderna kommer fortsätta att öka vilket leder till minskad kundlojalitet och ökad rationalitet. Om man som kund inte får sina behov tillgodosedda så stannar man inte kvar av historiska eller nostalgiska skäl. Vi kan sammanfatta trenden i tre punkter: Kunderna har förstått att de har makt och ställer högre krav (de vet att de är efterfrågade som en följd av kundunderskottet). Kunderna är mer professionella och välutbildande. Kunderna är mindre lojala, de vill ha omedelbar tillfredsställelse, annars byter de leverantör. ÖKAT FOKUS PÅ KUNDINVOLVERANDE LÖSNINGAR För att öka (eller åtminstone inte förlora) kundernas lojalitet arbetar många företag sedan ett par år med att skapa en reell interaktion med sina kunder. Kunderna får vara med och skapa 12/24

13 reklamen, nya produkter och erbjudanden och på annat sätt forma företagets erbjudanden och lösningar. T ex har Lego har inrättat en person med titeln Community Development Manager. De använder communities för att kommunicera med sina mest hängivna kunder och för att tillverka och marknadsföra produkter som motsvarar deras förväntningar. 250 entusiaster fick exempelvis påverka designen på nästa modell av Lego-tåg, en modell som sedan sålde i över exemplar på två veckor utan någon som helst marknadsföring. Vi arbetar med att förändra företagets approach från att marknadsföra mot konsumenterna, till att marknadsföra med konsumenterna säger Lego. ÖKAD COMMODISERING AV TJÄNSTER Många branscher genomgår en commodisering, dvs tjänsterna blir stapelvaror. Det gäller t ex bank och finansbranschen där affärslogiken tidigare har byggt på försäljning av produkter (betala, låna etc). Tjänsterna runt dessa produkter har varit gratis. När konkurrensen på produktsidan tilltar (erbjudanden från olika bankernas liknar alltmer varandra samtidigt som kundernas kostnadsmedvetande ökar) så krymper marginalerna på de produkter som tidigare levererat ett fullgott överskott och som finansierat kringtjänsterna. Därför håller transaktionerna på att commodiseras. Dels genom effektivare marknader som utnyttjar ny teknik och dels som en följd av lagar och regler för t ex betala-tjänster. Information som tidigare var en bristvara finns idag i överflöd en knapptryckning bort. Det informationsövertag bankerna tidigare hade har de inte längre vilket leder till en standardisering också av informationen. Tolkning av ekonomirelaterad information är på en generell nivå också alltmer en stapelvara, t ex när det gäller effekter av ny skattelagstiftning, eller investeringsanalyser på aktiemarknaden. Det finns en mängd aktörer som sprider sådana till kunderna. På samma sätt påverkas elitidrotten av detta. Det handlar om att vinna människors tidskonsumtion. Framför tv:n eller som arenaåskådare. Då räcker det inte med att ha en intressant produkt eftersom många konkurrenter också har det. Istället gäller det att se vad man kan erbjuda som inte alternativa upplevelsetjänster erbjuder. LIVSSTILSBASERADE IDENTITETSMARKÖRER ÖKAR I BETYDELSE Oavsett vilken livsstil människor identifierar sig med ökar betydelsen av att markera sin livsstil inför sin omgivning. För dem som identifierar sig med sin sport kommer det idag fram olika klädmärken som ungdomar i synnerhet förknippar med sporten oavsett om det handlar om intresse eller utövande. Exempel på detta är team- och streetwear med sportanknytning. T ex är Zone träningskläder klassade som innebandykläder som kan inhandlas via webshoppen Klubbhuset.eu. Kläderna behöver inte heller alltid vara sportkläder utan kan vara ett speciellt jeansmärke eller liknande. ÖKADE KRAV PÅ UPPLEVELSER I takt med att många produkter och tjänster ser alltmer lika ut för en konsument så strävar många företag mot att särskilja sig från sina konkurrenter genom att skapa en helhetsupplevelse kring sin produkt. Det räcker inte med att ha ett hyfsat attraktivt grunderbjudande (läs innebandymatch) om allting runtomkring inte håller måttet. Detta innebär ökade krav på arenor, arrangemang och professionell inramning. PLACESHARING ARENORNAS BETYDELSE ÖKAR Konsumenterna blir alltmer ombytliga. Både kring vad de köper och var de gör det. Därmed ökar kampen om att ha kontroll över den plats där utbyten av varor och tjänster sker. Det ser vi idag tecken på när fler och fler aktörer vill äga sin egen arena i syfte att utnyttja den till relationsbyggen av lika slag. Relationer som kan omvandlas till affärer och intäkter. Därmed ser allt fler vinsten i att äga platsen för möten. De som redan har viktiga mötesplatser talar idag i termer av placesharing möjligheten att dela med sig av sin plats till andra för att skapa en situation som gagnar båda parter. Detta sätter frågan om idrottsarenorna i ett tydligt ljus. Ska man äga den egna arenan för att på så sätt kunna skapa möjligheter att finna andra intäkter? Samtidigt pågår sedan ett 13/24

14 knappt decennium en kraftig etablering av nybyggda multihallar, ishockey- och fotbollsarenor. Det är svårt att se att den svenska marknaden räcker till för alla dessa nya satsningar. Inte minst för att alla tycks räkna med att andra arrangemang än idrottsevenemang ska stå för fiolerna. Mycket tyder på att en hel del kommuner de kommande åren kommer att tvingas använda sina borgensåtaganden för att lösa in en olönsam multihall. ELITIDROTTSFÖRENINGAR BLIR UPPLEVELSE- OCH EVENTFÖRETAG För att kunna klara av att ackumulera ekonomiska resurser har elitklubbarna i framförallt fotboll och ishockey sedan flera år valt att gå vägen mot en ökad kommersialisering med egna bolag som hanterar den professionella elitsatsningarna med tillhörande breddning av intäkterna. Även ledande klubbar inom andra arenaidrotter försöker gå samma väg, t ex inom handbollen, basketen samt delar av innebandyn. Det handlar om att skapa helhetsupplevelser där många gånger en egen arena är basen i möjligheterna till detta (se föregående trend). Diskussionen inom RF-familjen kring regeln som säger att majoriteten av en klubb inte kan lyda under bolagsform lär fortsätta framöver i ljuset av den här utvecklingen. ATTRAKTION AV MÄNSKLIGA RESURSER TRENDER INOM FRIVILLIGARENAN IDEELL VERKSAMHET BLIR SOCIAL EKONOMI En av de tydligaste trenderna inom frivilligsektorn idag är att samhällets aktörer håller på att omdefiniera den ideella sektorns utförda arbete och istället benämna den social ekonomi. Inom andra delar av Europa är den sociala ekonomin mycket större än den är i Sverige och i och med det svenska EU-medlemskapet har svenska myndigheter känt behov av att hitta liknande benämningar på hemmaplan. Detta har anammats av alltfler rörelser som försöker hitta nya finansieringsvägar för sin verksamhet genom att beskriva sin verksamhet i termer av produktion av välfärdstjänster. Det har också skapat ett utrymme för sociala entreprenörer som inom ramen för en rörelser eller organisation försöker finna lösningar som både samhället och föreningen tjänar på. ÖKADE KRAV PÅ PROFESSIONALISM AMATÖRISMENS DÖD I takt med att föreningslivet får ökat ansvar och ökade anslag från kommuner och offentlighet kräver de samtidigt att föreningarna också måste drivas mer professionellt. Föreningslivets ökade ansvar på att drivas mer professionellt kommer delvis ur ökade anslag ifrån kommuner och offentlighet. Kraven på kvalitetssäkrade ledare är starkare idag än tidigare. Samma utveckling underbyggs i regel av de egna rörelsernas centralmakters utbildningsiver och rädsla för att bli avslöjade med undermåliga ledare av media. Centralmakterna, de egna folkbildningsorganisationernas strävan efter att få dela med sig av sina egna kunskaper, driver på utvecklingen ytterligare (läs folkhögskolor och vissa studieförbund). Detta leder till att den glada amatören alltmer sätts på undantag i det traditionella föreningslivet. Ytterligare en pådrivande faktor är kraven på att vara perfekt i livets alla avseenden vilket också avskräcker människor från att ställa upp om de ser risken med att göra ett dåligt jobb och ett slarvigt engagemang. Professionaliseringen kräver medvetet ledarskap management vilket tar ännu mer tid av dem som ska ställa upp och kliva in i en förtroendemannaroll. Detta leder i sin tur till ännu större svårigheter att rekrytera personer till styrelser och andra osynliga uppdrag som främst väntas möta de idémässiga behoven hos människor. 14/24

15 MÖJLIGHETSEXPLOSIONEN OCH DEN NYA TIDSKONKURRENSEN Den möjlighetsrevolution som sprungit fram under de senaste decennierna ger föreningslivet en helt ny konkurrenssituation. De flesta människor sätter ett föreningsengagemang i relation till vilka andra möjligheter de missar under tiden. Många tar också större hänsyn idag till förväntningarna som de egna anhöriga har på tid och engagemang än vad var fallet för ett par decennier sedan. ALTERNATIV RELATIONSKANALISERING FRÅN SYFÖRENING TILL PUBAR OCH CHATROOMS Den sociala dimensionen som föreningslivet har haft kanaliseras idag i allt högre utsträckning på andra arenor. Människor möts på kaféer och diskuterar idéer eller bara umgås, de ser på hockey tillsammans framför storbildsskärmen på krogen och de lär känna nya vänner via Facebook och andra sociala sajter. FÖRENISIERING KOMMERSIELLA AKTÖRER TAR ÖVER FÖRENINGSKONCEPTET De kommersiella aktörerna, framförallt handelsföretag, försöker på olika sätt skaffa sig djupare relationer med konsumenterna. En väg som exploderat under 90-talet är kundklubben. Den är inte en traditionell förening men den erbjuder föreningsliknande tjänster. Exempel är McDonalds, Åhléns och Metro som för att hålla goda relationer med sina kunder erbjuder allehanda upplevelseorienterade aktiviteter, inte olikt det traditionella föreningslivets mötespunkter. Detta sker dock utan föreningslivets krav på att deltagarna måste engagera sig för att driva verksamheten. En variant på detta är när företag bygger sin hela idé på ett medlemskoncept och där företaget vid en snabb betraktelse liknar en traditionell förening, t ex Viktväktarna. ÖKADE KRAV PÅ UPPLEVELSER Människors förväntningar på livet har under de senaste decennierna ökat kraftigt. Med ett växande utbud förväntar vi oss allt mer av de aktiviteter vi väljer att lägga vår tid på. Kraven på kickar per tidsenhet stiger. Konsumtionen av upplevelser kräver också två olika stimuli för att vara verkligt fungerande. Dels ska den ge en inre tillfredställelse men den ska också ge en god yttre tillfredställelse, rätt signaler till omgivningen. Vi skulle kunna hävda att föreningar i större utsträckning går från att vara sociala eller idémässiga plattformar till att bli attraktionsplattformar som i första hand bygger på upplevelser. Föreningens fundamentala uppgift blir ur den enskilde medlemmens synvinkel att erbjuda upplevelser och emotionella värden, samtidigt som kraven på dessa ständigt höjs i takt med att medlemmarna blir alltmer professionella upplevelsekonsumenter. Även för förtroendevalda blir upplevelsedimensionen alltmer central ett förtroendemannaskap ska idag vara en upplevelse och erbjuda möjligheter till personlig utveckling. JAKTEN PÅ FRIHETEN LIVSFASERNAS ÖKANDE BETYDELSE Tidigare levde människor sitt liv i tre faser: barndom, ansvarstid och pensionärstid. Pensionärerna var satta på undantag i väntan på döden. Idag är det annorlunda. Livsfaserna har förskjutits och fått en ny innebörd. Från att ha blivit mer eller mindre vuxna vid konfirmationen sker nu inträdet i ett mer ansvarskrävande vuxenliv någonstans i dryga 30-årsåldern. Friheten står i främsta rummet. Den övergripande strategin för de flesta ungdomar i 20- årsåldern är att pröva på olika saker med vuxenvärldens mognad men utan dess fulla ansvarstagande. Det innebär också att långa åtaganden sätts på undantag medan kortare projekt har lättare att vinna gillande. Till skillnad mot förr så har inte heller dagens unga, under sin frihetstid, en strävan efter att få sin identitet bekräftad via de traditionella vuxenvärldsinstitutionerna som ett förtroendemannaskap i en förening kunde innebära. När människor får barn och familj träder de in i en ny fas. Fokus förskjuts från den egna personen till den nya familjemedlemmen, samtidigt som tidsschemat blir alltmer pressat. 15/24

16 Långtidsmätningar av svenskarnas värderingar och livsstilar visar att dagens föräldrageneration engagerar sig långt mer i sina barn än tidigare generationer. Man läser läxor i större utsträckning och man skjutsar och engagerar sig i barnens fritid. Generaliserat kan vi säga att allt fokus hamnar på barnen, och ur ett föreningsperspektiv har vi behov av funktionella föreningstjänster. En hel del kan också tänka sig ställa upp för barnens bästa som innebandytränare men kanske inte i samma utsträckning som förr. Många föreningars hela ledaridé bygger på just föräldraengagemang och detta medför en viss oro i föreningarna. Att sätta sig i en föreningsstyrelse ligger dock ännu längre ned på prioriteringslistan för flesta. Även perioden efter ansvarsåldern har förändrats. De senaste decennierna har en tydlig andra frihetstid börjat växa fram. När 40-talisterna nu i stora skaror äntrar denna livsfas har de med sig nya ideal. Historiskt har denna period varit en period där man haft gott om tid att engagera sig i sina föreningar. Dagens 55+ är dock inte lika benägna som tidigare generationer att gå in i långvariga ansvarsuppgifter. Man passar gärna barnbarn, men vill inte binda upp sig. Man vill ha tid för sig själv, nu när andra bördor lättats. 40-talisterna är dock fortfarande relativt aktiva inom föreningslivet. I många organisationer har de en dominerande position och risken finns att det dröjer ytterligare 15 år innan de blivit tillräckligt gamla för att vara prestigelösa nog att låta en ung generation (90- & 00-talisterna) ta över. Totalt sett är dock dagens åringar mindre föreningsaktiva än samma generation i början av 1990-talet. Mycket talar för att vi inte kommer att se någon massiv mobilisering av rekordgenerationen under det närmaste decenniet. Bilden ovan visar schematiskt hur livsfaserna har förändrats under 1900-talet, samt hur de kan komma att utvecklas framöver. TRENDER KRING UTÖVARARENAN Att attrahera barn, ungdomar och vuxna kan tyckas enkelt för idrotten. Barn och ungdomar har under lång tid sökt sig till idrottsföreningar men idag möter olika idrotter konkurrens ifrån områden de inte tidigare behövt konkurrera med. Individerna går alltmer ifrån att vara en självklar del av sin förening till att vara medlem, men på egna villkor, till att inte behöva vara medlem för utöva en sport. Den nya situationen innebär att idrotten står inför både problem och möjligheter inför framtiden. I grund och botten återfinns två huvudmålgrupper: 1. Barn och ungdomar Redan 1929 bildades idrottsstyrelsen för att möta den växande idrottsrörelsens krav och behov av långsiktig planering. Ungdomar skulle inte driva omkring utan engagera sig på olika sätt. Idrotten blev en folkhälsofråga och ungdomar skulle prioriteras. På grund av detta har barn och ungdomar idag en stark tradition av föreningsliv då denna tradition växte sig allt starkare från 1960 och framåt. Föräldrar ser fortfarande nyttan och enkelheten med att engagera barnen inom föreningslivet och föreningsidrotten. Vid analysgruppens arbete framkom också att det inte heller är något problem att attrahera utövare i de yngre åldrarna utan problemet i vissa föreningar är snarast det omvända därför att trycket är så hårt i vissa åldersgrupper. Problemen ligger i att attrahera barn och ungdomar som inte är involverade i motion och idrott sedan tidigare, inte minst för att många elitsatsar längre ner i åldrarna så att de äldre barn som vill börja med en idrott finner få möjligheter att starta som nybörjare. 2. Vuxna Vuxna motionsutövare idag tenderar att gå mot motionsutövning som är oorganiserad i allt större utsträckning. Motionsformer som baseras på att man kan utöva sin motion när som helst och var som helst går framåt. En nyligen publicerad studie, initierad av Stockholms stad, visar att stockholmarna anser att satsning på nya hallar för bollsporter är mindre viktigt än satsningar på motionsslingor, äventyrsbad, friluftsområden och utomhusbad. Dessutom erbjuder idag konkurrerande verksamheter som SIL och Korpen goda möjligheter att spela innebandy högre upp i åldrarna utan SIBF:s rigorösa tävlingsreglemente och 16/24

17 föreningskrav. De erbjuder både mer flexibla tävlingsformer (tre mot tre) och en förenkling av engagemanget kring själva idrottandet. Det betyder att det idag finns konkurrerande aktörer som erbjuder lagidrott på motionsnivå som går det håll som individerna i allt större utsträckning efterfrågar ett mer spontant och individanpassat lagsportsutövande. HÄLSOFOKUS ÖKAR BLAND UTÖVARE Hälsa är ett vår tids allra viktigaste begrepp. Unga vill forma sina kroppar så de ser attraktiva, starka och hälsosamma ut. Äldre vill återfå sin ungdoms styrka, slankhet, skönhet och man vill slippa såväl begränsande ohälsa som naturliga åldersförändringar i kroppen. Till och med den oundvikliga döden hoppas man kunna skjuta framför sig. Både unga och äldre vill dessutom må bra i själen, slippa att känna sig nere utan ständigt befinna sig på sitt psykiska maximum. Som beskrivits under de generella omvärldstrenderna är individerna mer utav hälsokonsumenter idag de är mycket mer kräsna och ställer krav på de arenor de är intresserade av eller utövar olika former av idrott på. De har dessutom mycket mer kunskap och informationssamhället ger dem tillgång till kunskap inom de områden de är intresserade av. INDIVIDANPASSNINGSKRAVEN ÖKAR Inom en del idrotter har det växt fram specialformer anpassade till olika förutsättningar för utövande. En hel del av dessa utövas av många människor idag. Detta har lett till att fler människor vill ha olika alternativ eller specialanpassade lösningar inom samma område. Exempel på detta är olika former av spel 3 mot 3 eller varianter av spel freebandy. FAMILJETRÄNINGEN ÖKAR I en tid där allt mindre tid spenderas tillsammans med familjen så ökar kraven på att skapa en arena där alla kan träna på sina individuella villkor men fortfarande tillsammans. Till skillnad emot tidigare så har gymmen en verksamhet för allt yngre åldrar. De har insett vikten av att erbjuda ett alternativ för att på sikt locka ungdomar och unga vuxna till gymmen. Arenor där familjer kan träna tillsammans på olika sätt för att skapa kvalitetstid, kommer bli allt viktigare i framtiden. Exempel på detta är SATS erbjudanden med familjeträning, barnaktiviteter, års träning etc. ÖKAT FOKUS PÅ MOTION PÅ EGNA VILLKOR Allt fler individer börjar träna sporter där det inte finns en given tid för utförandet. Löpning har varit och är ett sådant exempel och idag ligger fokus sällan, som förr, på tiden individen springer på utan på själva genomförandet. Lopp är fullbokade långt i förväg och konkurrensen mellan loppen ökar också. Några andra som identifierat individernas preferenser kring detta är en del gym som inte är bemannade dygnet runt men som förser sina medlemmar med nycklar så att de ska få möjligheten att träna precis när det passar dem oavsett tid. KONSUMTIONSIDROTTEN ÖKAR I allt större utsträckning vill flertalet människor konsumera idrott men utan att vara fjättrad vid bestämda åtaganden. Dessutom är flertalet föräldrar inte alls beredda att axla rollen som tränare åt andra barn än sina egna, om ens åt dem. Att baka, ställa upp som fikafixare medan barnen spelar är inte något föräldrar med upplevd tidsbrist tänker prioritera. Fler vill vara aktiva utan att göra grovjobbet i föreningen. De är beredda att betala för att någon annan gör det. SIL, Korpen och alla nya gym är exempel på detta. ÖKAD FÖRVÄNTAN PÅ PROFESSIONELL SERVICE ÄVEN I FÖRENINGSLIVET Som tidigare nämnts under trender inom frivilligarenan så förväntar sig kommuner och offentlighet i ökad utsträckning att föreningarna drivs professionellt. Samma krav kommer från föräldrar som sätter sina barn i en viss förenings regi. Gentemot dem måste föreningen 17/24

18 visa att den har kvalitetssäkrade ledare osv. Detta leder till att den glada amatören alltmer sätts på undantag i det traditionella föreningslivet. Men det är inte bara själva träningen som ska vara professionell. Hela verksamheten förväntas genomsyras av en professionell hållning. Alltifrån frivilligpersonalen i cafeterian utstrålar det glada leendets servicemind till att föreningens hemsida är modern och uppdaterad. ÖKAD EVENTORIENTERING Även denna trend har delvis beskrivits tidigare men vi anser den så viktig att vi upprepar den. Efterfrågan på upplevelser sprider sig idag långt utanför den traditionella underhållningsvärlden. Allt fler människor är intresserade av upplevelser snarare än av enbart materiella ting. Det innebär ett ökat fokus på känslor, upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. Vi börjar se att en allt större del av mervärdet i vår ekonomi kommer från produktion av upplevelser snarare än av varor eller tjänster. Vi ser en förskjutning från materiell till mental livskvalitet. Därmed skulle vi kunna tala om att föreningar i växande utsträckning går från att vara sociala eller idémässiga plattformar till att bli attraktionsplattformar som i första hand bygger på upplevelser. Föreningens huvudsakliga uppgift blir ur den enskilde medlemmens synvinkel att erbjuda upplevelser och emotionella värden, samtidigt som kraven på dessa ständigt höjs i takt med att medlemmarna blir alltmer professionella upplevelsekonsumenter. Människor vill i allt större utsträckning ha helhetsupplevelser. Aktiviteter under aktiviteten och för flera målgrupper. Avgörande matcher, cuper, SM-finalen i all ära men i pauser, före och efter och runtomkring blir kraven högre på paketerade upplevelselösningar som faller individerna i smaken. ÖKAT FOKUS PÅ ATT NÅ ICKE-ENGAGERADE MÅLGRUPPER Samhällets företrädare har de senast åren på olika sätt visat att de är alltmer angelägna om att satsa resurser på de grupper som inte kommer i åtnjutning av de traditionella insatserna. Handslagspengar för att nå invandrare och öka jämställdheten inom idrotten, särskilda morötter för de föreningar som lyckas behålla ungdomarna genom tonårstiden så att de inte lägger av i tolvårsåldern är exempel på detta. Mycket tyder på att den trenden fortsätter framöver, dvs att bidragen från det offentliga ytterligare styrs mot att nå önskade speciella målgrupper snarare än en bred allmänhet. SAMMANFATTANDE OMVÄRLDSUTVECKLING Resultatet av analysgruppens arbete och breddseminarierna i Malmö och på Bosön pekar på att följande trender är mest väsentliga för Svensk Innebandy att möta inför framtiden: VIKTIGASTE TRENDERNA SOM PÅVERKAR MÖJLIGHETEN TILL EKONOMISK ATTRAKTION Nya kommunikationskanaler och slaget om tv-publiken Från massmarknadsföring till 1:1-kommunikation De sociala mötesplatsernas betydelse Placesharing arenornas ökande betydelse Fler makthavare med innebandybakgrund Avreglerad spelmarknad? Ändrade krav på motprestationer från bidragsgivare Ökade krav på upplevelser 18/24

19 VIKTIGASTE TRENDERNA SOM PÅVERKAR MÖJLIGHETEN TILL ATTRAKTION AV MÄNNISKOR Individanpassningskraven ökar ökade krav på enkelhet, tillgänglighet och utrymme för självförverkligande Konsumtionsidrotten ökar Ökad förväntning på professionell service även i föreningslivet Jakten på friheten livsfasernas ökande betydelse Ökat fokus på att nå icke-engagerade målgrupper Ökade svårigheter att rekrytera förtroendevalda/ledare/eldsjälar Ökade krav på enkelhet 19/24

20 NY VERKSAMHETSINRIKTNING Detta kapitel beskriver förslaget till ny verksamhetsinriktning för Svensk Innebandy. Kapitlet inleds med en kort beskrivning av bakgrunden till förslaget, både vilka centrala utmaningar som framkommit under förberedelsearbetet och hur ett önskat läge ser ut i framtiden. Därefter beskrivs själva förslaget inklusive de bakomliggande principer som legat bakom förslagets utformning. BAKGRUND UTMANINGAR FÖR SVENSK INNEBANDY Trenderna i omvärldsavsnittet får en rad konsekvenser och ger upphov till en rad utmaningar inför framtiden. Det gör även ett antal interna förhållanden som på olika sätt skapar frustration inom rörelsen idag. Från det förberedande arbete som genomförts under vintern och våren har vi försökt dra slutsatser kring vad den samlade bilden betyder för Svensk Innebandy inför framtiden: 1. Innebandyn befinner sig i olika livsfaser Vi uppfattar att innebandy befinner sig två olika livsfaser beroende på om vi betraktar breddverksamheten eller om vi sätter den kommersiella verksamheten i fokus. Breddverksamhet befinner sig i yngre medelåldern Idag är innebandyn en etablerad del av idrottsrörelsen. En av utmaningarna kommer att handla om att bibehålla mängden ungdomar. En annan blir att ge eldsjälar och engagerade utrymme och feedback trots att en del av den ungdomliga entusiasmen avtar i rörelsen som helhet. Den kommersiella verksamheten befinner sig i tonåren Precis som tonåringar utvecklas i väldigt otakt takt och många gånger är ganska valpiga uppfattar vi innebandyns elitverksamhet på samma sätt. En del är väldigt mogna, andra är betydligt mer noviser i sitt arbetssätt. Det finns dock genomgående tonåringens entusiasm med hög energi. 2. Innebandyn har goda förutsättningar att öka sin kommersiella attraktion I det förberedande arbetet sammanfattade analysgruppen hur innebandyn troligen kan komma att utvecklas jämfört med andra idrotter. Det resulterade i intilliggande karta. Den visar att innebandyn troligen är en av de sporter som har bäst möjligheter att öka sin ekonomiska bas i framtiden i takt med en ökad mognadsgrad. Det gäller dock att skapa medvetna marknadsstrategier för att det ska lyckas. Hög KOMMERSIELL KRAFT/ ATTRAKTION Segling Tennis Basket Ishockey Skidor Handboll Friidrott Simning Golf Ridsport Fotboll Innebandy Bandy Låg Volleyboll Låg FÖRMÅGA ATT LOCKA UTÖVARE OCH LEDARE (MÄNNISKOR) Hög 20/24

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Morgondagens medarbetare? Erik Herngren, Kairos Future AB

Morgondagens medarbetare? Erik Herngren, Kairos Future AB Utgångspunkten: Vårt arv Morgondagens medarbetare Erik Herngren www.kairosfuture.com Ungdomsbrister präglar våra värderingar Emancipation Samhälle Värderingar Personlighet Behov Välfärdssamhälle Inrevärld

Läs mer

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut

Mål och riktlinjer 2015-2017. Justerat enligt kongressbeslut Mål och riktlinjer 2015-2017 Justerat enligt kongressbeslut 1 Mål och Riktlinjer 2015 2017 Sveriges Pensionärsförbund, SPF, går in i en ny kongressperiod, visare och än mer kompetent i frågor som rör seniorer

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn.

Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Redovisning av regional konferens om Folkbildningens framsyn. Studiefrämjandets avdelning i Uppsala 1. Fakta om rådslaget Tema/rubrik Position 2004 Marketing, Trends and Innovation Datum 2 juni, 2003 Plats

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Marknadsföring på INTERNET

Marknadsföring på INTERNET 2010-09-28 Marknadsföring på INTERNET Peter Agoston info@peteragoston.se Stort, brusigt och svårt att kontrollera The Opte Project Nätverk av signaler och noder Tänk om man skulle få uppleva detta Verkar

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET. En schysst idrott utan en massa pekpinnar

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET. En schysst idrott utan en massa pekpinnar VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET En schysst idrott utan en massa pekpinnar VARUMÄRKET Detta är Svenska Frisbeesportförbundets varumärkesplattform för rekreation och motion med frisbee.

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till idag Titta efter vilken strategi reklammakare jobbat efter i annonser och reklamfilmer. Ni som har marknadsföring i en

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer KonsumentDNA.se Consumer Genome Project Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer Konsument i förändring Konsumenterna får allt mer makt och blir allt svårare att nå. Tidigare

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år?

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern 15-18 år saknar naturliga

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Målsättning ideologi för HIK Innebandy

Målsättning ideologi för HIK Innebandy ideologi för HIK Innebandy Policy riktlinjer för ledare, spelare, ungdom, junior I detta dokument framgår riktlinjer för våra lag såsom ledare, aktiva och spelare. Det som står skrivet i dokumentet är

Läs mer

Eye tracking analysera din kommunikation och sälj mer

Eye tracking analysera din kommunikation och sälj mer Eye tracking analysera din kommunikation och sälj mer 1 2 Skapa iögonfallande information och sälj mer Ser dina kunder det du verkligen vill att de ska läsa på fakturan, hemsidan eller i appen? Eller missar

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

séêâë~ãüéíëéä~å=omnq séêâë~ãüéíëéä~å=omnqjomns

séêâë~ãüéíëéä~å=omnq séêâë~ãüéíëéä~å=omnqjomns séêâë~ãüéíëéä~åomnq séêâë~ãüéíëéä~åomnqjomns OMNS Föreningen Vi är idag en förening med ca 4900 medlemmar varav ca 150 är funktionärer/förtroendevalda. Kansliet består idag av 6 anställda samt ett antal

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Visionsarbete i Tibro en verklig satsning!

Visionsarbete i Tibro en verklig satsning! Visionsarbete i Tibro en verklig satsning! Tibro liten aktiv Västgötakommun med stor inredningskompetens 10 600 invånare Utpräglat villasamhälle Möbel- och inredningscentrum Logistikcentrum Sjudande föreningsliv

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Den svenska spelmarknaden hårdnar och att positionera sitt varumärke i konsumenternas medvetande blir allt viktigare för att etablera sig på

Den svenska spelmarknaden hårdnar och att positionera sitt varumärke i konsumenternas medvetande blir allt viktigare för att etablera sig på Varumärkesbok Den svenska spelmarknaden hårdnar och att positionera sitt varumärke i konsumenternas medvetande blir allt viktigare för att etablera sig på marknaden. Vi är MooreGames Tanken kring MooreGames

Läs mer

Vad är SEO? Topp 10 SEO handlar om att förenkla för sökmotorerna att förstå vad din webbplats handlar om

Vad är SEO? Topp 10 SEO handlar om att förenkla för sökmotorerna att förstå vad din webbplats handlar om SEO en stilguide Vad är SEO? Har du sprungit på begreppet SEO? Kanske har någon försökt förklara vad det är utan att lyckas fullt ut. Du har förstått att din webbplats behöver SEO för att bli bra, men

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark.

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. CNV deltog 15-16 november 2011 på ett innovationsdygn för naturvägledare om ny teknik i förmedlingen. Det var det danska Friluftsrådet,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

AVFALL SVERIGE Piteå 2 juni 2010. Erik Herngren Jessica Carragher Wallner

AVFALL SVERIGE Piteå 2 juni 2010. Erik Herngren Jessica Carragher Wallner AVFALL SVERIGE Piteå 2 juni 2010 Erik Herngren Jessica Carragher Wallner F F U T U R E E S S T T R FUTURE R A T A E T G E Y -- G STRATEGY Y A C T A I C O T N - I -! O N! Foresight that matters innovation

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Inledning De stora trendinstituten är överens. Mediabranschens digitala förvandling de senaste

Läs mer

Populärutgåva Projekt: Jakten på framtiden

Populärutgåva Projekt: Jakten på framtiden Populärutgåva Projekt: Jakten på framtiden Bakgrund Varje framgångsrik organisation måste då och då ställa sig frågan vart är vi på väg och varför? Syftet med ett sådant arbete är att staka ut den långsiktiga

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Våra brevvanor 2013 Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Hela rapporten finns på posten.se/ brevvanor Om rapporten Posten har årligen sedan 2006 presenterat

Läs mer

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR Affärer direkt 9 skäl att testa DR Direktreklam är en snabb, enkel och kostnadseffektiv marknadsföringskanal direkt till dina kunder. Du&Co listar några av de främsta skälen för dig att testa direktreklam.

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer