Alfta-Edsbyn. Sommarnummer! fördel. Bland bävrar och forsar sidan 4. En guldgruva för släktforskare sidan 6. Maria siktar mot OS i Peking sidan 3 4

Transkript

1 fördel En tidning från Ovanåkers kommun 2/2004 Alfta-Edsbyn Sommarnummer! Bland bävrar och forsar sidan 4 En guldgruva för släktforskare sidan 6 Maria siktar mot OS i Peking sidan 3 4 En fläkt av Broadway i Alfta sidan 6 7

2 fördel Alfta-Edsbyn Ledaren Innehåll Bland bävrar och forsar... 4 Alfta Ösa OK... 5 En guldgruva för släktforskare... 6 Tanklösa kattägare... 7 Snart bara korna som påminner Thomas och Johanna fick bidrag...10 Så vill vi vända trenden...12 Läsarnas idéer om vår ekonomi...13 Den ljusnande framtid är vår...14 Omslagsfoto Bengt Forssén Fördel Alfta-Edsbyn är en informationstidning som utges av Ovanåkers kommun, Edsbyn. Tfn , fax E-post: kommun@ovanaker.se Ansvarig utgivare Björn Mårtensson Projektledare Kjell Gyllenswärd, Redaktör Rune Brolin, , rune.brolin@spray.se Redaktionsgrupp Produktion Tryck Björn Ingesson, Leif Nordlöf, Britt- Marie Johansson, Åsa Törngren, Ulrica Persson, Bengt Forssén Informatic & Hälsinglands Reklamproduktion AB Hälsinglands Reklamproduktion AB Fördel Alfta-Edsbyn delas ut till samtliga hushåll i Ovanåkers kommun samt till cirka hushåll i övriga landet. Tidigare nummer finns på hemsidan: Om du flyttar och vill läsa tidningen i fortsättningen, måste du meddela din nya adress till oss. Eller du kanske vet någon annan som skulle vilja ha tidnin g en. Hör av dig till: Ovanåkers kommun Britt-Marie Johansson Edsbyn tfn e-post: britt-marie.johansson@ovanaker.se Kommunkontoret är öppet vardagar klockan , tfn Vill du träffa någon speciell tjänsteman eller politiker är det alltid bäst att boka en tid. 28 juni 6 augusti har växel och entré lunchstängt kl Nästa nummer delas ut den 27 oktober 2004 Sommar med semester och tid att umgås med familj och vänner står för dörren. När släktingar och bekanta kommer på besök så finns det mycket att göra tillsammans i vår vackra kommun. Vi har någonting att erbjuda till alla, det gäller bara att välja bland allt som finns i form av besöksmål, natur- och kulturupplevelser. Vi har många trevliga utflyktsmål som det med fördel passar att ha med kaffekorgen till. Ett utmärkt arrangemang att besöka i sommar är årets upplaga av musikalen Carin Danielsdotter tillsammans med Migranternas Hus vid Olandersgården i Alfta. Några traditionsenliga stora folkfester är Persmässan i Edsbyn och Stormässan i Alfta. Det senaste besöksmålet är Edsbyn Arena Sveriges första inomhusarena för bl. a. bandy som ligger på den klassiska idrottsplatsen Ön tummelplats för Svenska mästarna i bandy 2004 Edsbyns IF. Glöm heller inte att besöka våra fantastiska Hälsingegårdar i Alfta-Edsbyn. Särskilda Hälsingegårdsturer ordnas under sommaren. Information om detta och allt annat som finns att se och uppleva i kommunen, får Du genom att besöka kommunens turistbyrå. En hel del information får Du också genom att läsa denna tidning. Vi har alla en viktig uppgift genom att vara goda ambassadörer för bygden och kommunen när vi får gäster i sommar. Det klarar vi genom att vi visar ett gott värdskap! Bästa sommarhälsningar Björn Mårtensson, kommunalråd (c) Läs även kommunalrådets e-brev på kommunens hemsida: E-post: bjorn.martensson@ovanaker.se Tfn växel. Bostad Mobil Fördel Alfta-Edsbyn juni 2004

3 Edsbyn den mest kända orten i Hälsingland Grattis till SMguldet! Fördel Alfta- Edsbyn vill också uppmärksamma bandylaget som bjöd på tidernas SM-final på Studenternas i Uppsala i mars. Vi har inte kunnat skriva om det tidigare eftersom vår utgivning inte var synkroniserad med SM-finalen... Text & foto Rune Brolin Sven Hansson visar upp Träkronan Skogsägar- föreningen Mellanskogs pris till Arenabygget. Att ett SM-guld betyder mycket för vår bygd har vi fått många bevis för den här våren. Speciellt intressant blev det när finalmotståndaren var ett stockholmslag. I det läget höll antagligen större delen av Sveriges befolkning utanför Stockholm tummarna för Edsbyn. När den lilla byn dessutom besegrade den stora staden så innebar det att landets tidningar, radio och TV-stationer fick någonting mer att skriva och prata om än själva matchen. Genomslaget i medierna var imponerande. Lägger man till detta den uppmärksamhet som Arenabygget har väckt så är jag övertygad om att för svensken i gemen är Edsbyn nu den mest kända orten i Hälsingland. Ett bland många bevis för hur namnet Edsbyn är känt fick jag i mitten av mars när en släkting drabbades av hjärtinfarkt under en semestervecka på Teneriffa. Jag ringde resebyrån på platsen. När jag berättade varifrån jag ringde sa personen grattis, ni är bättre på bandy än vi här nere. Arenan Sveriges första inomhushall för bandy har också bidragit till uppmärksamheten inte bara bland idrottsintresserade runt om i landet. Under våren och sommaren arbetar man med att sätta upp väggar och läktare. och i mitten av september beräknas det vara klart. Engagemanget och uppslutningen är mycket stort. Edsbyn har fått ett nytt turistmål. I början av maj tilldelades Edsbyn Arena Träkronan, som är skogsbolaget Mellanskogs pris för förtjänstfull användning och utveckling av materialet trä. Motiveringen för priset var följande: Edsbyn Arena får priset för en byggnad som kombinerar det bästa av träets egenskaper med en stilren form, rationell och ekonomisk konstruktion. Priset en relief i limträ av konstnären Jörg Jeschke kommer så småningom att få sin plats i Arenan. < Levande fäbod i Norsbo Den gamla Mittjasvallen i Norsbo står öppen också i sommar. Varje dag från 28 juni till 15 augusti, kl 11 till 19, kan man besöka vallen. I den gamla fäbodmiljön kan man besöka kafeét, köpa hemlagad ost och bekanta sig med trevliga smådjur: grisar, kalvar, får med lamm, höns, kaniner och marsvin. Förra året besökte ca 2000 personer vallen som ligger ca en mil från Edsbyn mot Färila. Fördel Alfta-Edsbyn juni

4 Vill du paddla kanot i härlig miljö och njuta av lugnet och tystnaden eller vill du ha action och fartfyllda forsar? Kanotlederna i Ovanåkers kommun kan erbjuda dig både lugnet och farten, samtidigt eller var för sig. Bland bävrar Text Ulrica Persson Foto Bengt Forssén (bävern) Anneli Wiklund (storkanoten) Stig Olsson, som startade Voxnadalens kanot och camping för 13 år sedan, berättar att på våren kommer ofta yngre killar som vill ha en tuffare kanotfärd med högre vattenflöden och fler forsar, i juni juli kommer familjerna som hellre njuter av den vackra naturen och tystnaden. Just tystnaden och lugnet uppskattas, vi har många gäster som kommer från städerna och vill koppla av på sin semester här, menar Stig Olsson. och forsar Beroende på hur länge du vill paddla, allt från några timmar till någon vecka, finns olika alternativ att välja mellan. Efter flera av sträckorna finns vindskydd och på några ställen, Frostkilen till exempel, finns övernattningsstugor. korvgrillning. Chansen att se bäver under dessa turer är ofta hög, och på sensommaren när bävrarna har blivit mer vana vid kanoterna kan man komma dem riktigt nära. < Den finaste sträckan med härlig natur och bra paddling får man enligt Stig om man startar i Gropabo och åker på Gryckån för att sedan fortsätta i Voxnan, en tur som vanligtvis tar 2 dagar. Några gånger per säsong, beroende av efterfrågan, anordnas bäversafari med storkanot som rymmer upp till 14 personer. Färden börjar på kvällen från Frostkilen, med stopp för Voxnadalens kanot & camping tfn: , e-post: kanot.camping@telia.com 04 Fördel Alfta-Edsbyn juni 2004 Fördel Alfta-Edsbyn mars

5 Alfta-ÖSA Orienteringsklubbs målsättning är att de ska vara en av Sveriges fem främsta ungdomsklubbar. Förra året utsågs de till årets ungdomsförening i Norrland. Alfta-ÖSA OK årets ungdomsförening i Norrland Utmärkelsen gav dem ett stipendium på :-, men viktigast av allt var bekräftelsen på att deras arbete gett resultat. Sammanlagt har klubben omkring 250 medlemmar, många av dem framgångsrika ungdomar. Erik Rost, till exempel, har blivit uttagen att följa med landslaget till Polen. I vintras vann klubben sex guld vid junior-sm i skidorientering och ett silver och ett brons i junior-vm. Sommaren 2006 anordnar Hälsingland O-ringen, eller 5-dagars som den kallas. Alla orienteringsklubbar i landskapet, omkring 14 stycken, samarbetar och håller i trådarna. O-ringen, som genomförs på olika ställen runt om i Sverige varje år, har körts sedan 1960-talet och förra gången som Hälsingland var arrangör var Platsen för 2006 års tävlingar blir Mohed, där flygfältet blir campingplats. Planeringarna har redan påbörjats och ett stort arbete väntar, kartor ska ritas och på campingen behövs toaletter och duschar deltagare från 40 olika länder kommer att samlas i Mohed under en veckas tid, det kräver stort ideellt arbete och engagemang, säger klubbens ordförande Karl-Erik Jonsson. Karl-Erik Jonsson, som själv har orienterat mycket, menar att orientering är en sport som passar många. Det finns olika klasser, svårighetsgrader och längder beroende på hur mycket du tränat innan. En sport för hela familjen, helt enkelt, avslutar Karl-Erik. < Text: Ulrica Persson Foto: Stefan Carlsson Alfta Ösa OK Box 97, Alfta Tel E-post: alfta-osaok@swipnet.se Hemsida: O-ringen 2006 i Hälsingland Den juli 2006 arrangeras orienteringstävlingen O-ringen i Hälsingland. De deltagarna kommer från hela världen till Mohed utanför Söderhamn, där alla tävlingar kommer att utgå ifrån. I Mohed byggs till denna vecka Hälsinglands största stad upp. Framförallt bor deltagarna i husvagnar och tält. De sex hälsingekommunerna kommer attt vara värd för var sin tävlingsdag. Redan nu är förberedelserna i gång och marknadsföring görs både på O-ringen 2004 i Göteborg och 2005 i Småland. Fördel Alfta-Edsbyn juni

6 Från mitten av och en bit in på talet emigrerade ett stort antal svenskar till USA. Det betyder att många av oss nu har släktingar där. Vid Migranternas Hus i Alfta kan man få hjälp att söka sina rötter. En guldgruva för släktforskare Många frågar oss om namnet Migranternas, har ni inte glömt ett E i början? Saken är den att vi forskar om emigranter (=de som utvandrat) och immigranter (= de som invandrat) i vårt län. En migrant är en person som flyttar någonstans så det ordet täcker båda begreppen för vårt forskningsområde. Vi har här kyrkböcker på mikrokort för hela vårt län för perioden ungefär. Med hjälp av det källmaterialet har vi byggt en databas över alla som emigrerat och immigrerat i vårt län under samma period. Här kan man alltså få hjälp att söka sina rötter och emigranter. I viss mån kan vi också söka vart emigranterna tog vägen i USA. Tidsperioden är vald för att få med alla de som följde med Erik Jansson till Amerika under den stora emigrationsvågen 1846 till 1850, och fram till den period där man har tillåtelse att forska i kyrkböckerna (en 70-års sekretessregel gäller). Vem var Erik Jansson? Erik föddes 1808 i Biskopskulla i Uppland. Han kom att tolka Bibeln på sitt eget vis, och han reste till Hälsingland första gången Här predikade han sin lära och fick många anhängare, som efter sin ledare kom att kallas Erik- Jansare. Motviljan mot kyrkans tolkningar av Bibeln kulminerade i att han uppmanade sina anhängare att bränna bl.a. Luthers katekes. Erik fängslades och hans anhängare förföljdes, och emigration till Amerika sågs som enda utvägen att få fortsätta leva efter hans lära. Där byggdes en koloni som fick namn efter hans födelseförsamling översatt till engelska, Bishop Hill. Många följde honom, totalt omkring personer under åren Från Alfta socken utvandrade en tiondel av befolkningen, drygt 350 av innevånare. Emigrantmuseet och Brita Olsdotter I vårt Emigrantmuseum visar vi Erik- Jansarnas historia. Vi följer en av utvandrarna, Brita Olsdotter, från hennes gård Nirs i Älvkarhed utanför Alfta till hennes nya hem i Bishop Hill. Under sommaren 1846 lyssnade hon till Erik Janssons predikningar i Söderala tillsammans med sina systrar Margta, Carin och Anna, och de återkom till hemmet i hög grad förvillade (Norrlandsposten10 juli 1846). Brita var då 19 år och systrarna mellan 13 och 24 år. Efter förvillelsen i juli månad dröjde det bara till oktober samma år tills Brita och de tre systrarna gick ombord på barkskeppet New York med målet New York för vidare färd till Bishop Hill. I normala fall tog sjöresan, från Gävle hamn via England till New York ungefär 10 veckor, men Britas skepp råkade ut för dåligt väder och skeppet höll på att gå Erik Jansson i modern tappning Foto: Bengt Forssén under. De tvingades tillbringa 7 veckor på Isle of Wight vid engelska sydkusten medan skeppet reparerades, och totalt tog sjöresan 21 veckor. Sedan återstod resan i Amerika via Hudsonfloden till Stora Sjöarna och Chicago och till slut 25 mil landvägen till Bishop Hill, dit hon anlände sommaren I vårt Emigrantmuseum kan man gå in i en timrad stuga, se Brita när hon blir förvillad av Erik Janssons lära, gå ombord på skeppet i Gävle hamn, gå iland i New York och följa färden från Chicago över prärien till slutmålet Bishop Hill. I sista byggnaden, Steeple Building, sitter Brita och syr ett lapptäcke som fortfarande finns i ett museum i Bishop Hill. Utställningsformgivare är textilkonstnär Barbro Ager och konstnär Leif Nordlöf och museet är helt producerat på plats, förutom modellerna av Brita som konstnären Eva Rahmqvist i Stockholm tillverkat. Under museet finns ett Café med minigolfbana utanför och det är öppet hela sommaren. För information om priser, öppettider och bokning av besök, ring Eller gå in på vår hemsida < Maude Nyberg Jonsson, projektledare för Migranternas Hus. 06 Fördel Alfta-Edsbyn juni 2004

7 Tanklösa kattägare Text & foto Rune Brolin finns det gott om Snart är det en ny säsong för som markatter. När se mestern börjar skaffar barnfamiljerna en liten katt, och när semestern är slut låser man som mar stuge dörren, åker hem till stan och lämnar katten kvar. De flesta katter klarar inte vintern, utan svälter och fryser ihjäl. Många föreställer sig att en katt all tid klar ar sig. Det är en myt och i många fall något som man intalar sig för att slippa besväret med att placera eller av liva katten. Övergivna kat ter går ofta en plåg sam död till mötes genom att de sväl ter och fry s er ihjäl. Djurskyddet i Bollnäs-Ov an åker star tade för några år sedan. Det är ett samarbete mellan de båda kom munerna och bygger helt på ideellt arbete. Bollnäs kommun har upp låtit ett hus dit katterna tas när man fått tag på dem. Där får de mat, värme och vård för sina ska dor. Är det hankatter så kast reras de. Ett femtontal frivilligt arbetande person er turas om att sköta verk sam heten. Till de övergivna katterna söker man nya hem. Ett ganska fram gångsrikt arbete enligt Titti Jans son från Eds - byn som jobbat länge på Djur skyddet. Vi lyckas hitta nya hem till de flesta av de ca 100 katter som år li g en kommer hit. Det kostar 600 kr att få en katt härifrån. I priset ingår IDmärk ning, kastrering och vaccinering. När någon kommer hit och köper en katt, skriver vi ett kon trakt med köp aren. Det går ut på att vi har rätt att ta tillbaka katten om det vi sar sig att den inte mår bra i sin nya miljö. Titti Jansson tillsammans med katterna Hör av dig Det händer också ganska ofta att Djur skyddet får ta hand om katter som kom mit bort från sina hem och inte hittar tillbaka. Någon har kans ke lagt mär ke till den hemlösa katt en och meddelat eller åkt iväg med den till Djur skyddet. Då vidtar ett rent detektivarbete för att försöka få fatt i ägarna. Dä rför vill Titti Jansson att alla som förlorar sin katt, hör av sig. Ta inte sommarkatt Titti Jansson vädjar till sommargäs terna att tänka sig för innan de bestäm mer sig för att skaffa som mar - katt. Tar man en katt till sitt som m arställe, kanske för att det är mys igt ell er för att barnen ska få en lek kamrat, så har man också ansvar för den. Man får inte lämna den vind för våg när man åker hem igen. Ta betalt Ett tips till kattägare. När det kom mer sommargäster och vill ha en kattunge ge aldrig bort den. Ta ordentligt betalt. Då ökar chan sen att du får en seriös köpare. För sök också ta reda på vad det är för per son som vill ha katten. Är du tvek sam så avstå. Ansvarslösa som mar gäster finns det överallt. Det är lika illa i Alfta och Edsbyn som det är i Bollnäs och på and ra ställen. Därför är behovet av fler som de lar på arbetet inom Djur skyddet stort, liksom ekonomiska bidrag till verksamheten. < Gör så här om katten har sprungit bort Ring Djurskyddet i Bollnäs-Ovanåker, tfn Ring polisen på orten. Annonsera och sätt upp efterlys ningar på anslagstavlan i butiken Fördel Alfta-Edsbyn juni

8 Ladugårdarna allt mer automatiserade Snart bara korna som påminner om gamla tider Text & foto Rune Brolin Att handmjölka kor är ett drygt arbete. Det kan många äldre människor vittna om. Idag är det lättare. Den allra modernaste metoden är laserstyrda mjölkningsrobotar som gör hela jobbet. Hos lantbrukare Erik-Olov Parhans i Klitten, Runemo, finns en av dem. Det ser inte ut som förr i ladugårdarna. Det är snart bara korna och lukten som påminner om gamla tider. Ny teknik tar över allt mer av det gamla slitgörat. Ladugårdarna automatiseras. Utvecklingen i det avseendet har nu tagit ett nytt rejält kliv i och med att robotarna tar över mjölkningen. AMS Automatiska Mjölknings System, d.v.s. mjölkningsrobotar började utvecklas på 1980-talet i Holland. Den första togs i bruk De är fortfarande ganska ovanliga. I Hälsingland finns ännu bara tre anläggningar: en i Runemo och två i Arbrå. I den stora världen, utanför Hälsingland, finns några hundra anläggningar, de flesta i Holland. Vi har gjort ett besök hos Erik-Olov Parhans för att med egna ögon se hur det går till när en robot mjölkar. Korna går lösa i ladugården och bestämmer själva när det är dags för mjölkning. Här har verkligen det politiska slentrianuttrycket ökad valfrihet slagit igenom. Kossan stiger in i en öppning i anläggningen, en grind av rörkonstruktion stängs, juvret tvättas, spenkopparna letar upp spenarna och suger sig fast och maskinen mjölkar. När det är klart tas spenkopparna bort, juvret efterbehandlas, en främre grind öppnas och den nymjölkade kon stiger ut. Samtidigt öppnas den bakre grinden igen och nästa ko stiger in. Så fortsätter det, dygnet runt. Att lära korna hur de ska göra har inte varit några problem enligt Erik-Olov: 08 Fördel Alfta-Edsbyn juni 2004

9 Det har gått fort. Korna har förvånansvärt snabbt fattat hur det ska gå till. Mjölkningen är något positivt och det är ofta kö in till roboten. Till och med disciplinen i kön är god. Robotanläggningen sköter inte enbart mjölkningen. Den är kopplad till en dator som rapporterar hur mycket varje kossa mjölkar. Den kan också se om en ko är brunstig eller om beteendet avviker på något sätt och kon inte mår bra. Allt står att läsa på dataskärmen. Om något händer med roboten som gör att den slutar fungera som den ska, så ringer den upp Erik-Olov och larmar. Familjen Parhans har 65 kor. Roboten hinner med mjölkningar per dygn. De flesta sker av någon anledning nattetid. Roboten köptes i England och installerades hösten Fabrikatet är Merlin från Fullwood som är ett av tre dominerande märken på marknaden. Fördelarna med roboten är självklart märkbara enligt Erik-Olov: Den har avlastat oss och gett oss bättre arbetstider. Vi får mer tid till andra sysslor på gården. Erik-Olov är mer pessimistisk när vi pratar om mjölkböndernas framtid. Det ser dystert ut. Allt fler mjölkprodukter importeras, priserna dumpas. Det är på sikt förödande för de svenska bönderna. Tänk på det och köp svenska mjölkprodukter. Öppna landskap kan inte importeras! < Mjölkningsmaskinens historia De första försöken att mjölka kor mekaniskt började på 1830-talet kom den första spenkoppen med sug- och tryckrörelser. Vid det svenska AB Separators dotterbolag i USA konstruerades 1917 en mjölkningsmaskin som blev en försäljningssuccé i USA kom den första svenska mjölkningsmaskinen: Alfa-Laval typ 1. På 1980-talet började mjölkningsrobotarna utvecklas i Holland och 1992 togs den första i bruk. Generationsskifte på gång, Sonen David kommer så småningom att ta över verksamheten efter Erik-Olov. Fördel Alfta-Edsbyn juni

10 Bidrag till bättre uppvärmningssystem inom Ovanåkers kommun Varför kan man få bidrag? Ovanåkers kommun har under många år arbetat med miljöfrågor. För att underlätta omställningen till en hållbar utveckling har kommunen fått statligt stöd, så kallat Lokalt investeringsprogram (LIP). Programmet innehåller många olika åtgärder som förbättrar miljön påtagligt. Inom kommunen kommer många utsläpp från uppvärmningen i våra byggnader. Olje- och dålig vedeldning är en stor orsak. Därför finns det inom ramen för LIP programmet möjligheter att söka pengar för att förbättra eller förändra dessa anläggningar. Vem kan söka bidrag för att byta energislag? Bidraget vänder sig till fastighetsägare till småhus, flerfamiljshus och samlingslokaler som i dag värms med oljepanna, kombipanna eller omodern ej miljögodkänd vedpanna. Bidrag lämnas endast till byggnader för permanentboende och till samlingslokaler av allmän karaktär enligt TMS:s byggtermer. Till vad utgår bidrag? Pelletsbrännare som installeras på befintliga oljepannor eller på omoderna vedpannor som saknar ackumulering, eller till pelletspanna med inbyggd brännare som ersätter gammal befintlig pannanläggning. Ackumulatortank till anläggningar som har vedeldning som huvudsaklig värmekälla och där pannanläggningen är lämplig att komplettera med en ackumulatortank. Undantag kan ges för tankar som är integrerade med pannan och är avsedda för pelletseldning. Anslutning till fjärrvärme inom en radie av 50 meter från befintligt utbyggd kulvertsystem, där den huvudsakliga uppvärmningen sker med annat än rena elpannor. Hur mycket får man i bidrag? Bidraget till pelletseldning får utgöra 30% av kostnaden, dock högst kronor. För ackumulatortank(ar) liter tank högst och för 1500 liter eller mer högst kronor. Bidrag till konvertering till fjärrvärme får utgöra 30% av kostnaden, dock max kronor. För mer information, kontakta den kommunala energirådgivningen på telefon: eller se energirådgivningens hemsida på: se/sbk/energiradgivning.asp Thomas och Johanna fick bidrag när de bytte panna Thomas och Johanna Gradin är en av drygt hundra familjer som har ansökt om att få bidrag av Ovanåkers kommun för att byta uppvärmningsmetod. De bytte ut sin gamla kombinerade olja- och vedpanna mot en modern vedpanna med ackumulatortankar. Att elda med ved i en skogskommun som Ovanåker var en självklarhet för Thomas och Johanna när den gamla pannan skulle bytas. När vi såg att det fanns möjlighet att få 8000 kronor i bidrag så var valet inte svårt, säger Thomas. Att sedan den nya pannan gör att vedeldningen är mycket enklare då man bara behöver elda någon gång i veckan Text & Foto Mattias Gustafsson under vår och höst och bara cirka två ilägg per dag när det är som kallast är perfekt, fortsätter Thomas. Genom att pannan har en effekt på 35 kw och att det har installerats ackumulatortankar på totalt 1500 liter blir eldningen bekväm och miljövänlig. Ackumulatortankarna gör att pannan kan eldas på högsta möjliga effekt och att värmen lagras i tankarna. Det 10 Fördel Alfta-Edsbyn juni 2004

11 ger minimalt med utsläpp samtidigt som det ger maximal effektivitet. Värmen tas sedan ut från tankarna istället för att bara finnas i pannans interna vattenförråd. Att byta från den manuella shunten till en modern shuntautomatik har också gjort uppvärmningen mer bekväm och komforten inomhus bättre, säger Thomas. Tidigare användes det en hel del elektricitet för att hålla värmen när vi inte hann med att elda, men nu räknar vi med att kunna minska elanvändningen en del. Anläggningen är inte förberedd med en solslinga i botten på någon av ackumulatortankarna men om det blir aktuellt så kommer Thomas och Johanna att komplettera med ännu en ackumulatortank. De har också funderat på att investera i en batteribackup. Det är en enhet som kan försörja pannan och cirkulationspumpen med elektricitet även vid strömavbrott. Totalpriset för installationen blev kronor. Bidraget var på kronor så priset vi betalade var kronor Vi är jättenöjda! säger Thomas. < Skånska ungdomar i Edsbyn Efter att Ungdomskansliet ställt ut sin monter på Ungdomsstyrelsens Rikskonferenser så har intresset för vår kommun ökat! Text och foto: Björn Ingesson Dalhems fritidsgård i Helsingborg kunde inte motstå presentationen av kommunen och våra möjligheter. Fritidsledarna Stefan Malmros och Susanne Haddouche-Berg tog kontakt och ett utbytessamarbete mellan Dalhems fritidgård och Södran/Kåken här hos oss, har startat. Under påskveckan kom Susanne och Stefan upp till oss med 14 Helsingborgsungdomar. Här kommer en snabbsumering av veckan: Natttåg upp till Hälsingeskogarna, boende på luftmadrass i Lillbogården, egen matlagning, bowling på nya Idrottsparken, pulka och skidåkning i Edsbybacken, kolbulleätning, träff och umgänge med Södranungdomarna, skotertur i backen (det fanns ju inte snö nån annanstans), rundtur i kommunen, Voxna Herrgård, masugn, Edsbyn Arena, Migranternas Hus med släktforskning och mer skidåkning. Det skall sägas att ingen av ungdomarna hade åkt skidor förr. De blev riktigt duktiga innan veckan var slut. När det var dags för hemfärd talade ungdomarna om att det inte var sista gången de var i vår kommun och de planerar redan för nästa års resa. Under vecka 31 i sommar är det Alfta- och Edsbyungdomarnas tur att besöka Helsingborg. Där blir det boende på lägergård i Skånes Fagerhult och massor med aktiviteter tillsammans med Helsingborgsungdomarna. Tack till Sportbolaget för lån av skidor, Edsbybacken för lån av backe och skoter, Voxnadalens Kanot & Camping för kolbullar och buss. < Nu kan du lämna medborgarförslag! Nu har du som medborgare ytterligare en möjlighet att påverka besluten i vår kommun. Från den 1 juni 2003 kan du som är folkbokförd i kommunen lämna förslag direkt till kommunfullmäktige. Förslagen ska vara skriftliga, undertecknade och innehålla namnförtydligande, adress och telefonnummer till avsändaren. Naturligtvis måste förslagen ligga inom kommunfullmäktiges befogenhetsområde. Förslag skickas till Ovanåkers kommun, kommunstyrelsekontoret, Edsbyn eller lämnas direkt till kommunfullmäktiges presidium.

12 Elisabeth Källström Olsson vid Röstabo. En mycket vacker plats mitt i projektområdet. Förr slog man vakt om sin egen by och såg grannbyarna som konkurrenter. Idag är det samarbete som gäller. Text & foto Rune Brolin Så vill vi vända trenden Bygdeföreningarna i Långhed, Galven, Långrösten och Långbofjärden i norra Alfta har som ett projekt bildat föreningen Hälsingebyar i samverkan. Projektet är i första hand tänkt att vara sexårigt och syftar till att stoppa utflyttningen och utveckla bygden. Verksamheten styrs genom Navet som är en sambandscentral mellan föreningar, företag och turism. Tankarna kring ett bysamarbete tog form redan för fyra år sedan. Utflyttningen ökade och framtiden såg dyster ut. Ett bysamarbete började på allvar diskuteras. Det resulterade så småningom i projektet Hälsingebyar i samverkan. EU beviljade pengar och arbetet kom igång. Underlaget för ett fruktsamt samarbete är gott. I byarna bor idag ca. 550 personer, det finns 15 föreningar, fem samlingslokaler och en skola. Elisabeth Källström Olsson från Galven sköter samordningen. Hon berättar om planerna för den närmaste framtiden: Vi har tänkt kartlägga det vi redan har och sedan blicka framåt och se vad vi kan få. Vi har haft ett 50-tal gemensamma möten med bygdeföreningarna, fiskevårdsföreningen, företag och intresserade bybor. Det har gjort att projektet nu kan betraktats som väl förankrat ute i byarna. Tankarna är att varje by ska ta vara på och utveckla sina speciella förutsättningar. Långhed har ju bl.a. sina bondeslott som drar många turister. Galven har fina badstränder. Långbo och Långrösten är mycket gamla byar med många fäbodar och fynd från gamla tider. Pilgrimsleder och marknadsvägar fanns här redan år Elisabeth är mycket positiv: Jag tror att man i framtiden måste samarbeta för att nå ett bra resultat. Vi har alla förutsättningar att kunna skapa något riktigt bra i det här projektet. Inför sommaren kan föreningen presentera några nyheter. Dels har man startat en stugförmedling och dels så kommer man att hyra ut cyklar. På dessa går det också att hyra en reklamplats. För första gången visade föreningen upp sig vid Hälsinge Expon i Bollnäs i början av maj. Tyvärr var det inte så många besökare i år men Elisabeth är ganska nöjd ändå: Vi fick god respons av de som stannade till, dessutom fick vi mycket beröm för vår monter. Det var inte bara vi som tyckte att den var bäst av alla. Bysamarbetet har nu funnits i 4 år. Har ni hunnit se några tecken på att utflyttningen har minskat? Jag tror inte att vi har någon utflyttning alls. Problemet verkar vara det omvända; nämligen att det inte finns några lediga hus till människor som vill flytta hit... < 12 Fördel Alfta-Edsbyn juni 2004

13 Läsarnas idéer om vår ekonomi Hur ska vi kunna behålla en bra kommunal verksamhet till lägre kostnad? Så löd frågan i förra numret där vi skrev om kommunens ekonomi och vi har fått in en del förslag. Framförallt är det den minskande befolkningen som skapar problem. Vi får mindre intäkter och den kommunala verksamheten ska betalas av allt färre personer. Så här tycker de som har hört av sig till oss: Tag kontakt med företag som har gått igenom ekonomiska stålbad och se vad de har gjort för ekonomiska besparingar. Det finns otroligt mycket att lära där, SAAB Automobile har just nu ett stort effektiviseringsprogram kallat Viggen. Man rannsakar där alla kostnader. Något måste det finnas att ta med därifrån. Spar in på onödiga kostnader för idrotten och onödiga sportevenemang. Sänk driftskostnaderna för stora fabriker som kör för halv maskin eller mindre p g a arbetslöshet. Om det är möjligt, samåk ibland. Vi får börja att rätta mun efter matsäcken, för vad jag har hört så är vår ekonomi inte så bra. Ska vi byta kommunnamn så kostar det en massa pengar. Få Alfta och Edsbyns vård till en enhet så man kan jobba för varandra. Jobba på tre boenden/hemtjänst istället för ett, det skulle minska vikariebehovet och vara nyttigt. Alla ska jobba minst 75%. Kolla över personalen på alla plan. Behövs alla? Även kontor. Behåll pengar för verksamhet för de hjälplösa = barn och äldre. Till förmån för skola och äldreomsorg så skär vi ner på pengar till kultur och idrott, friluftsliv mm. Börja i de egna leden. Kräv att chefer bosätter sig i vår kommun och betalar skatt hos oss. Med skatteintäkterna från tre av dessa chefer så kan vi ju betala en tjänst inom t ex äldreomsorgen. Gå ur Inköp Hälsingland och börja handla av bygdens företag. Kanske ibland blir lite dyrare men vi får kanske behålla fler av våra företag med allt vad det innebär. Genom att inte ha två av allt bara för att vi har två tätorter. T ex 2 bibliotek, 2 badhus, 2 högstadieskolor, 2 hälsocentraler osv. Orterna ligger nära varandra! Lägg ut de flesta arbeten på entreprenad, t ex parkförvaltning och tekniska kontoret. Se över allt privat användande av telefoner + SMS, maskiner, bilar mm. Det är stora summor. Ta bort hälften av alla småpåvar inom vården, dvs områdeschefer. Anställ fler utbildad personal på golvet. Varje avdelning får själv styra om sin ekonomi, det sporrar till mer besparingar. Mer ansvar gör allt. Bort med fler chefer inom kommunen, som agerar som småpåvar. Det ger mest i längden. Mer utbildat folk inom kommunen, utbildat folk som sköter ekonomin och inte efter partifärg. Hjälp/inspirera byar att starta byalag som kan sköta drift av lokala isbanor m m. Det finns säkert många som har idéer, men som inte vet hur de ska göra. Kommunen ska skötas om på samma bra sätt som bandylaget sköter om sig. Åtgärder görs direkt om något händer när någon blir sjuk eller skadad, direkt under vård, tar hand om människan = friska spelare. Om kommunen agerar som bandylaget och som hela staben runt bandylaget, får kommunen friska arbetstagare och invånare. Viktigt med laganda. Attraktivare centrumkärna = attraktivare boende = större chans till nyinflyttare. Erbjud företagen lägre skatt de första åren för att få hit arbetstillfällen och nyinflyttare. Omorganisera informationsenheten så att den arbetar både med turism och extern information till invånarna. Denna enhet ska vara på samma ställe och arbeta tillsammans. Helt fel att ha en informationschef och en turistchef som sitter på olika ställen och inte samarbetar tillräckligt i tider när man ska spara. Lägg resurserna på sådant som syns och ger ett attraktivare klimat för turister och boende. Det är inte så viktig att lägga pengar på dyra datorer och de senaste programmen. Genom turister förmedlas att Ovanåkers kommun är ett trevligt ställe att vistas i, vilket kan leda till nyinflyttare, vilket i sin tur gynnar företagen. Kanske finns pengar att söka från EU till denna marknadsföring? De som har beslutat sig för att stanna kvar i kommunen bör få lättare att kunna bygga. Som en insändare i Ljusnan skrev för ca ett år sedan: Ovanåkers kommun blir snart en nationalpark där framåtanda och kreativitet kvävs, då inte bygglov ges. Slå ihop nämnder och dra ned antalet sammanträdesdagar. Tillsätt istället arbetsgrupper. I nämnder där antalet informationsärenden är stort kan de förmedlas på annat sätt än att samla sju ledamöter och ett antal tjänstemän en dag i månaden. Är det verkligen motiverat att kommunfullmäktige har drygt 40 ledamöter? Fram med lite nytänkande. Måste kommunen verkligen marknadsföra sig med hälsingegårdar. Jag skulle vilja bo i en hälsingegård, men var finns utbudet? Det går inte att marknadsföra något som inte blir till salu och som enbart går i familjens spår. < Fördel Alfta-Edsbyn juni

14 Den ljusnande framtid är vår Den ljusnande framtid är vår.. Projekt "Mötesplats" startade hösten 2003 och skall fungera som ett kitt i vårt samhälle. Den ljusnande framtid är vår.. Projekt "Mötesplats" startade hösten 2003 Om vi törs stå för den vi är Om och vi inte törs göra stå för som den andra vi är tycker. och inte göra som andra tycker. För mer information ring gärna: Christer Skoglund För Magnus mer information Kortell ring gärna: Christer Skoglund Eller Magnus För mer skriv Kortell- information ett e-brev ring till: gärna: christer.skoglund@ovanaker.se Christer Skoglund magnus.kortell@ovanaker.se Eller Magnus skriv ett Kortell e-brev till: christer.skoglund@ovanaker.se Bra internetsidor är: magnus.kortell@ovanaker.se Eller skriv ett e-brev till: christer.skoglund@ovanaker.se Bra magnus.kortell@ovanaker.se internetsidor är: Bra internetsidor är: och skall fungera som ett kitt i vårt samhälle. Vi Projekt skall finna Mötesplats andra metoder startade att bygga hösten nätverk 2003 och och skall fungera som ett kitt i vårt samhälle. skapa samverkan bland ungdomar, vuxna och Vi skall finna andra metoder att bygga nätverk och den kommunala verksamheten säger Christer skapa samverkan bland ungdomar, vuxna och Skoglund Vi skall finna som andra är projektledare. metoder att bygga nätverk och skapa den Ungdomars samverkan kommunala bland självkänsla verksamheten ungdomar, och vuxna självkännedom säger och den Christer kommunala måste Skoglund förstärkas verksamheten som för säger är att projektledare. hindra Christer en Skoglund destruktiv som utveckling. är projektledare. Ungdomars självkänsla och och självkännedom måste förstärkas för att hindra en en destruktiv utveckling. Ungdomars Föräldrar utveckling. Var ute bland ungdomarna så mycket som det Föräldrar bara Var ute går bland för att ungdomarna bygga upp så sociala mycket som nätverk det bara och går för Var skapa ute bland ungdomarna så mycket som det att bygga en lugnande upp sociala effekt. nätverk och skapa en lugnande effekt. bara Att går bara för vara att ute ute bygga och och ta en upp ta sväng en sociala sväng med hunden med nätverk hunden genom och parken, en vid parken, lugnande järnvägen vid eller effekt. järnvägen på torget kan eller ibland på torget räcka och kanatt Att ibland ha bara civilkurage räcka vara ute och att säga och att ifrån ha ta en civilkurage om sväng man ser med något att hunden säga ofog. ifrån Var ny- skapa genom genom fiken man och parken, ser lägg något näsan vid järnvägen ofog. i blöt, kolla kompisar eller på och torget ha en kan dialog. ibland Var nyfiken räcka och att lägg ha näsan civilkurage iblöt, kolla att säga kompisar ifrån Ungdomar om och man ha en ser dialog. något ofog. Ta det lugnt med spriten Ni hinner. Var Uppmuntra nyfiken och varandra lägg att näsan vara nyktra iblöt, och kolla inte kompisar tvärt om, det och Ungdomar är ha inte en fegt dialog. att säga nej. Se er omkring, vi har fantastiskt Ta mycket det lugnt att göra med i vår spriten kommun - Ni om hinner. vi bara törs ge det en Ungdomar Uppmuntra chans. Det är varandra inte löjligt att ha vara nyktra nyktra aktiviteter och inte PROVA. tvärt Ta om, det det lugnt är inte med fegt spriten att säga - Ni nej. hinner. Uppmuntra Se er omkring, varandra vi har att fantastiskt vara nyktra mycket och inte att göra tvärt om, i vår det kommun är inte fegt om vi att bara säga törs nej. ge det en chans. Se Det er är omkring, inte löjligt vi har att ha fantastiskt nyktra aktiviteter mycket att - PROVA. göra i vår kommun om vi bara törs ge det en chans. Det är inte löjligt att ha nyktra aktiviteter - PROVA....om vi törs stå för den vi är och inte göra som andra tycker. Stora riskhelger är: Skolavslutning, Pers & Stormässan, woxstock m,m säger Christer och Magnus och önskar en trevlig sommar. Stora riskhelger är: Skolavslutning, Pers- & Stormässan, Woxstock m m säger Christer och Magnus och riskhelger är: Skolavslutning, Pers & Stormässan, woxstock önskar en trevlig sommar. m,m säger Christer och Magnus och önskar en trevlig sommar. 14 Fördel Alfta-Edsbyn juni 2004

15 5-årsjubileum för WOXSTOCK-FESTIVALEN För femte året i rad bjuds det på WOXSTOCK-Festival. Det blir återigen Öjeparken i Edsbyn som står som spelplats för årets festival. Publiken kommer att få höra allt från visor och ballader av Bollnäsbandet Molladu och lokala gruppen YmseNahanna till hårdrock från tjejbandet Disco Volante och Europakända Bollnäsbandet Lefay. Allt detta blandas upp med sex andra band från två scener. Målsättningen är att WOXSTOCK skall passa ALLA åldrar och smaker. Festivalområdet blir större, scener och serveringar kommer att byta plats. Det finns ett gäng tappra Festivalarbetare, nästan 100 st varav största delen ungdomar, som tycker det är kul att se andra trivas. De jobbar frenetiskt med att göra Öjeparken festivalklar med scener, entréer, inhägnad och serveringar. Nytt för i år är också att VOXMUSIK-föreningen ger ut en tidning före festivalen där Du kan läsa om artisterna, musikföreningar i Edsbyn och Bollnäs, Edsbyns rock & pophistoria. VÄLKOMMEN TILL WOXSTOCK 3 juli ÖJEPARKEN EDSBYN!!! < Björn Ingesson VOXMUSIK-föreningen Läs mer om festivalen på Ska vi byta kommunnamn? Det var en fråga som vi ställde i förra numret och många är det som har svarat och gett förslag. De flesta tycker att det är dags att byta namn nu och ta vara på de fördelar ett känt namn har. Så här tyckte de som skickat in sina förslag att vår kommun ska heta: Alfta-Edsbyn 228 Edsbyn 124 Ovanåker 16 Voxnadalen 13 Alfta 1 Kammahav 1 Voxnadalens Centrum 1 Att byta kommunnamn är inte något som kommunen själv bestämmer utan man får ansöka hos regeringen. De kommuner som har ansökt om namnbyte de senaste åren har fått avslag, så man måste visa på mycket bra motiv. Gällivare kommun ville t ex byta till Gellivare kommun för att ha en lättare stavning för webbsidor, men fick avslag. Kopparbergs län fick dock byta till Dalarnas län. Nu får vi se vad politikerna i Ovanåkers kommun beslutar och vill man ansöka om namnbyte går frågan vidare till regeringen. Filmer på webben Nu håller vi på att bygga upp ett litet filmarkiv på kommunens webbsida. Det är korta filmer med olika motiv från vår vackra kommun, som man kan avnjuta via bredbandsuppkopplad dator. Gå in på klicka på Filmarkiv. Fördel Alfta-Edsbyn juni

16 B Gruppförsändelse Avsändare Ovanåkers kommun Edsbyn Större evenemang sommaren 2004 Målarting juni i Långhed Kurser, aktiviteter mm. Carin Danielsdotter 6 juni-10 juli i Alfta Sommarens stora evenemang i kommunen! Woxstockfestivalen 3 juli i Edsbyn Rockfestival! Spelmansstämma i Galven 3 juli Liten gemytlig stämma mellan Alfta och Arbrå, med bl a Åsa Jinder och Anders Skoog. Slåtterdag 3 juli i Långhed Slåtter på gammalt vis i byn Långhed utanför Alfta. Folk och dans 5 juli i Svabensverk Spelmansstämma, dans och artister. Internationell hundutställning juli i Forsparken Alfta Voxnadagen & Jussi Björlingdagen 17 juli i Voxnabruk Persmässan med Volasdag juli i Edsbyn Persmässa med dans, scenshow mm. Volasdag med gamla hantverk, musik mm. Stormässan augusti i Alfta Dans, disco, underhållning mm. Surströmmingsskiva 21 augusti i Alfta Jazz i Svaben augusti i Svabensverk Några av de bästa jazzmusikerna spelar i vår fina bruksmiljö. Kanot & Hoj 4-5 september Veteranmarknad i Lobonäs 11 september Speldatum: Sön 6 juni kl Fre 11 juni kl 19:00 Lör 12 juni kl 19:00 Sön 13 juni kl 15:00 Ons 16 juni kl 19:00 Lör 19 juni kl 19:00 Sön 20 juni kl 15:00 Ons 23 juni kl 19:00 Lör 26 juni kl 19:00 Sön 27 juni kl 15:00 Ons 30 juni kl 19:00 Pris: Vuxna: 250 kr + förköp. Barn: (t.o.m 15 år) 75 kr + förköp. ALFTA A FÖRSAMLING Lör 3 juli kl 19:00 Sön 4 juli kl 15:00 Fre 9 juli kl 19:00 Lör 10 juli kl 19:00 Nypremiär för en av Sveriges största utomhusmusikaler om utvandringen till Amerika. Missa inte sista spelsommaren! Turistinformation i Edsbyn Finns året runt i kommunens entré vard kl 8-12, kl Ovanåkers kommun, EDSBYN tourism@ovanaker.se & Tfn +46(0) Fax +46(0) Alfta Turistbyrå I Migranternas Hus, OlAndersgården Sommaröppet 11 juni 31 augusti 2004 vard kl 10-17, lörd kl 10-16, sönd kl (sönd. t o m 10 juli stänger byrån kl p g a musikal) Hälsingegårdsturer Torsdagkvällar mellan 1 juli 5 aug arrangeras guidade Hälsingegårdsturer. Förbokning av plats hos Turistbyrån senast kl dagen före. Pris 250 kr/person inkl fi ka. Folk och Dans Måndagen den 5 juli kl Dans till sex olika spelmanslag, dans kurs er, scenuppträdande med Ale Möller Band, allspel m.m. Servering. Kontaktperson: Michael Müller, tfn E-post: michael.muller@lg.se Välkomna till Svabensverk i sommar Jazz i Svaben augusti med Nisse Landgren, Miriam Âïda Qvin tett, Sandviken Big Band m.fl. Kontaktpersoner: Mona Berglund, tfn , E-post: mona.berglund@ovanaker.se Leif Nordlöf, tfn , E-post: leif.nordlof@ovanaker.se