Minns du fluortanten?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minns du fluortanten?"

Transkript

1 no Friskare norrbottningar vinst för landstinget sidan 6 Piteå älvdals sjukhus satsar på akutgeriatriken sidan 7 En donator kan rädda livet på fem personer sidorna Foto: bert persson Minns du fluortanten? Folktandvården i Norrbotten fyller 70 år sidorna 3 5

2 sidan 6 sidan 7 sidorna sidorna 3 5 olktandvården i Norrbotten fyller 70 år. Det uppmärksammas på olika sätt under året, och så även i Landstingstidningen. Den historiska tillbakablicken berättar om en rad konkreta förändringar som gjorde stor skillnad dit hör fluortanten och ny borrteknik. Samtidigt är det en skildring av en social reform under ett århundrade där befolkningen gick från fattigdom till välfärd. Hur tänderna ser ut Tandvård avslöjar mycket om den tid och för folket det samhälle vi lever i, men även hur vi har det som individer; vår socioekonomiska tillhörighet avspeglar sig tydligt i munnen. Tandstatusen i länet var extremt dålig i början av förra seklet, faktiskt sämre än på många andra håll i landet. Redan i 15-årsåldern var det vanligt med nedkarierade bett, där den enda lösning var löständer. Det förekom också att unga människor drog ut alla tänder i förväg, även de friska. Det kan låta obegripligt, men ansågs vara ett bra alternativ till tandvärk, varbildning och byasmedens tång. Folktandvården öppnade sin första klinik den 2 maj De första 30 åren handlade vuxentandvården i stor utsträckning om tandutdragningar och protestillverkning. Det var tandteknikerna som såg till att norrbottningarna slapp vara tandlösa och i stället fick tillgång till välsittande tandproteser. Själv minns jag fortfarande exakt hur det doftade inne på laboratoriet hos Folktandvården vid Rådhustorget i Piteå, och kan återkalla ljudet av den plingande dörren. Där satt min mamma och hennes kollegor böjda över proteser, tandställningar och porslins- och guldarbeten skickliga yrkesmänniskor sysselsatta med ett avancerat precisionshantverk. I takt med att tandhälsan förbättrades blev protesbärarna färre, och numera behåller de flesta sina egna tänder livet ut. Det finns i dag 20 tandtekniker inom hela Folktandvården, men bara några få arbetar med protesframställning. Till dagens arbetsuppgifter hör i stället implantat och fast protetik, från enstaka tänder till rekonstruktion av hela bett. Dessutom tillverkar tandteknikerna tandställningar, bettskenor, antisnarkskenor och idrottstandskydd. Även det berättar något om vår tid frågan är bara vad Till sist: Fundera över din inställning till donation och anmäl din vilja! Donerade organ kan rädda liv, även ditt. Läs mer på sidorna Gå sedan ut i våren och andas en stund. ULRIKA ENGLUND, redaktör 2 Redaktör: Ulrika Englund Ansvarig utgivare: Lars Tyskling Grafisk form: Tor-Arne Moe, Moe Media AB Besöksadress: Norrbottens läns landstings kansli, Robertsviksgatan 7, Luleå Postadress: Landstingstidningen, NLL Luleå E-post: Upplaga: ex. Teknisk produktion: Tryck i Norrbotten AB, Luleå Distribution: NSD Detta nummer är presslagt 6 maj 2010 Årgång 39 Prenumeranter gör anmälan om ändrad adress till: NSD, Abonnemang Innehållet i Landstingstidningen får gärna citeras om källan anges. Nästa nummer av Landstingstidningen utkommer 19 juni 2010 Norrbottens läns landsting, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets omkring invånare hälso- och sjukvård samt tandvård, och arbetar dessutom med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 33 vårdcentraler, 26 tandvårdskliniker och 4 tandvårdsannex. Landstinget är en av länets största arbetsgivare med drygt anställda. Av dessa är cirka 730 läkare, sjuksköterskor, 570 tandvårdspersonal, 120 undervisningspersonal, 330 driftservicepersonal och 950 administrativ personal. Nya dofter i restaurangen Upprustningen av landstingshuset i Luleå fortsätter. I den tredje etappen ska resterande fasader få nytt ytskikt. Samtidigt planeras en ombyggnad av restaurangen med fler sittplatser och ett produktionskök. Restaurangen är husets hjärta och viktig både för mat och möten. Vi vill fortsättningsvis driva den i egen regi, säger Göran Wallo, chef för division Service. Under 2009 har fasaden på entrésidan av landstingshuset tilläggsisolerats. De grönaktiga plattorna har ersatts av vit puts på de fem flygeländarna, med mellandelar av zinkplåt och aluminiumraster. Huvudentrén har glasats in, trapphusens yttervägg har ersatts av glas och toaletter har handikappanpassats, för att nämna några av åtgärderna. Nu är det aktuellt med tilläggsisolering och byte av fasad på de återstående väggarna. Dessutom blir det ny isolering och nytt tak över restaurangdelen, något som redan övriga delar av byggnaden försetts med. Landstingsfastigheter har fått i uppgift att projektera och ta in anbud på entreprenaden. Beslut om genomförandet tas i landstingsstyrelsen den 3 juni i år. Blir det ett ja kommer byggnationerna att börja efter semestrarna, På omslaget. Ann- Sofie Mann ombesörjer fluorsköljning och delar ut tandkräm till skolbarn i Gällivare Ann- RFSL erbjuder hbt-certifiering till vårdcentraler och andra arbetsplatser en utbildning som ska göra bemö-tandet bättre och fördomarna färre. När man söker vård är det för att antingen man själv eller någon nära anhörig är sjuk. Då är det tröttsamt att behöva svara på frågor om sin sexuella läggning, säger Kicki Renberg, här tillsammans med hustrun Petra (till höger) och dottern Edith, 3 år. Sofie fortsatte som tandsköterska i Piteå innan familjen 1969 vände tillbaka till hemorten Arvidsjaur. Det förebyggande arbetet, med allt från fluorlack till tandvårdslektioner i skolorna, har alltid legat henne varmt om hjärtat. Jag arbetade som tandsköterska inom Folktandvården i närmare 45 år, fram till min pension för fyra år sedan. Under de åren förändrades otroligt mycket, berättar hon. Foto: BERT PERSSON Foto: bert persson no Friskare norrbottningar vinst för landstinget Piteå älvdals sjukhus satsar på akutgeriatrik En donator kan rädda livet på fem personer Minns du fluortanten? Folktandvården i Norrbotten fyller 70 år Blir det ett ja kommer byggnationerna att börja efter semestrarna, någon gång i augusti. någon gång i augusti. Vi räknar med att hela arbetet, både fasaden och restaurangen, ska vara klart till semestern 2011, säger Sven-Erik Sundqvist, projektchef. Kostnaden för alla tre etapper, inklusive ombyggnaden av restaurangen, är 55 miljoner kronor. Satsningen anses nödvändig för att huset, som uppfördes 1976, ska behålla sitt värde. Renoveringen innebär bland annat sänkta kostnader för uppvärmning. Varje husägare vet att det blir dyrare i längden om man inte rustar sin fastighet. Anledningen till att vi satsar på landstingshuset är helt enkelt att det är ekonomi att göra det, säger Göran Wallo. Ökningen av antalet sittplatser i restaurangen från 150 platser till 276 innebär att fler och större konferenser kan hållas i huset. Den lilla matsalen byggs ut för att rymma 48 personer, en storlek som gör den lämplig för mellanstora sammankomster. Förlängningen av den nuvarande restaurangen möjliggör en entré från markplanet, vilket underlättar för En utbyggnad av restaurangen innebär dels en ökning av antalet sittplatser, dels att tillgängligheten ökar med hjälp av en ny entré. Skiss: MAF ARKITEKTKONTOR K SÖDERLUND externa matgäster att hitta dit. En annan vinst är att restaurangen i framtiden kan nyttjas även när landstingshuset är stängt. Efter en konferens i sessionssalen kan deltagarna stanna kvar och äta på kvällen, och sedan lämna huset genom den nya utgången, säger Göran Wallo. Samtidigt förbättras möjligheterna till en effektiv avfallshantering, något landstinget är tvingat att åtgärda. Varor ska lämnas och sopor hämtas från baksidan i dag sker det via huvudentrén. Genom att ersätta mottagningsköket med ett produktionskök ska restaurangen kunna servera mat som både doftar och smakar mer. Fördelen med en egen kock är att vi kan anpassa oss efter matgästernas önskemål på ett helt annat sätt än tidigare. Vi tänker oss ett större utbud av rätter och dessutom temaveckor av olika slag. I och med att vi slipper betala för transporter blir det ändå mer kostnadseffektivt, säger Stefan von Below, verksamhetschef för Kostservice. I samband med bokning av sessionssalen ska det gå att beställa bord i restaurangen, en samordning som kan locka fler externa konferenser. Men även i fortsättningen är huvudsyftet med restaurangen att den ska vara en servicefunktion till landstingshuset, inte att den ska gå med vinst, säger han. ULRIKA ENGLUND Fint pris till Vis Vid Vitalis nationella konferens i Göteborg fick projektgruppen för Vis ta emot ett pris för sina säkra och smidiga IT-lösningar. Landstinget utvecklar ett nytt dokumenthanteringssystem, Vis (Verksamhetens informationssystem). I motiveringen uppmärksammas projektet för framsynt tänkande och användning av vårdgivarens styrinformation med stark involvering av alla aktörer i utvecklingsarbetet, inte minst ledningen, där Vis främjar och stärker patientsäkerheten och vårdens kvalité. Prissumman, kronor, går till projektgruppen på landstingets IT-avdelning, Länsteknik på Sunderby sjukhus. Det här är en stor satsning och ett första steg mot en gemensam dokumenthantering inom landstinget. Vi är givetvis glada att vårt arbete uppmärksammats utifrån, säger Tina Sundlöf, en av två projektledare. Pilotverksamheten beräknas vara igång under hösten Vis ska sedan successivt införas i hela landstinget.

3 Folktandvården i Norrbotten 70 år Den 2 maj öppnas den första Folktandvårdskliniken i Korpilombolo.... bestäms det att tandläkarna måste arbeta i Folktandvården sitt första år efter utbildningen. Gunnar Castenfelt, distriktstandläkare i Gammelstad, utnämns till tandvårdsinspektör. Han gör flera rekryteringsresor till de andra nordiska länderna och till Tyskland. inrättas ett ödemarkstillägg för tandläkare som vill arbeta i Norrbotten. ger staten ett bidrag för fortsatt utbyggnad av tandvårdskliniker, samt för inköp av konstnärlig utsmyckning till väntrummen. anslår landstinget kronor för upplysning och förebyggande verksamhet. introduceras snabborrarna. anslås kronor till bland annat fluorsköljning i skolorna, som nu kommit igång på allvar. startar en tandsköterskeskola i Boden. Mårten förste patienten hos Folktandvården I maj för 70 år sedan kallades den då sexårige Mårten Johansson in till den nyöppnade tandvårdskliniken i Korpilombolo. Han blev Folktandvårdens första patient i Norrbotten. Vi hade en överlärare i Korpilombolo som upptäckt att barnen hade väldigt dåliga tänder, berättar han. Överläraren tog kontakt med landstinget och efterfrågade att det skulle öppnas en tandklinik i samhället, som då hade ungefär invånare. Och så blev det. I samma hus som överläraren bodde två kamrater till Mårten Johansson. En dag när han var där och lekte kom överläraren och sade till honom att Mårten, du kan väl börja. Det kändes inget vidare, men vad skulle jag göra. Tidstypiska tand läkarinstrument från Folktandvårdens barndom. Så kom det sig att han blev Folktandvårdens allra första patient. Han minns det inte som något angenämt besök, utan tvärtom ganska otäckt. Tandläkaren hade dåliga instrument och gick direkt på handling, om man säger så. Visserligen fick han bedövning, men nålen till bedövningssprutan var grov och det gjorde ganska ont. Två hål fick han lagade, innan han skickades hem igen. Nästan alla människor hade ju dåliga tänder i Tornedalen på den tiden, minns han. Det fanns en privatpraktiserande tandläkare i Övertorneå dit en del åkte när de hade tandvärk. I regel drogs de trasiga tänderna ut. Tandborstning tyckte man var överklassens påfund och han minns inte heller att han fick någon som helst upplysning om vikten av att hålla tänderna rena, varken av tandläkaren eller någon annan. Åtminstone när det gällde karlarna var det nästan ingen som borstade tänderna. Kvinnorna var kanske lite förnuftigare. Under sin uppväxt fick Mårten Johansson ytterligare några hål. Men att han fortfarande i dag har egna tänder i munnen tackar han Folktandvården för. Ulrika VALLGÅRDA Länets första folktandvårdsklinik låg i röda skolan i Korpilombolo, en lokal landstinget hyrde av kommunen för kronor per år. Mårten Johansson minns än i dag hur han som sexåring stegade in som första patient på Folktandvården i Korpilombolo. Det kändes inget vidare, men vad skulle jag göra, säger han. Foto: ANDERS ALM 70 års kamp för bättre tandhälsa En social reform i Norrbotten fyller 70 år i år. Folktandvård och fluor har förändrat tandhälsoläget radikalt för länets befolkning. Det förekom att ungdomar fick en helprotes i konfirmationspresent, berättar Tor Svensson, chefstandläkare i Norrbottens läns landsting. Innan tandläkarinstitutet i Stockholm startade 1897 var yrket något man tillägnade sig genom att gå som lärling, berättar Tor Svensson. I Luleå drev Gustav Hjortzberg praktik från 1887 och 50 år framåt. Ytterligare ett par tandläkare verkade i länet under den tiden, men de flesta norrbottningar mötte aldrig någon tandläkare. Tandvärk, varbildningar och infektioner var vanligt förekommande och byasmeden var i många fall enda alternativet. Det måste ha varit ett stort lidande. I början av 1900-talet fanns 260 tandläkare i hela Sverige och en del av dem insåg nödvändigheten i att inrätta kliniker för folk som inte hade råd att betala, framförallt barnen. Men i riksdagen fick frågan inget gehör. Tandläkarna började då i samarbete med kommunerna på många håll i landet driva skolkliniker, vid sidan av sina privata mottagningar. I Norrbotten var det Kiruna som fick den första skoltandkliniken Först 1938 beslutade riksdagen om en allmän folktandvård i Sverige. Skolbarnen var en viktig målgrupp, men reformen gällde alla åldrar. Norrbottens landsting prioriterade Pajala och Nederkalix på grund av den Den första tandläkarborren Tor Svensson jobbade med när han började 1966 var en så kallad snörborrmaskin. Patienten satt upp i en tandläkarstol som påminde om en frisörstol. En likadan utrustning finns bevarad på Rödbergsfortet i Boden. Dockan ska föreställa en av soldaterna. stora fattigdomen och arbetslösheten i dessa områden. Den första kliniken öppnades den 2 maj 1940 i Korpilombolo. Tandvården kostade fem kronor per år för barn upp till femton år under den första tiden, senare blev det gratis för barn. Den stora utmaningen för den nystartade Folktandvården i Norrbotten och i hela landet på 1940-talet var att komma tillrätta med tandläkarbristen. Det bestämdes att de nyutbildade tandläkarnas legitimation det första året bara skulle gälla inom Folktandvården något som inte var populärt bland de unga tandläkarna som kunde tjäna det dubbla på privata kliniker. Många såg det dessutom som en mindre trevlig uppgift att arbeta bland Det förekom att ungdomar fick en helprotes i konfirmationspresent. 3

4 Folktandvården i Norrbotten 70 år får varje tandläkare en assistent en tandsköterska eller ett sjukvårdsbiträde. byggs specialistverksamheten ut. anställs den första tandhygienisten. kommer den nya tandvårdsförsäkringen som ger billigare tandvård. anställs den första bettfysiologen i Folktand vården. startar en tandhygienistskola i Luleå. satsas pengar på en oralkirurgisk klinik som ska ägna sig åt att göra implantat. bildar Folktand vården en egen förvaltning i landstinget. genomförs en stor undersökning av norrbottningarnas munhälsa, den första i sitt slag i länet. (Tio år senare följdes den upp och då kunde man visa att tandhälsan förbättrats avsevärt.) införs ett automatiskt databaserat system för patientadministration, Syster Fluorence. Tandläkaren Peter Ollinen och tandsköterskan Birgitta Nyström hjälps åt med en patient i Boden Ollinen blev senare tandvårdschef i Västerbottens läns landsting. Foto: BERT PERSSON Tandläkare Bjöör Wiberg, Gällivare, undervisar om tänder i en skola Tandtekniker Gunilla Funck och föreläsaren Erik Björn under en kurs i Luleå Elisabeth Gavelin från tandhygienistutbildningen på Björkskatan informerar om tandhälsa inne på Domus år Med stoppuret i handen tar tandsköterskan Gunhild Edspång tid på fluorsköljande barn i Luleå. Fluorprofylaxen medförde en dramatisk minskning av kariesangrepp i barnamunnarna. Foto: BERT PERSSON Tandtekniker Maria Nordlund på laboratoriet i Jokkmokk Prislista från Kostnaden för att dra ut tänderna i båda käkarna var 25 kronor, inklusive bedövning. 4 Forts från sidan 3 barn och tonåringar som måste få tänderna utdragna. För att lösa problemet med tandläkarbristen rekryterades under och 1950-talen många tandläkare från Finland och Tyskland. Under Folktandvårdens första två decennier hann tandläkarna i regel bara med akuta åtgärder. Skadorna hade ofta hunnit bli så stora att de var tvungna att dra ut tänder på patienterna. Det går inte att föreställa sig hur dåliga tänder vi hade på den tiden. Under 1950-talet fick vetenskapen bevis för att det var sockret som var den främsta boven när det gällde hål i tänderna. I den så kallade Vipeholmsundersökningen gav forskarna patienter på ett mentalsjukhus i Skåne en speciell sorts godis flera gånger per dag. Resultatet visade sig bli hål i tänderna. Undersökningen blev världskänd både på grund av sitt resultat och på grund av det etiskt tvivelaktiga med den, berättar Tor Svensson. Nu började man också på allvar inse vikten av att arbeta förebyggande med upplysning och tandborstning. På 1960-talet kom fluoren och revolutionerade tandhälsovården. Fluors inverkan på tandhälsan hade upptäckts i USA, där man i ett litet samhälle fann att barnen hade betydligt bättre tänder än på andra ställen. Efter att ha studerat alla tänkbara orsaker kom man på att den enda förklaringen var en något högre nivå av fluor i dricksvattnet. Fluortanter började gå runt med fluorsköljningsmuggar i klassrummen och på bara några år blev barnens tänder mycket bättre. Men det var inte helt okontroversiellt de första åren. Många befarade att en hel generation skulle förgiftas av fluor. En välkommen förändring för patienternas del var den nya snabborren som ersatte den remdrivna borrmaskinen. Patienterna fick också börja ligga ner under behandlingarna, så att tandläkarna kunde sitta i stället för att stå och jobba. Rekryteringsläget var fortfarande besvärligt och nu värvades bulgariska tandläkare till Sverige började Tor Svensson själv sin tandläkarbana i Gällivare. Fortfarande på den tiden gick största delen av arbetet åt till akuttandvård. Helproteser på 30- och 40-åringar var ingen ovanlighet och när det gällde upplysningen om tandhygien fanns ännu en del övrigt att önska. Han

5 lanseras frisktandvårdsavtalet, som innebär hälsoinriktad tandvård till fast pris. flyttar käkkirurgen från Folktand vården till Sunderby sjukhus...inleds en omorganisation som leder till att enhetschefer och verksamhetschefer får ansvar för större områden än tidigare. påbörjas en totaldatorisering av hela Folktandvården och en digitalisering av röntgen. införs fritt vårdval inom barntandvården, vilket innebär att man kan välja privata vårdgivare även för barnen. invigs Tandvårdens kompetenscentrum i Luleå med alla specialiteter samlade under ett tak. introduceras Tobaksfri Duo på bred front i Norrbotten, en riktad kampanj mot ungdomars bruk av tobak....fyller Folktandvården i Norrbotten 70 år. Jubiléet uppmärksammas med en minnesskrift, öppet hus på många kliniker och en tandvårdsdag för de anställda. Ett rejält lyft för Överkalix Efter flera år av underbemanning, långa väntelistor och slitna lokaler har Folktandvården i Överkalix fått ett rejält lyft. Lokalerna är nyrustade och två portugisiska tandläkare har hjälpt till att jobba bort hela kön. I det nymålade väntrummet sitter Sune Isaksson. Han har varit Folktandvårdens patient ända sedan han gick folkskolan. I dag ska han träffa en av de portugisiska tandläkarna som har tjänstgjort i Överkalix de senaste två åren. Jag tycker att jag blir väldigt väl bemött när jag kommer hit och lokalerna har blivit fina sedan de repade dem, säger han. Claudia Sobrinho och Daniela Ferreira är två av de 17 portugisiska tandläkare som arbetar i Norrbotten. De fick höra talas om möjligheten att komma och arbeta i Sverige redan under sin utbildning. Det var en portugisisk tandläkare i Piteå som besökte skolan och berättade om sina erfarenheter. Jag tänkte att det verkade långt bort och kallt, men sedan erbjöds vi att jobba i Norrbotten på sommaren och då gjorde vi det, berättar Claudia Sobrinho. Hon och Daniela Ferreira placerades båda två i Överkalix och arbetade på kliniken en månad i augusti 2006, då vädret var vackert och varmt och Överkalix visade sig från sin bästa sida. Det var så kul och alla var jättetrevliga och tog hand om oss, berättar Daniela Ferreira. Efter skolan sökte de arbete i Norrbotten. Helst ville de till Överkalix igen. När alla handlingar var färdiga i januari 2008 reste de. Att komma till Överkalix mitt i vintern var lite annorlunda än förra gången. Det första vi gjorde var att köpa skidor, berättar Claudia Sobrinho. I fem veckor fick de intensivundervisning i svenska av en privatlärare. Det var inte så lätt och vi kunde inte prata flytande svenska efteråt. Men efter några månader gick det bättre. Edith Hansson sätter sig upp efter undersökningen och bestämmer ett nytt datum för besök hos sin tandläkare Daniela Ferreira. I bakgrunden arbetar Eva Rönnlund, tandsköterska. Foto: ANDERS ALM Båda två planerar sin framtid i Sverige. I början av året flyttade även Daniela Ferreiras pojkvän till Överkalix. De tycker att Folktandvården är ett bra system och önskar att samma möjligheter fanns i hemlandet. I Portugal finns bara privata tandläkare och eftersom folk inte har så mycket pengar blir det mest akutvård, säger Daniela Ferreira. De tror inte på mig när jag säger att tandvården för barn är gratis i Sverige, berättar Claudia Sobrinho. Innan de började arbeta i Överkalix hade kliniken en väntetid på fyra år. I dag är den in i princip noll och vi har till och med kunnat låna ut våra tandläkare till andra kliniker i Norrbotten, berättar Martin Sandberg, verksamhetschef. Förutom de tre tandläkarna arbetar fyra tandsköterskor och en tandhygienist vid kliniken, som ligger i samma hus som vårdcentralen. Vi har ett bra samarbete med vårdcentralen när det gäller det medicinska, säger han. Som tandläkare i en glesbygdskommun klarar de det mesta själv. Det är bara ett fåtal vi skickar till specialister, annars tar vi emot alla slags patienter. Personalen ser ljust på framtiden. I mars nyinvigdes kliniken efter en renovering då bland annat skåpen och golven byttes ut och väggarna målades om. Tidigare var det väldigt trist med nötta golvmattor och väggar. Vi har ju varit här i 26 år, berättar tandsköterskan Siv Johansson. Precis som i övriga länet arbetar de med digitaliserad röntgen, Vas och med det modernaste som finns i tandläkarutrustning, inklusive nya tempurstolar. Sune Isaksson och tandläkaren Claudia Sobrinho har inga större problem att förstå varandra, trots att Claudia bara har varit i Sverige i två år. Men när han pratar fort och mycket dialekt får tandsköterskan hjälpa till att tolka ibland, säger hon och ler. De är bekväma för patienterna och bra för oss som jobbar. Det behövs bara ett tryck på knappen så ställer stolen om sig till det läge man vill ha den i, säger Siv Johansson. Många av patienterna får sin undersökning utförd hos tandhygienisten Tyra Nilsson. Numera gör vi tandhygienister samma undersökning som tandläkarna. Har patienterna hål får de gå vidare till tandläkaren. Hon arbetar också förebyggande och går ofta ut utanför huset för att informera om tandhälsa på skolor, förskolor och äldreboenden. I en satsning vi har startat för barn i årskurs sex får de skriva kontrakt med någon vuxen att inte börja röka under hela högstadietiden, berättar hon. Men filmen om tandtrollen Karius och Baktus har hon sorterat undan i ett arkiv. Jag minns sista gången jag visade den på en förskola. Det var en stackars pojke som började gråta när Karius och Baktus spolades ut i havet, säger hon och ler. I dag finns det annat informationsmaterial att använda. Ulrika VALLGÅRDA träffade ofta familjer som bara hade en enda tandborste att dela på. Om en 19-åring kom in med helt oskadade tänder kallades hela klinikens personal dit för att beskåda underverket, berättar han leende. På 1970-talet pågick en intensiv utveckling av Folktandvården. Nya kliniker byggdes och även specialistkliniker öppnades. Det förebyggande arbetet tog fart. Många tandhygienister anställdes och länet fick en fungerande förskoletandvård. Tandläkarbristen var tillfälligt avhjälpt kom den första tandvårdsförsäkringen och gjorde tandvården billigare för den vuxna befolkningen. Under slutet av 1970-talet blossade det upp en debatt om oral galvanism en oro fanns att elektriska strömmar uppstod kring fyllningarna och gav upphov till olika sjukdomssymptom. Andra befarade att amalgamet kunde ge kvicksilverförgiftning. Men några belägg för det fick man aldrig, säger Tor Svensson. På 1980-talet kom möjligheten till implantatbehandling att med hjälp av titanskruv fästa kronor i käkbenet istället för att göra helproteser. De senaste decenniernas arbete hade gett resultat och tandhälsan var klart förbättrad bland barn och ungdomar. Några fluortanter behövdes inte mer sedan fluortandkrämen slagit igenom. På 1990-talet blev helproteser mindre vanliga. Amalgamet ersattes helt och hållet med plast. På 2000-talet har det återigen blivit svårt att få tag i tandläkare. Till Norrbotten har landstinget rekryterat från Tyskland, Belgien och Portugal. Datoriseringen har tagit fart och numera är till exempel all röntgen helt digitaliserad. I framtiden kommer troligen inga avgjutningar att tillverkas utan betten kommer att scannras digitalt och sedan kan protesen tillverkas var som helst i världen. Också bokning och betalning görs i framtiden på internet, tror han. År 2010 resulterar hälften av alla tandläkarundersökningar inte i någon lagningsåtgärd. När vuxna måste få sina tänder lagade handlar det oftast om gamla fyllningar som lossnat. Det fanns en tid då man borrade och fyllde igen varje tillstymmelse till hål. I dag vet vi att det alltid är bäst om man kan slippa fyllningar och därför väntar vi in i det längsta med att borra. Över 90 procent av 2010 års fyraåringar och var fjärde 19-åring är helt kariesfria. Att slippa ingrepp i tänder på förskolebarn är en välsignelse för både barn och tandläkare. De som aldrig behöver laga sina tänder i unga år har goda chanser att slippa lagningar även längre fram i livet, eftersom karies huvudsakligen är en barnsjukdom. En förskjutning mellan yrkeskårerna kommer därför att ske, tror Tor Svensson, så att fler och fler patienter får träffa en tandhygienist i stället för en tand läkare. Samtidigt kommer vi att behöva tandvård högre upp i åldrarna, eftersom allt fler behåller sina egna tänder livet ut. Men trots att tandhälsan förbättrats kontinuerligt genom åren, ser han ett hot mot kommande generationer på grund av den stegrande sockerkonsumtionen i form av lösgodis och läsk. Folktandvården har med all säkerhet en uppgift att fylla även framledes. Ulrika VALLGÅRDA fakta Folktandvården i Norrbotten Antal anställda: 570, varav 145 tandläkare, 18 specialisttandläkare, 90 tandhygienister, 20 tandtekniker, 245 tandsköterskor, samt administratörer, städerskor med flera. Antal kliniker: 26, samt 4 annexkliniker. Antal specialistkliniker: 8. 5

6 30 miljoner till ett friskare Norrbotten Landstinget får upp till 30 miljoner kronor om norrbottningarna blir friskare. Regeringen betalar en miljard per år till landets landsting under 2010 och Den första sjukskrivningsmiljarden kom till 2006 för att ge sjukskrivningsfrågor högre prioritet inom hälso- och sjukvården och i förlängningen minska kostnaderna för samhället. Nu satsar regeringen ytterligare en miljard per år under två år. Totalt kan Norrbotten få cirka 30 miljoner kronor av de pengarna. Trots att sjukskrivningarna i länet har minskat drastiskt de senaste åren från 55 dagar per person och år 2005 till 38,4 i mars 2010 ligger Norrbotten näst högst i landet efter Jämtland. En orsak är att de flesta som är sjukskrivna här är sjukpensionärer med sjukersättning. Bara sex av de 38,4 dagarna är sjukpenning. Den borgerliga regeringen har tagit bort den tidsbegränsade sjukersättningen. De som blir sjukpensionärer i dag blir det för resten av livet och det ställs hårdare krav än tidigare. Alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda. Därför kommer andelen sjukpensionärer att minska i framtiden. Bengt Dahlblom, ordförande för landstingets nybildade försäkringsmedicinska kommitté, tror att ohälsotalen i Norrbotten borde kunna nå riksgenomsnittet om några år. Tidigare har många i länet arbetat i fysiskt tunga jobb i skogen och i gruv industrin. En Bengt Dahlbom, ordförande för landstingets nybildade försäkringsmedicinska kommitté. del av dem finns kvar i statistiken som förtidspensionärer. Men i dag är de jobben väldigt mekaniserade och de flesta i Norrbotten arbetar i den offentliga sektorn. Det finns ingen anledning att en undersköterska här skulle vara sjukare än någon med samma jobb i Stockholm. Kommittén ska arbeta på ungefär samma sätt som läkemedelskommittén. Läkarna ska uppmuntras att använda sjukskrivningen på bästa sätt och beakta både fördelar, nackdelar och kostnader. Det kanske räcker att sjukskriva någon på deltid eller att låta en behandling pågå parallellt medan patienten arbetar. Men vi ska framför allt se till att läkarna känner till och tillämpar Socialstyrelsens riktlinjer för hur lång tid patienterna ska sjukskrivas vid olika diagnoser, säger Bengt Dahlblom. Den här gången har regeringen ställt tydliga krav för att landstingen ska få del av miljarderna. De ska jobba med sjukskrivningsprocessen, förbättra kvaliteten på det medicinska underlaget som ska föras över elektroniskt till Försäkringskassan samt göra fördjupade medicinska utredningar. Dessutom måste sjukskrivningarna minska i Norrbotten med fyra dagar per person och år för Det är bra att det ställs krav. Det har inte funnits någon drivkraft att ta frågan på allvar tidigare eftersom det inte är landstinget utan Försäkringskassan som står för kostnaderna, säger Lena Lindgren, projektledare för sjukskrivningsmiljarden i Norrbotten. Ann-Katrin Öhman Sjukskrivningsmiljarden Fyra fasta mål och ett rörligt måste uppfyllas för att en miljard per år 2010 och 2011 ska betalas ut till landstingen. Sjukskrivningsprocessen. De 1a landsting som har ett ledningssystem för sjukskrivningsprocessen på övergripande landstingsnivå får dela på 50 miljoner ska ledningssystemet finnas på vårdenheterna för att landstingen ska få dela på ytterligare 50 miljoner kronor. Läget i Norrbotten: Under 2010 ska landstinget klargöra vilket ansvar landstinget, divisionerna och verksamhetscheferna har för sjukskrivningsprocessen. Jämställdhet. Betydligt fler kvinnor 1b än män är sjukskrivna. I år ska landstingen analysera könsuppdelad statistik och utarbeta en handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess med kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att få dela på 50 miljoner kronor ska landstingen ha genomfört de kortsiktiga åtgärderna och ha påbörjat några av de långsiktiga för att få dela på 50 miljoner kronor. Läget i Norrbotten: Skillnaderna mellan könen är särskilt stora i Piteå och landstinget har startat ett projekt för att ta reda på vad det beror på. Medicinska underlag. En granskning 2 gjord av Riksrevisionen visade att av 355 sjukpenningärenden var det medicinska underlaget otillräckligt i 73 procent av fallen. De landsting som uppfyller kraven i slutet av 2010 i 50 procent av fallen får dela på 75 miljoner kronor. Uppfyller de kraven i 70 procent av fallen får de dela på ytterligare 75 miljoner. Nästa år måste de uppfylla kraven i 80 procent av fallen för att få 150 miljoner kronor. Läget i Norrbotten: Läkarna ska använda Socialstyrelsens beslutsstöd för hur lång tid patienter ska sjukskrivas vid olika diagnoser. De ska inte bedöma arbetsförmågan, utan sätta diagnos och göra en funktions- och aktivitetsbedömning, gärna i team med sjukgymnaster, arbetsterapeuter och beteendevetare. Elektronisk överföring. Statistik 3 visar att kommunikation mellan Försäkringskassan och läkare kan ta hela 22 dagar av en sjukskrivning. För att spara patientens dagar ska de medicinska underlagen digitaliseras. Senast i december 2010 ska det finnas en handlingsplan för hur överföringen ska gå till. De landsting som uppfyller kraven får dela på 100 miljoner kronor. Senast i november 2011 ska minst 90 procent av underlagen föras över elektroniskt. De landsting som uppfyller kraven får dela på 100 miljoner kronor. Läget i Norrbotten: Landstinget håller på att ta fram en handlingsplan i samarbete med IT-avdelningen. Fördjupade utredningar. När en person har varit sjukskriven i 180 dagar ska ar- 4 betsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden. Landstingen ska inom fyra veckor bistå Försäkringskassan med kompletterande utredningar. De landsting som kan komma i gång och erbjuda utredningar under 2010 får dela på 200 miljoner kronor. Läget i Norrbotten: Redan i juni kommer Garnis och Rehabcentrum att börja med utredningarna. Rörligt mål: Minskning av ohälsotalen. Landstingen kan få ytterligare pengar beroende på hur mycket länets sjukfrånvaro minskar i förhållande till andra län. 495 miljoner kronor fördelas 2010 och ytterligare 495 miljoner Läget i Norrbotten: En nybildad försäkringsmedicinsk kommitté ska arbeta med sjukskrivningarna. Det finns också 14 rehabkoordinatorer på 15 vårdcentraler som ska jobba med att bygga upp en god sjukskrivningsprocess. Nya vårdcentraler i Luleå och Piteå Norrbottens läns landsting har godkänt 33 vårdcentraler inom ramen för Vårdval Norrbotten. Utöver landstingets 32 egna vårdcentraler ansluter ytterligare en privat leverantör. Det är Läkarhuset Hermelinen AB som ska starta en vårdcentral i centrala Luleå. Landstingets 32 egna vårdcentraler har genomgått samma granskningsförfarande som privata leverantörer och är nu formellt godkända för verksamhet inom vårdvalssystemet. Landstinget har tidigare godkänt ansökan från Praktikertjänst AB, som öppnar en ny vårdcentral i centrala Piteå den 7 augusti (Cederkliniken). 6 Larm via sms ska rädda liv Sjukvården i Stockholm tar sms till hjälp för att förbättra utsikterna för dem som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Privatpersoner kan anmäla sig som livräddare i projektet Sms-livräddare. Tanken är att alla inom en kilometers avstånd från den sjuke ska få ett sms med instruktioner om var den drabbade befinner sig, skriver Dagens Medicin. Ännu vanligt med antibiotika Läkare skriver ut antibiotika till nästan hälften av alla som besöker en vårdcentral för luftvägsinfektion, fastän de flesta sådana infektioner orsakas av virus och är självläkande. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet. Drygt patientbesök hos primärvården i Kalmar län har analyserats i en studie som är den största hittills i sitt slag i Sverige. Under de sex år som studien omfattar har patientbesöken minskat rejält, framförallt för öroninflammationer och halsinfektioner, men andelen förskrivningar av antibiotika ligger kvar på nästan samma höga nivå. Punktskrift för känslor En forskargrupp vid Umeå universitet har utvecklat en ny teknik baserad på en vanlig webbkamera, en hårdvara liten som ett mynt och en taktil känselanordning som fästs på huden. Tekniken innebär att synskadade omedelbart kan tolka mänskliga känslor. De visuella intrycken från kameran översätts av hårdvaran till avancerade vibrerande mönster, som den synskadade läser av på sin hud. Olika vibrationer betyder olika saker och den synskadade kan på så sätt få information om vilken sorts känslor som en person ger uttryck för och hur intensiva känslorna är.

7 Hallå där Slawomir Liszewski, kardiolog på medicinkliniken vid Piteå älvdals sjukhus, som nyligen blev svensk mästare i elitklassen i EKG- Foto: MARIA JOHANSSON tolkning. Grattis! Var det en väntad seger? Nej, jag blev glatt överraskad. Jag hade aldrig trott att det skulle vara möjligt att vinna i Sverige; det är många duktiga läkare som deltar. Hur går tävlingen till? Den är uppdelad på fem deltävlingar och sker elektroniskt, via internet. Ett antal patientbeskrivningar ska tolkas korrekt i varje deltävling. Det finns många varianter, olika alternativ, att välja bland. Vad är det som gör dig till en mästare på EKG? Dels möter jag många patienter, dels tycker jag om att tolka EKG. Jag scannar in intressanta EKG och sparar i ett eget arkiv, det är värdefullt att ha kvar för att använda i utbildningssyfte. När jag undervisar AT-läkare är det enklare med bra exempel från riktiga patienter i stället för att utgå från en bok. I samband med att jag förklarar för dem tränar jag upp min egen analysförmåga. Får du något förutom äran? Ett diplom. Det skulle ha delats ut vid det kardiovaskulära vårmötet i Göteborg för någon vecka sedan, men problem med flygplanen gör att jag får det skickat till mig i stället. Vad säger dina medarbetare? Många på sjukhuset har gratulerat mig; de är stolta över att Piteå älvdals sjukhus nämns i det här sammanhanget. Enligt Dagens Medicin är det första gången en läkare i Norrland vinner tävlingen. Du kommer från Polen men bor sedan drygt tre år med din familj i Piteå. Hur kommer det sig? Jag och min hustru Katarzyna, överläkare på medicinkliniken inom gastroenterologi, ville till Norrbotten. Vi sökte jobb på vårdcentralen i Älvsbyn, men fick i stället börja på sjukhuset i Piteå. Norrbotten är för oss det bästa stället i hela Sverige det är det sista området i Europa som är naturligt. Här kan man träffa på älg och ren och promenera i urskog. Dessutom är Piteå en bra miljö för barnen att växa upp i. ULRIKA ENGLUND Ewa Öhström Holmqvist arbetar länsövergripande med hjälpmedel för kognitivt stöd. Hon belönades nyligen med ett stipendium av FUB. Uppskattad för sitt engagemang Ewa Öhström Holmqvist, hjälpmedelskonsulent vid LSS Råd och stöd, har tilldelats ett stipendium av FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Ewa har i drygt 25 år arbetat med personer med kognitiva nedsättningar. Inom LSS Råd och stöd har hon byggt upp enheten Huvudsaken, som blivit känd över hela landet för utvecklingen av begåvningsstödjande hjälpmedel. Ur FUB:s motivering: Genom Ewas kreativitet, uppfinningsrikedom, kunskap och stora engagemang har vardagen underlättats för många personer som har en utvecklingsstörning. Stipendiet delades ut vid länsorganisationens ombudsmöte i Älvsbyn. Från vänster Eva-Lena Asplund, Lena Andersson och Birgitta Salomonsson är involverade i det akutgeriatriska projekt som nu permanentats vid Piteå älvdals sjukhus. Foto: Maria Åsén Personal med visioner för vården av äldre Vi ska bli bäst! Avdelning 2B på Piteå älvdals sjukhus ska bli bäst i Sverige på akutgeriatrisk vård. Personalen, eldsjälarna, gör allt för att nå målet. Det var enhetschefen Eva-Lena Asplund som hade visionen att ge äldre och multisjuka bästa möjliga vård genom att införa ett akutgeriatriskt arbetssätt vid vårdavdelning 2B akutgeriatrik/rehabilitering. Idén fortplantade sig, fick fäste hos vårdpersonalen som består av 26 personer och förverkligades i projektet Utveckling av akutgeriatrik vid Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå älvdals sjukhus. Vital i norr, som har hand om statliga stimulansmedel för äldre, hjälpte till med finansieringen. I november 2008 var det avspark i närvaro av professor Yngve Gustavsson från Umeå universitetssjukhus, som gav värdefulla råd om äldre patienters rätt till adekvat vård. I december 2009 skrevs slutrapporten för projektet och nu är arbetet på avdelningen permanentat, men förbättringsarbeten pågår alltjämt. Stor vikt har lagts på teamarbetet ett gemensamt synsätt, förhållningssätt och arbetssätt. Alla medarbetare ska ha den helhetssyn och kunskap som krävs för att vårda den äldre, ofta multisjuka, människan, säger Birgitta Salomonsson, projektledare. Indikationer på att patienten har akut behov av sjukhusvård och ska läggas in på akutgeriatrisk vårdplats är exempelvis: E Oklara förvirringstillstånd där man inte misstänker stroke, hjärtinfarkt eller andra akuta tillstånd som bör tas om hand vid en annan klinik eller akutmottagning. E Försämrat allmäntillstånd orsakat av exempelvis kotkompressioner eller infektioner med behov av några dagars intravenös behandling med antibiotika och/eller dropp. Vid rehabilitering av äldre är det viktigt att patienten snabbt kommer på fötter, säger koordinator Lena Andersson, stående till vänster. E Akut försämring av kronisk sjukdom, exempelvis lättare KOL eller hjärtsvikt. Personalen gör alltid en bedömning av risker för fall, undernäring, trycksår och depressioner. Det är viktigt för helhetssynen att man lyfter blicken från det diagnosspecifika och ser till hela människans livsmiljö. Vad är skillnaden i omsorg på olika specialistavdelningar och på en akutgeriatrisk vårdavdelning? Det är fokuseringen på hela människan. Vi ser till multisjuka äldre patienters samtliga behov av vård och hjälp. Men vi samarbetar med andra vårdenheter för att få bästa tänkbara specialistvård, säger Birgitta Salomonsson. På väggen i arbetsrummet hänger ett diplom med en kinesisk symbol för gammal, ett tecken som inbegriper vishet, vördnad och respekt. Kompetensbeviset delas ut till de medarbetare som genomgått utbildningen i geriatrik. Koordinatorn och sjuksköterskan Lena Andersson ser till att patienterna får en vårdplats. Det är också hon som håller personalen uppdaterad vad gäller nya rutiner, som dokumentation av riskbedömningar i Vas. Allt arbete med patienterna inleds med läkemedelavstämning och en screening med fysiska funktionstester, frågor om allmäntillstånd, matlust, sår och så vidare. När patienten lämnar sjukhuset för särskilt boende i kommunal regi skrivs en omvårdnadssammanfattning av teamet på avdelningen till hjälp för alla inblandade såväl kommunens personal som distriktssköterskor. Birgitta Salomonsson nämner tre hörnstenar i arbetet: Utbildning, arbetsrutiner och förhållningssätt har prioriterats, säger hon. Under projektets gång kom man också till insikt om hur viktigt det är att personalen har en gemensam etisk bas i kontakten med patienter och närstående. I Piteå älvdals sjukhus upptagningsområde finns människor. Antalet äldre i länet växer och fler sjukhus som Kalix, Kiruna och Gällivare ska också skapa akutgeriatriska vårdplatser. Barbro LiNDBErgh Personalens reflektioner: E Riskbedömningarna startar bra processer som stödjer helhetssynen. E Den akutgeriatriska satsningen har bidragit till att arbetet med äldre människor fått ökad status. E Vi märker ett ökat engagemang och bättre sammanhållning i teamet. E Vårdpersonalen uttrycker stolthet över att patienterna får god omvårdnad på avdelningen. E Vi har till och med vågat uttala att vi ska bli Sveriges bästa akutgeriatriska vårdavdelning. 7

8 Min Arbetsdag Foto: maria ÅSÉn Glesbygdsvård med rivstart Som distriktssköterska på landsbygden får Eva Boman vara beredd på det mesta. Jag vet aldrig vad som kommer att hända under dagen, berättar hon i bilen på väg till vårdcentralsfilialen i Vidsel. En halvtimme senare tar hon hand om en svårt medtagen man i väntan på ambulans va Boman har bytt om till arbetskläder när hon tar emot oss på vårdcentralen i Älvsbyn. Klockan är lite över sju och några minuter senare har hon ställt in sjukvårdsväskan med läkemedel, blodtrycksmätare och kanyler i baksätet, där väskorna med sårvårdstillbehör och katetrar redan väntar. Hon startar bilen och svänger vant iväg mot Jokkmokksvägen. Eva ansvarar för ett geografiskt område som sträcker sig cirka fem mil från Älvsbyn till byn Vitberget nära kommungränsen mot Jokkmokk. Jag tillbringar en hel del tid bakom ratten. Att jobba i glesbygd innebär många förflyttningar, säger hon. Efter 25 minuter är vi framme i Vidsel, där mottagningen håller öppet måndagar och torsdagar. Tidigare var den öppen fyra dagar per vecka, sedan tre och nu två dagar i veckan. Det minskade öppethållandet upprör ortsborna, något som flera av patienterna framför under dagen. Att en liten ort får ha kvar sin vårdcentral betyder mycket, både praktiskt och mentalt. Eva har två schemalagda dagar i Vidsel och resterande tre i Älvsbyn, men det händer att hon åker ut till sina byar även vid andra tidpunkter, exempelvis vid kateterstopp eller till dem som vårdas i livets slutskede. I Älvsbyn arbetar hon också kvällar, helger och nätter. Vid vårdcentralen finns inga läkare i tjänst efter klockan 17 på vardagar. De sju distriktssköterskorna turas i stället om att arbeta och ha beredskap under kvällar och helger. Under dessa arbetspass ska de i första hand finnas till för palliativa patienter. Eva trivs, men säger samtidigt att hon och hennes kollegor märker av att samhället blivit hårdare; drogmissbruk och psykisk sjukdom, inte minst i kombination, kan innebära fara. Vi får tänka oss för så vi inte utsätter oss för onödiga risker. Känns det obehagligt går jag inte ensam in i en lägenhet. Jag har inte varit direkt utsatt, men visst har jag befunnit mig i olustiga situationer som jag efteråt reflekterat över. I Vidsel brukar Eva börja med en timmes telefonmottagning mellan klockan åtta och nio, men i dag ska hon först lägga om en brännskada och har därför bett kollegorna i Älvsbyn att ta telefonsamtalen. Kvinnan hinner knappt visa upp såret förrän en man kommer in i väntrummet och ber om hjälp. Han andas tungt, kallsvettas och har bröstsmärtor. Eva skyndar till undsättning. Mannen har haft ont hela natten men väntat med att söka vård till dess att mottagningen skulle öppna. Hon agerar snabbt, ringer 112 och ger honom kärlvidgan de nitroglycerin för att minska smärtan. Sedan sätter hon en nål och ger läkemedel för att underlätta hjärtats arbete. Ambulanspersonalen är på plats efter 20 minuter och mannen åker iväg till sjukhus. Landsbygd är landsbygd, här väntar man ofta med att söka vård. Man är mer uppfinningsrik och försöker klara sig själv så långt det går. Jag märker en stor skillnad mellan människorna i byarna och de som bor inne i Älvsbyn. Arbetsuppgifterna avlöser varandra i ett, med ett kort uppehåll för en kopp kaffe och ett äpple klockan tio. Fram till lunch har Eva tagit emot fem bokade patienter. Förutom omläggningen av brännskadan har hon mätt blodtryck, skött om ett nageltrång, tagit blod- och urinprover och fyllt en patients dosett med veckoransonen av mediciner. Därefter sätter hon sig vid datorn och för journalanteckningar. Landsbygd är landsbygd, här väntar man ofta med att söka vård. Man är mer uppfinningsrik och försöker klara sig själv så långt det går. Med åren har arbetsuppgifterna blivit fler. Utöver att ge god vård arbetar hon förebyggande, exempelvis för att förhindra fall. Det har dessutom kommit en hel del teknisk utrustning som patienten använder sig av i bostaden, exempelvis smärtpumpar och dropputrustning, som vi ska klara att sköta. Även annat praktiskt ska lösas. Ibland fungerar vi nästan som vaktmästare, berättar hon. Mycket av hennes tid går åt till att hjälpa gamla människor. Jag tycker om att jobba med äldre. De är ofta så kloka och fyllda av visdom. Eva har redan i bilen på vägen till Vidsel slagit fast att hon har världens bästa jobb. I mötet med patienterna märks tydligt hur bra hon trivs. Samtidigt som hon tar hand om olika fysiska åkommor hör hon sig för om hur de har det i övrigt. Hur gick det vid besöket i Sunderbyn, hur blev det med rollatorn som beställdes, vårfåglarna som anlänt stort som smått avhandlas. Några får en kram och en klapp på armen, alla får del av hennes engagemang och intresse.

9 Eva Bomans arbetsdag Börjar arbetsdagen med att byta om och hämta sjukvårdsväskan på vårdcentralen i Älvsbyn. Kör sedan till Vidsel som ligger cirka 35 kilometer i nordvästlig riktning från Älvsbyn, fem kilometer från Storforsen Går igenom vilka patienter som är bokade för eftermiddagens hembesök Arbetsdagen rivstartar. En man med svåra bröstsmärtor skickas med ambulans för vård på sjukhus Omläggningen av brännsåret fortsätter Telefonsamtal hem till den sjuke mannens hustru och till kollegorna i Älvsbyn. Sätter upp de patienter som ringt på dagsprogrammet Jag och Eva känner varandra sedan länge, man kan säga att jag är stamkund, säger 88-åriga Siri Renberg och skrattar. I dag får hon hjälp med ett besvärligt nageltrång Lunchen består av älgkött, potatismos och sallad. Eva är van att äta själv och bryr sig sällan om att bläddra i de heminredningstidningar som finns i personalrummet. I stället återgår hon snabbt till jobbet Läser av Inger Johanssons smärtpump. Många av patienterna har Eva Boman en relation till sedan tidigare hon känner till vilka de och deras anhöriga är och vet deras sjukdomshistoria Margareta Herlufsson, 89 år, har barnen boende söderut och gläds åt distriktssköterskans besök. Men jag har det så bra, så bra. Jag tränar hårt och siktar på att bli hundra, säger hon. Tack vare distriktssköterskan och hemtjänsten kan många äldre bo kvar hemma Eva hjälper Margareta fram med fårskinnet på stolen så att hon kan sitta ute och njuta av vårsolen. Innan hon åker vidare får hon en varm avskedskram. Eva är själva livsnerven. Det är hon som håller liv i Vidsel, förklarar 88-åriga Siri Renberg, halvt på skämt, halvt på allvar. På eftermiddagen är det dags för hembesök. Första anhalten är hos Inger Johansson vars smärtpump ska läsas av. Eva tar snabbt av sig sina Nikegympaskor i hallen och konstaterar att det gäller att ha skor som enkelt går att ta av och på vid alla besök. I Bredsel, nära Storforsen, bor Margareta Herlufsson, 89 år. Hon blir glad när distriktssköterskan knackar på; Eva och hon känner varandra sedan länge. Margareta kavlar upp tröjärmen och får sitt blodtryck kontrollerat. Sedan talar de en stund om mediciner och om hur hon mår. Jag kan inte ha det bättre. Dels har jag hemtjänsten, dels kommer Eva och tittar till mig, säger Margareta till oss och berättar hur hon en gång ramlade ihop av blodbrist, men att det turligt nog skedde vid ett av Evas besök. Tillbaka i Vidsel stannar Eva till på Violen. I hyreshuset finns ett 20-tal lägenheter. Hyresgästerna har eget boende, men många äter lunch tillsammans och deltar i olika aktiviteter. I och med att hemtjänsten har bemanning dygnet runt är det mest äldre som söker sig dit. Varje gång jag är i Vidsel åker jag förbi Violen och stämmer av med personalen. De observationer hemtjänstpersonalen gör är jätteviktiga för mitt jobb. Jag är också med och gör medicinska vårdplaneringar där vi bedömer hur mycket insatser en person behöver. Efter avstämning med Anna Eriksson, undersköterska, besöker Eva ett äldre par som bor i huset. Sedan sätter hon sig i bilen och kör tillbaka till vårdcentralen i Älvsbyn där hon lämnar tillbaka väskorna, skriver journaler och rapporterar över till den distriktssköterska som har kvällsjour. Vid femtiden är hon klar för dagen och åker hem. ULRIKA ENGLUND På Violen arbetar Anna Eriksson, undersköterska i hemtjänsten. Vi ringer Eva så snart det är något som rör den medicinska biten. Vi har mycket samarbete, säger hon. Efter besöket på Violen åker Eva tillbaka till Älvsbyn och avslutar dagen med journalskrivning och avrapportering till den kollega som har kvällsjour. Eva Boman Ålder: 49 år. Familj: Lennart Gran och döttrarna Elin, 20 år, och Moa, 16 år. Bor: I Älvsbyn Yrke: Distriktssköterska. Lön: kronor i månaden. Bakgrund: Gick omvårdnadsprogrammet direkt efter grundskolan och jobbade sedan som undersköterska i Boden. Utbildade sig till sjuksköterska, var klar 1987 och började då vikariera som distriktssköterska. Arbetade inom Älvsbyns kommuns äldreomsorg under tio år på 1990-talet, vidareutbildade sig till distriktssköterska och har sedan 2003 varit anställd vid vårdcentralen i Älvsbyn, med speciellt ansvar för Vidsel. Distriktet omfattar även byar mellan Älvsbyn och Vidsel, däribland Stockfors, Övre Tväråsel, Björkberg och Manjärv. Om yrkesvalet: Jag hade en sjuklig mamma och kom på så sätt i kontakt med vården redan som barn. Fördelar med yrket: Jag har världens bästa jobb! Även om det finns en viss planering är ingen dag den andra lik. Jag får följa människor och deras familjer från vaggan till graven. Nackdelar med yrket: Som på andra håll i samhället har stressen ökat, liksom sparkraven. Ibland har vi ont om tid, samtidigt som vi ofta ställs inför svåra etiska frågeställningar. Nödvändiga egenskaper: Erfarenhet, flexibilitet och stresstålighet.

10 Långt kvar till tobaksfria landsting En större andel av landstingens personal är rökfri på arbetstid. Men arbetet med att skapa en hälso- och sjukvård som har passande resurser för att hjälpa rökare och snusare visar fortfarande brister. I en totalbedömning av landstingens arbete som Statens folkhälsoinstitut gjort ligger Jönköping och Kalmar i topp följt av Västerbotten, Örebro och Uppsala. Norrbotten ligger på 15:e plats, och har därmed en del kvar att göra på området. Rökningen står för den största andelen av landets totala sjukdomsbörda och kostar samhället cirka 30 miljarder per år. Trots det satsar landstingen sammanlagt bara drygt 43 miljoner kronor per år på förebyggande och avvänjande insatser. Det är mindre än en fjärdedels promille av de totala sjukvårdskostnaderna. Var tredje rör på sig för lite Mer än var tredje svensk, 36 procent, är fysiskt aktiv mindre än en halvtimme per dag och bara 9 procent äter tillräckligt med frukt och grönt. Det visar en sammanställning som Statens folkhälsoinstitut tagit fram i samband med satsningen Ett friskare Sverige. Många vet att det är viktigt att äta bra och röra på sig, men det kan vara svårt att hitta bra vanor i vardagen. Men genom att vara fysiskt aktiv i minst 30 minuter varje dag, och genom att äta mycket frukt och grönsaker, ökar vi chansen att må bra och vara pigga, säger Pia Lindeskog, chef för avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö. Kirurger varnar för vedklyvar Fel hantering och slarv vid vedklyvning är den vanligaste anledningen till att man förlorar ett eller flera fingrar eller en hand. Under behandlades 131 patienter på den handkirurgiska kliniken vid Akademiska sjuk huset efter att ha skadat sina händer på hydrauliska vedklyvar och vedskruvar. Vi uppmanar alla att följa instruktionerna noggrant och inte låta barn komma nära vedklyvarna. Vi har haft patienter i åtta- till tioårsåldern. Självklart bör man också vara nykter när man sågar, säger Bertil Vinnars, överläkare inom handkirurgi. Vid en olycka är tidsaspekten viktig. Den som förlorat en hand bör opereras inom sex till åtta timmar eftersom muskulaturen är känslig för syrebortfall vid blodförlust. 10 Katarina Lindgren, samordningsansvarig för de fem donationsläkarna i Norrbotten, vill att alla landstingsanställda ska anmäla sin vilja. Donation ett livsviktigt beslut Varje år dör ett antal personer i Norrbotten som skulle kunna donera sina organ. Katarina Lindgren, donationsansvarig läkare, hoppas att fler ska ta ställning. En enda donator kan rädda livet på fem personer, säger hon. I hela landet väntar mellan 500 och 600 personer på att få organ, men bara var nionde invånare i Sverige har anmält sin vilja till donationsregistret. Det gör att vården ofta står inför en svår uppgift. Det finns tre sätt att förmedla sin vilja. Det enklaste är att anmäla sig till donationsregistret. Det går också att fylla i en blankett som man antingen bär på sig eller förvarar hemma. Det tredje sättet är att berätta för en anhörig hur man vill göra, säger Katarina Lindgren, som är ansvarig för samordningen av de fem donationsansvariga läkarna i Norrbotten. I de allra flesta fall har den som dör inte gjort något av detta och vårdpersonalen måste få ett besked från de anhöriga. De ska ta ställning till vad de tror att den avlidne ville och inte hur de själva ser på donation, säger hon. Det är det senaste beslutet som gäller. Om personen tidigare har varit negativ till donation, men sedan ändrat sig så är det den sista viljan de ska gå efter. Det innebär att en person som har anmält nej till donationsregistret, men sedan sagt till anhöriga att han eller hon ändrat sig, kan donera sina organ. Eller tvärtom. Trots att en person sagt ja i registret kan anhöriga sätta stopp. Det här är en komplicerad fråga och det är egentligen ett under att någon donation över huvud taget kommer till stånd, menar Katarina Lindgren. Av de cirka människor som avlider i Sverige varje år kan bara cirka 250 bli donatorer. Det är ofta patienter som har råkat ut för svåra olyckor eller hjärnblödningar och behandlas med fakta Så många svenskar väntar på organ Njure Lever...46 Hjärta Lunga...11 Bukspottkörtel...2 Siffrorna avser respirator på sjukhusens intensivvårdsavdelningar. I de fall då hjärtat fortfarande slår och de andas med respiratorns hjälp, men all blodförsörjning till hjärnan har upphört, förklaras de som avlidna. Deras hjärna är död. Man ska inte förväxla dem med patienter som ligger i koma och som kan vakna upp efter en längre tid. När hjärnan är död är det oåterkalleligt, trots att hjärtat fortfarande slår med respiratorns hjälp. I Sverige kommer en donation till stånd i cirka 60 procent av fallen, säger Katarina Lindgren. Donationer räddar liv. Läs mer på Foto: MARIA ÅSÉN Sjukvårdspersonalen har ont om tid att ta upp frågan med de anhöriga. Enligt svensk lag har vården rätt att hålla i gång hjärtat 24 timmar sedan patienten har dödförklarats. Under den tiden måste donationen ske. I Norrbotten sker få donationer, högst fyra per år. Vi har fått kritik av donationsrådet för våra låga siffror. Men det dör få potentiella donatorer här och därför tycker jag inte att det är konstigt att det doneras få organ, säger Katarina Lindgren. Många som råkar ut för svåra olyckor och hjärnblödningar transporteras till Norrlands universitetssjukhus i Umeå för vård och avlider där avled sex möjliga donatorer i Norrbotten. Av dem hade två aktivt tagit ställning emot och i två fall sa anhöriga nej. Så det blev endast två donationer. Vid en möjlig donation kontaktas Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Där finns dygnet runt en transplantationskoordinator i tjänst. Han eller hon har rätt att gå in i donationsregistret och se vad den avlidne har anmält. Om det ska bli en donation gäller det att agera snabbt. Med egna flygplan flygs en kirurg, en operationssjuksköterska och en transplantationskoordinator upp från Sahlgrenska. Om även hjärta och lungor ska tas kommer ytterligare en kirurg och en narkosläkare per organ med. Från det att hjärtat har tagits ut från den avlidne får det bara gå fyra timmar innan det opereras in i en ny patient, som kan befinna sig någon annanstans i Sverige, Skandinavien eller Europa. Det finns ett samarbete över hela Europa när det gäller hjärttransplantationer, berättar Katarina Lindgren. I Norrbotten har fem donationsansvariga läkare till uppgift att se till att vårdpersonal får utbildning och följer rätt rutiner. Katarina Lindgren skulle också vilja att fler norrbottningar tog ställning. Landstinget är en stor arbetsgivare och om vi fick alla anställda att anmäla sin vilja skulle vi ha gjort en stor insats. Kanske kunde man ha blanketter tillgängliga som de anställda kan fylla i och antingen skicka till donationsregistret eller behålla själva. Att ha tänkt över den här frågan kan göra skillnad mellan liv och död för flera andra människor, säger hon. Ann-Katrin Öhman

11 Stina fick ny njure och ett nytt liv Ansökan till 2010 års miljöpris Stina Holmbom, 40 år, har varit sjuk hela sitt liv. Förra året förändrades hennes tillvaro när hon fick en ny njure. Nu orkar jag göra saker som jag aldrig tidigare har kunnat drömma om, säger hon. Stina Holmbom bor i byn Örarna utanför Luleå på en gammal släktgård från 1800-talet. Om hon inte hade lidit av Pyelonefritisk njurskada hade hon gärna velat fortsätta i sina föräldrars fotspår och driva ett jordbruk. Hon har hela sitt liv haft upprepade allvarliga urinvägsinfektioner och varit sjuk i långa perioder. När jag var 18 år sa min läkare till mig att så bra som du är nu har du aldrig varit tidigare och kommer inte heller att bli i framtiden, berättar Stina när vi möter henne och hennes man Fredrik Holmbom en solig dag i Örarna. Förut fanns det kor och hästar på gården. Nu bor två katter här. Som tonåring orkade Stina Holmbom hjälpa sina föräldrar med höbärgningen och kunde hålla på med hästar. Men i 25-årsåldern blev hon sämre och de senaste tio åren har hennes njurkapacitet minskat för varje år fick hon börja med påsdialys på nätterna. Det var obehagligt att ligga kopplad till en massa slangar varje natt, men det kändes ändå bättre än att vara tvungen att åka in till sjukhuset tre dagar i veckan för att få bloddialys. Dessutom var jag ganska pigg tack vare att jag fick dialys varje dygn. Ofta väcktes Stina Holmbom på nätterna av att maskinen larmade för att en slang kommit i kläm. Hon visste att hon skulle må allt sämre ända tills hon fick en ny njure. På långfredagen 2009 fick hon ett telefonsamtal från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. De ringde klockan halv åtta på morgonen och berättade att det fanns en passande njure åt mig. Jag kunde ta ett direktflyg från Luleå till Göteborg kvart i tre på eftermiddagen och bli opererad på kvällen. Stina Holmbom blev orolig att hon inte skulle få någon plats på flyget och missa operationen. Efter att ha ringt ett journummer till en resebyrå löste sig allt praktiskt med flygbiljetter och klockan fem på eftermiddagen var hon inne på sjukhuset. Jag tänkte förstås på donatorn. Man får ju inte veta något, men jag tror att det kan ha varit någon som hade omkommit i en trafikolycka eftersom det var påskhelg. Operationen blev tre timmar försenad. Det var nervöst att sitta och vänta. Inte förrän efter midnatt påbörjades transplantationen. När Stina Holmbom väl rullades in i operationssalen blev hon helt lugn. Däremot var Fredrik jätteorolig för att något skulle gå snett. Men allt gick bra och halv fyra på morgon var operationen avslutad. Samma natt transplanterade kirurgerna på Sahlgrenska ytterligare en njure och en lever på två andra patienter. Jag misstänker att vi fick organ från samma donator. Nästa dag jagade sjuksköterskorna upp Stina Holmbom ur sängen på eftermiddagen. Det är viktigt att gå upp och röra på sig för att inte få en blodpropp i benen. Efter en vecka på Sahlgrenska kunde Stina och Fredrik Holmbom åka hem. Under våren och sommaren kände hon sig piggare än hon gjort på mycket länge. Hon jobbade i trädgården. Men på hösten när hon gick tillbaka till sitt jobb på Max hamburgerrestaurang orkade hon bara med en arbetsdag. Om Stina Holmbom inte hade lidit av Pyelonefritisk njurskada hade hon gärna velat fortsätta i sina föräldrars fotspår och driva ett jordbruk på släktgården i Örarna. Efter njurtransplantationen orkar hon i alla fall göra saker som hon bara har kunnat drömma om tidigare. Tillsammans med maken Fredrik Holmbom planerar hon en bilresa till Lofoten. Foto: ANDERS ALM Det var inte bra att vara ute bland så mycket folk i influensatider. Jag tar immundämpande mediciner som gör mig känslig för alla typer av infektioner. Jag blev riktigt sjuk och fick feber. Då insåg jag att jag inte kunde behålla mitt gamla arbete. Dessutom drabbades hon av en infektion av ett cytomegalovirus som de flesta bär på latent men som kan bryta ut hos transplanterade. Under tre veckor var hon inlagd på Sunderby sjukhus och fick intravenös behandling mot viruset. Men i samma takt som våren har kommit har hon börjat må allt bättre. Från 10 procents njurkapacitet har hon kommit upp i 51 procent och nu orkar hon arbeta deltid som städerska på Samhall. Det känns verkligen som om jag har fått ett nytt liv efter transplantationen. Stina Holmbom är glad över att slippa den nattliga dialysen. Hon är friare att resa bort om hon vill, och hon och Fredrik planerar en bilresa till Lofoten. Det känns verkligen som om jag har fått ett nytt liv efter min transplantation. Visst måste jag ta många mediciner varje dag och gå på regelbundna kontroller, men jag orkar betydligt mer. När Stina Holmbom fyllde 40 år i februari gick en gammal dröm i uppfyllelse. Hon fick flyga 300 meter upp i luften med en paramotor i Boden. Det har jag aldrig orkat göra tidigare, så det var fantastiskt att få prova på det. Husen, bilarna och vägarna såg ut som små leksaker. Ann-Katrin Öhman Det interna miljöpriset är en viktig del i landstingets kvalitetsoch förbättringsarbete. Priset är på kronor och kan ges till enhet eller enskild person som på ett tydligt sätt tagit initiativ till och visat resultat i miljöpolicyns anda. Det delas ut av landstingsdirektören i samband med landstingsfullmäktige den 14 oktober För att kvalificeras ska följande kriterier vara uppfyllda: O Ett systematiskt långsiktigt miljöarbete med stort engagemang. O Ett nytänkande där man uppnår såväl miljö- som effektivitetsvinster i verksamheten. O Uppnådda resultat som är goda exempel både internt och externt. Sista ansökningsdag: 27 augusti Ansökningsblanketten nås via miljöportalen på Insidan eller via länken: Upplysningar e-post: Fyra norrlandsting i forskningssamverkan för ett visare NOrr För 2011 kommer de fyra norrlandstingen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten att ställa 2,4 miljoner kronor till för - fogande för forskning inom hälso- och sjukvården i norra sjukvårdsregionen, vartill kommer kronor för klinisk diabetesforskning. Syftet: Huvudsyftet är att stimulera till forskning i samverkan mellan anställda i norrlandstingen och universiteten i norra sjukvårdsregionen. Forskningsprojekt med klinisk och annan verksamhetsanknuten inriktning av gemensamt intresse för utvecklingen av den norrländska hälso- och sjukvården prioriteras. Vilka kan Söka? Grundkravet är att man är anställd och verksam inom landsting eller universitet i norra sjukvårdsregionen. Vidare krävs det att det är ett samverkansprojekt, där de sökande representerar minst två av regionlandstingen. 2,5 miljoner till Vad? Visare norr koncentreras i huvudsak på projekt som stimulerar till samverkan i region en på lång sikt. anslaget gäller inte för handledning eller ordinarie arbetsplatsanknuten utrustning, t ex datorer. 1 September ansökan görs i webbaserat ansökningssystem enligt särskilda anvisningar. ansökan ska vara inkommen senast den 1 september adress se nedan. För sent inkommen ansökan behandlas inte. information. På webben kan du läsa anvisningar och ansöka samt få mer information om t ex kontaktpersoner. UTFÖRSÄLJNING: MODER JORD. FINNS SÅ LÄNGE LAGRET RÄCKER. Hållbar utveckling handlar om att vi ska ha tillväxt samtidigt som vi lämnar över en minst lika bra livsmiljö till kommande generationer. Landstingets regionala utvecklingsarbete med klimat-, miljö- och energifrågor fortsätter. För mår Moder Jord bra, då utvecklas Norrbotten. Tyck till om regional utveckling på nll.se/regionalt *) Med hjälp av gatuaffischer med kluriga budskap vill ungdomarna i föreningen Loesje ändra världen till en bättre plats att leva på. Loesje* 11

12 KRÖNIKAN Lars Tyskling Statistik, media och bullbak ag tar risken att skriva det på en gång: Att läsa statistik är roligt. Det kan ge en många funderingar och infallsvinklar och frågor av typen varför är det på detta viset. Som när vi på infoenheten månad för månad följer hur massmedia skildrar oss på landstinget. Vi brukar ha med presentationen på våra medieutbildningar. Och då är det knappt någon som tror sina öron. Inte för att statistiken bekräftar det som vi alla tror oss veta, nämligen att media bara skriver skit om oss, utan för att det är precis tvärtom. Över tid är det fler positiva än negativa artiklar och inslag om vår verksamhet. Och det känns ju ganska skönt. Någon kanske tycker att det vore ännu skönare om media skulle tycka lika bra om oss som norrbottningarna i gemen gör. Men då är det ju en bra bit kvar. När jag skriver det här sitter jag och läser en rykande färsk rapport om resultatet från Vårdbarometern 2009, där man ställt frågor om hälso- och sjukvården till norrbottningar. Så här ser det ut: Andersson, Pettersson, Larsson, Svensson, Johansson, Didriksson, Jansson och Elofsson är nöjd eller mycket nöjd med vården och med hur de blir bemötta av vårdpersonalen. De kan inte nog betona hur nöjda de är. Lundström däremot är missnöjd. Åtta av tio är nöjda, medan en av tio är missnöjd. Hur många verksamheter kan ståta med en sådan statistik? Anta nu att Andersson, Pettersson, Larsson, Svensson och alla de andra sönerna ringer till någon av våra tidningar och berättar om hur fantastisk vårdpersonalen var, hur snabbt de fick komma in och träffa doktorn och att behandlingen gav resultat. Är det någon som tror att detta skulle resultera i en eller flera artiklar av typen Vården fungerar Andersson och Pettersson är nöjda? Självklart är detta en retorisk fråga. Om Lundström däremot ringer och säger att han är missnöjd efter ett besök på akuten då han fick sitta och vänta i timmar med kraftig värk i armen och när han väl kom fram fick han åka hem för att komma tillbaka nästa dag skulle det bli en artikel? Troligen! Hur kan nu detta komma sig? Jo, det har att göra med bagare Bengtssons bullbak. Bagare Bengtsson bakar bullar varje morgon i tio års tid. Är detta en nyhet? Nej, men när bagare Bengtsson helt plötsligt slutar att baka bullar därför att ugnen brunnit upp eller för att bageriet rånats, då är det plötsligt något som platsar i tidningen. När vi sköter oss och alla söner är nöjda är det ingen nyhet men när vi missköter oss eller blir beskyllda för att misssköta oss är det en nyhet i alla medier. Detta kan tyckas orättvist, men vem har sagt att tidningar, TV och radio är rättvisa? Inte de själva i varje fall. Och handen på hjärtat, skulle ni vilja läsa följande rubrik i våra tidningar: Ännu en lyckad operation vid Sunderby sjukhus. Det skulle bli ungeför som den mer kända: Pappa var nykter i dag. Men det finns en hake, eller rättare sagt en krok en nyhetskrok. Och det är här vi alla i landstinget kommer in. Vi måste bli duktigare på att marknadsföra Anderssons, Petterssons och Larssons nöjdhet och hjälpa media att hitta det man kallar för nyhetskroken. Det innebär att Bengtsson inte bara bakar bullar i största allmänhet. Bengtsson är unik. Ingen annan bagare i landet har oavbrutit bakat bullar varje dag i tio år. Bengtsson har slagit rekord och åtta av tio kunder är helnöjda. Nu är bagaren helt plötsligt på löpsedeln. Så är det också för oss. Det räcker inte med att vara bra. Man måste vara bäst eller bland de bästa eller unik i något annat avseende. Norrbottningen är till exempel näst bäst i landet när det gäller att ta till sig läkarens råd om en hälsosammare livsstil. Visst är väl det en bra nyhet! Och visst är väl statistik ganska roligt? Lars Tyskling Informationschef Ur museets samlingar Insyn de synskadades egen tidning Tidigare har Norrbottens taltidning tillhört Luleå kommun, men till stor del finansierats av landstinget. Vid årsskiftet övergick den till landstingets informationsenhet. Det känns bra att få en tydlig huvudman, säger Tove Monsen, journalist. Sextant som tillhört kapten Birger Gotthard Sätterlund, Luleå. Foto: GÖRAN DAHLIN, Norrbottens museum Mätinstrument visade vägen En sextant har främst använts vid navigation till sjöss för att bestämma solens höjd över horisonten, vilket sedan gör det möjligt att fastställa på vilken breddgrad man befinner sig. Denna sextant har skänkts till museet av Birger Gotthard Sätterlund. Han var född i Haparanda 1852, men uppvuxen i Luleå. Sätterlund gick till sjöss i 15-årsåldern, utbildade sig senare till kapten och kom att föra befäl över flera norrländska segelfartyg. Under en resa med barkskeppet Aurora år 1886 slogs ett hastighetsrekord mellan Australien och Hawaii. På 39 dagar seglade man nautiska mil ( kilometer), eller i genomsnitt 156 mil per dygn. Medelhastigheten uppgick till 6,5 knop och resan, som mest gick med alla segel satta, gjorde Aurora och kapten Sätterlund kända i hela världen. Efter en karriär på världshaven bosatte sig kapten Sätterlund i Luleå, där han förde befäl på mindre fartyg. Han slutade sitt yrkesliv som signalvakt på Tjuvholmen. Robert PohjANEN Fotnot: Läs mer om Sätterlunds sextant på Klicka dig fram till Kultur och utbildning, Norrbottens museum och Månadens föremål. 12 Norrbottens taltidning är samlingsnamnet för taltidningen Insyn, det åttasidiga nyhetsbladet Utblick samt en inläsningstjänst. De tre medarbetarna Ingrid Haglund och Tove Monsen, journalister, och Veronica Eriksson, administratör, sitter tillsammans i ett avlångt rum i Kulturens hus i Luleå. I närheten finns den studio som utgör hjärtat i verksamheten. Vi har ingenting emot att flytta till landstingshuset, men som vi förstått det finns det inte plats för oss där. Dessutom behöver vi en studio, säger Tove Monsen. I studion sker inspelning och redigering av Insyn, som cirka 300 synskadade kostnadsfritt prenumererar på. Även de lättlästa nyheterna i Utblick blir inlästa. I studion spelas dessutom externa inläsningsuppdrag in. Insyn har funnits i cirka 40 år och bestod till att börja med av nyheter som togs från länets dagstidningar. När dessa på 1980-talet fick egna taltidningsredaktioner förändrades innehållet. I dag består entimmesprogrammet till största delen av egna intervjuer och reportage, samt två telegramblock med korta nyheter. Målgruppen är synskadade i Norrbotten, de flesta medelålders eller äldre. Innehållet har anknytning till deras vardag och funktionsnedsättning. Vi försöker få till en tilltalande blandning. Taltidningen ska ge något som de har nytta av och samtidigt vara rolig att lyssna till. Man Taltidningen har tidigare varit kopplad till länsbiblioteket, som sedan årsskiftet är en ny basenhet vid division Kultur och utbildning. Taltidningen tillhör däremot informationsenheten. Från vänster Ingrid Haglund, Veronica Eriksson och Tove Monsen. Foto: ANDERS ALM kan likna det vid ett magasinsprogram, säger Ingrid Haglund. Tidningen tar upp olika kommunala och statliga beslut som kan påverka den enskilde. Ett återkommande ämne är förändringar i stadsbilden på olika orter, något som är viktigt att veta för att kunna orientera sig. Nya medicinska rön och nya hjälpmedel beskrivs. I en serie har anställda vid syncentralen i Luleå berättat om sina arbetsuppgifter. En del inslag är av mer lättsam karaktär. Det kan till exempel handla om vårens mode den som är synskadad har inte en chans att veta vilka färger och modeller som gäller om ingen sätter ord på det. I varje program lyfts ett intressant fotografi fram från veckan som gått. Nu senast valde vi en bild från vulkanen Eyjafjallajökull, tagen uppifrån. Inom kort ska Insyn gå att lyssna till via norrbottenstaltidning.se. Taltidningen ska dessutom regelbundet publicera lättlästa nyheter på lattlastanyheter.se. Upp emot 25 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har problem med att ta till sig innehållet i vanliga tidningsartiklar. Det gör lättläst material viktigt ur demokratisynpunkt. Vet man inte vad som händer kan man inte ta del av samhällslivet, konstaterar Tove Monsen. ULRIKA ENGLUND

13 TACK kära publik för en fantastisk vårsäsong med Glada Änkans Röv och dansbandsmusikalen Gråt inga tårar! BILJETTER Teaterns kassa, Kulturens Hus, Aktuellt från Norrbottens museum Utställningar T.o.m. 13 juni Sunderby konstskola Utställning med avgångselever från Sunderby Folkhögskola T.o.m. 13 juni Secondhand - möblerat Köp stolen du sitter på eller inspireras i vårt secondhand-möblerade café I samarbete med Luleå kommuns återvinningsmarknad T.o.m. sommaren Som man bäddar får man ligga Om sängar, sängkläder & godnattsagor för stora och små. I samarbete med Luleå Hembygdsförening T.o.m. 30 maj Bonader från förr & nu I samarbete med Luleå Hembygdsförening - tills vidare Kring finska kriget En utställning producerad av Norrbottens museum med anledning av Märkesåret 1809 T.o.m. 30 maj Medieprogrammets vårutställning Fotoelevernas årliga avslutningsutställning, Luleå gymnasieskola åk 3 6 juni - 29 augusti 3,4 koppar om dagen en liten utställning om kaffe 6 juni - 22 augusti Minnets platser Marie Nilsson, fotografi 6 juni - 29 augusti Möte med skärgårdens människor Boris Ersson, fotografi 19 juni - 15 augusti Kristina Nilsdotter Måleri Program Lördag 8 maj kl 14 Vernissage: Mediaprogrammets vårutställning Utställningen invigs. Eleverna närvarar under dagen Söndag 9 maj kl 14 När man flyttade ut till sommarstugan Valborg Rehnman från Ale berättar om hur det gick till förr i tiden Fredag 4 juni kl Vernissage: Minnets platser Fotografen Marie Nilsson närvarar Söndag 6 juni kl Nationaldagsfirande ca kl 13 Till sängs med Bellman Sång Börje Ekström, Piano Suzanne Jones Kl 14 Vernissage: Möte med skärgårdens människor Fotografi Boris Ersson Kl Vernissage: 3,4 koppar om dagen En liten utställning om kaffe ur museets samlingar Onsdag 30 juni kl Sommarmusik på museet Rolf Lindströms Trio med sångerskan Birgitta Sjömark Program i länet Plats: Haparanda hamn, BK Bothnias klubbhus Tid: Lördag 8 maj kl Insamling av fotografier Kom med era nya och gamla bilder från Haparanda kommun - vi ser gärna bilder från hav till kust, fiske och skärgård, folk och kulturmiljöer. Vi scannar in de bilder vi väljer ut. Ni får behålla orginalet och dessutom, som tack för hjälpen, får ni en högupplöst utskrift. Storgatan 2, Luleå Tis-fre Lör- sön Juni-augusti mån CATCH Med bla. Polarmusikprisvinnaren Steve Reich s verk Double Sextet från 2008 Öppen repetition Piteå Studio Acusticum ons 5 maj kl Capitol, Stockholm tis 9 maj kl GAS-Festivalen Göteborg fre 7 och lör 8 maj Ljudvågorfesivalen Gotlands Tonsättarskola har specialiserat sig på komposition! Visby tors 13 maj och lör 15 maj New Sweden Rykande färska verk! Piteå Acusticum fre 28 maj Lunchkonsert Dirigent Susanna Lindmark Vågor och vattenstänk - en konsert om havet utom och inom oss. Musik av B Chilcott, H Dahl, S Lindmark mfl. Medv: Sigurd Löf, sopransaxofon, Johan Englund, slagverk och Mattias Sandlund, cello. Kalix Folkets Hus sön 9 maj Arctic Light till Turkiet 1-6 juni 2010 Efter inbjudan från Svenska Konsulatet i Istanbul deltar Arctic Light vid återinvigningen av Svenska Palatset i Istanbul den 2 juni. Kören och Susanna Lindmark ger även konserter och workshops i Istanbul och Ankara. Konsert Som avslutning på Öjeby Kyrkmarknad ger Arctic Light en konsert. Konserten spelas in av Sveriges Radio P2. Medverkande: Sigurd Löf, sopransaxofon, Johan Englund, slagverk och Mattias Sandlund, cello. Öjeby kyrka sön 4 juli Färgstarka musikaliska möten i Indonesien! Arctic Light deltar i Tomohon International Symposium on Choral Music den augusti 2010 I Tomohon, Indonesien. Körer och dirigenter från hela Asien och stora delar av världen möts i Norra Sulawesi, och särskilt inbjudna till att sprida den svenska körkulturen och vår egen nyskapande profil är Arctic Light och Susanna Lindmark. Genomförs med särskilt stöd från NLL Kultur och Utbildning, Norrbottensmusiken, UNGiKÖR mfl. Succén fortsätter QUALITY TIME MED NORRBOTTEN BIG BAND Norrbotten Big Band bjuder på kryddstark jazzbuffé under ledning av Håkan Brostöm Quality Hotel Luleå - Lördag 8 maj. Portarna öppnar Buffé serveras Bordsbokning Norrlands Operans symfoni orkester Tiempo tolkar Rachmaninovs tvåa Rumon Gamba dirigent, Sergio Tiempo piano. Malcolm Arnold 4 skotska danser, Sergej Rachmaninov Piano konsert nr 2 c-moll, Ralph Vaughan Williams Londonsymfoni 2 Piteå Studio Acusticum Fredag 21 maj Luleå Kulturens hus Lördag 22 maj norrbottensmusiken.se 13

14 DEN VAND- RANDE JUDEN LIERA SEGEL TUNNA STAL- AKTIT PRESI- DENT FÖRE S EJ INNE POJKE SÄREGEN KYLA VIRKE DOFT INGET SVERIGE SJAL 100 M 2 ELEV EFTER Q STOR- MAKT FEMTIO FÅGEL FÖRETAG SEGER- TECKEN KANSKE KVINNO- KLINIK SLÖSAS KOMPIS TJÄNARE SAMLAR ÄLDRE KVÄVE ACKORD VISST! TUSEN I JUL- BORD LIVBOJ BLIDA DRYCK SPELAS FURSTE PLÖTSLIG UNIKA SKER MED LOTT SPANIEN DIKT FÖRE S UPP- RÖRDA KOD HÖGT KORT KULRAM UNDER- HÅLL BARBRO NORD FÖRE U FÖRE Ä KAN MYGGA KADAVER VATTEN- DRAGET TORG INGEN FÅGEL REMTYG KELTER STAD NAZI- STYRKA MINERAL SISU (?) BÄR HÅRD- GUMMI TVÅ I VÄST ENADE KRAFT FÖRE Z JUSTITIE- OMBUDS- MAN KÄND GRUPP ROVA I OST BOND- DOKTOR FÖR BAK LÖJLIGT BYRÅ IDAG ANNO DOMINI FÖRE C FÖRST VÄVNAD SKEPP FLYGER APA OCH ARA YTA EVA ALM TILLVARO ORT FLYG- ANDE TEFAT KAN MAN OST TRÄD KAN HÄST TÄVLING SKÄR Sn SNABBT BERBER STRÖM KNÅP KLAGA NÄMNDE SLÄDE NEJ- RÖST EJ UR VAPEN ÄR PURÉN KVAL- STER EXTRA ORDIN. AGENT NOLL TESLA ORÖR- LIG AMMADES KÄND SOPRAN GÅ GER AMMA EFTER S FLOTTE SVAVEL HÅN MODERN TEKNO- LOGI ÄDELGAS VIND EAST- SOUTH- EAST BRUKAR ÅROR FÖRE NÅD TVÅ LIKA ERIKA LINDER PLAGG SPÖDAM SPANSK STAD UNS TRITIUM EFTER R FLUOR BOR MED MERA LITER VALUTA FEMTIO MÅRD- DJUR ALUM- NER Ingrid Nordin, Kiruna 14 Kryss nr 3 Senast den 4 juni 2010 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Landstingstidningen, NLL, Luleå Märk kuvertet Kryss 3. Lycka till! Namn... Adress... Postnummer och ort... E T B D A B F R I S E R I N G I T A M A R I N E R S E G E L N E A L S R U S S K R F I A Ö B A F A L F L R I A Å S R E D O B Ä R S Ä R K F R U N N O L O B E G Y N N E S T R A T T ino S G K I C K A Ö V A T S F A K T U R A K L I D O L P R I V A S Ö M E I R E G H I N E K A T M A R N E K A B E L E P A K A B A Ö G L A N A L T U D D V E R A E O B A M A S T R E D R E S E R V E R L E N S O J O B S T I A R O R U N G Ä D E L T O N A R F V I Å K E R A T R E G E D I I N N A N I S T E R A V E L D G E R E S E T T E R I L A D E Lösning på kryss nr Kryssvinnare KRISTINA JOHANSSON Tellusvägen 8, Kiruna ASTRID FREDRIKSSON Vånafjärdsvägen 112, Karlsborgsverken INGER HÄLLGREN Marmorvägen 143, Umeå KURT ÖHMAN Aspgatan 9, Piteå BRITT-MARIE HONKAMAA Matarengivägen 2 A, Övertorneå Trisslotter kommer med posten. Grattis!

15 Livet före detta kåseriet patrik warg Söndag 2 maj 2010 Ibland får jag faktiskt tio minuter för mig själv i soffan. Inte ofta, men det händer. Tvillingdöttrarna har nämligen lite svårt att acceptera att pappa inte gör någonting alls. Då kan han ju jaga oss istället!. De älskar att bli jagade. Skrik och skratt gränsar till något slags överlevnadspanik som tydligen är njutbar. Men ibland blir de upptagna av att jaga livet ur grannkatten eller att mosa maskar med cykelkedja istället. Det är då jag stannar upp i soffan och kontemplerar över sanningen, vägen och livet samt vad vi ska ha till middag. I vårljusets dagar, när allt rasar ut bland våra fjällar, är det betydligt mer lättsamt att fundera över existensen än under de mörka vintermånaderna. För övrigt är det också enklare att bestämma sig för att grilla fläskfilé utomhus. När ljuset återvänder är det som om kisandet mot solen och reflektionerna i tinande snödrivor och vattendrag tar kraften ur den vinterbekymrade rynkan mellan mina ögon. Rynkorna hamnar då förstås någon annanstans i ansiktet. Men hellre erfaret fårad styrka än svagt skrynklad ungdom. De flesta av er som läser det här har passerat ungdomens dagar precis som jag. Vi är förbi en förfärligt stor portion ångest, naiv tro på vår odödlighet och mässling. Vi har fått våra hjärtan krossade och vi har drömmar lagda åt sidan. Må det vara jordenruntresor, flerspråkighet, romanskrivande, bli uppvaktad av prinsar på vita hingstar, rädda jungfrur i nöd eller uppleva arenatjutande kändisstatus. Samtidigt är detta något som vi accepterar med något slags förståelse för hur det fungerar egentligen. Inget att hetsa upp sig för. Sånt är livet. I alla fall före pensionen. Med stigande inspiration ser jag hur pensionärer går omkring och ler i mjugg, ger sken av att ha hemligheter och reser till mytiska platser. De förlovar sig vid 72, skriver böcker och lär sig språk. Jag längtar dit. Men sedan då? En profet jag träffat menar att vi alla återföds till djur eller människa i livet efter detta. Grundtanken är att det finns ett konstant antal själar i universum. Ju fler människor, desto färre amöbor, kondorer och i bästa fall spindlar. Ju fler myggor och lämlar, desto färre jämtlänningar eller jultomtar, exempelvis. Det är inte direkt en okänd teori som profeten står för. Men han menar att det vackra i hans speciella kråksång är att många själar som frigörs och byter skepnad också tar med sig vissa egenskaper, talanger och ibland även minnen till det nya livet. Följaktligen borde det finnas människor där ute som har för vana att kissa på lyktstolpar och att skälla på folk? Och flitigt folk som varit myror en gång? Tiger Woods hette nog Rabbit Woods i sitt förra liv. Sarah Dawn Finer var en näktergal och Anna Anka. Dessutom bör det finnas talgoxar med extremt bra bollsinne och landstingspolitiker som har en känsla av att de har varit svenska Hollywoodfruar? Nej, det är för knasigt förstås. En del får inte med sig några egenskaper alls. En sak är säker: varken Fredrik Reinfeldts eller Mona Sahlins själ har någonsin bott i en ståupp-komikers knopp. Däremot kan materialet i hennes väska vara ett sätt att komma närmare sitt förflutna och hans, liksom min egen, avsaknad av hår på huvudet ett arv från där det inte fanns så mycket att skydda. Patrik Warg är inte känd från Idol, Robinson eller Big Brother. Däremot är han glad över att vara läkare i Norrbotten. I linje med denna själavandringarnas teori kan jag förstås inte låta bli att fundera över vad jag själv har varit för en typ i föregående liv. Jag vill tro att jag har varit världsmästare i föräldraskap, astronaut, köksmästare eller gitarrgeni. Eventuellt har jag fått med mig gepardens snabbhet, björnens styrka och Einsteins intellekt. Just nu har jag också ett svagt minne av att jag har varit en sorts god samarit som försökt hjälpa sjuka människor i långa köer. Fast det kan ha varit igår. Mest sannolikt och rättvist har jag nog varit en sengångare eller möjligen Dagobert. Soffan är bäst. Medan tio minuter på rygg i en soffa är en väldigt kort tid för en sengångare så är det en oändligt tråkig, törstig, kissnödig och vrålhungrig tidsrymd om man är fyra år. Garanterat har ingen av mina döttrar varit ett fridfullt banangnagande Murmelgullegosdjur i en annan tid. Snart förstår de att pappa bara latar sig. Jaga oss, pappa! skriker de och kastar skor på mig. Och har man varit knäppgrävling eller talibanterrorist i sitt tidigare liv så älskar man att bli jagad genom kök och vardagsrum. På rimlig nivå. I alla fall av en sengångare. konstverk berättar nytt om namn Vincent van Gogh ( ) har skapat detta konstverk. Ni förstår säkert att det är fråga om en reproduktion. I vår samling finns 20 olika papperskopior av honom. De är inköpta under 1960-talet och är i många fall väl bevarade med färgen hyggligt bibehållen. Van Gogh bodde en tid i Arles, Frankrike, och motivet är hämtat från Caféterassen på Place du Forum. Målningen är daterad till år Van Gogh föddes och växte upp i Holland. Han studerade till präst och inte förrän som 30-åring beslutade han sig för att bli konstnär efter att ha gått i brodern Theos fotspår med att sälja och köpa konst. Sina konststudier bedrev van Gogh i Bryssel och Antwerpen. År 1886 flyttade han till Paris. Den nya impressionismen påverkade konstnären mycket. Hans konst utvecklades snart i en riktning som förebådade expressionismen. Impressionisterna målade oftast utomhus med ljuset som huvudkomponent. Expressionismen förmedlar konstnärens sinnesstämning och är inte bunden till en exakt avbildning. Under vistelsen i Paris blev han god vän med kända konstnärer som Paul Gauguin, Toulouse-Lautrec, Camille Pissarro med flera. Arles i södra Frankrike blev van Goghs bostadsort år Där utvecklade han sin personliga och färgstarka konst med rörlig penselteknik och stark känsloladdning. Det definitiva steget mot expressionismen var ett faktum. De kända solrosmålningarna är exempel på detta. Vincent van Gogh är en av Europas mest betydelsefulla konstnärer, men hans liv var i långa stycken tragiskt. Det präglades till stor del av ensamhet medan grubblerier och psykisk ohälsa ständigt ansatte honom. Paul Gauguin bodde hos honom en kort tid i Arles, men efter en våldsam konfrontation flyttade Gauguin. Anledningen var den prostituerade Rachel som båda var intresserade av. Det ska ha varit vid det tillfället som van Gogh skar bort en bit av sitt ena öra. Två tyska konstforskare påstår i dag att det var Gauguin som var förövaren. Ute på en åker, ett av van Goghs favoritmotiv, sköt han sig till döds i juli år 1890 efter endast tio år som aktiv konstnär. torsten wiklund Lars Löfgren är ny enhetschef för Barn- och ungdomspsy kiatrin, avdelning 45, vid Sunderby sjukhus. Lars har återvänt till divisionen efter nästan fyra år som psykolog vid elevhälsan i Luleå kommun. Annika Rothoff är ny teknisk projektledare inom division Länsteknik. Hennes första uppgift blir att hålla i en teknisk pilot för SITHS-kort, ett multifunktionalitetskort för inloggning till datorsystem, signering av elektroniska dokument och inpasseringskontroll. Annika kommer närmast från Goexcellents IT-avdelning. Mikael Fors är från den 1 mars teknisk projektledare inom division Länsteknik med ansvar för den nya ekonomiadministrationen i Vas+. Mikael kommer från Tieto Sweden AB, där han var förvaltningsansvarig för bland annat Apotekens e-dos. Robert Taavoniku är ny medicinteknisk ingenjör vid Länsteknik, där han främst ska arbeta inom akutsjukvården. Robert kommer närmast från solcellsindustrin i Narvik. Före det var han anställd som medicinteknisk ingenjör inom operation/ intensivvård vid Norrlands universitetssjukhus. Nina Myrestam är ny lokal miljösamordnare med uppgift att informera och utbilda miljösamordnare i landstinget, driva miljönätverk och vara till hjälp i miljöfrågor. Hon var tidigare anställd vid Tieto Sweden AB som bland annat miljösamordnare och kvalitetsingenjör. Nina efterträder Ingrid Johansson som går i pension den 31 maj. Anna Sundén har tillträtt tjänsten som enhetschef för Radiologiska enheten, Sunderby sjukhus. Anna var tidigare medicinteknisk chef vid Norrlands universitetssjukhus. Hon har även arbetat inom landstingets division Länsteknik/medicinsk teknik. Jonas Thörnqvist är ny länschef för Bild- och funktionsmedicin inom division Diagnostik. Han kommer från division Primärvård där han arbetat som planerare. 15

16 Under hela min tid i försvarets tjänst, även vid utlandsuppdrag, har jag känt ett starkt band till Luleå, en stad som för mig är förknippad med gitarrspel och sång, säger Anders Öhlund, landstingets säkerhetschef och beredskapssamordnare. Foto: maria åsén Anders Öhlund säkerhetschef med känsla för blues Det svänger om säkerhetschefen i landstinget. Anders Öhlund är major i det militära och har haft utlandsuppdrag som chef för underrättelse- och säkerhetstjänsten i Afghanistan. Nu har han fått ytterligare en titel Årets bluesman Anders Öhlund tar emot i sitt hem på Skurholmen i Luleå. Huset som byggdes 1913 vid Skurholmsfjärden, har varit i släktens ägo sedan 1950-talet. Det gamla trähuset skulle rivas men familjen bestämde sig för att blåsa liv i det nötta virket. Gården har den själ som fattas nya hus och trädgården är rustik med sina träd och buskar. Anders hämtar sin gitarr. När han växte upp i Luleå var han proggare med palestinasjal runt halsen. Han drack vitt vin och lyssnade på Rolling Stones och Eric Clapton. Blues är svängigt, säger Anders och spelar några Stonesriff innan han avslutar sin konsert för en lyssnare och ställer tillbaka gitarren i rummet innanför köket. Anders utsågs till Årets bluesman 2009 av Svartöns Blues för sin insats som sångare och gitarrist. I Luleås musikkretsar, där han funnits med sedan talet, är han känd som en stor inspiratör med ett stort hjärta för bluesen. Musikaliska förebilder är storheter som Albert King, Roy Buchanan, Freddie King och Bonnie Raitt. När man ser till bluesmannens bakgrund är det inte musik och sång man kommer att tänka på. Anders har gjort karriär inom Försvarsmakten och blev med åren major och chef för underrättelse- och säkerhetstjänst både i Sverige och utomlands. Framtiden i försvaret var utstakad. Men en dag insåg han att priset att ständigt vara ifrån sin familj var alldeles för högt. Han ville hem och väntade bara på rätt tillfälle att få packa sin trunk för sista gången. När tjänsten som säkerhetschef vid landstinget utannonserades var han inte sen att lämna in sin ansökan. Jag avbröt mina studier i Stockholm för att kunna arbeta hemma i Luleå och få leva med min familj. Som säkerhetschef jobbar Anders Öhlund för att trygga verksamheterna i landstinget. Min uppgift är att leda landstingets kris- och katastrofberedskap samt den allmänna säkerheten som omfattar brottsligheten inom och mot landstinget, säger han. Säkerhetschefen samordnar samtliga säkerhetsområden: patient-, drift-, miljöoch informationssäkerhet, brandskydd, kris- och katastrofberedskap samt allmän säkerhet i syfte att de tillsammans ska skapa det säkra landstinget. Alla dessa delområden påverkar varandra. Det är viktigt att se på säkerheten Bilder från Anders eget fotoalbum Under hela min tid i försvarets tjänst, även vid utlandsuppdrag, har jag känt ett starkt band till Luleå, en stad som för mig är förknippad med gitarrspel och sång. som en helhet med flera ingående delprocesser. I landstingshuset är det svårt för allmänheten att göra oanmälda besök på grund av låsta korridorer och dörrar. Varför? Det har förekommit både stölder och hot om våld riktat mot tjänstemän och politiker. Alla hot måste tas på allvar. På Sunderby sjukhus patrullerar ordningsvakter på grund av att personer uppträder hotfullt. Och på jourcentraler och akutmottagningar får polisen göra täta besök av samma anledning. Jag tycker om mitt arbete. Jag lär Svartöns All Stars 2009 på Bluesscenen, Luleåkalaset. På bilden finns många av mina vänner, ideellt hårt arbetande individer i föreningen Svartöns Blues. Foto: Rauno Still Försvarsmaktens specialutbildningstecken för underrättelse- och säkerhetstjänstpersonal symboliserar upplysning. Mitt gamla arbete i en ovanlig kombination med min hobby under ett framträdande tillsammans med fältartisterna i Afghanistan Foto: Jonas Blomberg mig nya saker varje dag och kan bidra med egna erfarenheter från tidigare säkerhetsjobb gjorde Anders utlandstjänst i forna Jugoslavien och under 2007 arbetade han i Afghanistan som chef för underrättelse- och säkerhetstjänsten för svensk/finska och polska förband. Jag hade varit borta från familjen sedan december 2006 då utbildningen för säkerhetsarbetet i Afghanistan startade. I Afghanistan var han med om cirka fem direkta attacker mot förbandet som hade bra skyddsnivå, välutbildad personal och, sist men inte minst, tur. Ett fordon sprängdes, men de som satt i klarade sig mirakulöst. Varför utsatte du dig för risken att skadas eller dödas i strider utanför Sverige? Svensk riksdag och regering har bestämt att Sverige ska bidra med trupper utomlands. Med mitt dåvarande yrke var det därför en självklarhet att åka. Barbro Lindbergh Anders Öhlund Ålder: 46 år. Född: I Luleå. Bor: I villa på Skurholmen i Luleå. Familj: Hustrun Anna-Maj, döttrarna Ella, 9, och Nora, 13. Yrke: Landstingets säkerhetschef sedan 1 april Tidigare uppdrag: Major vid Försvarsmakten. Arbetat som sektionschef för underrättelseoch säkerhetstjänsten vid F21, kurschef vid FM UndSäk C i Uppsala, underrättelseofficer i forna Jugoslavien 1995 och 1996 och chef för underrättelseoch säkerhetstjänsten i Afghanistan Han kommer närmast från Försvarshögskolan. Intressen: Musik, främst blues. Sjunger och spelar gitarr, bland annat i bandet Anders and the Blue Minds.

Sjuttio år med Folktandvården

Sjuttio år med Folktandvården Sjuttio år med Folktandvården i norrbotten Denna jubileumsskrift är utgiven Norrbottens läns landsting i samband med Folktandvårdens 70-årsjubileum 2010. ISBN 978-91-633-7534-7 projektledare: Birgitta

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder t e d a l Friskb Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder Hej! Du är en av alla kloka invånare som har valt Frisktandvården. Tillsammans är vi nu över 16 000 personer i Kalmar län mellan 20 och 85

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Kontrollera dina tänder regelbundet!

Kontrollera dina tänder regelbundet! Årgång 18 Nummer 69 MIN TANDLÄKARE/vågmästarEplatsens implantat och tandhälsovård Tandläkarna Maria Zachrisson, Claes Gustafsson, Lucas Bertilsson, Christian Stangenberg samt tandhygienist Beatrice Björck

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Inskolning vid autism

Inskolning vid autism Inskolning vid autism 1000 inlärning Flera delbesök på samma dag Pia Dornérus Koordinator/tandsköterska Individuellt anpassat Upphov Barntandvården Skövde Birgitta Andersson ViviAnn Olsson Anders Nordblom

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel

Friskbladet. Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Friskbladet Goda råd om tandblekning Möt två vinnare Tandvård ett lagspel Ett nyårslöfte! Du är klok, du tänker på din munhälsa och du har valt att teckna ett Frisktandvårdsavtal. Tillsammans är vi över

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Torsdag 1 april 2010 NORRBOTTEN Räddade livet på kniv-skuren kvinna En 29-årig kvinna knivskars i helgen. Kvinnan var på dans-restaurangen Olivers Inn i Luleå. Hon hittades på golvet

Läs mer

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Tandvård Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller

Läs mer

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle.

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Division Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Mål: Landstingets självklara partner för att säkerställa de bästa, säkraste och mest effektiva IT- och Medicintekniska lösningar.

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION Division har som uppdrag att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Organisation 2015 Organisation 2015 Norrbotten, ¼ del

Läs mer

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär 1. Löpnr Sign 2. Område : 1 2 3 4 5 6 Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär Om vi skulle behöva nå dig, vilket telefonnummer kan vi då ringa? Telefonnummer Bostad.-. Arbete Mobil.-...-.. 3.

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 38 Fredag 2 december 2011. Inga operationer i Kalix. Norrbottens sjukhus.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 38 Fredag 2 december 2011. Inga operationer i Kalix. Norrbottens sjukhus. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 38 Fredag 2 december 2011 NORRBOTTEN Inga operationer i Kalix Landstinget föreslår att operationerna ska flyttas från Kalix lasarett. -Det sparar sju miljoner kronor om året, säger

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag den 22 januari 2010 NORRBOTTEN Kvinna blir präst i Övertorneå Birgitta Pirhonen blir präst i Övertorneå. I torsdags bestämde kyrkorådet i Övertorneå att hon får jobbet. Det

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks

Läs mer