INFORMATION, INSPIRATION OCH TIPS FRÅN KARLSKRONAS KOMMUNALA FÖRSKOLA OCH SKOLA MAGASIN. Förskoleklassen -bryggan mellan förskola och skola

Transkript

1 INFORMATION, INSPIRATION OCH TIPS FRÅN KARLSKRONAS KOMMUNALA FÖRSKOLA OCH SKOLA MAGASIN Förskoleklassen -bryggan mellan förskola och skola 1

2 En tur genom spirande förskolor och skolor Det är vår. Äntligen. Jag bestämmer mig för en tur genom kommunen, greppar cykeln som står parkerad utanför kommunhuset och trampar mot Rosenfeldtskolan. Redan vid Alamedan hör jag musiken och lite närmare bjuds jag på en fantastisk syn. Hela skolgården är fylld av barn som dansar, och någonstans där bland alla färgglada mössor ser jag rektor Bertil hoppa i takt till musiken. Livslust på schemat. I verkligheten. Med siktet inställt på Lyckeby cyklar jag förbi ett grönskande Wämöparken. Det är Bertas experiment på Rosenhills förskola och jag har fått möjlighet att vara med. Nyfikenheten och lusten till lärande hos 5-åringarna är imponerande. Liksom förskolläraren Lena som efter 26 år i yrket fortfarande tycker hon har världens bästa jobb. Vad betyder ledarskap i skolan? Hos rektor, pedagoger men också elever? Detta funderar jag på när jag i medvind far fram över Ramdalaslätten. I Jämjö skolområde finns tre skolor som utgått från sju goda vanor och tydligt kan se positiva effekter i bättre resultat och lugnare skolklimat. Beundransvärt och häftigt. Väl framme i Rödeby parkerar jag cykeln intill skolan och följer liksom alla andra musiken från bandspelaren. Musik är lika med Rastis, och Rastis drar många. Aktiviteter som skapar gemenskap, delaktighet, rörelse, trygghet tack vara smarta fritidspedagoger som bestämt sig för att ingen ska känna sig utanför. Värme. Jag genar över Allatorp till Nättraby. Skolbiblioteket på Nättraby Kunskapscentrum lockar. Verksamheten är prisbelönt och har haft besök av kulturministern idag är det jag som har förmånen att lyssna till Victorias berättarröst. En skolbibliotekarie som tycker hon får det göttaste av skolvärlden! Överallt engagemang. Magiska stunder. Vi hoppas att vi har lyckats fånga och förmedla lite av det som sker precis hela tiden i våra förskolor och skolor i detta magasin. Att vi kan ge er en god känsla kring det arbete vi uträttar, en uppfattning om vilka värden vi står för och vad som händer i mötet mellan barn, elever och pedagoger och alla våra medarbetare. Maria Persson Förvaltningschef 2

3 Aha! Visst är det skönt när den berömda polletten trillar ner. När ögonblicket infinner sig och det klarnar. Heureka! Oavsett om du är elev i förskoleklassen och förstår hur man kopplar sladdarna rätt för att lampan ska lysa. Eller om du är 70 år och plötsligt kommer på det där ordet i korsordet som gäckat dig i dagar och nätter. Det handlar om lärandet. Viljan att förstå. Komma över tröskeln. Växa! Och det slutar aldrig. Sker hela tiden. Framför allt förenar det oss människor. För vi vill veta. Och vi växer med kunskapen. Som växter som skjuter upp nya skott ur jorden och strävar mot ljuset och värmen. Därför heter magasinet som du håller i din hand magasin Spira. För det spirar i våra kommunala förskolor och skolor, hos våra barn och elever och personal precis som det spirar i oss alla. Blåstång viktig i Östersjön Blåstången är en brunalg som är mycket värdefull för det marina livet i vår närhet. Ju mer blåstång i våra vatten, desto friskare Östersjön. Den har en organisk och uppåtsträvande form som vi har inspirerats av för att skapa igenkänning för vår kommunala förskola och skola. Det sägs för övrigt att en romare vid namn Plinius kallade blåstången för Quercus Marina, (havets ek) eftersom den påminde om ett ekblad. Spiradagarna maj Vill du veta mer om den kommunala förskolan och skolan? Besök oss och inspireras under Spiradagarna. Mer info om tider kommer på hemsidan samt i dagspress. Tisdagen den 13 maj Trossö skolområde Rekordbyrån Karlskrona Trossö! Alla förskolor och skolor sätter rekord! Jämjö skolområde Upplev vårt ledarskap, lärande och lek! Onsdagen den 14 maj Rödeby skolområde Aktiviteter som får alla att lyfta! Västra skolområdet Möt en mångfacetterad och spännande värld fylld med möjligheter! Torsdagen den 15 maj karlskrona.se/spira På karlskrona.se/spira hittar du utvalda delar från magasin Spira som också kan översättas med hjälp av funktionen GoogleTranslate. Lyckeby skolområde Fyra Ess. Språk, självständighet, samspel och science hela dagen! Välkomna! 3

4 ETT INSPIRERANDE AXPLOCK Välkomna in i vår värld. En värld som dagligen välkomnar cirka förskolebarn och skolelever till någon av våra förskolor eller skolor. Möt pedagoger och annan viktig personal som finns i våra verksamheter, hör barnens berättelser eller ta del av olika tips som du som vårdnadshavare kan ha nytta av. SYV MITT I SMETEN EN FÖRSKOLA FRAMÅT VÄGEN TILL KUNSKAP HON FÅNGAR MORGONDAGENS LÄSARE GIPS OCH SKROT PÅ SCHEMAT s 7 SENIORER I SKOLAN s GRÄVANDE PEDAGOGIK s 11 s 43 s 17 SKOLÅREN ENLIGT ÅKERMAN TIPS FRÅN POLISEN s 46 s s 48 s 39 GRÄNSLÖST LÄRANDE s 50 4

5 VÅRA KOMMUNALA FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I Karlskrona kommun finns fem starka skolområden. I varje skolområde finns ett varierande antal skolor och förskolor. Här tar vi ett helhetsgrepp på skolkommunen och presenterar samtliga enheter med besöksadresser och ansvarig chef. De fristående förskolor och skolor som finns i kommunen presenteras på karlskrona.se TROSSÖ SKOLOMRÅDE s 54 RÖDEBY SKOLOMRÅDE s 63 LYCKEBY SKOLOMRÅDE s 57 JÄMJÖ SKOLOMRÅDE s 65 VÄSTRA SKOLOMRÅDET s 60 GRUND SÄRSKOLAN s 67 Magasin Spira ges ut av barn- och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun. Syftet med magasinet är att presentera våra kommunala förskolor och skolor och lyfta fram goda exempel från våra verksamheter. Planerad utgivning: 1gång/år Ansvarig utgivare: Maria Persson, förvaltningschef barnoch ungdomsförvaltningen Redaktör: Camilla Erlandsson, kommunikatör barn- och ungdomsförvaltningen Grafisk form: Anette Björck, utbildningsförvaltningen Text: Mustasch reklambyrå samt Camilla Erlandsson. Foto: Andreas Blömlöf där inte annat anges Tryckeri: Printfabriken Copyright: Karlskrona kommun 2014 Stort tack till alla förskolechefer, rektorer, pedagoger och övrig personal inom BUF för fint samarbete och särskilt tack till Joanna Chojnacka som hjälpte till i produktionen. Upplaga ex. Omslagsbilden. Samarbete mellan skola och förskola i praktiken. Dina tillsammans med Viggo på en av kommunens förskolor där hon praoade under våren. 5

6 BRÄNSLE FÖR KROPP OCH KNOPP TIPS OCH TANKAR OM FRUKOST Bränsle för kropp och knopp tips och tankar om frukost Experterna är eniga om att maten är viktig för både ork och kunskapsinhämtning i skolan. Och frukosten spelar en stor roll; det finns studier som visar att elever som inte äter frukost, generellt har sämre resultat. Vi pratar frukost, skola och prestationer med Maria Persson, dietist på barn- och ungdomskliniken, Blekingesjukhuset i Karlskrona: Frukostens innehåll och sammansättning är viktig eftersom näringsinnehållet i maten spelar roll. En frukost som ger bra med bränsle för en dag i skolan ska bestå av tre delar: 1. frukt och gärna grönsak 2. mjölkprodukt som fil/ yoghurt/mjölk eller mjölkfritt alternativ 3. spannmålsprodukt som gröt/müsli/flingor och/eller 1-2 mackor. Det är samma rekommendationer för små och stora barn, det som skiljer är mängden. Man brukar säga att 25% av dagens energi- och näringsintag ska komma från frukosten, berättar Maria. Hjälp att välja Det finns förstås produkter som är nyttigare än andra. Ett enkelt och snabbt sätt att få med sig rätt saker hem från affären är att titta efter nyckelhålsmärkningen. Nyckelhålet sitter på bra matvaror med mindre salt, socker och onyttiga fetter men mycket fibrer. Möt ditt barn halvvägs Vi är olika. Om du är förälder till ett barn som har svårt att få i sig frukost, tänk på att lite är bättre än ingenting. Om ett glas filmjölk är det enda som går ner, nöj dig med det. Kanske kan ni ta med en macka och äta den i bilen på väg till skolan? Det funkar sällan att gå från noll till hundra, ta det gradvis. Många elever äter frukost på fritids och som vårdnadshavare har man inte full kontroll över det som serveras. Men Livsmedelsverket (SLV) har riktlinjer för vad fritidsfrukosten ska innehålla. Råd, rön och sunf förnuft Då och då kommer det nya rön kring vad som är bra och nyttigt. På senare tid har det varit mycket prat om att vissa frukter innehåller för mycket socker. Vi äter på tok för lite frukt i Sverige och även om t ex vindruvor och melon är söta, innehåller de vitaminer och andra nyttigheter också. Fördelarna överväger och jag skulle vilja säga att frukt är nyttigt, punkt slut. Var hellre restriktiv med söt youghurt och sockrade flingor, säger Maria. Barn mellan 4 och 10 år bör äta 400g frukt/grönt om dagen. Hur mycket är då det? Jo, tre frukter och ett par rejäla nävar grönsaker. Barn över 10 år och vuxna rekommenderas äta 500 g. Leta efter Nyckelhålsmärkningen när du handlar frukostmat. Gå in på slv.se för att läsa mer om bra mat för skolbarn, klicka på För elever. 6

7 Gunilla Larsson, studie- och yrkesvägledare i grundskolan Min viktigaste uppgift är att ställa frågor. Eleverna har de flesta svaren. Gunilla Larsson är SYV på Sunnadalskolan i Karlskrona. SYV som i studie- och yrkesvägledare. Här berättar Gunilla om hur hon jobbar och varför hon har fler frågor än svar: Vad gör en SYV? Formellt ska vi vägleda eleverna inför fortsatta studier och yrkesval. Rent konkret handlar det om att få dem att fundera över sina styrkor, svagheter och drömmar. Och att koppla drömmarna till skolan. Jag brukar fråga mina elever Varför går du i skolan, vilken är din motivation?. Jag vill att de ska fråga sig själva vart de vill komma och vad de kan göra för att nå dit. Och så peppar jag när det behövs, jag är utbildad coach. Hur träffar eleverna dig? Jag försöker vara så närvarande som möjligt, finnas mitt i smeten i korridorer och samlingsrum. Ju fler gånger jag får träffa en elev, desto större chans till en bra kontakt. Dessutom fungerar jag som en specialistresurs och har SO-lektioner med eleverna. I 8:an och 9:an träffas vi i samband med prao, totalt 6 veckor, workshops om företagande och entreprenörskap och studiebesök. Kontakten med näringslivet är jätteviktig. Och så träffas vi förstås inför gymnasievalet. Du har varit SYV i snart 10 år, hur har elevernas verklighet och din roll förändrats? Gymnasiet har blivit tuffare med högre krav på prestation och betyg. Det finns ett utökat meritpoängsystem som ger extra poäng till elever som väljer språk i mellanstadiet. Redan där kan de alltså påverka sina möjligheter att välja i 9:an. Informationsflödet gör att eleverna snarare måste sålla än söka. Det finns så många nya yrken och utbildningsmöjligheter. Allt vill läsa gymnasiet på annan ort eller utomlands världen har öppnat upp sig på ett helt nytt sätt de senaste åren. Jag finns där som bollplank och vägledare. GUNILLA LARSSON, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE Vad pratar ni om på dina SO-lektioner? Vi pratar om vad som gäller för den som vill börja jobba extra för att tjäna lite egna pengar. Andra gånger fokuserar vi på de lagar som styr samhället, vad som gäller kring utbildningar och skola, politikens och världslägets betydelse för hur företagsklimatet i Sverige utvecklas. Hur håller du dig à jour med allt det nya? Jag försöker hänga med genom att ha ett stort samhällsintresse, delta i fortbildningsprojekt, surfa på nätet, prenumerera på nyhetsbrev och trycksaker från t ex universitet och myndigheter. När ses ni allra första gången? I årskurs 5, då finns jag med på lektioner och föräldramöten och vi surfar tillsammans in på sajten utbildningsinfo.se. Där kan man t ex se filmer om olika yrken, göra tester, läsa om program, yrken och planera sin skoltid. Surfa gärna in på: utbildningsinfo.se och karlskrona.se/barnochutbildning 7

8 Läs med liv och lust Det verkar vara något speciellt med biblioteket på Nättrabyskolan. Eleverna har ovanligt fina studieresultat och många tror att biblioteket är en viktig framgångsfaktor. I dag är det Delfinerna som väljer nyfiket bland böckerna i bibliotekets hyllor. Det är så de kallas, Jacob, Felix, Siri och klasskompisarna i ena halvan av klass 1b som har schemalagd tid på biblioteket. Nästa vecka är det Tigrarnas tur. Barn som går på fritids kan komma till skolbibliotekarien Victoria Nore Johannesson och hennes kollegor på folkbiblioteket varje dag. Och det är det många som gör. Bokslukare med kunskapstörst Jacob och Felix gillar stunderna på biblioteket. De fullständigt slukar faktaböcker. Jag gillar att få veta många grejer och jag har ett intresse just för dinosaurier, säger Jacob och Felix håller med. Han berättar att boken handlar om dinosaurier och pausar sitt resonemang om varför de dog ut. Felix teori är att det blev för kallt på jorden. Siri är också Delfin. Hon tycker att det bästa med stunderna på bibblan är att hitta nya böcker som man vill läsa. I dag ska hon låna hem Syster Varg. Lästräning och inspiration Eleverna har just kommit ut från sagorummet. I dag läste Victoria sagan Jag vill ha min hatt för dem. Ibland tipsar hon om lästräningsböcker men även om kapitelböcker som barnen kan låna hem och läsa tillsammans med föräldrarna. Ute i biblioteket finns Victoria hela tiden tillgänglig för ettorna. Hon går runt och hjälper dem att välja och tycks veta vad var och en gillar. En plats för plugg och avkoppling Vilma, Tilda och Magda går i 9c och sitter ofta inne på biblioteket för att det är lugnt och skönt. De kommer hit för att umgås på rasterna eller för att plugga. Det är väldigt skönt att ha ett skolbibliotek som vårt, vi vet att alla inte har det såhär bra. Sedan årskurs 6 har vi ingen schemalagd tid här men vi gillar stämningen. Att knäcka den där koden Skolbibliotekens roll är att fånga morgondagens läsare och skapa goda förutsättningar för att fler läser och njuter av litteratur i framtiden. Om man kan fånga barnen, hjälpa dem att knäcka koden och förälska sig i historierna som skönlitteraturen bjuder på, utvecklar de ett beteende som gör att de kommer tillbaka till biblioteket. En naturlig del av skolan Victoria har ett tätt samarbete med lärarna och tar ofta fram intressant litteratur för olika teman. Hon menar att det är A och O att ha en rektor som tycker att biblioteket ska vara en integrerad och naturlig del av elevernas skoltid. Rektor Kurt-Inge Johnsson ger Victoria mandat och resurser att satsa på läslust och läsförståelse. T ex har man varje år en Bokjuryfest med festligheter Skolbibliotekets uppdrag Skolbiblioteket ska under ledning av kompetent personal stärka elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld. Elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolan eller på rimligt avstånd för att biblioteket ska kunna användas kontinuerligt. Skolbiblioteket ska erbjuda böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier, samt vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 8

9 och utnämning av årets bästa böcker. Och föräldrarna bjuds in till möte på biblioteket för att få insyn i det som barnen lär sig där. I höstas berättade Kurt-Inge och Victoria om det goda samarbetet på en konferens i regi av Skolbibliotekarielyftet. Det var kul och inspirerande att bli tillfrågad. Detsamma gäller nomineringen till Årets skolbibliotek och besöket från kulturoch idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth som hört talas om oss. Det verkar vara något speciellt med Victoria också. Hon är närvarande, engagerad och har, som hon själv säger, förmånen att få träffa barnen ofta. De känner varandra väl. Barnen på den här skolan är fantastiskt fina! De lyssnar och visar respekt. Jag får lön för mödan varje gång jag har ett bokprat för exempelvis en 4:a och de kastar sig över böckerna jag tipsat om. Fullt riv, alla vill ha det är en härlig känsla. Jag känner det som att jag får det allra göttaste av skolvärlden och barnen jag får inspirera, umgås med barnen och lära mig av dem men jag behöver inte bedöma deras prestationer. 9

10 KORT & GOTT PRASSEL, PRASSEL. Många som lämnat eller hämtat sina barn hinner ända fram till bilen på parkeringsplatsen innan de märker att det prasslar när de går. Föräldern som kom ända till kundvagnsparkeringen utanför köpcentret tyckte dock det var extra jobbigt. SVERIGEMÄSTARE I ROBOTPROGRAMMERING. Alexander Leijonhielm, Oscar Lendrop, Hugo Ahlstöm och Albin Svensson fyra stolta och glada Nättrabyelever från årskurs 7 som tog hem vinsten i SM i tekniktävlingen RoboCup Junior. Nattviolen/Blåbäret förskola 24/7 I Karlskrona finns en kommunal förskola som har öppet dygnet-runt. Det innebär att vårdnadshavare som arbetar obekväma arbetstider kan ha sina barn på förskola även natt och kväll. Dygnet-runtförskolan har öppet även helger och alla dagar på året, inklusive röda dagar. Nattviolen/Blåbäret är avdelningar på Torgbackens förskola, ett stenkast från Stortorget mitt på Trossö. Varje läsår är en ny utmaning för mig som pedagog, inget år liknar det föregående. Barnen som kommer i augusti är förväntansfulla och nyfikna på vad som ska hända i skolan. Min utmaning är att behålla barnens förväntan och nyfikenhet inför varje dag. När jag lyckas med detta känns det fint att vara pedagog i förskoleklassen. Ulla Pettersson, Hasslö skola Självservice lätt som en plätt Vill du anmäla ditt barn till förskola fritidshem och pedagogisk omsorg? Då kan du enkelt gå in på www. karlskrona.se och söka Självservice så kommer du till barnomsorgens webbtjänster. Obs tänk på att anmäla så tidigt som möjligt. Som ködatum gäller dock anmälningsdatum tidigast nio månader före önskad placering. Läs mer på SPA I SPANDELSTORP. De minsta barnen på Sagolundens förskola fick med förtjusning testa spabad i samband med vårens hälsovecka. 10

11 EN FÖRSKOLA I TIDEN En förskola i tiden Barnens egen drivkraft ska ligga till grund för allt lärande. För det är här, i barnets inneboende kompetens som inspirationen och vägledningen finns. Lotta Wernered hälsar er välkomna till förskolan år Förskola bara namnet antyder att lärandet är centralt i denna skolform för barn från 1-5 år. Men det är ett lärande som utgår från barnets behov kopplat till läroplanen och medvetenheten och kunskapen om detta är stor hos pedagogerna. Lotta Wernered är förskolechef i Rödeby skolområde med ansvar för Thunells och Tallbackens förskola i Rödeby. Engagemanget lyser om henne oavsett om vi talar om det enskilda barnet, personalen eller den kommunala förskolan i stort. Synliggjort lärande Vi har idag en framåtsträvande förskola som vill utmana och stimulera barnen. Det är fantastiskt att se de reflektioner och diskussioner som tagit fart bland våra pedagoger. Vi har också helt andra förutsättningar att samverka med föräldrarna med vår pedagogiska dokumentation. Lärandet synliggörs på ett helt nytt sätt. Att barnens behov ska vara i centrum kan tyckas vara en självklarhet. Men så har det inte alltid varit. En blick i backspegeln ger oss en omsorgsform där det var samhällets syn på barnets behov som styrde. Förskolan skulle erbjuda en miljö som efterliknade hemmet och barnen skulle fostras till goda familjemedlemmar. För Lotta Wernered handlar det också om att lyfta fram den kunskap, kompetens och det engagemang som finns bland pedagogerna i förskolorna. Jag upplever det som om vi bryter mark, att vi tar ett kliv framåt och ger förskolan den uppmärksamhet som den förtjänar. Kloka frågor Vad? Hur? Varför? Vad beror det på? Hur kommer det sig? Vad händer om? Hur tänker du? Hur skulle du göra om du kunde? Anslag från Thunells förskola som ska inspirera personalen till att ställa utvecklande frågor till barnen. Bryter mark Idag är vår uppgift att fostra barnen till demokratiska samhällsmedborgare med nyfikenheten och lusten att lära i centrum. Vad kan vara mer inspirerande? 11

12 SUNNADALSKOLAN FÖRSKOLEKLASS Spontanitet, kramar och språkutmaningar Förskoleklassen är tänkt att vara en brygga mellan för- och grundskola. En mjuk övergång med nya spännande upptäckter och förberedelser inför skolstarten. Så är det också på Sunnadalskolan men här har många av eleverna ett viktigt första delmål att erövra det svenska språket. I en av Sunnadalskolans förskoleklasser finns 23 nyfikna sexåringar med nio olika nationaliteter. På världskartan på väggen sitter pluppar på länderna Bosnien, Serbien, Somalia, Kurdistan, Kosovo, Afghanistan, Sudan Irak och Syrien. Ungefär hälften av barnen är födda i Sverige, några har nyligen kommit hit och hamnat just i Karlskrona och i Kungsmarken. Ett gemensamt språk Det är många kulturer som samlas i det mysiga klassrummet och förskolepedagogerna Birgit och Susanne ställs inför andra utmaningar än pedagoger i klasser med många svensktalande barn. Här handlar det om att bygga broar från förskolan in i skolans värld och det svenska samhället i stort. Vårt fokus ligger på att lära barnen svenska, en del av barnen har inget svenskt språk alls, säger Birgit och Susanne fortsätter: Våra elever kommer från fem olika förskolor i närområdet och vi ägnar mycket tid åt att låta barnen lära känna varandra. Det känns särskilt viktigt eftersom det är större risk för konflikter och missförstånd när språket inte finns där. Värdegrundsarbetet är oerhört viktigt för att barnen ska respektera varandras olikheter. En skoldag Klassen jobbar med språket på många olika sätt, använder bilder, kroppsspråk och konkret material i undervisningen. Dockor fungerar bra när Susanne eller Birgit vill berätta något speciellt. Då lyssnar barnen mer intensivt. Dator och surfplattor jobbar man också med. Skolan prenumererar på Liber Espresso ett multimediaarkiv med material för alla skolämnen. Det är ett mycket bra hjälpmedel för den som vill öva på språket i sin egen takt. Barnen går i skolan mellan kl 8 och 13. I rutan här intill berättar Susanne och Birgit hur en måndag i F-klassen kan se ut. Hur är en sexåring, då? Förskoleklassen förbereder barnen för sko- 12

13 lan. De får en chans att bekanta sig med allt från att ha rast till att klä sig själva och duscha efter gympan. Sunnadalskolans sexåringar kommer från många olika kulturer med olika värderingar och språk men de är alla just sexåringar. Och typiskt för åldern är ett stort rörelsebehov, nyfikenhet, att testa, klara av själv och ta ansvar att växa när man märker att man klarar av mer och mer. Väl förberedda för mångkultur Susanne har varit på Sunnadalskolan i 15 år, Birgit sedan 2011 och båda är förskollärare. De har utbildat sig i Svenska som andraspråk för att kunna lära ut svenska till barn med ett annat modersmål. En stor utmaning är att få alla föräldrar och barn att förstå varför de jobbar på ett visst sätt. Att det finns specifika mål med verksamheten och att de har ett långsiktigt tänkande när det gäller t ex att lära sig att läsa och räkna. Det allra bästa med att vara pedagog i vår mångkulturella klass är att vi får en inblick i alla dessa kulturer, traditioner och sätt att leva. Och att våra barn är så spontana, nyfikna och generösa med kramar. De gillar verkligen att gå i skolan. En stor fördel med Sunnadalskolan är att eleverna får se ut som de vill här. Inga kommentarer om kläder, ingen statusjakt det är så befriande. Vidgade vyer Klassen har ett utbyte med Hasslöskolans förskoleklass. De hälsar på, tar del av varandras vardag och upptäcker andra miljöer. Många av Hasslöbarnen är inte vana att träffa barn med utländskt ursprung. Sunnadalskolans förskoleklass får träffa jämnåriga barn med en annan bakgrund och har svenska som modersmål. Det är spännande att åka över Hasslöbron och att vistas i en lantlig miljö. Utbytesprojektet är nyttigt för alla. Måndag i en förskoleklass Samling. Upprop för att se vilka som är där, prat om vad det är för veckodag, månad, årstid och väder. Vi kollar vad det blir till lunch och vilka arbetspass vi ska ha just i dag. Helgboken. På måndagar berättar barnen om vad de gjort i helgen. Då övar de på turtagning, på att prata inför en grupp och på att lyssna. Arbetspass. När vi ha arbetspass arbetar vi med svenska, matte, natur och de olika estetiska ämnena. Om jaget och kroppen. Vi pratar mycket om det som har med jaget att göra, det som handlar om dom själva. Det stärker deras självkänsla. Läsa och återberätta. Vi läser sagor och övar på att återberätta. Under hela dagen leker vi med rim och ramsor och sjunger mycket det är ett bra sätt att öva på språket. 13

14 ALLT DU BEHÖVER VETA OM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Kommunal förskola, skola och grundsärskola. Det är en omfattande verksamhet som barn- och ungdomsnämnden ansvarar för. Men hur ser organisationen bakom ut egentligen? Häng med på en samhällskunskapslektion. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Man brukar jämföra den med riksdagens motsvarighet i kommunen. Kommunfullmäktige utser i sin tur kommunstyrelsen som är kommunens motsvarighet till regering. Eftersom kommunstyrelsen inte kan sätta sig in i alla frågor, finns det även nämnder för olika specialområden. Den kommunala förskolan och skolan styrs av barn- och ungdomsnämnden, ofta förkortad BUN. BUN, som träffas en gång i månaden (inte juli), består Enhetschef Malin Nyblom BEMANNINGS- TEAM HR (Human resources) EKONOMI FÖRSKOLA Verksamhetschef Solvig Ohlsson SKOL- OMRÅDEN Förvaltningschef Maria Persson SKOLA /FRITIDSHEM Verksamhetschef Mats Dahl av 15 ordinarie ledamöter. Dessa möten är öppna för allmänheten och äger rum i kommunhuset Ruthensparre, lokal: Freden. Till nämnden hör en förvaltning, barn- och ungdomsförvaltningen eller BUF. Förvaltningen består av cirka tjugotalet tjänstemän med olika funktioner och ansvarsområden. Förvaltningschefen leder arbetet tillsammans med verksamhetscheferna för förskola, grundskola samt kvalitet och utveckling. Enhetschef Fredrik Jarny MODERSMÅL VÄLKOMSTEN KVALITET & UTVECKLING Kvalitetschef Anja Eklund KOMMUNIKATION LOKALER Enhetschef Tomas Hall STÖDTEAM RESURSSKOLAN SJUKHUSSKOLAN FÖRVALTNINGS- ADMINISTRATION Administrativ chef Marina Eriksson TROSSÖ LYCKEBY RÖDEBY JÄMJÖ VÄSTRA 6 skolor + grundsärskola 6 skolor + grundsärskola 13 förskolor 14 förskolor 5 fritidshem 7 fritidshem 4 skolor 6 skolor 4 skolor 7 förskolor 6 förskolor 15 förskolor 9 fritidshem 6 fritidshem 5 fritidshem Förskolechefsgruppen Rektorsgruppen 14

15 Det är vi som jobbar i BUF Största yrkesgrupperna i BUF Lärare/pedagoger cirka 465 st Förskollärare/pedagoger cirka 440 st Barnskötare/dagbarnvårdare cirka 275 st Fritidspedagoger cirka 130 st Städ/vaktmästeri cirka 75 st Elevassistenter/personliga assistenter cirka 60 st Chefer (förskolechefer, rektorer, enhetschefer, verksamhetschefer mm) cirka 60 st Andra viktiga yrkesgrupper i vår organisation: skolsköterskor, kuratorer, administrativ personal på våra förskolor, skolor och förvaltningskontor, med mera. Totalt är vi närmare medarbetare. Barn i förskola Kommunal verksamhet ca 2900 st Fristående verksamhet ca 430 st Familjedaghem ca 50 st Totalt ca st Elever i skola Kommunal grundskola ca st Grundsärskolor ca 60 st Fristående skolor ca st Totalt ca Uppgifter från mars 2014 Vem beslutar om vad? Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att den kommunala skolan har den kvalitet och de resurser som krävs för att nationella mål kan uppnås och att utbildningen kan genomföras i enlighet med de krav som ställs i skollagstiftningen. I praktiken förskjuts detta ansvar sedan nedåt till nämnd, förvaltning och vidare till skolenheternas personal. Ring, ring, bara du slog en signal! Har du någon fråga som berör ditt barns förskola eller skola kan du ringa direkt till skolområdet eller till barn- och ungdomsförvaltningens kontor. Några av de vanligaste frågorna som vi får är: Jag vill jobba på någon av era förskolor eller skolor hur gör jag? Vilken skola är mitt barns hemskola vad innebär hemskola? Vilken plats har mitt barn i förskolekön? Hur långt i förväg kan jag sätta upp mig i kön? Hur söker jag vårdnadsbidrag? Vi har skiljt oss kan jag få skolskjuts till mitt barn från min nya adress? Välkommen att ringa oss! Eva-Lott Ottosson Kösamordnare Ingela Skottén Elevregistrering skola Claes-Urban Persson Skolskjuts Malin Nyblom Arbete i förskola/skola Lise-Lott Winnow Registrator Ingrid Andersson Barnomsorgsadministration, statistik

16 HOLMSJÖ FÖRSKOLA - SOVA UTE Den lilla näsan syns knappt över den varma sovsäcken och ögonfransarna klipper lite innan andningen blir lite lugnare och lite ljudligare. De barskrapade tallrikarna placeras på diskvagnen. Lite utspilld mjölk torkas upp. Lunchen är över och det märks i blänket i barnens ögon. Utevilan närmar sig. På Holmsjö förskola finns ett särskilt rum för vilan. På vintern kan det vara fem minus här. På sommaren 25 grader. Här sover man nämligen utomhus året runt. Förskollärarna Ing-Britt och Åsa är de som arbetar mest med barnen som varje dag somnar till fågelsång eller prat från den närliggande Holmsjö skola. Ut till sovkojorna Rutinerna sitter fint. De är ju så små de här, så man märker redan vid lunch att de börjar bli trötta. Då får de äta klart, få ny blöja, bli påklädda och sen ut till sovkojorna. När barnen lagts ner i den varma sovsäcken i den ombonade kojan kan man se ett litet finger stryka längs täckkanten eller ögonfransar klippa några gånger. Sen blir det alldeles stilla oftast inom fem minuter. De sover så gott, säger Åsa som sitter kvar på en pall en stund efter att Axel har somnat. Nöjda, utvilade barn När hon som sista förskollärare lämnar uterummet sätter hon på barnvakten som reagerar vid minsta vändning eller hostning. En del sover en timma. En del kan sova betydligt längre än så och blir väckta efter två. Oavsett sovtid är det nöjda, utvilade barn som är redo för ännu en eftermiddag på förskolan i Holmsjö. * Minskad infektionsrisk bland barnen * Förbättrade hygienförhållanden i sovmiljön * Lugn sovmiljö - förbättrad sömn * Mindre ljudkänsliga barn * Ökad trygghet Nyinskolad då är nallen viktig! Ett av barnen blir snart nerlagt i sovkojan av förskollärare Ing-Britt. Sovkojorna står på en altan under tak utomhus. Varje sovkoja är utrustad med en tjock madrass och ett rejält sovtäcke. 16

17 Ulrica Eskilander vill kunna ge stöd till de andra lärarna och se till att de provar på saker som de sedan kan tipsa om. LKC FÖRSTELÄRARE ULRIKA MÅNSSON Försteläraren Ulrica en samordnande inspiratör Hur väcker man lusten till ny kunskap? Hur kan man förändra undervisningen och förutsättningarna så att lärarna känner sig bekväma i den digitala världen? Det är frågor som försteläraren Ulrica Eskilander gärna diskuterar. Vi träffar Ulrica på Lyckeby Kunskapscentrum i Vedeby. Hon är klasslärare i en sexa och brinner för att utveckla skolan och sin undervisning. För det ska vara solklart för eleverna vad de ska kunna och att vägen fram till den kunskapen inte behöver se likadan ut för alla. Ulrica tillhör de 16 förstelärare som valts ut på Karlskrona kommuns grundskolor. Inte bekväma med namnet Eftersom allt är så nytt är det svårt att se vad den nya rollen kommer att innebära. Men en sak är tydlig hon gillar inte begreppet förstelärare. Namnet antyder att vi på något sätt skulle vara mer värda än de andra lärarna på skolan. Att vi hävdar att vi har mer kunskap. Så är det inte alls, vi hoppas istället kunna vara en sorts samordnande kraft för lärare som vill utveckla och utmana. Ulrica har varit lärare i 15 år. Hon tycker att det bästa med jobbet helt klart är arbetet med eleverna, att hitta nya motivatorer för eleverna så att de vill lära sig mer, tycker att det är kul och läser för sin egen skull. Inte för att hon ska bli nöjd. Hon tar fram matriser som ska hjälpa lärarkollegorna att göra bedömningar, men de måste anpassas efter hur varje klass fungerar. Det är en process men Ulrica kan tipsa om en bra arbetsgång och föreslå modeller. Tydlighet gäller Jag tror mycket på kamratbedömning och på att elever handleder varandra. En av mina viktigaste uppgifter är att göra krav och bedömningsgrunder tydliga. Mycket är subjektivt, t ex vad är en bra bild? Vad är bra? Alla har olika tolkningar så jag måste vara väldigt tydlig med vad som gäller. Då blir målet tydligt för eleverna. Det känns helt rätt och smart att låta eleverna få välja sin väg fram till kunskapen film, uppsats eller en bild bara visa att du har förstått. Det är upp till oss lärare att bedöma kunskapsnivån. Ulrica Eskilander På papperet: Klasslärare i åk 6. Roll: lär ut matte, svenska, engelska, so, no och bild. Passion: rättvis bedömning av kunskapsnivå och förmåga. Drivkraft: Aha-upplevelserna när mina elever förstår och vet vad som ska bedömas. 17

18 ROSENFELDTSKOLAN, GRUND- OCH SÄRSKOLA TILLSAMMANS Rosenfeldtskolan Inkludering är modellen Sedan läsåret 2012 är eleverna i årskurs 5-6:an och 6:an på Rosenfeldtskolan så ofta som möjigt en stor klass tillsammans. Att åtta av dem formellt tillhör särskolan och resten grundskolan märks ibland med det är aldrig märkvärdigt. Att jobba inkluderat känns helt naturligt. Anna Karlsson och Christin Skoglöv Inkluderad verksamhet betyder att grundskola och särskola har lektioner tillsammans och att målen är gemensamma. Det är andra läsåret som man jobbar inkluderat på Rosenfeldt. Tidigare var det en lokalintegrerad skola, det vill säga med både sär- och grundskola där särskolan var mer för sig själva och mest gjorde trevligheter ihop med de andra eleverna. Christin Skoglöws 5-6:a och Anna Karlssons 6:a jobbar tätt ihop och delar så många lektioner som möjligt som SO, NO, teknik, gympa och slöjd. Vi har så många lektioner vi kan tillsammans men det finns ämnen som vi märkt inte fungerar så bra, till exempel har vi inte matte och svenska ihop. Om ett sätt att jobba visar sig hämma någon eller skapar mer oro än glädje, förändrar vi. Då testar vi något annat. Det är inte heller alltid schematekniskt möjligt att köra gemensamt. Till exempel har mina elever dubbelt så mycket slöjd och börjar med hemkunskap redan i femman. Av en lycklig slump Christin är specialpedagog med bakgrund som lågstadielärare Hon har varit på Rosenfeldtskolan sedan 2004 men har jobbat på särskola sedan Det började med att rektorn på en skola där hon praktiserat, ringde och frågade om hon ville ta ett vikariat i en särskoleklass. Det ville hon och märkte snart att hon tyckte väldigt mycket om det. Och det har blivit ännu bättre sedan det inkluderande arbetssättet infördes. Samma mål Det finns så många vinster med det. Alla på skolan respekterar varandra, inget vi och dom, nyfikenhet och förståelse för det som är annorlunda. Mina elever får känna att de också kan och vill och jobbar mot samma mål som grundskoleeleverna. Gemenskapen och öppenheten ger en miljö som man skulle vilja ha överallt i samhället. Klassens elevassisten Lena har jobbat på särskola ända sedan Hon håller med: Det funkar så fint. Våra elever är respekterade, liksom en självklar del av skolvardagen. 18

19 Slöjd, rastdisco och idrott Vi hälsar på en fredagsförmiddag när Christins 5-6:a har slöjd tillsammans med 6A. Daniel möter oss redan i hallen med sin nyaste syslöjdskreation under hakan en röd fleecehalsduk prydd med bokstäverna KHK i svart. Daniel gillar hockey. Han gillar slöjd också, ja alla ämnen faktiskt, och att snacka. I den stora vävstolen sitter en matta i gult, lila och svart, det är ett av Hertas projekt. Hon har inte riktigt bestämt hur lång hon vill att den ska bli. Herta tycker att det roligaste i skolan är att läsa och att dansa. Vill hjälpa till Vi tittar in en trappa ner också, där är det träslöjd och Oscar, Hibo och Noor sågar och slipar så att svetten lackar. Oscar gör en turbosnigel. En av tjejerna som går i 6 A heter Elin. Hon tycker att det är väldigt bra att skolan jobbar inkluderat. Särskoleeleverna provar och ser att de klarar mer än de tror. En av tjejerna kommer ofta till mig när hon är ledsen eller arg. Jag är faktiskt den som är bäst på att göra henne glad och lugn igen. När slöjden är över blir det rastdisco på skolgården. Dansmusiken pumpar över skolgården och elever från alla klasser dansar loss. När det ringer in är det dags för idrott och 5-6:ans elever beger sig till Sparresalen. Idrott har klassen tillsammans med grundskolans fyror, det var helt enkelt ett för stort glapp till sexornas nivå. Konstellationen funkar väldigt bra. Om känslan att lyckas Eleverna i 5-6:an har också matsalsjour och elevens val med grundskolans elever. Eftersom grundskolan och grundsärskolan har läroplaner som påminner om varandra är det helt naturligt. Christin berättar: Vi jobbar mot liknande mål som 6:an och har samma prov som de har. Min uppgift är att skala av kunskapen så att det är tydligt för mina elever vad de behöver veta för att göra ett bra resultat. Mitt absolut viktigaste uppdrag är att göra det möjligt för eleverna och gruppen att lyckas. Vi lämnar Rosenfeldtskolan med känslan att skolans motto Livslust märks tydligt bland elever och lärare. Lust att leva och att lära. Tillsammans. 19

20 KORT & GOTT Välkomsten viktig förberedelse Välkomsten är namnet på Karlskronas mottagningscenter för nyanlända barnfamiljer och ensamkommande barn. Här får de hjälp med att lära sig mer om den svenska skolan, men också samhället i stort. Under fyra veckors tid får föräldrarna information om olika verksamheter som till exempel polisväsendet, tandvården och Migrationsverket. Samtidigt får barnen grundläggande undervisning i bland annat svenska som andraspråk. En kartläggning över deras bakgrund och eventuella tidigare skolgång görs också. Förhoppningen är att Välkomsten förbereder och underlättar för familjerna att möta det svenska samhället och att barnens skolintroduktion blir så positiv som möjligt. Välkomstens lokaler finns i huset Storeklimp, Gullberna park. Mer information om verksamheten finns på Skolstart på Nättabyskolan efter ett långt sommarlov. Röda mattan utrullad, ballonger, schysst musik i högtalarna och rektorer som välkomnar tillbaka. Det pirrade lite i magen. Det var roligt och spännande att träffa alla nya och gamla vänner igen. Simon Silverskär FINGERVANTARNAS MYSTERIUM! Vilket är det vanligaste kvarglömda klädesplagget i våra förskolor? Fingervantarna utan konkurrens. Eller som en förskollärare uttrycker det: Mängder med fingervantar i olika kulörer samlas i lådan efter en vantsäsong. Mysteriet är att ingen känns vid dem! -Vad kan vi hjälpa dej med? Allergiförskola ett tryggt och känsligt alternativ I Karlskrona finns två kommunala allergiförskolor, Paradisets förskola, avdelning Grävlingen i Jämjö samt Torgbackens förskola, avdelning Sidenrosen på Trossö. Dessa förskolor vänder sig framför allt till allergiska och infektionskänsliga barn men icke-allergiska barn är också välkomna. Det som utmärker våra allergiförskolor är att varken personal, vårdnadshavare eller besökare får använda parfym eller rakvatten, ha djur hemma, lukta cigarettrök eller vara förkyld. Personalen på Paradisets förskola och Grävlingens förskola har ett stort intresse för och kunskap om allergier. Barnens intresse och förutsättningar ligger till grund för hur verksamheterna utformas och är därför mycket flexibla. -Vad kan vi hjälpa dej med? HÄSTÖSKOLANS BIBLIOTEK. Varför det är kul att läsa? Man tränar ju sig på att läsa bättre, säger Emil. Man kan lära sig många nya saker. Man kan lära sig nya ord. Det är kul att skriva egna böcker, säger Vilma. Säg det med en emoji Glad) :-) Flirtig, skojig ;-) Ironisk blinkning,-} Spydigt flin }-) Jätteglad :- D Toppenhumör ):-) Försöker le :- l Sur :- t Ledsen, men ler ändå :- y Tja :- I Ler i mjugg (-_-) Skrattar :D Arg, ledsen :( Mycket arg eller ledsen ):-( Pannan i djupa veck) )):-( Ironisk kommentar :- J Tungvrickare :- & Osäker :-/ Frågande :- C Gråter (eller fått skräp i ögat) : -( Gråter lite :`-( Gråter mycket &.(.. Skriker :-( 0) Talar :-() Wow! :- O Kort Wow! :O Wow, cool! 8-] 20