minhälsa Medicin, vård och rehabilitering Tema stroke Egenvård för pollenallergiker Så funkar vårdgarantin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "minhälsa Medicin, vård och rehabilitering Tema stroke Egenvård för pollenallergiker Så funkar vårdgarantin"

Transkript

1 minhälsa råd om vård från landstinget sörmland nummer 1/2012 Tema stroke Medicin, vård och rehabilitering Egenvård för pollenallergiker Så funkar vårdgarantin

2 foto pellewichmann 3 Tema Stroke Varje år drabbas cirka 800 sörmlänningar av stroke. I det här temanumret berättar vi om olika behandlingar och den rehabilitering som finns för strokedrabbade. 4 I en fiktiv berättelse beskriver Bo Danielsson, överläkare på medicinkliniken, hur det kan upplevas att drabbas av stroke. 6 Stroke är ett samlingsnamn för propp i hjärnan och hjärnblödning. Vissa riskfaktorer, som ålder och ärftlighet kan man inte påverka men en hel del andra risker går att undvika. 8 Ett nytt arbetssätt ger strokepatienter snabbare vård på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. 10 Britt Hellqvist är en av många anonyma hjältar. Hennes stöd har hjälpt maken Tommy tillbaka till livet efter den stroke som drabbade honom. 12 På strokeenheten får patienten fysisk vård och ett träningsprogram för att snabbt komma igång med träningen av fysiska och intellektuella funktioner. 16 Pradaxa är ett alternativ till Waran. Det finns skillnader och likheter mellan preparaten och de lämpar sig för olika typer av patienter. 22 Lättläst information. 23 Hälsokrysset. En frågetävling. Min hälsa råd om vård ges ut av Landstinget Sörmland i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Marie Portström och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Istockphoto. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa råd om vård, Nyköping. E-post: fax: landstingetsörmland.se. Min hälsa råd om vård utkommer med tre nummer per år. 2 min hälsa 1/2012

3 Varje år drabbas svenskar av Tema stroke. Av dem som drabbas får cirka stroke 85 procent en blodpropp och cirka 15 procent en blödning i hjärnan. I det här temanumret berättar vi bland annat om olika behandlingsformer, rehabilitering och vad man själv kan göra för att minska risken att drabbas. min hälsa 1/2012 3

4 Att drabbas av stroke innebär en stor omställning. Många patienter mister förmågor och får problem med talet och att röra sig. I en fiktiv berättelse beskriver Bo Danielsson, överläkare på Medicinkliniken på Mälarsjukhuset, hur det kan upplevas men också att det finns en väg tillbaka. Jag vaknade en morgon och allt var som vanligt, trodde jag. Då jag försökte resa mig upp föll jag nästan ned på golvet. Höger arm gick inte att lyfta och höger ben lydde inte. Jag fick syn på min spegelbild och försökte le, men leendet såg inte ut som vanligt. Höger mungipa hängde. Vände mig om mot min hustru och talade till henne. Hon reagerade inte, för ur min mun kom inget ljud. Försökte igen och nu fick jag fram ett ljud som väckte min hustru. Försökte säga vakna, någonting har hänt! det som hördes var: mmgfhh eller något liknande. Hustrun vaknade. Klok och välinformerad som hon är, gjorde hon genast AKUTtestet på mig. Hon, liksom jag, förstod att jag hade fått ett slaganfall, eller stroke som det heter numera. Båda betyder slag och beskriver mycket väl hastigheten i insjuknandet. text bo danielsson överläkare, medicinkliniken, Mälarsjukhuset Slaget är oftast inte förenat med så mycket smärta. Det var därför jag inte vaknade av min stroke. Smärtan kommer senare och är av en annan sort. Slaget drabbar den sjuke och de anhöriga med en snabb och ofta mycket omvälvande förändring av tillvaron. Det är en mycket stor utmaning för den som drabbas och de närmaste då sjukdomen påverkar det organ som allra mest definierar personen, nämligen hjärnan. Humör, drivkraft, intressen kan förändras likväl som minnesförmåga, talförmåga, talförståelse, gångförmåga, med mera. Lidande är svårt att mäta. Vem patient eller närstående lider mest? Den som snabbt avlider av sin stroke eller den som överlever med kraftigt nedsatta funktioner? Det går inte att svara på. Det här tänkte jag på när jag låg i ambulansen som skickades med högsta prioritet när min kära hustru ringde 112. Då jag kom fram till sjukhuset möttes jag av flera personer. En av dem var en läkare som undersökte mig innan det blev röntgen av hjärnan i form av datortomografi. Den visade att det inte var en blödning. Doktorn som undersökt mig informerade om att jag inte kunde få propplösande behandling då man måste veta när insjuknandet skett. Propplösande behandling kan ges om behandlingen startar senast 4,5 timmar efter insjuknandet. Doktorn förklarade även att behandlingen är effektivare ju tidigare den sätts in. Varför hade jag fått stroke? Min mamma och en äldre bror hade fått stroke respektive hjärtinfarkt. Det spelade nog roll. Blodtrycket hade legat högt när jag kollade det på företagshälsovården. De ville kolla det fler gånger men jag gick inte dit igen, hade nog förträngt det. Att sluta röka var ett annat råd från företagshälsovården. Jag har nog slutat röka fler gånger än de flesta! Man kan kalla mig för en stor idrottsentusiast. 125 kilo, då är man stor! Idrotten följer jag entusiastiskt i TV-soffan med en pizza med extra allt inom räckhåll. Blodfetterna var höga, vilket kanske inte förvånar, men min bror som är smal Jag har fått st 4 min hälsa 1/2012

5 som en sticka har även han förhöjda kolesterolvärden. På sjukhuset noterades även att jag hade förhöjt blodsocker. Diabetes, precis som min pappa. Som tur var hade jag åtminstone inte flimmer på hjärtat, det brukar ju ge så stora hjärninfarkter. Efter några veckor på sjukhuset lärde jag mig gå och tar numera dagliga promenader. De skrev ut ett antal piller till mig. Nu förstår jag dem som säger att de äter medicin. Så många piller borde räknas som näringstillskott. Jag kan prata begripligt igen och förstår i stort sett allt, utom när hustrun ber mig gå ut med soporna. Nu har hon varit mycket tapper och hjälpt mig genom denna tuffa tid, så jag vill inte retas med henne för mycket. Dessutom får jag lite motion. Idag väger jag 94 kilo, kilona ska bli ännu färre, cigaretterna är kastade och sällan ses pizza med extra allt på mitt middagsbord. Det här skulle jag ha tagit tag i för länge sedan, men bättre sent än aldrig! «roke varför? min hälsa 1/2012 5

6 Så kan du före Vissa riskfaktorer för stroke, som ålder och ärftliga faktorer, kan man inte påverka. Men många andra riskfaktorer kan vi påverka genom egna val, som att inte röka, motionera, äta mindre animaliskt fett och vara försiktig med alkohol. text JOHAN EDSBERG överläkare, medicinkliniken, Mälarsjukhuset Stroke är ett samlingsnamn för både propp i hjärnan och hjärnblödningar. Av alla stroke orsakas majoriteten av propp i hjärnan, även kallat hjärninfarkt. TIA, transitorisk ischemisk attack, är attacker med övergående symtom på stroke TIA-attackerna varar i några minuter till enstaka timmar. Attackerna utlöses av en proppbildning i hjärnan där symtomen går över när kroppens egna system lyckas lösa upp proppen. Men om man får en TIA finns det en risk för att man får en ny eller större blodpropp inom de närmsta dygnen, så därför behöver man söka vård direkt för att bli undersökt och få förebyggande medicin för att minska risken för en stroke. Vissa riskfaktorer för stroke, som ålder och ärftliga faktorer, kan man inte påverka men en hel del andra risker går att åtgärda. RISKFAKTORER MAN KAN PÅVERKA Tobak. Både rökning och snus höjer blodtrycket vilket i sig ökar risken. Cigaretter som är klart farligare än snus bidrar till ökad åderförfettning. Rökning är en speciellt farlig riskfaktor om man har flera andra riskfaktorer samtidigt. Som stöd vid rökstopp finns ett flertal receptfria nikotinersättningspreparat och även receptbelagda läkemedel. Vårdcentralen kan hjälpa den som vill sluta röka. ALKOHOL/DROGER. Den individuella känsligheten för alkohol är varierande men motsvarande ett glas vin om dagen är sannolikt inte farligt. Alkohol driver upp blodtrycket, framför allt vid berusningsdrickande som ger risk för hjärnblödning. Narkotiska preparat som amfetamin och kokain orsakar ibland så kraftiga blodtrycksreaktioner att även unga annars friska personer kan få hjärnblödning. KOST. Ät en bra, varierad kost med mycket frukt, grönsaker och fibrer. Reducera mängden animaliskt fett. Dessa åtgärder förbättrar blodfetterna. För mycket salt kan bidra till högt blodtryck. Undvik även att äta för mycket socker som ger övervikt och ökad diabetesrisk. MOTION. Motion ger många hälsoeffekter och man behöver inte träna hårt för att få effekt. Redan små förändringar som till exempel 30 minuters daglig promenad gör stor skillnad jämfört med ett 6 min hälsa 1/2012

7 bygga stroke stillasittande liv. Hinner man några gånger i veckan med ytterligare fysisk aktivitet finns fler hälsovinster att hämta. Bland annat ger träning positiva effekter på blodtryck, blodfetter och vikt. Motion minskar också blodets tendens att bilda blodproppar. STRESS. Stress är svårt att studera men man kan notera en koppling mellan negativ stress och olika hjärtkärlsjukdomar som stroke. Stress ökar blodtrycket och ger även risk för ökat alkoholintag, rökning och dålig kost. Troligen påverkar stress genom komplicerade mekanismer blodets levringstendens så risken för blodproppsbildning ökar. BLODTRYCK. Högt blodtryck är den vanligaste riskfaktorn. Genom att låta bli att röka, vara måttlig med alkohol, motionera, hålla vikten och äta bra kost kan man själv reducera sitt blodtryck. Gränsvärdet för högt blodtryck är 140 /90. Vid diabetes bör man ha under 130/80. Ofta behövs läkemedel för att nå ett bra blodtryck. Läkaren väljer ofta att kombinera läkemedel av olika typ för att få bästa möjliga effekt. Biverkningar finns förstås men är sällan allvarliga. Det finns idag många läkemedel att välja på så det går alltid att byta om första medicinen inte passar. Exempel på rekommenderade läkemedel är Enalapril, Losartan, Amlodipin, Bisoprolol och Esidrex. Har man drabbats av TIA eller stroke är det viktigt att följa upp sitt blodtryck så att det hålls på en rimlig nivå. BLODFETTER. Kolesterolprov tas rutinmässigt vid stroke. Blodfetternas nivåer är delvis ärftliga men kostförändringar och ökad motion är vägar att själv förbättra sina blodfetter. Har man drabbats av TIA eller stroke rekommenderas blodfettsänkande statiner, till exempel Simvastatin, Lipitor eller Crestor. DIABETES. Diabetiker har ökad strokerisk eftersom höga sockernivåer skadar blodkärlen. HJÄRTSJUKDOMAR. Vid vissa tillstånd ökar risken att proppar bildas i hjärtat som sedan kan åka iväg med blodet upp till hjärnan, så kallad emboli, och ge hjärninfarkt. Vanligast är förmaksflimmer, ett tillstånd där hjärtats rytm är oregelbunden. Förmaksflimmer diagnostiseras med EKG. Hur stor risken är att ett flimmer skickar iväg embolier till hjärnan beror på om det samtidigt med flimret finns andra sjukdomar hos patienten. Hjärtsvikt, högt blodtryck, ålder, diabetes och tidigare perioder av TIA och/eller stroke är fem olika faktorer som ökar risken för stroke hos patient som har flimmer. Även andra hjärtproblem, som exempelvis klaffsjukdom kan öka strokerisken. När orsaken till TIA/hjärninfarkt är flimmer bör man behandla med blodförtunnande läkemedel. Waran är det mest beprövade läkemedlet vid flimmer. Rätt använt minskar risken för ny stroke betydligt men det innebär behov av regelbundna blodprovstagningar för att mäta graden av blodförtunning. Nyligen har ett annat alternativ, Pradaxa blivit godkänt för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. FÖRTRÄNGNINGAR I HALS- PULSÅDER. Vid TIA/hjärninfarkt görs oftast utredning med ultraljud av halspulsådror. Om man finner en förträngning, på fackspråk karotisstenos, innebär det risk för ny stroke närmaste tiden. Om en kärlkirurg bedömer det lämpligt opererar man bort förträngningen. Det sker oftast i lokalbedövning. Operationen bör ske inom 1-2 veckor efter inträffad TIA eller stroke. BLODPROPPSFÖREBYGGANDE MEDICI- NER.Om TIA-attackerna eller hjärninfarkten beror på hjärtfel ges oftast Waran. Vid andra typer av hjärninfarkter ger man mediciner som minskar blodplättarnas tendens att klibba ihop och ge proppbildning. Oftast ges då Trombyl. Ett alternativ som blir vanligare är Klopidogrel. Ytterligare ett preparat som ibland ges som tillägg till Trombyl är Persantin. «min hälsa 1/2012 7

8 Patienter med misstänkt stroke får nu snabbare vård på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Tidsaspekten är oerhört viktig när man får en stroke. Ju fortare patienten kan få behandling desto fler hjärnceller kan vi rädda, säger Åsa Högnäs-Bredell, verksamhetschef på Kullbergska sjukhuset. text lena bosdotter rosten foto daniel hjalmarsson Sjuksköterskan Thessa Wåhlberg undersöker patienten redan i ambulansen. Hon ringer in till sjukhuset och förvarna att det är en patienten med misstänkt stroke på ingång. När ambulansen kommer in till sjukhuset kör Thessa Wåhlberg och Lasse Barkne in patienten. De passerar akuten och går direkt vidare till röntgenavdelningen. Snabbspår för strokepa Det är ett nytt arbetssätt som gör det möjligt för strokepatienter att passera akutmottagningen och direkt gå vidare till röntgenavdelningen för undersökning och behandling. Snabbspåret på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm innebär att ambulanspersonalen ringer in till akuten och förvarnar om att de kommer in med en patient med misstänkt stroke. Inne på sjukhuset börjar förberedelserna för att ta emot patienten som kan passera akutmottagningen och komma direkt till röntgenavdelningen för en akut skiktröntgen av hjärnan, en så kalllad datortomografiundersökning. När man misstänker att patienten fått en stroke så är det antingen en blodpropp i hjärnan eller så har ett blodkärl brustit i hjärnan. Symptomen är desamma för båda typerna av stroke men behandlingen är helt olika. Därför är det mycket viktigt att man snabbt röntgar patientens hjärna för att se vilken typ av stroke det är, för att avgöra vilken behandling som ska sättas in, berättar Gunnel Rudengren, vårdenhetschef på Kullbergska sjukhuset Om patienten fått en blodpropp i hjärnan så sätter man antingen in en propplösande behandling med dropp i armen, så kallad trombolys eller så ges patienten blodförtunnande läkemedel i tablettform, till exempel Trombyl. Genom att snabbt sätta in behandling med trombolys kan man lösa upp blodproppen. Området bakom proppen får inte syre och ju längre tid det tar att lösa upp proppen desto större skada blir det på hjärnan, säger Gunnel Rudengren. Men alla patienter kan inte behandlas med trombolys. Det är många faktorer som måste stämma, till exempel tiden efter insjuknandet och patientens ålder. Handlar det däremot om att patienten fått en blödning i hjärnan kan det bli aktuellt med en operation för att stoppa blödningen. För att få snabbspåret att fungera samarbetar många olika verksamheter på sjukhuset: ambulansen, akutmottagningen, röntgenavdelningen, medicinska akutvårdsavdelningen och strokeenheten är alla involverade i arbetet. Alla har varit mycket positiva till att arbeta enligt det nya arbetssättet. Vi vill 8 min hälsa 1/2012

9 På röntgenavdelningen gör man en så kallad datortomografiundersökning. Undersökningen visar vilken typ av stroke patienten har fått så man kan bedöma vilken behandling patienten ska få. Undersköterskan Jan Larsen och vårdenhetschef Gunnel Rudengren tar in patienten till strokeenheten för behandling. tienter på Kullbergska alla jobba för att patienten ska få så god och snabb vård som möjligt, säger Åsa Högnäs-Bredell. Snabbspåret vid Kullbergska sjukhuset har varit igång sedan den 1 september Målet är att minska tiden från det att patienten anländer till sjukhuset tills propplösande behandling, trombolys, sätts in från 90 till 30 minuter. Sedan starten med snabbspåret har vi haft 16 patienter som kommit in med misstänkt stroke. Vid fyra tillfällen har det varit aktuellt att behandla med trombolys. Vi ser att tiden har minskat och vi är nu nere på 60 minuter, berättar Gunnel Rudengren. För att fördröjningstiden ska bli så kort som möjligt är det också viktigt att patienten själv söker vård direkt. Om du misstänker att du drabbats av stroke ska du genast söka vård. Det är bättre att man söker en gång för mycket än inte alls. Många väntar kvar hemma istället för att ringa direkt. Genom att snabbt komma in får man möjlighet att begränsa skadorna på hjärnan, avslutar Gunnel Rudengren. På lasarettet i Nyköping började man med ett förbättrat snabbspår den 23 januari i år och Mälarsjukhuset i Eskilstuna startade den 1 februari. Nu arbetar vi enligt samma modell på våra tre sjukhus i länet, berättar Sofia Jansson, processledare för strokearbetet i Landstinget Sörmland. Strokevården är ett av de fem områden som prioriteras i Landstinget Sörmlands processinriktade arbetet Från bra till bäst. Övriga områden är: Multisjuka äldre, Hjärtsvikt, Flöde på vårdavdelningarna och Fetma. «Fakta Stroke Varje år drabbas svenskar av stroke. Det innebär att var 17:e minut får någon i Sverige stroke. Av dem som drabbas av stroke får cirka 85 procent en blodpropp i hjärnan och cirka 15 procent får en blödning i hjärnan. 20 procent av de som får stroke är under 65 år. I Sörmland uppgår antalet som drabbas av stroke till cirka 800 personer per år. min hälsa 1/2012 9

10 Britt en an Nej, nej, nej! Du får inte dö ifrån mig! Britt Hellqvists man fick en kraftig stroke och hon skrek i panik, samtidigt som hon bankade på hans bröst och blåste in luft i hans lungor. text ulf bertilsson foto joakim serrander Britt Hellqvist i Eskilstuna är en av många anonyma hjältar, som hjälpt en nära anhörig tillbaka till livet. Sommaren 2009 fyllde både Britt Hellqvist och hennes sambo Tommy Högbom 50 år. De gjorde gemensam sak och bjöd in till ett uppsluppet hundraårskalas. Annars hade vi en väldigt lugn sommar. Vi undvek stora projekt, Tommy behövde koppla av från sitt jobb och alla sina sidouppdrag som han hade så svårt att tacka nej till, minns Britt. Den mesta tiden vilade de ut i sommarstugan utanför Arboga. Men en av de sista semesterdagarna valde de att åka hem till Eskilstuna för att tvätta. Tommy hade lite ont i nacken och bakhuvudet, men antog att han fått nackspärr efter en blåsig båttur dagen före. Att paret befann sig hemma i lägenheten när stroken slog till var sannolikt Tommys smala lycka, eftersom Räddningstjänsten kunde vara på plats bara sju minuter efter larmet. Fram till dess kämpade Britt febrilt för att hålla liv i sin man, som var livlös och alldeles blå i ansiktet. Hon sprang ut i trapphuset och skrek och fick snabbt hjälp att ringa 112. När grannen kom in konstaterade han att Tommy redan var död. Nej, nej, nej! Tommy, hör du mig? Du får inte dö ifrån mig! Du får inte! Britt vägrade att ge upp. Hon kämpade för livet, för Tommys och hennes gemensamma liv. Hon gav konstgjord andning och grannen gjorde hjärtmassage, understödda av en sjuksköterska i telefon. Tänka att vi lyckades! Tänk att vi fick igång hans andhämtning, innan Räddningstjänsten kom och tog över. Tommy kördes i ilfart till Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han låg i respirator i tre veckor. Därefter följde ett halvår i sjuksängen på Mälarsjukhusets avdelning 72, i ett komaliknande tillstånd. Britt satt på en stol bredvid sin man, dag efter dag, vecka efter vecka, men fick ingen kontakt. Det tog flera månader innan de kunde börja kommunicera så smått via handtryckningar och blinkningar. Jag var så fruktansvärd trött och rädd och jag stortjöt ofta när jag kom hem från sjukhuset. Men jag gav aldrig upp. När jag var med Tommy lyckades jag alltid vara glad och uppmuntrande. Britts chef på jobbet var mycket förstående, det var inga som helst problem att vara sjukskriven för vård av anhörig. Hennes vuxna barn, Tommys vuxna barn, hela hennes omgivning stod vid hennes sida. Det finns förstås alltid en och annan som inte vågar ta kontakt med en drabbad medmänniska. Till dem vill hon säga: Knacka på, ring, skicka ett sms Det viktiga är inte vad du säger, det viktiga är att du hör av dig. Det betyder så oerhört mycket, även om man inte orkar visa det just då. Britt gick med jämna mellanrum till en fantastisk kurator på Mälarsjukhuset. Jag grät som ett barn och fick chansen att berätta om alla mina rädslor. Även överläkaren, ja alla som jobbar på avdelning 72 och Rehab var fantastiska. Förstå- ende, peppande, humoristiska, på exakt rätt sätt En vinterdag, nästan precis sex månader efter stroken, fick Britt ett samtal på mobilen från Tommy. Hon fattade ingenting. De hade ju inte pratat med varandra sedan det hemska hände. Han sade korthugget: Kommer du snart? Och Britt genomfors av en euforisk känsla. Jag glömmer aldrig den lycka jag kände i den stunden. Aldrig någonsin! Nu har det gått två och ett halvt år. Tommy har med hjälp av en dränerande 10 min hälsa 1/2012

11 onym hjälte shunt i skallen, en envis rehabilitering och en tålmodig uppbackning från Britt kommit tillbaka till ett fungerande liv igen. Vilket bland annat innebär ett halvtidsjobb på lagret på det plåt- och ventilationsföretag han var ifrån så länge. Det har varit en tuff resa. Och är det i viss mån fortfarande eftersom jag ännu inte har den rätta orken. Utan Britts stöd och hjälp tror jag knappast att jag klarat av det här, säger Tommy. När Britt summerar sina erfarenheter av sjukvårdens insatser, utifrån sin roll som anhörig, är hon djupt imponerad av det professionella omhändertagandet. Utom på en punkt. Ögonläkaren på Mälarsjukhuset borde ha remitterat till Örebro bra mycket tidigare. Då kanske Tommy hade fått behålla synen på det öga där det läckt in blod. Men det känns ändå bra att läkaren medgav sitt misstag, att det inte gick prestige i frågan. Nu tar Britt och Tommy dagen som den kommer. Jaga efter pengar, prylar och status betyder ingenting längre. Det viktigaste är att de har varandra. Och får umgås med sina nära och kära. Livet är så skört. Nu vet vi att det gäller att ta vara på varje dag man har tillsammans. «5 tips från Britt 1. Kämpa, kämpa, kämpa.tålamod, tålamod, tålamod. 2. Fastna inte i vad du/ni kunde göra innan stroken. Lev i nuet och se framåt. 3. Unna dig att göra något kul ibland. Det måste du för att orka fortsätta stödja. 4. Ta emot all hjälp du kan få. Ensam är inte stark! 5. Jobb, pengar, status Glöm det, det betyder ingenting. min hälsa 1/

12 Kunskap och snabb vå En person som fått stroke kommer in till sjukhuset. Vad händer med patienten sedan? Hur ser vården ut? text KARIN REIBRING N FOTO PELLE WICHMANN är någon drabbas av stroke är det bråttom. Bedömningen börjar redan när man ringt 112. Skadan i hjärnan kan bero på antingen propp eller blödning. Vilket vet man inte förrän hjärnan röntgats. De flesta, som fått stroke, kommer till sjukhuset, antingen i ambulans eller i privatbil. Enstaka patienter, som inte haft så stora symptom, har blivit skickade till sjukhuset från vårdcentralen. I Sverige ska alla akutsjukhus ha en särskild strokeenhet. Chansen att bli återställd är mycket större om all personal har specialkunskaper om stroke, berättar Maria Widebeck, verksamhetschef Ger-rehabmottagningen, Nyköpings lasarett. Efter det akuta omhändertagandet hamnar patienten på strokeenheten. Här görs en bedömning den första vardagen. En sjukgymnast tittar bland annat på fysisk förmåga som hur patienten kan förflytta sig eller koordinera sina rörelser. En arbetsterapeut undersöker intellektuella funktioner som tal, minne och hur omgivningen uppfattas. Även om symptomen försvunnit är det önskvärt att patienten stannar kvar något dygn för att gå igenom medicinska omständigheter och riskfaktorer, säger Maria Widebeck. På avdelningen kontrolleras hjärtrytm, blodfetter, blodtryck och blodsocker. Riskfaktorer som alkohol, rökning och vikt tas upp. Genom att sätta in bra mediciner och eventuellt ändra livsstil kan en ny stroke undvikas. Effekterna av stroke kan se väldigt olika ut. Det beror på vilka delar och hur mycket av hjärnan som skadats. Därför är träningen alltid helt individuellt utformad, säger sjukgymnast Pernilla Järnvall-Hint, verksamhetschef för Paramedicin i Sörmland. Till paramedicinare räknas arbetsterapeuter, kuratorer, dietister och sjukgymnaster. Alla strokepatienter träffar arbetsterapeut och sjukgymnast, övriga yrkesgrupper utifrån bedömningens resultat och patientens behov. Den som förlorat talförmåga tränar med en logoped. Vid behov träffar personalen även anhöriga. På strokeenheten finns också undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Alla där vet vad som är viktigt för att få hjärncellerna att komma igång igen, och hur man hjälper andra hjärnceller att ta över de funktioner som slagits ut, säger Maria Widebeck. En strokepatient behöver stimuleras både kroppsligt och intellektuellt så tidigt som möjligt, berättar Pernilla Järnvall-Hint. Men det får inte bli för många intryck. Man behöver växelvis träna-vilaträna-vila. Ett träningsprogram läggs upp. Hur det ser ut beror på typen av funktionsnedsättning. En kroppsdel kan vara förlamad, man kan ha tappat styrka och känsel. För andra kan det vara intellektuella förmågor som förlorats. Inneliggande patienter tränar under sin tid på sjukhuset. De, som bor på exempelvis äldreboenden, tränar med hjälp av personalen där. Andra tränar hemma i egna bostaden. Vid behov besöker någon från sjukhuset hemmet före utskrivningen tillsam- Patienten Anders Eriksson tränar tillsammans med sjukgymnasterna Peter Nixon och Kent Andersson. 12 min hälsa 1/2012

13 rd viktigt vid stroke»en strokepatient behöver stimuleras både kroppsligt och intellektuellt så tidigt som möjligt. «mans med patienten, berättar Pernilla Järnvall-Hint. Om man till exempel bor med trappor, gäller det att träna på att gå i trappor före hemresan. Inför utskrivningen från sjukhus gör landsting och kommun en gemensam vårdplanering i de fall patienten behöver hjälp från kommunen efter hemkomsten. Vårdplaneringen ser olika ut i länets kommuner. Vissa patienter kommer till sjukhuset för träning fastän de bor hemma. Ibland sker träningen i annan lokal på hemorten. På en del håll i Sörmland finns speciella hemrehabteam. Det är oftast bästa alternativet ifall personen är trygg och de intellektuella förmågorna finns kvar. En förutsättning är att personen själv är motiverad att träna, säger rehabchef Anna Forsberg i Katrineholms kommun. Många strokepatienter behöver träna upp kondition och styrka i musklerna. Koordination, balans, finmotorik och intellektuella funktioner är annat som ofta blivit nedsatt. En del behöver låna hjälpmedel för att till exempel kunna sköta sin hygien, klä på sig, äta och ta sig upp i sängen eller på toaletten. Eftersom stroke ser så olika ut går det inte att dra några slutsatser som gäller alla. Skador, vårdtid, träningsprogram variationen är nästan lika stor som antalet patienter. En gång strokepatient alltid strokepatient? Nej, så är det inte alls. Vi sätter tillsammans med patienten upp ett mål med träningen. När målet är uppnått avslutar vi, berättar Pernilla Järnvall-Hint! «Vid stroke försvinner ibland medvetenheten om den ena kroppshalvan och dess omgivning. På bilden tränar Maria Widebeck Pernilla Järnvall-Hints uppmärksamhet genom att närma sig från den funktionsnedsatta sidan. min hälsa 1/

14 Logoped ger hjälp vid stroke En stroke kan påverka förmågan att prata och äta. En logoped kan då vara till god hjälp när patienten ska träna upp olika förmågor. text Linda Ristolainen leg. logoped illustration anders weston En logoped arbetar med olika typer av kommunikations- och sväljningssvårigheter. Eftersom andelen äldre i den svenska befolkningen ökar, blir strokevården ett allt större och viktigare arbetsfält.logopedens främsta arbetsområden inom strokevården är: Afasi/dysfasi. Svårt att finna ord och att formulera sig. Många har även svårt att tolka och minnas det andra berättar, att läsa och skriva och ibland även att känna igen siffror och räkna. Dysartri. Sluddrigt uttal. En del talar långsamt, monotont eller har svårt att öka röststyrkan. Ibland är rösten svag eller ansträngd. Dysfagi. Svårt att äta, tugga och svälja. Maten riskerar att hamna i luftstrupen istället för matstrupen. Många reagerar genom hosta, harkling eller gurglig röst. Komplikationer kan vara undernäring och lunginflammation. Logopedkontakt. På sjukhusets strokeavdelning arbetar logopeden med att kartlägga och behandla patientens nytillkomna tal-, språk- eller sväljningssvårigheter. Målet är att förbättra patientens funktion och delaktighet i sin vardag. Patienten kan både erbjudas träning, till exempel talövning och sväljträning. Logopeden kan också hjälpa till med kompensatoriska strategier som talhjälpmedel, bildstöd och måltidsanpassning för att lättare kunna hantera svårigheterna. Information och rådgivning till anhöriga är också en del av omhändertagandet. Behandlingen är individanpassad och logopeden samarbetar i team med till exempel arbetsterapeut, sjukgymnast och dietist. Efter utskrivning kan fortsatt träning vara aktuell. På många håll i landet är logopedtjänster fortfarande en bristvara så rehabiliteringen kan se olika ut beroende på var man bor. Det kan handla om fortsatt träning på dagrehab, neurorehab eller logopedmottagning. Man kan också be husläkaren skriva remiss om man önskar kontakt med logoped. Prognos. Det är svårt att sia om framtiden eftersom alla människor har olika grundförutsättningar. Skadorna och symptomen kan se mycket olika ut. Generellt sett gör man störst framsteg de första månaderna, men framsteg kan också ses en längre tid efter stroken. Med rätt stöd och anpassningar kan man underlätta och ge maximala förutsättningar för en bättre kommunikation och måltidssituation. «14 min hälsa 1/2012

15 Rätt mat viktigt för lyckad rehabilitering Maten vi äter har stor betydelse för vår hälsa, både på kort och lång sikt. Maten och måltiden har dock många fler funktioner än att ge kroppen det bränsle den behöver. Vad händer då när man plötsligt inte kan äta som förr? text Malin Svalberg Leg. dietist Vid strokerehabilitering är det mycket vanligt med ätproblem: Tugg- och sväljsvårigheter som även ger en känsla av skam att inte kunna äta normalt Trötthet som försvårar att sitta uppe och äta Motoriska svårigheter att hantera mat på tallriken och att föra den till munnen vilket innebär beroende av andra Kognitiva störningar till exempel svårigheter att utföra praktiska handlingar Ungefär en tredjedel av strokepatienterna riskerar att bli undernärda inom de första månaderna. Undernäring försvårar och förlänger rehabiliteringen och därför måste nutrition ses som en del av den medicinska behandlingen. I det akuta skedet får ungefär varannan strokepatient allvarliga sväljsvårigheter. Patienten måste tillföras energi och näring via näringsdropp eller sondmat. Här kan dietisten med sin specialistkunskap hjälpa till att beräkna vad som är lämpligt med sorter och mängder för att näringen ska vara så optimal som möjlig för varje enskild individ. Kvarstående problem med tugg- och sväljsvårigheter är vanligt. Tecken kan vara viktnedgång, hosta, harkling eller upprepade lunginflammationer. Logopeden bedömer sväljförmågan och därefter kan dietisten hjälpa till med lämplig kost. En risk när man inte kan äta sin vanliga mat är att portionerna blir mindre. Därför måste man tänka lite annorlunda kring maten än tidigare. Maten bör vara energität. Mycket sås till maten gör den både mer lättsväljd och tillför extra energi. Det är även viktigt med energirika mellanmål. En del patienter behöver ytterligare anpassningar för att komma upp i sitt dagliga energibehov. Här kan dietisten prova ut och förskriva lämpliga kosttillägg. Att regelbundet kontrollera vikten är viktigt för att se att man är i energibalans. Ovanstående belyser problematiken kring undernäring men det finns även strokepatienter som har motsatt problem med övervikt. Önskar du hjälp så vänd dig i första hand till din vårdcentral. «min hälsa 1/

16 Ny medicin vid behandling av förmaksflimmer Nu finns ett alternativ till Waran. Med denna artikel vill vi informera om likheter och skillnader mellan det nya läkemedlet Pradaxa och Waran samt vilka patienter som skulle kunna vara aktuella för behandling med Pradaxa. text Göran Elm Överläkare, ansvarig för AK-mottagningen, Medicinkliniken, Kullbergska, sjukhuset Mediciner som minskar blodets levringsförmåga, det vill säga benägenheten att bilda blodproppar, kallas felaktigt för blodförtunningsmedicin. Inom vården kallar vi dessa mediciner för antikoagulantia, förkortat AK. Medicinens syfte är att motverka blodkoagulation och det mest använda AKläkemedlet är Waran (warfarin). Det har nu kommit ett nytt AK-läkemedel, nämligen Pradaxa (dabigatran) och stora förhoppningar har byggts upp att den nya medicinen ska innebära en enklare och säkrare behandling. Antikoagulantia läkemedel används framförallt vid förmaksflimmer, därför följer här lite bakgrundsinformation om tillståndet. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av rytmrubbning i hjärtat. Förekomsten ökar med åldern, cirka en av tio 80-åringar har förmaksflimmer i någon form. Förmaksflimmer innebär en klart ökad risk för stroke, speciellt om man har ytterligare en riskfaktor i form av högt blodtryck, diabetes, hjärtsvikt eller tidigare hjärtinfarkt. Från 65 års ålder utgör även åldern en riskfaktor för stroke och risken ökar påtagligt efter 75 års ålder. Från 65 års ålder löper kvinnor också högre risk än män att drabbas av stroke. Vid förmaksflimmer kan blodproppar bildas i hjärtats förmak. Dessa kan slitas loss och följa med blodströmmen till hjärnan och orsaka stroke. 16 min hälsa 1/2012

17 Waran minskar blodets levringsförmåga och kan förebygga blodproppsbildning och stroke hos personer med förmaksflimmer. Personer med förmaksflimmer och ytterligare en riskfaktor för stroke bör erbjudas behandling med Waran eller annat antikoagulant läkemedel. Doseringen av Waran fastställs med hjälp av blodprov, så kallat PK-prov, som talar om graden av blodförtunning. PK-provet ska ligga mellan 2-3 för att få maximal skyddseffekt och minsta möjliga risk för blödning. Behandlingen med Waran innebär en balansgång mellan nytta, det vill säga skydd mot stroke och risk, det vill säga blödning. Behandlingen med Waran kräver därför regelbundna kontroller, normalt var fjärde till sjätte vecka. Dessa kontroller sköts av specialutbildade sjuksköterskor och läkare vid AK-mottagningarna. Kvalitén på Waranbehandlingen kontrolleras fortlöpande genom registrering av eventuella blödningskomplikationer eller nya blodproppar. Ytterligare ett mått på behandlingskvaliteten är att kontrollera hur stor andel av PK-proverna som ligger rätt det vill säga mellan 2-3. På AK-mottagningarna i Sörmland ligger värdena rätt hos procent av proverna, genomsnittsvärdet för landet ligger på cirka 75 procent. Pradaxa (Dabigatran) är ett i Sverige nyregistrerat AK-läkemedel som kan förskrivas till personer med förmaksflimmer och ytterligare en riskfaktor. Effekten av Pradaxa är likvärdig med en väl skött Waranbehandling när det gäller att förebygga stroke. Risken för stroke är något lägre med Pradaxa än med Waran samtidigt som risken för magblödning är något högre för Pradaxa. Slår man samman riskerna för stroke, blodpropp av annat slag samt blödning så är det ingen skillnad mellan Pradaxa och väl skött Waranbehandling. Pradaxa tas i tablettform morgon och kväll och utsöndras via njurarna i urinen. Vid försämrad njurfunktion, vilket sker med stigande ålder, ansamlas Pradaxa i blodet vilket ökar risken för blödningar. Njurfunktionen måste därför kontrolleras regelbundet och Pradaxadosen måste anpassas till den. Vid mer än måttlig njurfunktionsnedsättning måste behandlingen avslutas. Födointag påverkar effekten av Pradaxa betydligt mindre än effekten av Waran och andra läkemedel. Dock finns det läkemedel som både kan öka och minska effekten av Pradaxa. Så kallade antiinflammatoriska läkemedel som till exempel Ipren, Diklofenac och Naproxen kan förstärka blödningseffekten för både Pradaxa och Waran och ska undvikas. Det finns idag inte någon möjlighet att kontrollera blodförtunningseffekten vid Pradaxabehandling. Det finns dock blodprov som kan ge information om koncentrationen av Pradaxa i blodet är hög. Idag saknas medicin för att normalisera blodets levringsförmåga hos patienter som behandlas med Pradaxa. En sådan medicin finns för Waranbehandlade patienter. Medicinen ges intravenöst och kan då snabbt återställa levringsförmågan vilket är viktigt vid akuta situationer som, till exempel, vid behov av akut operation eller allvarlig blödning. En relativt stor andel, cirka 1 av 10, av de patienter som behandlas med Pradaxa får besvär i form av magsmärtor. Detta, tillsammans med den något ökade risken för magblödning, gör att patienter som tidigare haft magsår eller behandlas med så kallade magsyrahämmare, exempelvis Omeprazol eller Nexium, inte bör behandlas med Pradaxa. Patienter som behandlas med Pradaxa, liksom de som behandlas med Waran, registreras i vår AK-journal. Eventuella biverkningar, som blödningar och nya blodproppar, noteras liksom eventuella andra, ännu okända, biverkningar. Njurfunktionsprover kommer att kontrolleras regelbundet, 2-4 gånger per år, och utifrån dessa justeras vid behov dosen av Pradaxa. Distriktsläkare och läkare har i samråd med Läkemedelskommittén i Sörmland bestämt att Pradaxa under en inkörningsperiod bara ska förskrivas från medicinklinkerna. Läkemedelskommittén vill ge patienter med förmaksflimmer möjlighet att få behandling med det nya läkemedlet Pradaxa, men för att det är ett nytt och i större sammanhang oprövat läkemedel även mana till ett försiktigt, ordnat och i slutänden förhoppningsvis säkert införande. «Vilka patienter ska få Pradaxa? För patienter med förmaksflimmer och ytterligare en riskfaktor för stroke, där AK-behandling är aktuell, är Waran fortfarande förstahandsval. Pradaxa kan användas som alternativ till Waran hos: Nya patienter vid stroke eller övergående stroke-symptom. Patienter som behandlas med läkemedel som påverkar effekten av Waran. Patienter med överkänslighet för Waran. Patienter som trots att de följer given dosering noggrant har svängande PK-värden och inte blir välinställda på Waran. Vid svårigheter att utföra PK-kontroller, till exempel patienter som reser mycket i sitt arbete. Vilka patienter bör inte få Pradaxa? Patienter som är välinställda på Waran Patienter som står på Waran men inte följer ordinationen och har svängande PK-värden som resultat. Sannolikt blir följsamheten inte bättre med Pradaxa. Hos dessa patienter ska man överväga att sluta med Waran om risken är större än nyttan. Patienter med tidigare magsår eller som behandlas med magsyrahämmande läkemedel. min hälsa 1/

18 Strokeföreningen blev ett lyft Den som drabbats av stroke behöver mycket stöd och uppmuntran. Och peppning att träna. text ulf bertilsson foto joakim serrander Gerhard Ledwina växte upp i Tyskland, men flyttade till Eskilstuna för att söka jobb. Efter att ha arbetat i två decennier på Fil-Öbergs började han på SHA Torshällaverken, som produktionschef. Jobbet var hektiskt och det var många medarbetare att basa över. När Gerhard tittar i backspegeln anar han att stressen inte var bra för honom. Gerhard var 61 år när han satt vid sitt skrivbord och plötsligt kände att benen inte bar och att vänstra sidan var som fastklistrad vid stolen. Ett år tidigare hade en av hans förmän drabbats av en stroke. Han kände igen symptomen och sade till en kollega: Jag tror att jag har fått en hjärnblödning. Gerhard fick ligga kvar i sjukhussängen i två månader, innan han kunde flytta hem till fru Helga igen. Den första tiden satt han i rullstol, men Helga var på honom att han skulle träna. Helga peppade mig hela tiden. Att jag gick med i Eskilstuna Strokeförening var också viktigt för min rehabilitering, betonar han. Gerhard fick chansen att träffa andra strokedrabbade och han erbjöds gymnastik och vattengympa. Han fick nya vänner, teaterinbjudningar, reserbjudanden med mera. Strokeföreningen var ett lyft, både fysiskt och psykiskt. Det är lättare att kämpa på med rehabträningen, om man gör det tillsammans med andra. Nu har det gått 20 år sedan Gerhard fick sin stroke. Han fyller snart 80 år och kan gå uppför trappan hemma i radhuset, det som tycktes helt omöjligt när han satt i rullstolen. Som kassör är han naturligtvis part i målet, men han tycker att alla som drabbats ska gå med i en strokeförening. Det är så lätt att hamna mellan stolarna och glömmas bort av Landstinget och kommunen. Är man med i en strokeförening får man det stöd man så väl behöver. «Fakta Stroke STROKE-Riksförbundet är en ideell intresseorganisation som sprider kunskap om stroke, dess riskfaktorer, symtom och konsekvenser. Förbundet arbetar också för att de drabbade ska få god vård och bra rehabilitering samt att de närstående ska få ett gott stöd. Förbundet har 68 läns- och lokalföreningar och totalt cirka medlemmar. Eskilstuna Strokeförening har för sin del 170 medlemmar. De flesta drabbade av stroke, några är anhöriga. Föreningens målsättning är kombinera träning och olika trivselaktiviteter. 18 min hälsa 1/2012

19 Egenvård lindrar pollenplågan Redan i februari kan den som har problem med pollen känna av de första besvären. Men det finns mycket man kan göra själv för att lindra pollenplågan. text kristina eder Av alla som har allergi räknar man med att 40 procent är allergiska mot pollen. Vanligast är att man besväras av pollen från lövträd som björk, al och hassel. Många är också känsliga för pollen från olika sorters gräs. Idag finns inget riktigt svar på varför vissa människor utvecklar pollenallergi. Ärftliga anlag spelar in men är inte den enda förklaringen. Pollenallergi drabbar framförallt tonåringar och ofta minskar symtomen i övre medelåldern. Pollensäsongen är lång, från februari fram till slutet av september. Symtomen kan variera från dag till dag eftersom mängden pollen i luften varierar, bland annat beroende på vädret. Hur kraftig din allergi blir påverkas också av hur du mår för tillfället. Är du stressad, trött eller förkyld kan reaktionen bli starkare. Besvär som orsakas av pollenallergi kan lätt förväxlas med dem från en vanlig förkylning. Det kliar i ögon och näsa. Man får en klar, rinnande snuva och nyser eller är täppt. Man kan få rethosta och andnöd som förvärras när man anstränger sig. Pollenallergi kan också yttra sig som nässelutslag med kliande, röda utslag på kroppen. Den drabbade känner sig trött, orkeslös och lättirriterad. Man kan få huvudvärk och svårt att koncentrera sig. För att lindra besvären ska man i möjligaste mån undvika att utsätta sig för pollen, råder Elisabeth Riedl, sjuksköterska på Skiftinge Vårdcentral i Eskilstuna. Vid uppehållsväder och blåst är pollenhalterna högre än vid kyla och regn. Halten är också lägre på morgonen när daggen fortfarande binder pollen. Ger man sig ut på en biltur bör man veva upp rutorna och undvika att sätta på fläkten eller se till att ha ett bra filter som hindrar pollen att komma in. Pälsdjur kan bära med sig mängder med pollen så försök därför undvika närkontakt med pälsdjuren under pollensäsongen. Den som är känslig bör inte torka sin tvätt utomhus och gräsallergiker bör undvika nyklippt gräs. Elisabeth Riedl rekommenderar att man duschar på kvällen innan man går och lägger sig för tvätta bort pollen från hud och hår. Att skölja näsan med saltvatten kan också lindra allergin. Vid pollenallergi rekommenderas i första hand egenvård med receptfria mediciner. Det är klokt att behandla sin allergi eftersom pollenallergi kan leda till astma. Idag finns ett flertal bra, receptfria preparat på apoteket, säger Elisabeth Riedl. Hon rekommenderar att man frågar personalen på apoteket om råd. De kan ge utförlig information om de olika preparaten och också tipsa om hur man kan kombinera tabletter, nässpray och ögondroppar för bästa effekt. Det är viktigt att börja medicinera tidigt, många allergimediciner ska tas redan innan man fått symtom. Undrar du något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar genom att gå in på Vill du hellre prata med en sjuksköterska och få råd kan du när som helst på dygnet ringa kontakta din vårdcentral Om du har svårt att andas, hostar mycket på natten eller får pipande andning när du anstränger dig. Vid allergiska besvär året om. Om du tagit receptfria läkemedel men inte blivit bättre på en vecka. «min hälsa 1/

20 HPV-vaccination i full gång Länets flickor födda 1993 har fått brev hem med erbjudande om vaccination för skydd mot livmoderhalscancer. Om man vaccinerar sig i unga år och går på regelbundna cellprovskontroller får man ett mycket bra skydd. Att vaccinera sig är enkelt och kostar ingenting. Nu finns möjlighet för flickor födda 1993 att kostnadsfritt vaccinera sig mot viruset som orsakar livmoderhalscancer (humant papillomvirus, HPV) på valfri vårdcentral. Vaccinationen ges vid tre olika tillfällen med några månaders mellanrum. Ju tidigare vaccinationen tas desto bättre skyddar den. Det finns alltså ingen anledning att vänta. Landstinget Sörmland kommer att erbjuda alla flickor mellan 13 och 17 år att vaccinera sig, men börjar alltså med flickor födda Längre fram i vår kommer tillgången på vaccin att vara större och då kommer alla flickor födda att få erbjudande om vaccination i brev hem. HPV-vaccination ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och alla flickor kommer från och med i höst att få vaccination genom skolhälsovården. HPV-vaccination kommer att ges i årskurs 5-6. Det är viktigt att vaccinerade flickor också går på regelbundna hälsokontroller med gynekologiskt cellprov. Första kallelsen till detta kommer när man fyller 23 år. Livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus, HPV och är en vanlig sexuellt överförbar infektion. Varje år insjuknar cirka 450 kvinnor i Sverige i denna cancerform. Innan de gynekologiska cellprovskontrollerna infördes var sjukdomen betydligt vanligare. Vaccination mot HPV har genomförts över världen sedan Vaccinationen ger ett skydd mot cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Vill du veta mer finns och svar på vanliga frågor på www. landstingetsormland.se/hpvvaccination. Vårdgarantin, så funkar det! Garanterad tid för besök och behandling. För dig som patient innebär vårdgarantin att du ska få tid för besök och behandling inom bestämda tidsgränser. Vårdgarantin reglerar inte om vård ska ges eller vilken vård som kan komma i fråga. Landstinget Sörmland försöker göra allt för att erbjuda patienterna vård inom vårdgarantin i vårt eget landsting. Om det inte är möjligt är det fortfarande Landstinget Sörmlands ansvar att vården blir utförd på något annat sjukhus. Akutvård. Den akuta vården berörs inte av vårdgarantin. Blir du akut sjuk eller skadad får du vård så fort som möjligt. Vårdgarantin innebär att: Kontakt med vårdcentralen samma dag. Samma dag som du söker hjälp ska du få kontakt med vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök. Läkarbesök på vårdcentralen inom sju dagar. Om vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen bedömer att du behöver träffa en läkare på vårdcentralen ska du få göra det inom sju dagar. Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar. Om du får en remiss till den specialiserade vården, ska du få en tid för besök inom 90 dagar. Det gäller även om du sökt vård utan remiss. Behandling påbörjad inom 90 dagar. Om man inom den specialiserade vården bedömer att du behöver behandling, till exempel operation, ska du erbjudas den så snart som möjligt, men senast inom 90 dagar. Vårdgarantin gäller för all planerad vård. Från och med 1 juli 2010 är vårdgarantin inskriven i hälsooch sjukvårdslagen. Service för frågor om vårdgarantin och fritt vårdval. Har du frågor eller synpunkter på vårdgarantin eller valfriheten i vården finns en Vårdgaranti- och valfrihetsservice som du når på telefon Mer om vårdgarantin kan du läsa i landstingskatalogen och på landstingets webbplats www. landstingetsormland.se. 20 min hälsa 1/2012

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Värt att veta om stroke

Värt att veta om stroke Värt att veta om stroke Patient - närstående Innehåll Vad är stroke 2 Symtom 7 Utredning och behandling 10 Riskfaktorer 19 Läkemedel 23 Framtiden 26 Ordlista 30 På Danderyds sjukhus vårdas drygt 1000 patienter

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Apotekets råd om. Allergi

Apotekets råd om. Allergi Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1

FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1 FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen Till dig som ska opereras på Ortopedmottagningen Doknr 2845 Ver 1 Välkommen till Frölunda Specialistsjukhus! I broschyren finner du information om hur du

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan? Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta 1(1) 2014-12-16 LJ2014/408 Landstingsfullmäktige Motion: Självtest vid behandling med blodförtunnande läkemedel I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Inga Jonasson, Vänsterpartiet landstingsfullmäktige

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Motion: Självtest vid behandling av blodförtunnande läkemedel

Motion: Självtest vid behandling av blodförtunnande läkemedel 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Självtest vid behandling av blodförtunnande läkemedel Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-11-10

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer