Skydds- & säkerhetsrutiner på institutionen för Naturvetenskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skydds- & säkerhetsrutiner på institutionen för Naturvetenskap"

Transkript

1 Skydds- & säkerhetsrutiner på institutionen för Naturvetenskap INLEDNING...2 ORGANISATION...2 KRISGRUPP...3 ÅRSCYKEL FÖR ARBETSMILJÖARBETET PÅ INSTITUTIONEN...3 ALLMÄNNA RUTINER...3 LAB-BEHÖRIGHET & LÅSRUTINER...3 Fadder...3 Riskanalys...4 LARMRUTINER Allmänt utrymmningslarm (brandlarm) ett tydligt uppehåll mellan varje signal Inbrottslarm ihållande signal med varierande tonhöjd Larm kopplade till specifik verksamhet...5 NÖDDUSCHAR, ÖGONDUSCHAR SAMT BRANDSLÄCKARE...5 TILLBUD OCH OLYCKOR....5 HOT OCH VÅLDSSITUATIONER...5 ENSAMARBETE...5 RISKER I SAMBAND MED TJÄNSTERESOR...6 INKÖPSRUTINER...6 RUTINER FÖR LABORATIVT ARBETE...6 DISKNING OCH RENVATTEN...6 KEMIKALIEHANTERING...6 ETANOLHANTERING...6 GASHANTERING...7 HANTERING AV MIKROORGANISMER...7 HANTERING AV RADIOAKTIVA ÄMNEN...7 AVFALLSHANTERING...7 RUMS-/LABORATORIEANSVARIGA...10 INSTRUMENTANSVARIGA...11 ANVÄNDBARA TELEFONNUMMER...12 BILAGA 1 (LABTILLSTÅND)...13 BILAGA 2 (INTYG)

2 Inledning I det här dokumentet beskrivs de övergripande skydd- och säkerhetsrutiner som gäller för arbete på Institutionen för Naturvetenskap vid Örebro Universitet. Institutionens huvudsakliga uppgifter är att bedriva forskning, forskar- och grundutbildning, samt ha kontakter med omgivande samhälle. På institutionen bedrivs en rad olika typer av verksamheter som grovt indelat omfattar kontorsarbete, laboratoriearbete, fältarbete samt undervisning i föreläsningslokaler, lablokaler samt i fält. För varje specifik verksamhet bör mer detaljerade rutiner finnas. För dessa ansvarar rumsansvarig, instrumentansvarig, ämnesansvarig, handledare eller labgruppsledare beroende på vilken verksamhet som avses. Innan du kan börja arbeta på institutionen skall du ha inhämtat informationen i detta kompendium. När du läst klart signerar du bilaga 2 och skickar denna till institutionens miljöoch säkerhetsombud (Magnus Engwall). Skriften kommer att uppdateras kontinuerligt så kontrollera dess datum. Organisation Det yttersta ansvaret för arbetsmiljö och säkerhetsarbetet på institutionerna vid Örebro universitet är prefekterna. På natur har detta uppdrag delegerats från prefekt (Peter Johansson) till proprefekt (Magnus Engwall). Vid institutionen finns också ett miljö- och säkerhetsombud (Magnus Engwall). Ombudets uppgift är att samordna det lokala miljö- och säkerhetsarbetet samt att bedriva lokalt förändrings- och förankringsarbete. Miljö- och säkerhetsombudet är arbetsgivarens representant och universitetets ombud möts sex gånger per år under ledning av miljö- och säkerhetsenheten. Arbetstagarna samt studenterna vid institutionen har representanter i form av skyddsombud. Samtliga anställda och studenter har alla ett eget ansvar att följa regler och rutiner och skall alltid rapportera om tillbud och olycksfall till sin arbetsgivare och sina respektive representanter. Tillsammans bildar proprefekt, administrativ koordinator, miljö- och säkerhetsombud samt skyddsombuden en miljö- och säkerhetsgrupp. Arbetsmiljögruppen bevakar att arbetsmiljöfrågor samt frågor som gäller miljöanpassning av institutionens verksamhet hanteras enligt universitetets arbetsmiljö/miljöpolicy. Arbetsuppgifterna är t.ex: att ta initiativ till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på institutionen att verka för att institutionens personal får nödvändig utbildning i arbetsmiljö- och miljöfrågor att se till att informationsflödet om arbetsmiljöfrågor fungerar inom institutionen. Detta innefattar såväl att se till att arbetsmiljöinformation från ledning till personal fungerar, som att se till att rutiner för rapportering av arbetsmiljöproblem från personal till arbetsmiljöansvariga fungerar. att leda arbetet med utveckling av arbetsmiljö- och miljöplan för institutionen. 2

3 Krisgrupp Vid kristillfällen formar ledningsgruppen samt avdelningsansvarig för MTM en krisgrupp. Institutionens lokala krisgrupp 2008: Peter Johansson, prefekt Tel arb 019/ , Mobil 070/ , hem Hem Sommarbostad: Magnus Engwall, proprefekt Tel arb 019/ , Mobil 070/ , hem Vanja Boman, administrativ koordinator Tel arb 019/ , Mobil 070/ Hem 019/ Bert Allard, MTM Tel arb 019/ , Mobil 070/ , Hem 019/ Skyddsombud vakant Doktorandskyddsombud - vakant Årscykel för arbetsmiljöarbetet på institutionen Enligt universitets policy bör skyddsronder göras två gånger per år. Riskanalys ska dessutom göras en gång per år. På Institutionen för Naturvetenskap strävar vi efter att hålla följande årscykel för arbetsmiljöarbetet: februari - Riskanalys för institutionen april - Psykosocial skyddsrond oktober - Fysisk skyddsrond av laboratorier alternativt skrivrum Allmänna rutiner Lab-behörighet & låsrutiner Laboratorierna är normalt låsta. Tillgång till MTM-laboratoriet samt undervisningslab får man via ett låskort och övriga lab med en kod som tillhandahålls av respektive gruppledare. För att få tillgång till låskort/en krävs ett labtillstånd (Bilaga 1) som utfärdas av någon i labgruppen/handledaren. I vissa fall kan det krävas att du har avlagt ett godkänt säkerhetsprov för att få labtillstånd. Labtillståndet ges till Vanja Boman som sedan ordnar så att du kan hämta ut låskort i växeln. För anställd personal utfärdas kortet tills vidare (eller under anställningsperiodens längd) med möjlighet att passera alla dagar dygnet runt. Låskortet återlämnas till växeln efter giltighetsperiodens slut. Borttappade passerkort och nycklar anmäls omgående till Vanja Boman. Fadder För varje ny person som kommer till ett av institutionens laboratorier ska en fadder utses, som är en person som har betydande del av sin arbetstid förlagd till labbet. Detta gäller alla nyanställda (disputerade, gästforskare, doktorander, projektanställda, ex-jobbare, praktikanter, tillfälliga lärare m.fl). Fadderns uppgift är att fungera som en personlig handledare och vidarebefordra all nödvändig information. Ansvarig för att detta fungerar är resp. chef/handledare. Faddern utses av labgruppen i samband med utfärdande av labtillståndet (labgruppens godkännande av laboranten). 3

4 Riskanalys För varje arbetsmoment skall en riskanalys göras och då risker bedöms föreligga ska en skriftlig riskanalys sammanställas. Samtliga riskanalyser ska finnas samlade i en pärm på respektive lab. Larmrutiner Institutionens lokaler är utrustade med 1)allmänt utrymningslarm, 2)inbrottslarm samt 3)larm kopplade till specifik verksamhet. 1. Allmänt utrymmningslarm (brandlarm) ett tydligt uppehåll mellan varje signal. Orsak: Brand Åtgärd: Vid utrymningslarm är ALLA skyldiga att snarast gå till återsamlingsplatsen. Detta är friidrottsarenan vid universitetsbiblioteket. Stanna där tills det kommer besked om att faran är över. Lärare ser till att alla studenter kommer ut och lämnar salen sist. Lars Olander från Säkerhetsenheten har ansvaret för att informera de som tagit sig till återsamlingsplatsen. Securitas har ansvaret när inte universitetets ordinarie säkerhetspersonal är här. Kontaktpersoner: Vid utrymningslarm går meddelande automatiskt till räddningstjänsten, Akademiska hus samt Lars Olander på säkerhetsenheten.! Om du är osäker på om det är brand- eller inbrottslarm som ljuder: På de röda utrymningssirénerna står "BRANDLARM", medan det inte står något alls på de vita inbrottslarmsirénerna. I anslutning till universitetets entréer finns utrymningsplaner. Utrymningsplanen visar den utrymningsväg som gäller för den del av byggnaden du befinner dig på. Den visar också var närmaste brandsläckare, brandslang och larmknapp finns. Här hittar du även information om räddningsåtgärder du kan vidta. All personal vid Örebro Universitet ska ha genomgått en obligatorisk brandutbildning. Sådana administreras av Lars Olander på säkerhetsavdelningen. 2. Inbrottslarm ihållande signal med varierande tonhöjd Orsak: Inbrott (samt forcering av låst larmad dörr/krossat larmat fönster). Åtgärd: Meddelande går automatiskt till personal på campusavdelningens säkerhetsbevakning dagtid, och till Securitas kvällstid. Separata larmenheter finns för paviljongen, MTM-lab och labdel 9 ( biologikorridoren ). Akademiska hus ansvarar för detta larm. Inbrottslarmet kopplas på av personal från Securitas kvällstid (ca 22.00), efter kontroll att ingen av vår personal är kvar.! Om du är kvar efter Securitas larmrond på vardagar ska du få besked av Securitasvakten att du är sist och ska larma på när du går. Om du kommer kvällstid/helger larmar du av genom att dra ditt kort i kortläsaren. När du sedan lämnar lokalen måste du larma på manuellt igen, annars förblir lokalerna olarmade. Pålarmningsknapp finns vid huvudutgången för alla larmenheter. Tryck på knappen. En påkopplingssignal ljuder då i 2-3 minuter. Innan du larmar på måste du kontrollera att ingen annan är kvar i lokalerna! 4

5 3. Larm kopplade till specifik verksamhet På institutionen finns följande extra larm: Blåblink, Rödblink, Rödblink + siren Blåblink - pulserande blått ljus Orsak: Tekniskt fel i kylsystem till lokaler i MTM-delen samt labdel 9 och apparatrummet med lågtempfrysen samt dioxinlabbet/renvattenfel/slut på gas i någon tub. Åtgärd: Respektive apparat/rumsansvarig åtgärdar det tekniska felet samt larmar av. Kontaktperson: Bert van Bavel Rödblink - pulserande rött ljus Orsak: Gasläcka (brandfarlig gas) på låg nivå. Åtgärd: En larmdator förmedlar larmet via SMS till berörd ansvarig person. Åtgärderna står dessutom i den manual som finns i anslutning till larmen i f d MTM-paviljongen. Kontaktperson: Bert van Bavel Rödblink - pulserande rött ljus + siren Orsak: Gasläcka (brandfarlig gas) på hög nivå/syrebrist i isotoplab (P197) /rökutveckling i renrummet. Åtgärd: Utrymning. Larmet utlöser även utrymningslarmet. Kontaktperson: Bert van Bavel Nödduschar, ögonduschar samt brandsläckare. Nödduschar samt ögonduschar finns i alla lablokaler och kontrolleras 1 gång/halvår respektive 1 gång per månad av den personal som nyttjar lokalen. Detta protokollförs vid duscharna. Brandsläckare samt förbandstavlor finns placerade centralt i korridorerna utanför lablokalerna. Instruktioner om hantering av brandsläckare får man vid den obligatoriska brandutbildningen. Tillbud och olyckor. Om du blir skadad i arbetet är du enligt lagen om arbetsskadeförsäkring skyldig att informera din arbetsgivare om detta. Även tillbud (ett olycksfall skulle ha kunnat inträffa) ska du meddela prefekt/avd chef om detta. Även skador som har uppstått på grund av olycksfall i samband med färd till och från universitetet omfattas av begreppet arbetsskador. Hot och våldssituationer. Universitetet har en skriven policy för hur du skall agera om någon uppträder hotfullt ("Anvisningar och åtgärder vid hot- och våldssituationer vid Örebro universitet"). Den kan hämtas på den interna hemsidan. Följande gäller rent generellt (men naturligtvis avgör situationen hur man bör uppträda): - Om du bedömer att du kan klara av situationen genom att tala den hotfulle till rätta, ta med dig någon arbetskamrat eller student som finns i närheten som stöd och också som vittne - Bedömer du att situationen är riskfylld, larma polisen genom 112. Du kan, om du bedömer situationen som mycket kritisk, trycka på larmknappen för brand. - Ta signalement på den som uppträder hotfullt - Utsätt dig aldrig för fara! Ensamarbete Enligt Arbetsmiljölagen (AML 3 kap 2 andra stycket) ska arbetsgivaren beakta den särskilda risk som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam. Studerande jämställs i detta avseende med arbetstagare. Inför ensamarbete på lab ska därför alltid en riskanalys göras. 5

6 Ensamarbete på lab är inte tillåtet om riskanalysen identifierat farliga moment. Vid ensamarbete ska arbetstagaren ha tillgång till telefon placerad intill arbetsplatsen, så att denna omedelbart kan få kontakt med någon som kan ge hjälp vid behov. I arbetsmiljöverkets föreskrift Ensamarbete (AFS 1982:3) och dess kommentarer kan man läsa mer om riskbedömning vid ensamarbete. Risker i samband med tjänsteresor Inför en tjänsteresa finns värdefull information i personalhandboken på universitets hemsida, samt i kammarkollegiets broschyr som du hittar på Inköpsrutiner Varje labgrupp/forskare sköter själva sina egna inköp och beställningar. (Med undantag för etanol och gas, se nedan). För varje forskargrupp finns ett beställningsblock som fylls i och godkänns av gruppens chef. PTS (vaktmästeriet) tar emot alla varor och transporterar dessa till varumottagningen i P Beställaren får själv bevaka när beställningen/försändelsen har kommit till mottagningen. När en frys-/kylvara anländer ställs den in i våra speciella kyl- och frysskåp i P Rutiner för laborativt arbete Diskning och renvatten Varje labgrupp sköter sin egen disk. Laboratoriediskmaskin finns i diskrum (P154) som nyttjas gemensamt med IKM. I diskrummet finns även två vattenanläggningar med avjonat vatten samt autoklaven. Kontaktperson vad gäller dessa utrustningar är Ulla Ericsson. Kemikaliehantering När beställda kemikalier kommer till respektive laboratorium kontrolleras att alla säkerhetsblad finns med. Säkerhetsbladen förvaras på en överenskommen plats som alla berörda har kännedom om, förslagsvis i en pärm. Kemikalieförteckning uppdateras när nya kemikalier anländer. Detaljerade rutiner för hantering av kemikalier ska finnas hos respektive ämne. Vid hantering av farliga ämnen ska en skriftlig riskanalys göras. I följande av arbetsmiljöverkets föreskrifter kan man läsa vilka krav som ställs vid arbete med kemikalier: AFS 1997:10 Laboratoriearbete med kemikalier AFS 2000:3 Cancerframkallande ämnen AFS 2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2005:19 Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor Föreskrifterna finns att låna hos institutionens miljö- och skyddsombud. Etanolhantering Ulla Ericsson sköter beställning av etanol. 6

7 Gashantering Ämnesansvariga ansvarar för förlängning av avtal för gasflaskor och gasinköp. Föreståndare brandfarlig vara/gas och vätska meddelas i samband med detta (Ulla Ericsson ordinarie, Birger Notstrand ställföreträdande). I följande av arbetsmiljöverkets föreskrifter kan man läsa vilka krav som ställs vid arbete med gaser: AFS 1997:7 Gaser AFS 2001:4 Gasflaskor Hantering av mikroorganismer I följande av arbetsmiljöverkets föreskrifter kan man läsa vilka krav som ställs vid arbete med mikroorganismer: AFS 2000:5 Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer AFS Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Hantering av radioaktiva ämnen All hantering av radioaktiva ämnen ska ske enligt de direktiv som ges i universitetets lokala strålskyddsregler. De kan erhållas av ämnesansvarig alternativt radiakföreståndaren Patrick van Hees. Gällande lagar och föreskrifter kan hämtas från statens strålskyddsinstituts hemsida För hantering av radioaktivt avfall se nedan. Avfallshantering Smittförande avfall Innefattar: Exempel på smittförande avfall är agarplattor med bakterier, obehandlat cellodlingsavfall, glas och plaströr med bakterier, pipettspetsar använda vid bakterieodling samt serum- och blodspädningar. (Smittförande biologiskt avfall (vävnader och blod) följer särskilda rutiner, kontakta Ulla Ericsson). Smittförande avfall skall destrueras snarast. Den som producerar avfallet ansvarar också för att det paketeras rätt och sedan placeras i mellanlagringsstation P1414. Smittförande avfall läggs i gul avfallsbox av plast - packas vid behov med absorberande material - fyll boxen och förslut med lock - märks med ifylld thermoetikett Smittförande avfall. (Thermoetiketter och avfallsboxar beställs från Transportavdelningen, USÖ). - märkt avfallsbox ställs i mellanlagringen P1414 Respektive avfallsproducent svarar för att godsdeklaration fylls i och ordnar avsändning med Jetpak till SAKAB för autoklavering. Smittförande, skärande/stickande avfall Smittförande skärande /stickande avfall (till exempel kanyler, lansetter, knivblad, rakblad, skalpeller och nålar) läggs i kanylburkar av plast eller plåt. Förslutna, fyllda kanylburkar läggs i svart avfallsbox (godkänt emballage) i mellanlagringen P1414. OBS! Smittförande, trasigt glas skall läggas tillsammans med smittförande avfall, får ej läggas tillsammans med smittförande, skärande/stickande. Respektive avfallsproducent svarar för att godsdeklaration fylls i och ordnar avsändning med Jetpak till USÖ för autoklavering. 7

8 Biologiskt avfall Biologiskt avfall är till exempel kadaver från djurförsök, biologiska vävnader, blod eller annan kroppsvätska i smärre mängd (t.ex. blodigt papper eller tork). Biologiskt avfall läggs i svart avfallsbox - packas så att läckage ej uppstår (riskavfallskartonger och innerpåse av plast finns i mellanlagringen P1414 liksom drillmaskin och najtråd för förslutning) - tänk på att inte fylla kartongen mer än 3/4 - förses med ifylld etikett Riskavfall Biologiskt - förvaras högst ett dygn i rumstemperatur - kylförvaring max. 4 dygn - fryses vid längre tids förvaring Observera att smittförande biologiskt avfall (vävnader och blod) följer särskilda rutiner! Kontakta Ulla i sådana fall. Etiketter Riskavfall Biologiskt beställs av varje grupp. Respektive avfallsproducent svarar för att godsdeklaration fylls i och ordnar avsändning med Jetpak till USÖ för autoklavering. Förbränning sker i specialugn vid en temperatur >1000 grader. Skärande/stickande avfall (ej smittförande) Skärande /stickande avfall (till exempel kanyler, lansetter, knivblad, rakblad, skalpeller och nålar) läggs i kanylburkar av plast eller plåt. - Förslut burken när den är fylld - Lägg i sopcontainer vid lastkajen vid PTS Avfallet förbränns på SAKAB. Kemiskt avfall Avfall från kemiska produkter får inte hällas i avloppet eller läggas bland det konventionella avfallet om det - innebär hälsofara eller olycksfallsrisker, t.ex. genom frätning, hälsofarlig ång- eller gasbildning, brand eller explosion - orsakar störningar i reningsprocessen eller fara för den yttre miljön Detta innebär att de flesta kemiska produkter ska omhändertas som kemiskt avfall. Kemiskt avfall får endast omhändertas av företag som har nödvändiga tillstånd från länsstyrelsen. Ansvaret att avfallet hamnar på rätt plats åligger den som producerar avfallet. Kemiskt avfall - Förpackas eller försluts i lämpligt kärl/emballage - Vått avfall läggs i hink eller dunk med tättslutande lock - Skall vara tydligt uppmärkt med innehåll, avdelning och namn - Ställs i särskilt kemikalieskåp i mellanlagringen P Anteckna på lista på skåpdörren vad som skall omhändertas, avdelning och namn Helén Björnfoth samordnar upphämtning av RECI för omhändertagande och destruktion. 8

9 Fotokemikalier Kasserad film, framkallare och fixeringslösningar hanteras som kemiskt avfall. Radioaktivt avfall Följ de lokala strålskyddsreglerna samt de förhållningsregler som gäller på laboratoriet! De kan erhållas av radiakföreståndaren Irina Kalbina. 32 P-kontaminerat avfall - uppsamlas i riskavfallskartong som märks med signatur, innehåll och datum - ställs i särskilt avklingningsrum Scintvätska (som ej får egen-destrueras) - uppsamlas i tättslutande dunkar - märks med innehåll, aktivitet, avdelning och namn - ställs i särskilt avklingningsrum - hämtas för destruktion av RECI OBS! Meddela Ulla att det finns scintvätska att avsända i samband med RECI-besök Vid behov av destruktion av övrigt radioaktivt avfall kontakta radiakföreståndaren. Icke-kontaminerat glasavfall Läggs i sopcontainer vid lastkajen vid PTS. Trasigt, vasst glas emballeras innan det läggs i container. Avfallet deponeras på Atleverket Småbatterier Batteriuppsamlingbox finns i godsmottagning P1403:s yttre mottagningsrum Batterierna omhändertas av kommunen Källsortering av kartonger, frigolit, chips och mjukplast Sorteras och läggs i separata kärl i godsmottagning P1403:s yttre mottagningsrum. Kartonger slås isär innan de läggs i vagnen. (Rakblad finns på hyllan i godsmottagning P s inre mottagningsrum). I Prismahuset finns också två källsorteringsrum för fler fraktioner. Det ena ligger på 1: a våningen i anslutning till huvudentrén och det andra ligger på 2: a våningen i närheten av lilla hissen. 9

10 Rums-/laboratorieansvariga Rumsansvariga ser till att löpande drift som tillhör rummet fungerar, deltar vid skyddsronder samt ansvarar att eventuella påpekanden åtgärdas. Ämnesområde biologi Rumsnr Rumsbenämning/huvudsak Rumsansvarig Skyddsrondsdag lig verksamhet A 101 a-c Fiskodling Per-Erik Olsson A 1115 Mikroskopi Per-Erik Olsson P 0119 Förråd Biologi Carina Modig 3762 P 192a Forskningslab Magnus Engvall 3606 P 192b Forskningslab Per-Erik Olsson P 195a Forskningslab Magnus Engwall 3394 P 195b Provberedning Alf Ekblad 3528 P 197 Isotoplab Alf Ekblad P 198 Växtodling Alf Ekblad P 199a Mikrobiologilab Jana Jass 3943 P 279 Förråd, biologi Carina Modig P 280 Undervisningslab Carina Modig 1379 P 281 Undervisning NO Anders Holm P 282 Cellodlingslab Engwall, Mattsson, Olsson. Utryms P 283 Preprum/Förvaring NO Anders Holm P 192c Forskningslab Jana Jass Ämnesområde fysik Rumsnr Rumsbenämning Rumsansvarig Telnr. P 268a-f Fysiklab Andreas Bergwall 3903 Ämnesområde kemi Rumsnr Rumsbenämning Rumsansvarig Telnr. A 2117 Datorsal Leif Eriksson 3652 P 157 Analysutvecklingslab Stefan Karlsson 3651 P 184 Undervisning kemilärarna P 184 A Förråd kemilärarna P 184 B Kemikalieförråd kemilärarna P 190 Växtodling Åke Strid 3603 P 199c UV-lab Åke Strid P 192d Forskningslab Åke Strid 10

11 Ämnesområde MTM Rumsnr Rumsbenämning Rumsansvarig Telnr. P 182 Preparationer/analyslab Bert van Bavel Gasförråd Bert van Bavel P 189 Dioxinlab Jessica Hagberg P 185 Renrum Stefan Karlsson P 183 LC/CE-MS Anna Kärrman P 181 GC-lab Helén Björnfoth Fläkt/renvattenrum Stefan Karlsson Gemensamma lokaler Rumsnr Rumsbenämning Rumsansvarig Telnr. P 154 Diskrum Ulla Ericsson P 1305 Kemikalieförråd Ulla Ericsson P 1403 Godsmottagning? P 1412 Kemikalieförråd Ulla Ericsson P 1414 Mellanlagringsstation? P 199b Grovlab Alf Ekblad P 193b Mörkrum Irina Kalbina P 1421 Apparatrum? P 1422 Förråd Ulla Ericsson P 1401 Korridor med förvaring? P 193a Radiakrum Patrick van Hees F 0114 Förråd Carina Modig Övrigt Rumsnr Rumsbenämning Rumsansvarig Telnr. Sakab förråd Bert Allard Sakab rosa Provpreparation Bert Allard Sakab blå Kemisk analys Bert Allard Instrumentansvariga Instrumentansvariga är de som oftast använder instrumenten för sin forskning och som har relevant utbildning på dem. Ansvaret omfattar regelbunden skötsel och kontakt med servicepersonal från leverantören. I uppdraget ingår också att upprätta underhållsplan, loggning av fel och att tillse att normala förbrukningsvaror finns att tillgå. Ansvaret delas med senior som har specialistkompetens på instrumentet. Instrumentansvarig avgör den lägsta utbildning som enskilda användare måste ha för att få använda instrumentet. Det är alltså först efter instrumentansvariges godkännande och anmälan till labgruppen som man kan använda ett instrument på egen hand. Instrumentansvarigs namn samt telefonnr anges på respektive instrument. 11

12 Användbara telefonnummer Säkerhet Securitas Säkerhetssystemsansvarig Juha Suontausta Övergripande säkerhetsfrågor Lars Olander Felanmälan Akademiska hus Kontakta i första hand husansvarig, sök sedan efter annan driftpersonal. Om ingen skulle vara på plats, ring för vidare information på tel Akutnr Husansvarig Paviljongen Göran Thavelin Husansvarig Prismahuset Joakim Ekholm Husansvarig Prismahuset Johnny Ström

13 Bilaga 1 (Labtillstånd) Institutionen för Naturvetenskap Örebro Universitet Härmed intygas att har en tillfällig anställning på Institutionen för Naturvetenskap och att han/hon har informerats om Institutionens skyddsoch säkerhetsrutiner. Låskort skall utfärdas för Allmän behörighet Allmän behörighet samt behörighet till laboratorierna i lab.del 9 (biologikorridoren). Kortet ska vara giltigt t.o.m Fadder under perioden är tel. Handledare 13

14 Bilaga 2 (Intyg) Jag har läst och förstått innehållet i dokumentet Skydds- & säkerhetsrutiner på institutionen för Naturvetenskap Datum.. Underskrift.. Namnförtydligande 14

Checklista. Skolans kemiundervisning

Checklista. Skolans kemiundervisning Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete

Läs mer

Kemihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Linnaeus väg 10. Anläggninsnummer: J0008004. Byggår: 1963. Arkitekt: Hans Brunnberg.

Kemihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Linnaeus väg 10. Anläggninsnummer: J0008004. Byggår: 1963. Arkitekt: Hans Brunnberg. Kemihuset Kortfakta Adress: Linnaeus väg 10 Anläggninsnummer: J0008004 Byggår: 1963 Arkitekt: Hans Brunnberg Allmänt Husansvarig Jag som är husansvarig för Biologihuset heter Lars Karlsson. Det är jag

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Fysiologihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Artedigränd 7. Anläggninsnummer: J0008007. Byggår: 1969. Arkitekt: Hans Brunnberg.

Fysiologihuset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Artedigränd 7. Anläggninsnummer: J0008007. Byggår: 1969. Arkitekt: Hans Brunnberg. Fysiologihuset Kortfakta Adress: Artedigränd 7 Anläggninsnummer: J0008007 Byggår: 1969 Arkitekt: Hans Brunnberg Allmänt Husansvarig Jag som är husansvarig för Fysiologihuset heter Sven-Erik Harr. Det är

Läs mer

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2014-08-28 Innehåll: Innehåll:...2 Till all personal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

MIT-huset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Campustorget 5. Anläggninsnummer: J0008019. Byggår: 1992. Arkitekt: A. Olsson & Sjödin. Byggnadsbeskrivning

MIT-huset. Allmänt. Kortfakta. Adress: Campustorget 5. Anläggninsnummer: J0008019. Byggår: 1992. Arkitekt: A. Olsson & Sjödin. Byggnadsbeskrivning MIT-huset Kortfakta Adress: Campustorget 5 Anläggninsnummer: J0008019 Byggår: 1992 Arkitekt: A. Olsson & Sjödin Allmänt Byggnadsbeskrivning Jag som är husansvarig för MIT-huset heter Tomas Andersson Image

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Grunden för säker utrymning

Grunden för säker utrymning Utrymning Grunden för säker utrymning Utformning och storlek på utrymningsvägar Tidig upptäckt av fara t.ex. genom larm som varnar Kunskaper om risker och hur man beter sig Brand och gas kan orsaka svåra

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter och arbetsordning för. studenter. vid Tema Vattens laboratorium. augusti 2009

Säkerhetsföreskrifter och arbetsordning för. studenter. vid Tema Vattens laboratorium. augusti 2009 Säkerhetsföreskrifter och arbetsordning för studenter vid Tema Vattens laboratorium augusti 2009 Institutionen för Tema vatten i natur och samhälle, Linköpings Universitet. 1 Inledning Syftet med denna

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD och liknande verksamheter inom hälso- och sjukvård ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan,

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A. Biologiska institutionen Lunds universitet

Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A. Biologiska institutionen Lunds universitet Säkerhetsrutiner och ordningsregler för Biologihus A Biologiska institutionen Lunds universitet 2 Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus A Säkerhetsrutiner och ordningsregler för biologihus

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN RÖDABERGSSKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN Arbetsmiljöplanen bygger på Arbetsmiljöverkets regler (föreskrifter och allmänna råd)om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle

No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle 9.15-12.30 Säkerhet på labbet Ansvar, mål och policy Rutiner, information och instruktioner Undersöka, riskbedöma, åtgärda Rapportera och utreda Krishantering

Läs mer

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning.

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. MILJÖHANDBOK Dokumentnamn Upprättat av Staffan Stenhag Fastställt av Sida (av) 1 (5) Fastställt datum Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. Grundutbildning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Hantering av farligt avfall från veterinärmedicinsk verksamhet. Ett initiativärende från Sveriges Veterinärmedicinska Sällskaps Kollegium 2004

Hantering av farligt avfall från veterinärmedicinsk verksamhet. Ett initiativärende från Sveriges Veterinärmedicinska Sällskaps Kollegium 2004 Hantering av farligt avfall från veterinärmedicinsk verksamhet Ett initiativärende från Sveriges Veterinärmedicinska Sällskaps Kollegium 2004 Förord Detta dokument rörande hantering av farligt avfall inom

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4

MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Upprättat av miljösamordnaren 050927 Senast reviderat av miljösamordnaren 080411 Miljöriskinventering vid Naturvetenskapliga

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2011 Institutionen för Biologisk grundutbildning

Arbetsmiljöplan 2011 Institutionen för Biologisk grundutbildning Uppsala 2011-05-09 Torgny Persson Arbetsmiljöplan 2011 Institutionen för Biologisk grundutbildning Planen har utformats av: Jan, skyddsombud Anne-Maj Gustafsson, skyddsombud Andreas Eriksson, studentrepresentant

Läs mer

Säkerhet introduktion

Säkerhet introduktion Säkerhet introduktion Allmänna säkerhetsrutiner vid institutionen Ett laboratorium är ett ställe med en del potentiella risker som bland annat farliga kemikalier, vassa föremål och elektriska apparater.

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter och miljöregler hos Övik Energi

Säkerhetsföreskrifter och miljöregler hos Övik Energi Säkerhetsföreskrifter och miljöregler hos Övik Energi 2 (8) Välkommen till Övik Energi! Vi vill med dessa säkerhetsföreskrifter och miljöregler göra dig uppmärksam på vilka regler som gäller vid vistelse

Läs mer

Electrum 3. Allmänt. Kortfakta. Adress: Isafjordsgatan 28. Anläggninsnummer: A0276002. Byggår: 1998. Arkitekt: White Arkitekter.

Electrum 3. Allmänt. Kortfakta. Adress: Isafjordsgatan 28. Anläggninsnummer: A0276002. Byggår: 1998. Arkitekt: White Arkitekter. Electrum 3 Kortfakta Adress: Isafjordsgatan 28 Anläggninsnummer: A0276002 Byggår: 1998 Arkitekt: White Arkitekter Allmänt Husansvar Byggnaden ägs och förvaltas av Akademiska Hus med KTH, Swedish ICT och

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND

Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Sidantal 5 Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Version 2 iderat datum 2013-01-25 Landstingsservice i Uppsala Län 751 35 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(5).dat er Enligt BBR (Boverkets byggregler)

Läs mer

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN FÖRFATTNINGSSAMLING (8.4.1) HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN BESLUT 2007-02-20 23 Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola

BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola 1 Register Dokumentation av brandskydd 3 Brandskyddspolicy 3 Drift och underhåll 4 Ansvar och organisation 4 Kontroll och uppföljning 5 Utrymningsplan och

Läs mer

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Sida 1( 5) Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Rutin för kemikaliehantering

Rutin för kemikaliehantering Sida 1 (6) Syfte Syftet är att stödja den laborativa kemikaliehanteringen i samband med forskning och undervisning vid Stockholms universitet så att negativ påverkan på miljön kan förhindras. Omfattning

Läs mer

Introduktionsplan. för medarbetare och chefer. Förvaltningsövergripande introduktion. Arbetsplatsförlagd introduktion. Uppföljning av introduktion

Introduktionsplan. för medarbetare och chefer. Förvaltningsövergripande introduktion. Arbetsplatsförlagd introduktion. Uppföljning av introduktion för medarbetare och chefer Innehåll Förvaltningsövergripande introduktion Arbetsplatsförlagd introduktion Uppföljning av introduktion Program för chefsintroduktion Introduktion inom barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Systematiskt Brandskyddsarbete Originalpärm Detta dokument är framtaget av Södra Stockholms Folkhögskola hösten 2010 Brandskyddspolicy Vi på Södra Stockholms

Läs mer

MILJÖKONTROLL. www.norsjobetong.se. Postadress Telefon Telefax Org.nr Norsjö Betong AB 0918-333 40 0918-333 44 556463-9341 PL 1300 935 91 NORSJÖ

MILJÖKONTROLL. www.norsjobetong.se. Postadress Telefon Telefax Org.nr Norsjö Betong AB 0918-333 40 0918-333 44 556463-9341 PL 1300 935 91 NORSJÖ www.norsjobetong.se MILJÖKONTROLL Rev. 2005-02-07 Postadress Telefon Telefax Org.nr Norsjö Betong AB 0918-333 40 0918-333 44 556463-9341 PL 1300 935 91 NORSJÖ NORSJÖ BETONG AB MILJÖKONTROLL REGISTER Utgåva:

Läs mer

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter och rutiner på lab Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Säkerhetsföreskrifter och rutiner på lab Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö Säkerhetsföreskrifter och rutiner på lab Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2014-01-08 Innehåll Innehåll...2 Till all labpersonal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1 Bakgrund och

Läs mer

Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker

Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker Föreläsare: Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset och akademin vid Göteborgs universitet Föreläsningens innehåll Vad

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin

Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2008-11-11 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen Granskad av Centrala arbetsmiljökommittén

Läs mer

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA MÖLNDALS STAD Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA med utgångspunkt från Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. MÖLNDALS STAD Kerstin Olofsson Arbetsmiljösamordnare,

Läs mer

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 2008-09-22 74 Reviderad: Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Inledning Den här planen är en del av arbetet med att se till att arbetsmiljön

Läs mer

RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING

RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING M5 006 Sida av 0 RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING Syfte Rutinen är till för att stödja den laborativa kemikaliehanteringen i samband med forskning och undervisning. Reglerna är baserade på krav i lagstiftningen

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare

KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare Checklista för kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökrav vid anbud och egenkontroll av entreprenadarbete. Anbud Egenkontroll

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Rev 2012-11-29. Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld

Rev 2012-11-29. Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld Handlingsplan mot hot och våld Almunge skola ska vara en trygg och säker arbetsplats utan hot- och våldssituationer för elever och personal. Almunge

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete. Grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete. Grundskola Systematiskt brandskyddsarbete Nivå mellan Grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en grundskola. Informationen under respektive

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas

I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas 2000 1800 2000 ml 1600 1400 1200 1000 800 I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas Broschyren bygger på reglerna AFS 1997:10, Laboratoriearbete med kemikalier. Frätande/Starkt frätande Explosivt Giftigt/Mycket

Läs mer

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand 2015-09-04 Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand Brandskyddspolicy Njudungsgymnasiet skall aktivt arbeta med sitt brandskydd i enlighet med Räddningsverkets rekommendation om

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Miljöhandbok för Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper Kristineberg (SLC K), Göteborgs Universitet

Miljöhandbok för Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper Kristineberg (SLC K), Göteborgs Universitet Miljöhandbok för Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper Kristineberg (SLC K), Göteborgs Universitet Upprättad 09 12 08 Fastställd 09 12 17 Välkomstdokument SLC K Syfte: Att säkerställa att alla besökare

Läs mer

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan

Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Våld och hot säkerhetsrutiner vid Vällingbyskolan Förebyggande åtgärder: Ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro och trivsel på skolan. Bemöta främlingsfientlighet, intolerans och odemokratiska

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Provtransporter till Laboratoriemedicin NU-sjukvården Anvisning Patientnära analysverksamhet

Provtransporter till Laboratoriemedicin NU-sjukvården Anvisning Patientnära analysverksamhet 1(6) Anvisning Patientnära analysverksamhet Prov för kemisk och mikrobiologisk analys samt transfusionsmedicinsk undersökning som tas på inrättningar utanför sjukhusen transporteras oftast med bil från

Läs mer

Brandskydd vid användning av skolor, daghem eller andra lokaler för övernattning

Brandskydd vid användning av skolor, daghem eller andra lokaler för övernattning PM RÄDDNINGSTJÄNSTERNA I KALMAR LÄN AG Förebyggande F 2 Beslutad 2001-12-12, Bilaga 1 och 2 reviderade 2004-08-19 Sid 1(6) Brandskydd vid användning av skolor, daghem eller andra lokaler för övernattning

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större kyrka. Informationen under

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter

Säkerhetsföreskrifter Halmstadverket Säkerhetsföreskrifter Halmstadverket 2 Hälso- och säkerhetsföreskrifter för entreprenörer anlitade av E.ON Värmekraft Sverige AB samt E.ON-anställda. Syftet med föreskrifterna är att verka

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Om något händer 08-16 2216 (kontorstid) 08-16 4200 (övrig tid) 112 (SOS-alarm) Tekniska avdelningen Sektionen för säkerhet Reviderad 2012-10-03

Om något händer 08-16 2216 (kontorstid) 08-16 4200 (övrig tid) 112 (SOS-alarm) Tekniska avdelningen Sektionen för säkerhet Reviderad 2012-10-03 Om något händer 08-16 2216 (kontorstid) 08-16 4200 (övrig tid) 112 (SOS-alarm) Tekniska avdelningen Sektionen för säkerhet Reviderad 2012-10-03 Säkerhetsvision Sektionen för säkerhet ska värna om Stockholms

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Säkerhetsrutiner för laboratoriearbete vid Brandteknik

Säkerhetsrutiner för laboratoriearbete vid Brandteknik Dnr 2006-020 Brandteknik Säkerhetsrutiner för laboratoriearbete id Brandteknik 2002-08-14 Reiderad 2006-05-15/BA Säkerhetsrutiner för laboratoriearbete id Brandteknik Dessa säkerhetsföreskrifter gäller

Läs mer