Utvärdering Skogsbranden i Västmanland Modern tids största samverkansinsats

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering Skogsbranden i Västmanland 2014. Modern tids största samverkansinsats"

Transkript

1 Utvärdering Skogsbranden i Västmanland 2014 Modern tids största samverkansinsats

2 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...4 Syfte...4 Avgränsningar...4 Centrala begrepp och förkortningar...4 Utvärderingens genomförande...4 Disposition...4 Bakgrund...5 Om Frivilliga resursgrupper (FRG)...5 Västerås stads FRG...5 Organisation vid insats...5 Resurser och utbildningar...5 Sammanfattning skogsbranden i helhet...5 Händelselogg FRG:s insats dag för dag...6 Utvärdering...9 Uppgifter...9 Lärdomar...9 Samverkan, ansvar och ledning...9 Personalförsörjning...9 Kommunikation/ information...9 Media...10 Ekonomi...10 Resurser/tilldelning av resurser...10 Spontanfrivilliga/ e-spontanfrivilliga...10 Arbetsmiljö och säkerhet...10 Rekvirering av andra grupper...11 Efter insatsen...11 Slutsatser och rekommendationer till förbättringar...12 Kunskap och förbättringar...12 Förslag till utveckling av FRG-konceptet...12 Bilaga - organisationsschema...14 Ansvariga för denna rapport är Västerås stads Frivilliga resursgrupp. Utvärderingsansvariga: Andreas Weiborn & Christopher Forsberg Kontaktuppgifter till ansvariga för utvärderingen: Christopher Forsberg FRG-ansvarig, , Andreas Weiborn FRG-ledare, , Övriga frågor om Västerås FRG: Diarienummer: 2015/309-KS-169

3 Förord Västerås stad har sedan år 2010 haft en frivillig resursgrupp (FRG) att kunna nyttja när kommunen drabbas av kriser eller samhällsstörningar. Före sommaren 2014 bestod gruppen av 60 individer och gruppen hade aldrig nyttjats av staden i skapt läge. Skogsbranden i Västmanland 2014 kom att bli Västerås FRG:s första skarpa insats. Gruppen var den FRG som var först att bli involverad i räddningsarbetet samt den FRG som deltog längst i arbetet. När branden startade var kunskapen om vad FRG kunde bidra med låg bland i princip alla organisationer som medverkade i arbetet med skogsbranden. Den 11 september när räddningstjänstarbetet avslutdes var det få som inte kände till hur FRG kan bidra i hanteringen av kriser. Tillsammans med andra FRG:er kom Västerås FRG att utgöra en viktig funktion under räddningsarbetet. FRG:s insats kom att bli en milstolpe i svensk krishantering som visar på att samhället vid större händelser behöver frivilliga resurser och att frivilliga insatser med rätt hantering kan vara en viktig styrka och förmåga under en kris. Vidare kom insatsen att bli ett kvitto på att FRG:s konceptet fungerar vid större samhällsstörningar. Föreliggande rapport tar sin utgångspunkt i FRG Västerås insats. Rapporten belyser insatsen och problematiserar densamma samt lämnar förslag för framtiden och hur avnämnare kan utveckla konceptet. Johan Ahlström Västerås stad Christopher Forsberg FRG-ansvarig Andreas Weiborn FRG-ledare UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

4 Sammanfattning Den 31 juli 2014 startade en skogsbrand i Västmanland som kom att bli den största i modern tid. Branden omfattade ett område på ca hektar med en omkrets på nästan 65 km. Efter att Västerås stad hade ställt sin FRG till Mälardalens brand- och räddningsförbunds förfogande beslutades lördagen den 2 augusti att FRG skulle kallas in och vara i insats från och med 3 augusti. Västerås FRG var den första gruppen att kallas in och kom senare att kalla på förstärkning från andra grupper. För Västerås FRG var detta den första skarpa insatsen och för hela FRG-konceptet kom detta att bli den mest omfattade insatsen och sett till insatsens omfattning även den längsta. Från den 3 augusti till den 17 augusti pågick FRG:s insats i Ramnäs. För svensk krishantering bör FRG:s insats ses som en milstolpe. Denna utvärdering kommer att behandla FRG:s insats med fokus på Västerås-gruppens arbete. Syftet med denna utvärdering är att sprida lärdomar och erfarenheter från FRG:s insats till aktörer inom Sveriges krisberedskapssystem på alla nivåer. De slutsatser och förslag till åtgärder som utvärderingen kommer fram till handlar bland annat om kunskapsluckor och en bristande ledningsstruktur i FRG-konceptet vid större händelser. Utvärderingen har genomförts av ledare och ansvariga som arbetade under insatsen. Inledning Syfte Utvärderingens syfte är att ta vara på Västerås FRG:s erfarenheter och lärdomar från insatsen vid skogsbranden i Västmanland Dessa lärdomar ska sedan bidra till utveckling och förbättringar för gruppen. I ett större perspektiv vill vi sprida lärdomar och erfarenheter till andra FRG-grupper och krisberedskapsaktörer i Sverige för att visa på styrkor, brister och förbättringsrekommendationer i FRGkonceptet. Avgränsningar Utvärderingen kommer att begränsas till Västerås FRG:s insats och kommer inte behandla övriga aktörers verksamheter under insatsen. Däremot kommer den samverkan som skedde med andra aktörer under insatsen att beröras i utvärderingen. För den del av utvärderingen som berör den operativa insatsen kommer utvärderingen att vara avgränsad till tiden 2 augusti - 17 augusti Centrala begrepp och förkortningar Spontanfrivilliga - Frivilliga som inte tillhör någon organisation utan spontant uppsöker FRG eller andra organisationer och vill bistå i arbetet. FRG Frivillig resursgrupp. MBR Mälardalens brand- och räddningsförbund. RC Räddningscentralen Vallby, MBR:s ledningscentral. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utvärderingens genomförande Utvärderingen bygger på dokumentation från loggar, gruppsamtal, observa tioner och enskilda samtal med ansvariga, ledare samt myndigheter. Materialet bearbetades enligt utvärderingens syfte, strukturerades i olika kapitel som slutligen sammanfattades i förbättringsförslag. Disposition I Inledning presenteras utvärderingens övergripande syfte, avgränsningar, centrala begrepp samt utvärderingens genomförande. I kapitlet Bakgrund ges en kort bakgrundsbeskrivning av FRG-konceptet och Västerås FRG. I det tredje kapitlet Händelselogg dag för dag redogörs för FRG:s insats från den 2 augusti t o m den 17 augusti. Utvärdering beskriver gruppens lär domar utifrån olika teman. Sista kapitlet Slutsatser och rekommendationer är de slutsatser vi ska ta vidare för att förbättra vår egen organisation men här ges även rekommendationer för hur FRG konceptet kan utvecklas i hela Sverige (på regional och nationell nivå). 4 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

5 Bakgrund Om Frivilliga resursgrupper (FRG) 1 Konceptet FRG är ett organiserat sätt för en kommun eller myndighet att ta vara på frivilliga från frivilliga försvarsorganisationer, i syfte att förstärka sin krisberedskapsförmåga. I Sverige finns idag 18 frivilliga försvarsorganisationer, exempelvis Röda korset, Frivilliga radioorganisationen och Försvarsutbildarna. För att ta vara på dessa 18 organisationer på ett effektivt sätt i det civila krisberedskapssystemet utvecklades konceptet FRG. FRG är ett koncept där medlemmar från samtliga 18 frivilliga försvarsorganisationer har möjlighet att representeras. Syftet med FRG är att stödja en kommun när ordinarie resurser inte räcker till, exempelvis vid större olyckor, avbrott eller extraordinära händelser. En grupp bildas när en uppdragsgivare, vanligtvis en kommun, gör en beställning. Civilförsvarsförbundet har sedan i uppdrag att rekrytera en FRG-ansvarig (gruppens högst ansvariga) i samråd med beställaren. Vidare skrivs en lokal överenskommelse som reglerar gruppens uppdrag, ersättning och andra praktiska arrangemang. Därefter rekryterar FRG-ansvarig gruppens FRG-medlemmar. För att bli en fullgod medlem krävs en grundutbildning på 36 timmar samt ett påskrivet individavtal mellan kommun (uppdragsgivare) och de frivilliga. Gruppen sammansätts och anpassas efter uppdragsgivarens lokala förhållanden. År 2014 finns FRG i 120 kommuner och varje år startas nya grupper. Västerås stads FRG År 2010 utbildades gruppens första medlemmar. Våren 2014 har gruppen ca 60 medlemmar och representerar 10 av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna. Hälften av gruppens medlemmar utbildades under våren 2014, vilket innebar att många var oövade och saknade tidigare erfarenhet av FRG-verksamheten när de sattes in i arbetet med branden. Organisation vid insats FRG-ansvarig FRG-ansvarig larmar ut gruppen efter uppdragsgivarens beslut/behov och har vidare det strategiska ansvaret för bemanning, samverkan med uppdragsgivaren och ledning. FRG-ledare Leder gruppen operativt i fält under insats och samverkar med aktörer under insats. FRG-medlem Utför det operativa arbetet under ledning av FRG-ledaren. Resurser och utbildningar Gruppen är integrerad i Västerås stads krisorganisation. Vid händelser där FRG kallas in sitter en representant med i den centrala krisledningsorganisationen. Till vardags inbjuds FRG till att delta i stadens övningar, utbildningar och är representerade i stadens säkerhetsnätverk. Gruppen har tillgång till Rakelmobil, lokaler och annan utrustning som kan vara nödvändig vid insats via staden. Vidare har gruppen möjlighet att nyttja krisledningssystemet Crisis Commander där ansvariga kan larma och informera medlemmar via masssms, e-post och röstmeddelanden. Detta gör att gruppen sparar mycket tid vid alarmering som annars hade skett genom alarmering via telefonlistor. Systemet möjliggör att FRG kan logga och att andra aktörer inom Västerås stad kan se det. Sammanfattning skogsbranden I slutet av juli drabbas Västmanland av en kraftig värmebölja, eldningsförbud införs och på vissa ställen uppmäts rekord i torka. Den 31/7, ca får SOS-alarm in ett samtal om skogsbrand. MBR skickar styrkor till platsen. Senare visar det sig att platsen ligger i Sala kommun, och räddningstjänsten Sala-Heby tar därför över ledningsarbetet. De första dagarna sprider sig branden relativt sakta. På morgonen måndagen den 4/8 omfattar branden ca 2800 hektar. Den allt mer ökande vinden gör att branden sprider sig snabbt och beräkningar som gjorts visar att branden hade en hastighet på upp emot 1,8 km/h. På måndag kväll kl är branden ca hektar till ytan och stannar upp. Under kommande veckor sprider sig inte branden mer utan kan hållas inom det avgränsade området. Den 5/8 på tisdagen är räddningsinsatsen enorm med hundratals brandmän, hemvärnsmän, polis, ambulans helikoptrar m.fl. På tisdag förmiddag tar Länsstyrelsen över räddningsinsatsen och räddningsledare blir Lars-Göran Uddholm. Den 11/8 meddelas att branden är under kontroll och en månad senare på torsdagen den 11 september avslutas räddningsinsatsen officiellt. Det innebär att staten lämnar över ansvaret för marken och det fortsatta eftersläckningsarbetet till skogsägarna själva. 1) För mer information om Frivilliga resursgrupper besök: eller UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

6 Händelselogg FRG:s insats dag för dag Händelseloggen bygger på egen dokumentation från observationer, intervjuer och loggar i systemet Crisis Commander. Fredagen den 1 augusti diskussion påbörjas Diskussion påbörjas mellan Västerås stad och FRG-ansvarig om huruvida en stödinsats till MBR kan vara aktuell för FRG om brandläget förändras. Lördagen den 2 augusti Inkallning Västerås stad ställer FRG till MBR:s förfogande. Beslut tas kl av MBR:s stf räddningschef att kalla in FRG. 8 FRG-medlemmar begärs in för att stödja räddningsinsatsen med start söndagen den 3 augusti kl Avtalet mellan medlem och Västerås stad gäller. Följande kompetenser, fördelning och resurser begärs från MBR: 3 tankbilsförare - kräver c-körkort. 1 på ledningsplats/ brytpunkt Seglingsberg 4 trafikledare, 2 platser 2 personer 1 sköter transporter med skåpbil. Bensin, mat etc. 1 på MBR Vallby. Stödja stab med logg, radio, möta media. 8 Rakel lånas från Västerås stad. 1 husvagn lånas och placeras vid brytpunkt Seglingsberg. FRG lånar minibuss och skåpbil från MBR. Arbetstid mellan och Söndagen den 3 augusti Dag 1, väntan och många oklarheter Gruppen åker ut till brytpunkt Seglingsberg och är på plats ca De första timmarna händer inte mycket. Det råder svårigheter att få tag på insatsledare som kan hänvisa till uppdrag. Initialt sker fåtalet matoch utrustningsleveranser. Kl beslutas att FRG:s brytpunkt vid Seglingsberg ska flyttas till Ramnäs hotell och konferens. Strax före kl flyttas även främre ledning 2 från Klämstorp till konferensen. En FRG-medlem har tidigare skickats till ledningsplatsen och bistår med flytten till den nya platsen. På RC arbetar FRG med stabsassistans och planering av FRG:s egen insats med personalförsörjning inför måndagen. Många samtal når FRG från människor som vill hjälpa till. FRG hänvisar all gåvohantering till FRG på plats vid den nya ledningsplatsen. På kvällen har FRG fullt upp med att leverera mat till räddningspersonal. Söndagen avslutas kl med samling på Vallby brandstation. Under dagen har totalt 9 medlemmar från FRG deltagit i insatsen. Måndagen den 4 augusti Dag 2, uppdraget växer, FRG:s roll blir tydligare Arbetet fortsätter med leveranser av mat och utrustning som under söndagen, men uppgifterna blir fler och FRG begär därför att få kalla in mer resurser och får beslut att ta in 4 medlemmar från Arbogas FRG. Gruppen får utökade uppdrag med transportuppdrag i Västerås samt bistår med stabsassistenter i Ramnäs. Kl är totalt 16 FRG-medlemmar involerade. På RC får FRG i uppgift att administrera MBR:s Facebooksida. Utöver detta pågår som tidigare loggföring och planering av egen verksamhet med personalförsörjning. I slutet av dagen börjar FRG att motta gåvor från privatpersoner och företag. De professionella matleverantörer som anländer till Ramnäs bistår FRG med expertkompetens inom livsmedelshantering och bistår även med olika värme-/kylmöjligheter. Ett frivilligcenter öppnar i Västerfärnebo Sala, av Sala kommu, dit frivilliga från allmänheten kan vända sig. FRG Västerås Facebook-sida blir en viktig informationskanal vid samordnandet rörande gåvor och frivilliga. Ett inlägg når ca personer och delas nästan 700 gånger. För FRG blir detta en väldigt intensiv dag, där våra resurser som tidigare var tillräckliga börjar kännas otillräckliga. FRG ansvarig i Västerås tar då kontakt med en FRG medlem i Dalarna, för att orientera sig om möjligheten att få stöd av FRG:er från Dalarna. Medlem kallas in till tisdag för stabsorientering. Måndagens insats avslutas kl ) Räddningsledningen fanns initialt vid en gård som heter Klämstorp. Räddningsledningen bestod av räddningsledare, Polisens insatschef, helikopterdirigering och militär insatschef. 6 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

7 Tisdagen den 5 augusti Dag 3, fler FRG grupper kallas in och gåvor blir ett problem Under tidig morgon deltar två ledare från Västerås FRG på ett stabsmöte i Ramnäs. I och med att räddningsinsatsen växer måste FRG utöka organisationen. FRG får av räddningsledningen beslut om att kalla in de resurser FRG behöver för att lösa våra uppgifter. FRG begär förstärkning genom Dalarnas FRG-medlem. Avesta FRG bistår med två bilar och fyra personer Gåvorna fortsätter att komma in och det som tidigare bara var en husvagn börjar sakta byggas upp till en verksamhet i Ramnäs. På fm får FRG ut ökade arbetsuppgifter och ska bevaka utgångar i stabsbyggnaden. Efter en stund får även Dalarnas FRG-medlem fler uppgifter tilldelade Dalarna som kallar in totalt 25 extra FRG-medlemmar från Skinnskatteberg, Avesta och Hedemora. Parallellt med insatsen i Ramnäs pågår ett antal mindre FRG-insatser i de drabbade kommunerna, med egna FRG-resurser. Mot kvällen börjar problem uppstå när för många gåvor strömmar in till Ramnäs, och det är en stor blandning, allt från livsmedel och läke medel till djur foder, leksaker samt kläder mm. Folkets park i Sura hammar blir provisoriskt gåvolager. Det blir en sen kväll och FRG Västerås inser att kvällsskiftet måste förlängas. Onsdagen den 6 augusti Dag 4, Facebookgrupp hjälper till FRG:s totala insats i storlek uppskattas till medlemmar. FRGledare från Västerås FRG önskar att starta en FRG-stab för den totala insatsen men får inte gehör för det av FRG Dalarna. Den frivilliga insatsen uppmärksammas i många riksmedier. Det frivilliga engagemanget kring branden är enormt. Flera Facebookgrupper arbetar dygnet runt med att samla in gåvor. Västerås FRG får under dagen kontakt med en av de större grupperna och inleder samverkan med den, något som visar sig vara framgångsrikt. Nu kan gåvor styras utifrån de behov som finns. De övriga FRG som är med i insatsen får utökade uppgifter kring trafik- och parkeringsvakter och behörighetskontroller i stabsbyggnaden för att inte släppa in obehöriga. ICA:s personal från olika butiker och lager runt om i Västmanland bistår oss under kvällstid alla kommande dagar t o m den 15 augusti. Torsdagen den 7 augusti Dag 5 FRG:s insats växer och utvecklas i samma takt som resten av räddningsinsatsen. För varje dag som går blir strukturen bättre och bättre i FRG:s organisation. Inom gruppen skapas tydliga funktioner och roller. Under början av veckan vet inte många om att FRG ansvarar för logistik av livsmedel, vilket gör att när informationen når fler kommer fler beställningar av mat och uppdrag in. I genomsnitt körs mellan 200 och 300 portioner mat ut, frukost, lunch och middag. Till detta mellanmål och stora mängder vätska. Övriga FRGinsatser pågår som tidigare. Dalarna bidrar som tidigare med parkeringsvakter, vägvakter, logistöd i sovsalar, stabsstöd, dörrvakter och berörighetskontroller. Fredagen den 8 augusti Dag 6, nattskift Det införs avstämningsmöten under dagen vid skiftbyten så att alla ska få information om vad som är gjort, vad som ska göras och vilka resurser som finns. Detta tillsammans med organisationen som bygger på olika funktionsansvar blir en stor förbättring. Under dagarna som kommer finns följande funktionsansvariga: Matansvarig Logistikansvarig Samverkansansvarig Tältansvarig Bilansvarig Insatsen förlängsa med nattskift. Detta gäller FRG Västerås verksamhet med mat, parkeringsvakter och dörrvakter. För gruppens del innebär det konkret att ett nytt pass införs med två personer från till Nu arbetar gruppen dygnet runt. Lördagen den 9 augusti Dag 7, lugnare tempo Första nattskift har genomförts, FRG fortsätter planera kommande vecka för nattskift i samma utsträckning. I Ramnäs blir tempot lugnare då många aktörer drar ner på sin bemanning under helgen. Övriga aktiviteter från dagarna före pågår oförändrade och bemanningsstorleken på FRG:s insats är st. Måndagen den 11 augusti Söndagen den 17 augusti Kl tas beslutet om att en funktionsrepresentant för FRG ska ingå i ledningsstaben. Det är Västerås FRG som får i uppgift att bistå med representanten då gruppen var först på plats och initierade hela FRGinsatsen. Detta innebär i praktiken att FRG för första gången under insatsen är en del av krisledningsstaben från det att Länsstyrelsen tagit över ansvaret för insatsen. Det blir en av Västerås FRG-ledare som får ta uppgiften som funktionsrepresentant. Genom platsen i staben kan det totala FRG uppdraget börja diskuteras. Många grupper ställer sig frågan hur länge uppdraget ska hålla på, vilket är något som blir lättare att besvara med vår nya kontaktväg in mot staben. På onsdagen den 13 augusti beslutar MBR att avveckla det administrativa stöd som givits av FRG inne på RC då behovet inte längre är lika stort. I övrigt fortsätter gruppen med tidigare uppdrag i samma omfattning och vår FRG-ledare fortsätter att koordinera hela FRG-insatsen. De andra FRG-grupper som kallats in av Dalarnas FRG arbetar fortsatt med UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

8 sina uppdrag och i samma omfattning. I mitten av veckan byter Dalarnas FRG av hela sin verksamhet med FRG från Örebro och närliggande kommuner. Insatsen börjar lida mot sitt slut och senare under veckan bestämmer staben att FRG:s insats ska avvecklas samtidigt som staben flyttar på söndag kväll och hela insatsen övergår i ett nytt skede. På lördagen den 16 augusti går Västerås FRG ut med ett pressmeddelande som når TT och på så sätt större delen av Sveriges medier: Expressen, Aftonbladet, SVT, DN, SvD, GT, P4 m.fl. Insatsen avslutas med en ceremoni där samtliga FRG-grupper som är med i insatsen deltar i. Länsstyrelsen i Västmanland beslutar senare att kalla in Västerås FRG ännu en gång för fortsatt stöd med leverans av mat, dock i mindre skala. Detta är en insats som består t o m den 30 augusti. Organisation Under insatsen kom FRG att vara en del i flera organisationer och strukturer. Det på grund av att insatsens organisering förändrades i och med att ansvaret för insatsen förändrades samt att FRG från det att Länsstyrelsen hade tagit över ansvaret rent organisatoriskt förändrades. Delvis på grund av att antalet FRG:er ökade samt att FRG som enhet var både enskild aktör och blev senare även en del av insatsen och en stabsfunktion. Från det att FRG larmades ut den 2 augusti till den 5 augusti löd FRG under MBR. Under denna period hade FRG kontakt med inre befäl genom att FRG hade personal på plats vid RC. Från den 5 augusti tills det att FRG avslutade sin insats i Ramnäs den 17 augusti löd FRG under Länsstyrelsen i Västmanland. När myndigheten tog över ansvaret förändrades organisationen både för insatsen i stort och för FRG. FRG:s organisation bestod från den 5 augusti av grupper från Dalarnas och Västmanlands län. Rent organisatoriskt var dessa autonoma enheter parallella med varandra men de utgjorde gemensamt en enhet. Varje enhet bestod av ett antal grupper. FRG definierades under perioden som en av flera övriga aktörer som opererade och samverkade med dessa och insatsen. Under perioden gick FRG från att ha ett aktivt ledarskap till att ha ett passivt ledarskap. Under perioden gavs uppdragen från flera aktörer utan någon konkret tydlighet. Organisationsschemat nedan syftar till att illustrera FRG under den aktuella perioden. Den 11 augusti blev FRG en del av staben genom att FRG fick en funktionsrepresentant i staben underställd stabschefen. FRG återgick då till ett aktivt deltagande och fick nu en tydlig kontaktpunkt mot insatsen. Insatsen fick också en punkt till FRG. Inträdet i staben förändrade också organisationen för FRG. Organisationsschemat i bilaga 1 syftar till att illustrera FRG:s ställning från den 3 augusti fram tills det att FRG avslutade sin insats i Ramnäs. 8 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

9 Utvärdering Uppgifter Nedan sammanfattas de uppgifter FRG Västerås hade tillsammans med andra FRG:er under insatsen: Stabsassistenter Initialt fanns två stabsassistenter hos MBR:s bakre ledning på Vallby brandstation. Från måndagen den 4 augusti bistod FRG även med 2-4 assistenter i den stora krisledningsstaben på Ramnäs konferens. Denna uppgift pågick nästan dygnet runt med ca 3 byten/dag. Informatörer Tidigt i insatsen fick FRG uppdrag att ansvara för MBR:s Facebooksida. Där fick medlemmar i uppgift att svara på allmänhetens frågor och publicera information. Hantering av gåvor/ livsmedel Alla de gåvor som strömmade in och som var till nytta för räddningsinsatsen tog Västerås FRG emot, sorterade och distribuerade. Logistik Den absolut största uppgiften var matlogistik samt transport av utrustning och manskap. Parkeringsvakter FRG Västerås bistod med personal till uppdrag som parkeringsvakter. Till största del bedrevs detta av andra FRG-grupper. Inköp Ett av de första uppdragen var att köpa in utrustning till MBR, exempelvis rökskydd, kartor och livsmedel. Service Allmän service var en del av alla de uppdrag FRG Västerås åtog sig. Senare under insatsen drev FRG service och logi i en idrottssal som gjordes om till en stor sovanläggning. Funktionsrepresentant FRG Västerås fick bidra med en person som blev FRG:s funktionsrepresentant i ledningsstaben. Lärdomar Nedan sammanfattas i utvärderingen de viktigaste lärdomarna och erfaren heterna utifrån olika teman. I redo görelsen nedan förekommer även egna reflektioner och tankar från oss som skrivit utvärderingen. Samverkan, ansvar och ledning Initialt fanns en bra lägesbild över FRG:s insats då MBR var uppdragsgivare. När insatsen växte blev lägesbilden sämre, detta i kombination med att staten tog över ansvaret och vår tidigare utarbetade kontakt på MBR inte fanns längre. Vid den tidpunkt då fler grupper anslöt förlorades lägesbilden helt. Vi hade där emot bra grepp om Västerås FRG:s egen insats. Behovet av en gemensam FRG-stab hade varit nödvändig, men så blev det aldrig utan alla grupper arbetade på sina håll. Dock fördes ständigt samtal och samverkan mellan grupperna. Efter ca 1 vecka blev FRG erbjuden en plats i staben vilket gjorde att vi åter igen fick en bra lägesbild över den totala insatsen och samverkan blev betydligt bättre. Personalförsörjning För Västerås FRG var det initialt svårt att uppbringa tillräckligt mycket personal då många var på semester. Efter några dagar blev det enklare att fylla våra scheman. Till största del klarade vi oss genom att bemanna våra uppdrag endast med vår egen personal inklusive 3-6 från Arboga FRG. Även spontanfrivilliga från allmänheten stöttade vår försörjning. I ett samtal med gruppen i efterhand menar många att vissa av passen var allt för långa och att ett tak för hur länge man fick arbeta per dag hade varit nödvändigt. I samma diskussion säger medlemmar att det är en svår avvägning att göra då det inte fanns tillräcklig mängd personal för att genomföra kortare arbetspass. Fanns viljan hos medlem att arbeta längre än 8 timmar var det av stor betydelse. Kommunikation/information Facebook blev ett viktigt verktyg för gruppen. Redan dagen före uppdraget började ledare och ansvariga aktivt publicera på Västerås FRG:s Facebooksida. Ett syfte var att informera om FRG:s verksamhet under insatsen. I efterhand har mycket beröm givits till den verksamhet som bedrevs. Många vände sig endast till vår Facebooksida för att få information UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

10 då vi var så aktiva och hade aktuell information om insatsen. Vi ökade antal gilla-markeringar från 94 till ca 1500 under två veckors tid. Facebook användes även som ett verktyg för att kommunicera behov av gåvor och hur man som frivillig kunde hjälpa till. Det frivilliga engagemanget via sociala medier är något som vi i efterhand valt att kalla e-spontanfrivilliga, dvs. oorganiserade frivilliga som ville hjälpa till via nätet att samla in gåvor med mera. På detta sätt kunde vi styra gåvor mot de reella behov som fanns. Initialt skickades fel typ av gåvor till Ramnäs, något som vi senare kunde styra med att kommunicera via Facebook. Vi vill poängtera vikten av att endast förmedla information från betrodda myndighetskällor och inte sprida information som inte kommer från trovärdiga källor. Våra medlemmar anser att det fanns en bristande intern kommunika tion. Det vill säga information till våra medlemmar i insatsen men även till dem som skulle arbeta kommande dagar. Anledningen till att det blev på sådant vis var att det inte fanns någon utsedd person att ansvara för den interna informationen. Det enda som skickades ut var ett schema, och aktuellt behov av personal. Media Under insatsen kom FRG i kontakt med flertalet medier, både lokal- och riksmedia. Våra frivilliga anser sig ha blivit positivt bemötta av media under insatsen men betonar samtidigt att det är viktigt att endast tala om FRG:s insats och inte hur övriga myndigheter och organisationer arbetade. En frågeställning som har uppkommit från våra frivilliga är i vilken grad media ska tillåtas att vara närvarande. Detta med hänsyn till professionellas och annan personals möjligheter till återhämtning samt förmåga att kunna arbeta ostört under insatsen. Ekonomi Ett av FRG:s större uppdrag var inköp av utrustning och dylikt. Tidigt i insatsen när FRG löd under MBR var det tydligt vart faktureringen skulle gå samt att det då fanns möjlighet att disponera förbundets kreditkort för inköp. När Länsstyrelsen tog över insatsen försvann denna tydlighet och det var enligt gruppens frivilliga otydligt om inköp kunde genomgöras och hur inköpen skulle administreras. Efter insatsen uppstod problematik när ersättning skulle betalas ut till gruppens frivilliga och de spontana frivilliga. Oklarheten grundade sig i vem som skulle sköta administrationen, vem som skulle betala ut ersättningen samt vilket avtal som gällde. Slutligen betalades ersättning ut från Västerås stad enligt tidigare ersättningsvillkor och gruppen fick denna gång OB (vilket inte ingår i nuvarande avtal). Staden sammanställde sedan den totala löneutbetalningen och fakturerade MSB via Länsstyrelsen Västmanland. Resurser/tilldelning av resurser Gruppen anser att de resurser som fanns tillgängliga räckte väl. Detta tack vare den sponsring från företag och privatpersoner som skedde. Även försvarsmakten bidrog med ett stort tält vilket bidrog till en bättre arbetsplats. De system som Västerås FRG hade tillgång till, Rakel och Crisis Commander, användes flitigt. Rakel slutade dock att användas några dagar in i insatsen då andra aktörer hade större behov av dessa. Det initiala problemet med Rakel var att det inte gick att tilldela FRG rätt talgrupper. Trots att räddningschef i beredskap skrev intyg på att FRG skulle ha tillgång till två av MBR:s talgrupper kunde ingen aktör lösa detta. Spontanfrivilliga/ e-spontanfrivilliga Betydelsen av hur viktiga spontanfrivilliga är blev tydlig. Vi klarar oss inte utan samhällets hjälp. Lärdomen är hur viktigt det är att bemöta frivilliga väl även om de inte behövs för till fället. För detta ändamål hänvisade vi alla frivilliga till att registrera sig på listor som tillhandahölls av Sala kommun. När det fanns avsaknad av en viss kompetens tog vi in frivilliga som passade in på profilen. Exempelvis saknade vi kunskap om livsmedelshantering (värmekedjor mm), och då tog vi in frivilliga (oftast från privata företag) som bistod med kylmöjligheter/värmemöjligheter och instruerade i hantering av livsmedel. Med det digitala samhället som vi lever i idag får vi inte bortse ifrån kraften från sociala medier. Detta gör att alla kan hjälpa till som har tillgång till internet. Genom att finnas tillgänglig i sociala medier kan man som FRG ta till vara denna kraft, vilket vi också gjorde. Exempelvis som tidigare beskrevs att vi efterfrågade olika gåvor för att täcka vårt behov. Arbetsmiljö och säkerhet Även om de frivilliga inte arbetade direkt med släckningsarbetet var arbetsmiljön riskfylld utifrån ett flertal perspektiv. Genom den fysiska arbetsmiljön fanns det exempelvis en riskbild för dem som körde transporter. Det fanns risk att möta tung trafik som körde snabbt på smala vägar. Det var även riskfyllt för de FRG-medlemmar som var parkeringsvakter och vägvakter. Många frivilliga beskrev att röken från branden irriterade ögon och andningsvägar, något som resulterade i att de frivilliga fick andningsmasker. Den psykosociala arbetsmiljön var även den ansträngd och under vissa perioder stress, något som dock är helt naturligt vid insatser av denna storlek. I en sådan miljö finns även en risk för irritationer och konflikter, något som våra frivilliga dock menar inte fanns i större utsträckning. Det beskrivs i stället en bra laganda och en glädje i arbetet. På andra håll rapporterades om något som liknade vuxenmobbing och att frivilliga blev illa bemötta av personal på plats. 10 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

11 FRG lärde sig hur viktigt det är med att reda ut arbetsmiljöansvaret. Slutsatsen är att detta ansvar var delat av Västerås stad och MBR fram till den 5 augusti. Från den 5 augusti ansvarade Länsstyrelsen för FRG:s arbetsmiljö. Största ansvaret har ledare och ansvariga på plats som ska säkerställa en trygg arbetsmiljö. Rekvirering av andra grupper Under skogsbranden tog FRG Västerås direktkontakt med ansvarig för FRG Arboga och genom Civilförsvarsförbundet fick gruppen kontakt med FRG:er i Dalarna. Eftersom FRG är en kommunresurs bör utlarmningen anses som felaktig. Kontakterna och utlarmningen av andra grupper borde i början av insatsen ha förmedlats genom Västerås stads ansvariga personal. Från det att Länsstyrelsen tog över ansvaret för insatsen borde utlarmningen av andra grupper inte ha skett genom Civilförsvarsförbundet eller andra grupper utan genom en stabsfunktion mot respektive ansvarig användare. Efter insatsen Avlastande samtal Ungefär en vecka efter avslutad insats hölls ett första avlastande samtal med gruppen. Samtalet leddes av en medlem i gruppen som har lång tidigare erfarenhet av krisstöd. Gruppsamtalet var nödvändigt i syfte att säkerställa medlemmarnas psykiska välmående, och även för att identifiera behov och informera om att mer professionellt stöd finns om så är nödvändigt. Under samtalet genomfördes även en utvärdering där gruppens medlemmar fick diskutera vissa frågor. Totalt genomfördes två avlastande samtal och en gemensam utflykt. Avtackning I början av 2015 genomförde FRG Västerås en gemensam träff med gruppen för att blicka tillbaka på branden och tacka alla medlemmar. Samtidigt delades det ut intyg och minnesmedalj till alla deltagare. Återställning Under insatsen fick gruppen en stor mängd sponsrad utrustning som till viss del skänktes bort i efterhand, men den utrustning som anses komma till nytta har behållits av gruppen. Under nästan 5 månader bedrevs ingen verksamhet inom övning och utbildning för gruppen, detta för att ansvariga var fullt upptagna med administration kring efterarbete men även för att vila och hämta kraft. Det finns ett stort intresse från kommuner, länsstyrelser, myndigheter och andra organisationer att komma och föreläsa för dem om branden och FRG:s erfarenheter. Fortfarande 2015 får gruppen förfrågningar om att hålla i föreläsningar. Gruppens bedömning är att detta kommer att fortsätta under överskådlig tid framöver, något som anses viktigt då gruppen vill sprida lärdomar och erfarenheter. UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

12 Slutsatser och rekommendationer till förbättringar Kunskap och förbättringar Livsmedel FRG bör säkerställa kunskap inom livsmedelshantering. FRG:s största uppgift var att hantera livsmedel vilket ställer stora krav på så väl kunskap som kvalitet och hantering. Allmänheten och spontanfrivilliga kunde dock bistå med denna kompetens. Redan 2015 planerar Västerås FRG i samarbete med Västerås stad att genomföra utbildningsinsatser inom detta område. Koordinater Under insatsen arbetade FRG med koordinater och olika former av koordinatsystem. Allt eftersom löstes de problem som uppkom men gruppens erfarenhet är att gruppen bör förbättra sin förmåga att hantera kartor och koordinatsystem. Medlemmarna måste snabbt kunna hitta till platser utan hjälp av GPS. Ledningsförmåga Stabs- och ledningsmetodik fyller ett viktigt behov vid denna storlek av insats. Efter insatsen har ansvariga och ledare genomgått en kvalificerad utbildning just inom området för att reparera kunskapsluckan. Stabs- och informationsstöd Även stabs- och informationsstöd, vilket blev en av FRG större uppgifter, försvårades av att kompetensen saknades som i gruppen. En utbildning som idag finns att tillgå via Svenska lottakåren och FRG bör därför uppmana medlemmar att söka utbildningen. Media Under insatsen visade sig hur stort intresset var från media att intervjua FRG och de frivilliga. FRG bör därför säkerställa att personer är utbildade i att hantera media. Intern information Vid framtida insatser bör en person vara ansvarig för att informera FRG om insatsen, med fokus på händelseförloppet och vad vår egen organisation arbetar med. Därför bör FRG utbildas inom informationshantering och källkritik. Arbetsmiljö FRG bör sträva efter att alltid utse en säkerhetsansvarig på plats, som i samverkan med uppdragsgivaren fokuserar på fysisk och psykisk arbetsmiljö. Ersättning Det är av yttersta vikt att frivilliga snabbt får sin ekonomiska ersättning efter avslutat uppdrag, något som inte gick vägen. Idag finns nu upparbetade rutiner hos Västerås stads lönecenter samt en skriftlig rutin skapad av FRG för att säkerställa att utbetalningsprocessen blir mer effektiv. I första hand ska kommunen alltid betala ut ersättning och sedan fakturera even tuell andreparts uppdragsgivare. Förslag till utveckling av FRG-konceptet Roller och strukturer Det är viktigt att skapa förståelse för roller och strukturer som gör det möjligt att skala upp. Avnämarna bör exempelvis utse personer i respektive län som kan agera läns-frgansvarig och läns-frg-ledare och leda flertalet grupper samt vara kontakt inför en större FRG-insats. Deras mandat bör även tydliggöras i en överenskommelse mellan avnämarna inom respektive län. Befattningar Det måste finnas en standardisering kring FRG-befattningar i Sverige. Under insatsen vid skogsbranden förekom västar med FRG-chef. Oklarheter bidrar endast till att försvåra ledningsarbetet. Att vara ut bildad FRG-ansvarig eller FRGledare innebär inte att man alltid är det, när flera FRG arbetar tillsammans. Ett problem som uppstod var just att detta skedde i Ramnäs, vilket gjorde det väldigt svårt att hitta de riktiga ledarna/ ansvariga för insatsen. De befattningar som finns inom FRG bedöms kunna användas på en högre nivå men förståelse och kunskap för detta saknas idag. Därför bör befattningssystemet inom FRG-konceptet anpassas i syfte att skapa förutsättning för avnämare eller nationell, regional aktör att genomföra rekvirering av flera FRG:er. FRG bör få tillgång till informationssystemet WIS, dels för att kunna logga själv vid en insats, och dels för att kunna ta del av andra organisationers information och logga åt andra organisationer. 12 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

13 MSB-utbildning Vi rekommenderar att det ska finnas en specifik stabs- och ledningskurs för FRG-ledare och FRG-ansvariga som bygger på MSB:s projekt Ledning och samverkan. Problemet idag är att grupper genomför egna lednings- och stabsutbildningar som tyvärr inte går ihop med den metodik som MSB och länsstyrelser implementerar, vilket försvårar samverkan. Nationell TIB för FRG Att på lång sikt införa en nationellt FRG-TIB (Tjänsteman i beredskap) eller liknande hos MSB. Funktionen bör således kunna bistå med samband till frivilliga försvarsorganisationer och frivilliga resurser men också kunna bistå med samband till expertis och kunnig person vid krishändelser. Funktionen bör även kunna genomföra rekvirering av avnämares FRGresurser. Funktionen bör också ha förmåga och mandat att vid behovs kontakta avnämare för rekvirering av FRG-resurser. FRG webbplats Nationellt föreslås att det ska finnas en egen FRG-webbplats som alla frivilliga försvarsorganisationer står bakom och ansvarar för. Webbplatsen ska möjliggöra informationsspridning om FRG-relaterad verksamhet såsom incidenter och utbildning. Vidare bör webbplatsen också främja e-baserat erfarenhetsutbyte mellan FRG:er. Utbildning som FRG medlemmar kan söka hos de frivilliga försvarsorganisationerna bör även presenteras. Dessutom bör ett gemensamt ansökningssystem skapas i syfte att underlätta ansökningsprocessen. 30-minutersmetoden En del i FRG grundutbildning är 30-minutersmetoden, vilken bör ses över. Verkligheten visar helt andra typer av flöden än de som 30-minutersmetoden baseras på. Exempel på nya flöden är gåvor, e-spontanfrivilliga och informationsbehov. Större delen av koordineringen av spontanfrivilliga skedde över internet eller via telefon. Av de frivilliga som ville hjälpa FRG var det endast ett fåtal som hade rätt kunskap kopplat till behov. 30-minutersmetoden föreslås utvecklas med fortsättning- och påbyggnadskurser i syfte att skapa en starkare och flexiblare förmåga hos FRG. Försäkring- och ersättning Det bör finnas bättre stöd och information centralt för frågor kring försäkring och ersättning. Även om kommunen i slutänden bestämmer bör det finnas förslag till olika typer av standard. Inte minst kring ersättning. FRG:er bör följa aktuellt RIB-avtal 3. Dessutom bör Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med Frivilliga Försvarsorganisationernas Samarbetskommitté (FOS) och MSB utreda frågan i syfte att likrikta avtalen och ersättningarna samt skapa förutsättningar för större FRG-insatser. Nätverk och erfarenhetsutbyte För att främja samverkan över länsgränser och utveckla FRG nationellt rekommenderar vi att FOS med SKL och MSB skapar ett nationellt forum/ nätverk för FRG där varje län representeras av 3-4 FRG-ansvariga utsedda i samråd mellan ett läns avnämare. FRG:s uppbyggnad bör utgå från de tre nivåerna: lokal, regional och nationell, men konceptet bör även fortsättningsvis vara ämnat för kommuner. Att ha detta tankesätt kan komma att underlätta större insatser. Rakel Fler och fler grupper börjar få tillgång till Rakel. FRG bör få egna regionala talgrupper, vilket är något som Länsstyrelsen i varje län bör se över och MSB beaktar i de nationella riktlinjerna för Rakel. WIS FRG bör få tillgång till informationssystemet WIS, dels för att kunna logga själv vid en insats, och dels för att kunna ta del av andra organisationers information och logga åt andra organisationer. 3) Kollektivavtal för räddningstjänstpersonal i Beredskap RiB UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

14 Bilaga FRG 3-5 augusti MBR Andra aktörer Polisen Kommuner Andra räddningstjänster Försvarsmakten FRG Västerås FRG Arboga Sala kommun Sala-Heby Västerås kommun Södra Dalarna FRG Surahammar Norberg kommun Surahammars kommun Fagersta kommun 14 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

15 FRG 5-11 augusti Övriga aktörer Stab Räddningsledare Försvarsmakten Polisen Landshövding FRG Stabschef FRG Västmanland FRG Dalarna Ledning FRG Västerås FRG Arboga FRG Surahammar FRG:er från Dalarna FRG:er från Stockholm Evakuering Info Logistik Krishantering på kort- och lång sikt FRG augusti Landshövding Övriga aktörer Räddningsledare Försvarsmakten Polisen MSB Stabschef Planering Ledningsstöd FRG Info Personal Insats Logistik FRG Västmanland FRG Dalarna, Örebro-Värmland FRG Västerås FRG:er från Dalarna FRG Arboga FRG:er från Örebro och Värmland FRG Surahammar UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

16 Västerås stad Trygghets- och säkerhetsenheten Västerås Kontaktcenter: Produktion: Västerås stad Konsult och Service

Skogsbranden i Västmanland 2014, när katastrofen blev ett faktum vers.4 Torsdagen den 31 juli 2014 startar branden som ska komma att bli en av de största i Sverige, i modern tid. Den har sin början i ett

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser,

Läs mer

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden Kurskatalog 2015 Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Datum: 24 april 2015 (09.00 16.00) Sista anmälningsdag: 27 mars 2015 Plats: Länsstyrelsen i Uppsala län, Hamnesplanaden 3 Regional samverkanskurs

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Bil 3 Ledningsplan vid extraordinär händelse. Befattningskort avseende hanterandet av extraordinär händelse. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-17.

Bil 3 Ledningsplan vid extraordinär händelse. Befattningskort avseende hanterandet av extraordinär händelse. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-17. Bil 3 Ledningsplan vid extraordinär händelse Befattningskort avseende hanterandet av extraordinär händelse. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-17. Befattningskort Kommundirektör, Din roll är att leda

Läs mer

Erfarenheter från rollen som biträdande operativ chef vid skogsbranden i Västmanland sommaren 2014

Erfarenheter från rollen som biträdande operativ chef vid skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 Erfarenheter från rollen som biträdande operativ chef vid skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 En sammanställning av de sju biträdande operativa chefernas personliga erfarenheter i samarbete med Kunskapsplattform

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland 2014 EN DOKUMENTATION UTGIVEN AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN

Skogsbranden i Västmanland 2014 EN DOKUMENTATION UTGIVEN AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN Skogsbranden i Västmanland 2014 EN DOKUMENTATION UTGIVEN AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN Svedjenäva är en växt vars frön behöver stark värme för att gro. En kort tid efter skogsbranden gick det att

Läs mer

FRG NORR REGIONAL ÖVNING 2014-11-29 RAPPORT FRÅN ÖVNINGEN OCH INTERVJUER MED MEDVERKANDE

FRG NORR REGIONAL ÖVNING 2014-11-29 RAPPORT FRÅN ÖVNINGEN OCH INTERVJUER MED MEDVERKANDE FRG NORR REGIONAL ÖVNING 2014-11-29 RAPPORT FRÅN ÖVNINGEN OCH INTERVJUER MED MEDVERKANDE Bild- och textdokumentation av Patrik Vuorio, VolunteerPower Sweden RAPPORT FRÅN ÖVNING 2014-11-29 ALLMÄNT OM ÖVNINGEN

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

Sala kommun Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Daniel Sandberg

Sala kommun Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Daniel Sandberg FHS 640/2014 Sala kommun Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Daniel Sandberg Titel: Sala kommun. Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014. Författare:

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB

Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB 2011-12-22 1 (10) Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB 2 (10) Bakgrund Sveriges Civilförsvarsförbund ansvarar för utbildning, och tillsammans med övriga

Läs mer

Norbergs kommun Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Viktoria Asp

Norbergs kommun Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Viktoria Asp FHS 640/2014 Norbergs kommun Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Viktoria Asp Titel: Norbergs kommun. Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014.

Läs mer

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar

Läs mer

Surahammars kommun Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Erik Schyberg

Surahammars kommun Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Erik Schyberg FHS 640/2014 Surahammars kommun Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Erik Schyberg Titel: Surahammars kommun. Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland

Läs mer

Fallstudie Branden i Västmanlands län. - utvärdering av livsmedelsförsörjningen

Fallstudie Branden i Västmanlands län. - utvärdering av livsmedelsförsörjningen Fallstudie Branden i Västmanlands län - utvärdering av livsmedelsförsörjningen Innehåll Introduktion...2 Syfte och mål...2 Frågeställning...2 Material...2 Livsmedelsförsörjningen under krisen...3 Livsmedelsförsörjning

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län samhällsskydd och beredskap Exempel Kalmar län 1 (5) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län Notera: Detta dokument kan användas som

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt

Läs mer

Att åstadkomma INRIKTNING & SAMORDNING

Att åstadkomma INRIKTNING & SAMORDNING Att åstadkomma INRIKTNING & SAMORDNING Att åstadkomma INRIKTNING & SAMORDNING 7 analyser utifrån hanteringen av skogsbranden i Västmanland 2014 Redaktion: Christian Uhr Avdelningen för riskhantering och

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020 kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap 2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB Kommunikationsplan För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige: 2007-12-19, 317 Adress: Finspångs kommun

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av kommunstyrelsen 2006-06-26 1 1. Allmänt POSOM är en ledningsfunktion för ledning

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Lars-Göran Bengtsson. Verksamhetsledare Insatschef i Beredskap/Yttre befäl.

Lars-Göran Bengtsson. Verksamhetsledare Insatschef i Beredskap/Yttre befäl. Lars-Göran Bengtsson. Verksamhetsledare Insatschef i Beredskap/Yttre befäl. Ansvarig för Ringhalsberedskapens indikeringsverksamhet inom Rväst. lars-goran.bengtsson@rvast.se Räddningstjänsten Väst Ett

Läs mer

Vardagssamverkan Blåljus

Vardagssamverkan Blåljus U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Larmcentral Kalmar kommun

Larmcentral Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gert Friberg 2013-08-19 SFN 2012/0227 0480-45 75 21 Servicenämnden Larmcentral Kalmar kommun Förslag till beslut Brandkåren har utrett den kommunala

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB)

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB) Arbetsbeskrivning för Skåne Nordvästs Kommunikatör i Beredskap (KiB) 0 Detta dokument utgör slutrapport på projektet Kriskommunikation Skåne Nordväst. Dokumentet utgör ett förslag på beredskapsorganisation

Läs mer

Frivilliga Radioorganisationen. Uppdrag inom samhällets krisberedskap

Frivilliga Radioorganisationen. Uppdrag inom samhällets krisberedskap Frivilliga Radioorganisationen Uppdrag inom samhällets krisberedskap Uppdrag i samhällets krisberedskap NSE, Nationella Sambandsenheter MOLOS, Mobilt Lednings- och Sambandsstöd Trafikverket Lokala avtal

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN

INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN 03-2014 Ålands Brand och Räddningsförbund MEDLEMSINFO God Jul & Gott Nytt År! INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN Hej alla kårer! Glad december på er! I årets sista Medlemsinfo får ni bl.a. ta del av en intressant

Läs mer

Om nyhetsbrevet. Innehållsförteckning

Om nyhetsbrevet. Innehållsförteckning Nytt från Civilförsvarsförbundet Sverige #5 (utgivningsdag fredag 14 november 2014) Kontaktuppgifter: E-post red@civil.se eller Box 2034, 169 02 Solna Om nyhetsbrevet När du anmäler dig till nyhetsbrevet

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 20 (28) 146 REVIDERAD INFORMATIONSPLAN VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Dnr: LKS 2015-429 En informationsplan vid extraordinära händelser är

Läs mer

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2011 Civilförsvarsförbundet Gävleborg Verksamhetsplan 2011 Vision Säkerhetsmedvetna människor som genom sitt agerande tryggar såväl individen som samhället. 1 Utbildning och information MÅL Minst 2% av Gävleborgs

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

Krisledningsorganisation 2013. Luleå kommun

Krisledningsorganisation 2013. Luleå kommun Krisledningsorganisation 2013 Luleå kommun Innehåll Sammanfattningsvis föreslås följande 4 Bakgrund 4 Ny organisation 2013 4 Krisledningsorganisation - allmänt 4 Krisledningsnämnd 5 Krisledningsstab 5

Läs mer

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2011 Civilförsvarsförbundet Dalarna Verksamhetsplan 2011 Vision Säkerhetsmedvetna människor som genom sitt agerande tryggar såväl individen som samhället. 1 Utbildning och information MÅL Minst 2% av Dalarnas

Läs mer

Svenska Brukshundklubben. Räddningshund

Svenska Brukshundklubben. Räddningshund Svenska Brukshundklubben Räddningshund Tjänstehundsverksamhet Brukshundklubben är en frivillig försvarsorganisation med uppdrag att rekrytera och utbilda hundar och personal till Myndigheten för Samhällsskydd

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Fejmån våren 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-26.

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Civilförsvarsförbundets

Civilförsvarsförbundets för Civilförsvarsförbundets AKUTGRUPPER 2012-01-24 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 2 AKUTGRUPPSVERKSAMHET sid 3 Akutgruppernas beredskap Övriga uppgifter Tystnadslöfte ANSVARSFÖRDELNING inom ORGANISATIONEN

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN

KRISLEDNINGSPLAN FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN KRISLEDNINGSORGANISATIONEN GÄLLER FR.O.M. 2007-07-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Allmänt... 3 2 Övergripande målsättning för operativ krishantering - enligt kommunens plan för extraordinära

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I övning Telö 13 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en aktiv stadsnätsgrupp under projektledning

Läs mer

Förslag till beslut Förbundsledningen föreslår att direktionen fastställer tjänstemännens förslag om organisationsförändring inom ramen för VP2015.

Förslag till beslut Förbundsledningen föreslår att direktionen fastställer tjänstemännens förslag om organisationsförändring inom ramen för VP2015. TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Datum: Dnr: 740.2014.02164 063-148020 micael.lundmark@ostersund.se Direktionen för Jämtlands räddningstjänstförbund Organisationsförändring Förslag till beslut Förbundsledningen föreslår

Läs mer

Nytt från Civilförsvarsförbundet Sverige #2 (utgivningsdag onsdag 25 mars 2015) Kontaktuppgifter: E-post red@civil.se eller Box 2034, 169 02 Solna

Nytt från Civilförsvarsförbundet Sverige #2 (utgivningsdag onsdag 25 mars 2015) Kontaktuppgifter: E-post red@civil.se eller Box 2034, 169 02 Solna Nytt från Civilförsvarsförbundet Sverige #2 (utgivningsdag onsdag 25 mars 2015) Kontaktuppgifter: E-post red@civil.se eller Box 2034, 169 02 Solna Materialet i detta nyhetsbrev är skyddat av upphovsrättslagen

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens Arbetsutskott 2011-10-03. Kommunkontoret, Surahammar Måndagen den 3 oktober 2011, klockan 08.00 09.

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens Arbetsutskott 2011-10-03. Kommunkontoret, Surahammar Måndagen den 3 oktober 2011, klockan 08.00 09. Plats och tid Beslutande Kommunkontoret, Surahammar Måndagen den 3 oktober 2011, klockan 08.00 09.00 Britt-Inger Fröberg (S) ordförande Tobias Nordlander (S) Göran Strandlund (V) Övriga deltagande Frank

Läs mer

Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013

Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013 Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013 Civilförsvarsförbundet i Jönköpings län Innehållsförteckning Självskyddsutbildning sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 4 Energiinformation sid. 5 Medlemsvård,

Läs mer

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

STAB vad är det? En stab är aktörsintern vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - BRAND

OLYCKSUTREDNING - BRAND MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Datum UTREDNINGSRAPPORT 2010-06-10 Handläggare OLYCKSUTREDNING - BRAND TT Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dnr 2010/323-MBR-197

Läs mer

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Dialog om Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idéns upplägg Förslaget till ny idé om hälsosam vårdmiljö består av två delar. Den första delen är en inledning där följande finns med: Vårdförbundets

Läs mer

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015 tiilaga ~s 2015/36/1 Kriscentrum för Män SALA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Ink. 2015-01- O 2 Till Socialnämnden i Sala kommun Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män för verksamhetsår 2015

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support Verksamhetsplan - 2011 Syfte Vision Sjukhusstaben Sjukhusstaben skall på uppdrag av sjukhusdirektör,

Läs mer

Vardagssamverkan, del 2

Vardagssamverkan, del 2 UTVECKLING AV SAMVERKAN I SYFTE ATT ÖKA SAMORDNINGEN AV SAMHÄLLETS RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA OCH LINDRA STÖRNINGAR I SAMHÄLLET PROJEKT- DIREKTIV SID 1 (9) 2013-01-15 Vardagssamverkan, del 2 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer