lösning forskning & utveckling Forskning hittar Hittar hjärtfel Länet får toppmodernt OPERATIONSCENTRUM rädda liv gåtans med hjälp av video

Transkript

1 Hittar hjärtfel med hjälp av video En tidning från Landstinget Västernorrland Våren 2015 TEMA Länet får toppmodernt OPERATIONSCENTRUM forskning & utveckling Vården övar för att rädda liv Forskning hittar gåtans lösning

2 LEDARE NOTISER Ansvarig utgivare: Erika Jakobsson. Medarbetare i detta nummer: Anneli Egland, Anneli Jernberg, Ingrid Eldeklint, Christina Mattsson, Malin Nyman, Marléne Axemo Gode, Anders Forsén, Eva Coos Berglund, Pernilla Sandin, Emma Burridge (redaktör). Produktion: Kommunikationsavdelningen, Landstinget Västernorrland. Omslagsfoto: Håkan Nordström. Upplaga: Tryckeri: Danagård LiTHO Nästa nummer beräknas komma ut hösten Ställ en fråga eller lämna synpunkter till oss! Synpunkter på sjukvården kan du ge direkt till berörd verksamhet. Kontaktuppgifter hittar du på: Om din kontakt med vården inte blev som du tänkt dig kan du framföra dina synpunkter på flera sätt. Läs mer på: Fråga din politiker är en tjänst på landstingets webbplats där du kan ställa frågor till landstingets politiker: Liv & Hälsa finns också som taltidning. Kontakta lands tingets inläsningstjänst, telefon , e-post marie.vestman@lvn.se eller läs mer på: www. taltidningenvasternorrland.se Tillförordnad landstingsdirektör Inger Bergström Att utvecklas är en nödvändighet Landstinget Västernorrland står inför stora utmaningar de kommande åren, inte minst vad gäller det ekonomiska läget. Vid senaste fullmäktigemötet beslutades om den inriktning som ska gälla för de kommande åren i form av Landstingsplanen. Där presenterades och beslutades också den insatsplan som innehåller en kombination av åtgärder under och som ska säkra en hållbar ekonomi. TROTS DET EKONOMISKA LÄGET görs många goda insatser varje dag i landstingets olika verksamheter. I det här numret av Liv & Hälsa presenteras delar av landstingets framgångsrika arbete med forskning och utveckling, som på olika sätt bidrar till bra och säker vård för länets invånare. Den forskning som bedrivs lokalt, regionalt, nationellt och internationellt ger kontinuerligt nya insikter i att förbättra vården. Dessutom innebär den tekniska utvecklingen andra möjligheter än för bara några decennier sedan. TIDNINGEN VISAR OCKSÅ PÅ förbättringsarbeten och satsningar som genomförts samt ger några tips inför sommarens stundande semester. Trevlig läsning! Inger Bergström Har du inte tillgång till dator? För den som vill veta mer hänvisar vi i tidningen till sidor på webben. Har du inte tillgång till en dator med internet kan du använda en på något av länets bibliotek utan kostnad. Bibliotekets personal hjälper dig att komma igång. Du kan också vända dig till landstingets inläsningtjänst som läser in informationen på webbsidan till dig. Kontakta inläsningstjänst på Populärt med gratis hälsoundersökning Hjärt- kärlsjukdomar är den grupp sjukdomar som orsakar flest dödsfall i Sverige varje år. Landstinget bjuder in till riktade hälsoundersökningar med hälsosamtal för att ge invånare stöd att förändra sina levnadsvanor och för att fånga upp personer med hög risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdom. De senaste tre åren har invånare i länet nappat på erbjudandet. Du som i år fyller 40, 50, eller 60 år kommer att få en inbjudan till en gratis hälsoundersökning och hälsosamtal direkt hem i brevlådan. Vill du veta mer eller har frågor, kontakta din hälso-/vårdcentral. ETT STEG NÄRMARE LÄNSKLINIKER Under 2015 övergår specialistvården från att vara uppdelad i vårdområden till att bilda länskliniker. Det innebär att varje verksamhet inom en viss medicinsk specialitet samlas under en gemensam chef i länet. Just nu avslutas rekryteringsprocessen av de nya länsverksamhetscheferna. Vårdområdena omvandlas successivt till länskliniker i den takt som respektive länsverksamhetschef tillträder. Förhoppningen är att alla nya chefer ska vara på plats i höst. Det finns många fördelar med att bilda länskliniker, bland annat blir styrningen av vården mer effektiv och samarbetet mellan länets sjukhus underlättas. Med siktet inställt på regionbildning 2017 Landstinget har ansökt till regeringen om att överta det regionala utvecklingsansvaret. Regeringskansliet förbereder ett beslut om att Västernorrland ska få bilda region från 1 januari Genom att landstinget blir region flyttas rätten att besluta i viktiga regionala utvecklingsfrågor från länsstyrelsen till landstinget. Det kommer att innebära ett större samarbete mellan länets kommuner och landstinget för att utveckla Västernorrland. Förnya recept enkelt på nätet Behöver du förnya recept på läkemedel innan semestern? Om du inte behöver träffa läkare först gör du det lättast via 1177 Vårdguidens e-tjänster på 1177.se. För att förnya dina recept loggar du in med din e-legitimation på 1177.se, alternativt beställer du ett lösenord som skickas till din folkbokföringsadress. E-tjänsterna på 1177.se är öppna dygnet runt och du kan förnya recept och uföra andra vårdärenden när det passar dig. Om du inte har tillgång till en dator kan du ringa din hälso-/vårdcentral för att få hjälp. Mer än dubbelt så mycket ekologiskt från 2015 Ekologiska livsmedel är bättre för miljön. Landstingets nya livsmedelsavtal ökar andelen ekologiska livsmedel till fyrtio procent. Genom den nya upphandlingen kan andelen ekologiska matvaror på landstinget öka utan att kostnaden ökar. Under 2012 utgjorde andelen ekologiska livsmedel 5,5 procent av landstingets totala inköpskostnad av livsmedel. Målet med det nya livsmedelavtalet är att andelen ekologiskt ska öka till hela fyrtio procent. Den stora ökningen är möjlig genom att stora varugrupper som exempelvis köttfärs, mjölk, ägg och kaffe bara innehåller ekologiska produkter. 2 Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren

3 TEMA FORSKNING & UTVECKLING TEMA FORSKNING & UTVECKLING Landstinget Västernorrland arbetar aktivt för att utveckla hälsooch sjukvården. Forskningen har en central roll och tillsammans med den tekniska utvecklingen har den bidragit till att det idag finns helt andra möjligheter att undersöka och behandla den som blir sjuk. I det här temat presenteras ett axplock av all den forskning och utveckling som sker i landstinget. Hela teamet från barnkliniken inklusive Simones mamma (med röda håret). Hela simuleringen styrs från en avskiljd del av rummet. Här syns den avancerade bebisdockan som var barnklinikens nästa övningsfall. Forskning hittar lösning För de flesta kvinnor som drabbas av bäckensmärta, också kallat foglossning, under graviditeten går besvären över efter förlossningen. Men för 2 5 procent kvarstår problemen i flera år. Att ha värk i bäckenet i samband med graviditet är ofta sett som något en kvinna får stå ut med, Thomas Torstensson. på kvinnlig smärta Att flera år efter en graviditet fortfarande ha värk i bäcken och ländrygg är ett stort problem för många kvinnor. På Sundsvalls sjukhus har Thomas Torstensson, sjukgymnast, doktorerat i ämnet och är på god väg att hitta gåtans lösning. men det håller inte Thomas Torstensson med om. Vissa kvinnor har en helt handikappande smärta. Att kunna fungera i vardagen tycker jag är en rimlig önskan för en i övrigt frisk och ung kvinna. Viktigt med träning I Thomas Torstenssons forskning har en grupp gravida med svår bäckensmärta jämförts med gravida utan besvär. Genom att trycka på bestämda punkter inne i bäckenet kunde ett smärtmönster ritas upp. Torstensson kunde se att det fanns ett specifikt, gemensamt mönster för kvinnorna med kronisk bäckensmärta. Kvinnorna med bäcken- smärta delades sedan in i två grupper där den ena fick kortisonsprutor i bäckenet. Resultaten visade att de som fått kortison hade mindre ont och i högre grad kunde leva som vanligt. Här har vi bevisat att kvinnornas problem är verkliga. Kortison kan lindra smärtan och ger möjlighet till en fortsatt behandling med individuella träningsprogram för att bygga upp och stärka bäckenet, säger Thomas Torstensson. Det är träningen som är det viktiga och eftersom kortisoninjektioner kan ha biverkningar söker vi nu efter alternativ till den initiala smärtlindringen. Vägen vidare Thomas Torstensson är inte den enda på sin arbetsplats som forskar i ämnet. En studie har gjorts kring överrörlighet och bäckensmärtor och ryktet om deras specialistkunskaper har spridits över landet. Min dröm är att få skapa en mottagning och ta emot kvinnor med kvarstående bäckensmärta från hela landet, avslutar Thomas Torstensson. Graviditetsrelaterad bäckensmärta foglossning Förekommer globalt hos % av gravida kvinnor. 50 % är återställda inom tre månader efter förlossningen, 70 % är återställda inom sex månader efter förlossningen. 2-5 % har kvarstående besvär i mer än 2 år vilket gör det svårt att lyfta, bära tungt, ta hand om sina barn och motionera. Ett fåtal kvinnor drabbas av invalidiserande besvär. Teamet i centrum på KTC I sängen ligger Simone, 17 år. Hon har varit inlagd på intensivvårdsavdelningen i en vecka på grund av blodförgiftning och lunginflammation. Nu har hon fått komma till barnkliniken. Plötsligt får hon svårt att andas och blir snabbt sämre. Sköterskan larmar och doktorn springer in Det råder febril aktivitet i rummet. Simones oroliga mamma hanteras vant av personalen som samtidigt hjälper och undersöker Simone. Allt hade kunnat vara en vanlig dag på barnkliniken om det inte vore för att Simone är en docka och hela scenariot är en övning på KTC, kliniskt träningscentrum, på sjukhuset i Sundsvall. På KTC kan vårdpersonal och studenter bland annat träna på avancerade simuleringsdockor. Dockor som kan gråta, prata, andas, blöda och agera nästan som en levande patient, berättar Jeanette Vadell, sjuksköterska med specialfunktion på KTC i Sundsvall. Ansvar för patienten Vid simuleringsövningarna tränas det akuta omhändertagandet på en vårdavdelning med fokus på patientsäkerhet, arbetet i team och kommunikation. Läkaren har det medicinska ansvaret men hela teamet har lika stort ansvar för patienten. Det handlar inte om vem som har rätt utan om vad som är rätt. Det viktigaste för oss är att man tar tillvara och Övningar som räddar liv Utbildningar och praktiska övningar gör hälsooch sjukvårdspersonalen ännu mer samspelta och säkra i sitt agerande i olika vårdsituationer. ser resurserna i teamet. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har lika stort ansvar och de sitter alla inne med viktig kunskap och information. Vid övningarna blir det tydligt hur viktigt det är att alla delar med sig av kunskapen och säger den högt i rummet, berättar Kicki Wallgren, sjuksköterska med specialfunktion på KTC i Sundsvall. Film ger självinsikt I en akut medicinsk situation blir stresspåslaget stort. Genom att träna och hitta strukturer för rapportering och prioriteringar blir teamet säkrare och i och med det även patienten. Vi filmar varje simulering och tittar på det med teamet efter övningen. Det är ett effektivt sätt att hitta det som gick bra, det som kunnat gå bättre och det ger självinsikt. Simuleringen Kicki Wallgren och Jeanette Vadell. ger en bra bild av hur vi agerar i stressiga situationer där det är viktigt att teamet hjälper varandra, avslutar Jeanette Vadell. Kliniskt träningscentrum (KTC) som finns på alla tre sjukhusen i länet anordnar utbildningar och övningar utifrån olika medicinska scenarion för landstingets personal. Med hjälp av utrustning som används i vården arrangeras realistiska övningar som i skarpt läge kan rädda liv. 4 Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren

4 TEMA FORSKNING & UTVECKLING TEMA FORSKNING & UTVECKLING Uppföljning minskar depression Forskning ska ge attraktiv arbetsmiljö Kunskaps- och kom Cecilia Kjellberg Olofsson, barnkardiolog, undersöker ett barns hjärta med ultraljud. Videoteknik hjälper barn med hjärtfel Varje år föds ungefär 30 barn i länet med olika typer av hjärtfel. Vissa har kanske ett ofarligt blåsljud medan andra kräver hjärtkirurgi. Som hjälp för att hitta och behandla de här barnen på bästa sätt finns Gertrud, barnhjärtnätverket för hjärtsjuka barn i landet. Ett litet barn kommer in till akutmottagningen med plötsliga problem med andningen. Barnet undersöks med ultraljud och efter videokonsultation med barnhjärtcentrum i Göteborg är barnet knappt tolv timmar senare på väg med ambulansflyg för hjärtoperation. Det är ett stort stöd att kunna resonera och få hjälp med bedömningen av patienter från kollegorna vid barnhjärtcentrum, säger Cecilia Kjellberg Olofsson, överläkare och barnkardiolog på barnkliniken i Sundsvall. Via Gertrud kan vi enkelt överföra bild och ljud och ge patienterna bästa möjliga förutsättningar till behandling. Knyter samman hjärtmottagningar Gertrud är ett videonätverk som knyter samman ett trettiotal barnhjärtmottagningar i hela landet. Gertrud möjliggör videosamtal med hög kvalitet så att läkare på olika sjukhus kan diskutera och diagnostisera patienter. Gertrud var en gåva till landstingen från Hjärt-Lungfonden år Systemet används inte bara för läkarkonsultationer. Föräldrar kan få träffa sitt barns läkare via video före operation och på så sätt slippa långa resor. Vi använder också systemet för nationella föreläsningar och lånar ut det till andra kliniker och yrkesgrupper som ska ha utbildningar, berättar Cecilia Kjellberg Olofsson. Gertrud-systemet i användning. FAKTA Gertrud * Gertrud är ett videonätverk som knyter ihop landets barnhjärtkliniker. Det ger läkarna möjlighet att dela kunskap och erfarenheter, ställa diagnoser och besluta om bästa behandling utan att barn eller läkare behöver resa. Systemet gör det möjligt att bland annat titta på och diskutera snabbrörliga ultraljudsbilder av barns hjärtan. Barnhjärtnätverket kostade 7,5 miljoner och hela kostnaden finansierades av de gåvor som Hjärt-Lungfonden samlade in under Alla barnhjärtans månad 2010 och FAKTA Hjärtbarn * Varje år föds barn i Sverige med hjärtfel. Det motsvarar ett av hundra nyfödda. Medfödda hjärtfel kan till exempel vara hål mellan hjärtats kamrar eller förmak, stopp i blodflödet för att hjärtklaffar saknas eller är förträngda, eller att lungpulsådern eller kroppspulsådern sitter på fel plats. På 1960-talet var överlevnaden cirka 60 procent, i dag överlever mer än 95 procent. * Fakta hämtad från Hjärt-Lungfonden, I Västernorrland finns Gertrud på sjukhusen i Sundsvall och Örnsköldsvik. I Sverige finns barnhjärtcentrum i Göteborg och Lund. De utför all hjärtkirurgi och övriga sjukhus i landet skickar sina hjärtbarn dit. För många kan vård på en intensivvårdsavdelning upplevas väldigt främmande, kanske rent av skrämmande med en miljö som består av mycket teknisk utrustning. På intensivvårdsavdelningen, IVA, på Sollefteå sjukhus arbetar personalen därför med att följa upp hur patienter mår efter att de lämnat avdelningen. Den som vårdas på IVA är svårt sjuk och minnesbilderna kan vara diffusa på grund av medicinering. Tiden hos oss är ofta ett oskrivet blad som resulterar i oro och ångest efter att patienten kommit hem, säger Berit Dahlberg, intensivvårdssjuksköterska. För att få hjälp att bearbeta sina intryck och få klarhet i vad som hänt erbjuds patienter, som legat fyra dygn eller längre på IVA på Sollefteå sjukhus, ett besök efter ett par månader till vad som kallas Post IVA-mottagning. De får då träffa personal och har möjlighet att ställa frågor om vården de fått och får också se den miljö de vårdats i. Patienten får berätta om sina upplevelser och kan få förklaring till ljud, synintryck, lukter och annat. Skriver dagbok Under den tid patienten har vårdats på IVA förs också en dagbok där personal och anhöriga kan skriva om vad som hänt, såväl patientens tillstånd och vård som iakttagelser om väder och vind eller sådant som intresserar den sjuke. Det kan exempelvis vara noteringar om matchresultat om det är en hockeyintresserad person, säger Berit Dahlberg. Eva Sköld. Dagboken får patienten med sig när det är dags att flytta till en annan vårdavdelning och tar sedan den med sig hem. Den som sedan väljer att besöka IVA efter hemgång kan utifrån anteckningarna ställa frågor om prover som tagits och den behandling de fått. Får träffas i lugn och ro Det var med hjälp av pengar som landstinget öronmärkt för satsningar på patientsäkerhet som IVA startade Post IVA-mottagningen och det nya sättet att arbeta har varit värdefullt för patienterna. För de patienter som väljer att besöka mottagningen är upplevelsen alltid mycket positiv. Hos oss får patienterna möjlighet att prata om sin tid på IVA i lugn och ro och få svar på alla sina frågor, säger sjuksköterskorna Berit Dahlberg, Caroline Radke och Eva Sköld som ansvarar för Post IVA-mottagningen i Sollefteå. FAKTA Patientsäkerhet För att förbättra kvaliteten och patientsäkerheten i vården finns pengar avsatta som landstingets verksamheter kan söka för att genomföra förbättringsarbeten avsattes 12 miljoner kronor till patientsäkerhetsarbete pågick 55 patientsäkerhetsprojekt inom Landstinget Västernorrland finns 10 miljoner kronor avsatta per år. petensutveckling är viktigt för både medarbetarnas och hälso- och sjukvårdens utveckling. Jonas Appelberg. Därför ska nu förutsättningarna för forskning, utbildning och utveckling inom Primärvården undersökas. Kan en satsning på forskning, utveckling och utbildning inom Primärvården skapa en bättre och mer attraktiv arbetsmiljö för personalen? Kan en sådan satsning också bidra till att ytterligare öka kvalitén på vården? Det ska landstinget nu undersöka efter ett initiativ från Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden (FTPN). Arbetet inleds med en enkätundersökning för att undersöka hur de anställda inom Primärvården ser på kompetens- och utvecklingsbehoven framöver. Genom ökad kunskap om medarbetarnas syn på forskning, utveckling och utbildning hoppas vi kunna skapa bättre förutsättningar för dessa områden som en del i det ordinarie arbetet, säger Jonas Appelberg, forsknings- och utvecklingschef. Medicinska bibliotek på länets sjukhus Landstinget har medicinska bibliotek på de tre sjukhusen i länet. Dit kan anställda vända sig för att få hjälp och stöd när de vill fördjupa sig inom något område, till exempel när de studerar eller forskar. Även du som patient kan vända dig till de medicinska biblioteken för att få hjälp att hitta kvalitetssäkrad information om till exempel en specifik diagnos. 6 Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren

5 Unik samverkan underlättar för patient Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Härnösand har inlett öppet hus-verksamhet i samverkan med Härnösands kommun. Patienterna är nu mer delaktiga i sina egna behandlingar. Varje torsdag eftermiddag finns personal från psykiatriska mottagningen på Träffpunkt Tunnelplan där socialförvaltningen i Härnösand sedan tidigare erbjuder social samvaro och möjlighet till olika aktiviteter. Samarbetet är främst inriktat mot psykospatienter som annars kommer till psykmottagningen för att få sin medicin. Det handlar om att sätta patienten i fokus. Patienten behöver Om du kommer in som ryggpatient får du träffa en sjukgymnast som går igenom din sjukdomshistoria och undersöker dig. Tidigare gjorde alltid en läkare den inledande undersökningen, säger ryggkirurg Björn Knutsson. Inom två veckor efter besöket träffas sjukgymnast, läkare och sekreterare inte gå till två ställen utan vi från psykiatrin kommer till dem och delar ut medicin, säger Kenneth Bylund, psykiatrisjuksköterska. En trygg mötesplats Förutom medicineringen pratar vårdpersonalen med patienterna om andra hälsorelaterade ämnen, till exempel kost, motion, stress och motivation. Det organiseras också olika aktiviteter som gemensamma promenader, matlagning och liknande. Aktiviteterna utformas för att vara attraktiva och ge så mycket trygghet som möjligt. Det blir ett tillfälle för patienten att få sin injektion, hämta sin dosett och byta några ord med sjuksköterskan om medicinfrågor, men också att ta en kopp kaffe, möta Bättre och snabbare vård för ryggpatienter Det började som ett projekt 2014 men nu är den ryggkirurgiska mottagningen på Sundsvalls sjukhus en permanent verksamhet. Det nya arbetssättet leder till kortare vårdköer, nöjdare patienter och minskade kostnader. för att diskutera patientens sjukdomshistoria, röntgenbilder och vad undersökningen visade. Finns det behov av operation så kallas patienten för återbesök till en ryggkirurg. Kortare väntetid Det nya arbetssättet innebär att majoriteten av alla nybesök klaras av inom vårdgarantin med befintliga resurser och i de flesta fall är väntetiden kortare jämfört med tidigare. Genom att frigöra läkarresurser har även väntetiden för ett återbesök minskat. Det nya arbetssättet bidrar också till ökad patientsäkerhet och minskade kostnader. Yngve Frej Forsberg målar ofta i akvarell, olja eller tusch på Träffpunkt Tunnelplan. andra i samma situation samt få utbildning och en större delaktighet i sin behandling. På det här sättet kan vi följa patienterna på ett helt annat vis, säger Ulf Öhman, psykiatrisjuksköterska. Ett mål med öppet hus-verksamheten är att förebygga återinsjuknande och därmed att färre läggs in i så kallad heldygnsvård. Ett annat viktigt mål är att patienten genom ökad delaktighet och kunskap ska uppleva en ökad livskvalitet och bättre tillfredsställelse med läkemedelsbehandlingen. Sjukgymnast Johanna Adolphson undersöker en ryggpatient. FAKTA Ryggkliniken Den direkta kostnaden för ett nybesök halverades nästan under Antalet läkarbesök för att handlägga 71 ryggpatienter (2014) minskade från 99 till 30 besök. Patienten får alltid återkoppling efter sitt besök via brev eller telefon. För att förbereda inför byggprojektet har vi byggt en modell av en kommande operationssal i naturlig storlek, berättar Jonas Rudenstam. I den miljön utvecklar vi tillsammans idéer för att få till bästa möjliga arbetsmiljö, teknik och arbetsflöden. Länet får toppmodernt operationscentrum I höst påbörjas byggnationen av ett nytt operationscentrum på Sundsvalls sjukhus. Investeringen på 380 miljoner kronor är den största sedan sjukhuset byggdes på 70-talet. Under hösten 2015 påbörjas byggnationen av det drygt kvadratmeter stora operationscentrumet på Sundsvalls sjukhus. De befintliga operationssalarna kommer att byggas om samtidigt som lokalerna byggs ut med kvadratmeter. Operationssalarna på Sundsvalls sjukhus är 40 år gamla och fungerar inte längre tillräckligt bra med de krav på arbetsmiljö och patientsäkerhet som finns idag, säger Jonas Rudenstam, verksamhetschef vid operationscentrum i Sundsvall. Vi måste anpassa oss till teknik som finns idag och i framtiden. Byggs i etapper För att erbjuda patienterna bra och säker vård kommer operationsverksamheten att kunna fortsätta under byggtiden. Det kommer att vara minst sju operationssalar igång samtidigt under byggtiden, jämfört med de tolv som idag används. Vi kommer att bygga det nya centrumet i etapper och börjar med den nya tillbyggnaden. När den är klar flyttar vi operationsverksamheten dit och bygger successivt om de nuvarande lokalerna, säger Hans Axelsson, fastighetschef vid Landstingsfastigheter. Smartare arbetsflöde Totalt blir det fjorton operationssalar. En av dem planeras att bli en så kallad hybridsal. Den blir en kombination av både operationssal och högteknologisk röntgenutrustning. Vi ser en markant ökning av dagkirurgin där patienterna går hem samma dag som ingreppet, säger Jonas Rudenstam. Med nya ändamålsenliga lokaler kan vi möta upp det växande behovet. Det är inte bara operationsavdelningen som berörs. Även sterilcentral och godsmottagning får nya eller uppdaterade lokaler. När hela projektet står klart 2018 kommer vi att ha en toppmodern miljö med ett smart arbetsflöde, avslutar Jonas Rudenstam. Sedan tidigare har ett par av operationssalarna i Sollefteå renoverats. En förstudie till nya operationssalar påbörjas nu även i Örnsköldsvik. Sommartider på BB För att du som blivande förälder ska få en trygg och säker förlossning samarbetar Sollefteås, Sundsvalls och Örnsköldsviks BB/ förlossningar kring öppethållandet i sommar. Örnsköldsvik Örnsköldsvik BB/förlossning har sommarstängt från och med måndagen den 15 juni klockan fram till måndagen den 13 juli klockan Blivande föräldrar är då välkomna till Sollefteå respektive Sundsvall. Sollefteå Sollefteå BB/förlossning har sommarstängt från och med måndagen den 13 juli klockan fram till måndagen den 10 augusti klockan Blivande föräldrar är då välkomna till Örnsköldsvik respektive Sundsvall. Sundsvall Sundsvalls BB/förlossning har öppet under hela sommaren. Läs mer om sommarens service och öppettider på sommarservice2015 eller ring din vårdmottagning och fråga, Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren

6 Snabbare och bättre rehabilitering på Hälsocentralen Kramfors Hjärtsjukvården stärks i länet Patienter med hjärtinfarkt eller instabil kranskärlssjukdom har nu möjlighet att få PCI, ballongvidgning av hjärtats kranskärl, alla dagar dygnet runt. För att få ett snabbare och bättre omhändertagande av patienter med rehabiliteringsbehov startades projektet Rondellen. Projektet blev så betydelsefullt för både personal och patienter som behöver stöd att arbetssättet gjordes permanent vid årsskiftet. På Hälsocentralen Kramfors såg man brister i hur patienter med rehabiliteringsbehov stöttades. Samarbetet mellan olika aktörer som hälsocentral, försäkringskassa och arbetsförmedling var minimal och väntetiden för handläggning av ärenden allt för lång. Man såg behovet av ett nytt sätt att arbeta. Arbetar i team Det nya arbetssättet innebär att en personalhandläggare från försäkringskassan har sin arbetsplats på hälsocentralen tre till fem dagar i veckan och tar emot de sjukskrivna där. Personalen på hälsocentralen har organiserat sig i ett rehabiliteringsteam med en rehabkoordinator som samordnare och personal från olika yrkesgrupper; läkare, sjukgymnast, psykolog, kurator och arbetsterapeut. Samlat stöd för patienten Den sjukskrivne har sina stödfunktioner under samma tak och i ett nära samarbete, något som underlättar och ger en smidigare kontaktväg. Försäkringskassan och vårdgivare kan tala direkt med varandra om en patients situation och behov av stöd vilket underlättar rehabiliteringen och återgången till arbete. Men vi sitter aldrig och talar om en patient om det inte finns ett medgivande, säger Jenny Westerlund, personlig handläggare på Försäk- ringskassan. Som patient har man alltid rätt att säga ifrån. Värdefull samverkan Samverkan har inneburit att handläggningen för patienter med behov av rehabilitering förbättrats eftersom personalen har fått en bättre överblick över patientens behov. Det nya arbetssättet resulterar i en samsyn som är värdefull för patienten. Rehabteamet på Hälsocentralen Kramfors ser många positiva effekter av den samverkan som inleddes med Försäkringskassan för tre år sedan. Möjligheten att göra ballongvidgning av hjärtats kranskärl (PCI) i Sundsvall infördes redan 2008, men då bara på vardagar. Under helgerna har patienterna fått annan behandling och om den inte varit tillräckligt effektiv har de skickats till universitetssjukhuset i Umeå för PCI. Internationellt rekommenderad behandling Sedan i höstas görs nu ingreppet även på helger och patienterna får möjlighet till PCI dygnet runt alla dagar i veckan. Nu kan vi ge alla patienter i länet möjlighet till fullgod och internationellt rekommenderad behandling, oavsett vilken dag och tid på dygnet man blir sjuk, säger Per Blomström, sektionsöverläkare vid kardiologen på Sundsvalls sjukhus. Ökad trygghet Jens Jensen och Per Blomström. Ungefär 1200 röntgenundersökningar av kranskärl görs varje år på sjukhuset i Sundsvall och ungefär hälften av dem visar på behov av PCI. Tidigare skickades patienter som behövde PCI under helgerna till Umeå. De flesta ingreppen vi gör är planerade, men en till två patienter per helg behandlas akut. Nu behöver vi inte transportera svårt sjuka patienter vilket är en stor fördel, säger Jens Jensen, överläkare och PCI-operatör. FAKTA Koronarangiografi Koronarangiografi är en kontraströntgenundersökning av hjärtmuskelns egen blodförsörjning via kranskärlen, de så kallade koronarartärerna. Undersökningen utförs för att identifiera eventuella förträngningar och stopp i blodkärlet som kan behandlas med PCI, perkutan coronar intervention (även kallat ballongvidgning ). Om PCI bedöms lämplig utförs den i regel vid samma tillfälle som den diagnostiska koronarangiografin. Överläkare Jens Jensen utför med hjälp av en kollega en kranskärlsröntgen och PCI hos en tidigare hjärtopererad patient som återfått symtom. Specialiserad sjukvård hemma - oavsett var du bor autonomt liv med livskvalitet, betonar enhetschef Monasofi Wallinder. Vardag med livskvalitet Nu har jag ork över till annat, till exempel att ta en tur med elmoppen eller att baka. Det ger livskvalitet, avslutar Lars. FAKTA Hemsjukvård Kommunerna har ansvaret för hemsjukvården i länet. Det innebär att kommunens distriktssköterskor, arbetsterapeuter Det spelar ingen roll var i länet du bor eller hur otillgängligt ditt hus ligger. Landstingets medarbetare ger specialiserad sjukvård i hemmet till alla som behöver det. efter en cancersjukdom som numera är botad. För att slippa åka in till sjukhuset får han regelbundna besök och hjälp av landstingets SSIH-verksamhet, specialiserad sjukvård i hemmet. Planeringen kring varje patient är otroligt viktig. Det förs alltid en kom Sedan 14 år tillbaka bor Lars med sin fru Helena i en renoverad sommarstuga långt från sjukhuset. De försöker att leva som innan familjen drabbades av sjukdom och kan göra det i stor utsträckning eftersom Lars får hjälp med vården hemma. Tack vare SSIH behöver vi inte åka FAKTA SSIH i Västernorrland Specialiserad sjukvård i hemmet, SSIH, är en alternativ vårdform för patienter som annars skulle behöva sjukhusvård. Verksamheten finns i hela länet och består av läkare, och sjukgymnaster ansvarar för hälso- och sjukvård i hemmet för patienter inskrivna i hemsjukvården, planerade och mer tillfälliga hembesök, intyg om bostadsanpassning samt utprovning och ordination av hjälpmedel i hemmet. Patienten Lars som ska vårdas är multi- munikation kring till exempel patientens flera mil till närmaste sjukhus. Vården distriktssköterskor, specialistsjuk Landstinget ansvarar för sjuk och behöver hjälp med smärtlind smärtlindring och infusioner. Oavsett var kommer i stället hem till oss. Om jag sköterskor och sjuksköterskor läkarinsatser och vissa andra Lars och Helena. ring och sin kateter i ryggkanalen. Han sitter i rullstol och har ett amputerat ben du bor i vårt län har du rätt till likvärdig vård hemma och till ett självständigt, måste åka i väg långt är hela dagen förstörd, säger Lars. fördelade på länets kommuner. specialistinsatser i hemmet. 10 Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren

7 Finansiering och rådgivning för tillväxt i regionen De företag i Västernorrland som 2010 fick insatser från Almi har ökat sin omsättning med 36 procent och antalet anställda med 22 procent. Totalt ökade små och medelstora företag i länet under samma tid sin omsättning med 11 procent och antalet anställda med 7 procent. För att lyckas med en satsning behövs ofta mer än en stark vilja och en god affärsidé. Almi, som är landstingets näringslivsbolag, kan då stötta med såväl rådgivning som finansiering. Almi kompletterar banken och tar högre risk, på så sätt kan fler satsningar bli verklighet och fler nya företag startas. Ofta finns både Almi och bank med som långivare, säger Eva Högdahl, vd för Almi Företagspartner Mitt. Stöttar nystart och utveckling Almis kunder är ofta företag som står inför en ny fas i sin utveckling. Det kan handla om marknadssatsning, produktutveckling eller en investering i produktionsutrustning. En stor del av utlåningen går också till ägarskiften och nystart av företag. I vår del av landet där fastigheter i allmänhet är lågt värderade kan företagare ha svårt att låna pengar i Sedan 1 januari 2015 arbetar landstinget med att samordna länets besöksnäring. Besöksnäring handlar om den konsumtion som man gör utanför sin vanliga omgivning, till exempel när man åker på semester eller är på affärsresa. Branschen har en stark bank med fastigheten som säkerhet. Vi tittar inte på säkerheten på det sättet utan ser till återbetalningsförmågan på sikt, säger Eva Högdahl. Kunder i hela länet Det viktiga är att det finns ambition att växa och att företaget har förutsättningar att utvecklas. Förra året fick 533 företagare i Västernorrland tillgång till Almis rådgivningstjänst och 148 lån beviljades till länets företag. Vi har kunder i alla kommuner även om det naturligtvis är så att det finns fler företag i de större tätorterna och med det också fler kunder där, säger Eva Högdahl. Almi Företagspartner Mitt AB är regionens näringslivsbolag och ägs till 51 procent av staten. Resterande 49 procent ägs av Landstinget Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen. Det är viktigt att Almi har hela regionens utveckling för ögonen men Eva Högdahl. för att ett företag ska få insatser beviljade räcker det inte med att finnas i området. Företaget måste ha kapacitet att växa och utvecklas, avslutar Eva Högdahl. Andra aktörer för tillväxt Coompanion Västernorrland Coompanion har i uppdrag att ge råd, informera och utbilda om företagande i kooperation. Coompanion finns i samtliga län i Sverige och är självständiga ekonomiska föreningar vars verksamhet finansieras av EU, staten, organisationer, offentlig sektor och konsultintäkter. Landstinget är medlem och den största regionala finansiären. Design i Västernorrland Design i Västernorrland (DIV) är en ideell förening som arbetar för att skapa fler arbetstillfällen inom designområdet och är kontaktförmedlare mellan skola, universitet, näringsliv och offentlig sektor. DIV medverkar i regionala utvecklingsprojekt där design är en viktig faktor. Landstinget är initiativtagare till föreningen och den största regionala finansiären. Tillväxtstrategi för länets besöksnäring tillväxt som är viktig för länets utveckling. Sedan tidigare har landstinget ansvar för tillväxtfrågor, bland annat genom näringslivsbolaget Almi. Under 2015 ska en Peter Sagebro. Allt fler besöker vårt län och Västernorrlands besöksnäring har potential att fortsätta växa. Genom att arbeta tillsammans över kommungränserna hjälper vi varandra att bli ännu bättre, tillväxtstrategi för länets besöksnäring tas fram. säger besöksnäringssamordnare Peter Sagebro. Talande service för dig med läshinder Taltidningen Västernorrland, Y-bladet och inläsningstjänsten är tre olika tjänster som landstinget erbjuder. Det är en bra service till alla med lässvårigheter. Det finns många som har nytta av våra tjänster, exempelvis människor med utländsk bakgrund, synskadade, dyslektiker eller de som har svårigheter att hålla i en bok eller tidning, säger kulturchef Märta Molin. Y-bladet med lättlästa nyheter från länet används exempelvis flitigt av nyanlända. De tre tjänsterna har en lång historia, redan 1963 gavs den första Y-bladet taltidningen ut. Att tjänsterna idag är i landstingets regi beror på att de är till för invånare i hela länet. Taltidningen betyder jättemycket för oss synskadade, säger Kamal Suleimani, ombudsman på Synskadades riksförbund. Den har olika inslag som är viktiga som till exempel medicinsk information och nyheter från länet. Nyheter från Y-bladet finns i storstil och punktskrift samt på Y-bladets webbplats. Y-bladet är gratis och kommer ut varannan vecka. Anette Strandqvist på taltidningen. Vill du prenumerera? Kontakta redaktionen, telefon: eller Så ska landstinget påverka viktiga EU-frågor Västernorrland och Jämtland har ett gemensamt kontor i Bryssel Mid Sweden European Office. Från 2015 är Landstinget Västernorrland ny huvudman och arbetsgivare för kontoret. EU har inflytande på vår region i många avseenden. Det är viktigt att vi finns representerade i Bryssel för att följa och påverka utformningen av EU:s politik, säger Hans Wiklund, regional utvecklingsdirektör. Syftet med landstingets representation i Hans Wiklund. Bryssel är att ta tillvara på och påverka de möjligheter till hållbar utveckling i Västernorrland och Jämtland som följer av Sveriges medlemskap i EU. Viktiga uppgifter för Mid Sweden European Office är också att sprida information och ge rådgivning till regionala aktörer. Landstinget finansierar verksamheten tillsammans med Kommunförbundet Västernorrland, Länsstyrelsen Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen. Taltidningen En länstaltidning för alla. Taltidningen Västernorrland är en gratis reportagetidning och finns på webben, på cd och som app. Appen heter TTVN Play och kan laddas ned från Appstore. Vill du prenumerera? Kontakta redaktionen, telefon: eller Inläsningstjänsten Få det skrivna ordet inläst och hemskickat på cd. Inläsningstjänsten läser till exempel in tidningsartiklar, protokoll, recept och instruktionsböcker. Tjänsten är kostnadsfri för privatpersoner och funktionshinderrörelsen. Vill du ha något inläst? Kontakta inläsningstjänsten, telefon: eller Mest miljöanpassade tjänstebilar Landstinget ligger på fem-i-topp-listan över landets mest miljöanpassade fordonsparker. Miljöfordonsdiagnos redovisar läget för miljöanpassade fordonsparker i både landsting och kommuner. Sedan 2010 har landstinget målet att minst 85 procent av tjänstebilarna ska gå på förnybara drivmedel. Bilparken består till största delen av etanolbilar samt några elbilar. Utvecklingen för elbilar och biogas gör att bilparken kan fortsätta utvecklas. En förutsättning för den positiva utvecklingen är att våra politiker beslutat om tydliga miljömål, säger Olle Bertilsson, miljöchef. 12 Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren

8 Kommer inte Kommer Sena återbud ger högre kostnader och längre väntetider Bokade tider i vården som inte utnyttjas kostar inte bara pengar utan bidrar också till längre väntetider. Det handlar om sena återbud eller att patienter helt enkelt uteblir. Anna-Karin Drewsen, enhetschef på affektiva mottagningen på psykiatriska kliniken i Sundsvall, har under några år följt problemet med outnyttjade tider hos behandlande vårdpersonal och konstaterar att ungefär vart femte besök uteblir. Det resulterar i att behandlingar tar längre tid med en mer utdragen sjukperiod och förlängda sjukskrivningar som följd, säger Anna-Karin Drewsen. Det är slöseri med tid för både patienter och vårdpersonal. Önskescenariot är att den patient som får en tid som inte passar hör av sig direkt när kallelsen kommer för att boka om. Då kan någon annan patient få tiden. Ringer man och avbokar bara någon timme innan besöket är det tyvärr inte möjligt att ge tiden till någon annan. För att komma tillrätta med problemet med outnyttjade tider har många mottagningar börjat skicka sms-påminnelser. Många tänker nog inte på att ett återbud med kort varsel kostar pengar och innebär längre väntetider för andra som är i behov av vård, avslutar Anna-Karin Drewsen. Nationella minoriteters rättigheter Sveriges nationella minoriteter har laglig rätt till information, skydd av kultur och språk samt delaktighet och inflytande. Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är Sveriges erkända nationella minoriteter och jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli är de erkända minoritetsspråken. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ger dessa grupper ett grundskydd som gäller i hela landet. Dessutom finns ett utökat skydd för samer, finnar och tornedalingar i så kallade förvaltningsområden. Landstinget Västernorrland ingår i förvaltningsområdet för finska och har påbörjat arbetet bland annat genom att samråda med minoritetsgrupperna och att översätta information. Råd om vård på nationella minoritetsspråk På 1177.se/nationella-minoritetssprak och umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak finns information om hälsa och vård på tolv minoritetsspråk. Www-sivuilla 1177.se/nationella-minoritetssprak ja umo.se/andra-sprak/nationellaminoritetssprak on tietoja terveydestä, hoidosta ja oikeuksista kahdellatoista kansallisella vähemmistökielellä se/nationella-minoritetssprak ja umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak neahttasiidduin gávdnojit dieđut dearvvašvuođa ja divššu birra guoktenuppelohkái našuvnnalaš unnitlogugillii se/nationella-minoritetssprak:sne jïh umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak:sne bïevnesh gååvnesieh healsoen, hoksen jïh reaktaj bïjre luhkiegöökte nasjovnellen unnebelåhkoegïeline. Webbabielijn 1177.se/nationella-minoritetssprak ja umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak gávnnu diededibme varresvuoda ja sujto birra lågenanguovte unneplågogiellaj. Sivuila 1177.se/nationella-minoritetssprak ja umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak on kahelatoistala kansalisila vähemistökielilä tietoja terhveyvestä, hoijosta ja oikeuksista. Bay 1177.se/nationella-minoritetssprak un umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak vet ir trefn informatsie iber gezunt, bahandlung un rekhtn in tsvelef minoritet shprakhn. טעוו umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak, ןוא 1177.se/nationella-minoritetssprak ייב.ןכארפש טעטיראינימ ףעלעווצ ןיא ןטכער ןוא גנולדנאהאב,טנוזעג רעביא עיצאמראפניא ןפערט ריא Ko 1177.se/nationella-minoritetssprak hem ko umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak isi informacija bašo sastipa, sastipaskoro arakhiba hem pravija (hakaja) ko dešuduj nacionalikane minoritetna čhibja. Po 1177.se/nationella-minoritetssprak thaj umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak si informatsia pa saščipe, žutipe thaj čačipe pe dešuduj natsionalne minoritetne šiba. Po 1177.se/nationella-minoritetssprak aj umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak si informatcija pa sastimos, ajutimos aj pa cacimos pe le desoduj nationela minoritet siba. Apo 1177.se/nationella-minoritetssprak ta umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak hin džánibi pa sastiba, arakhibata hortibi pe dehoduj minoriteturijakotšib. Pe 1177.se/nationella-minoritetssprak aj umo.se/andra-sprak/nationella-minoritetssprak si informatsia pe Romani šib romanes pa sastarimos aj špitako ažutimos. Objudna sommargäster Med sommarvärmen kommer också getingar och bin. Att bli stucken brukar göra ont, svida och klia men oftast är sticket ofarligt. Om du blivit stucken av en geting eller ett bi kan det hända att gadden blir kvar i huden. Då bör du försöka ta bort den, till exempel med nageln. Det känns ofta bra att kyla stickstället med en isbit invirad i en servett eller handduk eller med kallt vatten. För att lindra klåda och sveda kan du också badda med alsolsprit, stryka på alsolgel eller använda en särskild insektspenna som du stryker mot huden. Kontakta vården om du får en kraftig svullnad på stickstället och som ökar 1-2 dygn efter sticket. Läs mer på 1177.se/sommar 1177 Vårdguiden ger dig råd om vård dygnet runt. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Ett barn som har det svårt ska inte behöva vara ensam, utan har rätt att få hjälp och känna sig trygg. Våga berätta på 1177.se ska stärka barn som mår dåligt så att de vågar berätta om det som är jobbigt för en vuxen. Våga berätta är ett nytt temaområde på 1177 Vårdguiden på webben om psykisk hälsa för barn som är Råd om vård alltid, överallt Var du än befinner dig kan du nå 1177 Vårdguiden för att få råd om sjukdomar och hälsa, dygnet runt. Om du ska resa utomlands i sommar så når du sjukvårdsrådgivningen via deras utlandsnummer, Om du sms:ar RÅD till får du alla viktiga nummer och länkar direkt in i din smarta mobil. Om du inte har en smart telefon lägg gärna in de viktigaste kontaktuppgifterna manuellt i telefonboken: Telefonnummer i Sverige: 1177 Utlandsnummer: Hjälp barn att våga berätta 8-12 år. Där finns bildspel, fakta, råd och stöd till barn som av olika anledningar mår dåligt. Det kan handla om att vara mobbad, ledsen eller orolig för något. Men det kan också vara barn som har en förälder eller nära anhörig som är sjuk eller har alkoholproblem. Besök 1177.se/vagaberatta Större valmöjligheter med patientlagen Nya patientlagen stärker din ställning som patient. Lagen ökar också dina möjligheter att vara delaktig i och bestämma över din vård. Den nya patientlagen säger bland annat att oavsett vem du är och vilken bakgrund du har ska vårdpersonal ge dig den information du behöver. Lagen säger också att du kan välja öppenvård var som helst i Sverige, det vill säga vård där du inte behöver läggas in på sjukhus. Prata med hälso- och vårdpersonalen om du vill veta mer eller besök 1177.se/patientlagen Drick sunt i sommar Många förknippar ledighet och fest med alkohol. Men var går gränsen mellan sunt och riskabelt när det gäller alkohol? Ett förslag för att din kropp ska må bra i sommar är till exempel att försöka varva alkohol med att dricka vartannat glas vatten eller alkoholfritt under en festkväll. Blir det många festliga helger i rad kanske en vit helg utan alkohol kan vara bra som återhämtning. Kontakta din hälso-/vårdcentral om du tycker att du har problem med alkohol eller ring Alkohollinjen på Vårdguiden. Där när du behöver det. 14 Liv & Hälsa våren 2015 Liv & Hälsa våren

9 Landstingets forskning i korthet Statistik från 2014 Landstinget avsatte cirka 5,4 miljoner kronor som sökbara forskningsmedel. 3,5 miljoner kronor av dessa medel var riktade direkt till medarbetare. 60 vetenskapligt granskade artiklar skrivna av medarbetare i landstinget publicerades i nationella och internationella tidskrifter. 2 medarbetare disputerade inom hälso- och sjukvårdsområdet. 92 personer i landstinget genomgick forskarutbildning. Totalt inom landstinget fanns 3 professorer, 11 docenter, 50 disputerade och 28 medarbetare registrerade som doktorander vid olika universitet. Landstinget Västernorrland Landstinget Västernorrland Storgatan 1, Härnösand landstinget.vasternorrland@lvn.se Hitta din hälso-/vårdcentral vasternorrland Sjukvårdsrådgivning I nödsituation, ring SOS Alarm Ring 112 om du är allvarligt sjuk eller skadad. Hitta din tandvårdsklinik vasternorrland Sjukresor Sjukresor med buss och tåg är gratis. Tolktjänst för hörselskadade (texttelefon) tolkcentralen@lvn.se Other languages Information about health care, rules and patient rights translated into 25 languages can be found at: Information in English about the County Councils areas of activity can be found at: In need of an interpreter for your medical appointment? Talk to the health care staff when you make your appointment.