BL ADE T 01#2008. Smarta festare. Psykiatri i förändring. Solveig tror på solidarisk vård. Börje hittade ett välskött landsting

Transkript

1 BL ADE T 01#2008 En personaltidning for oss i landstinget kronoberg Smarta festare tema missbruk på SIDORNA 6 11 Börje hittade ett välskött landsting Solveig tror på solidarisk vård Psykiatri i förändring sidan 4 mitten sidan 18

2 Kunskap är bättre än dunder-honung Bladet är en personaltidning för anställda i Landstinget Kronoberg som kommer ut med fem nummer om året. Ansvarig utgivare Ingrid Persson [ingrid.persson@ltkronoberg.se] Adress: Bladet, Landstinget Kronoberg, Växjö E-post: bladet@ltkronoberg.se Fax: Redaktörer May Olsson, [may.a.olsson@ltkronoberg.se] Katarina Lundquist, [katarina.lundquist@ltkronoberg.se] Redaktionskommitté Maria Bolin-Lindberg (ledningsrepr) Mirtha Chabay (SKTF) Karin Helgesson (KLL) Birgitta Sönnerstedt (Kommunal) Gunilla Johansson (Vårdförbundet) May Olsson (redaktör) Katarina Lundquist (grafisk form) Cristina Lenells (sekr) Omslagsfoto: Hans Runesson Layout: Katarina Lundquist Tryck: VF-Tryck, Karlstad ISSN Att kunna läsa och skriva och lära sej saker är bättre än hundra burkar dunder-honung (Bamse, ca 1970). Eller hur? När jag tar årets premiärlångtur på cykel (långtur är här ett relativt begrepp) är det inte utan att jag önskar mig åtminstone en liten burk dunderhonung. Det tar emot, om man säger. Backarna är längre och brantare än förra året. Jag misstänker att jag har punka på båda däcken, men nej, det är inte heller förklaringen. När jag flåsande har kommit halvvägs ångrar jag mig. Men det är ju så dags. Man trampar och trampar, och så vänder det plötsligt andas man fritt och är nästan hemma och drottning på cykelbanan! Att cykla eller promenera är rätt befriande för huvudet också, med eller utan mössa. Tankarna flyger som de vill utan riktning. Jag tänker på hur jag som ung ville resa till alla platser som finns. Tanken på att det fanns massor av ställen jag aldrig skulle hinna se och uppleva om jag så reste resten av livet gav mig nästan panik. Att läsa och skriva och lära sig saker kändes väldigt underordnat. Nu är det annat. Som 50-åring skaffade jag gymnasiekompetens och nu har jag också tillgång till universitet, vilken lycka (och för all del rätt pinsamt också). Globetrotterdrömmarna har ersatts av kunskapstörst. Min gamle rektor hade inte trott sina ögon. Jag kommer ihåg hans syrliga stämma när jag klev in på skolan något år efter jag slutat för att tenta av en del ämnen: Jaså, har fröken Olsson tagit sitt förnuft till fånga nu? Jag blev ytterligt förolämpad och vände i dörren. Förnuftig uppfattade jag i den så kallade utvecklingsfasen av mitt liv närmast som ett skällsord. Det var tider det. Kunskapsluckorna är förstås enorma. Ju mer jag läser och lär mig, desto mer förstår jag hur stora de är. Paniken vaknar nu av tanken på allt klokt vetande som jag aldrig kommer att hinna (eller orka) uppleva om jag så läser resten av livet. Men skitsamma. Jag har riktigt roligt och det är jag själv som lägger ribban. Nye landstingsdirektören Börje Lindqvist pratar om att kunskap är basen till allt vi gör i landstinget. Inte minst i patientmötet som är det viktigaste mötet av alla, där finns mycket att lära och mycket att vinna. Kunskap och lärande är långt ifrån bara en angelägenhet för skolor och universitet. Efter 43 år på neonatalavdelningen har Solveig Larsson en fenomenal kunskap och känsla i händer och sinne för nyfödda barn och deras föräldrar. På samma avdelning har Lilian Karlsson utvecklat en kunskap för omvårdnad av patienter och personal i symbios, som hon fått Svensk sjuksköterskeförenings pris för. Kunskap som generar kvalitet och glädje för andra, och samtidigt, enligt Platon, ger näring för själen det är dunderhonung det. may olsson Upplaga: ex Distribution: Posten Bemötande viktigt för nye direktören Pengar att spara på administration Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer, och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Detta nummer är presslagt den 12 februari. Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. Nästa nummer kommer måndagen den 25 mars. Manusstopp fredagen den 7 mars. Bladet finns också som taltidning. Vill du ha ett ex? E-posta till bladet@ltkronoberg.se eller ring SidAn 4 Omställning för långtidssjukskrivna SidAN 5 Kamp mot missbruk Sidorna 6 11 Solveig tror på solidarisk sjukvård MITTEN Lilian prisad för intuition och känsla Sidan 14 SLOT, ett verktyg till förbättring SIDAN 15 SidAN 17 Psykiatri i förändring SidAN 18 Bladet-tårta till avd 5 SidAN 19 Tomt i centralarkivet SidAN 21 Entreprenad och vårdval stora frågor SidAN 22

3 Kamp mot klamydiaepidemi När Gunnar Kahlmeter, verksamhetschef på mikrobiologen och Arne Runehagen, smittskyddsläkare såg siffror över antalet positiva klamydiafall i länet insåg de att det var dags att göra något. Det härjar en stor klamydiaepidemi bland svenska ungdomar och unga vuxna, berättar Arne Runehagen. För att komma till rätta med detta måste vi få fler till provtagning, fortsätter han. Men att få fler att testa sig är enklare sagt än gjort. 86 procent av de smittade är i åldern år, en ålder då många drar sig för att söka till vården. Ungdomar vill inte vänta på att först få en tid hos en läkare eller barnmorska och sedan vänta på diagnos och eventuell behandling. Det ska gå fort, annars tappar de tålamodet, menar Gunnar Kahlmeter. Svar på Internet Lösningen på problemet hoppas man nå genom egenprovtagning och analyssvar via Internet. Till sin hjälp har man tagit länets vårdcentraler och flera hög- och gymnasieskolor. Med början i februari kan man hämta ett gratis provtagnings-kit på sin vårdcentral, hos barnmorskan eller skolsköterskan. Provet tar man själv hemma i lugn och ro för att sedan skicka det till laboratoriet i ett förfrankerat kuvert. Inom en vecka kan man söka sitt provsvar på landstingets hemsida, förklarar projektledarna Rebecka Moding, FoU-centrum och Maaret Blomqvist, klinisk mikrobiologi. Om fler testar sig själva hoppas man kunna erbjuda behandling tidigare, vilket leder till att patienterna blir friskare fortare. Det leder i sin tur till att smittsamheten försvinner tidigare och att smittspridningen minskar. Till att börja med kommer antalet klamydiafall troligen att öka. Men det är ju en effekt av att fler testar sig, säger Gunnar Kahlmeter. Kampanjen marknadsförs på vårdcentraler, barnmorskemottagningar och hos skolsköterskor i Kronoberg. Magistrar i medicinskt ledarskap Per Weber, överläkare på kirurgkliniken, och Magnus Järvholm, verksamhetschef på öronkliniken, centrallasarettet i Växjö, har tagit magisterexamen i medicinskt ledarskap. De diplomerades i Jönköping den 21 januari på Qulturum, som tillsammans med Växjö universitet ansvarat för utbildningen. Slutuppsatsen skrev de tillsammans. Den handlar om patientsäkerhet och informationsteknik. De ville undersöka om det finns det nya risker med IT-system i vården. Och svaret blev att det finns det. Datorjournalen är ännu inte tillräckligt anpassad till människors styrkor och svagheter att läsa och tolka information, skriver de bland annat i sin uppsats. Per Weber och Magnus Järvholm hoppas på att deras arbete ska bidra till uppmärksamheten i arbetet. Utbildningen heter Ledarskap för förnyelse av hälso- och sjukvården, och har Magnus Järvholm, verksamhetschef på öronkliniken och Per Weber, överläkare på kirurgkliniken, centrallasarettet. handlat mycket om rutiner och patientsäkerhet. Per är nöjd med utbildningen: Den var fantastiskt fin! Nu är det rätt skönt att det är över, vi har jobbat hårt med slutuppsatsen. Magnus har lärt mycket genom att få ta del av världsledande forskning om patientsäkerhet och ledarskap. Att presenteras för olika värderingar och synsätt vidgar vyerna. Det handlar mycket om mjuka kunskaper. Det som gjort mest intryck rent konkret är studiebesöket i Boston, USA på IHI, Institute for Healthcare Improvements. Magnus och Per hoppas att fler i landstinget ska gå utbildningen. Tidigare har Per-Henrik Nilsson på medicinkliniken examinerats. Här hittar du Magnus och Pers uppsats: Scrolla nedåt på sidan. Bladet rättar I Bladet nr står i artikeln om Lasarettet Ljungby på entreprenad att I dag går Ljungbys överskott in i länssjukvårdens totalbudget. Centrallasarettet i Växjö balanseras alltså delvis upp med pengar från lasarettet i Ljungby. Stig Sjölin, ekonomichef och Martin Myrskog, länssjukvårdsdirektör hjälper oss att reda ut begreppen: Länssjukvården har tyvärr brottats med underskott sedan starten Om man tittar på underskottens fördelning så har Ljungby Lasaretts andel av underskottet varierat mellan 27 och 43 procent under perioden Om samma beräkning även sker för 2002, det vill säga året före bildandet av länssjukvården, så var Ljungbys andel 37 procent av underskottet. Fördelningen av underskottet speglar också väl västra länsdelens andel på 30 procent av befolkningsunderlaget. I tillgänglig redovisning sedan 2002 finns således inget som stöder ovanstående citat i Bladet nr 5. > Hur tänker vi om livet och döden? > Vad är aggression och hur kan den se ut? För mer kunskap, anmäl dig till sommarkurser i psykologi vid Växjö universitet All information finns på: Kom ihåg - sista anmälningsdag är 15 mars. Institutionen för samhällsvetenskap

4 Det ska bli roligare att jobba Börje Lindqvist, ny landstingsdirektör, har jobbat i hälso- och sjukvården i hela sitt liv. Han började som semestervikarierande vårdbiträde. Egentligen hade han tänkt sig lärarbanan, men det var lättare att få jobb som sjuksköterska. Så blev det. Det har han inte ångrat. Och i arbetet med styrning och ledning har han nytta av sina erfarenheter från vanligt vårdarbete. text: may olsson foto: hans runesson Nu har han sett sig omkring i Landstinget Kronoberg ett par månader, och tycker att det är ett välskött landsting han ser, med kunnig och hängiven personal. Han kommer närmast från Sahlgrenska sjukhuset i Västra Götalandsregionen, ett sjukhus med anställda och 11 miljarder i budget. Det är lite skillnad. Nu ska han samordna ledning och styrning inom ett helt län, om än ett litet län. Men det är samma slags kompetens som behövs. Börje har installerat sig på landstingsdirektörsrummet på Ingelstadvägen, med utsikt över Linnéparken. Här står foton han tagit själv, på blått blått vatten i Turkiet, på Älvsborgsbron i Göteborg och på Styrsö. Och så familjen, Börje har fem barn och tre barnbarn. Delar av familjen pendlar just nu mellan Växjö och Göteborg, men håller utkik efter lämpligt boende i Växjö framöver. Han pratar fort, intensivt och tydligt: Kunskap är avgörande Landstinget är en kunskapsorganisation, säger han. Kunskap är avgörande i varenda arbetssituation, och den ska vi utveckla. Det har varit en otrolig utveckling inom sjukvården de senaste 25 åren, vad det gäller behandlingsmöjligheter och diagnoser. Vi behöver hela tiden ny kunskap. En annan sak han vill poängtera är att det är de politiska målen som gäller. De förutsättningarna ska vi respektera oavsett var vi arbetar. Och så är det personalförsörjningen. Det gäller att få den kvalificerade personal vi behöver. Det behövs en genomarbetad rekryteringsplan. Och så är det förstås ekonomin. Det ekonomiska resultatet 2007 visar att det krävs insatser för att skapa en långsiktig balans i ekonomin. Vi måste anpassa vår verksamhet efter den kassa vi har, säger Börje. Det måste göras över tid. Det ska bli roligt! Landstinget ska styras av kvalitet. Ledningsorganisationen ska bli tydligare. Ansvar ska klargöras, också den enskilde medarbetarens. Och detta, menar Börje, kräver en tydligare och öppnare beslutsprocess, och en öppen dialog. Dialogen ska bygga på ärlighet, tillit och god kommunikation. Tillgången till ledningsinformation ska utvecklas. Oavsett vilken nivå man jobbar på ska det bli ett närmande mellan verksamhet och ledning och politiker. Och så säger han plötsligt, lite överraskande: Det ska bli roligare att jobba, helt enkelt! Vi ska vara stolta Vi ska vara stolta, säger Börje. I jämförelse med andra landsting gör vi ett bra resultat. Detta hade han noterat redan innan han sökte jobbet. I landstingsvärlden är man gärna lite Landstinget Kronobergs nye direktör, Börje Lindqvist, har hittat ett välskött landsting med kunnig och hängiven personal. defensiv när det gäller att tala om hur bra man är. Vi ska sträcka på ryggen, säger Börje. Vi är bra, och vi kan bli ännu bättre. Synen på landstinget När det gäller sjukvårdsproduktionen ska vi till exempel bli bättre på att göra patienter och anhöriga delaktiga. Vården ska bli enklare att nå, mer begriplig. De flesta klagomål på vården handlar om dåligt bemötande. Ett bra bemötande ger nöjda patienter. Bra information till patienten ger bättre behandlingsresultat. Att man kan nå oss via e-post, telefon och så vidare är viktigt. Blir vi bra på dessa tre delar, kommer allmänhetens bedömning av oss att förbättras. Det är oerhört viktigt och det pågår intressanta arbeten om detta. Att fixa vårdgarantin är förstås också en ambition, och det hyser han gott hopp om. Vi har samma problem som i andra landsting, samma problemområden. Det är brist på personal, väntan till ortopedi, till utprovning av hörapparat, till neuropsykiatrin, som orsakar köer. Skriv ett mejl till Börje! Börje Lindqvist tar gärna emot mejl med synpunkter och frågor och idéer: borje.lindqvist@ltkronoberg.se Hurdan är du som ledare och person? Andra skulle nog beskriva mig som lättsam, envis, resultatinriktad, orädd, prestigelös och ärlig. Jag gillar utmaningar och är engagerad och fokuserad. Vad gör du på fritiden? Umgås med min stora familj, reser, motionerar, går på teater och sportevenemang, gärna ishockey som jag har spelat själv. Passion? Musik! Att lyssna på den, prata om den, fundera på musikens idémässiga inflytande. Tänk vilken betydelse 60-talsmusiken haft för samhällsutvecklingen! Jag gillar all musik men framförallt rock, allt mellan hårdrock och 60-talsmusik. Det finns också en intressant koppling mellan idrott och musik visste du att de flesta duktiga idrottare är väldigt musikaliska? Det här att uttrycka kroppen till musik, dansa och bejaka sina sinnen, det får oss att må bra. Konståkning tittar jag gärna på. Och jag tycker mycket om att dansa. Men jag spelar eller sjunger inte själv.

5 Landsting, fack och Arbetslivsresurs samarbetar Omstart för Pia Pia Lindquist är först ut i landstingets nya satsning mot långtidssjukskrivning. Istället för att jobba deltid på en anpassad tjänst ska hon hjälpas ut i arbetslivet, utanför landstinget. may olsson Värken i rygg och axlar gjorde det omöjligt för Pia att fortsätta sitt jobb som undersköterska. Hon fick istället andra uppgifter på avd 4 som telefonpassning, blodprover, sköta köket, baka till möten med mera. Jag trivdes på arbetsplatsen och med det jag gjorde. Men samtidigt var otryggheten stor. Hur länge skulle det finnas pengar till min tjänst? När Pia erbjöds att vara med i pilotprojektet till omställningsprogrammet, ett samarbete mellan landstinget, tre av fackföreningarna och Arbetslivsresurs, funderade hon länge fram och tillbaka. Det var ju så lång tid, ett halvår ungefär, och hur kunde man veta att det blev resultat? Att hon skulle få behålla sin lön under rehabiliteringstiden och att det inte fanns något krav på att hon skulle säga upp sig under rehabtiden var avgörande faktorer. Samt nyfikenheten: Om jag inte gör det här får jag ju aldrig reda på hur det hade gått! Ska det vara så tufft? Pia är långt ifrån ensam om sin situation. Själv tror hon att det finns åtminstone en på varje arbetsplats som har fått en anpassad tjänst på grund av sjukdom. Anette Johannesson, PA-specialist, bekräftar att det finns många långtidssjukskrivna inom länssjukvården bland sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare. De får prova olika arbeten inom landstinget, men om inget fungerar är situationen kärv, såväl för den enskilde som för arbetsgivaren då långsiktiga budgeterade arbetsuppgifter inte kan erbjudas. Ska det vara så tufft, funderade Anette. Ska man inte kunna hitta varaktiga lösningar? Och så kom Arbetslivsresurs in i bilden, efter diskussioner med Kommunal, SKTF och Vårdförbundet. Sju personer ska delta i pilotprojektet, som ska stämmas av efter sommaren -08. Först i landet Så här går det till: De som tillfrågas får en betänketid på två veckor. De ska vara eller riskera att bli sjukskrivna, och ska vara överens med arbetsgivaren om sin medverkan. Programmet inleds med att Pia testas på olika sätt. Det görs en personlighetsprofil, hon får göra en vägledningstest och hon har djupa samtal med sin kontaktperson från Arbetslivsresurs som heter Berit Höjelid. De träffas varje vecka. Pias intressen och möjligheter kartläggs och detta kombineras med besök på arbetsplatser och arbetspraktik. Det kan också tänkas att det mynnar ut i studier eller att man startar eget företag. Personlighetsutveckling och nystart är den röda tråden. Efter de första månaderna träffas Pia och hennes handläggare mer sällan. Däremot går hon nu på gemensamma träffar med andra som deltar i programmet. Det kan till exempel vara seminarier, studiebesök på arbetsförmedling, utbildning i cv-skrivning eller föreläsning om förändringspsykologi. Arbetslivsresurs har dokumenterat goda resultat från andra arbetsplatser och ett väl utbyggt kontaktnät, inte minst bland arbetsgivare i länet. Omställningsprogrammet är det första bland landsting i Sverige, som är utformat på detta sätt. Framtid De fackliga representanterna tycker att initiativet är bra. Det kan kännas svårt att lämna sin yrkeskunskap och identitet i landstinget. Det är ett stort steg att ta, säger Birgitta Johnsson, kommunal. Els- Pia Lindquist är pionjär i landstingets satsningar på långtidssjukskriven personal. Åtta av tio bryter sin sjukskrivning med hjälp av företaget Arbetslivsresurs program, som landstinget köpt in, och övergår till nytt jobb eller studier. Marie Banner, SKTF, instämmer: Det är vår uppgift att stötta och hjälpa den enskilde, och företaget känns seriöst. Sedan får vi se vad utvärderingen visar. Pia känner sig väl omhändertagen och tycker att framtiden är spännande. Jag har aldrig känt mig övertalig. Jag har trivts kanonbra med min chef och mina kolleger. Men nu är jag glad att jag vågade ta steget. 45 personer var långtidssjukskrivna 31 dec 2007 inom länssjukvården. De har varit sjukskrivna på hel- eller deltid. De med tidsbegränsad sjukersättning ingår inte. Arbetsgivarens rehabansvar Arbetsgivaren ska se till att det i verksamheten finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Arbetsgivaren är skyldig att svara för att arbetstagarens behov av rehabilitering klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. (Enligt AML + 22 kap 3 AFL) Se landstingets rutin Rehabilitering och arbetsanpassning. Övriga kontaktpersoner för omställningsprogrammet är Gunilla Säll och Pierre Bengtsson, Arbetslivsresurs och Birgitta Johnsson, Jutta Qvant, Els-Marie Banner och Anette Johannesson från Landstinget Kronoberg. 5

6 Tema missbruk Hösten 2005 skrev Bladet om Marianne Künstlicher och Anette Danielsson på Navet, som var på väg ut till länets gymnasieskolor för prata om alkohol med ungdomar över 18 år. Det skulle de göra med hjälp av Festmetoden, ett program som inte fördömer, utan visar hur man kan dricka på ett mindre skadligt sätt. Navets undersökningar visar att 45 procent av eleverna i avgångsklasserna har en riskfylld alkoholkonsumtion. Därför vill man nå ut till den gruppen med enkla råd och tips om hur man kan dricka smartare. Kungsmadskolan i Växjö är den första av fem skolor som får besök av Navet under Bladet var med när Marianne Künstlicher besökte en klass på byggprogrammet. Ungdomar blir smarta festare Det var elevernas egna erfarenheter som stod i centrum när Navet kom till Kungsmad. Ungdomarna blev positivt överraskade över att slippa en massa pekpinnar. Istället fick de enkla tips och råd om hur de kan tänka nytt och dricka smartare. Dagen på Kungsmad börjar med en halvtimmas film om en typisk förfest. De som trodde att det skulle bli tråkigt att träffa Navet, och helst ville gå därifrån, fastnade snart i ämnet. Filmen är trovärdig och det är lätt för ungdomarna att känna igen sig. Efteråt diskuterar klassen med Marianne Künstlicher om farorna med alkohol, men också vad den ger för positiva effekter. De kommer fram till att man blir lugn, glad och får bättre självförtroende. Just att belöningarna är starka, gör alkoholen så förrädisk. Nära ett beroende Förväntningarna på alkoholen skiljer sig mellan könen, förklarar Marianne Künstlicher. Det kan man se i olika undersökningar. Tjejer dricker för att ha kul och text: anneli wirdenas foto: hans runesson må bra, killar för att få självsäkerhet och bli kaxiga. När man märker att man måste ha alkohol för att koppla av, visa känslor, för att kunna somna, våga ha sex då bör man se upp, varnar hon. Det är tecken på att man befinner sig i riskzonen för att utveckla en alkoholtolerans som på sikt kan leda till beroende. Tid för reflexion Eleverna får möjlighet att reflektera över sina egna förväntningar och vanor när de fyller i Navets enkäter. Det är flera som får så höga poäng att de hamnar nära riskzonen. Marianne pratar med dem och berättar hur de bör tänka när de festar. Det gäller att inte dricka för snabbt, varva med vatten och sluta dricka när man mår som bäst. Om man äter innan och efteråt, blir man inte så full. Helst ska man äta medan man dricker, också. Dra ner på några öl, drick under längre tid. Byt spriten mot öl, det är inte alls lika skadligt! Drick folköl eller lättöl istället för starköl. Det är ganska lätt att förändra sitt alkoholbeteende, hävdar hon. De som är oroliga för sitt eget drickande och vill ha mer kontakt med Navet, kan lämna sin e-postadress på enkäten om alkoholvanor. Det brukar vara ett par, tre elever i varje klass, säger Marianne Künstlicher. Behöver släppa loss Johan Ohlsson, Daniel Håkansson, Jesper Lundwall och Timmy Westerberg sitter längst ner i klassrummet och har kommenterat en hel del under lektionen. Först kändes det tråkigt att gå hit men det var bättre än väntat. Det har varit rätt givande och kul. Det mesta visste man egentligen men har inte reflekterat över det på länge. Det är inte viktigt att dricka varje helg, tycker de. Det kan räcka med ett par öl i bastun. Men det är kul när man väl dricker. Varför dricker man egentligen? Man släpper loss mer. Det är bra att dricka ibland, annars blir man konstig. Man kan ju inte vänta till midsommar, svenskarnas Ramadan. Svenskar är så jävla stela. Det är vår kultur. Man måste dricka för att få säga vad man tycker. Varannan lättöl Sofie Lundberg och Emmelie Nord- Qvist är också nöjda med dagen. Det var ett intressant upplägg. Vi fick vara aktiva själva, det var inte bara någon som stod och pratade hela tiden. Och filmen var jättebra. Det var många bra tips. Exempelvis att man kan beställa in en lättöl emellanåt, när man står i baren. Det är ju ingen som ser någon skillnad. Tycker ni att vi ska gå ut med den här informationen till fler treor? frågar Marianne ut i klassen. Jaa! Vad bra. För har man kunskap så kan man välja själv. Den 20 mars återkommer Navet med feedback till lärarna på Kungsmad. Då får de veta hur det ser ut med alkoholkonsumtionen bland skolans treor. Då ska även oroliga elever som lämnat sina adresser, ha fått svar av personal på Navet. Högstadiepojkar dricker mindre Det är färre pojkar som dricker, och de som dricker, dricker mindre än tidigare. Konsumtionen är den lägsta på 15 år. Flickorna i högstadiet dricker något mer än tidigare, men antalet som dricker har minskat. Färre flickor dricker mer. Ett minskat drickande leder inte till ett ökat narkotikaanvändand. De olika drogerna verkar följas åt i missbrukets toppar och dalar. (Källa: CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) Fler kommer till Navet Navets uppdrag från landstinget är att jobba förebyggande för unga. Till Navet i Ljungby kommer numera fyra gånger så många unga under 25 år som tidigare. Mycket tack vare den nära kontakten med socialtjänsten. I Växjö har också antalet besök ökat, och man ser en tydlig effekt efter informationsbesöken på skolorna. Utbildning för mindre skrämmade poliser Navet utbildar poliser i motiverande samtalsteknik. Alla poliser i yttre tjänst ska lära sig hur man pratar med alkoholpåverkade personer och försöker motivera dem att söka hjälp på ett sätt som inte skrämmer eller provocerar. Samarbete kring alkoholförgiftade Navet samarbetar med barnkliniken. När barn kommer in alkoholförgiftade till akuten erbjuds en snabb tid till en kontakt med Navet. Behandlare träffar föräldrar och den unge, både tillsammans och var för sig. De flesta är inga problembarn. En akut alkoholförgiftning brukar vara mycket omskakande både för barn och förälder, och kan betyda början till en förändring. Vi fångar också upp dem som har stora problem.

7 Sofie Lundberg och Emmelie NordQvist var nöjda med att informationen från Navet handlade om deras verklighet. - Det var många tips man kan ta med sig. Bra att vi fick vara aktiva själva, inte bara sitta och lyssna. Inget succétema bland vuxna När informationsbanken arrangerade föreläsning om alkohol i höstas, kom det bara in fyra anmälningar. Föreläsningen fick ställas in. Det kan bero på att vi tycker att alkoholmissbruk inte angår oss. Eller att det kanske angår oss för mycket? Britt-Marie Porselius och Monica Carlsson från Alna har utbildat 200 skyddsombud, ledare, chefer i landstinget om alkohol och droger för att på bästa sätt och så tidigt som möjligt stoppa missbruk. Det är svårt med öppna föreläsningar, då måste man börja fundera över sitt eget beteende. Det kanske man inte vill konfronteras med. Förståelsen brukar bli större om man ser det ur ett arbetsplatsperspektiv. Det blir tydliga konsekvenser för patienter, kolleger och chefer om det till exempel finns en missbrukande sjuksköterska på IVA, säger Britt- Marie Porselius. Större acceptans Birgitta Johnsson är huvudskyddsombud och har jobbat med arbetsmiljöfrågor i landstinget i tio års tid. Alkohol- och missbruksfrågor har varit en del av arbetet, samt att ta fram alkohol- och drogpolicyn. Synen på alkohol har förändrats, säger hon. Ett riskbruk är mer accepterat i dag. Det är en självklarhet att man träffas över ett glas vin. Den största ökningen står kvinnorna över 50 för. För dem är riskerna större än för männen. Missbruk eller riskbruk på arbetsplatsen är ingen lätt sak att jobba med. Det är lika svårt som mobbning eller kränkning, menar Birgitta. Det anses som lite fult och skamligt, och det synsättet borde vi ha kommit bort från i vården, men där är vi inte ännu menar hon: Många säger det finns inga såna problem hos oss. Men jag tror att det finns något på varje arbetsplats. tidig rehabilitering Vi vill ha tidig rehabilitering på arbetsplatserna, säger Märit Johansson, ansvarig inom arbetsmiljö i landstinget. Policyn mot alkohol och droger med rutiner för hur vi ska agera ska vara kända och arbetsgivaren ska ta sitt ansvar. Riskbruk innebär att man brukar alkohol på ett sätt som kan vara skadligt för hälsan utan att för den skull uppfylla diagnoskriterier för missbruk eller beroende. En riskbrukare kan, om han eller hon blir medveten om sambandet mellan alkoholen och hälsan, utan svårighet på egen hand minska sitt drickande.

8 Tema missbruk Åtta av tio kan ändra alkoholvanor Riskbruksprojektet drivs av folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag. Frågor om alkoholvanor ska bli självklara i hälsooch sjukvården, framförallt i primärvården. Navet jobbar med Riskbruksprojektet sedan ett par år tillbaka. Personal på vårdcentralerna utbildas i hur man ställer frågor till patienter om alkoholbruk. 17 vårdcentraler har de besökt hittills, och över 300 personer, läkare, sjuksköterskor framförallt, har utbildats. I vår ska FoU utvärdera resultatet så här långt. Utgångsläget 2005 var inte det bästa. Kronoberg var sämst i landet på att ställa frågor om alkohol. Vi är så snabba att diagnostisera. Antingen har du inga alkoholproblem eller så är du alkoholist, säger Marianne Künstlicher. laddad fråga Verkligheten är ju den att det finns ett spektrum av förhållningssätt till alkohol; från ett oproblematiskt, till en riskkonsumtion, till missbruk och i slutändan till beroende. Vi är så snabba att sätta etiketter, men bara för man har ett alkoholproblem behöver man inte vara alkoholiserad. Många tror det och därför blir det så laddat att ta upp frågan. Frågemetoden vi lär ut kan också användas till andra livsstilsförändringar, säger Anette Danielsson. De flesta på vårdcentralerna är positiva till metoden. Andra tycker att det här gör vi redan, och förresten har vi inte tid. Det är viktigt är att man väljer ut en målgrupp, och konsekvent ställer frågorna. Varje vårdcentral väljer sitt sätt att jobba på, säger Marianne Künstlicher. Bara för att man har ett alkoholproblem behöver man inte vara alkoholiserad. foto: ingram När, hur och varför? Om samtalen och stödet på vårdcentralen inte räcker till, kan patienten remitteras till Navet, eller till beroendeenheten, om det är allvarliga problem. Söker man råd och stöd på Navet, via remiss eller av eget intresse, får man vid ett första samtal berätta om sin situation. Vid andra träffen gör behandlaren en kartläggning. Hur har alkoholkonsumtionen sett ut det senaste året? När dricker man? Är det ångestrelaterat, socialt, dricker man för att stressa av? Frågematerialet och skattningsinstrumenten vi använder är inte värderande, bara klargörande, berättar Anette. När sammanställningen är klar, presenterar vi den för klienten, som kanske har en anhörig med sig, och sedan gör vi tillsammans en handlingsplan. tre vita månader Jag brukar föreslå tre månaders total avhållsamhet. Är du inte riktigt klok! kan en del tycka. Men tar man det en dag i taget, brukar man hitta fördelar efterhand som driver vidare. Det måste förstås vara en handlingsplan som klienten tycker verkar rimlig. Ibland uppför vi kontrakt, och man kan få diverse hemläxor, som till exempel att fylla i en alkonacka. Man måste inte alltid bli helnykter. Vissa kan lära sig dricka socialt. Andra kanske inser efterhand att de inte klarar det, utan måste sluta helt. Tio besök är ett riktmärke, som dock inte är skrivet i sten. Hur många blir hjälpta? Flertalet av Navets klienter gör en positiv förändring, menar Gunnar Sandevärn. Hur kan man hjälpa en kollega i riskzonen? Vad gör jag om jag tror att en kollega är i riskzonen? Prata med en annan kollega först och kolla om hon eller han har samma uppfattning som du, är Birgitta Johnssons råd. Gå helst inte till chefen förrän du pratat med kollegan som du oroar dig för. Hur vet man när någon har problem? Signaler på missbruk kan vara hög frånvaro, förändrade vanor, man kommer sent och går tidigt. Man stannar hemma i anslutning till helgen, man är trött och oengagerad på jobbet. Detta kan förstås lika bra tyda på annat: problem i hemmet eller depression, men oavsett det är det ändå viktigt att man bryr sig. Det ska inte vara något hyschigt! Att ha problem som ingen bryr sig om kan innebära en ökad risk för missbruk i sig. Men vad ska jag säga? Tala om att du är orolig. Fråga om hon eller han har problem, om du kan hjälpa till på något sätt. Ibland vet alla, men ingen vågar fråga. Istället skyddar man personen och hittar på ursäkter. Men alla undersökningar visar att man på så sätt gör kollegan en stor otjänst, och man bara försämrar situationen. Tycker man att det är jobbigt kan man prata med sin chef. På vilket sätt kan jag vara till bäst stöd? Visa att du ställer upp! Inte att du håller med. Respektera den personliga integriteten. Döm inte alkoholism är en sjukdom. Vilka förväntningar finns på mig som arbetskamrat och chef? Att du visar medmänsklighet. Arbetsmiljöfaktorer som kan påverka anställdas alkohol- och drogvanor Frånvaro av klart uttalade mål Obunden arbetstid Låg social kontroll Arbetsnarkomani Överflödig kompetens Hur planerar vi personalfesten? Se till att det alltid finns alkoholfria alternativ. Det sociala trycket kan vara svårt. Man kanske ska tänka sig för innan man fixar vinlotterier, whiskeyprovning och liknande. Alkoholkonsumtion i arbetet Social press att dricka alkohol Negativ stress Ensamarbete Källa: 8

9 Tema missbruk När är jag i riskzonen? Man brukar säga att två flaskor vin per vecka för kvinnor och tre flaskor vin per vecka för män är gränsen för riskfylld alkoholkonsumtion. Det finns förstås mätmetoder, säger Marianne Künstlicher på Navet i Växjö eftertänksamt. Men vi är ju också individer. Ett annat sätt är att göra en plus- och minuslista på sitt drickande. När minus drar iväg störd nattsömn, man känner ett sug, alkoholen börjar bli nästan lika viktig som mat och sömn då är det dags att ändra vanor. Kanske märker man att alkoholen har blivit mer än bara en stämningshöjare. Man tar inte bara fredagsglasen utan dricker varje kväll för att orka med nästa dag. Rune Johansson på beroendeenheten vill poängtera de ärftliga faktorernas betydelse. Alla kan bli alkoholberoende, men vissa löper större risk än andra. Man kan också ta sig en funderare på vad det är som har kontrollen, menar han. Är det jag eller alkoholen som styr? Hur ser statistiken ut? riskbruket har ökat med procent alkoholintaget bland kvinnor år har från slutet av 90-talet ökat med cirka 300 procent svensken dricker i genomsnitt 0,81 liter ren alkohol per månad, under sommaren över en liter man räknar med att ungefär 10 procent av befolkningen har missbruksproblem, de flesta är i arbetslivet det kostar företagen cirka 4 procent av den totala lönesumman, inklusive arbetsgivaravgifter vilket i det svenska arbetslivet blir minst 20 miljarder kronor unga vuxna mellan 18 och 25 år är den grupp som dricker mest var fjärde svensk har någon i sin omedelbara närhet som har alkoholproblem, oftast finns den personen på jobbet Veckokonsumtion kvinnor 70 % dricker upp till 19 cl 21 % dricker mellan 20 och 41 cl 9 % dricker över 41 cl Veckokonsumtion män 68 % dricker upp till 37 cl 17 % dricker mellan 38 och 63 cl 15 % dricker över 63 cl (Sorad/Sthlms universitet okt 2006) Hjälp direkt vid rattfylla Vid beroendeenheten på Sigfridsområdet har polisen ett testrum. Hit kommer de som tagits för rattfylla för att, med datorns hjälp, kolla sin promillehalt. Dygnet runt till bilar far omkring i trafiken i Sverige med rattfulla förare. Varje dag. Poliserna har utbildats i motiverande samtal och erbjuder den rattonyktre ett samtal med beroendeenheten eller, i västra länsdelen, Navet eller socialtjänsten. Det är oftast rätt skärrade personer som kommer hit, berättar Rune Johansson på beroendeenheten. Att bli av med körkortet är skämmigt för de flesta, vad ska man säga hemma? Man behöver bilen i jobbet, hur ska det gå? Det är inte ovanligt att man vill ha hjälp. Vi har ingen fördömande attityd utan kan svara på frågor och hjälpa till. Samtalet bygger på frivillighet. Har man tackat ja till en kontakt, ringer Rune eller någon av de andra som jobbar med detta, upp så fort som möjligt och man kommer överens om en tid. Samtalen ligger vid sidan av beroendeenhetens vanliga arbete, det är full sekretess och ingen journalföring. Att bli av med körkortet kan innebära en sådan kris att man blir suicidal,...hade 382 vårdtillfällen under 2007, av dessa var 262 alkoholrelaterade. På slutenvårdsavdelningen gör man medicinska avgiftningar och förhindrar abstinens med hjälp av bensodiazepiner som gradvis trappas ner NADA öronakupunktur, används också med bra resultat det finns sex vårdplatser en avgiftning tar 3 4 dagar. Viktiga delar av behandlingen är sömn och vänligt bemötande, som i sig har en läkande effekt. en annan viktig del i behandlingen är att kartlägga patientens alkohol- och Rune Johansson, beroendeenheten. säger Rune. Då är det bra att vi finns på plats här dygnet runt när den rattfulle kommer in för att testas. Han eller hon kan få hjälp av doktorn direkt. I vanliga fall går samtalet till så att man gör en audit kollar på en skala vilken nivå drickandet ligger på så att hjälpnivån blir den rätta. Rune förklarar vad riskbruk, missbruk, beroende är och hur man kan få hjälp. Är man riskbruksdrickare är chanserna goda att man kan förändra sitt drickande, med Navets hjälp. Är man missbrukare och fast i ett beroende behöver man mer hjälp. Missbrukare är man när man inte klarar en normal tillvaro. Blir man stökig och hamnar i konflikter när man är onykter ska man överhuvudtaget inte dricka alls. Bygga allians Vissa är rejält berusade och inte mottagliga för samtal när de kommer in. Vissa åker dit för den ena rattfyllan efter den andra, och är inte ett dugg motiverade. Hur når man dem? Det viktiga är att aldrig sluta fråga om man vill ha hjälp. Man vet aldrig när människor bestämmer sig för att ta upp kampen mot sina alkoholproblem. Oavsett vilken nivå samtalet ligger Beroendeenheten drogvanor, samt att planera för vidare behandling i samverkan med andra vårdgrannar, framförallt sociala myndigheter och psykiatrin. på gäller det att bygga en allians, säger Rune. Om jag är fördömande, blir det taggarna ut. Missbrukaren är för det mesta redan fylld av självförakt. Men rattfyllesamtalet bygger som sagt på frivillighet. Hur många man fångar upp beror på hur väl poliserna lyckas med att förmedla kontakten. Rune skulle gärna se att förstakontakten mellan den rattonyktre och vården var obligatorisk. Samarbete om behandling Om man blir tagen av polisen för rattfylla, ska man så snabbt som möjligt få hjälp till behandling. Trafiknyktherhet Kronoberg är en del av SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Här medverkar Länsstyrelsen, Vägverket, Polisen, beroendeverksamhet, socialtjänst, Kriminalvården (och i vårt län Navet) i ett nationellt projekt. 240 av 290 kommuner deltar. Projektledare i länet är Berth Andersson, SSKL. Fakta Rattonykterheten ligger på ungefär konstant nivå. Men det är fler som åker dit. Polisen genomför två miljoner blåsningar om året procent av alla dödsolyckor i trafiken har samband med alkohol Unga män, år, är oftare inblandade i trafikolyckor än andra. På öppenvårdsavdelningen har man remisshantering en gång i veckan remisser kommer från vårdcentraler, sjukhus m fl, även egenremisser remisser renderar ofta i en kartläggning av alkohol- och drogvanor. Den tar vanligen tre träffar, därefter beslutar man om eventuell vidare behandling är man beroende, rekommenderas nollnivå av alkohol har man missbruk kombinerat med psykisk sjukdom är behandlingen anpassad. Längden på behandlingsperioden beror på hur allvarlig problematiken är inom öppenvården görs också övervakade urinprov, antabus och annan medicinering en sjuksköterska har telefonmottagning och rådgivning hela dagen. Hon gör också en första sållning av nya patienter öppenvården samverkar åt många håll, bland annat övrig psykiatri, primärvård, sociala myndigheter, frivilligorganisationer (AA, NA, Länkarna, IOGT-NTO), polis och länsstyrelse, bland annat i projektet Stökfritt som ska minska krogrelaterat våld, och i frivården med utbildningar för personer med fotboja Tips! Läs gärna mer om alkohol på webben under Hälsa och vård/det goda livet.

10 Ingalill Karsson förbereder dagens lunch tillsammans med en klient. I morgon lämnar han Ekeliden. Men alla goda matlagningstips tar han med sig hem till sitt eget kök. Behandling i medvind I ett stort vackert rött hus i utkanten av Tingsryd ligger Ekelidens behandlingshem. Trots att dagen är grå och kall, är platsen ändå varm och inbjudande. Här börjar för många ett helt nytt liv. Ett liv utan droger. En resa som inte är helt enkel. Men tillsammans med proffsig personal på plats når många sina mål. Varma skratt hörs från köket på Ekelidens behandlingshem där en klient tillsammans med en ur personalen förbereder dagens lunch. Snart ska Ekeliden få ett nytt modernare kök. Hela byggnaden ska totalrenoveras och fräschas upp. Såsen smakas av och kocken konstaterar att det behövs lite mer salt. text: Johanna Melin foto: hans runesson Själva matlagningen är en del av behandlingen. Kockarna gör ett fantastiskt arbete med våra klienter, även om dom inte alltid förstår det själva, berättar Lena som är enhetschef. Förutom matlagning får klienterna också hjälpa till med städning och trädgårdsarbete. Varje del av behandlingen är genomtänkt och viktig. Hot om nedläggning Men under många år har Ekeliden varit nedläggningshotat. Personalen har fått kämpa för att finnas kvar. Något som har tärt mycket på gruppen. Det kan vara svårt att hitta arbetsglädjen igen, berättar Lena och tillägger: Det är svårt att tro att det är sant, att vi helt plötsligt är prioriterade. Nu arbetar inte personalen i motvind längre utan i medvind, och det märks tydligt. Lena har som mål att alla ska känna ansvar och delaktighet i allt som händer. Genom täta återkopplingar och samtal har de hittat en metod som verkligen fungerar. Arbetsglädjen har kommit tillbaka. Med stor förväntan ser Lena fram mot renoveringen. Den kommer att ge ett lyft till hela verksamheten. Lokalerna kommer att bli mer ändamålsinriktade. Drömmen inför framtiden är att kunna erbjuda klienterna mer sysselsättning. Kanske kommer uppfräschningen av lokalerna att väcka nya tankar. Vi gör ett bra jobb Från köket sprider sig doften av mat ut i hela huset. En av klienterna har hjälpt till att förbereda måltiden. Men detta är den sista dagen i köket för hans del. I morgon lämnar han Ekeliden för att prova på att stå på egna ben. Orden lycka till och välkommen är väl använda ord på Ekeliden. Det råder ingen tvekan om att all personal gör ett fantastiskt arbete. Att jobba med trasiga människor är inte lätt. Jobbet är psykiskt tröttande, därför är det viktigt att kunna släppa jobbet när man kommer hem och få tid för återhämtning, berättar Lena. Personalen har täta återkopplingar och flera möten varje dag. Lena tror 10

11 Tema missbruk När speldjävulen tar över Flera gånger i veckan ringer oroliga föräldrar till Resurs behandlingshem i Väckelsång. Föräldrarna upplever att deras barn spelar för mycket. Många ungdomar har stora skulder de inte kan betala. Internetspelandet har ökat dramatiskt. Pokerspelandet är större än någonsin och hela tiden kommer det nya spelformer. Aldrig förr har det varit så lätt att satsa pengar på spel och aldrig förr har det varit så lätt att ansöka om kredit och lån via sms. Föräldrarna känner sig maktlösa och söker förtvivlat hjälp. Men att få hjälp är inte helt enkelt. Många får bekosta sin vård själva. Det är det få som har råd med. Mer spel På Resurs behandlingshem i Väckelsång behandlas både alkohol, drog och spelberoende. Men Resurs har få personer i sin verksamhet som behandlas för spelberoende. Detta beror på att det är Johanna Melin svårt att få någon att betala för behandlingen. Christel Blondin jobbar som behandlingschef. Hon berättar att spelberoende fortfarande ses som ett moraliskt problem. Många anser att det är upp till den som spelar att ta sig i kragen, men en spelare har samma sug efter spel som en alkoholist har efter spriten, berättar Christel. Spelmissbruk är en sjukdom, menar Christel. Precis som alkoholism och narkomani. Det var på resurs Tommy till slut hamnade efter flera års okontrollerat spelande. Han hade miljonbelopp i skulder. Tommys intresse för spel har alltid varit stort, men till en början bara en hobby. Men så kom vinsten, en lite större vinst, som startade Tommys beroende. Tillgängligheten till spel ökade dramatiskt i samhället. Under slutet av 90-talet kom varje-dagspelen till spelbutikerna. Tommy började spela varje dag. Han spelade för alla pengar han kunde komma över. Miljonskulder Tommy spelade på alla tänkbara spel. Han lånade vid ett tillfälle tusen kronor för att gå till tandläkaren och dra ut en ömmande tand. Men på vägen dit hamnade han på en spelbutik, och på några minuter var tusenlappen borta. Han lånade då en ny tusenlapp, men även den gick till spel. Det slutade med att Tommy drog ut sin tand själv. Det beskriver väl lite den galenskap som jag var i innan jag till slut bad om hjälp, säger Tommy. Tommy hade ingen förmåga att stoppa sitt spelande själv eller se konsekvenserna av sitt beteende. Han pantade till och med burkar för att kunna spela. Det spelade ingen roll om jag inte vann, bara jag fick spela, berättar Tommy. Spelmissbruk finns både bland killar och tjejer i alla åldrar. Tommy är i dag spelfri och om fem år även skuldfri. Under behandlingen på Resurs fick han även möjlighet att jobba med sig själv. Han hade under flera år haft en depression och spelandet var ett sätt att dämpa det. Jag fyllde tomrummet inom mig med spel, berättar Tommy. Ett nytt liv Det var Tommys arbetsgivare som bekostade behandlingen. I dag hjälper Tommy andra som fastnat i ett spelberoende. Han möter dagligen människor som spelar okontrollerat, många är under tjugo år. Men tyvärr är det få som får professionell hjälp. Trots många försök hos försäkringskassan, arbetsgivare och socialen är det många som nekas hjälp. Både Tommy och Christel menar att det pratas alldeles för lite om riskerna att fastna i ett spelberoende. Något måste göras, det är de båda överens om. att detta är framgångsrikt för ett bra arbete. Alla i gruppen har olika ansvarsområden. Det stärker både individen, gruppen och Ekelidens förmåga att gå vidare, säger Lena. Löftet om renovering har gett nya krafter. Men några garantier inför framtiden finns inte. Därför tycker Lena att det är viktigt att redovisa goda resultat. Både mot kommunen som placerar personer på Ekeliden och Landstinget Kronoberg, men givetvis mot klienterna också. Vi känner verkligen att vi behövs och att vi är bra på det vi gör, avslutar hon. Lena Bengtsson, enhetschef på Ekeliden. Ekeliden 15 personal 18 vårdplatser och två utslussnings lägenheter i Tingsryd Startade 1972 Behandlings- och rehabiliteringsboenden Ekelidens behandlingshem ligger naturskönt i utkanten av Tingsryd. 11

12 Man måste vara lev Solveig Larsson oroar sig för den offentliga sjukvården. Hon tycker att det är fel att den utmålas som ett B-lag. Politikerna borde ta reda på hur det är i verksamheten, säger hon. De skulle ut och träffa de anställda och lyssna på vardagspratet, utan att det ska behöva vara så stort och märkvärdigt. text: may olsson foto: hans runesson hur söta och goa som helst det är inte det men det betyder mycket arbete och försakelser och oro. Finns det inte de som skulle bli arga på dig för att du tycker så? Jo. Men det finns också en dubbelmoral. Sjukvården erbjuder fostervattensprov tidigt för att se om barnet är friskt. Vården har tagit ställning för att man som förälder ska kunna göra ett val. Då ska man få göra det valet utan att känna skuld eller skam. Solveig Larsson står för sina åsikter. Det har hon alltid gjort. En gång satt hon med som åhörare hos barn- och ungdomsutskottet och blev upprörd när politikerna pratade om hur hemskt det var förr i barnsjukvården. Varför tar de inte reda på hur det är idag istället och pratar om det? Vi är minst lika bra som privata aktörer. Det är viktigt att tala om det. Inom neonatalvården ligger vi i Kronoberg ofta före de större sjukhusen. Vi bygger om lokaler för att de ska passa vår verksamhet och vi ligger framme med teknik och metoder. Det finns mycket duktig och engagerad personal som skulle puffas fram och stöttas. Jag hoppas att den offentliga vården får vara kvar och att den inte blir ett andrahandsalternativ. Folk ska få den vård de behöver, oavsett ekonomi. Människor ber inte om att bli sjuka. Jag tycker att sjukvård och skolor ska betalas solidariskt. Sedan är det upp till var och att välja. Man ska inte tvingas in i det ena eller andra. Inga föräldrar Det var 60-tal när Solveig började på barnkliniken. Lasarettets enda barnavdelning hade hand om alla barn, de med cp-skador såväl som de med cancer, och intagna barn var normal beläggning. På juldagen kom doktor Thelin med familj och skulle ha julottefika. Då skulle silvret vara putsat. Föräldrar fick inte vara med på avdelningen. Det skulle de aldrig acceptera i dag. Nu är vi föräldrarnas förlängda arm. De sköter sitt barn och vi stöttar i bakgrunden. Vad är god omvårdnad? Barnet kan inte tala om vad det behöver. Vi måste ta hand om det som om det var vårt eget. Det går inte att jobba på rutin. Man måste titta på barnet, vara lyhörd, också inför föräldrarna, och inte komma med pekpinnar. Med åren utvecklar man en känslighet för barnets behov, säger Solveig. Det är inte alltid föräldrar har denna känslighet. Det är inte lätt att komma till sjukhus, att bli förälder man kanske aldrig har tagit i ett barn. Föräldrar reagerar så olika. Handledningen hjälper oss med förståelse. Även om du vet att en reaktion är normal, kan du behöva hjälp att hantera den. Det är ett naturligt inslag i jobbet på neonatal att barn då och då dör. Man blir ledsen och gråter. Stämningen på avdelningen är tung. Vi pratar mycket om det i teamet och handledningen. Kurator och psykolog kan hjälpa både oss och föräldrar. Aborter Förr föddes det många svårt missbildade barn. Solveig upplever att det har minskat. Hade jag fått veta vid ett ultraljud att mitt barn var svårt missbildat hade jag nog tagit bort det. Jag har sett hur svårt familjer får det. Både syskon och föräldrar måste planera och organisera hela livet runt barnet. Barnen kan vara Folk mår dåligt. Om det inte finns hjälp och stöd att få på arbetsplatsen kommer de till facket. Var ska man vända sig med sin oro för arbetet om inte facket finns? Nu kan man också göra ett blodprov istället för fostervattensdiagnostik, och det ska erbjudas alla. Var och en får välja själv. Levande Solveig har alltid varit glad för barn. Det är omväxling, och det gillar hon. Det är inte som att stå och stansa en bit i en industri, samma om och om igen. Jobbet blir aldrig tjatigt. Men man måste vara levande hela tiden. Prematurerna är så himla olika. Man får mer kontakt med vissa. En del gör anspråk och säger ifrån hur de vill ha det. Att tolka dem blir en vana, man kan tala om för föräldrarna: ser du, nu gör hon si och så, det betyder att hon mår illa, är mätt och så vidare. Så lär man dem att bli uppmärksamma. Facket Vi vill ha dig för du har åsikter sa en representant från Kommunal till Solveig, och så blev hon arbetsplatsombud. Sedan började hon jobba fackligt. Till en början handlade arbetet mycket om studier, löner och avtal, arbetstider och rätt ersättning för extraarbete. Nu är det mer sociala bitar. Folk mår dåligt. Om det inte finns hjälp och stöd att få på arbetsplatsen kommer de till facket. Var ska man vända sig med sin oro för arbetet om inte 12

13 ande hela tiden Om Solveig Larsson Började på Centrallasarettets barnklinik 1964, har varit på neonatalavdelningen sedan Gick i pension årsskiftet Bakgrund: Född i Målilla-Hultsfred församling. När jag var fem flyttade vi till Alvesta. Pappa var politiskt aktiv och mamma var intresserad av samhällsfrågor. Själv har jag alltid stått för mina åsikter och reagerat på orättvisor. Solveig minns: När vi fick tusenbladstårta för att vi hade lagt in 1000 barn. Då reagerade vi. Det var för mycket. Vad ska du göra som pensionär? Gå ut i skog och mark varje dag. Läsa mycket, träffa släkt och vänner. Så får vi se hur mycket resande pengarna räcker till. Först blir det en bussresa till Moskva. Saknar du jobbet? Nej. Jag var så inställd på att sluta. Nu är det annat. Jag vill ha friheten! facket finns? Fackföreningarna har inte uppstått för ro skull. Tänk om hela arbetet med att bygga upp dem skulle behöva börja om igen. Jag tycker att den fackliga organisationen skulle sprida mer kunskap bland sina medlemmar om omorganisationer och förändringar, säger Solveig. Och jag hoppas att vi får behålla våra avtal. Vi behöver dem. Utbildningar Solveig har genom hela arbetslivet jobbat för utbildningar. Det finns fortfarande ingen grundutbildning för barnskötare inom neonatalvård. Barnsjukvård har alltid varit lite i skymundan, menar hon, och har nog inte ansetts så tungt. Neonatalbarn är ju så små. Men barn borde alltid ha första prioritet. De är ju vår framtid. Den försiktiga omvårdnad vi ger på neonatal har stor betydelse för framtiden. Att ge bra förutsättningar från början ger bättre resultat i slutänden. 13

14 Prisad för god omvårdnad: Lilian tar hand om patienter och personal Det priset kommer jag aldrig att få tänkte Lilian Karlsson när hon hörde att kolleger anmält henne. Men det fick hon. Och sen dess har livet inte riktigt varit sig likt. may olsson Nog för att Lilian vet vad hon gör, och tror på det, och gör det bra, men hon trodde ändå inte på att det nationella omvårdnadspriset skulle gå till henne. Varför? Ja, jag har ju ingen magisterutbildning och min arbetsledarutbildning ligger så långt tillbaka i tiden. Och neonatalvård är en rätt smal verksamhet. Jag fick ett telefonsamtal: Sitter du ner? och sedan fick jag motiveringen uppläst för mig. Jag insåg direkt att det här är hela arbetsgruppens pris, men att få känna sig så uppskattad är så hedrande och jag blev jätteglad. Allt är inte rosenrött men vi har byggt in en trygghet, stöd och tillit i organisationen, säger Lilian Karlsson, sjuksköterska och avdelningschef som fått 2007 års omvårdnadspris. Vad är god omvårdnad? Lilians intuition och känsla framhålls ofta av personer runtomkring henne. Men hon har också erfarenhet och driv, och sprider som person ett lugn omkring sig. Det allra viktigaste är fokus på familjen och barnet. Allt vi gör ska vara till nytta för dem. Patientsäkerhet jobbar vi också mycket med. Och när det gäller personalen vill jag att de ska känna sig trygga, sedda och delaktiga. Ju mer jag litar på dem, desto bättre fungerar det. Lilian beskriver sig också som snabb när det gäller att pröva nytt, från schemaläggning till arbetet med familjerna. Man ska inte vara rädd att testa, menar hon. Funkar det inte så kan man pröva något annat. För varje gång blir det bättre. Rutiner och improvisationer Men rutiner är också viktigt. Vi inleder varje dag med ett möte om hur vi ska fördela personalresurserna. Vi måste vara flexibla utifrån familjernas behov, samtidigt som de ska känna en trygghet i rutinerna oavsett vem som utför dem, säger Lilian. Neonatalvård är intensivvård och sliter hårt även på mycket kompetent personal. På avd 10 arbetar man i fyra team. När barn dör, när skador uppstår är teamet stödet. Blir man uttröttad av arbetet kan man tillfälligt backa lite. Teamet täcker upp. Lilian har startat en vårdhandledning för personal. På träffarna ventilerar teamen aktuella vårdsituationer tillsammans med en handledare från BUP. Att få ett för tidigt fött eller sjukt barn är påfrestande, och familjen kan hamna i kris. Vi värderar inte krisen, utan lär oss att bemöta varje familj där de är. Ibland tror vi oss veta, men det gör vi naturligtvis inte förrän vi har frågat. Vi vet ju inte vilka rädslor eller andra känslor som bubblar upp från tidigare upplevelser hos enskilda föräldrar. Vårdhandledning för personalen ger ork till rätt stöd för familjen och det 14

15 SLOT Kompass mot en bättre arbetsplats sjuka barnet. Men också hjälp med gränssättning för det personliga engagemanget och insikt i egna reaktioner. Lugnt I vårdhandledningen tappade man ibland patientfokus, vilket inte var bra. Därför startades separata träffar för arbetsmiljöhandledning. Det blev oklart var gränsen gick. Nu kan vi prata organisation och sånt som inte berör själva vårdarbetet på arbetsmiljöhandledningen. Det sparar energi. Det är faktiskt väldigt lugnt här. Diskussionerna hålls på handledningsmötena och teammötena, inte på avdelningen. Är föräldrarna nöjda med neonatalvården? Jo, det är ju så. Det sägs att man inte kan mäta vårdkvalitet i tårtor. Men vi kan det! skrattar Lilian och lägger handen på magen. Vi får så mycket tårtor att det är dags att banta snart. Fler framgångsfaktorer på neonatalavdelningen: NidCap-metoden. Man mäter, observerar och dokumenterar barnets reaktioner och förmågor. Det ligger till grund för barnets omvårdnad och är ett stort stöd för föräldrarna. Neonatal hemsjukvård, NAHS. Personalen läste in sig på den vetenskapliga litteratur som fanns i ämnet, fick pengar från landstinget och drog igång arbetet på ett halvår. Ett EU-projekt har lett till elva utvecklingsområden och med dessa jobbar man fortfarande. När Olivia infördes i landstinget hade avd till exempel redan jobbat med sin kompetensstege. Om Lilian Karlsson Började som undersköterska i landstinget 1978, utbildade sig till barnsjuksköterska och blev så småningom vikarierande avdelningsföreståndare fick hon tjänsten efter en 60-poängs arbetsledarutbildning som hon gick Bor mitt i skogen utanför Värends Nöbbele. Fritiden handlar mycket om de två sönernas intressen. Bland annat är hon engagerad i Växjö Simsällskap. Det stora intresset är teknik. Allt från medicinsk apparatur till IT. Sönernas mopeder och hemdatorer får hon hjälpa till att sköta. Senast lästa bok: Fågelbovägen 32 Favoritresmål: Mallorca Personliga egenskaper enligt andra: Hon är målinriktad, fokuserad, envis och uthållig. Stabil och orädd. Personliga egenskaper enligt Lilian: Jag har en intuition för grupprocesser. Jag kan känna av en stämning, att något är på gång, och då frågar jag. Solveig Larsson, barnskötare (numera pensionär) om Lilian Karlsson: Hon kan chefa utan att synas hela tiden. Hon är inte för kontrollerande, hon litar på sina medarbetare och petar inte i detaljer. Det gör att man vågar komma med förtroende till henne och vara öppen. Hon är drivande och har stått för utveckling på avdelningen. Det händer mycket med Lilian som chef. Omvårdnadspriset delas ut av Svensk sjuksköterskeförening. Priset är nationellt, och det var nominerade. Juryn gör noggrann research. De har genomfört flera telefonintervjuer med personal på avd 10, som har fått skicka in PM och dokumentation på arbetssätt. Nu är arbetsmiljöarbetet enligt SLOT-modellen i gång på flera håll i landstinget. SLOT, som är en förkortning av Sandberg Lindell Organisations- Test, är ett samtalsverktyg för frågor som rör sambandet människa, organsiation och hälsa. ellen loven Det är ett stöd för att hitta former för dialog i arbetsgruppen runt arbetsmiljöfrågorna, säger Paul Johanneson som är en av landstingets nio slothandledare. Genom SLOT vill landstinget nå ett mer långsiktigt perspektiv på arbetsmiljöutvecklingen. Efter att ha testat verktyget som ett pilotprojekt i delar av länssjukvården, har nu breddinförandet påbörjats inom bland annat gemensam administration och länssjukvården. Ambitionen är att alla arbetsplatser i landstinget ska använda sig av SLOT som en naturlig del i sitt förbättringsarbete. Önskat läge Nusituationen har stått i fokus i många av de tidigare arbetsmiljöverktyg som vi har använt i landstinget. Fördelen med SLOT är att det även tittar på det framtida önskade läget. I jämförelsen däremellan tydliggörs sedan de möjligheter och utvecklingsområden som finns, säger Paul. Även om tanken är att alla enheter ska genomföra SLOT så poängterar han att det är viktigt att det sker vid en lämplig tidpunkt, när enheten är mogen. Det är chefen och medarbetarna som ska jobba vidare med de resultat som SLOT visar. En förutsättning för att kunna få igång ett givande samtal på arbetsplatsen och närma sig det önskade läget är att det finns ett intresse och engagemang i arbetslaget. Både i mitt arbete med par/familjer och som slothandledare är det samtalet som är det viktiga och som intresserar mig, säger Paul Johanneson. Undvika enkätfällan Slothandledaren och chefen gör tillsammans en grundlig planering inför uppstart för att anpassa genomförandet till verksamhetens situation. Samtidigt får chefen introduktion i verktyget. Det är ett ganska digert förarbete innan en enhet kan köra igång och det är ett oerhört viktigt moment för att vi inte ska riskera att hamna i enkätfällan. Det vill säga att det bara blir ännu en enkät där man tappat uppföljningen, säger Paul. I nästa steg efter planeringsarbetet besvarar medarbetare och chef enkäten. Medarbetarna utifrån sina upplevelser av medarbetarskap, chefskap och arbetsmiljö, och chefen utifrån hur han/hon tror att medarbetarna har svarat. Chefen presenterar sedan resultaten i arbetsgruppen med stöd av handledaren. Utifrån resultaten följer sedan diskussioner och analys runt möjliga förbättringsområden. Vår roll är att vara ett stöd i arbetet så länge det finns behov. SLOT ska ses som en process som sedan bör finnas med i enhetens kontinuerliga förbättringsarbete, avslutar Paul. Mer information om SLOT och kontakt för intresseanmälan finns webben: A-Ö > SLOT 15

16 Ditt&datt På nya poster Länssjukvård Lasarettet Ljungby: Hedi-Mari Bomark, avdelningschef för arbetsterapin/kuratorsenheten, paramedicin Ljungby AT-läkare: Magnus Lindgren, Rikard Norell, Robert Berglund och Carl Hugo Mannheimer Närsjukvården Distriktssjukgymnastiken Ljungby: Paulina Nilsson, vårdenhetschef, Vårdcentralen Birka: Tomasz Pilewicz, vik distriktsläkare Flyktinghälsovården, Vårdcentralen Alvesta: Katarina Siwertsson, distriktssköterska Vårdcentralen Tingsryd: Annelie Stigsson, distriktssköterska Årets katalog kommer snart Under vecka 8 och 9 kommer landstingskatalogen 2008 att delas ut. Den delas ut tillsammans med reklam av SDR, så kolla gärna en extra gång! Har du nej tack till reklam på dörren, ska katalogen delas ut ändå. Om du ändå inte får den, skicka ett mejl till infogruppen@ltkronoberg.se och skriv ned ditt namn och din adress. Långa väntetider trots vårdgarantin Vårdgarantireformen har haft begränsade effekter på väntetiderna, skriver Socialstyrelsen. Sedan våren 2006 har väntetiderna för behandling minskat marginellt medan väntetiderna till besök i stället ökat något. Variationerna i väntetider mellan landstingen är stora. I landsting där väntetiderna har minskat kan den positiva utvecklingen, enligt Socialstyrelsens bedömning, till stor del kopplas till de tillgänglighetssatsningar som har genomförts och som också är en del av reformen. Dessa landsting lyckas i regel också bra med att skapa engagemang och förändringsvilja hos personalen. Det verkar också finnas stora skillnader mellan landstingen i hur de informerar sina patienter om möjligheter till vård i annat landsting. Hela rapporten Uppföljning av den nationella vårdgarantin finns på Ska mamma dö nu? Välkommen till temaeftermiddag om akut vård arrangerad av KAV, Kunskapscentrum för Akut Vård vid Växjö universitet och Landstinget Kronoberg Tisdag den 26 februari 2008 Kl Galaxen, Lasarettet i Ljungby En eftermiddag för dig som arbetar inom eller är intresserad av akut vård Följ patientens väg,v ia bland annat film, genom den akuta vårdkedjan, från ambulans till lasarett, Program Inledning och avslut Professor Bengt Fridlund Bemötande och bedömning inom ambulanssjukvården på akutmottagningen på röntgenavdelningen på operationsavdelningen på intensivårdsavdelningen på anestesiavdelningen på barnakuten på smärtenheten Avbrott görs för paus med frukt och grönt Detaljerat program finns på OBS! Temaeftermiddagen är kostnadsfri! Anmälan görs på: senast fredagen den 22 februari Obs! antalet platser är begränsat Under eftermiddagen medverkar kliniskt aktiva sjuksköterskor i ett samarbete mellan: Information på lika villkor Den som har en funktionsnedsättning vill känna att man får samma information som andra medborgare får. Det visar den undersökning om hur landstinget når ut med sin information som genomfördes under december. Under december efterlyste Landstinget Kronoberg synpunkter på landstingets information och om den når fram till personer med olika funktionsnedsättningar. 18 svar kom in på enkäten. Av dessa angav 6 att de hade svårt att se, 3 att de har svårt att förstå, 2 svårt att höra 1 svårt att läsa och 1 svårt att röra sig. Det vanligaste svaret på frågan om vilken information man vill ha, är att man vill ha samma information som skickas ut till hushållen. Man vill även ha information om hjälpmedel (för till exempel hörsel eller syn), rehabilitering och hur landstingets lokaler är anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar. Andra exempel på innehåll är vilken service och utbud som landstinget erbjuder, kontaktuppgifter öppettider och tillfälliga stängningar om sjukdomar och behandlingar egenvårdsråd landstingets organisation vilka rättigheter man har som patient vilka regler som gäller för till exempel sjukresor Information ska vara skriven på ett enkelt språk och utformad på ett tydligt sätt. Om man önskar ska man kunna få information inläst som till exempel protokoll från möten. 16

17 Fem miljoner ska sparas genom rätt administration Gemensam administrations väg från starten fram tills nu har inte varit spikrak. Nu ska banan stakas ut med hjälp av bland annat omorganisation, bättre kunskaper och dokumenterade processflöden. Och bemanningen ska optimeras. may olsson Vad betyder optimerad bemanning, Bertil Axelsson, driftenhetschef för GA? Vi måste se över de arbetsuppgifter vi i dag har och ha tydligare uppdragsbeskrivningar. Det är viktigt att vi har enhetliga rutiner och arbetssätt så att vi kan stödja varandra oavsett var vi har vår arbetsplats. Vid till exempel arbetsanhopningar kring en särskild uppgift är det viktigt att hjälpas åt och då är gemensamma rutiner och arbetssätt viktiga förutsättningar. Dessutom kommer vi att utveckla arbetsformen att jobba i team, bestående av representanter från de olika verksamhetsområdena, som ett stöd för verksamheterna. Det ska sparas totalt fem miljoner på administrationen i landstinget ska GA ensamt dra in dessa miljoner, och i så fall, inom vilken tid? Det är inte enbart GA som ska bidra med denna besparing utan det rör sig om hela det administrativa flödet. Det är ju så att det säkert finns ett antal administrativa arbetsuppgifter inom landstinget som görs av gammal hävd och inte egentligen efterfrågas. Samtidigt tror jag det är viktigt att koncentrera vissa administrativa uppgifter så att kärnverksamheten kan koncentrera sig på sina egentliga uppgifter och där GA är ett kompetent administrativt lednings- och verksamhetsstöd. Bertil Axelsson förespråkar teamarbete. Omorganisation Driftenheten ska indelas i fem verksamhetsområden: ekonomi, information, personal, löner och processtöd. På så sätt ska det bli en tydligare och effektivare organisation. Det är också angeläget att så långt det är möjligt placera GA-medarbetarna i samma lokaler, menar Bertil i det beslutsdokument som du kan läsa i sin helhet på webben under Om landstinget/organisation/gemensam administration/ny organisation. Dialogen med kunder och mellan medarbetare ska förbättras. Vi behöver utveckla vårt servicesynsätt, tycker Bertil, och kompetenshöjning kan behövas, framförallt i sakfrågor. En annan idé är en kundtjänst för patienter, dit man ska kunna vända sig med frågor om avgifter, fakturor och liknande. Budgeten ska anpassas efter arbetsuppgifterna som kommer till, alternativt försvinner. För att följa upp budget bättre ska tid och resurser som används för olika uppdrag dokumenteras. Förutsättningarna för GA när driftenheten startades för tre år sedan var inte de bästa, menar Bertil. Viss administration blev kvar på andra driftenheter, vilket skapade otydlighet. Nu är han klar med sin analys och handlingsplan för förbättringsarbetet. Förhoppningen är att GA ska bli ett naturligt förstahandsval för administrativt stöd i landstinget. Tillgängligheten i landstinget ökar Den 3 mars införs teletal, en tjänst som är till för dem som har tal-, röst- eller språksvårigheter. I landstingets växel kan man i fortsättningen välja att bli kopplad till teletal. Samtalet blir då ett trepartssamtal där den tredje personen är en teletaltolk. Tolken kan hjälpa till att tolka tal och röster som kan vara svåra att förstå, ge stöd i samtalet, tydliggöra det som sägs, hjälpa till att komma ihåg vad som sägs samt föra anteckningar under samtalet. Tolken har tystnadsplikt och det behövs ingen förbokning, remiss eller utredning. Införandet av teletal är ett resultat av landstingets arbete med handikappolitiska frågor. Kärnan i den svenska handikappolitiken är att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättningar kan bli fullt delaktiga samt ges förutsättningar för självständighet. Satsning mot undernäring Undernäring i samband med sjukdom är vanligt och innebär en stor risk att patienten dör i förtid. Det är en större riskfaktor än diagnos, ålder, kön och funktionsstatus. Nu ska avd 17 börja screena alla patienter som skrivs in och all personal ska utbildas. Svenska sjukhus lever inte upp till Europarådets riktlinjer för hur sjukdomsrelaterad undernäring ska utredas och behandlas. Det behövs bättre rutiner på sjukhusen och mer kunskap hos personalen. Problemen har varit kända länge. I mitten av 90-talet fanns ett nutritionsråd på Lasarettet Ljungby, som sedan utvecklades till en länsövergripande arbetsgrupp. Gruppen utbildade personal och utvecklade en handbok. Arbetet avbröts 2004, men problemet med malnutrition finns kvar, och läget har inte förbättrats. Nu är det nya tag som gäller. Därför börjar nu infektionskliniken som andra klinik inom länssjukvården att kolla upp alla patienter under ankomstsamtalet. De vägs och eventuell viktnedgång och aptitlöshet uppmärksammas. All personal har i januari fått utbildning i hur man ska gå tillväga, dokumentera och följa upp screeningen. Nutritionspärmar är uppdaterade och större vikt ska till exempel läggas på att patienten äter kvällsfikat för att korta nattfastan. Vill du veta mer om nutritionsscreeningen, kontakta Lotta Fredricson, leg dietist på paramedicin eller Charlotte Svensson, avd chef på infektionskliniken, båda i Växjö. Nutrition = näring, tillförsel av näring Kakexi (undernäring) är en vanlig och allvarlig komplikation till många sjukdomar. Man räknar med att procent av patienterna inom akut slutenvård är undernärda. Normalt styrs vårt näringsintag av hunger och mättnad, men vid sjukdom och trauma sätts den funktionen ur spel. En förlust på 20 procent av kroppens normala proteinförråd leder till allvarliga konsekvenser, en förlust på 30 procent leder till döden. Låg BMI är en oberoende och starkare riskfaktor för död än diagnos, ålder, kön och funktionsstatus. (Källa: Läkartidningen 21-22, 2006) 17

18 Psykiatri i förändring Stora förändringar är på gång inom psykiatrin; den ska bli modernare och effektivare och det ska bli bättre för patienten. Sedan årsskiftet är Finn Grentoft ny verksamhetschef för vuxenpsykiatrin. Vilket är ditt uppdrag? ellen loven Jag har fått förtroendet från politikerna att bilda en gemensam länsövergripande vuxenpsykiatri som ska ersätta de båda vuxenpsykiatriska klinikerna i Växjö och Ljungby. Inriktningen är att utveckla vården med fokus på bland annat patienternas behov, kvalitet, resultat och tillgänglighet. Sedan årsskiftet är jag verksamhetschef för den nya kliniken. Vad kan du tillföra? Jag har arbetat som psykiatriker i många år och har även varit med om att bygga upp psykiatrin i Ljungby. Det har varit olika omorganisationer och förändringsprocesser som jag har lärt mig mycket av. Fram till i höstas var jag även chefläkare för psykiatrin. Jag är kreativ och har många idéer som jag testar av i olika grupper ute i organisationen, jag får ofta nya infallsvinklar utifrån medarbetarnas synpunkter och idéer. Vad har hänt hittills? Planeringsgrupper med representanter från verksamheten är tillsatt för sex sektorer som stödjer vårdprocesserna för de stora diagnos- och behovsgrupperna. Grupperna har börjat arbeta med att utveckla vårdinnehållet och har i viss mån även börjat se över bemanningen i sina sektorer. Vidare har jag bildat en administrativ grupp som ser över rutiner, policies och attestreglemente med 1977 kom Finn Grentoft som färdig psykiatriker till Sverige från Danmark, men valde ändå att utbilda sig till allmänläkare. Denna dubbelkompetens har gett honom insikt i vikten av gott samarbete mellan olika medicinska discipliner och över organisationsgränserna. mera. Det finns även ett medicinskt råd bestående av specialistläkare plus jag själv som träffas en gång i veckan och vi arbetar bland annat med frågor om vad patientansvar innebär och gemensamma vårdprogram. En ledningsgrupp för vuxenpsykiatrin med utvecklingsledare och biträdande utvecklingsledare och jag själv samordnar arbetet och träffar de fackliga representanterna varannan vecka. Jag sitter även med i närsjukvårdens ledningsgrupp för att fortlöpande rapportera om arbetet som sker. Varför ska man förändra psykiatrin? Ledningsbolagets genomlysning av psykiatrin och konsultrapporten från Kristina Lange-Karlsson visade att det finns stora möjligheter att effektivisera vården, den har kostat förhållandevis mycket jämfört med andra landsting. Analysen tyder på att vi måste hitta nya arbetssätt och att vi inte ska fortsätta i samma hjulspår som tidigare. Jag tror att vi kan samordna och koncentrera verksamheten bättre. Hur då? Bland annat genom att utnyttja våra lokaler bättre och koncentrera verksamheten inom Sigfridsområdet i Växjö och flytta in verksamheter som finns ute på stan. Vi måste också få en bättre samordning mellan öppenvården, dagsjukvården och slutenvården. Hur kommer detta att påverka medarbetarna? Det kan jag inte svara på i dag, vi har inte kommit så långt. Men det är klart att det kommer att kännas. Det är inte lätt för en medarbetare som själv har varit med om att bygga upp en verksamhet - att se den ifrågasättas och förändras. Jag vet, jag har själv varit där. Men i det läget som vi befinner oss i är det nödvändigt. Vad innebär förändringarna för patienterna? Jag försöker hela tiden att ha patienten i fokus och att se till att de drabbas så lindrigt som möjligt. Vi måste ha tydliga mål med verksamheten och förbättra vårdprocesserna. Det behövs mer psykiatriresurser i primärvården för att möta psykisk ohälsa på ett tidigt stadium. Alla ska inte behöva hamna hos oss på den vuxenpsykiatriska kliniken här ska den specialiserade vården för de svårast sjuka ske. I januarimånad hade vi ett första dialogmöte med representanter för olika brukar- och anhörigorganisationer och det kändes positivt. Det är viktigt att informera och förankra under resans gång. Vad händer framöver? Närsjukvårdsdirektör Kjell Grahn kommer att rapportera nuläget för landstingsstyrelsen i februari och föreslå inriktning av det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet. I övrigt arbetar vi vidare i de olika grupperna. Följ psykiatrins utveckling på webben, läs mer på Om landstinget/organisation/ Närsjukvården/Nya psykiatrin Vuxenpsykiatrin Kronoberg Akutsektion - akutenhet - beroendeenhet - äldreenhet Allmänsektion - affektiv enhet - enhet för personlighetstörningar/ ätstörningar Psykossektion Psykoterapienhet Dokumentationsenhet Läkarenhet 18

19 Nominera du också! Skicka in ditt förslag till eller internpost till May Olsson, GA Information. På webben kan du läsa hela nomineringen och se vilka mer som blivit nominerade. Bokalyckan ville ge Bladet-tårtan till avd 5 för ett fint samarbete kring ätstörda patienter. Samarbete kring anorektiker Denna gången går Bladettårtan till gastromottagningen på centrallasarettet. Lena Ingemarsson jobbar med ätstörda patienter på Bokalyckans behandlingshem. Ibland blir hennes patienter så akut dåliga att de måste ha somatisk vård. Då gäller det att kontakterna funkar mellan psykiatrin och sjukhuset. Och det gör det, menar Lena. Därför nominerade hon gastromottagningen och centrallasarettets avdelning 5 till Bladettårtan. Du kan inte ana hur glad jag blir, säger Lena Lundgren, som är sektionsledare på gastromottagningen, och kramar Lena Ingemarssons arm. Det är hon Lena Lundgren som får fixa och greja för att se till att det finns plats för anorexipatienterna när de behöver komma till avd 5. En grannlaga uppgift, eftersom femman dras med ständiga överbeläggningar och är tungt belastad. Bemötande Men det måste bara fungera. När anorexipatienterna är så dåliga att de måste hit, är det risk för deras liv. Därför har psykiatrin och avd 5 upprättat en handlingsplan tillsammans för fyra år sedan. Avdelningen måste få i patienterna näring så att BMI: n hamnar på en högre nivå. Det kan ta upp till en månad. Näringsintaget måste trappas upp i rätt hastighet. Personalen på avd 5 har ingen speciell utbildning för att ta hand om patienter med psykisk problematik. Vi kan inte ge oss in i beteendet, men vi kan ge allmän god omvårdnad och vara snälla, säger Kjell-Åke Jönsson. Man lär sig mycket om bemötande, säger Lena Lundgren. Jag har märkt att det funkar bäst att gå rakt på sak med de här unga tjejerna, att inte hymla. En jobbig sak är att de ju är myndiga men ofta väldigt små och unga mentalt när de kommer hit, ändå får vi inte kontakta föräldrar och anhöriga. Det är patienter som kräver mycket, säger Sofia Löfqvist. Det kan vara mycket frustrerande att man inte kan avsätta mer tid till dem, i och med att vi är så belastade i övrigt på avdelningen. Och just därför, menar Lena Ingemarsson, är ni så förtjänta av tårtan! Ni lyckas lösa det för våra patienter, trots den jobbiga situation ni har. En tydlig trend är att patienter med smärta på grund av irriterad eller känslig tarm, IBS (Irritable Bowel Syndrome) blir fler och fler. Det är en livsstilsjuka, menar Kjell-Åke. Den beror på stress. Här tror vi att själen sitter i magen! säger Henrik Simàn. Nästan alla organismer har ju en tarm. Långt ifrån alla har ett högre nervsystem! När Bladet lämnar fikarummet på sjätte våningen, med vacker utsikt över Växjösjön, är mer än halva tårtan uppäten. Det gick både snabbt och smärtfritt. Man hoppas att både tarmen och själen blev nöjda. Profilera och fördjupa dina kunskaper genom studier på Växjö universitet! Nu är det dags att anmäla dig inför hösten! Några av nyheterna inför hösten: Magisterutbildning ett led i din karriärutveckling Välkommen till IVOSA Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete. Vi erbjuder: Utbildningsprogram och fristående kurser inom vårdvetenskap och socialt arbete både på grund- och avancerad nivå Sjukgymnastprogrammet, 180 hp (startar under förutsättning att HSV beviljar examensrätt) 2000-talets smittor och smittspridning mikrobiologi, vårdhygien och smittskydd, 7,5 hp För mer information besök oss på: Beställning av katalog görs på: 19

20 Ditt&datt Dialog med rökare Hur kan man integrera rökavvänjning i det dagliga arbetet? FoU-centrum bjöd på föreläsningar för oss som vill få ökad kunskap hur vi kan hjälpa våra patienter att bli rökfria. Det var glädjande att så många olika yrkesgrupper var representerade på föreläsningarna. Alla jobbar vi med patienter som har rökrelaterande sjukdomar som exempelvis cancer, hjärt-kärlsjukdomar, KOL och stroke. Alla dessa får vinster med ett rökstopp, trots att de Möten med forskare har en svår sjukdom. Vissa patienter ska genomgå en operation eller strålbehandling. Då finns det stora fördelar med rökstopp inför behandlingen. Föreläsningar i Galaxen, Växjö stadsbibliotek Tisdagen den 19 februari, kl 17 Funktionsnedsättning och delaktighetens villkor Barbro Blomberg, filosofie doktor Tisdagen den 18 mars, kl 17 Skall mamma dö nu? Tema akut vård Kunskapscentrum för akut vård och Landstinget Kronoberg Tisdagen den 8 april, kl 17 Övervakad och osedd - vård i tekniktäta miljöer Sofia Almerud, filosofie doktor Tisdagen den 20 maj, kl 17 Ledarskapets dilemma Maria Wolmesjö, filosofie doktor inga pekpinnar Lena Sharp, disputerad sjuksköterska från Karolinska sjukhuset, berättade hur de på strålbehandlingen där integrerar rökavvänjningen i det dagliga arbetet. Alla patienter får en fråga om de röker. Rökande patient får individuell anpassad rekommendation varför det är olämpligt att röka just nu, plus en skriftlig informationsbroschyr Rökning vid cancerbehandling. I dialogen med patienten undviks pekpinnar och moralkakor. Fattar patienten beslut om rökfrihet, betonade Lena vikten av stöd och beröm. Att hela vårdteamet runt patienten engagerar sig, och även närstående till patienten. Vi fick kunskap om läkemedel som kan hjälpa patienten till att klara av ett rökstopp. Att känna till abstinenssymtom är viktigt, då många rökare är oförberedda på det och hur man ska undvika det. Motiverande samtal Göran Larsson, kurator på Studenthälsan, gav oss en introduktion i motiverande samtal. Vi lärde oss lite om att möta och hantera motstånd, ambivalensbearbetning, empati och att undvika argumentation. Göran betonade också vikten om att be om lov att få ge informationen och att ställa öppna utforskande frågor. Ta reda på vad patienten redan vet, lyssna noga och sammanfatta det patienten sa. För att lyckas få en människa att ändra livsstil så gäller det att ha människan med sig. Att bara ge uppmaningar kan göra att patienten inte orkar lyssna. Det är väl dokumenterat, bland annat genom flera undersökningar, att risken för komplikationer efter operation är förhöjd hos rökare. De får till exempel oftare hjärt- och lungbesvär. Dessutom drabbas de av infektioner, sämre sårläkning och behöver oftare vårdas på intensivvårdsavdelningar jämfört med icke-rökare. Detta leder i sin tur till förlängd vårdtid på sjukhus och längre sjukskrivningar. Rökstopp före operation kan innebära enorma vinster för sjukvården. Mycket lidande för patienten skulle kunna undvikas. Föreläsarna (narkosläkarna) Roger Ellström och Anders Tunskog önskar att patienten slutar röka 6 8 veckor innan operation. Lycka till med ert fortsatta rökavvänjningsarbete! Helene Kohler, sjukskoterska pa stralbehandlingsenheten Bidrag för forskningsoch utvecklingsarbete Det finns kronor att hämta för forsknings- och utvecklingsarbete i Landstinget Kronoberg under Projekt som får stöd ska vara väl avgränsade och främst syfta till att utveckla, följa upp och utvärdera vård och medicinska metoder, sjukvårdens organisation och rutiner eller vara inriktade mot folkhälsoområdet. Ansökningarna kan ha forskningsinriktning, vilket innebär att ny kunskap eftersöks med höga krav på vetenskaplighet. De kan också vara av utvecklingskaraktär där nytt kunnande utifrån känd kunskap eftersöks med kvalitets- och dokumentationskrav. FoU ser gärna ansökningar som gynnar en gränsöverskridande samverkan mellan olika vårdnivåer med syfte att effektivisera vårdprocesserna samt har en flerprofessionell inriktning. Det ankommer på den sökande och hans/hennes handledare att följa de regler som finns för etisk granskning samt att följa reglerna i personuppgiftslagen. Ansökan fylls i elektroniskt men ska vara underskriven av sökanden, ansvarig chef samt handledare innan den skickas till FoU-centrum, Landstinget Kronoberg Växjö. Ansökningar om bidrag ska vara inlämnade senast den 1 mars. Pedagogikens dag Tisdagen den 4 mars 2008 inbjuder Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet alla intresserade till Pedagogikens dag. Av tradition kommer många besökare från skolvärlden men dagen har ett innehåll som kan intressera också dig som arbetar inom hälso- och sjukvården, bland annat seminariet Leda och förändra ledarskap för förnyelse av hälso- och sjukvård. Under dagen diskuteras viktiga och konkreta kunskaper och kompetenser för utbildning och behandling. Vi tar också upp det senaste inom ledarskapsforskningen och ser hur den kan användas i skapandet av hållbara organisationer, för människor att verka och växa i. För program och anmälan, gå till Dagen är kostnadsfri och sista anmälningsdag är 28 februari. Vaccination av alla barn under fem år Den så kallade dagisbakterien, invasiv pneumokocksjukdom, kan ge livshotande infektioner. Barn som överlever kan drabbas av bestående komplikationer såsom dövhet eller hörselnedsättning, neurologiska defekter eller en psykisk problematik. Socialstyrelsen föreslår att vaccin mot dagisbakterien pneumokocker, som kan orsaka allvarliga luftvägsinfektioner, ska ingå i barnvaccinprogrammet. Ställningstagandet har skickats ut på remiss. Vaccinet kan förmodligen börja ges rutinmässigt till svenska barn redan efter sommaren. 20