Kritik på teknik Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

Transkript

1 Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

2

3 Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

4 Upplysningar om innehållet: Patrik Wirsenius, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN/Bestnr: Text: Elisabeth Bylund och Jan Lille Foto: Niklas Almesjö/Bildarkivet Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, 2013

5 Förord Under våren 2013 gjordes undersökningar i 100 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator, parker, vatten/avlopp samt sophämtning och avfallshantering. Undersökningarna genomfördes som postenkäter och samordnades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med hjälp av konsulten Bylund Tjänsteutveckling AB. Liknande undersökningar genomfördes 1987, 1989, 1992, 1995, 1998, 2001, 2004, 2007 och Undersökningarna 1987 och 1989 genomfördes under ledning av Örebro tekniska förvaltning. Syftet med enkäterna är att bilda sig en uppfattning om medborgarnas önskemål och prioriteringar samt att ta reda på om kommunen lever upp till de krav på god service som medborgarna ställer, eller om det finns brister i verksamheten som måste åtgärdas. Alla kommuner som deltog i årets kundenkäter har, utöver tabeller från Statisticon (det företag som genomförde datainsamlingen), kunnat beställa skriftliga rapporter som överskådligt sammanfattar och illustrerar de viktigaste resultaten för den egna kommunen. Avsikten med denna redovisning är att ge kommunerna möjlighet att jämföra sina resultat med andra kommuners. Den ger en samlad bild av vad medborgarna i kommunerna tycker om den egna kommunens service. Vi tror att kundenkäter är ett effektivt sätt att följa upp verksamhetens resultat och en hjälp vid prioriteringar och avvägningar mellan olika verksamheter inom det kommunaltekniska området. Vi hoppas också att denna skrift ska öka intresset för kundenkäter som ett uppföljningsinstrument i kommunerna och skapa en god grund för ännu en omgång gemensamma kundenkäter om några år. Rapporten har skrivits av Elisabeth Bylund och Jan Lille vid Bylund Tjänsteutveckling AB. Patrik Wirsenius har varit ansvarig projektledare på SKL. Stockholm i oktober Gunilla Glasare Avdelningschef Jan Söderström Sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting

6 Innehåll 5 Nyttan av kundenkäter 6 Så redovisas resultaten från 2013 års kundenkäter 7 Standarden på gator, vägar och cykelvägar 9 Renhållning av gator och vägar 11 Vinterväghållning 15 Trafiksäkerhet 17 Belysning 18 Prioriteringar inom gatuverksamheten 20 Parkernas skötsel 23 Prioriteringar inom parkverksamheten 25 Vatten och avlopp 28 Avfallshantering 38 Kontakter med kommunen 4 Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

7 Nyttan av kundenkäter Kommunerna har stora krav på sig att bli effektivare och att styra resurserna till de verksamheter där de gör mest nytta. För att klara detta på ett bra sätt behöver man ha kunskap om medborgarnas önskemål och prioriteringar. Den kunskapen kan man få bland annat genom att fråga kommuninvånarna om vilken service de vill ha och hur mycket de är villiga att betala för denna. Man tar helt enkelt kunderna till hjälp för att prioritera på bästa sätt. Det handlar inte om att ersätta det politiska systemet med enkätundersökningar, men kundenkäterna ger de politiska beslutsfattarna värdefull vägledning. Svarsprocenten på kundenkäterna varierar mellan 39 och 60 procent. En del av de svarande har inte följt en hoppinstruktion i VA-avsnittet. Cirka 6 procent har hoppat över en stor del av frågorna. Samtliga VA-frågor berörs utom frågorna som gäller om man är ansluten till kommunalt vatten, är nöjd med sitt enskilda vatten samt hur man ser på reningsverkets förmåga att rena avloppsvattnet. Det är inte fel i redovisningen, men en för stor andel hamnar i kategorin ej svar. De ingår i basen för procentberäkningarna så andelarna för övriga alternativ (t.ex. de som tycker att kvaliteten på vattnet är bra) blir något för låg. Jämförelserna mellan kommunerna fungerar. Däremot blir jämförbarheten med föregående år något lidande. Det är viktigt att undersökningarna genomförs med viss regelbundenhet. Några kommuner har deltagit i samtliga tio undersökningar och kan därför följa eventuella förändringar i medborgarnas uppfattningar om verksamheten. För andra kommuner är årets kundenkäter det första försöket att ta reda på vad medborgarna tycker om den kommunala servicen inom gator/vägar, parker, vatten/avlopp och sophämtning/avfallshantering. Det finns även kommuner som regelbundet genomför egna kundenkäter för att kontrollera att man uppnår målen för sin verksamhet. Både årets och tidigare års kundenkäter visar att de flesta är nöjda med den kommunala servicen när det gäller gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering. Att presentera dessa resultat för personalen kan ge bra motvikt till den ibland onyanserade kritiken av den kommunala verksamheten i massmedia, men det är naturligtvis viktigt att ta till sig de svar som visar på en sämre service. Dessa pekar ju ut de områden som kommunen måste bli bättre på att sköta. Man kan kanske säga att de många positiva omdömena ger inspiration och kraft att ta itu med bristerna. Om kundenkäterna ska kunna bli denna kraft är det naturligtvis mycket viktigt att kommunerna samlar personalen och informerar om samt diskuterar och analyserar resultaten av undersökningarna. Läs mer om detta i SKL:s skrift Teknik med öppna öron. Kundtjänst i teknisk förvaltning från Rätt använda kan således kundenkäterna vara ett bra instrument för att förbättra servicen och använda de begränsade resurserna på det för kommunens invånare bästa sättet. Det är också viktigt att kommunen använder kundenkäterna och resultaten från dessa i marknadsföringen av sig själv och sin verksamhet. Kommunen måste visa invånarna att man faktiskt bryr sig om deras åsikter och önskemål. Man får inte heller tveka att visa upp bra resultat och goda omdömen. Detta kan göras genom presskonferenser, pressmeddelanden eller direktinformation till kommuninvånarna. De kommuner som har gjort det har haft framgång. Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 5

8 Så redovisas resultaten från 2013 års kundenkäter SKL:s gemensamma kundenkäter 2013 genomfördes i 95 kommuner eller grupper av kommuner. I några fall har kommuner gått samman om en gemensam undersökning. Totalt har invånarna i 100 kommuner besvarat frågorna. I varje kommun gjordes ett urval av minst 500 personer i åldern år, vilka fick besvara enkäterna. Enkäterna genomfördes som postenkäter. I årets undersökning skickades tre skriftliga påminnelser. Kommunerna kunde välja en enklare undersökning med frågor om alla de fyra verksamhetsområdena i samma frågeformulär eller en mer detaljerad undersökning med fler frågor om två områden i samma frågeformulär. Det ena detaljerade formuläret gällde gator/vägar och parker och det andra vatten/avlopp samt avfallshantering. Vid jämförelser av värden mellan olika år där flera kommuner ingår, bör man tänka på att de deltagande kommunerna varierar mellan åren. Av diagrammen i rapporten framgår vilka kommuner som deltog i de olika undersökningarna. Totalt ställdes mellan 50 och 100 frågor beroende på vilket/vilka frågeformulär som användes. I alla frågeformulär fanns frågor inom flera olika områden och av olika art, till exempel: > > Frågor om information och kontakter med kommunen, till exempel Är du nöjd eller missnöjd med din senaste kontakt med kommunen? > > Attitydfrågor som till exempel Vad tycker du om kvaliteten på vattnet? > > Prioriteringsfrågor som till exempel Om vi får mindre pengar till parkverksamheten, till vad ska vi då främst använda pengarna? Dessutom fanns utrymme för egna lokala frågor i respektive kommun. I de följande avsnitten finns resultaten från samtliga kommuner samlade. Resultaten redovisas i diagram och text under följande rubriker: > > Standarden på gator, vägar och cykelvägar > > Renhållning av gator och vägar > > Vinterväghållning > > Trafiksäkerhet > > Belysning > > Prioriteringar inom gatuverksamheten > > Parkernas användning > > Parkernas skötsel > > Prioriteringar inom parkverksamheten > > Vattenkvalitet > > Avlopp > > Avfall och avfallshantering > > Helhetsomdöme om avfallshanteringen > > Hushållsavfall > > Återvinningscentraler > > Förpackningsavfall och tidningar > > Farligt avfall > > Matavfall > > Kontakter med kommunen I diagrammen är det möjligt att jämföra svaren från den egna kommunen med resultaten från andra kommuner som har använt samma frågeformulär. Svaren på frågorna om prioriteringar redovisas samlat för alla kommuner. Svaren på frågorna om medborgarnas kontakter med kommunen och erfarenheterna av dessa redovisas också samlat. Orsaken till detta är att antalet kontakter är så få att resultatet för respektive kommun är mycket osäkert. Genom att behandla alla kommuner gemensamt ökar säkerheten i resultaten väsentligt. 6 Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

9 Standarden på gator, vägar och cykelvägar Allmänhetens bedömning av standarden ( jämnhet, 0 gropar och 30 spår) 40 det 50enklare 60 formuläret Arvika Bergslagen Av invånarna Boden i samtliga 56 kommuner som använt det Bollebyggd enklare frågeformuläret där gator, vägar och cykelvägar Enköping bedömdes tillsammans är det 35 procent Eslöv som tycker att standarden är bra. I 2010 års undersökning ansåg 40 procent att standarden var bra. Gotland Vid Grums en jämförelse av uppfattningen mellan olika grupper Hagfors framgår att de som åker bil dagligen i kommunen Halmstad inte är lika nöjda med standarden på gator och Hammarö vägar som de som åker bil mer sällan eller aldrig. Höganäs De som bor mer centralt är något nöjdare med standarden Höör än de som bor mindre centralt. Vidare Kalix framgår det att boende i flerbostadshus är mer nöj- Kristianstad da med standarden än boende i småhus. Kristinehamn Kommunerna med den största andelen nöjda in- Kumla vånare Kungsbacka är Värnamo där 52 procent är nöjda, Fagersta/Norberg Kävlinge där 51 procent är nöjda och Vellinge med 50 Lerum procent nöjda. År 2010 var invånarna i Vellinge Lidingö mest nöjda med 61 procent. Fagersta/Norberg Lomma Motala Allmänhetens bedömning av standarden Nacka ( jämnhet, Norrtälje gropar och spår) det detaljerade formuläret (se diagram nästa sida) Oxelösund Partille Invånarna Robertfors i de 38 kommuner som har använt det mer detaljerade Sjöbo formuläret har bedömt standarden Skellefteå på de stora gatorna, gatorna/vägarna där de bor samt Sollefteå gång- och cykelvägar var för sig. Av Storuman invånarna i samtliga kommuner som har an- Sundbyberg vänt det detaljerade formuläret tycker 40 procent Svedala att standarden på de stora gatorna är bra. 37 procent Säter tycker att standarden är bra på gatan/vägen där de bor. Trollhättan 45 procent tycker att standarden är bra på gångoch cykelvägar. Tyresö När det gäller gång- och cykelvägar är det 21 procent Täby som inte har någon uppfattning. I de kommuner Uddevalla som deltog i undersökningen 2010 tyckte 44 procent av invånarna att standarden var bra på de Vallentuna stora gatorna, 41 procent var nöjda med standarden Vaxholm på gatan/vägen där de bor och 46 procent var nöjda Vellinge med standarden på gång- och cykelvägar. Tre kommuner i Upplands Väsby Värnamo Växjö Ystad Diagram 1. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gro- Öckerö par och spår) på kommunens gator, vägar och cykelvägar enklare Österåker formuläret. Andel som svarat ganska bra eller mycket bra. *Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång % Arvika Bergslagen Boden Bollebyggd Enköping Eslöv Fagersta/Norberg Gotland Grums Hagfors Halmstad Hammarö Höganäs Höör Kalix Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kävlinge Lerum Lidingö Lomma Motala Nacka Norrtälje Oxelösund Partille Robertfors Sjöbo Skellefteå Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säter Tre kommuner i * Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Vellinge Värnamo Växjö Ystad Öckerö Österåker Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 7

10 De stora gatorna Vid en jämförelse av olika gruppers bedömning av standarden på de stora gatorna framgår att de i åldern 18 till 39 år är mer nöjda med standarden än de som är äldre än 39 år. Dessutom är de som dagligen åker bil inom kommunen inte lika nöjda som de som åker bil mindre ofta. De kommuninvånare som är nöjdast med standarden på de stora gatorna bor i Jönköping (59 procent) och Olofström (59 procent). Även 2010 hade Jönköping en stor andel nöjda kommuninvånare. Gatan/vägen där man bor Om man studerar resultaten för gatan/vägen där invånarna bor framgår det att de i åldern 18 till 39 år är nöjdare än de över 39 år. Ju mer centralt man bor, desto nöjdare är man med standarden. Boende i flerbostadshus är nöjdare med standarden än de i småhus. De som dagligen åker bil inom kommunen är inte lika nöjda med standarden som de som inte kör bil lika ofta. Den kommun som har flest nöjda invånare är Skurup med 54 procent. Gång- och cykelvägar 21 procent saknar uppfattning om standarden på gång- och cykelvägar. Andelen som saknar uppfattning varierar mellan 7 och 36 procent i de olika kommunerna. 45 procent är nöjda med standarden på gång- och cykelvägar. Även i de kommuner som deltog i undersökningen 2010 tyckte 45 procent att standarden var bra. I samtliga kommuner återfinns den största andelen som har en uppfattning bland de som cyklar dagligen under sommarhalvåret. I den gruppen är 58 procent nöjda. Även bland de som cyklar några gånger i veckan är andelen som har en uppfattning stor och av dessa är 55 procent nöjda. De som går till arbetet/skolan/affären minst en gång i veckan är mer nöjda med standarden än de som mer sällan eller aldrig går till arbetet/skolan/affären. Kommunen med störst andel nöjda är Lidköping med 58 procent. Även 2010 fanns Lidköping bland de kommuner som hade störst andel nöjda invånare. Diagram 2. Allmänhetens bedömning av standarden (jämnhet, gropar och spår) det detaljerade formuläret. Andel som svarat ganska bra eller mycket bra. De stora gatorna Gatorna där man bor Gång- och cykelvägar % Avesta Borlänge Borås Botkyrka Falkenberg Falun Gävle Helsingborg Hudiksvall Håbo Härnösand Järfälla Jönköping Karlskrona Karlstad Katrineholm Kungälv Köping Laholm Lidköping Linköping Luleå Mark Mjölby Olofström Sigtuna Skurup Säffle Södertälje Upplands-Bro Varberg Vaxholm Åmål Älmhult Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra Göinge A Bor Bot Falke Helsin Hudi Härnö Jä Jönk Karls Ka Katrine Ku K La Lidk Link M Olofs Si S Söde Uppland Va Vax Älm Ö Örnskö Öste Östra G 8 Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

11 Renhållning av gator och vägar Fagersta/Norberg Allmänhetens 0 20 bedömning av gatornas 100 och vägarnas renhållning det enklare Arvika formuläret Bergslagen Boden I alla kommuner som använt det enklare formuläret tycker 79 procent av invånarna att det är rent och snyggt Eslöv på gator och vägar. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 tyckte 75 procent att det var rent och snyggt. Grums De som bor i småhus tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar i större utsträckning än de som bor i flerbostadshus. De under 60 år är mer nöjda med renhållningen av gator och vägar än de mellan 60 och 74 år. Höör De kommuner som har störst andel nöjda med Kalix renhållningen är Värnamo med 93 procent nöjda och Höganäs med 92 procent nöjda invånare. Även Kumla 2010 återfanns Höganäs bland de kommuner som fick bäst omdömen av sina invånare. Bollebyggd Enköping Gotland Hagfors Halmstad Hammarö Höganäs Kristianstad Kristinehamn Kungsbacka Kävlinge Lerum Lidingö Lomma Motala Nacka Norrtälje Oxelösund Partille Robertfors Sjöbo Skellefteå Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säter Tre kommuner i Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Vellinge Värnamo Växjö Diagram 3. Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas Ystad renhållning enklare formuläret. Andel som svarat ganska rent Öckerö och snyggt eller mycket rent och snyggt. Österåker *Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång % Arvika Bergslagen Boden Bollebyggd Enköping Eslöv Fagersta/Norberg Gotland Grums Hagfors Halmstad Hammarö Höganäs Höör Kalix Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kävlinge Lerum Lidingö Lomma Motala Nacka Norrtälje Oxelösund Partille Robertfors Sjöbo Skellefteå Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säter Tre kommuner i * Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Vellinge Värnamo Växjö Ystad Öckerö Österåker Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 9

12 Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning det detaljerade formuläret I alla de kommuner som har använt det detaljerade formuläret, där renhållningen av gator/vägar i centrum respektive utanför centrum bedömts var för sig, är det 70 procent av invånarna som tycker att det är rent och snyggt i centrum och 64 procent som tycker att det är rent och snyggt utanför centrum. Av invånarna i de kommuner som deltog i undersökningen 2010 tyckte 66 procent att renhållningen var bra på gator/vägar i centrum och 61 procent var nöjda med renhållningen på gator/vägar utanför centrumområdet. De mellan 18 och 59 år är nöjdare med renhållningen utanför centrumområdet än de mellan 60 och 74 år. Åldersgruppen år är mer nöjd med renhållningen av gator/vägar i centrum än de över 39 år. De som bor i flerbostadshus är inte lika nöjda med renhållningen, varken i centrum eller utanför centrumområdet, som de som bor i småhus. De som bor mindre centralt är mer nöjda både med renhållningen i centrum och utanför centrumområdet. De som går till arbetet/skolan/affären minst en gång i veckan är mindre nöjda med renhållningen av gator och vägar utanför centrum än de som går mer sällan till arbetet/skolan/affären. Renhållningen av gator och vägar i centrum får bäst betyg i Olofström (93 procent nöjda) och Lidköping (90 procent nöjda). Lidköping hörde även år 2010 till de kommuner som fick bäst omdömen. Renhållningen av vägarna utanför centrumområdet fungerar bäst i Olofström (82 procent). Diagram 4. Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning detaljerade formuläret. Andel som svarat ganska rent och snyggt eller mycket rent och snyggt. I centrum Utanför centrum % Avesta Borlänge Borås Botkyrka Falkenberg Falun Gävle Helsingborg Hudiksvall Håbo Härnösand Järfälla Jönköping Karlskrona Karlstad Katrineholm Kungälv Köping Laholm Lidköping Linköping Luleå Mark Mjölby Olofström Sigtuna Skurup Säffle Södertälje Upplands-Bro Varberg Vaxholm Åmål Älmhult Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra Göinge A Bo Bo Falke Helsin Hud Härn J Jönk Karls Ka Katrin Ku K L Lidk Link M Olof S S Söd Uppland Va Va Äl Ö Örnskö Öste Östra G 10 Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

13 Vinterväghållning Fagersta/Norberg Tre kommuner i Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning det enklare Arvika formuläret Bergslagen Boden Av invånarna i samtliga kommuner som har använt det enklare formuläret tycker 58 procent att snöröjningen Eslöv och halkbekämpningen sköts bra. Det är ungefär samma resultat som 2010 då 54 procent var nöjda. Grums Då olika grupper jämförs framgår det att de under 40 år är mer nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen än de mellan 40 och 74 år. De som reser med allmänna färdmedel flera gånger i veckan är mindre nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen än de Höör som reser mer sällan eller aldrig. Även de som cyklar minst en gång i veckan under vinterhalvåret är Kalix mindre nöjda än de som cyklar mer sällan eller aldrig under vintern. Kumla Mest nöjda med snöröjning och halkbekämpning är invånarna i Kristinehamn (76 procent). Bollebyggd Enköping Gotland Hagfors Halmstad Hammarö Höganäs Kristianstad Kristinehamn Kungsbacka Kävlinge Lerum Lidingö Var ska man börja snöröja/halkbekämpa? Lomma Motala En fråga ställdes om var man ska börja snöröja. Nacka Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt nedan: Norrtälje Oxelösund Partille > > 45 procent svarar att det är viktigast att börja med Sjöbo de stora gatorna in mot centrum > > 21 procent svarar viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser och skolor > > 11 procent svarar bostadsgatorna > > 9 procent svarar cykelvägarna/gångvägarna in mot centrum Säter > > 1 procent svarar busshållplatserna > > 9 procent svarar att de inte vet > > 4 procent har inte besvarat frågan eller angett flera Tyresö svarsalternativ Robertfors Skellefteå Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Trollhättan Täby Uddevalla Upplands I Väsby de kommuner som deltog 2010 fanns samma Vallentuna svarsmönster. Vaxholm Nästan alla grupper som jämförs tycker att det Vellinge är viktigast att börja med de stora gatorna in mot Värnamo Växjö Diagram Ystad 5. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning enklare formuläret. Andel som svarat ganska bra Öckerö Österåker eller mycket bra. *Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång % Arvika Bergslagen Boden Bollebyggd Enköping Eslöv Fagersta/Norberg Gotland Grums Hagfors Halmstad Hammarö Höganäs Höör Kalix Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kävlinge Lerum Lidingö Lomma Motala Nacka Norrtälje Oxelösund Partille Robertfors Sjöbo Skellefteå Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säter Tre kommuner i * Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Vellinge Värnamo Växjö Ystad Öckerö Österåker Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 11

14 centrum. Undantagna är de som cyklar vintertid minst en gång i veckan. Dessa vill främst ha snöröjning och halkbekämpning av cykel- och gångvägar in mot centrum. Särskilt viktig är snöröjningen av de stora gatorna in mot centrum för de som åker bil dagligen. Ju mindre centralt man bor, desto viktigare tycker man det är att börja snöröja/halkbekämpa de stora gatorna. Boende i småhus tycker också att det är viktigare att börja med de stora gatorna in mot centrum än boende i flerbostadshus. Av de som bor i flerbostadshus och de som åker med allmänna färdmedel flera gånger i veckan tycker en ganska stora andel att man ska börja med viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser och skolor. Även de som går till arbetet/skolan/affären minst en gång i veckan tycker att det är viktigare att börja med viktiga gångvägar än de som mer sällan eller aldrig går till arbetet/skolan/affären. De som bor mer centralt tycker att det är viktigare att börja snöröja/halkbekämpa viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser samt bostadsgator än de som bor mindre centralt. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning det detaljerade formuläret Invånarna i de kommuner som använde det detaljerade formuläret bedömde de större gatorna/vägarna och gatan/vägen där man bor var för sig. 61 procent av invånarna i samtliga kommuner tycker att snöröjningen och halkbekämpningen av de större vägarna och gatorna sköts bra och 48 procent tycker att den sköts bra på gatan/vägen där de bor. Av invånarna i de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var det 56 procent som var nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna. 41 procent var nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av bostadsgatorna. Invånarna tycker överlag att snöröjningen och halkbekämpningen sköts bättre på de stora gatorna/ vägarna i kommunen än på gatan/vägen där de bor. De som bor i småhus är mer nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av de stora gatorna än boen- Diagram 6. Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning detaljerade formuläret. Andel som svarat ganska bra eller mycket bra. De stora gatorna Gatorna där man bor Cykelvägar Gångvägar % Avesta Borlänge Borås Botkyrka Falkenberg Falun Gävle Helsingborg Hudiksvall Håbo Härnösand Järfälla Jönköping Karlskrona Karlstad Katrineholm Kungälv Köping Laholm Lidköping Linköping Luleå Mark Mjölby Olofström Sigtuna Skurup Säffle Södertälje Upplands-Bro Varberg Vaxholm Åmål Älmhult Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra Göinge 12 Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

15 de i flerbostadshus. De som bor utanför en tätort är mer nöjda med snöröjningen/halkbekämpningen av gatan/vägen där de bor än de som bor mer centralt. Bäst, enligt kommuninvånarna, fungerar snöröjningen/halkbekämpningen av de större vägarna och gatorna i Olofström (76 procent). När det gäller gatan/vägen där man bor fungerar snöröjningen och halkbekämpningen bäst i Olofström (63 procent nöjda) och Varberg (63 procent nöjda). Cykelvägarna Hela 34 procent saknar uppfattning om snöröjning/ halkbekämpning av cykelvägarna. Andelen som saknar uppfattning varierar från 20 till 53 procent i de olika kommunerna. Bland de som cyklar dagligen under sommarhalvåret (23 procent) varierar andelen mellan 8 och 43 procent. Andelen bland de som cyklar minst en gång i veckan under vinterhalvåret (11 procent) varierar mellan 1 och 25 procent. Det är därför svårt att göra några jämförelser mellan kommunerna. Av de 23 procent som cyklar dagligen under sommarhalvåret är 41 procent nöjda, 14 procent svarar att snöröjningen varken sköts bra eller dåligt och 35 procent anser att den sköts dåligt. 9 procent av dessa cyklister saknar uppfattning om vinterväghållningen. I de kommuner som deltog 2010 var 34 procent av de som cyklade dagligen under sommarhalvåret nöjda. Av de 11 procent som cyklar minst en gång i veckan under vinterhalvåret är 44 procent mycket eller ganska nöjda, 15 procent svarar att snöröjningen varken sköts bra eller dåligt och 38 procent anser att den sköts mycket eller ganska dåligt. 3 procent av dessa cyklister saknar uppfattning om vinterväghållningen. I undersökningen 2010 fanns det ingen fråga om cykling under vinterhalvåret. Gångvägar 35 procent tycker att vinterväghållningen av gångvägarna sköts mycket eller ganska bra, 18 procent svarar att den varken sköts bra eller dåligt och 34 procent tycker att den sköts ganska eller mycket dåligt. 13 procent har ingen uppfattning om vinterväghållningen. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 28 procent av invånarna nöjda. Det finns inga skillnader i resultatet mellan olika grupper. Snöröjningen och halkbekämpningen av gångvägar anses fungera bäst i Olofström (56 procent nöjda) och Luleå (53 procent). Även år 2010 fanns Luleå bland de kommuner som fick bäst omdömen. Var ska man börja snöröja/halkbekämpa? Även i det detaljerade formuläret ingick en fråga om var man ska börja snöröja. Svaren fördelade sig på de olika alternativen enligt nedan: > > 47 procent svarar att det är viktigast att börja med de stora gatorna in mot centrum > > 21 procent svarar viktiga gångvägar till t.ex. busshållplatser och skolor > > 11 procent svarar cykelvägarna/gångvägarna in mot centrum > > 8 procent svarar bostadsgatorna > > 1 procent svarar busshållplatserna > > 8 procent svarar att de inte vet > > 3 procent har inte besvarat frågan eller markerat flera svarsalternativ I de kommuner som deltog 2010 fanns samma svarsmönster. För de flesta grupper som jämförs är det viktigast att börja med de stora gatorna. Ju mindre centralt man bor, desto viktigare anser man det vara att börja snöröja/halkbekämpa de stora gatorna. Boende i småhus tycker att det är viktigare att börja snöröja och halkbekämpa de stora gatorna, än de som bor i flerbostadshus. Ju oftare man åker bil inom kommunen, desto viktigare tycker man det är att de stora gatorna/vägarna snöröjs/halkbekämpas först. De som bor mer centralt och i flerbostadshus tycker att det är viktigare att börja med viktiga gångvägar till busshållplatser och skolor än de som bor mindre centralt och i småhus. De som går till arbetet/skolan/affären önskar i större utsträckning att man ska snöröja/halkbekämpa viktiga gångvägar än de som sällan eller aldrig går till arbetet/skolan/affären. De som åker med allmänna färdmedel minst en gång i veckan tycker att det är viktigare att börja med viktiga gångvägar än de som mer sällan eller aldrig reser med allmänna färdmedel. De som cyklar dagligen under sommarhalvåret samt de som cyklar vintertid minst en gång i veckan tycker att det är viktigare att börja snöröja/halkbekämpa cykelvägarna/gångvägarna än de som inte cyklar lika ofta på sommaren eller vintern. Slutligen tycker de som bor i flerbostadshus att det är viktigare att börja snöröja/halkbekämpa bostadsgatorna än de som bor i småhus. Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 13

16 Användning av sand och salt för att minska halkrisken. Diagrammet visar andelen som anser att man inte ska salta alls det detaljerade formuläret. 9 procent tycker att man ska salta fler gator. 22 procent vill att man ska salta färre gator och 29 procent anser att man inte ska salta alls. Slutligen vill 37 procent att man ska göra på samma sätt som tidigare. Det är samma svarsmönster som i undersökningen Resultaten visar att männen i större utsträckning än kvinnorna tycker att man inte ska salta alls. De som är äldre än 39 år vill i större utsträckning än de yngre inte salta alls. De som bor i småhus vill i något större utsträckning än de som bor i flerbostadshus inte salta alls. De kommuner som ligger norrut har en större andel som tycker att man inte ska salta alls. I Östersund svarar 65 procent att man inte ska salta alls. Även 2010 fanns Östersund bland de kommuner som hade störst andel som inte ville att man skulle salta alls % Avesta Borlänge Borås Botkyrka Falkenberg Falun Gävle Helsingborg Hudiksvall Håbo Härnösand Järfälla Jönköping Karlskrona Karlstad Katrineholm Kungälv Köping Laholm Lidköping Linköping Luleå Mark Mjölby Olofström Sigtuna Skurup Säffle Södertälje Upplands-Bro Varberg Vaxholm Åmål Älmhult Örebro Örnsköldsvik Diagram 7. Användning av sand och salt för att minska halkrisken detaljerade formuläret. Diagrammet visar andelen som svarat att man inte ska salta alls. Östersund Östra Göinge 14 Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

17 Trafiksäkerhet Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten? Diagrammet visar de som anser att trafiksäkerheten är bra som den är. 23 procent av de svarande tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är bra som den är. I de kommuner som deltog i undersökningen 2010 var 25 procent nöjda med trafiksäkerheten. Männen är mer nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten än kvinnorna. Hushåll med barn, och särskilt de med barn upp till 13 år, är inte lika nöjda med trafiksäkerheten som hushåll utan barn. Vellinge (35 procent), Svedala (34 procent) och Ystad (34 procent) är de kommuner som har störst andel invånare som är nöjda med den nuvarande trafiksäkerheten. Diagram 8. Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten? Diagrammet visar dem som anser att trafiksäkerheten är bra som den är. *Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång % Arvika Avesta Bergslagen Boden Bollebyggd Borlänge Borås Botkyrka Enköping Eslöv Fagersta/Norberg Falkenberg Falun Gotland Grums Gävle Hagfors Halmstad Hammarö Helsingborg Hudiksvall Håbo Härnösand Höganäs Höör Järfälla Jönköping Kalix Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Laholm Lerum Lidingö Lidköping Linköping Lomma Luleå Mark Mjölby Motala Nacka Norrtälje Olofström Oxelösund Partille Robertfors Sigtuna Sjöbo Skellefteå Skurup Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säffle Säter Södertälje Tre kommuner i * Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Varberg Vaxholm, vägt Vellinge Värnamo Växjö Ystad Åmål Älmhult Öckerö Örebro Örnsköldsvik Östersund Österåker Östra Göinge Berg Bolle Bo En Bo Fagersta/N Falk G Ha H Ham Helsin Hud Härn Hö Jön Karl Katrin K Kristi Kristin Kung Kä K L Lid L Lin L M Olo No Oxe Rob S Ske Sto So Sund S Söd Tre kommu Trol Ud Upplands Upplan Vall Vaxholm V Vä V Ä Örnsk ÖÖ Öst Ös Östra G Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 15

18 Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor? Diagram 9. Vad ska kommunen göra för att öka trafiksäkerheten där man bor? Andel som prioriterar respektive åtgärd. De mest önskade åtgärderna för att öka trafiksäkerheten är hastighetsdämpande åtgärder (14 procent) och förbättrad sikt vid gatukorsningar (12 procent). Därefter kommer bättre snöröjning och halkbekämpning (9 procent) samt lägre hastighet (8 procent). Hastighetsdämpande åtgärder önskas främst av hushåll med barn upp till 13 år. Ju yngre man är, desto viktigare är det med hastighetsdämpande åtgärder. De som bor mer centralt önskar hastighetsdämpande åtgärder i större utsträckning än de som bor mindre centralt. De mellan 60 och 74 år önskar snöröjning/halkbekämpning i större utsträckning än yngre. Säkrare cykelvägar är ett starkare önskemål hos de som cyklar dagligen under sommarhalvåret och minst en gång i veckan under vinterhalvåret än hos de som cyklar mer sällan % Jag tycker trafiksäkerheten är bra som den är Skylta lägre hastighet Hastighetsdämpande åtgärder som t ex gupp i gatan Fler varningsskyltar (t ex varning för barn, farliga korsningar) Fler rondeller Förbättra sikten vid gatukorsningar Säkrare cykelvägar Säkrare gångvägar Bättre vägmarkeringar vid övergångställe, korsningrar m.m. Bättre snöröjning och halkbekämpning Bättre gatubelysning Annat Ej svar 16 Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning

19 Belysning Belysningen på gator och i parker är till för att höja trafiksäkerheten, ge ökad trygghet för den som vistas ute och bidra till en trevlig miljö. Men belysningen kostar pengar. Tycker du att kommunen kan spara in på eller öka resurserna för belysningen? Diagrammet visar andelen som svarat att man ska öka resurserna för belysningen. 30 procent vill att man ska öka resurserna för belysning och 6 procent vill att man ska spara på resurserna. 62 procent tycker att det är bra som det är. Det är ungefär samma resultat som 2010 då 32 procent ville ha ökade resurser, 7 procent ville spara på resurserna och 63 procent tyckte det var bra som det var. Vid en jämförelse mellan olika grupper framgår att kvinnorna i högre grad än männen vill ha mer resurser för belysningen. De under 60 år anser också i högre grad än de äldre att man ska öka resurserna. De som bor i flerbostadshus är mer angelägna om ökade resurser än de som bor i småhus. Även de som reser med allmänna färdmedel minst en gång i veckan är mer angelägna om ökade resurser än de som reser mer sällan eller aldrig med allmänna färdmedel. De kommuner som har störst andel som vill öka resurserna för belysning är Hagfors (50 procent) och Östersund (47 procent). Även 2010 var Östersund bland de kommuner där invånarna var mest angelägna om ökade resurser för belysning. Sparviljan är störst i Gotland, där 14 procent anser att kommunen bör spara in på belysningen. I Oxelösund finns störst andel som tycker att belysningen är bra som den är (79 procent). Diagram 10. Tycker du att kommunen kan spara in på eller öka resurserna för belysning? Andel som svarar att kommunen ska öka resuserna för belysning. *Tre kommuner i samverkan. De tre kommunerna är Mariestad, Töreboda och Gullspång % Arvika Avesta Bergslagen Boden Bollebyggd Borlänge Borås Botkyrka Enköping Eslöv Fagersta/Norberg Falkenberg Falun Gotland Grums Gävle Hagfors Halmstad Hammarö Helsingborg Hudiksvall Håbo Härnösand Höganäs Höör Järfälla Jönköping Kalix Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungälv Kävlinge Köping Laholm Lerum Lidingö Lidköping Linköping Lomma Luleå Mark Mjölby Motala Nacka Norrtälje Olofström Oxelösund Partille Robertfors Sigtuna Sjöbo Skellefteå Skurup Sollefteå Storuman Sundbyberg Svedala Säffle Säter Södertälje Tre kommuner i * Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Varberg Vaxholm, vägt Vellinge Värnamo Växjö Ystad Åmål Älmhult Öckerö Örebro Örnsköldsvik Östersund Österåker Östra Göinge Arv Ave Bergsla Bo Bolleby Borlä Bo Botky Enköp Fagersta/Norb Es Falkenb Fa Gotl Gru Hag Gä Halms Hamm Helsingb Hudiks Härnös H Höga H Järf Jönköp Karlskr K Karls Katrineh Kristians Kristineha Ku Kungsba Kung Kävli Köp Lah Ler Lidi Lidköp Linköp Lom Mjö MLu Mo Na Norrt Olofstr Oxelös Par Robert Sigt Skelle Sj Sku Solle Storum Sundbyb Sved Sä Sä Södert Tre kommuner Trollhät Tyr Uddev T Upplands Vä Upplands- Vallent Varb Vaxholm, v Velli Värna Vä Älm ÅYs Öck Öre Örnsköld Östers Österå Östra Göi Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning 17

20 Prioriteringar inom gatuverksamheten Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna? det enklare formuläret Summan av svaren överstiger 100 procent då det fanns möjlighet att markera flera alternativ. Vid mindre pengar till underhåll av gator och vägar är det främsta önskemålet i de flesta grupper att medlen ska användas till underhåll av asfalten på gator och därefter snöröjning/halkbekämpning av gatorna. Underhåll av asfalten är mer angeläget för män än för kvinnor. Boende i småhus är mer angelägna om underhåll av asfalten än boende i flerbostadshus. Det framgår även att önskemålet om underhåll av asfalten ökar ju mindre centralt man bor. De som är 60 år och äldre är inte lika intresserade av asfaltunderhåll som de yngre. Bland de mellan 60 och 74 år anses det viktigare med snöröjning av gång- och cykelvägar än bland de under 60 år. Kvinnorna tycker även att det är viktigare med snöröjning/halkbekämpning av såväl gator som gång- och cykelvägar än vad männen tycker. Boende i flerbostadshus tycker att det är viktigare med snöröjning/ halkbekämpning av gång- och cykelvägar än boende i småhus. De önskar istället snöröjning/halkbekämpning av gator och vägar i större utsträckning än de som bor i flerbostadshus. Underhåll samt snöröjning av gång- och cykelvägar är viktigare för de som bor mer centralt, medan de som bor mindre centralt i större utsträckning önskar snöröjning/ halkbekämpning av gatorna. Ju oftare kommuninvånarna åker bil, desto mer angelägna är de om underhåll av asfalten. De som cyklar dagligen under sommarhalvåret och minst en gång i veckan under vinterhalvåret önskar både underhåll och snöröjning/halkbekämpning av gång- och cykelvägar i större utsträckning än de som cyklar mer sällan. Även de som går till arbetet/ skolan/affären önskar i större utsträckning underhåll och snöröjning/halkbekämpning av gång- och cykelvägar än de som sällan eller aldrig går till arbetet/skolan/affären. I de flesta kommuner ses underhållet av asfalten som viktigast. Det förekommer dock att det anses lika viktigt eller viktigare med snöröjning och halkbekämpning. Särskilt viktigt med underhåll av asfalten är det i Höganäs (71 procent) och Öckerö (71 procent). Snöröjning önskas mest av invånarna i Norrtälje (62 procent) och Sollefteå (62 procent). Diagram 11. Om vi får mindre pengar till underhåll av gator och vägar, till vad ska vi främst använda pengarna? enklare formuläret. Andel som prioriterar respektive åtgärd % Underhåll av asfalten på gatorna Underhåll av gångoch cykelvägar Snöröjning och halkbekämpning av gatorna Snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar Sopning av gator och gångoch cykelvägar Hastighetsdämpande åtgärder som gupp och avsmalningar Trafiksignaler Gatubelysning Bättre skötsel av planteringar och dylikt Annat 18 Kritik på teknik 2013 Redovisning av kundenkäter i teknisk förvaltning