Samrådsredogörelse. Bilaga 5

Transkript

1 Bilaga 5 Samrådsredogörelse Ny markförlagd 130 kv-ledning mellan Sobackens miljöanläggning, Energi- och Miljöcenter, och Vinrankan Borås Stad, Västra Götalands län

2 Beställare Borås Elnät Box Borås Projektledare: Konsult COWI AB Box Göteborg Uppdragsledare: Ansvarig Samrådsredogörelse: Övrigt Konsultens dokumentnr: A027674\2_Administration\04 Myndighetstillstånd\Samråd\Sobacken- Vinrankan\Samrådsredogörelse\SAM001_Sobacken-Vinrankan 2 (20)

3 Innehållsförteckning 1 Genomförande Utskick Annons Samrådsmöte Inkomna yttranden Skanova Borås Stad - Miljöförvaltningen Borås Energi och Miljö Borås Stad - Tekniska förvaltningen Fortifikationsverket Borås Stad - Kommunstyrelsen Trafikverket Försvarsmakten Borås Stad - Miljöförvaltningen Länsstyrelsen Västra Götalands län Bilagor: Bilaga 1 Samrådsunderlag Bilaga 2 Sändlista Bilaga 3 Annons Bilaga 4 Yttrande Skanova 3 (20)

4 Bilaga 5 Yttrande Borås stad - Miljöförvaltningen Bilaga 6 Yttrande Borås Energi och Miljö Bilaga 7 Yttrande Borås Stad Tekniska förvaltningen Bilaga 8 Yttrande Fortifikationsverket Bilaga 9 Yttrande Borås Stad Kommunstyrelsen Bilaga 10 Yttrande Trafikverket Bilaga 11 Yttrande Försvarsmakten Bilaga 12 Yttrande Borås stad Miljöförvaltningen Bilaga 13 Yttrande Länsstyrelsen Västra Götanlands län Bilaga 14 Protokoll samrådsmöte Bilaga 15 Beslut om betydande miljöpåverkan 4 (20)

5 1 Genomförande 1.1 Utskick Ett samrådsunderlag med information om projektet och de olika ledningsalternativen skickades via mail och via post, till Borås Stad (samhällsbyggnadsförvaltningen, tekniska förvaltningen och miljöförvaltningen), Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt ett antal övriga utvalda myndigheter, särskilt berörda företag, samt berörda fastighetsägare. Innan utskicket hade de fastighetsägare som gått att nå informerats om att utskicket skulle ske. Svartstiden sattes till För samrådsunderlag se bilaga 1 och för sändlista se bilaga 2 till samrådsredogörelsen. Trafikverket begärde och fick förlängd tid för yttrande tom Annons En annons fördes in i Borås tidning , se bilaga 3. I annonsen gavs kort information om projektet samt information om möjligheten att lämna synpunkter eller kontakta projektet för att erhålla mer information. I annonsen fanns uppgift om Borås Elnäts hemsida där samrådsunderlaget kunde hämtas hem. Svarstiden sattes till Samrådsmöte Då det under samrådsperioden inkom yttrande som menade att åtgärderna skulle innebära betydande miljöpåverkan inbjöds till ett samrådsmöte mellan Borås Elnät, Länsstyrelsen och Borås stad. Mötet genomfördes och deltog under mötet gjorde representanter för Länsstyrelsens miljöskyddsenhet, samhällsbyggnadsenhet, vattenvårdsenhet och naturvårdsenhet. Från Borås stad deltog Anneli Kylén från miljöförvaltningen. Under mötet gavs en presentation av projektet och frågor angående förorenad mark och naturvårdsfrågor diskuterades särskilt. Under mötet framkom att Länsstyrelsen anser att projektet kan bedömas innebära 5 (20)

6 betydande miljöpåverkan ur naturmiljösynpunkt, främst med hänsyn till de mycket sällsynta bin som finns utmed sträckan. För anteckningar från mötet, se bilaga (20)

7 2 Inkomna yttranden Yttrandena redovisas i den ordning de inkom. 2.1 Skanova Skanova har inget att erinra mot Borås Elnäts planer på en 130 kv-kraftledning mellan Sobackens miljöanläggning och ställverket Vinrankan. Skanova upplyser om att markpotentialmätningar vid ställverken skall vidtas i god tid före drifttagningen, så att telenätet kan skyddas mot farliga spänningar. För yttrandet i sin helhet se bilaga 4. Borås Elnäts bemötande: Markpotentialmätningar kommer att genomföras vid det nya ställverket vid Sobackens miljöanläggning i god tid före drifttagning. 2.2 Borås Stad - Miljöförvaltningen Efter att ha tittat på samrådshandlingen som inkommit bedömer Miljöförvaltningen att åtgärden kommer att ha betydande miljöpåverkan. Viss del av sträckningen kommer att beröra områden där det finns rödlistade och hotade arter, samt förorenade områden. Ovan gäller för båda de föreslagna alternativen. För yttrandet i sin helhet se bilaga 5. Borås Elnäts bemötande: Om även Länsstyrelsen bedömer att åtgärden innebär betydande miljöpåverkan medför det att samråd även ska ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samtliga av dessa parter har inbjudits till samråd redan innan beslut om betydande miljöpåverkan har fattats. Med anledning av miljöförvaltningens yttrande genomfördes även ett samrådsmöte Miljökonsekvensbeskrivingen (MKB) kommer att utformas i 7 (20)

8 enlighet med miljöbalken avseende åtgärder med betydande miljöpåverkan. Huruvida områden med rödlistade och hotade arter kommer att beröras kommer att utredas inom ramen för MKB:n som kommer att tas fram. Även förorenade områden kommer att utredas. 2.3 Borås Energi och Miljö Borås Energi och Miljö har inget att erinra samrådsunderlaget. Förläggning av ledning planerars att samordnas med Borås Energi och Miljös framtida överföringsledningar i ett gemensamt teknikstråk där så är möjligt för projekt EMC (Energi och Miljöcenter TM ). För yttrandet i sin helhet se bilaga 6. Borås Elnäts bemötande: Borås Elnät tackar för informationen. Samordning av de planerade ledningarna kommer att ske. 2.4 Borås Stad - Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen meddelar att hänsyn måste tas till planarbetet med ny bro Varbergsvägen-Jössagatan. Skogsavdelningen framför också synpunkter angående: Speciell hänsyn ska tas i Bråtområdet. Här ska samråd ske med både kommunbiolog och skogsavdelningen Båda föreslagna alternativen berör områden med naturvärden på skogsmark Samförläggning ska ske genom skogsmarken Planerad serviceväg ska byggas i sådan standard så att den går att använda för tunga virkestransporter På skogsmark ska all avverkning utföras av skogsavdelningen Detaljsamråd och tidsplanering ska ske med tekniska förvaltningens kontaktperson 8 (20)

9 För yttrandet i sin helhet se bilaga 7. Borås Elnäts bemötande: Hänsyn kommer att tas till planarbetet med ny bro Varbergsgatan-Jössagatan. Även övriga kommentarer från skogsavdelningen kommer att beaktas. Kontakt har tagits med kommunekologen och även kommer att kontaktas. 2.5 Fortifikationsverket : Fortifikationsverket är i dagsläget fastighetsägare av fastigheten Marken upplåts till Försvarsmakten som har använt den som övnings- och skjutfält sedan början av 1900-talet. Fortifikationsverket meddelar att Försvarsmakten nu har sagt upp området med önskemål om avflyttning under Fortifikationsverket har därför för avsikt att sälja hela eller delar av området. Försvarsmakten har dock önskemål om att behålla en av skjutbanorna för fortsatt verksamhet genom avtal med kommande fastighetsägare. Fortifikationsverket meddelar att eventuella inskränkningar av denna verksamhet under entreprenadstiden måste samrådas med Försvarsmakten. Inför avvecklingen av skjutfältet hat Försvarsmakten genomfört en så kallad klassificering med avseende på miljöbelastningar, se bilaga 8.1. Syftet är att identifiera områden med så kallad OXA (oexploderad ammunition), tungmetaller m.m. Den sökta sträckningen för kraftledningen berör område där OXA har konstaterats. Fortifikationsverket förutsätter att Försvarmakten belyser detta i sitt yttrande och hänvisar därmed till detta. För yttrandet i sin helhet, se bilaga 8. Borås Elnäts bemötande: Borås Elnät tackar för informationen. Områden med förorenad mark kommer att utredas närmare och beaktas under detaljprojekteringen. Förläggningen av ledningen kommer inte att ske inom ett år och det är därför troligt att marken inte längre kommer att tillhöra Fortifikationsverket vid tiden för förläggning. Samråd har skett med Försvaret som inte har något att erinra, se avsnitt (20)

10 2.6 Borås Stad - Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen anser att alternativ väg 41 är att föredra ur översiktlig plansynpunkt på den södra sträckan. På den norra sträckan anses alternativ 1, bro över Viskan, vara att föredra av samma anledning. Dragning av ledningen mellan Jössagatan och planerad väg 27 skall följa Gässlösagatan ända fram till den planerade anslutningen till väg 27. På denna sträcka skall också samförläggning med Borås Energi och Miljös ledningar ske. Anledningen till detta är att inte splittra ett framtida planerat verksamhetsområde i Gässlösa. Kommunstyrelsen meddelar också att när det gäller dragningen av ledningen genom strövområdet Osdal/Bråt skall planering och genomförande av projektet ske i nära samarbete med kommunens kommunbiolog. För yttrandet i sin helhet, se bilaga 9. Borås Elnäts bemötande: Alternativ väg 41 är det alternativ som bedömts som mest lämpligt i Borås Energi och Miljös utvärdering och samförläggning kommer att ske vilket gör att även kraftledningen kommer att förläggas enligt detta alternativ. För den norra sträckan har alternativ bro över Viskan visat sig vara att föredra med hänsyn till flertalet aspekter och ledningen kommer därmed att förläggas enligt detta alternativ. Samarbete med kommunens kommunbiolog kommer att ske under såväl planeringen samt genomförandet. 2.7 Trafikverket Trafikverket begärde förlängd svarstid till , vilket beviljades. I yttrandet meddelar Trafikverket att placeringen av ledningen ska följa Vägverkets publikation 2005:14 Ledningsarbete inom vägområdet. Projekteringen inom vägområdet ska göras i nära samråd med ansvarig väghållningsmyndighet. Nya transformatorstationer ska placeras utanför byggnadsfritt avstånd för respektive väg. 10 (20)

11 För anläggande av ledning inom vägområdet krävs alltid tillstånd från Trafikverket, vilket kräver en separat ansökan. Trafikverket ser det som positivt att Borås Elnät strävar efter att hålla nere antalet passager av vägar. Väg 27 har en utökad tillståndspliktig zon från vägområdet på 30 meter. Trafikverket undrar om det går att samordna kabeldragningen med arbetet att bygga ny väg 27, så att detta sker samtidigt och man på så vis kan undvika styrd borrning. Även väg 41som berörs av alternativ väg 41 har utökad tillståndspliktig zon från vägområdet till 50 meter. Trafikverket framför frågor angående hur avverkning av träd görs i förhållanden till skyddsområdet och trafiken på vägen. Varbergsvägen, väg 1610, som berörs av båda alternativen för passasge av Viskan, är allmän väg med Trafikverket som väghållare. Den tillståndspliktiga zonen från vägområdet är 30 meter. Om arbete innebär att maskiner någon gång behöver vistas inom vägområdet för den allmänna vägen måste trafikanordningar såsom vägmärken etc. sättas ut. Innan några arbeten påbörjas ska det för arbetet finnas en trafikanordningsplan som ska godkännas av Trafikverket Region Väst. Trafikverket är tacksamma om planeringen av projektet inriktas mot att i största möjligaste mån minska störningarna på det allmänna vägnätet. Samråd med Trafikverket angående påverkan på framkomlighet och eventuella åtgärder bör ske i god tid. När det blir aktuellt att utföra arbeten i närheten av järnvägsanläggning eller i anslutning till järnvägsfastighet är det viktigt att tidigt ta kontakt med Trafikverket för samråd kring utförandet. Kontakt tas lämpligen med Trafikverket Underhållsarbete Väst, stråkansvarig för Västra stambanan respektive Jönköpingsbanan. 11 (20)

12 För att undvika skador på Trafikverkets anläggningar ska även kabelanvisning beställas av Trafikverket, minst en vecka i förväg. Trafikverket saknar resonemang kring hur Borås Elnät förhåller sig till riksintresseområdet för framtida järnväg Götalandsbanan som berörs i den norra delen av sträckningen. Trafikverket efterfrågar en tydligare redovisning av korsningspunkter för väg 27 och väg För yttrandet i sin helhet se bilaga 10. Borås Elnäts bemötande: Vägverkets publikation 2005:14 kommer att följas. Transformatorstationerna kommer att placeras utanför byggnadsfritt avstånd för väg. Separat ansökan för anläggande av ledning inom vägområdet kommer att göras för vid behov. Samordning med byggandet av ny väg 27 har skett. Passage av vägen har förberetts genom att tomma rör har förlagts under vägen för att på så vis undvika att styrd borrning under vägen krävs. Avverkning av träd i närheten av väg kommer att utföras så att trafik inte påverkas. Samråd med Trafikverket angående detta kommer att ske. En trafiksamordningsplan kommer att tas fram för godkännande av Trafikverket innan arbeten påbörjas. Vid planering av projektet kommer hänsyn tas till att minska störningarna på det allmänna vägnätet. Kontakt med stråkansvariga på Trafikverket Underhållsarbete Väst kommer att tas för planering av arbete i närheten av järnvägsanläggning och järnvägsbyggnad. I MKB:n kommer redovisning av hur Borås Elnät förhåller sig till riksintresseområdet för framtida järnväg att ingå. Även tydligare redovisning av korsningspunkter för väg 27 och väg 1610 kommer att ingå. 12 (20)

13 2.8 Försvarsmakten I yttrandet som inkom säger dig Försvarmakten inte ha något att erinra mot Borås Elnäts planerade ledning. För yttrandet i sin helhet se bilaga 11. Borås Elnäts bemötande: Borås Elnät tackar för informationen. 2.9 Borås Stad - Miljöförvaltningen Efter samrådet som hölls har Borås Stad inkommit med ett skriftligt yttrande. Detta behandlar flera av de synpunkter som diskuterades under mötet och innefattar även synpunkter från Borås stads kommunbiolog, Anna Ljunggren som inte hade möjlighet att närvara vid samrådsmötet. I yttrandet framhålls att man i tidigare skede, i samband med Borås Energi och Miljös planerade överföringsledningar, framhållit att det är ok, och kanske tom bra att man förlägger ledningarna genom hedområdet vid Osdal/Bråt. Det anses därför inte nödvändigt att studera andra alternativa sträckningar men hänsyn måste tas till naturvärden, särskilt inom det sandiga hedområdet. I området finns ett rikt fågelliv och höga botaniska värden med rödlistade kärlväxter. Trafikverket genomförde under 2013 en inventering av bin och andra steklar inför byggandet av väg 27. Denna visade att området är mycket artrikt och det finns flertalet hotade arter, främst av bin men även andra steklar. Bedömningen är dock fortfarande att en förläggning i området fortfarande är ok men att vissa anpassningar under byggnationen, och eventuellt även kompensationsåtgärder, kan krävas. Störningen i form av grävningen i området behöver inte vara negativt. Det anses positivt att ledningen planeras på den östra sidan av grusvägen genom hedområdet. Den norra delen av sträckningen (norr om väg 27) är ej i konflikt med kända naturvärden. 13 (20)

14 I följande punkter sammanfattas de åtgärder, den hänsyn och kompensation som kommunen bedömer nödvändig ur naturvårdssynpunkt: För att kunna göra en bedömning av den totala miljöpåverkan krävs mer kunskap i form av inventering av bin i den södra delen av Bråt, längs den delen av den planerade sträckning på öppen mark där bifaunan ännu inte är undersökt (en sträcka av 700 m för alternativ väg 41). Detaljstudier av påverkan på de delar av skogen söder om Bråt som har högt naturvärde. Sträckningen berör bo-områden för skyddsvärda bin, dessa kan behöva flyttas och att man iordningställer lämplig miljö vid sidan så att bo-områdena kan ligga kvar där (så som Trafikverket gör nu vid väg 27). När schaktet läggs igen (inom hedområdet) anser kommunen att det ytligaste markskiktet ner till ett visst djup (beroende på art) ska vara sandmaterial av lämplig fraktion så att resultatet efteråt blir en fortsatt gynnsam miljö för värdefulla arter. Om det går att lösa med befintliga massor är det bra, annars får man tillföra lämpligt sandmaterial utöver detta. Eventuellt kan det vara aktuellt att så in lämpliga blomareter på den störda ytan efteråt. Hänsyn bör tas till vilken sida om befintlig väg som är lämpligast att lägga schaktet på i olika partier (med tanke på avverkning, blomförekomster, bin etc.). Om Borås Elnät beaktar det som framkom vid samrådsmötet anser miljöförvaltningen att naturvärden och föroreningsproblematiken kommer att beaktas i kommande MKB. För yttrandet i sin helhet se bilaga (20)

15 Borås Elnäts bemötande: En inventering av bin i den södra delen kommer att genomföras under sommaren Ansökan kommer att kompletteras med denna under Energimarknadsinspektionens (EI) handläggningstid. Detaljstudier av de skogsområden söder om Bråt som har höga naturvärden har genomförts genom fältinventering. Resultatet redovisas i MKB bilaga 1 och 2. Om kommande inventering visar att bo-områden berörs kommer kompensationsåtgärder, i form av iordningställande av lämplig miljö vid sidan, att genomföras. När schaktet läggs igen kommer lämpligt sandmaterial att användas ner till ett visst djup. Vid behov kommer även lämpliga blomarter att sås in på den störda ytan. Hänsyn kommer att tas till bland annat avverkning, blomförekomster och bin när ledningens förläggning planeras. Synpunkter som framkom under samrådsmötet beaktas vid framtagandet av MKB Länsstyrelsen Västra Götalands län Efter genomfört samrådsmöte, och efter att Länsstyrelsen tagit del av miljöförvaltningen för Borås Stads yttrande, har ett yttrande från Länsstyrelsen Västra Götalands län mottagits. Länsstyrelsen förespråkar alternativet att dra ledningen längs väg 41 och sedan enligt alternativ 1 bro över Viskan. Länsstyrelsen anser att ytterligare naturinventeringar ska genomföras innan förläggningen av kablar påbörjas. Avseende naturvård anser Länsstyrelsen att det innan förläggningsarbetet påbörjas, ska en inventering/lokalisering av steklar göras. De boplatser som hittas ska markeras och undvikas vid markarbetena. 15 (20)

16 Områden med växtlighet dominerad av ängsvädd, fibblearter, käringtand, getväppling eller andra ärtväxter bör undvikas vid markarbetena då dessa utgör essentiella pollinationsväxter för de steklar som har hittats i området. Arbetet med att förlägga markkablarna bedöms ha en så stor påverkan på naturvärden att arbetet bör omfattas av kompensationsåtgärder. En naturinventering för att kontrollera eventuell förekomst av hasselmöss behöver göras. Hasselmusen har ett strikt skydd enligt habitatsdirektivets bilaga 4. I första hand ska skada på hasselmusen och dess livsmiljö undvikas då möjligheten att få dispens enligt artskyddslagstift är mycket begränsad. Den inventering som Enviro planning gjorde 2013, i samband med planarbetet för Sobackens miljöcentral, bör användas vid kabelförläggningen mellan Töllsjö och Högerås för att undvika skador på groddjur och lummerväxter. Görs ytterligare fynd av dessa, eller andra fridlysta arter, under arbetes gång ska skada på dessa undvikas. Lummerväxter, vanlig groda och padda är fridlysta och omfattas av 6 och 9 i artskyddsförordningen (2007:845). För växterna innebär detta att det är förbjudet att gräva eller dra upp exemplar av dem. För groddjuren är det förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar och ta bort eller skada rom eller bon. Med anledning av att Bråt-Osdal är ett område som utgör en viktig lokal för fåglar så bör markarbeten inte utföras under perioden 1 april 15 juni, då majoriteten av fåglarna häckar i området. Flertalet av de fåglar som finns i området omfattas av förbud enligt artskyddsförordningen (2007:845). Angående förorenade områden anser Länsstyrelsen att ledningen inte passerar eller på något sätt tangerar de kända markföroreningarna i Viskan. Det framgår av handlingarna att man också har vidtalat Fortifikationsverket och Försvarsmakten angående ev. förekomst av OXA i området. Mot bakgrund av 16 (20)

17 detta har Länsstyrelsen inget att erinra mot föreslagen sträckning av 130kV ledningen. För yttrandet i sin helhet se bilaga 13. Borås Elnäts bemötande: Ledningen planeras att förläggas enligt alternativ väg 41 och alternativet som innebär förläggning över bron över Viskan, vilket är i enlighet med vad Länsstyrelsen förespråkar. En inventering av steklar kommer att genomföras under sommaren Ansökan som lämnas in till EI under våren 2014 kommer att kompletteras med resultaten av denna inventering under handläggningstiden. Områden med växtlighet dominerad av ängsvädd, fibblearter, käringtand, getväppling eller andra ärtväxter kommer att undvikas i så stor utsträckning som går. Eventuella kompensationsåtgärder kommer att vidtas vid behov. I samband med naturinventering inför koncessionsansökan för ledningen Kråkered-Sobacken gjordes en hasselmusinventering på de delar av sträckan som ligger nära områden där det tidigare gjorts fynd av hasselmusbon. Dessa områden ligger utmed den sträcka där de båda ledningarna läggs parallellt. Inga bon hittades dock. Vid behov kommer kompletterande inventeringar av hasselmus att göras i områden utmed den resterande sträckningen upp till Vinrankan där det kan finnas hasselmusbon. Enviroplannings inventering av naturmiljö kommer att beaktas vid planeringen av kabelförläggningen. Försiktighet kommer att vidtas för att undvika skador på lummerväxter och groddjur. Inga markarbeten kommer att genomföras inom området Bråt- Osdal under perioden april-1 juni. 17 (20)

18 Angående förorenade områden har Borås Elnät tagit del av den OXA-utredning som genomförts vid Bråts skjutfält, denna kommer att beaktas. 18 (20)

19 3 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen beslutade att projektet antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken och 14 ellagen, se bilaga 15. Beslutet fattas med stöd av de kriterier som anges i bilaga 2 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Det är framförallt med hänsyn till naturmiljö som projektet bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Inom vissa berörda partier i de alternativa ledningskorridorerna finns biologiskt värdefulla mark- och vattenområden. Länsstyrelsen har hört tillsynsmyndigheten i Borås Stad som delar Länsstyrelsens uppfattning om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet är i enlighet med de diskussioner som länsstyrelsen har fört vid samrådsmötet För MKB:ns innehåll och inriktning hänvisar Länsstyrelsen till de punkter som togs upp och överenskoms vid mötet , se nedan. Naturmiljö Utmed sträckan där ledningen planeras finns värdefulla bin som är utrotningshotade. Boplatser i närheten av ledningen ska markeras för att undvika påverkan på dessa. Även värdväxter ska inventeras. Eventuella kompensationsåtgärder måste diskuteras. Inventering utmed ledningssträckningen ska genomföras. Utmed sträckan finns också lummer som är fridlyst. Detta medför att dispens ska sökas om lummer påverkas. Förorenad mark Eventuell påverkan på Viskan och Guttasjön förtydligas. OXAutredningen ska dock beaktas vid projekteringen i området kring det militära övningsområdet. 19 (20)

20 Vattenvård Om någon omgrävning av bäck krävs medför detta att anmälan om vattenverksamhet måste göras. Även förläggning av sjökabel kräver anmälan. Borås Elnäts bemötande Samråd med en vidare krets har genomförts vilket krävs för projekt som bedöms innebära betydande miljöpåverkan. MKB:n kommer att behandla och ta hänsyn till samtliga synpunkter som diskuterades under mötet den En inventering av bin och värdväxter utmed ledningssträckningen kommer att genomföras. Eventuell påverkan på Viskan och Guttasjön förtydligas i MKB:n. OXA-utredningen kommer att beaktas. Anmälan om vattenverksamhet kommer att göras ifall omgrävning av någon bäck erfordras. Förläggning av sjökabel kommer inte att ske. 20 (20)

21 Författare: Fastställare: Dokumenttyp Sid nr. Samrådsunderlag 1 Datum / Giltighet Dnr. 14 januari Utgåva: 1 Delgives: Ärende: Koncessionsansökan, 130kV-ledning Sobackens miljöanläggning-vinrankan Underlag för samråd Planerad förläggning av 130 kv-ledning mellan Sobackens miljöanläggning (Energi- och Miljöcenter, EMC) och Vinrankan i Borås Stad, Västra Götalands län

22 Medverkande Beställare Borås Elnät Adress Box Borås Projektledare Konsult COWI AB Box Göteborg Uppdragsledare: Författare samrådsunderlag: Granskare samrådsunderlag: Ansvarig El Ansvarig kartor/gis: Ansvarig fastighetsinformation: 2(32)

23 Innehållsförteckning 1 INLEDNING TILLSTÅND OCH SAMRÅD UTFORMNING GENERELL OMRÅDESBESKRIVNING STUDERADE ALTERNATIV Kriterier för utredning av alternativ Sobacken Jössagatan Alternativ Viskan Alternativ väg Jössagatan Vinrankan Alternativ 1 - bro över Viskan Alternativ 2 sjökabel eller styrd borrning under Viskan Nollalternativ Utvärdering av studerade alternativ Samförläggning Jössagatan Vinrankan MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER Landskapet och övrig markanvändning Förutsättningar Konsekvenser Naturmiljö Förutsättningar Konsekvenser Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Konsekvenser Kulturmiljö Förutsättningar Konsekvenser Naturresurser Förutsättningar Konsekvenser Elektromagnetiska fält Förutsättningar Konsekvenser Nollalternativ Förutsättningar Konsekvenser FORTSATT ARBETE REFERENSER (32)

24 4(32)

25 1 Inledning Borås Elnät AB (Borås Elnät) bedriver ett långsiktigt projekt med syfte att trygga elförsörjningen i Borås centralort. I projektet ingår arbete med att föryngra regionnätet, som i dagsläget har för dålig överföringskapacitet, bygga nya transformatorstationer samt öka matningsspänningen i befintliga stationer. Projektet i sin helhet beräknas avslutas år Borås Energi och Miljö planerar att uppföra ett Energi- och Miljöcenter (EMC) med ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk vid Sobackens miljöanläggning. Projektet ingår i Borås Energi och Miljös plan att göra Borås till en fossilbränslefri stad. Efter att EMC-anläggningen har tagits i drift krävs en högre kapacitet i elnätet. Borås Elnäts planerade 130 kv-kraftledning mellan Sobacken och Vinrankan är därför en förutsättning för att överföringen mellan den nya anläggningen och Borås stad ska fungera effektivt och bidra till att trygga elförsörjningen i Borås centralort, se Figur 1. Borås Elnät har för avsikt att ansöka om nätkoncession för sträckan och detta dokument utgör underlag för samråd inför ansökan. Nya transformatorstationer kommer att uppföras vid Sobackens miljöanläggning och vid Vinrankan för att möjliggöra anslutning av den aktuella ledningen. Koncession krävs inte för stationerna och nödvändiga tillstånd kommer att sökas separat. Borås Energi och Miljö avser anlägga överföringsledningar för avlopp, fjärrvärme och vatten mellan Sobackens miljöanläggning och nuvarande Gässlösa avloppsreningsverk. För att inte göra större intrång i området än nödvändigt har Borås Elnät valt att samförlägga den aktuella elledningen med överföringsledningarna. 5(32)

26

27 2 Tillstånd och samråd Enligt bestämmelser i ellagen krävs tillstånd (nätkoncession) för att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar. Vid ansökan om nätkoncession för linje är det främst ellagen (1997:857), elförordningen (1994:1250), miljöbalken (1998:808) samt plan- och bygglagen (2010:900) som är tillämpliga. Ansökan behandlas av Energimarknadsinspektionen (EI). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på MKB:n följer av vad som föreskrivs i 6:e kapitlet miljöbalken. Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och berörda fastighetsägare (enskilda). Om verksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan, enligt länsstyrelsens bedömning, ska ett mer omfattande samråd genomföras. Borås Elnät kommer att samråda även med övriga myndigheter och organisationer för aktuell ledning redan i inledningsskedet, oavsett länsstyrelsens beslut avseende betydande miljöpåverkan. För att få nyttja mark krävs tillåtelse från markägaren. Markupplåtelser sker genom avtal eller ledningsrätt. 7(32)

28 3 Utformning Utformning och utförande av ledningarna sker enligt gällande EBR-standard. EBR står för ElByggnadsRationalisering. Det är elnätföretagens verktyg, där elnätsföretagen, entreprenörer och konsulter har utarbetat en branschstandard för att konstruera, bygga, underhålla och utveckla elnäten i Sverige. 130 kv-ledningen utgörs av tre enfaskablar som placeras i triangelform. Ledningen får en area på 1000 mm². Ledningen är isolerad med tvärbunden polyeten (PEX eller XLPE). Den innehåller ingen olja eller PCB och har en yttre mantel av polyeten. Ledningen läggs i ett schakt med ett täckningsdjup enligt gällande föreskrifter, vilket innebär att minsta täckningsdjup skall vara 0,9 meter. Djupet anpassas till markförhållanden, befintliga och planerade ledningar samt till Trafikverkets krav gällande förläggning utmed väg, samt korsning av väg och järnväg (Vägverket ). Utmed största delen av sträckan kommer kraftledningen att samförläggas med överföringsledningar för avlopp, vatten och fjärrvärme som Borås Energi och miljö planerar att förlägga mellan den nya EMC-anläggningen och Gässlösa avloppsreningsverk. I Figur 2 visas normalsektion för överföringsledningarna. Ledningarna kommer sannolikt inte att läggas ner vid samma tidpunkt då de har olika krav på täckning. Kraftledningen kräver minst täckningsdjup och kommer därmed att förläggas sist. Kraftledningen kommer troligen att förläggas öster om överföringsledningarna. Totalt kommer den bredd som samtliga ledningar upptar då de är nedlagda uppgå till cirka 20 meter, inklusive serviceväg, med ett djup på större delen av sträckan om ca 2 m och ett största djup på cirka 4 meter. 8(32)

29 Figur 2. Normalsektion överföringsledningar. Detta samrådsunderlag behandlar endast kraftledningen och därför beskrivs i huvudsak hur förläggningen av kraftledningen görs. Vid förläggning utmed sträckan där samförläggning inte sker uppgår schaktbredden för kraftledningen till cirka 0,5 m i botten med ca 1 m dagöppning för huvuddelen av sträckan, se Figur 3. Figur 3. Schematisk bild över ledningsschaktets ungefärliga utformning längs sträckan där samförläggning inte sker. Vid förläggning kommer intilliggande mark att tas i anspråk för arbetsmaskiner och kabeltrummor. Merparten av arbetsområdet förläggs oftast på en sida om schaktet. Erforderligt arbetsområde för ett rationellt förläggningsarbete av kraftledningen är totalt cirka åtta meter, men kan för begränsade sträckor minskas till fyra till fem meter om starka skäl föreligger. Korta tider för öppna schakt eftersträvas. Efter genomförda arbeten återställs mark som påverkats så långt som det är möjligt. Korsning med vägar, vattendrag och andra anläggningar sker i samråd med väghållare, anläggningsägare och krav från myndigheter. I de fall geologiska förutsättningar medger avses större vattendrag och större vägar korsas genom styrd borrning för att undvika grävning i vatten eller strandkant. 9(32)

30 4 Generell områdesbeskrivning Området mellan de båda stationerna begränsas i väster av Viskan och i öster av väg 41. De södra delarna där ledningen planeras att förläggas domineras av kuperad skogsmark med inslag av våtmarksområden. Utmed Viskan är landskapet mer öppet och de norra delarna av området domineras av öppnare, flackare marker som blir alltmer bebyggda då ledningen närmar sig Borås. Strax söder om Vinrankan passeras Varbergsvägen och Viskan. Mitt på sträckan passeras planerad väg 27 och i söder passeras Vikenvägen. Trafikverket har en fastställd arbetsplan för ny väg 27 mellan Viared och Kråkered. Bygget av vägen påbörjades i slutet av augusti 2013 (Trafikverket besökt ). Väg 41 och ny väg 27 är av riksintresse för kommunikation. Den norra delen av området utgör även riksintresse för kommunikation framtida järnväg, Götalandsbanan. Stora delar av området utgör riksintresse för totalförsvaret. Inga andra riksintressen berörs av ledningen. Sobackens miljöanläggning omfattas av detaljplan (Borås Stad ). Överföringsledningarna och därmed kraftledningen passerar in i detaljplanen för Sobackens miljöanläggning. Elledningen strider inte mot detaljplanen, dock krävs marklov för att kunna fälla träd vid förläggning av ledningen. Borås Stad arbetar för närvarande med en ny detaljplan för Sobackens miljöanläggning Detaljplan för Viskafors,, Sobacken. Samråd för detaljplanen genomfördes under perioden 29 oktober till 2 december Kraftledningen strider inte heller mot bestämmelserna i denna detaljplan. De norra delarna av ledningen berör områden för detaljplaner. Bland annat omfattas kvarteret Vinrankan av stadsplan P173 från Enligt denna får stora delar att området endast 10(32)

31 bebyggas för kontors-, förråds-, verkstads- eller därmed jämförliga ändamål. Den västra sidan av Jössagatan, vilken ledningen planeras att förläggas utmed, omfattas av stadsplan P191. Enligt denna plan får ett område direkt väster om vägen inte bebyggas. Ett annat område väster om vägen är benämnt allmän plats, avsedd för park eller plantering. Plan P1176 från 2012 avser en ändring av P191 och gäller upphävande av gällande fastighetsbestämmelser. Även stadsplan P167 och P99 kan komma att beröras då P167 innefattar Jössagatan norr om Viskan och P99 omfattar en del av Varbergsgatan. Områdena som kan beröras är båda utpekade som trafikområden i planbestämmelserna. 11(32)

32 5 Studerade alternativ Koncessionsansökan kommer att omfatta en markförlagd 130 kv-ledning mellan de planerade transformatorstationerna Sobackens miljöanläggning och Vinrankan i Borås Stad, Västra Götalands län. Transformatorstationen vid Sobackens miljöanläggning kommer att anläggas inom fastigheten och transformatorstationen vid Vinrankan inom fastigheten På sträckan från Sobackens miljöanläggning upp till korsningen Jössagatan Gässlösavägen kommer ledningen att samförläggas med överföringsledningarna mellan Sobacken och Gässlösa reningsverk, se Figur 4. För denna sträcka har Borås Energi och Miljö utrett två alternativa stråk. Från Sobackens miljöanläggning går de två studerade stråken i gemensam sträckning ca 0,6 km, varefter de avviker från varandra och går i två alternativa stråk på en sträcka av ca km. De återstående 2,5 km upp till Gässlösa följer alternativen åter samma stråk. Ledningens sträckning som visas i Figur 4 är översiktlig. Den exakta sträckningen kan komma att förändras med hänsyn till terräng och profil samt eventuella natur- och kulturintressen som framkommer i samband med fördjupade inventeringar och utredningar. För sträckan mellan Vinrankan och korsningen Jössagatan Gässlösavägen utreds två alternativ av Borås Elnät. Båda alternativen följer dock Jössagatan norrut upp till Viskan, se Figur 4. För den resterande sträckan fram till Vinrankan utreds två olika alternativ av Borås Elnät. Nedan beskrivs alternativen i syd-nordlig riktning med start vid Sobacken och upp till Vinrankan. 12(32)

33

34 5.1.1 Kriterier för utredning av alternativ Vid framtagande av alternativ har följande beaktats: Intrång i kända natur-, kultur-, friluftslivs- och naturresursintressen ska i möjligaste mån undvikas. Markförhållandena ska i så stor utsträckning som möjligt vara goda för nedgrävning av ledning. Intrång i trädgård i nära anslutning till bostadshus ska i möjligaste mån undvikas. Antalet passager med större vägar och vattendrag ska vara så få som möjligt. Längden på ledningen bör av kostnadsskäl vara så kort som möjligt. Eventuellt reparationsarbete underlättas om ledningen ligger lättåtkomligt (dvs inte alltför långt från befintlig väg eller dylikt). 5.2 Sobacken Jössagatan Ledningen förläggs i samma stråk som överföringsledningarna. På den första sträckan har de två alternativen samma sträckning och går i den öppna ängsmarken norrut innan ledningarna förläggs under Vikenvägen. För kraftledningen görs detta med hjälp av styrd borrning under vägen. Därefter passeras två bäckar. I detta område passerar sträckningen också ett bostadshus. Vid modellflygbanan, som ligger norr om bostadshuset, avviker stråken från varandra och alternativa sträckningar finns upp till ca 1,3 km söder om väg 27 där de sedan åter får en gemensam sträckning. Ledningen går därifrån utmed en befintlig grusväg fram till planerad väg 27 som korsas genom styrd borrning. Därefter följer ledningen återigen befintlig grusväg norrut innan den förläggs på den östra sidan av Gässlösavägen fram till Jössagatan Alternativ Viskan Vid modellflygbanan förläggs ledningen västerut i ett skogsområde där befintlig väg följs bitvis. Till största delen går dock ledningen långt från befintlig körväg genom skogsområdet. Ledningen följer sedan på en sträcka av ca 1,7 km en mindre väg utmed Viskans dalgång norrut tills de båda stråken åter får gemensam sträckning. 14(32)

35 5.2.2 Alternativ väg 41 Från modellflygbanan förläggs ledningen utmed den västra sidan av väg 41. Efter ca 1,2 km viker ledningen av från vägen och förläggs istället i skogsmark fram till punkten är alternativen åter får samma sträckning. I skogsområdet går stråket till största delen inte längs några befintliga vägar och terrängen är kuperad längs med stora delar av sträckan. 5.3 Jössagatan Vinrankan Den sista delen av sträckan sker ingen samförläggning eftersom överföringsledningarna ansluts till reningsverket, se Figur 5, medan kraftledningen fortsätter för att anslutas vid stationen vid Vinrankan. Förläggningen kommer att ske utmed Jössagatan som passerar en större kyrkogård samt ett antal mindre industritomter med bland annat byggvaruhandel och växthus. För passage av Viskan och resterande sträcka till Vinrankan utreds två alternativ. 15(32)

36 Figur 5. Alternativa sträckningar från Gässlösavägen till Vinrakan. Alternativ 1 visas i rött och alternativ 2 visas i blått Alternativ 1 - bro över Viskan Ledningen följer Jössagatan och Viskan passeras genom att 130 kv-ledningen samförläggs med en befintlig 10 kv-ledning på bron över Viskan. Ledningen förläggs fortsatt utmed Jössagatan ytterligare 50 m innan den svänger österut och förläggs utmed Varbergsvägen ner till järnvägen där den ansluts söder ifrån till stationen på Borås Elnäts fastighet Vinrankan Alternativ 2 sjökabel eller styrd borrning under Viskan Istället för att följa Jössagatan förläggs kraftledningen på den kortaste sträckan i riktning mot Vinrankan. Passage av Viskan sker därmed längre västerut. Passage kan göras antingen genom styrd borrning under Viskan eller genom att ledningen 16(32)

37 förläggs som sjökabel på Viskans botten. Den sista sträckan förläggs utmed Varbergsvägen och ansluts till stationen på Vinrankan på samma sätt som i alternativ Nollalternativ Nollalternativet innebär att kraftledningen inte byggs. Nollalternativet innebär dock inte att överföringsledningarna mellan Sobacken miljöanläggning och nuvarande Gässlösa avloppsreningsverk inte byggs. Förläggningen av överföringsledningarna innebär att konsekvenser i form av bland annat avverkning av träd i schaktområdet kommer att uppstå oavsett om kraftledningen byggs eller inte. 5.5 Utvärdering av studerade alternativ Samförläggning Samförläggning med överföringsledningarna gör att inte två olika sträckningar berörs av ledningsförläggningar utan att ingreppet hålls samlat. På grund av detta har Borås Elnät beslutat att samförläggning ska ske på den del av sträckan då detta är möjligt. I tidigare skede har även alternativa sträckningar som inte innebar samförläggning i lika stor grad utretts. Dessa innebar alla ökade kostnader samt ökade intrång i jungfrulig mark jämfört med de nu förespråkade alternativen med samförläggning. Borås Energi och Miljö har utrett de två alternativen för överföringsledningarna. I Tabell 1 ges en sammanställning av utvärderingen. 17(32)

38 Tabell 1. Sammanställning av utvärdering av alternativa stråk för överföringsledningar och kraftledning. Intresseområde Alternativ Viskan Alternativ väg 41 Naturmiljö Arkeologi Strandskydd Naturresurser Tillgänglighet Markägare Bostäder Förorenade områden Korsning av större vägar Stråket går nära ett område i Bråt som klassats som område med högsta naturvärde. Stråket passerar även, på en sträcka av ca 3,2 km, ett område med naturvärdesklass 1. Innebär att 7 vattendrag behöver korsas Stråket passerar i direkt anslutning till en lämning söder om Viksvägen. Ytterligare tre lämningar passeras i området där ny väg 27 anläggs. Går ca m inom strandskyddat område Ledningen förläggs i skogsområde där skog kommer behöva avverkas på en sträcka av ca 1,2 km. Utmed Viskan följer ledningen en mindre väg där avverkning kan krävas. Kräver ca 2,7 km nyanläggning av serviceväg. Påverkar kommunens mark på en sträcka av ca 4 km samt Fortifikationsverkets mark på en sträcka på ca 2,3 km. Passerar nära två bostäder vid Töllesjö Går totalt ca 2,3 km genom militärt område, vilket kan anses vara ett potentiellt förorenat område. Passerar Viksvägen samt ny väg 27. Längd på ledning Ca 6,3 km Ca 6 km Stråket går nära ett område i Bråt som klassats som område med högsta naturvärde. Stråket passerar på en sträcka av ca 1,6 km, ett område med naturvärdesklass 1. Innebär att 5 vattendrag behöver korsas Stråket passerar i direkt anslutning till en lämning söder om Viksvägen. Ytterligare tre lämningar passeras i området där ny väg 27 anläggs. Går ca 300 m inom strandskyddat område. Utmed väg 41 kan avverkning av träd komma att krävas. Avverkning längs en sträcka av ca 1,5 km kommer att krävas när ledningen förläggs i ett skogsområde. Kräver ca 3,3 km nyanläggning av serviceväg. Påverkar kommunens mark på en sträcka av ca 3,7 km samt Fortifikationsverkets mark på en sträcka på ca 2,3 km. Passerar nära två bostäder vid Töllesjö Går totalt ca 2,3 km genom militärt område, vilket kan anses vara ett potentiellt förorenat område. Passerar Viksvägen samt ny väg 27. Borås Energi och Miljö har beslutat att överföringsledningarna ska förläggas enligt alternativ väg 41. Detta alternativ har bedömts mest lämpligt med hänsyn till bland annat naturmiljö och intrång i strandskyddsområde, samt med hänsyn till ekonomiska aspekter Jössagatan Vinrankan Alternativ 2 medför en kortare sträcka än alternativ 1, vilket är fördelaktigt ekonomiskt. Passage av Viskan genom styrd borrning medför dock relativt höga kostnader varför 18(32)

39 förläggning med sjökabel på Viskans botten antas medföra lägst kostnader. Detta innebär dock risk för bland annat grumling i samband med förläggning. Alternativ 2 innebär också intrång i strandskyddat område samt att tidigare opåverkad mark tas i anspråk på Viskans södra strand. Detta undviks med alternativ 1 då ledningen förläggs utmed befintliga vägar. Utmed sträckningen för alternativ 1 passeras också ett antal flerfamiljshus på avstånd av ca 40 m. Detta undviks med alternativ 2. Beslut avseende val av alternativ för sträckan Jössagatan- Vinrankan kommer att göras efter samråd, med hänsyn till inkomna synpunkter, samt efter genomfört platsbesök och naturinventering. 19(32)

40 6 Miljöförutsättningar och konsekvenser I Figur 6 visas alternativa stråk för den planerade kraftledningen samt utpekade intressen i området. I följande avsnitt beskrivs intresseområden avseende landskap, naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv i området från Sobackens miljöanläggning och upp till Vinrankan, dvs från söder till norr. För sträckan där samförläggning kommer att ske beskrivs i huvudsak konsekvenserna på grund av alternativ väg 41 eftersom det är detta alternativ som Borås Energi och Miljö beslutat att gå vidare med för förläggning av överföringsledningar. Stråken som visas i Figur 6 avser inte exakt lokaliering för ledningen utan kan komma att justeras i senare skede baserat på vad som framkommer under den fortsatta projekteringen. 20(32)

41 Figur 6. Alternativa sträckningar samt utpekade intressen i området. 21(32)

42 6.1 Landskapet och övrig markanvändning Förutsättningar Den södra halvan av markområdet mellan Sobackens miljöanläggning och Vinrankan består till merparten av obebyggd, kuperad skogsmark med inslag av våtmarksområden. Den norra halvan av markområdet mellan de båda stationerna består av öppnare, flackare marker som blir alltmer bebyggda då ledningen närmar sig Borås. Strax söder om Vinrankan passeras Varbergsvägen och Viskan. Mitt på sträckan passeras planerad väg 27. Trafikverket har en fastställd arbetsplan för ny väg 27 mellan Viared och Kråkered. Bygget av vägen påbörjades i slutet av augusti 2013 (Trafikverket besökt ). Ny väg 27, som kommer att korsa ledningen vid Bråt, och väg 41 är båda av riksintresse för kommunikation. Den norra delen av området utgör även riksintresse för kommunikation framtida järnväg, Götalandsbanan. Vid Bråt finns skjutfält som är av riksintresse för totalförsvaret. Även påverkansområdet däromkring omfattas av riksintresset. Inga andra riksintressen berörs av ledningen Konsekvenser Inför förläggning av ledningen kommer träd att behöva avverkas inom lednings- och arbetsområde. Inga träd kan återplanteras ovan, eller i direkt anslutning till, ledningen. En öppen ledningsgata med lägre vegetation kommer därmed att skapas längs med ledningen där denna går i skog. Riksintressen för kommunikationer kommer att korsas vid ny väg 27 och förläggning kommer att ske längs med väg 41. Ledningen förläggs enligt Trafikverkets gällande riktlinjer avseende korsning av väg. Ledningen anses därmed inte ha någon inverkan på riksintressena. Markanvändning i ledningarnas omedelbara närhet kommer att regleras genom markupplåtelseavtal som vid ett senare tillfälle kan ligga till grund för en ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten. Ledningssträckan berör ett antal detaljplaner, se avsnitt 4. 22(32)

43 6.2 Naturmiljö Förutsättningar Sträckan berör inga områden av riksintresse för naturmiljö, Natura 2000-områden eller befintliga naturreservat. Borås Stad har planer på att inrätta ett naturreservat beläget ungefär mitt på sträckan. I den norra delen av sträckningen kommer ledningen att passera ca 30 m från en barrskog utpekad som naturvärde. Inga andra områden utpekade i Länsstyrelsens eller Skogsstyrelsens inventeringar berörs. Vid Töllesjö korsas två bäckar/diken. I området mellan där väg 41 lämnas och det militära övningsområdet nås korsas våtmarker och bäckar. Vid det militära övningsområdet passerar ledningen längs med en väg inom strandskyddat område för Viskan. Vägen ligger mellan Viskan och ledningen, sträckan är cirka 300 m. Ett större område utmed Viskan är i Borås Stads översiktsplan (Borås Stad 2006) utpekat som innehavande naturvärde, klass 1. Inom detta område finns också två mindre områden som har klassats ha största naturvärde, se Figur 6. Området Osdal/Bråt är även utpekat I Borås Stads förslag till Grönområdesplan (Borås Stad ). Naturområdet vid Osdal/Bråt domineras av öppna hedmarker, som nyttjas som övningsfält med skjutbanor. Området har stor betydelse för fågellivet (Borås Stad ). Strax söder om den planerade stationen vid Vinrankan passeras Viskan. Viskan omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten och är utpekad som innehavande högsta naturvärde i Borås Stads förslag till grönområdesplan (Borås Stad ) Konsekvenser Inga riksintressen för natur, befintliga naturreservat eller Natura 2000-områden berörs av den planerade ledningen. Ledningen kommer att förläggas inom naturområdet Osdal/Bråt på en sträcka av ca 1,6 km. Eventuella konsekvenser kommer att kartläggas närmare inför framtagandet av MKB. I samband med detta kommer också en naturinventering att genomföras. 23(32)

44 Totalt kommer ledningen att korsa ca 5 mindre vattendrag samt Viskan. I samband med förläggningen av ledning kan grumling uppstå. Åtgärder för att minimera grumlingen kommer att vidtas. Om Länsstyrelsen anser att det är lämpligt kommer en anmälan om vattenverksamhet att göras för de av de aktuella bäckarna/diket där det rekommenderas. Ledningen anläggs inom strandskyddsområde utmed Viskan. En väg kommer att vara belägen mellan ledningen och Viskan, vilket innebär att ledningen inte kommer att ha någon kontakt med Viskans stränder vare sig vid anläggnings- eller driftsskedet. Om Borås Stad anser att det krävs kommer strandskyddsdispens att sökas för förläggning av ledningen. Passage av Viskan föreslås ske antingen genom att ledningen läggs längs med befintlig bro för Jössagatan, alternativt kan ledningen förläggas under Viskan genom styrd borrning. Några negativa konsekvenser för de naturvärde som finns i, och i direkt anslutning till ån bedöms därmed inte uppkomma. Ytterligare ett alternativ som kommer att utredas vidare i samband med framtagande av MKB är förläggning av sjökabel på Viskans botten. 6.3 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Inga riksintressen för rekreation och friluftliv berörs. Ledningen kommer att gå genom strövområdet Osdal/Bråt som är utpekat i Borås Stads förslag till grönområdesplan. Området används för promenader, ridning och hundträning mm. Ledningen kommer söder om Osdal/Bråt att korsa en skogsväg som utpekas som ett rött stråk i grönområdesplanen. Ett rött stråk markerar ett stråk som människor använder i, och som utgång till, viktiga strövområden (Borås Stad ). Ledningen kommer att gå i kanten av S:t Sigfrids Griftegård, vilket är Borås största begravningsplats. Kyrkogården har friluftsoch stadsvärden (Borås Stad ) Konsekvenser Under byggtiden kommer framkomligheten längs de berörda vägarna att vara nedsatt och buller kan förekomma. Efter byggnation kommer vägar och områden att kunna nyttjas som 24(32)

45 tidigare. En öppen ledningsgata kommer att finnas kvar ovan ledningen. 6.4 Kulturmiljö Förutsättningar Det förekommer ett fåtal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar längs ledningssträckan. Nedan beskrivs vilka lämningar som identifierats i ledningens närhet (Riksantikvarieämbetet besökt ). Lämningarna redovisas i Error! Reference source not found.. Strax norr om Sobackens miljöanläggning passeras en övrig kulturhistorisk lämning i form av en långsträckt stensträng utgörande en odlingsvall samt en kvarnplats, Kinnarumma 55. Vid genomförd arkeologisk utredning för Sobackens miljöanläggning konstaterades att inga ytterligare antikvariska insatser i det undersökta området (öster om väg 41 och söder om Viksvägen) bedömdes nödvändiga (UV Väst 2011). Där ledningen ska passera under ny väg 27 finns tre arkeologiska objekt. Två av dessa förundersöktes i samband med projekteringen av ny väg 27 (UV Väst 2009). Bytomten Borås 143 utgör ett bevakningsobjekt. Boplatsen Borås 146 upptäcktes vid förundersökningen och utgör en fast fornlämning. Vid förundersökningen konstaterades att någon ytterligare undersökning av området inte var vetenskapligt motiverad. Den tredje lämningen, Borås 65:1, är en fyndplats som utgör en övrig kulturhistorisk lämning. Borås 65:1 berördes av en arkeologisk utredning från Vid denna utredning konstaterades att det bortsett från några få fynd inte fanns några anläggningar eller fynd från något förhistoriskt skede i området, och att marken dessutom var kraftigt förstörd av den militära övningsverksamheten (UV Väst 1996). Söder om Vinrankan, i kanten av Varbergsvägen, finns en kulturhistorisk lämning i form av ett vägmärke. Kvartetet Vinrankan ingår i en kulturhistorisk miljö upptagen i Borås Stads inventering (Borås kommun och Regionmuseum Västra Götaland 2001) Konsekvenser Vägmärket vid Vinrankan kommer inte att beröras av ledningen och påverkan kan därmed undvikas. Enligt de 25(32)

46 genomförda utredningarna och undersökningarna är inga fler undersökningar motiverade vid de kända lämningar som ledningen tangerar. Vid kontakt som Borås Energi och Miljö haft med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet har Länsstyrelsen dock påpekat att det kan krävas en översiktlig arkeologisk utredning av delar av sträckan (fastigheterna Osdal 2:1, Osdal 2:4 och Rydboholm 1:342). Detta på grund av de kända lämningar som redovisats ovan (Borås Energi och Miljö ). 6.5 Naturresurser Förutsättningar Yt- och grundvatten Viskan omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten (Från centrala Borås ned till Svaneholm SE ) (VISS besökt ). Den föreslagna sträckan berör inga vatten som omfattas av miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (Naturvårdsverket , Länsstyrelsen Västra Götalands län ). Ledningen passerar en grundvattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer för grundvatten (Borås SE ) (VISS besökt ). Förorenad mark Borås Energi och Miljö har låtit genomföra en sammanställning av kunskapen avseende förorenad mark längs sträckan (Borås Energi och Miljö ). De berörda fastigheterna klassades med avseende på risk för att markföroreningar kan förekomma. På flertalet av de berörda fastigheterna bedöms risken för förekomst av förorenad mark som måttlig Konsekvenser Yt- och grundvatten Passage av Viskan föreslås ske antingen genom att ledningen samförläggs med befintlig 10 kv-ledning längs med bron för Jössagatan, alternativt kan ledningen förläggas under Viskan genom styrd borrning eller förläggas som sjökabel på botten. Någon påverkan på miljökvalitetsnormerna för ytvatten förväntas därmed inte. Schakt för elledning sker grunt och förväntas inte påverka grundvattenförekomsten vare sig i bygg- eller i driftsskede. Ledningen påverkar således inte möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för grundvatten. 26(32)

47 Förorenad mark Vid fastigheten har försvaret haft verksamhet under lång tid, såväl skjutfält som skjutbanor. På grund av det kan oexploderad ammunition förekomma. Detta medför att en sanering och efterbehandling av området måste genomföras före schakt för ledning kan utföras. Massorna vid skjutbanorna är sannolikt förorenade och prover får tas för att avgöra korrekt hantering av dessa vid schakt. Vid de fastigheter där risken för föroreningar bedöms som måttlig kan det bli aktuellt med provtagning före/vid schakt för att avgöra korrekt hantering av massor. För samtliga grävningsarbeten gäller att om en misstänkt förorening påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och Miljöförvaltningen, Borås Stad kontaktas. 6.6 Elektromagnetiska fält Förutsättningar Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält (EMF). EMF är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska fält alstras av spänning och mäts i volt/meter (V/m). Elektriska fält avskärmas av vanliga material som exempelvis trä och metall. De magnetiska fälten alstras av elektriska strömmar och mäts i tesla (T). Magnetiska fält är svårare att skärma av än elektriska fält och de kan passera igenom de flesta vanliga material. EMF uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Det finns många former av elektromagnetisk strålning eller elektromagnetiska vågor omkring oss i vår dagliga miljö, allt från det statiska jordmagnetiska fältet till de energirikare fälten; exempelvis synligt ljus, röntgenstrålar och kosmisk strålning. Magnetfält som uppkommer kring elektriska apparater och kraftledningar kallas växlande magnetfält. Denna typ av magnetfält skapar elektriska strömmar i kroppen som, vid mycket starka fält, kan påverka kroppens nervsignaler. Det råder idag stor samstämmighet om hur starka magnetfält som krävs för att ge upphov till omedelbar påverkan, till exempel nerv- och muskelretningar. Styrkan på dessa magnetfält ligger dock långt över vad som normalt finns i vår omgivning. 27(32)

48 Däremot finns osäkerhet kring barnleukemi och exponering för magnetfält från kraftledningar. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält från kraftledningar på lång sikt inte helt kan uteslutas har svenska myndigheter valt att rekommendera en viss försiktighet både för allmänheten och i arbetslivet. Eftersom gränsvärden saknas är det Borås Elnäts policy att tillämpa de rekommendationer som Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut formulerat: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Åtgärderna måste kunna genomföras till rimliga kostnader. (Arbetsmiljöverket med flera 2009) Konsekvenser Styrkan på fältet varierar beroende på om kraftledningen är utförd som luftledning eller jordkabel. Vid förläggning av jordkabel placeras ledarna väldigt nära varandra, varför det resulterande fältet blir avsevärt mycket mindre än vid utförande med luftledning. Ledningens skärm jordas i ena änden och därigenom så avskärmas det elektriska fältet. Det bästa sättet att minska magnetfält är att förlägga tre faser så tätt ihop som praktiskt möjligt. Teoretisk blir magnetfältet 0 µt om de tre faserna ligger i samma punkt. Den aktuella ledningen kommer att utföras som markförlagd ledning med tre faser tätt ihop. Detta innebär, som beskrivs ovan, att EMF-fältet är kraftigt reducerat och redan på korta avstånd understiger 0,4µT. Den förordade sträckningen innebär sägas att ledningen kommer att passera två bostadshus i anslutning till Töllesjö, samt i relativ närhet av ett antal flerfamiljshus s om alternativ 1 väljs mellan Jössagatan och Vinrankan. Ledningen kommer inte att passera i närheten av några skolor eller förskolor. 28(32)

49 Magnetfältsberäkningar kommer att genomföras i samband med framtagandet av MKB. 6.7 Nollalternativ Förutsättningar Nollalternativet innebär att kraftledningen inte byggs. Nollalternativet innebär dock inte att överföringsledningarna mellan Sobacken miljöanläggning och nuvarande Gässlösa avloppsreningsverk inte byggs. Förutsättningarna vad gäller nollalternativet är de samma som anges under respektive ämnesavsnitt ovan Konsekvenser Förläggningen av överföringsledningarna mellan Sobacken och Gässlösa reningsverk medför att många av de konsekvenser som beskrivs ovan skulle uppstå trots att den nya kraftledningen inte byggs. Överföringsledningarna kräver bland annat ett större schaktområde än vad som krävs för förläggning av kraftledning. Därmed kan konsekvenserna, i form av bland annat avverkning av träd, förväntas uppstå längs sträckan oavsett om kraftledningen byggs eller inte. Efter att EMC-anläggningen har tagits i drift krävs en högra kapacitet i elnätet. Borås Elnäts planerade 130 kv-kraftledning mellan Sobacken och Vinrankan är därför en förutsättning för att överföringen mellan den nya anläggningen och Borås stad ska fungera effektivt och bidra till att trygga elförsörjningen i Borås centralort. Ledningen är således av stort allmänintresse. 29(32)

50 7 Fortsatt arbete Efter genomfört samråd kommer en samrådsredogörelse att sammanställas med samtliga synpunkter som inkommit under samrådet. Samrådsredogörelsen tillsänds Länsstyrelsen för att de ska ta beslut om projektet innebär så kallad betydande miljöpåverkan eller inte. Efter samrådet bestäms den exakta sträckningen med hänsyn tagen till de eventuella synpunkter som framkommit under samrådet. Till ansökan tas en MKB fram där ledningens miljöpåverkan utreds vidare med avseende på de intressen som berörs. I samband med detta kommer även en översiktlig naturinventering att utföras. MKB, teknisk beskrivning mm sammanställs till den slutliga koncessionsansökan. Koncessionsansökan bedöms kunna lämnas in till Energimarknadsinspektionen under våren Efter att ansökan lämnats in ger Energimarknadsinspektionen berörda möjlighet att yttra sig över ansökan och tillhörande handlingar i form av MKB etc. Därefter tar Energimarknadsinspektionen beslut om huruvida nätkoncession för linje kan meddelas eller inte. 30(32)

51 8 Referenser Borås Energi och Miljö Inventering av förorenad mark samt eventuella tillstånd längs planerad ledningskorridor (Ryaverket-Sobacken), Borås kommun, Energi och Miljöcenter, Sobacken. Borås kommun och Regionmuseum Västra Götaland Värdefulla kulturmiljöer i Borås kommun. Borås Stad Detaljplan för del av Viskafors Sobacken, del av Kinnarumma-Fagerhult 4:3 mm Borås kommun, Älvsborgs län. Borås Stad Översiktsplan ÖP06 Borås Stad. Borås Stad Staden och Järnvägen, En studie av Götalandsbanan genom Borås. Borås Stad Borås Stads Grönområdesplan Remiss. Borås Stad Borås Stads Grönområdesplan Bilaga Inventering Remiss. Länsstyrelsen Västra Götalands län. Besökt och Informationskartan. Online: Länsstyrelsen Västra Götalands län Länsstyrelsens förteckning över musselvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten. 14 FS 2002:474. Länsstyrelsen i Älvsborgs län Lövskogsinventering i Borås kommun, del 1. ISSN Naturvårdsverket Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt 31(32)

52

53 Sändlista Samrådsunderlag Sobackens miljöanläggning Vinrankan Myndigheter med flera Länsstyrelsen i Västra Götalands län e-post: samby.vastragotaland@lansstyrelsen.se Skogsstyrelsen e-post: skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Försvarsmakten e-post: exp-hkv@mil.se Trafikverket e-post: trafikverket@trafikverket.se Borås Stad Kommunstyrelsen e-post: boras.stad@boras.se med kopia till: Borås Stad Samhällsbyggnadsförvaltningen e-post: samhallsbyggnad@boras.se Borås Stad Miljöförvaltningen e-post: miljo@boras.se Borås Stad Tekniska förvaltningen e-post: tekniska@boras.se Borås Energi och Miljö AB e-post: kund@borasenergimiljo.se Vattenfall Eldistribution AB e-post: eldistribution@vattenfall.com Skanova Elskyddsärenden Box Farsta Borås Naturskyddsförening c/o Runebergsgatan 3C Borås 1

54 Sändlista Samrådsunderlag Sobackens miljöanläggning Vinrankan Direkt berörda fastighetsägare Fastighet Borås Stad Markavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Borås Fastighet Fortifikationsverket Eskilstuna Fastighet Borås kyrkliga samfällighet Box Borås 2

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69 TOTALFÖRSVARETS AMMUNITIONS- OCH MINRÖJNINGSCENTRUM Datum Beteckning :60275 Sida 3 (10) 2. Historik 1906 skrevs kontrakt mellan Borås stad och Kronan och inköpet av nuvarande övningsområde genomfördes Om I 15 genomförde verksamhet före 1914, när inflyttning till regementet gjordes är inte känt. Ett antagande är att från talet och fram till 1970-talet har det skjutits med grk på Bråt. I Ref 1, finns det en skiss, från 1947, över målområde för grk. Målområdet finns på västra delen av åsen utmed Viskans östra strand vid Osdal, se karta. Utbildningsansvarigt befäl vid grk-plutoner under 1960-talet och sedermera skjutfältschef berättar att det sköts med 47 mm grk mot mål i Djupasjön och att det vid Osdalsbron fanns en hgr-bana, se karta. Djupasjön och Osdalsbron har inte klassificerats då de är utanför det område som disponeras av FM avvecklades A2 som var ansvarig för Remmene och regementet I 15 övertog ansvaret för verksamheten. SWEDEC har 2008 genomfört klassificering på del av Bråt skjutfält, Ref 2. Vid klassifieringen 2008 som genomfördes enligt bild under p3, lokaliserades inga delar av brisant ammunition. Röd linje = målområde enligt verksamhetsbeskrivning OXA.(VBO) å

70 TOTALFÖRSVARETS AMMUNITIONS- OCH MINRÖJNINGSCENTRUM Datum Beteckning :60275 Sida 4 (10) 3. Sökstråk Svart linje = skjutfältsgräns. Blå linje = sökstråk. Grön linje = sökstråk, SWEDEC skr , : Röd linje = målområde enligt Ref 1.

71 TOTALFÖRSVARETS AMMUNITIONS- OCH MINRÖJNINGSCENTRUM Datum Beteckning :60275 Sida 5 (10) 4. Vid klassificering fastställda målområde Förklaring till siffror på målområdet: 1= metall splitter 2= 120 övngr 3= 80 övngr 4= 37 slövnprj 5= 80 lysvinggr 6= ej brisant am del 7= 84/48 rökgr 8= Bunker 9= 80 rökvinggr 10= 120 lysvinggr

72 TOTALFÖRSVARETS AMMUNITIONS- OCH MINRÖJNINGSCENTRUM Datum Beteckning :60275 Sida 6 (10) Målområde norr. Areal: 16 ha Målområde för: 80 övnvinggr, 80 rökvinggr, 80 lysvinggr, 120 övnvinggr, 120 lysvinggr. Mark: 70 % hård, 20 % medel hård, 10 % mjuk Vegetation: 50 % skog, 50 % hygge Ytsökt: 2330 m 2, ca1/4 ha Antal skjutna skott: 80 övnvinggr 576, 80 lysvinggr 64, 120 övnvinggr 128, 120 lysvinggr 128. OXA/ha: 80 övnvinggr 3, 80 lysvinggr <1, 120 övnvinggr 1, 120 lysvinggr 1. Målområde syd. Areal: 13 ha Målområde för: 80 övnvinggr, 120 övnvinggr, 84/48 rökgr Mark: 80 % hård, 20 % mjuk. Vegetation: Skog Ytsökt: 1624 m 2 är ca 1/6 ha Antal skjutna skott: 80 övnvinggr 702, 120 övnvinggr 312, 84/48 rökgr13 OXA/ha: 80 övnvinggr 5, 120 övnvinggr 3, 84/48 rökgr 1. Tabellerna på sidan sex och sju beskriver lokaliserad brisant ammunitions nedträngning i olika marktyper. Tabellerna på sidan sex beskriver på vilket djup som 8 cm vinggr förväntas påträffas vid olika marktyper. Tabellerna på sidan sju beskriver på vilket djup som 12 cm vinggr förväntas påträffas vid olika marktyper.

73 TOTALFÖRSVARETS AMMUNITIONS- OCH MINRÖJNINGSCENTRUM Datum Beteckning :60275 Sida 7 (10) 5. OXA-djup. 80 vinggr skjuten med övergrader mot hård mark, ytletat. 80 vinggr skjuten med övergrader mot medelhård mark, ytletat. 80 vinggr skjuten med övergrader mot mjuk mark, ytletat.

74 TOTALFÖRSVARETS AMMUNITIONS- OCH MINRÖJNINGSCENTRUM Datum Beteckning :60275 Sida 8 (10) 120 vinggr skjuten med övergrader mot hård mark, ytletat. 120 vinggr skjuten med övergrader mot medelhård mark, ytletat. 120 vinggr skjuten med övergrader mot mjuk mark, ytletat.