Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2006

Transkript

1 Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2006 Vår verksamhet Tjärnö marinbiologiska laboratorium är en fältstation för marinbiologisk forskning och utbildning. Laboratoriet tillhör Göteborgs och Stockholms universitet men administreras av Göteborgs universitet. Här arbetar ett 70-tal personer året runt med forskning, undervisning och kursverksamhet, administration, service och underhåll. I norra Bohuslän, 15 km sydväst om Strömstad ligger fältstationen vackert vid randen av Kosterfjorden och här har bedrivits marinbiologisk verksamhet sedan Ett sällsynt bra val av plats för att studera livet i havet. Kosterfjorden är en unik naturtyp för landet, 250 meter djup står den i djupvattenkontakt med Atlanten via övriga Skagerrak. Detta medför 35 salthalt i bottenvattnet och många djurarter med enda kända förekomst i Sverige. Med båt når man Kosterfjorden på 10 minuter från laboratoriet. Institutionen för marin ekologi, zoologiska institutionen samt institutioner vid Stockholms universitet har förlagt delar av eller hela kurser till TMBL främst inom marinbiologisk systematik och ekologi. Nästan 550 studenter deltog 2006 i kurser som varade mellan några dagar till 20 veckor. Undervisningen sker till viss del inomhus men huvudsakligen i fält. Det finns ett större och två mindre forskningsfartyg samt ett tiotal småbåtar till förfogande för studenter och forskare. Laboratoriet äger fjärrstyrda undervattensfarkoster som kan operera ner till flera hundra meters djup samt kompressorer för påfyllning av luft till dykare. I land finns två stora kurslaboratorier samt spolrum med saltvattensystem. Här finns också två större forskningslaboratorier speciellt utrustade för experiment

2 inom kemisk ekologi och strömmande vatten. Lars Afzelius-laboratoriet innehåller fem mindre forskningslaboratorier; DNA-laboratorium, Histologilaboratorium, Mollusk-laboratorium, HPLC-laboratorium samt Kemi-laboratorium. Här pågår ett 60-tal olika forskningsprojekt som presenteras under sex övergripande rubriker: Biodiversitet Biohydrodynamik Evolution och Genetik Fiskeribiologi & vattenbruk Kustzonsförvaltning Marin kemisk ekologi Laboratoriet deltar i flera tvärvetenskapliga projekt inom forskning och utveckling, delvis i samarbete med näringslivet. Sedan 2005 är TMBL också värd för ett nytt europeiskt forskningsprojekt inom EU, CeMaCE, Centrum för Marin Kemisk Ekologi. Den uppmärksamhet som havsfrågor fått de senaste åren, inte minst ur miljöoch hållbarhetsperspektiv, sätter fokus på den utvecklingspotential som finns inom det marina området. Baserat på de resultat, erfarenhet och utvärderingar av projekten Tjärnö Centre of Excellence och Tjärnö Innovationssystem, har det inom ramen för Tjärnö Innovationssystem TIS arbetats fram ett förslag på en långsiktig satsning på ett marint innovationssystem med nationell verksamhetsradie och med säte i västra Sverige. Verksamheten skall enligt förslaget ha som övergripande mål att öka antalet marint relaterade innovationer. Den vetenskapliga kunskapen inom t ex marinbiologi, marin ekologi och miljöteknik kommer att ha stor betydelse Under året har TIS arbetat med ett 10-tal idéer från såväl forskare inom akademin som företag. Idéerna har genomgående haft högt kunskapsinnehåll och en hög miljörelevans. Under året har startats ett par företag med anknytning till TIS arbete, ytterligare ett par företag är under bildande. TIS har också varit behjälplig med kontakter mellan företag och forskare och under slutet av året har detta resulterat i tre nya samarbetsavtal mellan akademi och företag. TIS och EcoEX har informerat varandra om sina respektive verksamheter samt diskuterat möjliga samarbeten. EcoEx är ett samverkansprojekt med syftet att skapa goda exportförutsättningar för västsvenska miljöföretag. Laboratoriet har också under året bistått med sitt expertkunnande genom medverkan i den statliga utredningen Strategi för ett hållbart fiske. Utbildningen Marin ekologi för yrkesfiskare har genomförts även TMBL är fortsatt engagerad i genomförandet av en marinbiologisk dokumentation inom den planerade nationalparken Kosterhavet. Ett tiotal personer kommer att vara engagerade under Tjärnölaboratoriet har akvarier öppna för allmänheten under semesterperioden. Under samma period hålls också en serie populärvetenskapliga föreläsningar och det finns möjlighet att medfölja på exkursion till havs. Barnens sommarlabb

3 attraherar barn under juli och augusti. Under hela året kan skolklasser och andra grupper beställa guidade visningar av verksamheten, under 2006 deltog 2100 personer i sådana visningar. Laboratoriet hade totalt 6500 besökare i sin publika verksamhet Det finns två förläggningsbyggnader med sammanlagt 80 bäddar samt en restaurang som kan servera upp emot 100 personer frukost, lunch och middag. Hur påverkar vår verksamhet miljön? Vi har mycket goda förutsättningar att påverka miljön på ett positivt sätt. Laboratoriet är placerat i ett av landets kanske vackraste kustområden och verksamheten uppmuntrar till nyfikenhet och engagemang hos studenter och allmänhet vad gäller havsliv och havsmiljö. Många forskningsprojekt syftar till att skapa förståelse för hur liv och miljö i hav och kustzon påverkas av människans aktiviteter, att ge underlag till hållbara förvaltningsplaner för hav och kust, att ge kunskap om biodiversitet och havsmiljöns begränsningar. Dessa kan på sikt bidra till en minskad negativ miljöpåverkan. Vi har konverterat vårt värmesystem från direktverkande el och använder istället saltvattnet från Kosterfjorden till att värma hela laboratoriet. Men många aktiviteter vid laboratoriet kan också påverka miljön negativt. Laboratoriet är beläget långt från våra moderuniversitet vilket innebär långa resor för både forskare och studenter. Långväga transporter av gods likaså. Vi använder mycket diesel och bensin varje år till fartyg och båtar. Vi använder vatten och el, råvaror till matlagning och en hel del kemikalier inom undervisning och forskning. Vi skrapar havsbottnarna för att få upp exemplar av växter och djur att studera. Vi producerar en hel del avfall. Miljöpåverkan Våra miljöaspekter granskas och uppdateras varje år och nedan följer de aktiviteter som vi bedömer har mest negativ miljöpåverkan: Användning av bensin och diesel i båtar, bil och traktor ger upphov till utsläpp av luft- och vattenförorenande ämnen Risk för utsläpp och spridning av miljöskadliga ämnen vid all kemikaliehantering Spridning av metaller i naturen pga utsläpp av kopparföreningar vid rengöring av båtskrov Risk för utsläpp till havet vid arbete med främmande organismer Skrap av havsbotten gör åverkan på framförallt hårda bottnar Förbrukning av naturresurser genom användning av elenergi Avfallsproduktion Transporter och resor Nedan följer de aktiviteter som har positiva miljöaspekter: Ett 60-tal forskningsprojekt, många med miljöinriktning, involverar ett trettiotal forskare samt lika många forskarstuderanden och projektassistenter.

4 Fler än 500 studenter får en del av sin marinbiologiska utbildning vid laboratoriet varje år och genom sin kunskap ger de upphov till positiva miljöaspekter Mer än 6500 besökare från allmänheten har tagits emot och guidats eller bevistat exkursioner och akvarier och därigenom fått mer kännedom om havsmiljön Restaurangens personal har tillrett ca portioner mat under 2006 och har högt ställda krav på råvaror, var varorna kommer ifrån och köper mycket KRAVodlat. Allt matavfall komposteras. Laboratoriets kontakter med kommun och näringsliv i form av samarbete, rådgivning och uppdragsverksamhet stimulerar till en fördjupad förståelse för havsmiljöns möjligheter och begränsningar. Hur miljöarbetet bedrivs Från och med januari 2004 är miljöledningssystemet vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium certifierat enligt ISO och registrerat enligt EMAS. Miljöledningssystemet granskas vid två tillfällen varje år, dels av ett internt revisionsteam från Göteborgs universitet, dels av externa miljörevisorer från SP i Borås. Vårt miljöledningssystem omfattar alla aktiviteter som utförs vid laboratoriet; forskning, undervisning, informations- och uppdragsverksamhet samt service och underhåll. Plattformen i miljöarbetet är det arbete som ansvariga för olika delar av verksamheten bedriver och det engagemang de visar. Till stöd för miljöarbetet finns en miljöhandbok. Ledningen består av föreståndare och administrativ chef och de bär ytterst ansvaret för miljöarbetet. Miljösamordnaren ansvarar för att dokumentationen uppdateras och att verksamheten följer de lagrum som vi omfattas av. Miljösamordnaren samordnar också miljöarbetet, sammanfattar miljömålsarbetet och redovisar detta för ledningen. Vårt "miljöår" börjar med den kick-off vi har varje år i mars då vi presenterar fjolårets resultat, resultat av revisioner, sammanfattar arbetet och kommer med förslag på nya miljömål. Sedan 2006 har TMBL antagit Göteborgs universitets miljöpolicy. Se Resultat av miljöåret 2006.

5 Utsläpp av saltvatten till havsviken Tjärnö marinbiologiska laboratorium står för ett punktutsläpp av näringsämnen genom utsläpp av djupvatten i viken utanför laboratoriet. Detta djupvatten pumpas upp från Kosterrännan från ett djup av 41 meter. Vattnet används i experiment, i laboratorierna och slutligen utnyttjas vattnets temperatur, via en värmeväxlare, för att värma upp stationen vintertid och kyla den sommartid. Vattnet släpps sedan ut i Tjärnöviken. TMBL ville utreda sitt ansvar i problemet med eutrofiering av de marina systemen och uppdrog åt en forskare att göra denna utredning. Resultaten visade att djupvattenutsläppet från TMBL inte gav någon som helst ökad effekt av eutrofieringen på Skagerack. Vattnet pumpas in från Kosterrännan för att sedan släppas ut i samma område vilket inte innebär något som helst tillskott på näring till det stora systemet. Om allt tillskott av näring, kväve och fosfor, beaktades från varje källa såg man tydligt att utsläppet av djupvatten från Tjärnö marinbiologiska laboratorium stog för det minsta näringstillskottet. TMBL anser därför att detta punktutsläpp inte bidrar till risk för eutrofiering och därför inte längre är någon betydande miljöaspekt. Hela rapporten finns att läsa här: Revision Vi genomgick inte någon intern revision under 2006, detta p g a den arbetsbelastning som det interna revisionsteamet i Göteborg hade. Intern revision är planerad till 18 april Lagar och lagefterlevnad Ny livsmedelslagstiftning under 2006 medför att kökspersonal kommer att utbildas men först till våren Miljö- och hälsoskyddsinspektör från Strömstad kommun kommer att informera om och revidera kök och restaurang efter de nya reglerna Vi har haft en brandskyddsinspektion av räddningstjänsten. Det framkom synpunkter på utrymningsskyltar vilket fastighetsskötaren arbetat med att åtgärda. Vi fick också en anmärkning på förvaring av brandfarliga varor i mikroskopirummet. Vi arbetar med att skapa plats i kemikalieförrådet för detta. Vi har också bokat in en brandskyddsövning med både teori och praktik våren Avfall Källsortering fungerar bra på de flesta håll. Avfallssiffrorna är i stort oförändrade. Laboratoriearbete Alla laboratorier har varsin laboratorieansvarig som ser till att nödvändiga rutiner och instruktioner för bland annat kemikaliehantering följs och dokumenteras, allt för att minimera risken för negativ miljöpåverkan. Under 2006 kopplades kemikaliehanteringen inom kemilab, kurslab och DNA-lab till KLARA. Kemisk ekologi-gruppen har investerat i en vätskekromatograf med masspektrometer och en gaskromatograf med ms. Detta medför en ökad användning av helium, ca 100 liter/år samt kvävgas som man genererar själv. Analyserna kräver acetonitril ca 300µl/minut men på sikt kommer mängderna att

6 minska till ca 50 µl/minut då man för att öka känsligheten kommer att använda mindre kolonner. Mollusk-lab har bytt analysmetod för algtoxiner från HPLC till LC/MS vilket innebär att man inte behöver rena upp musselproverna längre med en lösning av bensin, hexan, cloroform, samt en hel del methanol. Nu behövs endast 4 ml metanol/prov för upparbetning och rening, däremot så används acetonitril i själva LC-körningen. Energi Vår energiförbrukning är i stort sett densamma som förra året, men har minskat med 8 % sedan Därmed har vi nått fakultetens miljömål på lägre energiförbrukning. Vattenanvändningen har minskat något. Resor och Transporter Under våren genomfördes en resvaneundersökning vid fakulteten. Resultatet presenteras i sin helhet här Enkäten visar att många bor nära sin arbetsplats något som stämmer väl överens med situationen på Tjärnö. Vanligast är att åka bil till arbetet men 23 % cyklar till arbetet och 18% promenerar. När det gäller resor i tjänsten visar enkäten för hela fakulteten att kortare resor sker i huvudsak med privat bil med milersättning. Längre tjänsteresor företas med tåg (32 %) flyg (30 %) och bil ( 17 %). På Tjärnö företogs tjänsteresor med tåg/buss (27 %) med flyg (12 %) och med bil (63 %). TMBLs geografiska läge kan förklara användandet av personbil i så kraftig utsträckning. Beslut har tagits att beakta inköp av miljöfordon till TMBL när vi behöver köpa ny minibuss. Bottenskrap 474 bottenskrap som motsvarar ca m2 bottenyta gjordes under året. Arealen motsvarar 8 fotbollsplaner till ytan. Detta är en kraftig ökning från föregående år och kan förklaras med att laboratoriet medverkar i inventeringen av blivande nationalparken Kosterhavet, ett projekt som har som slutmål att bidra till en stor positiv miljöeffekt. Miljöaspekter 2006 Miljömål 2006 Resultat Tren d Kommentar Användning av bensin och diesel i båtar, bil och traktor ger upphov till utsläpp av luftoch vattenförorenande ämnen Risk för utsläpp och spridning av miljöskadliga ämnen vid all kemikaliehantering Minska miljöpåverkan från kemiska produkter. Där kemikalier hanteras skall finnas en eller flera laboratorieansv Vi har laboratorieansvari ga för all laboratorieverksamhet och dessa ansvarar för att alla aktiva i verksamheten får den utbildning Alkylatbensin står för 70% av totala bensinanvändnin gen. Diesel och olja till fartygen uppgår till liter vilket är en minskning sedan föregående år.

7 kemikaliehantering Spridning av metaller i naturen pga utsläpp av kopparföreningar vid rengöring av båtskrov Risk för utsläpp till havet vid arbete med främmande organismer Skrap av havsbotten gör åverkan på framförallt hårda bottnar Förbrukning av naturresurser genom användning av elenergi kemikalier hanteras skall finnas en eller flera laboratorieansv ariga som ansvarar för kemikaliehante ringen. Ett kemikalieregister skall finnas vid varje laboratorium /institution. Fakulteten skall uppfylla kraven enligt Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Minska bottenskrapen med 1/3 under 2006 jämfört med 2005 års resultat. Elförbrukninge n och värmeförbrukningen inom fakulteten skall minska med minst 5% per kvadratmeter jämfört med verksamhet och dessa ansvarar för att alla aktiva i verksamheten får den utbildning eller genomgång som krävs. Kemikalieinventeri ng enligt KLARA är infört vid de tre mest kemikalieintensiva laboratorierna. 474 skrap under 2006 betyder mer än 100 skrap fler än Elförbrukningen har minskat vid Tjärnö med 8 % sedan Rutin för arbete med främmande organismer är införd. Denna finns i miljöhandboken Inventeringen av nationalparken Kosterhavet kan förklara ökningen. På längre sikt sätts målet högre: Att minska bottenskrapen till 1/10 av 2005 års nivå. Att undvika skrap under 50 m djup.

8 Avfallsproduktion Transporter och resor Studenterna fakulteten skall minska med minst 5% per kvadratmeter jämfört med Fakulteten skall ha en väl fungerande källsortering av avfall enligt universitetets avfallsplan. Fakulteten skall förbättra avfallshanterin gen genom en successivt ökad andel källsorterat avfall som går till materialåtervin ning. Öka andelen tjänsteresor med tåg relativt flyg. Öka andelen tjänsteresor med buss/tåg relativt personbil. Att aktivt uppmuntra personal och studenter att utnyttja kollektiv-trafik, cykel eller promenad för att komma till och från arbetet. Att genomföra en resvaneundersökning. Fakultetens samtliga studenter och anställda skall ha fått information om miljöledningssystemet, våra betydande Tjärnö har en väl fungerande källsortering av avfall även om den brännbara fraktionen bör kunna minskas till förmån för andelen materialåtervunnet. Vi följer universitetets avfallsplan. 27% av resorna sker med tåg/buss. 12 % sker med flyg. 63 % av resorna sker med personbil. Resvaneundersökn ing genomförd i hela fakulteten i samarbete med Trafikkontoret i Göteborg. Samtliga studenter får information vid introduktion till fältstationen om vårt miljöledningssyste m. Totalt 24 ton avfall under 2006 varav 39 % till materialåtervinning, 60 % till energiutvinning och 1 % till deponi. En liten ökning av antalet bilresor sedan ce.gu.se/intranat /miljo/

9 Forskning och forskarutbildning Grundutbildning ha fått information om miljöledningssystemet, våra betydande miljö-aspekter och miljömål. (Förslag på miljömål kommer att diskuteras i forskarutbildnin gsberedningen 18/5 2006) Förslag till miljömål har diskuterats i grundutbildnin gsberedningen 6/3 2006) vårt miljöledningssyste m. Tabell 1: Miljöaspekter och miljömål för TMBL 2006 samt resultat av miljömålsarbetet. Avvaktar fakultetens plan för integrering av miljö och hållbar utveckling i forskning och forskarutbildning. Avvaktar fakultetens plan för integrering av miljö och hållbar utveckling i grundutbildning Fraktion Mängd Kommentar Papp 2,8 ton LBC Bohusfrakt. Avser kontorspapper, papp och wellpapp. Förpackningar som omfattas av producentansvar 160 kg plast (16 säckar à 10 kg) 330 kg plåt (22 säckar à 15 kg) LBC Bohusfrakt. Avser metall och hårdplast. Färgat och ofärgat glas är inte medräknat här. De går direkt till glasigloos. Hushållsavfall 11 ton (73 m3) Kommunal sophämtning som ombesörjs och bekostas av Akademiska Hus kr. ( 660 l motsvarar ca 100 kg) Brännbart 3,4 ton LBC Schakt och Transport. Avser container för restaurangavfall som inte komposteras eller källsorteras. Matavfall 6 ton Komposteras. Toner 90kg Varje kartong rymmer 100 liter. ( vikt ca 45 kg full) Skickas till Strålfors. Bensin och lösningsmedel 70 kg Till Österröd Strömstad Kemikalier 15 kg Till Österröd Strömstad

10 Lysrör/lågenergilampor/ 124 st/ 2 st/ 116 st Till Österröd Strömstad glödlampor Elektronikavfall 73 kg Till Österröd Strömstad Totalt 24 ton avfall Tabell 2: Avfallsmängder TMBL År Elförbruknin g kwh/m2 Vattenanvän dning m3 Tabell 3: El- och vattenanvändning vid TMBL År Antal årsarbetsda gar Antal tjänsteresor Andel 34 % 37 % 76 % 57 % 63 % * tjänsteresor bil/totala antalet Andel na na na na 27 % * tjänsteresor med tåg/buss Andel tjänsteresor med flyg na na na na 12 % *

11 med flyg Uppskattad andel distanskonf erenser eller telefonmöte n/totala antalet Antal mil med bil i tjänsten Anställdas medelavstå nd till och från arbetet Andelen samåkta eller kollektiva mil/totala mil med fordon till arbetet Inköpt mängd papper Andelen inköpt alkylat/total andel inköpt bensin Mängd inköpt diesel och olja Mängd använd elström Antal studenter Antal studenter som fått miljöinforma tion 13% 20% 10% ca 15% ca 10 % km 34 km ( 41 enkätsvar) 32 km ( 27 enkätsvar) 40 % 30 % 12/27 åker bil till arbetet men andelen samåkning är liten. Övriga 15 uppger glädjande nog att de går eller cyklar till arbetet ark (2 pall) 0 % 64 % 3600 l av totalt 5600 liter na 248 kwh/m2 36 km ( 32 enkätsvar) 18/32 åker bil till jobbet. Ca 35 % av resorna sker i samåkning. Övriga 14 går eller cyklar till arbetet. science.gu.s e/intranat/ miljo/ science.gu.s e/intranat/ miljo/ ark ark ark ark l 4300 l 278 kwh/m2 70 % 3600 l av totalt 5100 liter 9000 l Nereus 9200 l Lophelia 268 kwh/m2 53 % 1800 l av totalt 3400 liter l Nereus l Lophelia 245 kwh/m2 70 % 3800 l av totalt 5400 liter l Nereus 5300 l Lophelia 247 kwh/m exjobbare exjobbare samtliga samtliga

12 Antal besökare Mängd farligt avfall som lämnats (Andel källsorterat avfall för återvinning/ totalt avfall) Fr o m 2006 ändras nyckeltalet till Andel materialåt ervunnit avfall/ totalt avfall Antal bottenskrap ungefärlig yta kg kemikalieavf all (Reci) na 46 % Matavfall som kompostera s är inte medräknat Se tabell 2. Se tabell 2. Se tabell 2. Se tabell % Kompostera tmatavfall medräknat 40 % Kompostera t matavfall medräknat (farligt avfall ej medräknat) na na na 373 skrap motsvarar ca m2 eller 6 fotbollsplan er 39 % materialåter vunnet material/ totalt avfall. 474 skrap motsvarar ca m2 eller 8 fotbollsplan er. Tabell 4: Nyckeltal för miljöarbetet vid TMBL (na betyder not available figure)* En tjänsteresa kan ske kombinerat med olika fordonsslag därav de ibland missvisande procentsiffrorna. EMAS Eco Management and Audit Scheme EUs miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Ett frivilligt system som ska främja miljöstyrning inom företag och organisationer och förse allmänheten med information om de deltagandes miljöprestanda. Farligt avfall Avfall som regleras i Förordning om farligt avfall ( SFS 1996:971). Se vidare I GUs Avfallsplan 2005 innefattar termen: Kemikalier, Batterier, Lysrör, Lågenergilampor, Glödlampor, Elektronikskrot, Kyl- och frysskåp. Även riskavfall (biologiskt, smittförande, skärande/stickande, radioaktivt, cytostatika, läkemedelsrester) bör sorteras och handhas som farligt. ISO International Standard of Organisation Den internationella standarden för miljöledningssytem. Standardens huvudsyfte är att vara ett stöd i arbetet med miljöskydd och att förebygga miljöföroreningar samtidigt som erforderlig hänsyn tas till socioekonomiska behov.

13 Miljöhandbok Miljöledningssystem Miljörevision Tabell 5: Ordlista att vara ett stöd i arbetet med miljöskydd och att förebygga miljöföroreningar samtidigt som erforderlig hänsyn tas till socioekonomiska behov. En certifiering enligt ISO innebär att man har ett systematiskt miljöarbete, att man arbetar med de områden där organisationen har störst miljöpåverkan samt att man kan visa på ständiga förbättringar på miljöområdet. Innehåller alla styrande dokument inom miljöledningssystemet som TMBL omfattas av. Övergripande ledningssystem som omfattar ett systematiskt införande av den egna miljöpolicyn Ett ledningsinstrument som innebär en värdering av hur miljöorganisationen, ledningsrutiner och utrustning fungerar med syfte att skydda miljön. Kontakta oss om du vill veta mer om vårt miljöarbete! Ullika Lundgren, miljösamordnare tel / ullika.lundgren@tmbl.gu.se Tjärnö 12 februari 2007