VATTEN, ARSENIK OCH ETIK?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VATTEN, ARSENIK OCH ETIK?"

Transkript

1 VATTEN, ARSENIK OCH ETIK? En fallstudie av Sidas biståndsprogram RESP i Bangladesh och reaktionerna på en landsomfattande arsenikkatastrof Therese Karlsson Handledare: Lena Widding Hedin Examensarbete 10 p Folkhälsovetenskap (41-60 p) Oktober 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post:

2 VATTEN ARSENIK OCH ETIK? En fallstudie av Sidas biståndsprogram RESP i Bangladesh och reaktionerna på en landsomfattande arsenikkatastrof Therese Karlsson Karlsson T. Vatten, arsenik och etik? En fallstudie av Sidas biståndsprogram RESP i Bangladesh och reaktionerna på en landsomfattande arsenikkatastrof. Examensarbete i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, Bakgrund: arsenik i grundvattenbrunnar har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem i Bangladesh. Mellan miljoner människor riskerar att dricka arsenikförgiftat vatten. Arsenik är cancerframkallande och arsenikförgiftning är vanligast hos fattiga människor. Hälsoministern i Bangladesh meddelade 1996 att det uppstått en landsomfattande kris och att dödsfall rapporterats. Sida finansierade lån till grundvattenbrunnar i Bangladesh mellan 1992 och 2000 genom biståndsprogrammet RESP. Syfte: att undersöka hur RESP fungerade, hur ansvariga för RESP reagerade på arsenikförgiftningen och vad Sida gör för att förbättra folkhälsan i Bangladesh. Metod: en kvalitativ retrospektiv fallstudie baserad på arkivdokument och intervjuer med Sidas hälsoenhet och ansvariga för RESP. Resultat: RESP skapade arbetstillfällen genom att fattiga fick bygga upp infrastruktur på landsbygden och mikrokrediter gavs för att starta småföretag. Krediter gavs även till brunnsborrning. Sida uppmärksammade inte arsenikkatastrofen förrän journalister började ställa frågor om varför Sida inte engagerade sig. Sida agerade först i slutet av 1999 då huvudkontoret upptäckte att Sida finansierat brunnar. Ett mindre projekt för att hindra arsenikförgiftning hos målgruppen startades tre år senare med avslutades efter 16 månader. Intern korrespondens i Sidas arkiv visar på en likgiltig inställning till dem som drabbas av arsenikförgiftning. Sidas hälsoenhet uppgav att ohälsa är ett stort utvecklingshinder och att kostnader till följd av sjukdom är en av de största fattigdomsfällorna. Sida har dock lämnat ansvaret för arsenikproblematiken till andra biståndsorganisationer. Sida ser RESP som ett lyckat program trots att det visat sig att det inte nådde de fattigaste. Denna grupp ansågs svår att få med då de ofta är sjuka och kringdrivande. Nyckelord: arsenik, arsenikförgiftning, Bangladesh, bistånd, folkhälsoproblem, grundvattenbrunnar, Sida II

3 WATER, ARSENIC AND ETHICS? A case study of Sida s aid programme RESP in Bangladesh and the reactions on a countrywide arsenic crisis Therese Karlsson Karlsson T. Water, arsenic and ethics? A case study of Sida s aid programme RESP in Bangladesh and the reactions on a countrywide arsenic crisis. Bachelor thesis in Public Health Science. Malmö University: Health and Society, Department of Public Health Science, Background: arsenic contamination of groundwater tube wells has become a serious public health problem in Bangladesh and 35 to 57 million people are drinking arsenic poisoned water. Arsenic is a carcinogen and arsenicosis is more prevalent among the poorest of the population. In 1996 The Health Minister of Bangladesh stated that this had caused a countrywide crisis and that deaths had been reported. Sida financed loans to groundwater tube wells in Bangladesh between 1992 and 2000 through a development aid programme called RESP. Aim: to examine how RESP functioned, how those responsible for the program reacted on the arsenic crisis and what Sida is doing to improve the public s health in Bangladesh. Method: a qualitative retrospective case study based on archive records and interviews with the health department at Sida and responsible for RESP. Main results: RESP created job opportunities by hiring poor people to build up rural infrastructure and by giving micro credits to finance small businesses. Loans were also given to install tube wells. Sida did not take notice of the arsenic crisis until journalists started asking questions why Sida wasn t involved. Sida did not react until end of 1999 when the headquarters discovered that Sida had financed tube wells. A smaller arsenic mitigation project started tree years later but was terminated after 16 month. Inhouse correspondence at Sida reveals an indifferent attitude to the sufferers of arsenicosis. Sida s health department stated that ill health is a major development obstacle and that health related costs are one of the largest poverty traps. Despite this knowledge Sida has left the responsibility for the arsenic crisis to other aid organizations. Sida see RESP as a successful program even though it didn t reach the poorest population in the programme area. These people were seen as difficult to reach as they often are sick and homeless. Key words: arsenic, arsenicosis, Bangladesh, development aid, groundwater tube wells, public health problem, Sida III

4 FÖRORD Milleniumdeklarationen, som alla FN-länder har ratificerat, har målet att halvera fattigdomen till Om vi menar allvar med detta krävs ett helhjärtat engagemang. Det första jag reagerade på när jag för första gången läste om arsenikförgiftningen i Bangladesh i Dagens Nyheter i april 2005 var hur lite utrymme händelsen fått i media och de internationella biståndsorganisationernas sena reaktioner när det gäller att engagera sig i problemet. Jag tror situationen varit annorlunda om detta hade hänt i exempelvis Sverige. Det faktum att arsenikförgiftning drabbar de fattiga värst och att biståndsarbetet ska syfta till att minska fattigdomen i världen gjorde mig intresserad av hur Sida ser på hälsans betydelse i arbetet med detta. Att titta närmare på biståndsprogrammet RESP som Sida genomförde i Bangladesh under tiden som arsenikkatastrofen uppdagades verkade vara ett bra sätt att undersöka detta på. Uppsatsen skrevs mellan april och september 2005 och jag vill tacka alla som gjort det möjligt för mig att genomföra den. Först jag vill tacka Er informanter på Sida och Hifab för att ni tog er tid och ställde upp på intervjuer och för allt material jag fick till uppsatsen. Det har varit mycket intressanta och lärorika samtal. Jag vill också tacka Boel House på Sidas arkiv för all hjälp med att ta fram dokumentation från arkivet och på kort varsel ordnat med forskarplats. Sist men inte minst vill jag rikta ett varmt tack till min handledare Lena Widding Hedin för inspirationen till ämnet, goda råd och ett ovärderligt stöd under arbetsprocessen. Oktober 2005 IV

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR...1 INLEDNING...2 Syfte...2 Frågeställning...3 BAKGRUND...4 Bangladesh...4 Arsenikförgiftning - ett allvarligt folkhälsoproblem i Bangladesh...5 Sida och utvecklingssamarbete...9 TEORETISK REFERENSRAM Mikrokreditprogram METOD Definition av fallet Förförståelse Datainsamlingsmetoder Analys METODDISKUSSION Intervjuer Dokument RESULTAT - BESKRIVNING Beskrivning av RESP Huvudsakliga strategier i PEP Geografiskt område och urval av medlemmar Gruppbildning och medlemskap i PEP Ekonomiska strategier Sociala strategier Sidas miljöfond och krediter till brunnsborrningar Sidas reaktioner på arsenikförgiftningen Första ärendet om arsenik i dricksvatten inkom till Sida Sida börjar se över sin verksamhet i Bangladesh Sidas strategier för att förbättra folkhälsan i Bangladesh Sidas syn på hälsa och utveckling Uppföljning av hälsoutvecklingen Hälsoprogram i Bangladesh RESULTAT - ANALYS De svenska parternas syn på RESP Tema 1 - Till stora delar lyckat program men har ej nått de fattigaste Relationen mellan de svenska och bangladeshiska parterna i RESP Tema 2 - Från kontroll till ägarskap De svenska parternas beskrivning av PEP och reaktionerna på arsenikförgiftningen 30 Tema 3 Viktigt med empowerment men ej ett radikalt projekt Tema 4 - Kreditutlåning för brunnar ej svenska parternas ansvar DISKUSSION OCH SLUTSATSER Vidare forskning REFERENSER BILAGOR... 39

6 FÖRKORTNINGAR ADB ARM BAMWSP BGS BIS BRAC BRDB DANIDA DPHE FFW ICDDR, B IDP IMF IRWP ISP LCS LGEB/LGED MLGRD&C NATUR NGO NORAD PCU QRM UNICEF UNDP PEP RESP PRS/PRSP Sida WFP WHO Asian Development Bank Annual Review Meeting Bangladesh Arsenic Mitigation Water Supply British Geological Survey BRDB Institutional Support Project Bangladesh Rural Advancement Committee Bangladesh Rural Development Board Danish International Development Agency Department of Public Health Engineering Food For Works programme International Centre for Health and Population Research, Bangladesh Infrastructure Development project International Monetary Fund Intensive Rural Works Programme Institutional Support Project Labour Contracting Societies Local Government Engineering Bureau/Local government Engineering Department Ministry of Local Government, Rural Development and Cooperatives Avdelningen för naturresurser och miljö Non-Governmental Organisation Norwegian Agency For Development Cooperation Programme Coordination Unit Quarterly Review Meeting United Nations Children s Fund United Nations Development Programme Productive Employment Programme Rural Employment Sector Programme Poverty Reduction Strategy/ Poverty Reduction Strategy Paper Swedish International Development Cooperation Agency World Food Programme World Health Organisation 1

7 INLEDNING Bangladesh som är ett av världens fattigaste och folktätaste länder har drabbats av en förgiftningskatastrof. Mellan miljoner människor riskerar att dricka vatten ur borrade grundvattenbrunnar som innehåller arsenik som läckt ut från berggrunden och detta har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem [1]. Enligt Smith et al [2] är detta den största massförgiftningskatastrofen i historien. Flertalet sjukdomar är kopplade till arsenikförgiftning, från sjukliga hudförändringar till cancer i urinblåsa, njure, lungor och huden, neurologiska effekter, hjärt- kärl- och lungsjukdom samt diabetes. Det kan ta flera år för dessa sjukdomar att utvecklas [3]. Bangladesh har nu en långvarig cancerepidemi framför sig personer beräknas utveckla cancer om de fortsätter dricka arsenikförgiftat vatten [4,5]. Det var Bangladeshiska myndigheter som med finansiering från biståndsorganisationer började borra brunnarna i början av 1970-talet. De flesta brunnarna finansierades av UNICEF och Världsbanken [6] men även Sida gav bistånd till detta landsomfattande projekt [7]. Brunnarna började borras med bakgrund av att tillgång till säkert dricksvatten är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa och socioekonomisk utveckling. När brunnarna började grävas var Bangladesh svårt härjat av inbördeskrig och översvämningar och största delen av dricksvattnet togs från öppna dammar och handgrävda vattenhål [3]. Dessa vattenkällor innehöll inga eller låga halter av arsenik men utgjorde en smittkälla för sjukdomar som diarré, dysenteri och kolera [8]. De första rapporterna om arsenikförgiftning publicerades i en indiskt medicinsk tidskrift 1984 av en hudläkare som upptäckt detta hälsotillstånd hos patienter i Indiska Västbengalen, som gränsar till Bangladesh. Denna läkare upptäckte samma problem hos patienter från Bangladesh 1984 [9]. Bangladeshiska myndigheter började testa brunnar på arsenik i delar av landet 1993 och testerna bekräftade att problemet även fanns i Bangladesh. Dock fick det ingen större uppmärksamhet inom landet förrän 1995, då det upptäcktes även i landets centrala och södra delar [1]. Sida finansierade brunnsborrningar i området Greater Faridpur från 1990-talet fram till 2000 genom biståndsprojektet PEP där målgruppen kunde låna pengar för att bl.a. borra brunnar. Sammanlagt finansierades brunnar. PEP var ett delprojekt i ett större landsbygdsutvecklingsprogram kallat RESP. RESP var ett omfattande biståndsprogram som hade som övergripande mål att förbättra den ekonomiska och sociala situationen för fattiga på landsbygden genom att bland annat skapa arbetstillfällen [11]. Med bakgrund av detta tänkte jag i denna uppsats granska det Sida finansierade RESPprogrammet i området Greater Faridpur i Bangladesh ur ett folkhälsoperspektiv. Med detta menas här att undersöka vilka fattigdomsstrategier som ingick och huruvida effekter på hälsan övervägdes eller såg som en del av programmet. Dessutom vilken uppfattning ansvariga svenska parter 1 har om RESP och arsenikförgiftningen. Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur RESP-programmet fungerade, vilken uppfattning de svenska parterna har om programmet samt Sidas strategi för att förbättra hälsosituationen i Bangladesh. Särskilt fokus kommer att ligga på delprojektet PEP och de svenska parternas reaktioner på arsenikkatastrofen i samband med projektet. 1 Program- och projektansvariga för RESP på Sida och företaget Hifab. 2

8 Frågeställning - Hur ser de svenska parterna på RESP och samarbetet med de bangladeshiska parterna 2? - Vilka var de huvudsakliga strategierna i PEP och hur beskrivs de av de svenska parterna? - Hur reagerade Sida på arsenikförgiftningen och hur beskriver de intervjuade svenska parterna reaktionerna inom PEP? - Vad har Sida för strategi för att förbättra folkhälsan i Bangladesh och vad grundar sig denna på? 2 Bangladeshiska myndigheter som implementerade programmet med stöd från svenska parter. 3

9 BAKGRUND Bangladesh Bangladesh blev en självständig stat 1971 efter ett häftigt inbördeskrig, området tillhörde tidigare Östpakistan. Landet är nästan helt är omgivet av Indien, förutom i sydöst där det gränsar till Burma. Största delen av befolkningen är muslimer (85 %), 13 % är hinduer och en liten minoritet är theravadabuddhister. Majoriteten av befolkningen är bengaler (98 %) [12]. Efter självständigheten var förhoppningarna att det politiska läget skulle stabiliseras och att välfärden skulle kunna förbättras i snabb takt. Statskupper genomfördes dock under de två första decennierna och landet genomförde inte de första demokratiska valen förrän Det var under detta årtionde som märkbara förbättringar ägde rum i ekonomin och den sociala välfärden. Två stora partier har växlat vid makten sedan 1990-talet och inrikespolitiken karakteriseras av stort misstroende och konfrontationer mellan regering och opposition. Politiskt våld är ett stort problem och finns på flera nivåer i samhället [13,14]. Korruptionen är omfattande och spridd inom hela statsförvaltningen, inklusive rättsväsende och polis. Fyra år i rad har Bangladesh utsetts till det mest korrupta landet i världen av organisationen Transparency International [14,15]. Sociala och ekonomiska förhållanden Sedan slutet av 1980-talet genomför Bangladesh ett strukturanpassningsprogram som initierades av Världsbanken vilket innebär en liberalisering av ekonomin med privatiseringar och avregleringar. Detta har bl.a. lett till att inflationen har sjunkit samt till ökad tillväxt [16]. Bangladesh har haft en relativt stadig tillväxt på 4-5 % per år sedan 1990-talet, men trots detta minskar andelen fattiga i befolkningen mycket långsamt [13,15]. Landet är fortfarande ett av de fattigaste i världen och rankas på plats 138 av totalt 151 länder på UNDP:s Human Development Index och 2002 var landets BNP per capita 351 USD [13,14,17]. En stor del av befolkningen lever under miserabla förhållanden. På en yta motsvarande ungefär en tredjedel av Sverige bor ca 140 miljoner invånare vilket gör Bangladesh även till ett av världens mest tätbefolkade länder [14,16]. Sätts fattigdomsgränsen vid en inkomstnivå på mindre än två USD om dagen är andelen fattiga 82,8 % och andelen extremt fattiga 36 %, vilket innebär att de lever på mindre än en USD om dagen [17]. Hushåll med endast kvinnliga inkomsttagare har en större andel fattiga och inkomsten per invånare är betydligt lägre för kvinnor, nästan hälften av männens [15]. Arbetslösheten är nästan 40 % och utöver detta har landet en kraftig undersysselsättning. Ungefär två tredjedelar arbetar inom jordbruket vilket mestadels är inriktat på självhushållning [18]. Bangladesh är dock inne i en omvandling från jordbruk till industri [14]. Sedan självständigheten har befolkningens hälsostatus förbättrats betydligt men är fortfarande låg. Den förväntade medellivslängden som knappt var 45 år har ökat till 61,1 år och spädbarns- och barnadödligheten har sjunkit kraftigt från 145 respektive 239 till 51 respektive 77 dödsfall per 1000 födslar från 1970 till 2002 [17,19]. Över än hälften av den vuxna befolkningen kan inte läsa eller skiva och 30 % av befolkningen är undernärd. Den årliga befolkningstillväxten har sjunkit successivt från 2,41 % 1970 till 1,91 % år 2005 men landets befolkning kommer att fördubblas på 48 år om den fortsätter att öka i nuvarande takt. Hälso- och sjukvården är dåligt utbyggd och har hittills främst varit inriktad på familjeplanering [19,20]. Enligt konstitutionen har kvinnor och män lika rättigheter, men diskriminering av kvinnor sker i praktiken helt öppet. Lagstiftning är diskriminerande mot kvinnor exempelvis gällande skilsmässa, giftermål och arv och diskrimineringen sker under hela kvinnans livstid. Ledarna 4

10 för de två stora partierna i landet är kvinnor men kvinnor är annars dåligt representerade i politiken [15,16,21] Bangladesh drabbas ofta av naturkatastrofer som cykloner och årliga översvämningar [16]. Trycket på miljön är stort och på landsbygden finns inte mycket kvar av skog och ursprunglig natur [14]. Vattnet är förorenat, mycket på grund av användningen av kemiska bekämpningsmedel inom fiskeodling, och ytvattnet sprider vattenburna sjukdomar. Utöver detta är nu även stora delar av grundvattnet förorenat av arsenik [22]. Fattigdomen är koncentrerad till landsbygden och främst till floderna och havskusten dit de jordlösa söker sig. Dessa drabbas därför hårdast av landets naturkatastrofer [21]. Ekonomisk politik och biståndssituation Ekonomin är starkt beroende av bistånd [23]. Indien var första land att ge bistånd till Bangladesh efter självständigheten. Därefter bildade Världsbanken ett konsortium, känt som Bangladesh Aid Group, med 26 internationella finansiella institutioner och utländska regeringar vilka visade intresse av att stödja landets utveckling [24]. Idag är Världsbanken följt av Asiatiska utvecklingsbanken de största lånegivarna och de största bilaterala givarna är Japan och Tyskland [23]. Sverige har givit bistånd sedan självständigheten (1971) och det årliga biståndet till Bangladesh är drygt 1,5 % av Bangladesh totala bistånd [13]. Bangladesh ekonomiska politik styrs av femårsplaner vilka finansieras genom landets utvecklingsbudget. När det Sida-finansierade RESP-programmet startades i Bangladesh 1985 gällde landets tredje femårsplan (Third Five-Year Plan) som avsåg perioden [18,22]. Ungefär 55 % av utvecklingsbudgeten för denna femårsplan kom från externa källor, som utländska bilaterala och multilaterala givare. Förhandlingar om bilateralt bistånd skedde alltid mellan regeringen och de olika länderna för sig. Den huvudsakliga inriktningen på den ekonomiska politiken arbetades dock fram under de årliga mötena med Bangladesh Aid Goup som leddes av Världsbanken [25] initierade Världsbanken fattigdomsstrategierna (PRSP), vilka bl.a. syftar till samordning mellan givarna istället för att Bangladesh ska förhandla med de olika givarna för sig [53]. Mängden bistånd till Bangladesh har successivt minskat, 1990 utgjorde det 6,9 % av BNP och ,3 %. Denna minskning beror på att biståndsflödet har minskat överlag globalt sett men även på att motprestationer ställs av givarna i högre grad [16,36]. Utlandsskulden har dock ökat och är idag storleksmässigt en tredjedel av landets BNP. Den allra störa delen (90 %) kommer från multi- och bilaterala biståndsgivare och löper på lång tid med förhållandevis låg ränta [16, 36]. Sedan självständigheten har Bangladesh setts som ett experimentland för utvecklingsekonomer, policyskapare och organisationer som genomför biståndsprogram finansierade av bilaterala givare och internationella finansiella institutioner [26]. Arsenikförgiftning - ett allvarligt folkhälsoproblem i Bangladesh Exponering för arsenikförgiftat brunnsvatten, med halter överstigande WHO:s rekommenderade gränsvärde på 0,01 mg/l, har kommit att bli ett allvarligt folkhälsoproblem i Bangladesh. Av landets totala population på ca 140 miljoner människor uppskattas miljoner människor dricka arsenikförgiftat vatten [1]. Rent vatten - en viktig bestämningsfaktor Tillgång till säkert dricksvatten är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna inte bara för hälsa utan även för ekonomisk utveckling. Insikten om detta resulterade i en ökad prioritering av att förse befolkningen i utvecklingsländer med rent vatten och sanitet. De positiva hälsoeffekterna av en minskning av vattenburna sjukdomar kan under vissa omständigheter innebära en högre arbetskapacitet, vilket kan bidra till en ökat produktion och på sikt till en ökad ekonomisk utveckling [3]. Fram till 1970-talet utgjorde ytvatten, hämtat från floder, 5

11 dammar och öppna handgrävda hål, den främsta källan för dricksvatten för majoriteten av befolkningen i Bangladesh. På 1970-talet insåg man att den stora befolkningstätheten och bristen på tillgång till tillfredställande sanitet hade lett till allvarlig mikrobakteriell förorening av ytvattnet, vilket utgjorde en smittkälla för sjukdomar och orsakade hög sjuklighet och dödlighet [3]. Biståndsorganisationer introducerade grundvattenbrunnar En nästan mirakulös lösning på problemet med förorenat ytvatten verkade vara en typ av grund brunn (tube well) som var både enkel och billig att installera. Den behövde endast sänkas ner ca meter i Bangladesh lättborrade marklager för att nå en akvifer [6], som är ett slags grundvattenmagasin under markytan [28]. Bangladeshiska myndigheter började därför på 1970-talet med hjälp av biståndsorganisationer ett landsomfattande brunnsborrningsprojekt och förde samtidigt kampanjer för att övertyga befolkningen att övergå till att dricka bakteriefritt grundvatten genom dessa brunnar [6]. De flesta brunnarna finansierades av UNICEF och Världsbanken men även Sida bidrog [7,27]. Under 1980-talet minskade bidragen till brunnsborrning eftersom den privata sektorn hade möjlighet att installera betydligt fler brunnar än myndigheterna och biståndsorganisationerna. Den privata brunnsborrningen spred sig sedan nästan explosionsartat eftersom många hushåll hade råd med dem och de kunde installeras av lokal arbetskraft [6]. Ungefär tre av fyra brunnar ägs idag privat [2]. I början på 1990-talet hade nu dessa grundvattenbrunnar blivit den primära dricksvattenkällan för 95 % av befolkningen på landsbygden [6]. UNICEF uppgav i sin landrapport för Bangladesh 1997 att organisationen nu hade överträffat sitt mål med att till år 2000 förse 80 % av landets befolkning med säkert dricksvatten i form av brunnar av denna sort [2]. Den vida spridningen av grundvattenbrunnarna verkade vara ett av de största framstegen inom tekniskt bistånd [6]. Det kallades också ofta för grundvattenrevolutionen då det stimulerade en kraftig uppgång i jordbruksproduktionen och ansågs ha räddat miljontals liv då sjukligheten och dödligheten i vattenburna sjukdomar kraftigt sjönk efter initieringen av projektet [27] Spädbarnsdödligheten minskade exempelvis med 44 % mellan och [6]. Dock är det inte så enkelt att det går att tillskriva brunnsborrningsinitiativet all ära för den minskade dödligheten eller att det har löst problemet med vattenburna sjukdomar, även om det säkert har bidragit. Spädbarnsdödligheten minskade exempelvis kraftigt i hela Centralasien med 45 % under samma period och i Indien minskade den med 41 %, i Nepal 48 %, i Pakistan 47 %, i Indonesien 58 % och i Thailand med 55 %. Det kan ha funnits andra faktorer som bidragit till att minska dödligheten. Behandling med vätskeersättningsmedel (oral rehydrations) introducerades världen över för att förhindra uttorkning från diarréer under samma period. Det skedde en förbättring av hygienen, vilket tros bero på en ökad utbildnings- och inkomstnivå och utöver detta även en generell förbättring av hälso- och sjukvården [6]. Upptäckt Sedan 1990-talet har ett antal studier bekräftat att en stor del av grundvattnet i dessa brunnar innehåller höga halter av arsenik och miljontals människor dricker idag arsenikförgiftat vatten [27]. Arsenik är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden i varierande halter. I områden med vissa typer av bergarter kan det förekomma förhöjda halter av arsenik i grundvattnet genom att ämnet har utlösts från berggrund och marklager i omgivningen [28]. Forskare är idag inte överens om den exakta orsaken till att arseniken har utlösts i grundvattnet och de tvistar om olika hypoteser. Arsenik varken syns eller luktar och det påverkar inte smaken [1, 27]. Den tillåtna nationella maxgränsen för arsenik är i Bangladesh 0,05 mg/l [10]. Denna är satt efter WHO:s riktlinjer innan 1993, men när WHO sänkte nivån till 0,01mg/l 1993 följde inte Bangladesh efter. Arsenik förekommer oftast i de grunda 6

12 brunnarna, med grundvatten från akviferer som inte ligger så djupt, mindre än 150 meter [3,8, 27]. Genom åren har ett antal massexponeringar av förhöjda halter av arsenik i dricksvattnet dokumenterats i t.ex. stora delar av Argentina och i Chile, Taiwan, Inre Mongoliet och i västra USA. Dock är situationen i Bangladesh och den angränsande indiska delstaten Västbengalen de värsta fallen hittills, sett till andelen människor som drabbas [32]. Smith et al [2] menar att detta genom historien är den största massförgiftningskatastrofen som någonsin drabbat en befolkning, större än olyckorna i Bhopal 1984 och Tjernobyl De första rapporterna om höga halter av arsenik i dricksvatten i området kring Gangesdeltat kom från K.C. Saha då han 1984 publicerade sitt forskningsresultat i den medicinska tidskriften Indian Journal of Dermatology. Han hade 1982 funnit fall av arsenikförgiftning hos patienter från Västbengalen och fann arsenikhalter överstigande WHO:s dåvarande gränsvärde för arsenik på 0,05 mg/l i sex distrikt som gränsar till Bangladesh. Han upptäckte också arsenikförgiftning hos patienter från Bangladesh 1984 [9,27]. Mellan 1989 och 1996 genomfördes en undersökning i Västbengalen som uppskattade att mer än en miljon människor drack arsenikförorenat vatten med en genomsnittlig arsenikhalt på 0,20 mg/l. Eftersom det hydrologiska systemet i Västbengalen liknar dem i angränsande delar av Bangladesh genomförde bangladeshiska myndigheter (DPHE) en undersökning i Bangladesh 1993 med ekonomiskt hjälp från WHO. Av undersökningens 113 prover innehöll 24 av dem en arsenikhalt på mellan 0,011 till 0,388 mg/l. Det rapporterades också att många personer i området som undersöktes visade tecken på arsenikförgiftning [10]. Problemet gavs inte någon större uppmärksamhet förrän 1995 då det visade sig att arsenikförgiftningen var spridd även i de centrala och södra delarna av Bangladesh [1]. Vattnet i brunnarna testades ej för arsenik Enligt UNICEF, som initierade brunnsborrningsprojektet, var inte arsenik ett dokumenterat problem i grundvatten i den typ av geologiska sammansättningar som finns i Bangladesh och att detta var anledningen till att detta ämne inte ingick i standardprocedurerna för att testa grundvattenkvalitén. Även Världsbanken hävdar att grundvatten inte testades för arsenik innan Det finns dock många geokemister som är skeptiska till dessa förklaringar och menar att detta istället berodde på att folkhälsoarbetare, utan kunskaper i geologi, tog förgivet att grundvatten var lika med säkert vatten. De menar vidare att vattnet skulle ha analyserats efter alla de spårelement som fanns i WHO:s riktlinjer, vilka inkluderade arsenik [27,33,34]. Geografiskt utbredning Sedan mitten på 1990-talet har flertalet nationella och internationella organisationer varit involverade i att identifiera arsenikförorenade brunnar i Bangladesh. På grund ekonomiska skäl samt av bristen på tillgång till välutvecklade laboratorieanläggningar och utbildad personal, analyseras ofta proverna ute på fältet med hjälp av enkla och billiga testkitt. Dessa ger dock ofta felaktiga resultat på lägre koncentrationsnivåer. Något som ytterligare försvårar situationen med kartläggning av arsenikförgiftade brunnar är att områden som generellt har en låg arseniknivå i grundvattnet kan innehålla kluster med brunnar som har en väldigt hög arsenikhalt och vice versa. Dessutom kan koncentrationen variera säsongvis och från år till år [1,8]. En nationell undersökning med laboratorieanalyser som genomfördes mellan av Brittish Geological Survey (BGS), i samarbete med bangladeshiska myndigheten DPHE, samlade totalt in 3435 vattenprover från 61 av landets 64 distrikt [1]. Det beräknade finnas totalt 6 till 11 miljoner grundvattenbrunnar i Bangladesh, varav de allra flesta är grunda (<150 m). Testerna visade att 27 % av de undersökta brunnarna översteg Bangladesh standard för tillåten arsenikhalt och 46 % översteg WHO:s riktlinjer. Detta innebär att ca 35 miljoner människor beräknas vara exponerade för arsenikhalter på över 0,05 mg/l och så många som 57 miljoner för halter över 0,01 mg/l [31]. Områdena söder om Gangesfloden är 7

13 värst drabbade, vilka utgör nästan halva Bangladesh [1]. Detta område omfattar Greater Faridpur-området där Sida genomförde RESP-programmet. Effekter på hälsan och antal drabbade Oorganisk arsenik, den typ som finns i Bangladesh grundvatten, är cancerframkallande och kan orsaka fosterskador [2,10]. Arsenikförgiftning kan manifestera sig på olika sätt i olika länder. I Bangladesh är det vanligast att arsenikförgiftningen visar sig genom hudmanifestationer och de första kliniska symtomen är pigmenteringsförändringar i huden och hyperkeratos, förtjockning av hudens hornlager på framförallt fotsulor och handflator, vilket tar mellan fem till tio år att utveckla. Efter långvarig exponering, ca år, kan personen utveckla cancer i hud, lunga, urinblåsa, lever och njure [1, 27, 32]. Andra hälsoeffekter är högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, sjukdomar i andningsorganen och i perifera kärl samt diabetes [35]. Bangladesh förväntas nu ha en långvarig cancerepidemi framför sig. I en studie uppskattades prevalensen för antalet personer med första stadiet av arsenikförgiftning (pigmenteringsförändringar i huden) till 2,8/1000 [4]. Dödligheten i cancerformerna lever-, lung- och urinblåsecancer sammanräknat förväntas att mer än fördubblas i framtiden på grund av arsenikförgiftning (från 103,5/ till 229,6/ ), och att så många som människor i Bangladesh kan komma utveckla cancer om de fortsätter att dricka arsenikförgiftat vatten [4,5]. Behandling och prevention Eftersom det inte finns några effektiva mediciner mot kronisk arsenikförgiftning är det enda botemedlet att förse personen med arsenikfritt dricksvatten för att stoppa fortsatta komplikationer orsakade av arseniken. Av denna anledning är prevention den främsta lösningen på problemet, t.ex. genom att förse befolkningen med arsenikfritt vatten och ställa tidig diagnos [1,2]. God nutritionsstatus och en diet rik på protein och vitaminer kan ha en skyddande effekt [2, 3], vilket kan vara svårt att tillgå då över 30 % av befolkningen är undernärd och över hälften lever under fattigdomsnivån sett till kaloriintag [27]. Det finns endast ett fåtal tillängliga lösningar för att förse befolkningen i Bangladesh med säkert dricksvatten som har visat sig vara långsiktiga. Dessa är: möjlighet att få tillgång arsenikfria grundvattenbrunnar, tillvarata regnvatten, sandfiltrering, kemiskbehandling av vattnet på hushållsnivå och vattentillförsel genom ledningar från säkra vattenkällor [8]. Det är även viktigt att öka medvetenheten om arsenikförgiftningen och dess konsekvenser hos befolkningen. Sådana åtgärder har vidtagits av flertalet organisationer t.ex. NGO Forum for Drinking Water and Sanitation, WaterAid och BRAC. Dock har fokus och uppmärksamhet mestadels legat på att ta fram tekniska lösningar medan strategier för utbildning och öka medvetenheten hos befolkningen har fått mindre systematisk uppmärksamhet [29]. Sociala och ekonomiska konsekvenser Arsenikförgiftningen ger inte bara konsekvenser på folkhälsan i landet utan även sociala och ekonomiska, och de fattigaste drabbas värst. Till exempel innebär arsenikförgiftning kostnader för läkarvård, minskad arbetsförmåga och risk för att bli socialt exkluderad [8]. Ökade kostnader för läkarvård och alternativa vattenkällor tvingar en del att ta från sina sparmedel eller lånar pengar. Arsenikförgiftning är vanligare hos fattigare personer då det har visat sig finnas ett samband mellan inkomstnivå och förekomst av arsenikförgiftning (prevalens). Detta innebär att de fattiga drabbar värst. Fattiga kvinnor och barn kan vara utsatta för särskild risk. Den vuxna kvinnan i hushållet är oftast den som har sämst nutritionsstatus och är den som hanterar vattnet för hushållet [3]. 8

14 Sida och utvecklingssamarbete Experthjälp, u-hjälp, bistånd eller utvecklingssamarbete? Genom att se på hur begreppet bistånd har ändrats genom åren kan man se hur inriktningen på det svenska biståndet har förändrats. För det allra första stödet användes begreppet experthjälp, vilket speglar synen att specialister från Sverige bidrog med sina kunskaper ute i världen och metoder som hjälpt till att återuppbygga Europa efter andra världskriget användes. Biståndet styrdes oftast av Sverige och inriktades på enskilda projekt. På talet började begreppet u-hjälp att användas och insikten växte om att västeuropeiska modeller inte enkelt kan överföras till andra länder. Länderna som mottog bistånd fick nu större inflytande över samarbetet. På 1980-talet kom ökade satsningar för den fattigaste tredjedelen av befolkningen genom strategier för landsbygdsutveckling. I och med denna ändrade inriktning började begreppet bistånd att dominera. Det var också på 80-talet som Sida startade landsbygdsutvecklingsprogrammet RESP i Bangladesh. På 1990-talet inrättades det nya Sida (Swedish International Development Cooperation Agency) och begreppet utvecklingssamarbete började användas, och Sida talar om samarbetsländer istället för mottagarländer. Det nya begreppet uttrycker jämbördighet och långsiktighet enligt Sida. Idag har Sida vidgat begreppet ytterligare och talar om politik för global utveckling i och med ett allt mer globaliserat samhälle [37-39]. Om Sidas arbete och inriktningen på svenskt bistånd Sida är en myndighet som tillhör Utrikesdepartementet. Det är således riksdag och regering som beslutar om Sidas budget, avgör vilka länder Sverige ska samarbeta med och inriktningen på detta samarbete. Ungefär två tredjedelar av Sveriges utvecklingssamarbete är bilateralt, med vilket menas att det sker direkt mellan Sverige och samarbetslandet. Detta sker antingen med en regering, myndighet eller en enskild organisation i landet. En tredje del av utvecklingssamarbetet är multilateralt med vilket menas att biståndet går till bl.a. FN systemet och dess organisationer, Världsbanken och regionala utvecklingsbanker och EU:s biståndsbudget. Sida har uppdraget att minska fattigdomen i världen. Inriktningen på Sidas arbete styrs av riksdagsbeslut, senast Sveriges politik för global utveckling (2003/04:UU3), regleringsbrevet för varje budgetår samt de två interna styrdokumenten Perspektiv på fattigdom och Så arbetar Sida. Enligt Sida grundar sig Sveriges bistånd på medmänsklighet och solidaritet med utsatta och fattiga människor i andra länder och det övergripande målet med det svenska biståndet är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor [40-43]. Millenniedeklarationen, som har målet att halvera fattigdomen till 2015, styr sedan 2000 FN:s utvecklingssamarbete och Sverige har precis som alla andra FN-länder antagit denna deklaration. För att uppnå millenniummålet har åtta s.k. millenniemål utformats vilka är mätbara och tidsbundna. Det finns nu för första gången en gemensam internationell dagordning för global utveckling. Millenniedeklarationen uttrycker att det krävs en helhetssyn på den globala utvecklingen och det behövs insatser inom flera olika områden samtidigt, som exempelvis fattigdomsbekämpning, hälsa, utbildning, miljö, fred, demokrati och mänskliga rättigheter [44,45]. Det viktigaste verktyget för att styra biståndet är utarbetandet av landstrategier för länder och regioner, vilka utformas av UD och Sida och sedan måste godkännas av regeringen. Strategierna ska utgå från samarbetsländernas egna fattigdomsstrategier och analyser som gjorts av landet och andra aktörer. Sedan utvecklas en landplan för respektive land vilken gäller för 3 år. Denna utarbetas av personal med särskild kompetens och personer med lokal kännedom som arbetar för Sida och UD i Sverige och på svenska utlandskontor och ambassader. Utvecklingssamarbetet inriktas allt mer mot att stödja större program på 9

15 sektornivå inom olika områden, exempelvis inom hälsa och utbildning, istället för att stödja enskilda projekt. De insatser som Sida stöder i samarbetsländerna genomförs sällan av personal från Sida utan med hjälp av någon samarbetspart, oftast svensk, men med Sida som finansiär. I samarbetslandet finns alltid en genomförandepart, ett fackministerium, en myndighet, en enskild organisation eller ett företag [43,46,47]. TEORETISK REFERENSRAM Som teoretisk referensram har jag valt att presentera vissa grundläggande teoretiska principer som mikrokreditprogram vilar på, vilket beskrivs av Hassan [48] och Lucarelli [49]. Anledningen är att mikrokrediter var en huvudsaklig strategi i PEP och detta delprojekt i RESP utgör själva kärnan i fallet. Vissa delar av mitt resultat kommer sedan att tas upp i diskussionen i förhållande till dessa principer. Mikrokreditprogram vilar på en viss syn om vad som är grundorsaken till fattigdom. Mikrokreditprogram Mikrokrediter har blivit en populär fattigdomsstrategi. Strategin bygger på att ge små lån till fattiga människor så att de kan starta upp affärsverksamheter. De mest kända mikrokreditorganisationerna är Grameen Bank och BRAC i Bangladesh. De initierades som pilotprojekt under 1970-talet och etablerades sedan som formella mikrokreditorganisationer i början på 1980-talet, Grameen Bank som en privat bank och BRAC i form av en NGO. Dessa har fått stort genomslag globalt sett och modellen har replikerats i andra utvecklingsländer [48]. Drivkraften bakom mikrokreditprogram är att finansiella institutioner kan ge lån till fattiga och samtidigt göra sig en vinst. Att administrera en stor mängd små lån ger höga transaktionskostnader men genom att ta ut en hög ränta kan det ändå löna sig. Lånen kan vara så små som några tiotal kronor. Strategin bottnar i idén att den fira marknaden kan bryta skuldfällor och bana väg för inkomstgenererande aktiviteter i fattiga lokalsamhällen [48]. Detta synsätt grundar sig på uppfattningen att det är marknadsmisslyckanden som är de största hindren för att bekämpa fattigdomen. Att fattigdom är ett resultat av att marknaden inte lyckats ge tillräckliga incitament för fattiga att förbättra sin materiella välfärd [49]. Traditionellt sett har det funnits flera hinder för fattiga att få tillgång till kredit, exempelvis genom att inte kunna lämna någon säkerhet får lånen. Det fanns tidigare inget system för finansiella institutioner att täcka riskerna och de höga transaktionskostnaderna för små lån. Dock har flera organisationer som exempelvis Grameen Bank i Bangladesh hittat en lösning. Denna är ge lån till bärkraftiga grupper (solidarity groups) och använda grupptryck, social kontroll, som ett incitament för individerna i gruppen att sköta återbetalningar och andra åtaganden. Varje individ i gruppen kan då få möjlighet till lån genom att gruppsammanslutningen blir en form av säkerhet för lånen. Genom att ta ut höga räntor, ofta högre än marknadsräntorna, klarar mikrokreditorganisationer av att täcka kostnaderna och de flesta har högre återbetalningsgrad än de traditionella kommersiella bankerna [48]. De flesta mikrokreditorganisationer riktar sig främst till kvinnor [49]. Enligt Hassan [48] påverkar program som ger lån till individer i grupper på detta sätt de fattigas beteende. Både genom att lånen utgör ett ekonomiskt incitament och genom att ge olika former av social utveckling, exempelvis utbildning, som syftar till att påverka individernas beteende. De som är förespråkare för mikrokreditprogram menar att dessa typer av program ger de fattiga värdighet och självkänsla och möjlighet att förbättra sitt liv genom eget arbete [a.a.]. 10

16 Vidare menar Hassan [48] att mikrokreditprogram gynnar det lokalsamhälle det är verksamt i på flera sätt. Först och främst kan det vara ett verktyg för att bekämpa fattigdom beroende på de lokala omständigheterna, för det andra kan programmen påverka individerna att värdesätta tid mer då fler individer, speciellt kvinnor, involveras i arbete. När tiden som kvinnorna lägger på att arbeta ökar blir det mer kostsamt att skaffa fler barn vilket sänker födelsetalet. Därför är det många mikrokreditprogram som har med familjeplanering som del av programmet. Att delta i mikrokreditprogram påverkar således även deltagarnas attityder. Det finns flera modeller vilka lägger olika stor vikt vid aktiviteter för social utveckling och vissa program ger endast lån [a.a]. METOD Valet av metod ska styras av frågeställningen och vad det är för typ av företeelse som studeras [50]. Jag har valt att använda mig av en fallstudie med kvalitativ inriktning som metod eftersom jag på ett systematiskt sätt ville skaffa mig djupgående insikter om en viss situation och hur de inblandande personerna tolkar denna [47, s 9]. Fallstudien fokuserar på ett slutet system, ett fall, och för att få djupgående insikter behövde jag använda mig av detaljerad information från flera olika typer av källor, vilket är en av fallstudiemetodens styrkor. Fallstudien passar också bra då min frågeställning resulterar i att uppsatsens fokus ligger mer på process än på produkt. Uppsatsen syftar ej till att bedöma projektets resultat utan på att beskriva och tolka det samspel som sker mellan viktiga faktorer som är typiska för fallet. Utmärkande för fallstudiemetoden är att stor vikt läggs vid att vara sensitiv för egenskaper i den kontext fallet är en del av [50, 51]. Definition av fallet Fallets fokus kommer att ligga på delprojektet PEP men inkluderar vissa dimensioner av RESP. De dimensioner som åsyftas är hur ansvariga svenska parter ser på RESP och samarbetet med ansvariga bangladeshiska parter. Fallet innefattar även delar av Sida som organisation, närmare bestämt hälsoenheten och avdelningen för naturresurser och miljö (NATUR). Fallet inkluderar diskussioner om RESP och arsenikförgiftningen på NATUR. Utöver detta även hälsoenhetens beskrivning av Sidas syn på hälsa och utveckling samt motiv till hälsoinsatser i Bangladesh, några år efter att arsenikförgiftning blivit ett konstaterat problem. Fallet börjar således 1985 då RESP startade men slutar i maj 2005, vilket är efter att alla delprojekt i RESP avslutats. Förförståelse Den förförståelse jag hade om RESP och arsenikförgiftningen i Bangladesh innan undersökningen startade var information jag fått via information på Sidas webbplats, tidningsartiklar och information om arsenikförgiftningen från WHO. När det gällande arsenikförgiftningen hade tidningsartiklarna en mer klandrande ton när det kom till biståndsorganisationers agerande medan informationen från WHO lyfte fram organisationernas goda intentioner. Jag hade endast en mycket ytlig och övergripande bild av själva RESP-programmet och Sidas arbete. För att sätta mig in i programmet och kunna precisera mina frågor läste jag igenom Sidas hälsopolicy från 2002 och tre utvärderingar av RESP innan intervjuerna. Två hade genomförts på uppdrag av Sida och en av konsulter anlitade av Hifab och RESP-programmet. De skilde sig åt något när det kom till resultat och val av strategier, varav de två första var mer ifrågasättande. Datainsamlingsmetoder Uppsatsen grundar sig på empiriskt material från intervjuer och olika sorters dokument som har någon form av koppling till fallet. Datainsamlingen skedde i tre omgångar mellan den 4 maj och 20 juli,

17 Intervjuer Sammanlagt har fyra personer intervjuats, varav två på Sida och två på Hifab som är det svenska företag som på uppdrag av Sida genomförde RESP i Bangladesh. Att det blev just fyra personer var mer av praktiska än av strategiska skäl. På Sida intervjuades tf chefen för hälsoenheten och en person på avdelningen NATUR som varit handläggare för RESP under en viss period. En av informanterna på Hifab hade varit ansvarig för hela RESP under en längre tid, och den andra informanten var en konsult som jobbat för Hifab och varit ansvarig för PEP under några år. Jag valde att intervjua två olika organisationer som medverkat i projektet för att få en mer helhetlig bild av RESP och särskilt delprojektet PEP. Urvalsprocess. För intervjuerna tillämpades ett strategiskt målintrikat urval eftersom syftet med intervjuerna var att få insikt och förstå. Målet med urvalet var jag skulle lära mig så mycket som möjligt om projektet [47]. Det slumpade sig sedan så att alla informanter var manliga och att samtliga hade någon forma av ansvarsposition, i förhållande till RESP eller som tf enhetschef för hälsoenheten. Några dagar innan jag tog kontakt med Sida hade Dagens Nyheter uppmärksammat arsenikkatastrofen i Bangladesh och Sidas arbete där. När jag först tog kontakt med Sidas växel var ingen i Bangladeshgruppen anträffbar. Min första kontakt med Sida blev därför med en person på Sidas arkiv i samband med att jag bokade tid för att gå igenom arkivdokument. Av denna person fick jag namnet på handläggaren för RESP som sedan hjälpte mig med kontaktuppgifter till informanten på hälsoenheten samt till den person på Hifab som varit ansvarig för hela RESP. Efter inledande kontakt med ansvarig för RESP rekommenderade han att jag även skulle intervjua en konsult som jobbat för företaget och varit ansvarig för PEP under en viss period. Procedurer. Samtliga intervjuer var semistrukturerade och varade i minuter. Jag använde mig av en handskriven intervjuguide med frågor per intervju. Eftersom informanterna hade olika erfarenheter och hade valts med bakgrund av sin specifika kunskap kring projektet, ställdes olika frågor till varje informant, några frågor ställdes dock till samtliga utom tf chefen för hälsoenheten (se bilagor 1-4). Semistrukturerade intervjuer valdes med tanke på att det fanns vissa specifika frågor jag ville ta upp men samtidigt ville vara öppen för nya infallsvinklar. Varken ordalydelse eller ordningsföljd följde exakt intervjuguiden. Innan intervjuerna fick informanterna lite närmare information via e-post om vad jag ville tala med dem om men de fick inga intervjufrågor i förväg. Samtliga intervjuer ägde rum på informanternas arbetsplatser, på respektive arbetsrum eller i ett litet konferensrum, där det gick att stänga dörren och prata ostört. Intervjuerna spelades in på en liten Mp3-spelare med inbyggd mikrofon och varje intervju transkriberades ordagrant. Etiska aspekter. Efter inledande kontakt och inbokning av intervjuer fick varje informant en mer formell förfrågan om intervju genom ett informationsbrev som skickades ut via e-post (se bilaga 5). Genom detta brev fick de veta hur intervjuerna skulle gå till och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan och hade rätt att vara anonyma. Denna information skickades ut över en vecka innan intervjuerna ägde rum, förutom till chefen för hälsoenheten som av praktiska orsaker fick informationen dagen innan. Ingen av informanterna ville vara anonym när de fick förfrågan vid intervjun, men jag har ändå valt att inte presentera dem vid namn. Inga frågor har rört informanterna som privatpersoner utan de har ställts till dem i egenskap av sin yrkesroll och som representanter för sina respektive organisationer. Sida är en myndighet och uppgifter om RESP och dokument jag har haft tillgång till från arkivet är således offentliga. Skriftligt tillstånd om att få genomföra undersökningen hämtades in från respektive verksamhets-/enhetschef (se bilaga 6 och 7). 12

18 Dokument Utöver intervjuerna har jag använt mig av olika sorters dokument som informationskälla. I huvudsak dokument från Sidas arkiv och informationscenter men även dokument från andra kanaler, exempelvis genom Hifab och via databaser för nyhetsartiklar. Dokumenten har utgjort en viktig informationskälla då jag inte hade någon möjlighet att observera fallet direkt eftersom det var avslutat. Dokumenten utgjorde även en möjlighet för mig att verifiera information från intervjuerna med uppgifter från arkivet. Följande typer av dokument har använts: - Beslut, PM, projektplaner, budgetar, olika rapporter, utvärderingar, policydokument, landanalyser, landstrategier etc. - Korrespondens (brev, fax, e-post) intern mellan olika personer på Sidas huvudkontor och ambassaden och biståndskontoret i Bangladesh samt extern korrespondens mellan Sida och andra organisationer och enskilda personer, som exempelvis forskare och konsulter. - Tidningsartiklar som berör fallet med exempelvis intervjuer med personer från Sida. Enligt Merriam [50] utgör dokument en särskilt bra källa för kvalitativa fallstudier då de ger undersökningen en empirisk grund och är ett bra sätt att skaffa sig en uppfattning om fallets kontext eftersom de urspringer ur denna. De kan också ge en spegling av den organisation som genomfört och utarbetat projektet. Dokumenten kan användas i stort sett på samma sätt som informationen från intervjuer. En fördel med dokumenten är att de inte producerats utifrån undersökningens syfte och är således icke reaktiva, dvs. påverkas ej av forskarens blotta närvaro, som exempelvis intervjuer [a.a.]. Datainsamling. Datainsamlingen i Sidas arkiv gjordes den 13:e, maj samt juli. Datainsamling och analys skedde om vartannat. Intensivanalysen inleddes efter sista arkivgenomgången. De ärenden som hade med fallet att göra plockades upp till mig från arkivet. Jag fick en forskarplats som bestod av ett eget rum med tillgång till kopiator. Eftersom projektet varade i nästan 20 år fanns det enorma mängder registrerade dokument i detta ärende (RESP). Över 20 s.k. filer vilka var kartonger med ett innehåll som motsvarar ungefär två fulla A4 pärmar. Dessa filer innehöll registrerade dokument som inkommit till Sida gällande RESP på avdelningen NATUR, sorterade efter ankomststämpel. Jag gick igenom dokument från projektets start 1985 till dess slut Det fanns en separat fil för alla arsenikärenden med dokument daterade från 1999 till På grund av tidsbrist har jag inte kunnat gå igenom ärenden mellan lika noggrant som åren och arsenikärenden När arkivpersonal sökte efter filerna för RESP III i uppgav datasystemet att de hade makulerats. Det stod ingen förklaring till varför. Filerna hittades dock i arkivet sorterade på en vagn och jag fick tillgång till dem års dokument hann jag inte gå igenom. Datainsamlingen styrdes efter min frågeställning och vad som framkommit i intervjuer men jag var samtidigt öppen för nya infallsvinklar. Jag sökte både deskriptiv information om projektet och efter dokument som uttryckte subjektiva uppfattningar. Det som bedömdes vara relevant utifrån min frågeställning antecknades eller kopierades. Eftersom jag följde projektet från början till slut kunde jag bilda mig en uppfattning av hur projektet utvecklats över tid. Den första arkivomgången fick jag ägna mycket till att bekanta mig med metoden och att sätta mig in det interna språket med olika förkortningar och reda ut vem som var vem. Dokumenten var både maskinskrivna, handskrivna och skrivna på dator. I den sista genomgången kunde jag vara mer effektiv i mitt sökande eftersom jag var mer insatt i projektet, visste mer specifikt vad jag sökte efter och var mer bekant med interna termer och förkortningar. Arbetet var mycket tidskrävande och det tog lång tid att bedöma dokumenten efter ursprung, tillkomstmotiv, avsändare, mottagare och försöka förstå vilken sammanhang de uppkommit i. Vilket är en del av forskningsprocessen enligt Merriam [50]. 13

19 Analys Datamaterialet har analyserats i huvudsak enligt den metod som presenteras av Merriam [50]. Analys- och tolkningsnivå En fallstudie kan ha olika analys- och tolkningsnivåer och kan i vissa fall vara helt beskrivande med mycket liten del av tolkning och analys [50]. Allt material har genomgått en analys på så vis att det har reducerats, systematiserats, komprimerats och slutligen satts samman till en berättelse. Jag valde att behandla min frågeställning på ett sätt som resulterade i att tyngdpunkten ligger på beskrivning. Datamaterial som uttrycker de svenska parternas uppfattningar om vissa utvalda delar av fallet har genomgått en mer intensiv och systematisk analys. Inledande läsning. Datainsamling och analys har skett om vartannat. Efter att intervjuerna och de två första omgångarna i arkivet genomförts läste jag igenom mitt datamaterial och antecknade i marginalen. Vissa mönster visade sig som jag kategoriserade deskriptivt lite löst. När datainsamlingen var avslutad organiserades materialet i en falljournal efter typ av dokument och i kronologisk ordning, med anteckningar kvar i marginalerna. Material som bedömdes mindre relevant för frågeställningen lades åt sidan. Frågeställningen reviderades något eftersom jag blivit mer insatt i RESP och beroende på vad jag fann möjligt att uttala mig om. Inledande tankar och idéer om materialet skrevs ner. Klassificering av dokument inför beskrivning och intensivanalys De olika dokumenten klassificerade jag efter om de hade ett värderande eller beskrivande syfte, vilket föreslås av Repstad [52]. Exempel på värderande är viss korrespondens eller promemorior som uttrycker hur Sida ser på olika situationer. Beskrivande kan vara en projektplan eller extern utvärdering. Många dokument är egentligen en blandning, därför har endast de delar av dokumentet som innehöll direkta uttalanden som bedömdes uttrycka en klar värdering klassificerats som värderande. I intensivanalysen behandlades sedan dessa dokument på samma sätt som intervjuutskrifterna, d v s som primärdata. Beskrivande dokument sorterades ut, kategoriserades efter vad de beskrev och sammanställdes sedan till en helhetlig beskrivning av fallet. Denna integrerades med beskrivningar från informanterna och presenteras under rubriken Resultat- beskrivning. Intensivanalys I denna del analyserade jag de svenska parternas uppfattningar och egna beskrivningar. Huvuddelen av materialet var intervjuutskrifter. Jag började med att identifiera informationsenheter som bar på information relaterad till frågeställningen. Dessa kodades efter ursprung i materialet, upphovsman/ informant och innehåll. Dessa kopierades och klipptes sedan ut. Kategorierna utarbetades genom sammanställning (clustering) som innebär att sätta sådant som liknar varandra i samma kategori [50]. Detta resulterade i 21 beskrivande kategorier. Sedan försökte jag se om vissa var exempel på ett mer generellt tema. Sammanställningen slutade i fyra mer övergripande teman som berör olika delar av frågeställningen. När detta var klart kontrollerades att informationen inte hade tagits ur sitt sammanhang och fått en annan innebörd genom att titta på dess ursprung i materialet. Kategorierna presenteras som en samlad beskrivning under respektive tema som de hade koppling till under rubriken Resultat - analys. 14

20 METODDISKUSSION Som alla metoder har fallstudien sina för- och nackdelar. I beskrivningen av metoden har jag motiverat varför jag valde just en kvalitativ fallstudie och har i samband med detta även nämnt flera av metodens styrkor. Det som gör den unik och som även är dess styrka är förmågan att generera en holistisk och tät beskrivning av ett utvalt fall. Dock finns alltid en risk att i en beskrivande fallstudie överdriva eller förenkla vissa faktorer vilket kan leda läsaren till att tro att det är en redogörelse av helheten. Forskaren måste hela tiden vara medveten om detta och se till att resultatet inte framställs på ett sådant sätt. En styrka med fallstudien är att den kombinerar olika metoder för att samla in information vilket kan motverka skevheter/bias [50]. Jag kommer nu diskutera vissa aspekter av min undersökning som kan vara viktiga att ha i åtanke vid bedömningen av resultatet. Största delen av arkivmaterialet fanns på ambassaden vilket utelämnar en bild av de lokala diskussionerna i Bangladesh mellan svenska ambassaden och RESP-programmet. Däremot har jag haft tillgång till korrespondens mellan ambassaden och Sidas huvudkontor. Denna speglar i huvudsak de ansvariga för RESP på Sida och ambassadens uppfattningar av RESP och samarbetet med Bangladesh. Som nämnts innan hann jag inte gå igenom fallet lika noggrant gällande åren vilket gör att jag har en tätare beskrivning av fallet mellan åren 1986 och Intervjuerna kretsade dock mestadels kring den senare delen av programmet vilket kan ha vägt upp detta till viss del. Intervjuer RESP var avslutat när jag inledde undersökningen och jag har därför gjort en retrospektiv undersökning genom dokument och intervjuer. Det finns risk för minnesfel då RESP startade för ca 20 år sedan och informanterna hade svårt att minnas vissa händelser. Jag har dock kunnat använda dokument för att verifiera beskrivningar. Främsta syftet med intervjuerna var emellertid att ta reda på de svenska parternas uppfattning och inställning till RESP och hur de beskriver programmet i efterhand. Det faktum att arsenikförgiftningen hade uppmärksammats i media några veckor innan intervjuerna ägde rum kan ha påverkat hur informanterna besvarat frågorna. Detta kan också ha påverkat vilka svar jag fick. Under intervjuerna har även en del missförstånd och ledande frågor från min sida förekommit och dessa svar har jag inte tagit med. Dokument En stor fördel med dokumenten har varit att jag har kunnat få en ocensurerad bild av olika personers attityder, t.ex. genom intern e-postkorrespondens, på ett sätt som förmodligen inte hade varit möjlig genom en intervju. En viktig del i hanteringen av dokument är att bedöma deras äkthet, vilket är en del i forskningsprocessen [50]. Ett val jag gjorde vilket kan vara av speciell vikt att redogöra för var att jag har använt ett icke-namngivet dokument med beskrivning över arsenikärenden som inkommit till andra avdelningar på Sida innan Jag gjorde ändå bedömningen att detta var trovärdigt då det var upprättat för internt bruk. Dock kan personen som upprättat detta ha missat att ta med ärenden. Det var daterat och det framgick att det var upprättat på ambassaden i Dhaka. E-postkorrespondensen på Sida gällande arsenikförgiftningen är från 1999 och framåt. Jag har inte kunnat gå igenom all e- postkorrespondens innan dess vilket gör att jag inte har kunnat avgöra om interna diskussioner om detta förekommit innan Det bör också tas i beaktande att Sida är en organisation och består således av flera olika individer och alla har givetvis inte samma uppfattning om saker och ting. 15

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Resultatstrategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 Ökat antal kvalificerade svenskar i av regeringen prioriterade

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC

Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Praktikrapport 1. Allmän information Utrikesdepartementet (UD), Enheten för Asien- och Oceanien Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Postadress: Utrikesdepartementet,

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Maria Gustavsson, ledamot (föräldraledig) Jakob Svensson, ledamot Hans Rosling, ledamot Eva Lithman, ledamot

Maria Gustavsson, ledamot (föräldraledig) Jakob Svensson, ledamot Hans Rosling, ledamot Eva Lithman, ledamot Underlag till dagordningspunkt 3 Expertgruppen För Biståndsanalys UD 2013:01 Protokoll 2014-01-19 Expertgruppens möte Tisdagen den 16 december, kl. 08:30-11:30 Karlavägen 102, sammanträdesrum: Amiralen,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges

Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges Till: Utrikesdepartementet ud.cso-dialog@gov.se Stockholm 9 oktober 2014 Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Vad vet vi om utveckling och bistånd?

Vad vet vi om utveckling och bistånd? Vad vet vi om utveckling och bistånd? 1. Kommentarer 2. Utvärdering och bistånd alt. kill your darlings Seminarium, 28 maj 2013 Andreas Madestam Stockholms universitet Kommentarer på Torstens presentation!

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Vikten av vatten vid livets början

Vikten av vatten vid livets början Vikten av vatten vid livets början Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare WaterAid Sverige @c_martinsen @wateraidsverige Hur ser det ut? Ny undersökning av WHO av sjukhus och vårdmottagningar

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?.

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?. \\i,lw-,?. 1.,..-1\., '-\. li. '-.) i; r vt.,j _ l uj µ...,! J LÚ Hur skulle det kännas am allt du ägde rymdes i en kundvagn? Fattigdom kan betyda många saker. nte bara att man inte har pengar eller mat

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer