GESTALTNINGSPROGRAM Dnr:

Transkript

1 Samhällsbyggnadskontoret GESTALTNINGSPROGRAM Dnr: Detaljplan för del av Säby 5:1 m.fl. Ytterjärna konsthall och konferens samt del av kulturcentrum inom Järna kommundel i Södertälje kommun Upprättad UTSTÄLLNINGSHANDLING- ÄPBL 1987:10 1

2 INLEDNING Riksintresse 3 Landskapsbildsskydd 3 Biotoppskydd 3 Syfte och mål BAKGRUND och ANALYS 4 Planområdets läge och areal 5 4 Befintlig bebyggelse och landskapsbild 5 5 Pågående planering och utbyggnad 6-7 Bakomliggande analyser 8 Stråk, kopplingar, platser och samband 9-10 Mötet med omgivningen 11 Principsektion som landskapsanalys GESTALTNINGSPRINCIPER Byggnadsgestaltning Byggnadernas förhållande till landskapet Byggnadernas förhållande till närmiljön Ankomstplast - Shared Space! 23 Byggnader vid trädgården 24 Perspektiv från ovan PLANFÖRSLAGETS BYGGNADER Konsthallen Konferens- och hotellbyggnad 34 Staket 35 Material byggnader 36 Material på utomhusytor och möbler. Gestaltningsprogrammet har tagits fram av Daniel Ängmo, DAO Arkitektur. Bildmaterialet har gjorts av Snöhetta, MIR, Espen Tharaldsen och Daniel Ängmo. 2 Illustration på Konsthallen i Vinterlandskap. MIR/Snöhetta

3 INLEDNING Riksintresse Enligt MB 3 kap, 4, är jord- och skogsbruk av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga sam hällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Inom planområdet finns idag 1,4 hektar brukningsvärd jordbruks mark. Området ingår i riksintresse för kulturmiljövård och riksintresse för kustområdena och skärgårdarna i Södermanland och Uppland från Oxelösund till Herräng och Singö. Enligt kapitel 4 2 i miljöbalken, skall inom området turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. För riksintresset för kulturmiljövård gäller att särskild hänsyn ska tas till den kulturhistoriska miljön och till landskapsbilden. Landskapets karaktäristiska bebyggelsemönster bör bevaras. Riksantikvarieämbetet beskriver även riksintresseområdet enligt följande: Steinerseminariet i Järna (antroposofiskt centrum) med särpräglad arkitektur från 1970-talet. Landskapsbildsskydd Detaljplaneområdet ligger utanför område med skydd för landskapsbilden. Den nya bebyggelsens placering i det öppna landskapet ställer dock höga krav på gestaltningen av området varför analyser genomförts för att anpassa förslaget till det känsliga landskapet. Biotopsskydd Inom detaljplaneområdet finns ett odlingsröse/ åkerholme som omfattas av biotopskydd. Kullen avses i förslaget bevaras, men bebyggelsen kommer att hamna i dess direkta närhet. Syfte och mål En ny detaljplan upprättas för fastigheterna Säby 5:1 m.fl. detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av ett konferenscenter samt utställningshall, verkstäder och informationscenter, samt att reglera och anpassa befintlig bebyggelse och byggrätt. Syftet med programmet är att den ska kunna användas som ett stödinstrument vid bygglovsprövning. För nybyggnad,ombyggnad och tillbyggnad inom rikintresseområdet. Gestaltningsprogrammet ska bidra till ett bevarande och utvecklande de kulturhistoriska kvalitéerna inom och i anslutning till planområdet. 3

4 BAKGRUND Planområdet läge och areal Planområdet omfattar del av Säby 5:1, Säby 5:2 samt del av Säby 2:2. Området är beläget i Ytterjärna nära Järnafjärden tre km sydost om Järna och cirka en och en halv mil söder om Södertälje tätort. Området omfattar drygt sju hektar. Befintlig bebyggelse- och landskapsbild Inom detaljplaneområdet finns bebyggelse från och tal i klassisistisk och traditionell stil samt den antroposofiska bebyggelsen sedan 60-talet vilken är del av riksintresset. Viktig åkerholme inom planområdet Bebyggelsen utanför planområdet omfattas av och talets agrara byggnadskultur där lantbrukets röda trälador med dess arbetarbostäder i trä tillsammans med Ytterjärnas medeltida kyrka och prästgård ger ett kulturhistoriskt tydligt avtryck i området. Ytterligare byggnader i närheten är ett par fristående större villor från 1900-talet. Sörmlandslandskapets huvudelement är de öppna, relativt plana och bördiga jordar. De avbryts eller inramas av uppstickande kullar och höjdryggar som, trots dåliga växtförhållanden, ofta är bevuxna med träd och buskar. Ofta utgör höjdryggarna och vegetationen goda biotoper för flora och småvilt. 4 Ortofoto med ungefärlig planområdesgräns

5 Pågående planering och utbyggnad Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av konsthall, konferenscenter och hotell samt att reglera och tydliggöra befintlig bebyggelse kulturmiljöer. 1. Ny infart till parkering och inlastning vid konferensanläggningen och konsthallen. Förbättrad säkerhet för cyklister och gående. 2. Ny tydlig entréport mellan växlighet med avsmalnad väg och ny gc-väg. 3. Ny ankomstplats i stråket mellan Kulturhuset och konferensanläggningen. 4. Stråket, ett fysiskt sammanhållet rum mellan befintliga och nya byggnader och vegetation. 5. Avlämningsplats för turistbussar b. 6. Ny parkeringsområde, ca: 240 parkeringsplatser a-b Vegetation och jordkullar bildar mindre åkerholmar i landskapet. Ny bio versitet. Jordbruksmark lämnas orörd i norr. 8. Ny möjlig infart till Kulturhuset och Robygge. 9. Ny samlad busshållsplats vid ankomstplats. 10. Förbättrad inlastning vid Robygge. Backande rörelser minskar. 11. Ny GC-väg utefter befintlig väg 12. Dubbla staket utefter fastighetsgräns. 13. Bättre entréplats och inga backande lastbilar vid Robygges entré. Säkrare passage till Vita huset. 7a Granhäcken tas bort och konsthallen blir ny gräns mellan trädgården och parkering. Trädgården öppnas samtidigt upp med dirket passage från ankomstplats och konsthall. 5

6 Bakomliggande analyser En av de viktigaste argumenten för placeringen är de tydliga synergieffekter som skapas för det nuvarande området. Se beskrivning nedan. KULTURCENTRUM OCH KULTURHUSET Verksamheterna vid Kulturcentrum Ytterjärna på 1960-talet i Vita huset. Byggandet följde efter, steg för steg fram till 90-talet då Kulturhuset kom. TRÄDGÅRDAR OCH DAMMAR Området är tydligt präglat av trädgårdar och reningsdammar. det är ett populärt utflyktsmål. Den gröna stjärnan markerar trädgårdens kärnområde eller hjärta. KONFERENSCENTRUM OCH UTSTÄLLNINGS- HALL Idag planeras utställningshall(visad som gul yta) med ett internationellt forskningscentrum kring Hilma af Klints konstnärskap samt konferenscentret med möteslokaler, övernattningsmöjligheter och restaurang. 6

7 EN SAMLANDE ANKOMSTPLATS MED GEMENSAM PARKERING Idag saknas en tydlig ankomstplats. En sådan planeras nu mellan viktigaste offentligaste byggnaderna(x). Behovet av parkering är mycket skiftande och samma parkeringsplatser bör vid olika tidpunkter kunna samutnytttjas. Det är därför viktigt att en gemensam parkeringsplats lokaliseras nära ankomstplatsen och de viktigaste byggnaderna. ETT SAMMANHÄNGANDE STRÅK Ett centralt stråk som sträcker sig ut från ankomstplatsen och innefattar huvudbyggnaderna kan utformas som ett litet bytorg i kontrast till de gröna kullarna och trädgårdarna runt omkring. SYNERGI Alla befintliga verksamheterna är funktionellt integrerade. Synergierna stärks genom de nya byggnaderna och de nya stråkens sammankopplade effekt. 7

8 1:5 5:3 1:2 5:2 S:1 2:2 9:1 1:9 2:5 Detaljplan för Säby 5:1 m.fl. Dnr:: gestaltningsprogram Stråk, kopplingar, platser och samband Den nya by som kan sägas ha uppstått genom åren är uppbyggd kring ett samlande öppet stråk. Det förankras och famnas tryggt av höjdryggar och kraftig vegetation. Också med det föreslagna nya konferenscentret förblir landskapets karakteristiska uppbyggnad oförändrad. Ett förlängt skogsbryn (med nya åkerholmar på förhöjningar av schaktmassor) förstärker höjdryggen som gräns mot det öppna jordbrukslandskapet. Vegetationen fångar in och avslutar konferenscentrets byggnader och lämnar samtidigt den tvärgående allén i norr fri. Den nya byn förlängs kring ett allt starkare stråk. Fortfarande förankras byns bebyggelse, ny och gammal, i vegetation. entré BYA 1700 m2 entré Inlast BYA 2150 m2 8 ÖVERSIKTSPLAN JÄRNA KULTURCENTRUM KC + KH 1:2000 (a3)

9 Möte med omgivningen Sörmlandslandskapets huvudelement är de öppna, relativt plana och bördiga jordar. De avbryts eller inramas av uppstickande kullar och höjdryggar som, trots dåliga växtförhållanden, ofta är bevuxna med träd och buskar. Ofta utgör höjdryggarna och vegetationen goda biotoper för flora och småvilt. Vid Järna sträcker sig höjdryggarna i nord-sydlig riktning förstärkta av distinkta skogsbryn som trots avbrott upplevs som en vägg och gräns mot det öppna jordbrukslandskapet i väster. Det är på eller invid höjdryggarna som bosättningar etablerats under mycket lång tid. Vegetationen ramar in, skyddar och förankrar bebyggelsen i Ytterjärna kyrkby, Säby gård och Steinerseminariet. Kyrkbyn och Säby gård kan trots olika karaktär och ålder uppfattas som en sammanhållen enhet. Den avskiljs från Steinerseminariets bebyggelse av öppen betesmark och en allé av olika trädslag. Det är ett levande landskap som formats genom flera århundradens aktiviteter och omformas kontinuerligt. De bördiga jordarna inbjuder till odling och bete. Tidigare små odlings- och betesenheter har efterhand omformats till allt större enheter och speglar därmed olika tiders teknik och ekonomi. Också jordbrukets byggnader speglar på motsvarande sätt samma utveckling. Steinerseminariets många byggnader har efterhand samlats i en klunga kring ett öppet stråk och kan liknas vid en liten by. Byn vilar tryggt i landskapet även om några byggnader, ensamma eller i grupp sökt sig vidare österut och där sökt förankring i andra höjdryggars skogsbryn. Områdets bebyggelse representerar väl olika epoker och dess ideologier, alltifrån kyrkans och kyrkbyns medeltida ursprung till det nutida Steinerseminariet med början kring 1900-talets mitt. Riktlinjer för framtiden Områdets verksamheter och bebyggelse måste få möjligheter att förändras och utvecklas samtidigt som områdets landskapliga och kulturhistoriskt viktiga karaktär skall bibehållas. Bergsknallar, åkerholmar och skog(grönt)i samverkan med odlingslandskapet ger Landskapet dess karaktär som förstärks i Kulturcentrums nya stråk(rött). Pär Gustafsson, professor landskapsarkitektur emeritus. 9

10 Höjdryggarna och dess vegetation utgör kärnan i den rumsliga uppfattningen av landskapet. Detta representerar samtidigt landskapets huvudsakliga användningsområden där de bördiga jordarna utnyttjas för jordbruk och övriga områden för bebyggelse. Detta utgör därmed riktlinjerna för förslaget till Steinerseminariets kulturcentrum. 10 Skiss på de stora rummen i landskapet, Pär Gustafsson, professor landskapsarkitektur emeritus. Bergsknallar, åkerholmar och skog(grönt) i samverkan med Seminarieområdets nya sammanhållande stråk(rött). Pär Gustafsson, professor landskaparkitektur emeritus.

11 Principsektion som landskapsanalys Enkla volymer redogör för hur byggnaderna ligger i landskapet. Byggnaderna är både långsträckta och höga, placerade på eller i anslutning till höjdryggar och åkerholmar. Kyrkan Prästgården Säby Gård KC KH Kulturhuset Örjanskolan Vidarkliniken Landskapssektion från från Ytterjärna Kyrka i norr till Vidarkliniken i söder 11

12 Gestaltningsprinciper Byggnadsprinciper Den nya bebyggelsen ska knyta an till Asmussens arkitektur, samtidigt som reflektion ska göras över att detta sker en/två generation efter Asmussen. Det har inte varit avsikten att föra vidare Asmussens stil. Byggnaderna består av polariteten mellan det horisontala och det vertikala. Detta är huvudmotivet som bidrar till husens formmässigt högre ordning som även syftar på en grundpolaritet i det allmänmänskliga. Byggnaderna tar upp formspråk från landskapet. Via det långsträckta och växande formspråket från mark, åkerholme, berg och träd ges byggnaderna en stark koppling och förankring till Diagram för gestaltningsprinciper konferens/hotell och konsthall. Espen Tharaldsen. Till vänster: Långsträckt landskap(blå pilar) möter högrest byggnad (röda pilar). Landskap balanseras och aktiveras med byggnad och byggnad får stöd av landskap. Till höger: Yttre påverkan såsom landskap och himmel (blå pilar) möter byggnadens inre aktivitet (röda pilar). Detta ger inspiration och underlag för designprocessen. Utsnitt fasad konsthall. Fasad med konvex/konkav yta. SnöhettaMIR 12 Konceptskiss konsthall, Snöhetta. Visar utställningsrummen som täcks över och blir med ett landskapet. Visar mötet mellan det horisontella och vertikala gstaltningsprincipen.

13 platsen. En viktig komponent är växelverkan mellan konkava och konvex ytor. Ett exempel som Asmussen själv framhävde och syns i Almandinen och Kulturhuset där man har ett växelspel mellan runt och kantigt, konkavt och konvext. Detta växelspel återfinns i detaljplaneförslaget, både i fasaduttrycken, i byggnadernas formspråk och kontakt med landskap och parkmiljön. 30,0 + 25,5 + 32,5 + 34, ,5 11,0 3,0m 12,5 m +10,0 De tio stora tavlorna Hilma af Klint +15, Utställning/ Utvändigt torg c+ 9,5 Auditorium Entréplats + 10,5 Utställning + 8,5 5,4 m + 14,0 + 10, KONFERENS/HOTELL KONSTHALL KULTURHUSET Höjdsektion/elevation konferens/hotell och befintliga kulturhuset. Espen Tharaldsen/DAO Ark Principsektion Jämförelse av byggnadernas höjder 1: m 40 m 20 m Perspektivskiss Eurytmihuset, Biblioteket och Almandinen. Erik Abbi Asmussen. 13

14 Byggnadernas förhållande till landskap Illustrationerna redogör för hur planförslagets byggnader placeras i det stora landskapet samt hur de förhåller sig till befintliga byggnader sett från långa avstånd. Till vänster Ytterjärna kyrka, delar av Säby gård. I mitten konferens/ hotell och konsthall och till höger Kulturhuset, Blå Ateljéen och Ormen Långe. Skogsparti med fornlämningsområdet till vänster om konferens/hotell är mer synligt i utställningsförslaget än i samrådsförslaget. Upplevelsen av fornlämningsområdet har förtydligats genom att byggnaden flyttat söderut. 14 Illustration från Väg 525, Stensta busshållsplats. Espen Tharaldsen/DAO Ark. Visar hur detaljplaneförslagets byggnader förhåller sig till befintliga byggnader och landskap - De horisontella möter det vertikala.

15 här står du Kyrkan Prästgården KC KH Kulturhuset Säby 15

16 30,0 + 25,5 + 32,5 + 34, ,5 11,0 3,0m 12,5 m +10,0 De tio stora tavlorna Hilma af Klint +15, Utställning/ Utvändigt torg c+ 9,5 Auditorium Entréplats + 10,5 Utställning + 8,5 5,4 m + 14,0 + 10, KONFERENS/HOTELL KONSTHALL KULTURHUSET Byggnadernas höjd i förhållande till varandra Inzoomning av vy från Sabylund på förra sidan. Principsektion Konferens/Hotell Konsthall Robygge Kulturhuset Ormen Långe Jämförelse av byggnadernas höjder 1: m 40 m 20 m 16

17 Robygge Kulturhuset Bild tagen i riktning mot Kulturhuset strax söder om bostadshuset på Säby Gård Fotomontage. Samma bild som ovan med den framtida Konferens- och hotellanläggningen och konsthallen inlagd. KC och Konsthall Robygge Kulturhuset här står du 17

18 Robygge Kulturhuset Inzoomning av bild tagen i riktning mot Kulturhuset strax söder om bostadshuset på Säby Gård Fotomontage. Inzoomning av samma bild som sid 17 med den framtida Konferens- och hotellanläggningen och konsthallen inlagd. KC och Konsthall Robygge Kulturhuset Vy från norr vid Säby Gård Espen Tharaldsen/DAO Arkitektur

19 Byggnadernas förhållande till närmiljön Enkla byggnadsvolymer redogör för hur planförslagets byggnaderna placeras i närmiljön kring Järna Kulturcentrum och hur de förhåller sig till befintliga byggnader på nära håll. Byggnadernas material redovisas symboliskt (trä, sten, betong och gräs) VY 1 Jordbruksmarken fortsätts att brukas framöver, vilket skapar avstånd till Säby Gårds odlingsmarker. Gång- och cykelvägen fortsätter vara öpen framöver. Staket sätts upp så en tydlig gräns skapas mellan planområdet och Säby Gård. Staketets exakta utformning ska studeras vidare inför genomförandet. Utformningen ska anpassas till landskapsbilden. På bilden illustreras ett stålstaket som smälter in och är genomsläppligt i landskapet. Fornlämningområdet ligger i skogsdungen till vänster om konferens/hotellet. Fornlämningsområdet och har förtydligats i utställningsförslaget då byggnaderna flyttats söderut. Vy 1. Vy 1 - Illustration DAO Arkitektur

20 Denna bild redogör för hur planförslagets byggnaderna (utan material) placeras i närmiljön kring Järna Kulturcentrum och hur de förhåller sig till befintliga byggnader på nära håll. VY 2 Vy 2 - Illustration SNÖHETTA/DAO Arkitektur Illustration av byggnaderna från grusväge mellan Säby och Järna Kulturcentrum

21 Ankomstplatsen - Shared Space! En av planförslagets huvudnummer är ankomstplatsen. En sammanlänkande plats och knytpunkt mellan norra och södra området. Platsen ska vid ankomst ge tydlighet för besökare och för verksamma i området. Bilarna passerar på gångtrafikanternas villkor. Trafikrörelserna kommer att blir lugnare och platsen blir säkrare för gång- och cykeltrafikanter. Parkering sker direkt till vänster så att bilarna inte behöver åka in i området vid parkering. VY 3 Ytan planeras som shared space, Detta är en yta som ska förmedla till trafikanten att detta är en annan typ av miljö än den man kört på tidigare. Som trafikant ska man förstå att man kommit in i en annan miljö. Det är ett förhållningssätt att planera för att skapa säkrare och trevligare trafikmiljöer. Vy 3 - Illustration DAO Arkitektur Illustration av på byggnaderna vid ankomstplatsen. Robygge till höger och Vita Huset bakom konsthallen. 21

22 Ankomstplatsen - Shared Space! Bilden nedan illustrerar hur ankomstplatsens kan komma att se ut. Markytan ska vara jämn där materialbyten och markeringar visar de olika trafikslagens riktning. Genom möblering och grönska skapas nya rum på platsen. Grönska ger riktning och skugga för besökare. Olika grus, plattor ger tillsammans med armerat gräs, planteringar och träd en genomsläpplig markyta för god dagvattenhantering. Bussen stannar vid en väderskyddad hållplats för säkert och tryggt väntande. VY 4 22 Vy 4. Illustration av ankomstplats, konsthall och konferens/hotell i bakgrunden. sett från syd vid ankomstplatsen. DAO Arkitektur

23 Byggnaderna vid trädgården Konsthallen blir den nya granhäcken och ramar fortsättningsvis in trädgården. Besökaren kommer genom sin vandring genom konsthallen uppleva trädgården på ett nytt sätt! Trädgården öppnas även upp mot ankomstplatsen. VY 5 Vy 5. Illustration från trädgården mot Snöhettas konsthall med konferensanläggningen i bakgrunden och Vita Huset till höger. DAO Arkitektur 23

24 Perspektiv helheten - Sett från sydväst. De nya byggnader i landskapet med jordbruksmarken i nordväst och trädgården, Röda och Vita huset i öst. Dammarna och vattnet långst upp till vänster i bild. 24 Flygperspektiv, Konsthall med konferensanläggningen tillsammans med Röda husen och Vita villan. Järnafjärden och dammarna längst upp till häger.

25 Konsthallen Den nya konsthallen har tagits fram av Snöhetta Arkitektkontor från Norge. Konsthallen har tagit formen av ett landskap med ett tydligt vertikalt rum för Hilma af Klints målningar. Illustration på Konsthallen sett från taket mot söder. Trädgården och damm till vänster i bild. Snöhetta Elevation sydöst. Snöhetta Illustration på Konsthallen sett från spegeldammen i trädgården. MIR/Snöhetta Elevation nordväst. Snöhetta 25

26 Koncept Samlingen av Hilma af Klints verk är centrala för utformningen av konsthallen. Samtidigt ska konsthallen fungera som en arena för nutida konst, forskning och lärande. En av konsthallens viktigaste utgångspunkter är Hilma af Klints 10 stora tavlor, ett centralt verk i hennes gärning. De nya rummet har utvecklats utifrån förhållandet hur tavlorna hänger, vilket ger vinklarna och förhållandet mellan väggarnas längd. Interiör på utställningsrummet för Hilma af Klints 10 stora tavlor. Entrégång till höger MIR/Snöhetta 26 Interiör på utställningsrummet för Hilma af Klints 10 stora tavlor. MIR/Snöhetta

27 Koncept: landskap Konsthallen är en landskapsform som är en tolkning av de karakteristiska åkerholmarna i området. Kristallen placeras i relation till konsthallen landskap. Den står fritt men ändå i närhet till åkerholmen. 27

28 Marken och åkerholmarna Meningen av en helhetlig upplevelse för besökande till konsthallen är central, där vandringen genom landskapet och genom byggnaden ska upplevas som ett samspel. Granhäcken ersätts av en byggnadslinjen som definierar den nya gränsen och fasaden mellan konsthall och fruktträdgården. Relationen mellan Vita Huset och konsthallen kommer att upplevas från de ramper mellan ut och inne. Ram perna är även en förberedelse på vandringen in till utställningsrummen. Konceptet ska förstås som en komposition mellan åkerholme och mark. Utställningsrummet för Hilmas stora tavlor blir ett skulpturalt objekt kristallen som växer av mötet mellan marken och åkerholmen. En vattenspegel förstärker Kristallens relation med åkerholmen. Ett utvändigt torg definieras av de 3 elementen: kristallen, vattnet och åkerholmen. Konsthallens del med utställningsrummen och hörsalen definieras som en landskapsform som isig är en tolkning av en åkerholme. Fasaderna uppstår som snitt genom åkerholmens landskap 28

29 Konsthallens taklandskap med utställningshall i bakgrunden. MIR/Snöhetta Illustrationer av Konsthallen Illustrationerna visar konsthallens taklandskap sommar- och vintertid. Taket kommer att skifta i färg och form genom årstiderna. Takets växtligheten gör att byggnaden smälter in i omkringliggande landskap. Landskapet och trädgården kommer att upplevas från taket vilket ger en ny sorts vy av området. Konsthallens taklandskap med utställnigshall i bakgrunden. MIR/Snöhetta 29

30 Koncept -planlösning De gula ytorna visar entré, reception, hörsal och de "offentliga" utrymmena såsom café. De rosa visar ytor för utställningsrummen. De blå ytorna är teknik- och verkstadsrum och magasin. De vita ytorna visar utomhusytor med rampen längsfasad ner till torgytan mellan caféet och Hilma af Klint-byggnaden. Den mörkblåa ytan visar dammen. 30

31 Koncept -sektion Den övre bilden visar de nedsänkta utställningsrummen med ett tak som landskap.. En tydlig gräns i fasadliv mellan konsthall och trädgård. Dammen runt och kring Hilma af Kliint-byggnaden i kontakt med åkerholmen. Den undre bilden visar en längdsektion där besökarens rörelse från entrén går nedåt för att stiga upp igen till torgrummet och vidare upp till rummet för de tio stora tavlorna. + 25,5 31

32 Konferens & hotell Södra delen är i glas och öppnar sig mot båda sidor. Här med sin genomsiktlighet visar byggnaden sina mest offentliga rum: huvudentré, lobby och restaurang. Konferenscentrets utformning berättar om husets inre verksamhet. Norrut där hotellrummen och konferenslokalerna vänder sig mot omgivningen visar byggnaden sitt huvudändamål. Här är den som högst och den är precist geometriskt formad. Konferens- och hotellbyggnaden har minskat i byggnadsyta genom att den lägsta byggnadsdelen har ploclats bort för att få större utrymme för konsthallen. Byggrätten ger möjlighet för ca 1700 kvm i 1-5 våningar. Verk- Verkstäder 32 remiss 96bx Hotellrum - a room with a view Konferenscentrets hotellrum har utsikt över parken och Järnafjärden. Hotellrummen vänder sig bort från trafiken. Verk- remiss 96cx Restaurang with a view Den centralt placerade restaurangen får Verkstäder utsikt över landskapet, parken och Järnafjärden 20

33 Till vänster visas Konferenscentrets högsta del med en dubbelböjd fasad beklädd med klätterväxter. Illustration hur frukostterrassen kommer att upplevas från insidan av växtväggen. Modellstudie av Konferenscentret 33

34 Staket Då det finns viss risk att smitta kan överföras från människor till boskap föreslås att staket sätts upp mellan Säby Gårds marker och planområdet. Överföringen kan huvudsakligen ske vid direktkontakt mellan människor och djur. Rent teoretiskt skulle smitta kunna sprida sig genom överföring från material som fastnat på skor och som lösgörs i hage. Ett staket minskar riskerna för detta. Ett staket som ska undvika fysik kontakt med mark och boskap behöver vara tillkräckligt högt och svårpaserat för att vara tillräckligt effektiv. Viktigt blir också i detta sammanhang att det anpassas till landskapsbild och omgivning då det inte kan vara ett vanligt boskapsstaket. Särskilda placerings- utformningskrav blir nödvändiga som planbestämmelse. Då planområdet gränsar till Säby gård på olika sätt behöver varianter av staket tas fram i samråd mellan fastighetsägarna. Bredvid visas exempel på staket som skulle kunna fungera i landskapet med tillräcklig avhållsamhet mellan verksamheterna. Ytterligare designarbete måste göras innan staket byggs inom området. Jordbruksmarken som fortsättningsvis kommer att brukas ger en avhållande effekt på besökarna. 34

35 Material byggnader Bärande konstruktioner Primära konstruktioner Fundament och grundmurar platsgjuts i armerad betong. Bjälklag och pelare i armerad betong/massivträ/ stål. Takkonstruktioner i armerad betong, stål/limträ. Sekundära konstruktioner Massivträ/träbjälklag Väggar/golv/tak Ytterväggar Isolerade murade väggar, utvändigt säckskurat eller putsat tegel. Alternativt massiva träväggar. Invändigt putsad mur eller gipsklädda träväggar. Glaspartier i vägg/fönster/glastak/takfönster Fullisolerat stål/aluminium profilsystem. Träreglar, karm och ram klätt med rostfritt stål. Innerväggar Massivträ, putsad mur, isolerade trä/stål reglar klädda med gipsplattor/träpanel. Golv Stålslipad betong/klinkers, golvbeläggning tex. gummi/linoleum, trägolv och parkett. Undertak/Innertak Träullscemenskivor, målad gips, akustikplattor, träpanel/plywood. Yttertak Moss-sedum/Moss-ört gräsvegetation Utvändiga beslag Varmförzinkad falsad plåt på gesismavslutningar, bröstningar, parapeter, fönsterbleck. Isoleringsmaterial ekofiber/träfiber eller motsvarande. 35

36 Material på utomhusytor och möbler. Vägar Asfalt, grus, betongsten, granit och armerat gräs. Ankomstplats Gatsten och betongplattor med inslag av granit. Parkeringsplats Betongplattor/granit som markeringar och armerat gräs. Park Gräs, grus, kantsten av granit. armerat gräs, sedum. Gångstigar Grus, armerat gräs, kanter av betongsten/granit, stål. Träd och buskar Trädslag lämpade för nordiskt klimat. Fruktträd av olika sorter. Buskar och växter inspirerade av befintlig trädgård och park. Möbler Trä, sten, betong, sten och plåt används på pollare, sittbänkar, staket och växtstöd inom området. DAO Arkitektur Daniel Ängmo Arkitekt A/MSA 36