Fyra grader förändrar Sörmland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyra grader förändrar Sörmland"

Transkript

1 Fyra grader förändrar Sörmland För femtusen år sedan växte vindruvor, murgröna och bokskog på de sörmländska markerna. De första bönderna vid Vrå utanför Katrineholm odlade korn, vete och hirs i ett behagligt klimat. Den globala uppvärmningen gör att vi närmar oss liknande förhållanden igen, med möjligheter att odla majs, vindruvor och sötpotatis. Samtidigt måste vi vara beredda på förändrade levnadsmönster och helt nya utmaningar för landsbygden. Foto: Uwe Hermann, Creative Commons CC-BY-SA 3.0 Om drygt två veckor möts världens nationer i Köpenhamn, för att teckna ett nytt internationellt klimatavtal en fortsättning på det gällande Kyotoavtalet, som går ut Utsikterna för framgång är inte goda: USA spjärnar som vanligt emot, och världens u-länder anser sig inte heller ha råd att minska utsläppen så mycket som krävs för att bromsa den globala uppvärmningen. Fyra grader 1992 slöts FN: s klimatkonvention i Rio. Sedan dess har halten växthusgaser i atmosfären ökat med 3 procent per år. Fortsätter ökningen i samma takt kommer jordens medeltemperatur att ha ökat med cirka fyra grader i slutet av seklet. Öknarna kommer att breda ut sig, glaciärerna att smälta, havsnivån att stiga och inte minst kommer oron i världen att öka på grund av stora flyktingströmmar och strider om de allt knappare resurserna. Världens ledare har alltså goda skäl att lägga sina pannor i djupa veck över den globala utvecklingen. Samtidigt som Obama, Brown, da Silva och andra storpolitikens elefanter försöker lösa den globala klimatekvationen, arbetar många sörmländska politiker, myndigheter och företag på lokal nivå för att dra sitt lilla strå till stacken. Än så länge går det ganska trögt.

2 Sörmländsk strategi Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att ta fram en klimat- och energistrategi, som ska peka ut färdriktningen för det framtida arbetet med miljö- och klimatfrågor i länet. Här i Sörmland kommer temperaturen att stiga med cirka 4-5 grader det närmaste seklet, om utsläppsökningen inte hejdas. För att möta denna utveckling vill länsstyrelsen samordna det regionala arbetet med bland annat energifrågor, transporter, byggande och planfrågor. Det finns utan tvekan mycket att göra: Sveriges riksdag har beslutat om 16 nationella miljömål, där begränsad klimatpåverkan är nummer ett. Arbetet för att nå målen följs upp varje år, och man kan redan idag konstatera att Sörmland inte kommer att lyckas minska utsläppen av växthusgaser. SSAB ökar Målet var att minska utsläppen med 4 % jämfört med 1990, men idag har det istället skett en ökning med 2 %. Största utsläppskällan är SSAB Oxelösund. Företaget har nyligen tilldelats utökade utsläppsrätter, vilket gör att växthusgaserna med säkerhet kommer att fortsätta öka i länet. Lite märkligt kan tyckas, eftersom SSAB redan under 2008 tjänade 240 miljoner kronor på att sälja sitt överskott av utsläppsrätter. SSAB: s utsläpp är dock inget som kan åtgärdas regionalt: utsläppsrätterna tilldelas nationellt, och är ytterst uttryck för en politisk viljeinriktning. Våra folkvalda har alltså ansett att den svenska stålverksindustrin ska gynnas. Vid sidan av SSAB står transporterna för större delen av utsläppen i länet. Just tranportsektorn har därför lyfts fram som ett särskilt regionalt insatsområde. Inte heller detta mål kommer att kunna nås: Den genomsnittliga körsträckan med personbil har ökat med 15 % mellan år 1998 och Oxelösund och Eskilstuna reste kortast, medan Trosa reste längst, vilket beror på den stora arbetspendlingen till Stockholm. Dags att kliva på tåget i Vagnhärad, Trosabor? Vindruvor och majs Allt tyder på att länet går mot ökade utsläpp och ett fortsatt varmare klimat. Barnen som växer upp idag kommer att kunna odla vindruvor och meloner på ålderns höst. Kanske även citrusträd, oliver och apelsiner men dessa kommer dock inte att kunna stå ute på vintern. Enstaka köldknäppar lär sätta stopp för det, även om medeltemperaturen höjs radikalt. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i projektet Fanan studerat hur det sörmländska jordbruket kan komma att förändras fram till år De har konstaterat att med nuvarande uppvärmningstakt kommer odlingssäsongen att öka med två-tre månader, vilket leder till ökad produktion, och även möjliggör nya grödor. Höstsådda grödor, som vete och raps, kommer att gynnas och solrosor kan bli ett komplement till dagens vanliga oljeväxter. Om år kommer majs för ensilage och majsmjöl att kunna odlas i större skala Mälardalen. Samtidigt räknar man med ökade skadeangrepp av insekter, svampar och virus. En förändrad ogräsflora och ökade resistensproblem kommer att öka behovet att besprutning och kemikalier i jordbruket. Det kan också bli svårare att bruka de sörmländska lerjordarna, när tjälen inte hjälper till att finfördela plogtiltorna på samma sätt som tidigare vintrar.

3 Exotiska skogar Vid sidan av gran, björk och tall gör nya trädslag entré i det varmare klimatet: bok, lärk, contorta och svartgran kan bli vanliga inslag i skogsbruket. Tillväxten blir högre, och omsättningstiden snabbare, vilket leder till ännu sämre virkeskvalité. Skogsbruket kan också bli betydligt mer intensivt än idag. SLU har i en ny rapport konstaterat att flera miljoner ton koldioxid skulle kunna tas upp av skogen om den gödslades betydligt hårdare. Ökad gödsling på fem procent av skogsmarken gör att skogen tar upp mellan 3,5 och 6,2 miljoner koldioxid mer per år. Det är också tänkbart att större arealer åkermark planteras igen med snabbväxande exotiska trädslag. Bokskogarna kanske åter kommer breda ut sig över Mälardalen när temperaturen stiger. Foto: Malene Thyssen, Creative Commons CC- BY-SA 3.0 Kritikerna menar dock att Östersjön kommer att fara illa av kväveläckage från skogen. Dessutom kan det finnas risker med att föra in exotiska trädslag i större skala: redan på 1800-talet försökte man att plantera den s.k. Weymouthtallen i Europa, men den angreps av en svampsjukdom som inom några årtionden satte stopp för experimenten. Sjukdomen spred sig dessutom över Atlanten och orsakade skador i det amerikanska skogsbruket. Contortatallen har idag både vänner och fiender: den producerar i genomsnitt mer än vanlig tall, men kan samtidigt drabbas av skador, och påverkar skogens ekosystem om den tillåts breda ut sig mycket. Sparsmakad landsbygd Länsstyrelsens klimat- och energistrategi innehåller flera formuleringar som förmodligen kan få en och annan gammal centerpartist att sätta kaffet i vrångstrupen: målsättningen ligger långt ifrån den gamla devisen hela Sverige ska leva. Ett tydligt mål är istället att öka urbaniseringen. Städerna ska förtätas, och nya företag med över 200 anställda ska främst lokaliseras till tätorter. Affärer, apotek, bibliotek och annan samhällsservice ska läggas på orter som kan nås genom väl fungerande kollektivtrafikstråk.

4 Strategin talar också om radikala mål för bilismen i framtiden. Länet ska gå från landets mest omfattande bilberoende till ett dagligt liv i princip utan bil". När Birgitta Lundh, miljöhandläggare på länsstyrelsen ska utveckla resonemanget, så mildrar hon dock tolkningen: Vi måste sikta på att vårt bilberoende i Södermanland minskar. För individen innebär det att utmana sig själv till att köra mindre och smartare, och att ersätta bilen med andra transportmedel. För vissa kan det då också innebära att helt sluta köra bil. Länsstyrelsens strategi nämner på flera ställen en sparsmakad landsbygdsutveckling. Det innebär i klartext att den regionala och kommunala fysiska planeringen kommer att vilja placera nya boendeområden i anslutning till befintliga tätorter. Man vill med andra ord inte ha folk utspridda som hagelsvärmar över glesbygden. Genom att koncentrera befolkningen till tätorterna kommer transportbehovet att minska, och det blir möjligt för fler att nyttja fjärrvärmenäten. I själva verket lär det dock bli svårt att hindra människor från att bosätta sig på landet, så länge som det inte införs en radikal förändring av plan- och bygglagen. Foto: L Chang, Creative Commons, CC-BY-SA 3.0 Valla väder På vilken grund vilar då de globala och regionala strategierna för framtidens samhälle? Skeptikerna är många, och en som vill moderera debatten något är Sörmlands egen Pohlman, Anders Undin i Valla. Han har sedan 1959 noggrant har följt det sörmländska klimatets utveckling. Jo, visst har det blivit varmare även i Valla, säger Anders. Konstigt vore det annars! Närmare bestämt 1,5 grader, sedan mätningarna startade Han är dock inte alls säker på orsakerna till uppvärmningen.

5 Det är lite som med Holbergs Jeppe på berget säger Anders. Alla vet förstås att Jeppe super, men ingen vet varför. Med andra ord: det blir varmare, men det vore fel att säga att vi vet säkert varför. Det finns förstås ändå goda skäl att vara varsam med naturen, säger Anders. Men det är inte bra att fatta beslut som styr ekonomin och samhällsutvecklingen enbart utifrån perspektivet att växthusgaserna orsakar uppvärmningen. Det kan leda fel. Kanske ligger det något i Anders tankar. Meteorologin är trots allt en ung vetenskap, med outvecklade modeller. Varför ska vi egentligen tro att Pär Holmgren och hans kollegor kan förutse vädret om 80 år, när de idag inte ens klarar 8-dagars prognoser? Åter till Vrå Men även om de mörka prognoserna stämmer på ett globalt plan, så är bilden ganska ljus i ett lokalt perspektiv. Det blir ju varmare; skogs- och jordbruk gynnas, och förutsättningarna för turistnäringen blir bättre. Det sköna klimatet från Vråkulturens tid kommer åter att skölja över sörmländska åkrar, koloniträdgårdar och villatomter. Det kommer att vara en lisa för spanjorer och greker att åka till Skandinavien när värmen får öknarna att breda ut sig i södra Europa. Det allt varmare klimatet kan bero på många saker: växthusgaser, solfläckar, eller naturliga temperatursvängningar som förebådar en kommande istid. På ett sätt spelar det kanske inte så stor roll vilken förklaring som är rätt. Vi måste ändå förbereda oss på följderna av ett varmare klimat, och det skadar knappast någon att minska utsläppen av koldioxid i atmosfären, öka investeringarna i klimatsmart teknik, eller att vara sparsamma med naturresurserna. Ett viktigt steg på vägen kan komma att tas i de stundande klimatförhandlingarna. Sedan ska de globala överenskommelserna sippra ned till våra landsting, kommunfullmäktige, lokala företag och enskilda medborgare. Det är en lång väg, och vi har anledning att återvända till frågan under det kommande året. Text: Johan Eriksson Publicerad i Sörmlandsbygden 2009

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Strategisk plan 2013-2017 skelett

Strategisk plan 2013-2017 skelett Strategisk plan 2013-2017 skelett Vision Jordens Vänner verkar för miljö och solidaritet. Målet är en ekologiskt och socialt hållbar värld. Vi verkar för en radikal omställning som gör det möjligt för

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt.

Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Vi har just lämnat ett intensivt och händelserikt år bakom oss. Både på den internationella

Läs mer

ÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön

ÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön ÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön ÅRE vision 2020 ÅRE vision 2020 är en modell för utvecklingen av destination ÅRE. Visionen har tagits fram i samverkan mellan många intressenter i näringslivet och kommunen.

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar

Läs mer

Framtidens lantbruk i Skåne

Framtidens lantbruk i Skåne Framtidens lantbruk i Skåne Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus Alnarp 2014-03-20 Citat om framtiden Att sia är svårt särskilt om framtiden. Alice Roosevelt Longworth Jag tror att det finns

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012 Europadagen 2012 Den nya landsbygdspolitiken i EU EU-processen Råds- och parlamentsarbetet rådsarbetsgrupper under 2012, beslut (förhoppningsvis) under första halvåret 2013 (gäller flera relevanta råds-

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den.

Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. Sektorsprogram Sektorsprogram KULTUR Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. 2016-2019 Sektorsprogram- Kultur sidan 1 av 3 Kultur... 2 Bakgrund... 2 Nuläge... 2 Framtid... 2 Mål... 3 Inriktning...

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST - 1 - Göteborg den 16 december 2010 GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST Rådande kulturpolitik gynnar inte konstnärers möjlighet att utvecklas och skapa god konst. Alltför mycket energi går åt att klara

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Contortatallen i Sverige

Contortatallen i Sverige Regeringsuppdrag 2009 (Utländska trädarter) Bland annat: Översyn av lagstiftningen Utvärdera gränsen för användning av contortatall Se över möjligheterna att utvidga contortaområdet törskateproblemen anges

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Fosfor eller kväve eller båda?

Fosfor eller kväve eller båda? Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och

Läs mer

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Motion till Moderata Samlingspartiets i Stockholms Stad Förbundsstämma 2009 angående Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Hotet om klimatförändringarna är en

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Naturskyddsföreningen remissvar angående förslag till Översiktsplan för FalunBorlänge

Naturskyddsföreningen remissvar angående förslag till Översiktsplan för FalunBorlänge Falu kommun Borlänge kommun Falun och Borlänge 2014-02-19 Utställningshandling november 2013 Naturskyddsföreningen remissvar angående förslag till Översiktsplan för FalunBorlänge Övergripande synpunkter

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Var går gränsen? REMISSVAR

Var går gränsen? REMISSVAR REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Utgångspunkter för AVTAL16

Utgångspunkter för AVTAL16 Utgångspunkter för AVTAL16 201 1(4) Utgångspunkter för Avtal-16 Den 31 mars 2016 löper de största kollektivavtalen inom handeln ut. Under februari och mars kommer Svensk Handel tillsammans med Handelsanställdas

Läs mer

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam 1 Vad bör den regionala kulturpolitiken göra? Ingrid Elam, dekan vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, ser en fara i att majoritetskulturen

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd SIGTUNA KOMMUNS LANDSBYGDSRÅD Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun Svar på samråd Sigtuna Kommuns Landsbygdsråd 10 september 2013 V1.1 1 Kommentarer till dokumentet Landsbygdrådet har valt att i vårt

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Eftermiddag, Sveriges Radio P4 Örebro, 2015-08-19, inslag med en debatt om djurens rätt; fråga om mediets särskilda genomslagskraft och opartiskhet

Eftermiddag, Sveriges Radio P4 Örebro, 2015-08-19, inslag med en debatt om djurens rätt; fråga om mediets särskilda genomslagskraft och opartiskhet 1/6 BESLUT 2016-01-25 Dnr: 15/02169 SAKEN Eftermiddag, Sveriges Radio P4 Örebro, 2015-08-19, inslag med en debatt om djurens rätt; fråga om mediets särskilda genomslagskraft och opartiskhet BESLUT Inslaget

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015 Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och

Läs mer

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten.

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten. AV STAFFAN DANIELSON 03092014 Vem äger Sveriges lantbruk, igår, idag och imorgon? Några fakta och synpunkter Sveriges skogsmarksareal uppgår till 28 milj. hektar. Av denna areal är 22,5 miljoner hektar

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

4.14 Ur Tukydides histora

4.14 Ur Tukydides histora Uppgift 12 Läs 4.14 Ur Tukydides histora Perikles tal över de stupade atenarna År 431 f.kr trängde spartanerna in i Attika och dess invånare flyttade innanför Atens murar. Efter första krigsåret beslöt

Läs mer

Earth Hour 2009 Inbjudan till Sveriges kommuner. Från Världsnaturfonden, WWF

Earth Hour 2009 Inbjudan till Sveriges kommuner. Från Världsnaturfonden, WWF Earth Hour 2009 Inbjudan till Sveriges kommuner Från Världsnaturfonden, WWF Om Earth Hour Kära kommun, På kvällen 29 mars 2008 släckte uppskattningsvis 35 miljoner människor i ett 30-tal länder runt om

Läs mer

Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015

Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015 Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015 Länsstyrelsernas uppdrag Länsstyrelsens viktigaste uppgift är att se till att de mål som riksdagen och regeringen slagit fast inom en

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

biodiesel i kampen mot global uppvärmning

biodiesel i kampen mot global uppvärmning biodiesel i kampen mot global uppvärmning naturliga råvaror på frammarsch Tecknen på klimatförändring är så pass tydliga och så pass många att de som tvivlar på orsak och verkan numera är försvinnande

Läs mer

Stärk inlandet - lärdomar från Norge

Stärk inlandet - lärdomar från Norge Stärk inlandet - lärdomar från Norge Politik för inflyttning genom: -differentierade arbetsgivaravgifter -återföring av vattenkraftsmedel september 2006 Håkan Larsson Catrin Mattsson Per Åsling www.centerpartiet.se/jamtland

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun Policy för förtroendevalda Policy för ledare Värdegrund för Vimmerby kommun Antagen av kommmunfullmäktige 2006-03-27 43 KOMMUNFULLMÄKTIGE 1 1 Grundläggande värderingar

Läs mer

Strategi 2020 och Verksamhetsinriktning 2015 2017

Strategi 2020 och Verksamhetsinriktning 2015 2017 Strategi 2020 och Vision Bättre idrott för fler Tillsammans skapar vi bästa möjliga förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att idrotta och vara fysiskt aktiva SAMMANFATTNING Detta dokument

Läs mer

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer