Vattenmyndigheten samråd enligt nya vattendirektivet kallat; Ett steg mot bättre vatten

Transkript

1 Vattenmyndigheten samråd enligt nya vattendirektivet kallat; Ett steg mot bättre vatten Minnesanteckningar från Sammankallande; Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Närvarande var 40 personer från vattenvårdsförbundet/vattenrådet, länsstyrelser/vattenmyndigheten, kommuner, företag, LRF fiskevårdsföreningar med mera. Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götaland har beslutat att ha ett brett samråd med berörda inom vattendistriktet. Samrådsunderlaget består av: Förslag till miljökvalitetsnormer (MKN) Förslag till förvaltningsplan Förslag till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Samrådet öppnas av Anders Olsson, ordförande i Gullspångsälvens vattenvårdsförbund och därefter tog Hans Oskarsson från Länsstyrelsen i Västra Götaland vid och berättade lite bakgrund om vattendirektivet. Vatten är en strategisk fråga för hela EU. Tillgången och kvaliten på vatten skiftar inom EU och för att kunna lösa problemen och sätta in åtgärdsprogram måste det till en helhetssyn och att man ser på vattnet med avseende på avrinningsområde. Ramdirektivet för vatten är samlande för andra lagar såsom föreskrifter för vatten inom MB, åtgärder såsom kalkning av sjöar och sätt att nå miljömål. Efter 12 års arbete antogs vattendirektivet centralt av EU men det dröjde till årsskiftet 2004/2005 innan Sverige började arbeta med det. Västerhavets vattenmyndighet är en av 90 i Europa och en av fem i Sverige. För att ett gott arbete ska uppnås med vattendirektivet krävs förbättrad samverkan; med/mellan nationella myndigheter mellan länsstyrelser med viktiga sektorer (LRF, vattenkraftsbolag, skogsnäringen) med berörda vattenråd Målet för vatten direktivet är att uppnå god status, god tillgång, ingen försämring av kvalitén och ett hållbart utnyttjande. Arbetet pågår i sexårscykler där följande sker;

2 Kartläggning, analys 1 rapportering 6 2 Ange MKN, förvaltningsplan Uppföljning, övervakning Åtgärdsprogram Genomförande Cykel Ι är år mellan , cykel П är år mellan , cykel Ш är år mellan och cykel ΙV är år mellan Under cykel Ι har arbetet med kartläggning och analys genomförts och arbetet med att ange MKN, förvaltningsplan och åtgärdsplan pågår. Kartläggningen och analysen visade att den ekologiska statusen är dålig för % av Sveriges kustvatten. Den dåliga statusen beror på övergödning. Tillståndet för sjöar och vattendrag är bättre då % av dessa vattendrag uppvisar dålig status. Där är de troliga orsakerna lågt flöde, ingen fiskvandring etc. Sverige har 60 % godkända sjöar, Finland 72%, England 28% och Danmark 24%. Mer information om detta hittas i Förslag till åtgärdsprogram, Västerhavets vattendistrikt eller på hemsidan. Adresser hittar ni i slutet. Den ekologiska statusen klassas i fem klasser; Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande eller Dålig. Den kemiska statusen klassas bara i två, god eller dålig. Den ekologiska, eller biologin går före den kemiska klassningen och enligt principen one out all out eller mer beskrivet, är en djurart borta anses systemet vara i obalans och otillfredsställande eller dåligt. Förslag till MKN och åtgärdsprogram presenterades av Peder Eriksson, Lst Örebro. MKN är generellt en god ekologisk, god kemisk och en god kvantitativ status. Vattnet får ej heller försämras. MKN är ett rättsligt bindande miljömål som ska vara uppnått 2015 men kan förlängas till 2021 om särskilda skäl föreligger. Sådana skäl kan vara att det ät tekniskt eller ekonomiskt omöjligt eller att naturliga förhållanden inte medger att målen kan nås Kvalitetskrav kan sänkas för exempelvis vattendrag eller kanaler genom städer eller för vatten som har stor samhällsnytta, exempelvis älvar i vattenkraftsproduktion. För vatten som ej når godstatus och inte heller undantas ska åtgärder påbörjas senast 2012, men de bör ha påbörjats Förslagen i åtgärdsprogrammen syftar till att MKN ska uppfyllas riktar sig mot myndigheter myndighet i sin tur vidtar åtgärd mot enskilda myndigheter måste ta hänsyn till MKN vid hantering av ärenden, tillsyn och planering Åtgärderna kan uppnås genom Lagkrav

3 Frivilliga åtgärder, exempelvis miljöcertifiering Bidrag för miljöåtgärder, exempelvis kalkbidrag, restaureringsbidrag Information och samverkan Det finns ett underlag för åtgärdsprogrammen för respektive avrinningsområde. Några exemplar av detta delades ut under mötet. Cirka 10 dagar efter mötet kommer detta dokument läggas ut på nätet. Detta dokument innehåller bara förslag och är inte juridiskt bindande. Detta dokument kommer att uppdateras kontinuerligt, så det kommer att komma ut olika versionsnummer av detta dokument på nätet. I Förslag till åtgärdsprogram, Västerhavets vattendistrikt anges krav för fosforutsläppens minskning till vattendragen, vilka sektorer och mängder. Där anges även minskning av försurade- och kvicksilverförorenade områden. För att säkerställa den ekologiska statusen i vattendragen så föreslås åtgärder med fysisk återställning av flottningsleder, iordningställande av vandringsleder för laxfiskar och ett förbättrat flöde i vattendrag med vattenkraftsproduktion. Där anges också det angelägna i att införa vattenskyddsområden för vattentäckter. Detaljer för åtgärder och kostnader anges i Förslag till åtgärdsprogram, Västerhavets vattendistrikt. I december kommer det slutgiltiga beslutet då åtgärdsprogrammet, förvaltningsplanen och miljökvalitetsnormerna fastställs. Beslutet kan ej överklagas. Det är emellertid bara de övergripande principerna som fastställs. Åtgärderna gäller de åtgärder som olika myndigheter ska initiera. När myndigheterna med stöd av åtgärdsprogrammet ställer krav på enskilda verksamhetsutövare så kan de besluten överklagas i vanlig ordning. Vattenmyndighetens beslut gäller inte enskilda vattendrag där det kan fastställas att det finns uppenbara fel, då sådana vattendrag kan få ändrad klassning även i efterhand. Olika myndigheter ska, i den mån det är relevant, ta hänsyn till RAM-direktivet för vatten i tillsynen, framtagandet av nya föreskrifter, detaljplaner, översiktsplaner, dispenser, tillstånd, anmälningsärenden och annan myndighetsutövning. I den efterföljande diskussionen förekom frågor angående; Övergödning till vattendrag, vegetationszoner och förbud mot betande djur i samband med vattendraget. I ordningsställande av våtmarker i skogsområden. Där kommer bidraget att höjas och betalas ut i hela Sverige. Laxtrappor i Letälven Omprövning av vattendomar. Där finns ett delbetänkande om att förenkla prövning/omprövning. Skogsbruken och jordbrukens anseende som samhällsnyttiga verksamheter som kan få förlängd åtgärds period Översvämningsfrågor och klimatanpassning och strandskyddet kommer att integreras med vattenförvaltningen under nästa cykel. Klassningen till kraftigt modifierade vatten kan främst vara aktuellt för vattenkraften, inte för jordbruket. Det finns ett bidrag LOVA för återställning av våtmarker, igensättning av diken etc. Det är viktigt att få bort nolltappningen.

4 Letälven är inte lämplig för gullspångslaxen. Man vågar inte släppa upp gullspångslaxen ovanför kraftverket i Gullspång, då det finns risk för sjukdomar från vattendragen uppströms, från fiskodlingarna. Oftast är det lämpligast att låta förorenat sediment ligga kvar, och låta det avlagras rent sediment ovanpå det förorenade. Frågan om framtida flottleder togs upp, och att eventuella sådana står i konflikt med det ekologiska målet att rasera gamla flottleder. En förstudie har påbörjats om en förlängning av Bergsslagskanalen till Möckeln och Vänern. Möjliga miljöaspekter av sådan kan vara spridning av nya arter och sjukdomar. Om underlaget för klassning av ett vatten är otillräckligt, så kan man intiera att Länsstyrelsen tar fram bättre underlag för klassningen. Man ska inte starta ett stort åtgärdsarbete om man har för dåligt underlag. Länsstyrelsen kan i samarbete med parterna/vattenråden initiera lokala åtgrdsplaner. Ett vattenråd kan söka upp till kr för att vidareutveckla det lokala arbetet. Frågan om kreatur som dricker i vattendrag kan förorena dem med parasiter som kan påverka dricksvattnet togs upp. Vattenmyndigheten trycker på att underlaget till åtgärdsprogrammet kan vara bristfälligt på vissa punkter. Kostnaderna är i många fall schablonberäknade. Detta gör att det är otroligt viktigt med ett brett samrådsförfarande där brister och felaktigheter påtalas. Detta är ett förslag från myndighetens sida och motförslag är förväntat under remisstiden. Om det finns stora tveksamheter kan bidrag fås för att komplettera underlaget. Bidraget kan sökas av både små och stora organisationer eller större sammanslutningar av kommuner. Hur går vi vidare? Bilda ett Vattenråd där både kommuner, industri och organisationer ingår. I Vattenrådet kan alla lägga ett förslag, även kommunen. Vattenrådet kan hjälpa till att sprida information via material och dragningar. Kostnader och tillsyn kommer mycket att ligga på kommunerna. Det är därför viktigt att de är representerade i vattenrådet. Det är också viktigt med kontaktytor. Vattenrådet kommer att få en, genom sin organisation, stor tyngd bakom sina argument. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund kommer att behandla förslaget till åtgärdsprogram med sina medlemmar. Under våren kommer fem samrådsmöten med inledande information att hållas i vattendistriktet. Dessa minnesanteckningar kommer från ett av dessa. Senast den 1/9 ska digitala synpunkter lämnas till vattenmyndigheten via deras blankett. Detta är önskvärt då stort antal med synpunkter annars blir svåra att administrera. Materialet; Förslag till Miljökvalitesnorm (MKN), Västerhavets vattendistrikt, Förslag till åtgärdsprogram, Västerhavets vattendistrikt, och Förslag till Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), Västerhavets vattendistrikt samt adresser och övrig information kan hämtas på se även samt

5 NÄRVAROLISTA - VATTENSAMRÅD KARLSKOGA GULLS. ÄLV. VVF / VATTENRÅD NAMN ANMÄLDA NÄRVARANDE K. kommun / GVVF - Ordförande Anders Ohlsson X X K. Miljö AB / GVVF - Samordnare Mattias Lagergren X X K. Miljö AB / GVVF - Sekreterare Lillemor Gustavsson X X LÄNSSTYRELSER - VATTENMYN. LST V. Göt. - Vattenmyndigheten Hans Oskarsson X X LST Värmland Gunnar Lagerqvist X X LST Örebro Peder Eriksson X X LST Värmland Dag Cederborg X X LST Örebro Daniel Bergdahl X KOMMUNER Karlskoga Nils-Olof Eriksson X X Karlskoga Leif Eriksson X Degerfors - Kommunstyrelsen Roland Halvarsson X X Karlskoga - Samhällsbyggandsför. Sussanne Jarl X Karlskoga Ann Dakowia X Degerfors - Bygg- miljöförvaltningen Ove Westrand X X Gullspång - Miljö- o byggnadsför. Robert Skogh X X Gullspång Mikael Eriksson X X Gullspång Dan Harrysson X Laxå Christer Johansson X X Mariestad - X Mariestad - X Filipstad Rolf Wennerlöv X X Filipstad Inge Nilsson Piehl X Filipstad - Kommunstyrelsen Per Granberger X FÖRETAG Miljöbolaget Storfors Karin Lindblom X X Cambrex Lotta Carlström X X Ovako Hällefors Katarina Hundermark X X Eurenco Bengt Rodin X X MTG Teknik VA Sara Odh X MTG Teknik VA Lars Hammarberg X ÖVRIGA NÄRINGAR LRF Karlskoga / Mellanskog Christer Andersson X X LRF Filipstad Bertil Persson X X LRF Filipstad Jan Sundelin X X LRF Värmland Ingemar Olsson X FISKEVÅRD Karlskoga fiskevårdsf. KSFK Freddy Lindell X Karlskoga fiskevårdsf. KSFK Tage Collin X X Karlskoga fiskevårdsf. KSFK Lennart Lögren X X Karlskoga fiskevårdsf. KSFK Bo Karlsson X X Möckelns fiskevårdsf. Percy Carlsson X Möckelns fiskrvårdsf. Sven Gadde X X Skagerns fiskevårdsf. Torgny Forsberg X X Lonnsjöns fiskevårdsf. Eva-Lena Magnusson X X ORGANISATIONER Bergsslagskanalen/Storfors komun Lennart Johansson X X Skagernätverket Hällefors Mats Olsson X X Gullspångs Naturskyddsförening Kåre Larsson X ÖVRIGA Sture Andersson X X Bengt Lindgren X X TOTALT