TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum LP Instuderingsfrågor. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum LP1 09-10. Instuderingsfrågor. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng."

Transkript

1 TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn A0007A Ergonomi Datum LP Material Instuderingsfrågor Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Johanna Hamne Övrig kommentar

2 Instuderingsfrågor till Ergonomikursen. 1. Vilka uppgifter har slemhinnorna i luftvägarna? Rensa inandningsluften från partiklar för att de inte ska nå lungorna. 2. Luftvägarna innehåller flimmerhår. Vad händer med dessa när vi röker och vilken praktisk effekt har detta? Flimmerhåren förlamas och då kan de inte hindra partiklas från att ta sig ned i lungorna. 3. Var i lungorna sker gasutbytet av syre och koldioxid. Alveolerna 4. Förklara vad som menas med spirometri samt när detta kan vara aktuellt att göra Spirometri innebär att man gör en bedöming av utandningsluften. Detta kan användas för att eventuellt identifiera sjukdomar, såsom astma och kol. 5. Förklara den fysiologiska anledningen till att det är farligt att ha för lång snorkel när du badar. Har man för låmg snorkel kan det hända att luften som finns i snorkeln inte hinner bytas ut till ny luft innan man tar ett nytt andetag, vilket då innebär att man andas in syrefattig luft. 6. Förklara översiktligt systemkretsloppet och lungkretsloppet. Systemkretsloppet pumpar syrerikt blod ut i kroppen och lungkretsloppet syresätter blodet i lungorna. 7. Reglering av hjärtats sammandragningar sker via två centrum för elektrisk aktivitet. Vilka är dessa hos ett friskt hjärta? Sinusknutan och AV-knutan. 8. Varför stiger hjärtfrekvensen om du blir rädd? Hjärtat påverkas av våra känslor, exempelvis stress som kan upplevas då man blir rädd. 9. Anger två orsaker till att vilopulsen sjunker när du förbättrar din kondition. Hjärtat blir starkare och kan då pumpa ut mer blod i varje slag samt 10. Anders är 48 år, hur hög teoretisk maxpuls har han. Visa hur du räknar =172 bpm 11. Vad är det man mäter när man undersöker det arteriella blodtrycket? Trycket i artärerna vid hjärtats arbetsfas och vilofas. 12. Hur högt är ett normalt arteriell blodtryck? / Diskutera varför det är viktigt med ett högt maximalt syreupptag om du har ett fysiskt tungt arbete. För att kunna utföra ett tungt arbete, behöver musklerna arbeta hårdare. Detta kräver ett högt syreupptag. Det är viktigt för att man ska klara sitt arbete utan skador. 14. Förklara sambandet mellan syreupptag och belastning

3 När musklerna arbetar hårdare krävs att kroppen kan transportera och använda mycket syre i musklerna. 15. Ange en yrkesgrupp där ett högt maximalt syreupptag kan vara viktigt Brandmän. 16. Ange fyra faktorer som påverkar en människas maximala syreupptag. Ange också vilken som är den viktigaste. Hjärtats förmåga att pumpa ut blod (den viktigaste) Kärlens förmåga att sprida blodet. Antalet mitokondrier i muskelcellerna. Blodvärdet, dvs koncentrationen av hemoglobin 17. Vad betyder arteriovenösa syredifferensen? Det är skillnaden i syreupptag mellan artärer och vener. 18. Varför kan ett högt blodvärde öka en persons maximala syreupptag? Blodvärde är koncentrationen av hemoglobin. Hemoglobin transporterar syre. Ett högt blodvärde betyder alltså att mer syre transporteras fortare vilket ger en högre syreupptagningsförmåga. 19. Från vilka energikällor får vi energi? Kolhydrater och fett. 20. Lagringsformen för kolhydrater heter glykogen. Var i kroppen kan vi lagra fett och glykogen? Vad är skillnaden mellan att använda fett respektive kolhydrater som bränsle om du är ute och springer? Fett samt glykogen lagras i fosfatföreningarna ATP i musklerna. Om kroppen förbränner fett vid en springtur kommer du att hålla ett lägre tempo. 21. Vilka skillnader finns generellt avseende fysisk kapacitet mellan kvinnor och män Män är generellt sett starkare än kvinnor, då de har större muskelmassa. De har även högre maximal syreupptagningsförmåga. 22. Vilka två stora huvudgrupper består nervsystemet av? Centrala nervsystemet och perifera nervsystemet. 23. Vår kropp har tre olika former av muskelvävnad, vilka är dessa tre? Skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. 24. Lårmuskulaturen, framför allt framsida lår är flera olika muskler men gemensamt för alla dessa är att de består av 3 olika sorters muskelfibrer. Vad heter dessa tre och vad har de för funktion? Typ 1: långsamma och uthålliga Typ 2a: snabba och starka Typ 2x: explosiva 25. Ange de tre olika celltyperna som finns i benvävnaden. Osteoblaster, osteocyter, osteoklaster. 26. Ange funktionen för var och en av dessa celltyper. Osteoblaster: producerar ben

4 Osteocyter: underhåller bensubstansen (bildas av osteoblaster) Osteoklaster: bryter ned benvävnad 27. Ange var i kroppen vi kan finna dessa leder. a. Kulled: höft, axel b. Sadelled: tumme 28. Vad beror ökad muskelmassa och ökad styrka först och främst på? Ökning av muskelfibrernas innehåll av myofilament och cytoplasma samt ökning av antalet muskelfibrer. 29. Vad är det som gör att vår skelettmuskulatur är tvärstrimmig? Z-band skiljer sarkomererna i muskeln åt. 30. Vad innebär egentligen "konstansproblemet" när man diskuterar perception? Konstansproblemet innebär att vi uppfattar omvärlden som konstant även om våra sinnesintryck ändras. T.ex. upplever vi ett rum som lika/konstant även om vi befinner oss på olika platser i rummet och då har olika sinnesintryck. 31. Beskriv två olika yttre ledtrådar för perception av djup. Rörelseparallax: hur saker förflyttas i förhållande till mig själv. Konvergens: ihopdragning t.ex ser en väg smalare ut på längre håll 32. Utgå från ett eget konkret exempel och beskriv hur datadrivna (bottom-up) och teoridrivna (top-down) processer samverkar vid mönsterigenkänning. Om man ser ett ofullständigt A (H) kan det vara svårt att veta om det är ett A eller H. Den datadrivna bearbetningen (bottom up) är ofullständig och därför vet vi ej. Sätts däremot H i ett sammanhand till exempel CHT, vet vi med hjälp av den teoridrivna bearbetningen (top down) att det är just ett A. 33. Vilka faktorer styr hur enkelt eller svårt det är att utföra parallella uppgifter så kallad delad uppmärksamhet? Förklara kort. Resurskrav: hur stora mentala resurser som krävs. Kan en uppgit automatiseras kommer den andra uppgiften inte att påverkas. Resurslikhet: om uppgifterna kräver att samma sinne används. Växlingen mellan uppgifterna 34. Vilka arbetsuppgifter ställer typiskt krav på delad uppmärksamhet? Exempel på arbetsuppgifter som kräver delad uppmärksamhet kan vara då man kör ett fordon. 35. Ge två egna, konkreta exempel på psykofysiska frågeställningar. Hur högt måste ett ljud vara för att vi ska uppfatta det? Hur stor måste skillnaden mellan två toner vara för att vi ska märka skillnaden? 36. Hur kan illusioner förklaras? (Exempel på förklaringar). Illusioner uppstår då en iaktagare fyller i mer av varseblivningen än vad det finns underlag för. Kan uppstå då det saknas ledtrådar eller då ledtrådarna är motsägande samt då man gör felaktiga antaganden som bygger på tidigare erfarenheter.

5 37. Vad innebär begreppet arbetsanalys Arbetsanalys innebär att man beskriver människa-maskin, människa-människa samt maskinmaskin. Hur påverkar dessa varandra? 38. Vad menas med ett systems/en produkts livscykel? Vilka steg ingår? Livscykel beskriver produktens/systemets gång från idé tillfärdiganvänd. De steg som ingår är: -Behovsidentifiering -Naturresurser -Utformning -Produktion -Distrubution -Användning (estetik, användargränssnitt, ergonomi) -Urdifttagning -Deponering/Återvinning 39. Varför är det bra att genomföra en arbetsanalys? En arbetsanalys är bra att genomföra för att öka säkerhet, produktivitet samt tillgänglighet. 40. Beskriv ett par metoder för att beskriva en uppgift HTA Hierarkisk uppgiftsanalys, beskriver en uppgift i steg och delsteg med första steget högst upp. Länkanalys (LA)/sambandsanalys beskriver mer grafiskt hur en uppgift ska utföras i olika steg. 41. Ge exempel på sex tillämpningar av arbetsanalys Kartlägga arbetsuppgifter Undersöka belastningen på personalen Specificera gruppens organisation Skaffa kunskap om arbetsuppgiften Klargöra informationsflödet Identifiera kopplingar mellan funktioner 42. Vilka är fördelarna med att utforma arbetsplatser, miljö och utrustning för så många som möjligt? Så många som möjligt kan använda detta. Kostnadseffektivt. Rotation på en arbetsplats. Både ung som gammal ska kunna arbeta kvar. 43. Vad är antropometri och vad används den till? Antropometri är läran om människans kroppsmått. Används som hjälpmedel för att utforma människan miljö. 44. Man skiljer mellan statisk och dynamisk antropometri. Vad innebär det? Statisk antropometri är fasta kroppsmått som t.ex. längd. Dynamisk antropometri är mått i arbete som t.ex. räckvidd. 45. Ange några karakteristiska fysiska könskillnader som man måste beakta vid utformningsarbete. Mannen är generellt sett större än kvinnan. T.ex. både längre (stående och sittande), bredare och djupare. 46. Vilken information krävs vid design av utrustning och arbetsplatser? -Antropometriska värden på användarpopulationen -På vilka sätt dessa värden kommer förbättra utformningen

6 -Kriterier som definierar en effektiv användning mellan produkt och användare 47. Vilka är huvudmålen för praktisk antropometri? -uppnå optimal arbetsställning -höja arbetseffektiviteten -förbättra säkerhet och komfort 48. Vilka sätt ur antropometrisk synpunkt finns det för utformning av produkter och arbetsplatser för att klara variabiliteten hos en population? -Design för extremindividen (100 percentilen) -Design för medelindividen -Design för 5-95 percentilen (reglerbarhet) -Design med avseende på funktionshinder/funktionsnedsättning 49. Vilka egenskaper hos människan måste beaktas vid utformning av en arbetsplats/utformning av arbete? Olika kroppsmått: längd, breddm vikt (antropometriska mått). Även rörliga mått som t.ex. räckvidd och rörelseutrymme. 50. Ge några exempel på mänskliga egenskaper som förändras med åldern. Förklara! Toleransnivån ökar med åldern, fram till ca 30 år för att sedan minska. Erfarenhet/skicklighet ökar med åldern. Prestationsförmågan har sin peak vid år, därefter minskar den 51. Vad menas med begreppet metod? En metod är ett planmässigt tillvägagångssätt för att uppnå ett visst resultat. Då samma metod används flera gånger ska man få samma resultat. 52. Vad menas med validitet resp. reliabilitet? Validitet: Stämmer värdet överrens med det sanna värdet? Mäter man det som är relevant? Reabilitet: Stämmer flera mätningar av samma sak överens med varandra? Utförs mätningen på ett tillförlitligt sätt? 53. Till vilka ändamål är det bra att använda olika metoder? 54. Metoder kan karakteriseras genom sina egenskaper. Vad menas med a. Empiriska egenskaper: utförs i verkligheten, jobbar med användaren analytiska egenskaper: teoretiska analyser av experter b. Objektiva egenskaper: en mätning subjektiva egenskaper: uppskattning av användaren c. Kvantitativa egenskaper: Mycket data, ofta siffror Kvalitativa egenskaper: en mindre grupp som t.ex. intervjuas d. Participativa egenskaper: användaren styr undersökningen 55. Redogör för minst fyra huvudtyper av datainsamlingsmetoder och deras karaktär. För och nackdelar. 1. Videoinspelning, fördelar: ger dynamik, tidsangivelser, kan backa, spola framåt, pedagogiskt. Nackdelar: 2. Enkät, fördelar: lätt att sammanställa för att få statistik, lätt för den som svarar, känner ingen press. Billigt, effektivt. Nackdelar: måste ha svar på minst 50%, bör prova enkäten i förväg för att undvika missförstånd.

7 3. Intervjuer: kan vara ostrukturerad (öppna-/följdfrågor), semistrukturerad ( färdiga frågor, men något fritt med följdfrågor), strukturerad (fasta frågor). Fördelar: subjerktiv, flexibel metod. Kan ställa följdfrågor och därmed minska misstolkning. Nackdelar: intervjueffekt dvs den intervjuade svarar för att tillfredsställa intervjuaren. Intervjuaren påverkar. Man får inget svar från större grupper och kan inte dra några slutsater. 4. Fokusgrupp: Diskussionsgrupp med 6-10 personer samt en moderator. Diskuterar ett antal förutbestämda frågor men med en lös struktur. Fördelar: Man kan få annan info i jämförelse med en strukturerad intervju. Resursbesparande. Nackdelar: endast vissas åsikter kan komma fram om det finns någon/några dominanta deltagare. 56. Vad menas med en fokusgrupp Diskussionsgrupp med 6-10 personer samt en moderator. Diskuterar ett antal förutbestämda frågor men med en lös struktur. 57. Vad är en användarprofil och hur kan man indela olika användare. En användarprofil beskriver vem som ska använda en produkt. Kan delas in i faktiska och fiktiva (personas). 58. Vad menas med ett fiskbensdiagram. Hur använder man det. Används för att identifiera orsakerna till ett problem, där man tar hänsyn till mätning, miljö, metod, människa, maskin, management, material. 59. Det finns olika typer av Borg-skalor för bedömning av belastning. Vilka är de och vad är skillnaden mellan dom? Borgs PRE-skala bedömer den upplevda ansträngningen. Går från 6-20 och syftar till pulsen. Borgs CR-10 skala går från 0-10 och mäter den upplevda förnimmelsen. 60. Vad menas med en kroppskarta? En kroppskarta används för en subjektiv bedömning av var i kroppen förnimmelse känns. 61. Vad är skillnaden mellan OWAS, RULA och REBA? OWAS: mäter främst helkroppsbelastning vid tunga lyft RULA: mäter endast överkroppen REBA: mäter hela kroppen 62. Hur väljer man ut kroppsställningar vid analys med RULA och REBA? Man kontrollerar de kroppsdelar som finns med på checklistan. 63. Vad är PLIBEL. Beskriv. PLIBEL är en analys med flertalet frågor gällande arbetsmiljö samt belastning för att identifiera problem som kan medföra skador vid arbetet. Ett speciellt schema används där man fyller i framtagna värden som leder till ett slutgiltigt värde som ger arbetsmiljön ett betyg mellan Vad kan man simulera med datormanikiner? Man kan simulera en människas rörelser vid arbete för att identifiera eventuella problem. 65. Redogör för några faktorer som bör beaktas vid utformning av handhållna verktyg? Storlek Form Vikt Kraftöverföring

8 Friktion Arbetsställning Vibrationsöverföring Yttryck 66. Vad innebär begreppet participation? Participation innebär att användare/anställda deltar i ett förändringsarbete. 67. Ange några motiv till varför ett participativt förhållningssätt är bra vi utvecklingsarbete. Användaren får äganderätt i lösningar De blir mer engagerade i förändringarna Bätter information som leder till bättre lösningar Samlade idéer Använda människan som resurs 68. Finns det några nackdelar/problem med ett participativt förhållningssätt. Lite teori och praktik att falla tillbaka på Historiskt har det ej varit nödvändigt Hot mot ledarroll/tekniska specialister Brist på stöd/resurser Deltagarnas ovillighet Stöd från företagsledningen 69. Redogör för dom allmänna principerna vid arbetsplatsutformning (De tio buden) 1. Arbetaren ska kunna ha en upprätt och framåtriktad position. 2. Undvika obalanserad hållning (böja och vrida) och muskelaktivitet för att stödja ben och överarmar. Precisionsarbete kröver stöd för armar. 3. När syn krävs ska de viktiga delarna i arbetet vara synliga med huvudet upprätt eller lätt framåtböjt. 4. Arbetaren ska kunna inta olika ställningar utan att det påverkar arbetet. 5. Arbetaren ska om möjligt välja mellan sittande och stående. Vid sittande ska det finnas ryggstöd. 6. Jämn viktfördelning på båda fötterna. 7. Inte konstant arbete ovanför hjärtnivå. 8. Lederna ska hållas i dess medelpunkt vid arbete. 9. När muskelkraft krävs ska det utföras av de största muskelgrupperna. 10. När upprepad kraft krävs, möjligt att använda armar eller ben utan att förändra utrustning. 70. Redogör för principerna vid utformning av en kravspecifikation. En kravspecifikation fastlägger vad produkten/systemet ska uträtta, innefattar: -ergonomiska krav -estetiska krav -ekonomiska krav -produktionskrav -funktionskrav -kvalitetskrav Ger inga problemlösningar. 71. Beskriv hur ett bra idéarbete kan genomföras Ett bra idéarbete är brainstorming. En typ av seminarium med 6-8 personer + ledare. Ledaren kommer med vilda idéer för att släppa på självcensuren. Ingen kritik bör ges då det hämmar kreativiteten. Därefter görs en utvärdering av idéerna där flera idéer kan kombineras till slutlig idé.

9 72. Vad innebär det att man funktionsklassar och ställer upp funktionssamband på ett arbete? Man tar reda på vad som ska uppnås och vilka delar som ingår, samt hur dessa samverkar. 73. Vilka är dom allmänna kriterierna för en god arbetsställning? -Variation -Undvik framåtlutad kropp och huvud -Överarmar intill kroppen, händer över axelhöjd endast korta perioder -Inte vridna och assymetriska ställningar -Ej leder i ytterläge under lång tid -Lämpligt stöd för ryggen vid sittande -Vid stor muskelkraft ska musklerna befinna sig i position för maximal kraft -Undvik högt tryck på känslig vävnad då stöd används 74. Redogör för fördelar resp. nackdelar med a. sittande arbetsställning: Fördelar: Mindre belastning för ben och fötter, bätter venöst återflöde, mindre energikrävande, lättare att utföra pedalarbete. Nackdelar: Orsak till ryggproblem, mindre kraftförmåga b. stående arbetsställning: Fördelar: mer kraftförmåga Nackdelar: mer belastning för ben, fötter. Mer energikrävande. Svårare att utföra pedalarbete. 75. Vad krävs för en bra a. sittande arbetsställning: vinkel: sits-ryggstöd ryggstöd ska följa ryggens kurvatur sitsen ska inte vara längre/djupare än nödvändigt ryggstöd för avlastning stolen ska inte hämma rörelser ge bra variation naturlig koppling mellan, stol, ställning, uppgift b. stående arbetsställning: stabil fotställning ska kunna intas precisionsarbete: mm över armbågshöjd lätt manuellt arbete: mm under armbågshöjd tungt arbete: mm under armbågshöjd 76. Beskriv problemlösningsprocessen kortfattat -Identifiera ergonomiska problem -Definiera arbetskraven -Vilka risker finns för varje berörd kroppsdel? -Analys: varför finns riskerna? -Strategi för att angripa orsaken till problemen (minst 3) -Välj den mest kostnadseffektiva lösningen som reducerar ergonomiska problemen. 77. Vilka är fördelarna med att utforma arbete, arbetsplatser, utrustning och miljö för så många som möjligt? Så många som möjligt kan använda detta. Kostnadseffektivt. Rotation på en arbetsplats. Både ung som gammal ska kunna arbeta kvar. 78. Vilka egenskaper hos människan används vid arbete. Räckvidd, styrka, perception, tänkande, minne, kondition, uthållighet,

10 79. Vid utformning av utrustning skall man ta hänsyn till ett antal aspekter. Vilka är de och vad innebär dom? Allmänna beaktanden: fysisk kapacitet, miljö,säkerhet Underhållet: moduluppbyggt, utbytbara delar, tydlig märkning Design av displayer: bra användargränssnitt 80. Beskriv några viktiga principer vid utformning av handhållna verktyg med avseende på a. Storlek, form: överföring av kraft, moment, komfort, kontroll över verktyget, skaderiskminimering, män och kvinnor b. Vikt: så lätt som möjligt (undantag då massan är av betydelse), fördelning av massa, tyngdpunkt nära handled (undantag: hävarm) c. Kraftöverföring och friktion: hög friktion i handtag, hårdhet d. Arbetsställning: ej böjd, vriden rygg, ej extrema handledsvinklar, naturlig handställning e. Vibrationsöverföring: minska vibrationsöverföringen, men inte för sladdrigt material för att behålla kontrollen f. Yttryck: g. Skänkelverktyg: avstånd mellan skänklar för maximal kraftöverföring h. 81. Beskriv några viktiga principer vid utformning av a. Förararbetsplatser: manöverdon ska vara placerade i förhållande till stolen. Stolen ska uppmana till goda ställningar och b. kontors och datorarbetsplatser: Justering av stol och bord för variation. Även stående arbete. Bildskärm ska kunna justeras i höjdled, strax under ögonhöjd. Tiltbar. c. arbetsplatser för funktionshindrade: personligt anpassade hjälpmelde. Olika stöd för kroppen (enkla lösningar) kan betyda mycket. 82. Ge exempel på när det är bra att använda a. taktil/haptisk information: används när andra sinnen är öcerbelastade. ex b. auditiv information: larm, uppmärksammande c. visuell information: komplexa meddelanden i bullrig miljö 83. Vad menas med begreppet ljusmiljö? Ljusförhållanden i omgivningen. Beror på ljuskällor, deras egenskaper, hur mycket ljus som träffar objektet, spektral sammansättning samt relexion-absorbtion. 84. Vad innefattar begreppet synergonomi? Synbehov vid olika arbetssituationer 85. Bländning är ett vanligt problem som uppkommer då ljus träffar ögat, ange några vanliga orsaker till bländning. -Hög ljusintensitet som ögat inte adapterar tillräckligt -Ljus faller in i perifirin, stör uppfattningen av den centrala bilden. -Stora intensitetsskillnader i synfältet. -Snabb växling mellan ljus och mörker. 86. Vad menas med ackommodation? Ögats förmåga att ändra fokalvidden så att vi på olika avstånd kan få en skarp bild av ett föremål. Linsens krökningsradie ändras.

11 87. Inom belysningsläran används speciella fotometriska storheter för att beskriva de strålningseffekter som avges från ljuskällor, som träffar ytor och som reflekteras till människans ögon. Vilka är dessa fotometriska storheter, förklara. -Ljusstyrka: effekt/rymdvinkelenhet, viktad efter ögats känslighet, som emitteras från en ljuskälla i en viss riktning -Ljusflöde: total effekt, viktad efter ögats känslighet, från en ljuskälla eller belyst yta -Belysningsstyrka: viktad effekt/areaenhet -Luminans: ljusstyrka/areaenhet 88. Vilka olika huvudgrupper delas ljuskällor in i? Glödlampor och urladdningslampor. 89. Vilken uppgift har belysningsarmaturen? Fördela och rikta ljuset, samt se till att bländning undviks. 90. Ange vilka riktlinjer det finns för bedömning och utformning av synergonomiska förhållanden på en arbetsplats gällande: a. Luminans: 5:3:1 förhållandet. Infält, omfält, yttre synfält. b. Undvikande av bländning: Direktbländnind, ljuskällan träffar ögat direkt. Indirekt bländning: reflexer i blanka material. Kontrastbländning: luminansskillnader. Adaptionsbländning: växling mellan mörkt och ljust. c. Färgsättning: färgåtergivningsegenskaper efter behov. Färgblindhet. Rött/grönt. d. Synavstånd: anpassat till individens ackommodation och upplösningsförmåga. Detaljseende mitt i synfältet.undiva statiska belastningar e. Synobjektets kontrast: Objekt ska ha hög kontrast (färg eller luminans). Små objekts begränsningslinjer ska ha höf luminansgradiet till bakgrund. f. Underhåll: rutiner för rengöring, underhåll, lampbyte. Även väggar vars återgivning är viktigt ska rengöras. g. Dagsljus: undivka bländning, men samtidigt utnyttja dagsljuset. h. Utformning för synskadade: högre belysningsstyrka, mjuks skuggor genom allmänt och riktat ljus, punktbelysning för särskilda funktioner, undvika bländning (känslighet), färgsättning ljus och matt, särsklija olika ytor. i. Arbeten med särskilda synkrav: 91. Valet av en belysningsanläggnings komponenter kan återverka på andra arbetsmiljöfaktorer och på den yttre miljön, medan andra miljöfaktorer kan påverka belysningssituationen. På vilka olika sätt? Luftföroreningar kan smutsa ner ljuskällor vilket leder till sämre ljus. Ljus avger värme, vilket då kräver ventilation. Urladdningslampor avger UV, påverkan på ögon och hud. Dålig belysning ger upphov till dåliga arbetsställningar. Hantering av använda lampor, miljö. 92. Genom vilka olika sätt sker kroppens värmeutbytet med omgivningen? Förklara mer ingående varje sätt. Konvektion: Konvektion är ett värmeutbyte mellan kroppsyta och luft kring kroppen samt andra medier som kroppen kommer i kontakt med. Den varma eller kalla luften förs bort från kroppen genom fri eller påtvingad strömning. Påtvingad strömning kan t.ex. vara luftströmmar. Strålning: Alla kroppar emitterar och absorberar värmestrålning. Människans (värme)utbyte med omgivningen bestäms av ytornas temperatur, emissionstal/absorbtionstal, storlek, avstånd från kroppen samt kroppens effektiva strålningsarea. Konduktion: Konduktion är detsamma som ledning, dvs att värmen kan förflytta sig utan att själva materialet förflyttar sig. Detta påverkas av kroppens hudtemperatur, kontaktytans storlek, yttertemeperatur, ledningsförmåga samt värmekapacitet.

12 Avdunstning: Avdunstning är ett värmeutbyte ned omgivningen, dels via hudytan och dels via andningsvägarna. Då man inte är svettig sker hälften av avdunstningen via hudytan och hälften via andningsvägarna. Avdunstningen via hudytan sker genom att vattenmolekyler diffunderar genom hornlagret på huden. Avdunstningen via andningsvägarna bestäms av lungventilationen. Denna ökar vid högre belastning/aktivitet. 93. Vad är det övergripande målet för kroppens värmereglering? Att hålla kroppens inre temperatur, kärntemperatur, inom ett litet temperaturintervall. 94. Förklara varför svetten kan kyla kroppen? Svetten består mestadels av vatten och har ett högt ångbildningsvärme och därmed kan kroppen kylas. 95. Vad står Lewis reaktion för? Då en mindre del av kroppen kyls ner, sker en genomblödning genom kroppsdelen för att förhindra att delen förfryser, Detta sker med regelbundna intervall. 96. Hur påverkas kroppen av värme? Ökat perifert blodflöde, svettning, hudtemperaturen stiger, hjärtfrekvens och minutvolym ökar. Långvarig svettning leder till salt och vätskeförlust. Individuella reaktioner. 97. Vid upprepade vistelse i värme, särskilt i kombination med fysisk aktivitet, sker en fysiologisk anpassning, förklara hur denna sker. Svettningsintensiteten ökar, svettningen aktiveras vid en lägre kroppstemperatur, förbättrad cirkulationsreglering. Detta leder till att kroppstemperaturen inte höjs lika mycket vid värmebelastning. Max anpassning kräver daglig exponering under några timmar i 7-9 dagar. 98. Vilka tre typer av insatser kan man göra för att minska problemen i en värmebelastad miljö? -Fysiska åtgärder för att minska värmeutbyte mellan människa och omgivning -Arbetsorganisatoriska åtgärder för att minska belastningen på enskild person -Åtgärder för att förbättra en persons förmåga att klara belastningen 99. Hur påverkas kroppen av kyla? Komfortproblem. Längre exponering kan ge allmänna kylskador(inre kroppstemperaturen sjunker, skyddsåtgärder, tex huttringar, börjar känna sig varm) eller lokala kylskador (lokal syrebrist, vävnadsskada) 100. Hur påverkas arbetsprestationen vid arbete i kyla? Då kroppstemperaturen sjunker minskar den maximala syreupptagningsförmågan. Tjocka otympliga kläder. Sämre handfunktion- sämre finmotorik, känsel Hur beskriver man kallt klimat? Lufttemperaturen understiger 10 C Vad innebär komfortklimat? Komfortklimat är det klimat som människan mår bäst i och kan prestera som bäst i. Vad detta är för klimat är olika från person till person. Detta även om de har samma beklädnad och utför samma aktivitet. På grund av detta är det svårt att hitta ett optimalt klimat som passar alla Utveckla vad PMV-talet står för PMV (predicted mean value) är den förväntade medelupplevelsen av det termiska klimatet, Detta baseras på fyra klimatparametrar; lufttemperatur, medelstrålningstemperatur, luftfuktighet, lufthastighet, beklädnad samt aktivitet. Värdena baseras på en skala där 0 är lagom, negativa tal är för kallt och positiva tal, för varmt.

13 104. Hur bör man gå tillväga vid ett systematiskt bullerbekämpningsarbete? Rangordna de olika stegen/strategierna och förklara vad dessa innebär. -Åtgärda källan: hindra att buller uppstår -Hindra utbredning: minska spridningen av buller -Aukustisk planering: välja rätt metoder, maskiner, planera! -Hörselvård: hörselskydd, kontroller. Ej permanent lösning Varför blir den ljuddämpande effekten av en bullerskärm ofta mindre än 10dB? Vad kan man göra för att förbättra skärmens ljuddämpande effekt (utan att påverka dess storlek)? Komplettera gärna förklaringen med en figur. För att det krävs andra hjälpmedel för att maximera skärmens effekter. Exempelvis absorbenter. Dessa absorberar det ljud som studsar från skärmen Hur bör en inkapsling av en bullrande maskin utföras d.v.s. hur ska den vara uppbyggd? En inkapsling kan t.ex. bestå av omslutande väggar som skyddar maskinen. Dessa har invändigt absorbenter som hindrar ljudet från att spridas i väggarna. Där till bör absorbenter under maskinen finnas för att hindra spridningen genom golvet Varför mäter man ofta ljudtrycksnivån i db(a) istället för db? DB(A) mäter den upplevda ljudstyrkan, inte den fysikaliska som mäts i db Hur påverkas vår hörsel med stigande ålder? Med stigande ålder blir vår förmåga att uppfatta höfrekventa ljud avsevärt sämre Förklara ljudvågens väg genom örat till dessa att vi upplever ett ljud. Tryckvariationer i luften går in genom ytterörat, örat, hörselgången, når sedan trumhinnan i mellanörat, som då vibrerar. Vibrationerna sprids via hammaren städet och stigbygeln till ovala fönstret i innerörat. Vibrationerna överförs till membranet via vätskai innerörat. Membranets rörelse når hårcellernas sinneshår som är kopplade till hörselnerven som leder till hjärnan Ange enheten för följande storheter; a. Ljudtryck: Pa, Pascal b. Ljudtrycksnivå: db, decibel c. Frekvens: Hz, Hertz d. Acceleration: m/s Vad menar man med stomljud och varför är det viktigt att i ett tidigt skede av bullerbekämpningen åtgärda stomljudet? Stomljud är ljud som alstras direkt mot en stomme. T.ex. ett tåg på en räls alstrar stomljud i spåret. Kan höras på mycket långt avstånd. Därför är det viktigt att åtgärda detta Ge två exempel på hur man kan minska den ljudstrålande ytan. Genom att perforera den strålande ytan minskas ljudet som alstras eftersom det blir fler kanter på ytan där ljudet kan ta ut varandra. Man kan även försöka att separera vissa delar från varandra så att den strålande ytan blir mindre. T.ex kan ett hydraulagregats instrument panel separeras från själva agregatet Hur ändras ljudnivån med avståndet från en bullerkälla inomhus respektive utomhus? Komplettera gärna förklaringen med skisser och/eller diagram. Utomhus minskar ljudnivån generellt sett ju längre bort från ljudkällan man befinner sig. Så behöver det inte vara inohus. Då kan ljudet studsa tillbaka till dig pga av föremål/väggar som finns inomhus.

14 114. Ge exempel på hur man kan åtgärda resonansproblem i bullrande maskiner. Varför är det viktigt att åtgärda dessa resonanser? Genom att leda bort resonansen kan ljudnivån minskas. Man lägger an något fast material för att leda bort resonansen. Viktigt då resonans ger upphov till buller Vad är ekvivalent ljudtrycksnivå? Ge exempel på varför man mäter ekvivalent ljudtrycksnivå? Ekvivalent ljudtrycksnivå är ett medelvärde för ett ljud som varierar med tiden. Man mäter den ekvivalenta ljudtrycksnivån för att få ett överskådligt värde av vilken ljudnivå man utsätts för udner en längre tid Nämn två negativa effekter av buller förutom risken för hörselskador. Kan ge obehagskänslor, sömnproblem samt sämre arbetsförmåga. Kan leda till att kommunikationen försvinner i bullret vilket i sin tur kan leda till sämre säkerhet Hur skiljer sig longitudinal våg och trasversal vågor sig åt? Longitudinal våg: utbredning i samma riktning som ljudkällan. Transversell våg: utbredning vineklrätt mot ljudriktningen I varje mening nedan saknas ett ord, din uppgift är att fylla i de saknade orden. a. Snabbare förlopp ger upphov till mer högfrekvent_ buller. b. Två lika starka ljudkällor (okorrelerade) medför att ljudtrycksnivån blir 3 db högre än med bara en ljudkälla. c. I efterklangsfältet kan ljudnivån minskas genom att absorbenter monteras. d. En dubblering av avståndet till en liten ljudkälla medför (vid ljudutbredning utomhus) att ljudtrycksnivån minskar med 6 db Från anatomisk synpunkt kan örat delas in i tre delar, vilka? Ytteröra, mellanöra, inneröra Förklara vad följande figur visar? Hörnivåkurvor som visar hur högt ett ljud måste vara vid olika frekvenser för att man ska kunna uppfatta det Vad är ett audiogram?

15 Ett audiogram visar gränserna för vad som klassa som normal hörsel, lätt bullerskada samt svår bullerskada Ljudfältet i ett rum kan delas in i två delar, vilka? Hur påverkas ljudtrycksnivån i respektive ljudfält med avseende på avstånd till ljudkällan? Rummet kan delas in i direktfält och efterklangsfält. I direktfältet minskar ljudtrycksnivån med avståndet. Då avståndet fördubblas minskar ljudtrycksnivån med 6 db. I efterklangsfältet är ljudtrycksnivån densamma även om avståndet ökar Hur definieras efterklangstiden? Efterklangstiden är den tid det tar för ljudtrycket att efter en ljudstöt sjunka till en tusendel, dvs för ljudtrycksnivån att sjunka 60 db i efterklangsfältet Hur kan en porös absorbent göras effektivare för att absorbera låga frekvenser? En absorbent för låga frekvenser kan göras bättre genom att göra dem tjockare, ha ett luftytrymme mellan absorbent och vägg eller låta lägga ett tunt skikt på absorbenten. Eventuellt ett perforerat skikt Vad är det typiska frekvensområdet för helkroppsvibrationer respektive hand-armvibrationer? Helkropp: 1-80 Hz. Hand-arm: Hz Vad är vita fingrar och vad är orsaken bakom detta fenomen? Vita fingrar är kramper i blodkärlen i fingrarna som leder till nedsatt blodflöde och därmed bleknar fingrarna. Kan uppstå då händerna utsätts för vibrationer, t.ex. då man arbetar med vibrerade verktyg Varför är det svårt att veta att skadorna/problemen som uppstår då man utsätts för helkroppsvibrationer verkligen är orsakade av vibrationerna och inte av något annat? Man kan inte göra några tester där man utsätter människan för vibrationer under längre perioder då de skador man undersöker faktiskt kan uppstå.

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn A0007A Ergonomi Datum LP1 09-10 Material Kursexaminator Instuderingsfrågor Stig Karlsson Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdat

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Ergonomi i teori och praktik

Ergonomi i teori och praktik Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Där ljudet möter ljuset skapas komforten Utmaningarna för kontor Öppen kommunikation har förändrat hur vi arbetar. Kontoret är inte längre en plats man går

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Sinnena den mänskliga hårdvaran

Sinnena den mänskliga hårdvaran Sinnena den mänskliga hårdvaran Synsinnet Organet som används för att utnyttja synen är ögat. Näthinnan har ca 130 Bilden är tagen från wwww.ne.se miljoner sinnesceller, dessa kallas för stavar och tappar.

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

9 FAKTA OM PULSTRÄNING 9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar

Läs mer

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,

Läs mer

Trafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens

Trafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens 1(6) Trafikbuller: begrepp och åtgärder Hur mycket buller som sprids från en väg påverkas bland annat av vägens utformning, fordonstyp, trafikmängd och hastighet. Hur mycket buller som når fram till en

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1 Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp Löpning kvalitet Löpning kvalitet är ett pass utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning kvalitet har vi ett brett utbud:

Läs mer

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre

Läs mer

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen 1 Innehållsförteckning Inledning.....sidan 3 Bakgrund......sidan

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

Omtentamen VT 14 RC T1 final

Omtentamen VT 14 RC T1 final Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,

Läs mer

4.1. 458 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1.

4.1. 458 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1. .1 Begrepp I detta avsnitt finns förklaringar till de viktigaste begreppen inom byggnadsakustiken. Ljud Ljud, så som vi normalt uppfattar det, är små fluktuationer hos lufttrycket. Buller är ett uttryck

Läs mer

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne

Läs mer

2013-02-13. F7 Trafikbuller. Onsdagens aktiviteter. Fredagens aktiviteter. Mätning av trafikbuller och fasadisolering. Kl 10-12 - Grupp 1.

2013-02-13. F7 Trafikbuller. Onsdagens aktiviteter. Fredagens aktiviteter. Mätning av trafikbuller och fasadisolering. Kl 10-12 - Grupp 1. F7 Trafikbuller Onsdagens aktiviteter Mätning av trafikbuller och fasadisolering Kl 10-12 - Grupp 1. Kl 13-15 - Grupp 2. Kl 15-17 - Gästföreläsning om mätningar av ljud och vibrationer med Sigmund Olafsen

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

2014 12 08 Se på träningsprogram Secrets to Soccer

2014 12 08 Se på träningsprogram Secrets to Soccer Detta träningsprogram tillhör nivå 6 i utbildningsplan: Spelarlyftets Spelarutbildningsplan (6 19 år) 140701 Rubrik på nivån Åldersgrupp Gjord av Träna för att lära, 9 manna 4 1 3, 18 Träningsprogram Nivå

Läs mer

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter 5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter Individens utvecklingsnivå har stor betydelse för hur han beter sig med, undersöker eller använder ett verktyg.

Läs mer

Aktiv sittställning för alla. Justera efter dina behov

Aktiv sittställning för alla. Justera efter dina behov RH Mereo RH Mereo Nu lanserar RH en stol som också är ett arbetsredskap och ett affärsverktyg på samma gång. RH Mereo är konstruerad för att höja kapaciteten, både din egen och på hela arbetsplatsen. Den

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Testa din hörsel. - det är inte svårt

Testa din hörsel. - det är inte svårt Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta

Läs mer

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska Innehållsförteckning REFERENSER... 2 INLEDNING... 3 AVFALLSHANTERING... 3 MILJÖ... 3 FARA FÖR BRAND... 3 BEGREPP... 4 UTFASADE GLÖDLAMPOR... 5 HALOGENLAMPOR... 6 LÅGENERGILAMPOR...

Läs mer

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3 Staffan Hygge Anders Kjellberg Ulf Landström Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3 Staffan Hygge, Anders Kjellberg och Ulf Landström Miljöpsykologi Avdelningen

Läs mer

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning

Inomhusklimatguiden. Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden Om inomhusklimat, felanmälan och gränsdragning Inomhusklimatguiden vänder sig till dig som vistas och arbetar i lokalerna på KTH Campus. Guiden har tagits fram i samverkan mellan Akademiska

Läs mer

FÄRG förnyar ditt hem

FÄRG förnyar ditt hem FÄRG förnyar ditt hem Innehåll FÄRG Inred med färger Sida 5 Nordisk svalka - naturlig stillhet Sida 7 New York stil - en lite råare miljö Sida 9 DOMESTIC Standard Sida 11 Målning - grundläggande råd Sida

Läs mer

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer

Värmebölja/höga temperaturer SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot

Läs mer

Varför mäta träningens intensitet?

Varför mäta träningens intensitet? Varför mäta träningens intensitet? För att träningen ska genomföras med rätt intensitet krävs att alla talar samma språk om hur hårt, hårt egentligen är. De åtta zoner vi använder speglar de huvudsakliga

Läs mer

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete.

Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Inspiration för förskolor som vill starta ljudmiljöarbete. Introduktion Upplever man som förskolepersonal att ljudmiljön är för hög och vill arbeta för förändring i arbets- och inlärningsmiljö, så kan

Läs mer

Small Group löpning. Målgrupp. Behörighet. Instruktör-/tränarrollen. Upplägg

Small Group löpning. Målgrupp. Behörighet. Instruktör-/tränarrollen. Upplägg Small Group löpning Small group Löpning är en kurs för dig som är löpare som vill bli starkare, snabbare och mer effektiv i din löpning. Kursen består av 6 träningstillfällen för en grupp på 5-8 personer.

Läs mer

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att

Läs mer

Fö 6 20080207 Inspelningsrummet. [Everest kapitel 20 och 22-24]

Fö 6 20080207 Inspelningsrummet. [Everest kapitel 20 och 22-24] ETE319 VT08 Fö 6 20080207 Inspelningsrummet [Everest kapitel 20 och 22-24] Det krävs en rad olika övervägande för att bygga ett lyckat inspelningsrum. Hur rummet skall konstrueras och se ut beror till

Läs mer

Grundläggande Akustik

Grundläggande Akustik Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten

Läs mer

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin)

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin) SSF nnehåll rinciper sid. 2 ogisk sid. 3 stegring rund sid. 4 element Balans sid. 5 princip Belastning sid. 6 och balans v å kroppars sid. 7 balans Komplexa sid. 8 system Fall - och sid. 9 passteknik 1

Läs mer

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning - Grundprinciper Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst

Läs mer

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

ETT ÅR MED DIN TRÄNING ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att

Läs mer

Örat och hörseln en guide

Örat och hörseln en guide Örat och hörseln en guide Örat Ytterörat Ytterörat består av öronmussla och hörselgång. Öronmusslan fångar upp ljudet och dess form hjälper dig också att avgöra varifrån ljudet kommer. Vi kan förstärka

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 75 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Press och Täckning F15, P15 :

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning! TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak

Läs mer

Instruktionsbok. Kidzofix ECE R44 / 04. Framåtvänd med stolens bälte 9-18 kilo. Bakåtvänd fäst med Isofix 9-18 kilo

Instruktionsbok. Kidzofix ECE R44 / 04. Framåtvänd med stolens bälte 9-18 kilo. Bakåtvänd fäst med Isofix 9-18 kilo Instruktionsbok Kidzofix Bakåtvänd fäst med Isofix 9-18 kilo Framåtvänd med stolens bälte 9-18 kilo Bakåtvänd fäst med bilens bälte 9-25 kilo Testad och godkänd enligt ECE R44 / 04 Isofix size C/R3 Framåtvänd

Läs mer

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

Fotkryss finns i olika utföranden: silver, svart eller i polerat aluminium. Hjul finns för både mjuka och hårda golv.

Fotkryss finns i olika utföranden: silver, svart eller i polerat aluminium. Hjul finns för både mjuka och hårda golv. RH Extend RH Extend är lika användarvänlig som ergonomisk och slitstark. Därför passar den perfekt för receptioner, utbildningsmiljöer och kontorsarbete. Eftersom RH Extend är enkel att ställa in och ställa

Läs mer

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Trappor, ledstänger Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om trappor: I byggnader med förvaltnings-, serviceoch affärsutrymmen skall trappsteg i entréhallar och andra utrymmen

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

Bruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se

Bruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se Bruksanvisning Bestic software version 1.0-2.0 Äthjälpmedel Sida 1 (20) Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Säkerhet 3. Produktöversikt 4. Handhavande 5. Äta med Bestic 6. Skötselråd 7. Transport och

Läs mer

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1)

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) OPTIMA2 BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) LÄGESRAPPORT 25 juli 2011 Tekn. Dr Cecilia Häggström (genomförandeansvarig) Docent Karin Fridell Anter (projektledare) Projektets

Läs mer

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

2011-01-24. F2 Psykoakustik + SDOF. Psykoakustik. Psykoakustik. Örat. A ytterörat. B mellanörat. Örats uppbyggnad och hörseln. Skador.

2011-01-24. F2 Psykoakustik + SDOF. Psykoakustik. Psykoakustik. Örat. A ytterörat. B mellanörat. Örats uppbyggnad och hörseln. Skador. 0-0-4 Psykoakustik Örats uppbyggnad och hörseln Skador Maskering F Psykoakustik + SDOF Subjektiva mått Binaural effekt Psykoakustik Örat Söker samband mellan ett ljuds fysikaliska parametrar och hur ljudet

Läs mer

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm Skellefteå kommun Riktlinjer för arbete vid bildskärm Riktlinjerna baseras på Arbetsmiljöverkets föreskrifter för arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) och syftar till att förtydliga dessa. 6:e utgåvan, september

Läs mer

Hej läsare. Jämför en vanlig gymnisse med en olympisk styrkelyftare. Hur kan styrkelyftaren lyfta sådana enorma mängder mer? Är hans muskler magiska?

Hej läsare. Jämför en vanlig gymnisse med en olympisk styrkelyftare. Hur kan styrkelyftaren lyfta sådana enorma mängder mer? Är hans muskler magiska? Hej läsare Mitt mål här först är att förklara konceptet maxstyrka. Jag vill att du noga läser igenom det här dokumentet. Gärna flera gånger. Schemat är bara ett schema, men det är när du har förståelsen

Läs mer

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör MÅLVAKTSTIPS Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör Målvaktsspel När motståndarna spelar upp bollen tänk på att: 1. Stå upp, så långt som möjligt för bättre översikt, men var beredd på att

Läs mer

FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU. Lärarhandledning. Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin

FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU. Lärarhandledning. Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU Lärarhandledning Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin FMLOPE 2013-11-08 Sida 2 av 10 Innehåll Inledning... 3 Stressen och

Läs mer

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGSINSTRUKTIONER I. Träningsinstruktioner för 10-12 år Teknik (Koordination) Åldern 10 till 12 år brukar kallas för den motoriska guldåldern, eftersom barn i den här åldern är särskilt mottagliga för inlärning av koordination

Läs mer

Inledning Syfte grund Allmänt kring handstående måste

Inledning Syfte grund Allmänt kring handstående måste Inledning Detta material vänder sig till dig som tränar eller är tränare inom svensk simhoppning. För dig som tränare syftar det till att vara ett enkelt sätt att lära ut handstående till dina simhoppare.

Läs mer

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation. Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2 Uppföljningsblad 1 Hjärtat, en pump Begrepp: Puls = hjärtats frekvens = antal slag per minut Slagvolym = volymen av det blod som pumpas ut vid varje hjärtslag Minutvolym = volymen av det blod som pumpas

Läs mer