NORDISTEN. TEMA: Retorik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NORDISTEN. TEMA: Retorik"

Transkript

1 TEMA: Retorik Enheten för nordiska språk November 2013

2 Innehåll Ledare: Niina Nissilä 3 Nordisten, november 2013 Tidsskrift for studerende og ansatte ved enheden for nordiske sprog ved Vasa universitet samt samarbejdspartnere og interesserede. Redaktion Kim Sandvad West Korrektur Pia Hirvonen Forside Saksun, Færøerne 2013 Kim Sandvad West Adresse Vasa universitet Filosofiska fakulteten Nordiska språk PB Vasa Henvendelser angående Nordisten TEMA: Retorik Heidi Borgmästars 4 Esben Bjerregaard Nielsen 6 Kim Sandvad West 9 Inbjudan till konferens 11 Studentporträtt: Ina Palm 12 Lärarporträtt: Maud Rantala 13 Biämnesstudier 15 Bakom kulisserna 16 FinTandem på Arbis 17 Nyutkomna böcker 18 Dikter 20 Nýtt úr Føroyum 23 Nýtt frá Íslandi 24 Nytt fra Norge 26 Næste udgave udkommer 1. marts 2014 under temaet fagsprog. Deadline: 15. februar Norden i tiden 27

3 LEDARE Enhetens anda Niina Nissilä Postdoc-forskare Vasa universitet När Kim frågade mig om jag kunde tänka mig att skriva ledaren till det här numret av Nordisten, visste jag inte först vad jag skulle ta itu med. Det skulle handla om någon stämning som jag har upplevt eller tankar som jag har gått och funderat på under hösten. Vad hade jag gått och funderat på? Artiklar som är på väg, möten som jag skulle delta i, alla nya ansikten som jag skulle träffa under året, hur tiden skulle räcka till allt. Just den veckan hade jag suttit på långa möten och varit med om att bearbeta universitetets personalpolitiska program i en arbetsgrupp. Även om temat inte låter så lockande, väckte det en idé. Ett centralt tema i många diskussioner har varit gemenskapsanda, det hur vi ska sträva efter att uppskatta varandras arbete och tillsammans ta ansvar så att vi universitetsanställda ska trivas på vår arbetsplats. Jag gick runt och reflekterade över vad det är som får mina närmaste kollegor att trivas på arbetsplatsen. En sak är klar: kafferummet spelar en stor roll för oss. Vid vår enhet har vi under åren utvecklat en stark kafferumskultur. Vi samlas i kafferummet många gånger om dagen. Kafferummet är vårt mötesrum, matsal och diskussionsforum. Där ger och får vi handledning och förhandlar om saker som gäller undervisning och forskning. Det är ett ställe där vi delar våra sorger och glädjen med kollegorna. Där kan man också till exempel få tips på goda matrecept, om det råkar sig att man redan har lagat samma mat tusen gånger och vill prova på något nytt. I kafferummet diskuterar vi på svenska (och på norska och danska) om språken, och bevarar och utvecklar på det sättet vår expertis. Personer som besöker enheten för att hålla föreläsningar, delta i möten eller samarbeta inom forskningen tas till kafferummet, eftersom det är ett naturligt och behändigt sätt att låta folk träffa varandra. Att umgås i kafferummet är en central del av enhetens verksamhetskultur, det är en central del av stämningen på vår arbetsplats. Själen till vår enhet håller bo i kafferummet. 3

4 TEMA: Retorik Ur retorikens historia Heidi Borgmästars Tredje årets studerande Vasa universitet Retorikens äldsta definition härstammar från Aristoteles, som levde på 300-talet f. Kr. De människor som försöker övertyga andra genom olika tillvägagångssätt utgår från olika regler och knep som utformades i Grekland och Rom mellan 500-talet f. Kr. och 200- talet e. Kr. Enligt traditionen härstammar retoriken från Sicilien, i alla fall om man med retorik avser att man medvetet utövar konsten att övertyga som baserar sig på teori. Juridik har också sitt ursprung i retoriken, p.g.a. att det var vid överläggningar som med tiden blev formella domstolsärenden som retoriken uppstod. Retorikens begynnelse är också kopplad till Siciliens historia. Grekerna hade en väldigt hög kulturell status som ledde till att det inte dröjde länge innan det uppstod en överklass som ursprungsbefolkningen blev slavar åt. I det stränga samhället var det envåldshärskarna som styrde. Sicilianarna började ge uttryck för sin frustration mot den obarmhärtige politik som tyrannerna drev. Efter att envåldshärskaren Hieron avlidit 466 f. Kr. uppstod en revolution som blev slutet för tyrannväldet. I och med att man skulle återställa markområdenas ursprungliga ägandeförhållanden förekom det oenigheter. De människor som hade förlorat sin mark åt envåldshärskarna kunde ställa sig framför en slags domstol och försäkra åhörarna om att de sannerligen ägde markområdet i fråga. Det är viktigt att poängtera att det är endast som vetenskapsgren och konsten att tala som man anser att retoriken har sina rötter i Sicilien. Man kan förklara retorikens växande värde i Aten med att det förekom stora förändringar i statsskicket under 400-talet f. Kr. Ämbeten som tidigare lottats ut eller ärvts gick i stället åt de mest lämpade. Att behärska konsten att tala var givetvis till en fördel. Retorikens första och främsta kritiker är Platon. Under hans tid kallades retoriklärarna för sofister. Sofisterna reste runt och lärde ut talekonsten. De betraktade världen ur ett annorlunda perspektiv vilket påverkade deras sätt att undervisa i konsten att tala. Sofisterna anser att det är omöjligt för människan att nå riktig kunskap och att sanningen är en produkt av språket. Enligt Platon borde man undvika ett utsmyckat tal och stora gester, vilket var kännetecknande för sofisternas retorik. En utav de främsta orsakerna till varför Platon var emot retorikens principer är att retoriken inte söker efter sanningen utan det sannolika. Platons sätt att tänka kan anses vara en reaktion mot den kunskap som sofisterna lärde ut. 4

5 TEMA: Retorik Sofisterna vill få de obildade människorna att tro på vad som helst, medan Platon anser att filosoferna vill finna den riktiga sanningen. Den grekiska filosofen Aristoteles inställning till retorik avviker kraftigt från Platons inställning, även om de båda kritiserar sofisterna. Trots deras olika synsätt på retorik är Aristoteles Platons lärjunge. Aristoteles har påverkat retoriken åtskilligt och flera begrepp som används inom retoriken härstammar från honom. Han har lagt grunden till sättet att dela in talet i tre olika genrer, d.v.s. i privata, politiska och juridiska tal. Indelningen i olika genrer berodde på att varje tal skulle framföras för en särskild publik. Vid juridiska och politiska tal skall åhörarna fatta viktiga beslut, medan publiken vid privata tal endast är passiva lyssnare. En god moral och ett gott syfte är enligt Aristoteles förutsättningarna för lyckad retorik. Dessutom bör talarens resonemang baseras på korrekt argumentation. Det väsentliga i Aristoteles retorik är det sannolika och att få publiken att acceptera ett visst uttalande. Det är däremot oväsentligt att ge bevis på att något är sant eller logiskt korrekt. En aning förenklat kan man säga att Aristoteles är en stor företrädare för den filosofiska retoriken, medan Platon är retorikens stora filosofiska kritiker. När de stora grekiska och romerska filosoferna utvecklat och satt grunden för det retoriska systemet har det egentligen inte förändrats sen dess. Man använder sålunda samma systematik och regler i nutidens retorik i politiken, i domstolar och i vardagen som man använde för två tusen år tillbaka. Litteratur: Cassirer, Peter (1997). Huvudlinjer i retorikens historia. Lund: Studentlitteratur. Grinde Lindqvist, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur. 5

6 TEMA: Retorik Kunsten at tale forbi hinanden: Den danske abortdebat anno 2013 Esben Bjerregaard Nielsen Ekstern lektor i retorik Aarhus Universitet Den 1. oktober i år var det præcist 40 år siden, den danske lov om fri abort officielt trådte i kraft. Dette jubilæum er i Danmark blevet fejret med en genoplivning af abortdebatten. Den egentlige årsag har været en aktion sponsoreret af gruppen Retten til Liv, hvor hvide kors blev rejst på en mark ved Hedensted ud til motorvej E45 som et led af en større kampagne mod abort. På trods af kritik fra beskæftigelsesminister Mette Frederiksen og et påbud fra det danske Vejdirektorat kan man konkludere, at aktionen har vist sig retorisk effektiv, idet den har sat gang i netop den debat, Retten til Liv gerne ville starte. Men er denne debat så den samme som for 40 år siden? Meget tyder på at de steder, hvor parterne henter deres argumenter, til dels har ændret sig. Lad os derfor se nærmere på de to lejres argumentation anno Hvornår bliver liv til liv? Et klassisk stridsmål siden abortdebattens begyndelse har været spørgsmålet om, på hvilket stadie af graviditeten man kan tale om et nyt individuelt menneskeliv. I Danmark er grænsen for provokeret abort sat ved 12 uger ud fra en lægevidenskabelig vurdering i forhold til udviklingen af vitale organer hos fostret. Det har dog længe været et kerneargument hos abortmodstandere, at liv opstår i undfangelsesøjeblikket. Traditionelt set har dette været bundet op på et etisk og filosofisk funderet argumentation med klar reference til en religiøs autoritet. For eksempel er dette standpunkt blevet slået ganske klart fast af de sidste tre katolske paver. I kronikken Abort er som en kræftsvulst i avisen Politiken ( ) udvider den danske katolske teolog og samfundsdebattør Iben Tranholm abortmodstandernes argumentation via autoritet ved også at indlemme videnskaben. Hun skriver: I dag er det et videnskabeligt faktum, at fostret ikke er en del af moderens krop. Det er også videnskabeligt påvist, at et menneske kan defineres som et menneske allerede i og fra befrugtningsøjeblikket. Sidstnævnte påstand skal forstås på baggrund af, at moderen og barnet har forskellig DNA. Det vigtige er her, at Tranholm vender sine modstanderes argumentative autoritet til egen fordel. Når videnskabelige undersøgelser viser [ ] en ny virkelighed, får hun mulighed for at skabe et endnu stærkere belæg for sin påstand, fordi hun her sammensmelter den traditionelle religiøse autoritet med en videnskabelig autoritet. Der lurer dog visse farer ved denne strategi. Tranholm, der ikke selv er forsker, nævner ingen kilder for ovenstående påstande. Det efterlader hende åben for angreb på netop den autoritet, hun forsøger at etablere og referere til. Hun er således både i kommentarsporet til sig eget indlæg og i efterfølgende kroniker ble- 6

7 TEMA: Retorik vet kritiseret for ikke at have forstået videnskaben eller for helt at mistolke den. Samtidig anklages hun for at blande etik og fysiologi sammen, hvilket også er uheldigt, da det undergraver hendes appel til objektivitet. Resultatet bliver, at det, som skulle have fungeret som yderligere belæg, ender som nye påstande, som må forsvares. Dette betyder dog ikke, at skiftet til brugen af en videnskabelig autoritet er uinteressant fra et retorisk perspektiv. De sidste årtiers sekularisering af samfundsdebatten i Danmark har betydet, at videnskaben på mange måder har påtaget sig den autoritære rolle, som før kun var religionen forundt. Tanholms brug af denne autoritet viser således, hvordan videnskaben og religionen spejler sig i hinanden som argumentative autoriteter. Abort som samfundsfortælling Modsat abortmodstanderne er der ikke de store nybrud i aborttilhængernes primære argumentation. I et modsvar ( i Politiken) til Tranholms kronik vinkler Ulla Tornemand Larsen fra Dansk Kvindesamfund debatten som et samfundsspørgsmål og ikke et spørgsmål om livets opståen. Hun gør her brug af nøjagtig den samme overordnede fortælling, som aborttilhængere brugte tilbage i midten af det tyvende århundrede. Den amerikanske retoriker Celeste Michelle Condit afdækker i bogen Decoding Abortion Rhetoric (1994), hvordan aborttilhængere traditionelt har gjort brug af historier og vidneudsagn om illegale aborters konsekvenser for kvinder. Larsen gør ligeledes brug af en sådan reference til en fortælling om, hvordan kvinder før den frie abort risikerede liv og helbred ved illegale indgreb. Hun sammenligner denne med overordnede tal fra verdens U-lande. Der er således ikke sket mærkbare ændringer i basisargumentationen. Grunden hertil er netop måden, hvorpå debatten vinkles som et samfundsanliggende i stedet for en religiøs eller filosofisk debat. Appellen til autoritet i Larsen og andre aborttilhængeres argumentation er således baseret på demografiske statistikker samt tidligere vidne-udsagn, der tilsammen skaber en underliggende samfundsfortælling om abort. Ord som strikkepind og metalbøjle får her implicit udvidet betydning, så man blot behøver at nævne disse for at bringe fortællingen i spil retorisk. Det er vigtigt her at forstå, at når der tilsyneladende ikke er sket en større udvikling i denne form for argumentation, skal det netop ses i forbindelse med vinklingen. Man kan lidt groft sige, at når det kommer til definitionen på liv, står det religiøse argument stærkt, hvorimod aborttilhængere står stærkere i forhold til spørgsmål om samfundsudvikling og ligestilling. Kernen i denne debat er således bundet op på, at de to parter har størst interesse i ikke at have det samme argumentative udgangspunkt og præmis som modparten. Vi er alle for noget, bare ikke det samme På baggrund af disse styrker og den resulterende uenighed i debattens grundpræmisser kan man drage en parallel til den amerikanske abortdebat, som er endnu mere polariseret og ekstrem. Her afspejler de to parters uforenelige positioner i, at man enten er Pro Life eller Pro Choice. Ingen er imod noget, men det betyder også, at egentlig debat har været besværliggjort, da man bevidst har talt forbi hinanden for at styrke sin egen position. I konteksten af den danske debat har dagbladet Informations kulturredaktør Anna von Sperling for nyligt lagt op til et brud med det herskende retoriske dødvande. I en kronik fra den 4. oktober argumenterer hun for, at aborttilhængere skal møde abortmodstanderne i forhold til modpartens grundpræmis, men at debatten ikke skal udspilles rent på deres 7

8 TEMA: Retorik banehalvdel. Hun skriver: Hvis vi ikke tør forsvare retten til at afslutte liv med henvisning til kvindens tarv, til det uønskede barn, til den uvillige fader, til samfundet, risikerer vi at tabe. Fra en retorikers synspunkt er von Sperlings opsang til sine meningsfæller kærkommen, idet den netop gør op med den overordnede debats fastlåste positioner. Samtidig viser hun et alternativ argument for aborttilhængere: netop at den videnskabelige udvikling nødvendiggør en ad-hoc tilgang til spørgsmål om liv. Over for dette står abortmodstandernes forholdsvis nye retoriske strategi i forhold til at trække på videnskaben som autoritet. Anna von Sperling skriver i forhold til dette, at når det kommer til spørgsmålet om liv, har abortmodstanderne langt de bedste argumenter. Som før nævnt er der dog også en række faldgruber forbundet med denne strategi. Et godt eksempel på farerne ved biologistisk argumentation, når den er uden klar videnskabelig basis, er den amerikanske politiker Todd Akin. Han kommenterede under valgkampen i 2012, at kvinder havde biologiske forsvarsmekanismer, der bevirkede, at de ikke kunne blive gravide, hvis de blev udsat for en rigtig voldtægt. Problemet er her, at en sådan argumentation negerer den gravide kvinde som individ ved at reducere hende til en række (her fiktive) biologiske processer. Samtidig bevirker videnskabens egne konsensuskriterier for argumentation, at det er utroligt nemt at prikke huller i sådanne argumenter. Todd Akin endte selv som en national og international vittighed og blev ikke genvalgt. 8

9 TEMA: Retorik Den humoristiske trikolon Kim Sandvad West Universitetslærer i nordiske sprog Vasa universitet Når man sætter sig ned og skal forberede en tale eller en anden retorisk handling, er det en god ide at huske på de fem punkter, som tilsammen skaber den retoriske proces: inventio, dispositio, elocutio, memoria og actio. Inventio er brainstorming, hvor man finder materialet til sin tale. Dispositio er opbygningen af talen, hvor man placerer materialet i forhold til hinanden. Elocutio er udsmykningen af talen, hvor man indfører figurer og sproglige finesser. Memoria er memoreringsfasen, hvor man lærer sin tale helt eller delvist udenad. Og actio er selve talens fremførelse. Formålet med denne artikel er at fokusere på én bestemt figur, som er både smuk og effektiv, nemlig trikolonen. En trikolon er en figur, som består af tre dele sat efter hinanden. Det kan for eksempel være tre enkeltstående ord, som har et emne tilfælles; det kan være den samme korte sætning, som både er en gentagelse og en trikolon; eller det kan være tre forskellige sætninger, som alle har med samme tema at gøre. Tallet tre er et både vigtigt og stærkt tal, som kendes blandt andet fra eventyr som Guldlok og de tre bjørne, hvor talløse trikoloner bliver stillet op efter hinanden. Det kendes også fra kristendommen, hvor man taler om den hellige treenighed; Vorherre, Jesus og den hellige ånd. Endelig findes tallet også i berømte citater, for eksempel Julius Cæcars Veni, vidi, vici ( Jeg kom, jeg så jeg sejrede ). Det er ikke tilfældigt, at tallet tre er et så stærkt tal for os mennesker, som det er. Tre er et mere stabilt tal end sine naboer. Forestil dig en stol med to ben. Det er en ret upraktisk stol. Og tænk på, hvor ofte store med fire ben vipper, fordi et af benene er for kort i forhold til de andre. Men en stol med tre ben kan ikke vippe. Den står altid fast. Vi er altså helt fra barnsben blevet opdraget til at forstå tallet tre som et stabilt tal. Derfor reagerer vi også på tallet, når vi møder det. Dette har den britiske kommunikationsforsker Max Atkinson beskrevet i sin bog Our Masters Voices fra 1984, hvor han har dedikeret et kapitel til det, han kalder Claptrap. Her argumenterer han for, at dygtige talere med sans for timing kan bygge sin tale op på en sådan måde, at han selv kan bestemme, hvornår publikum skal klappe. Dette sker blandt andet ved hjælp af trikoloner. Som nævnt er vi allerede tilbøjelige til at reagere på trikoloner, fordi vi ved, at tallet tre ofte afslutter et bestemt tema. Samtidig kan trikolonen præsenteres med en betoning, som slutter lavere på trikolonens tredje trin end på det første og det andet. På denne måde ved publikum også, at emnet er afsluttet, og at der kommer en naturlig pause i talen. Den danske skuespiller Lisbet Dahl optrådte 9

10 TEMA: Retorik med en sketch i Cirkusrevyen i 1995, hvor trikolonens væsen blev illustreret på en ganske effektiv måde. Sketchen hed Det der ikke noget at gøre ved og vækkede megen latter fra publikum. Dahl kom frem på scenen forklædt som en ældre, harmløs kvinde med strikket hue og lang beigefarvet frakke og sang om, hvordan hun var blevet kaldt ind til direktøren på sin arbejdsplads og havde modtaget en fyreseddel. Her har vi første led i trikolonen. Publikum er på dette tidspunkt uvidende om sketchens punchline, men får den præsenteret med følgende ord: Jeg var blevet for gammel, for langsom og for fed / Så blev jeg en lille smule vred. Herefter begynder omkvædet, hvor Dahl, med en påtagende positiv og let melodi synger, at hun har slået sin direktør ihjel, og publikum griner overrasket. Sangen fortsætter, og Dahl fortæller om sin tur hjem fra arbejde, hvor hun møder en ubehøvlet buschauffør. Næste led bliver præsenteret med følgende ord som et svar på Dahls spørgsmål om billetprisen: Tusind, svarede han, hvis man er dum og unormal! / Så blev jeg en lille smule gal. Her indser publikum mønstret i fortællingen. Dahl møder forskellige mennesker på en ellers helt almindelig dag, men hendes omskiftelige humør resulterer i, at disse mennesker på mere eller mindre morbide måder ender med at lade livet. Trikolonens første led virker overraskende på publikum, fordi det står alene. Andet led afslører et mønster, som giver publikum en anelse om, hvad der er på vej, og her skabes en form for fællesskab både mellem afsender og publikum, men også et internt fællesskab mellem medlemmerne. med Hjemme, der er der også store problemer. Her indser publikum, at den tredje mand, der møder den ældre kvindes vrede, sandsynligvis bliver hendes ægtemand. Man kan argumentere for, at han selv har været skyld i sin straf, når man hører, hvordan han vækker hendes vrede: Jeg skulle bare holde kæft og passe mit komfur / Så blev jeg en lille smule sur. Trikolonens tredje led er forløsningen og klimakset af hele fortællingen, men set i humoristisk øjemed må det tredje led være overraskende for publikum for at få den bedste effekt. Derfor må Dahl tage livet af ægtemanden på en mere bizar måde end de to foregående mænd, og det må siges, at hun lykkes; hvor direktøren får brækket nakken, og buschaufføren får en neglefil i øjet, bliver ægtemanden hakket i kødkværnen og lavet til frikadeller. Frem for de to civiliserede drab i begyndelsen af sangen, tyr Dahl altså til kannibalisme i trikolonens tredje og vigtigste led, som både skal overraske og more publikum. Trikolonen er nu fuldført, og publikum har moret sig over Dahls påfund og markabre historie, men der er tilføjet endnu et led, som ikke hører til trikolonen, men som dog har en retorisk virkning, idet Dahl inddrager publikum i fortællingen. Hun truer med, at hun vil slå hele publikum ihjel med den dynamit, hun har i tasken, hvis de ikke behandler ældre mennesker med respekt. Hvor de tre tidligere dele handler om fortiden og er et lukket forløb i sig selv, bliver det fjerde led en fortælling om fremtiden, som dog er til stede i øjeblikket via dynamitten. Så ikke blot er sangen en underholdende historie bygget op omkring en trikolon, men også en moralsk kommentar til publikum. Og publikum er med de reagerer præcis, som Dahl har forventet. Publikum er altså forberedt på trikolonens tredje led, og man hører også spredte latterudbrud, da Dahl indleder sit tredje vers 10

11 Inbjudan till konferensen MORDEN I NORDEN En konferens om krimigenren i Norden Kl Vasa universitet, Tjärhovet Auditorium Levón A202 På konferensen behandlas till exempel sådana ämnen som rituella mord, Stieg Larsson, krimigenren i ett historiskt perspektiv och barnkrimi Konferensen arrangeras och genomförs av studerande på kursen Nordiska möten vid enheten för nordiska språk vid Vasa universitet Studentansvarig: Kursansvarig: Konferensspråket är svenska

12 STUDENTPORTRÄTT Ina Palm Första årets studerande Vasa universitet Mitt namn är Ina Palm och jag studerar första året vid Vasa universitet. Jag går på kandidatprogrammet för de inhemska språken och planerar att som huvudämne välja modersmålet svenska. I skrivande stund har jag studerat i ungefär en månad och trivs väldigt bra. Språk är något som jag alltid har varit intresserad av och jag är fullständigt tvåspråkig. Redan i dagisåldern fungerade jag nästan som en tolk vid mitt dagis mellan de finska och svenska barnen och fick alla att leka tillsammans. Jag älskar att skriva och läsa och modersmål och språk har alltid varit mina favoritämnen, så det var en självklarhet att söka till en utbildning som hade med språk att göra. Jag fick min studentmössa från Vasa övningsskolas gymnasium 2012, och efter det sökte jag in till journalistik vid Helsingfors universitet och litteraturkunskap vid Åbo Akademi. Jag fick studieplatsen vid Åbo Akademi men jag tvivlade lite på om det var vad jag ville göra, så jag sköt fram min plats ett år. Egentligen visste jag redan då jag sökte till skolor att jag ville ta ett mellanår, men jag sökte ändå för säkerhets skull. Till slut blev det ett mellanår och jag flyttade hemifrån till en mysig etta i Vasa centrum och började även jobba vid en lokal skoaffär där jag jobbar än idag. Det som var skönt med att ta ett mellanår var att få egen frihet, arbetserfarenhet, fortfarande bo i min hemstad med familj och vänner nära och ordentligt fundera ut vad jag vill göra. Efter mitt mellanår kände jag mig redo och motiverad att studera. Jag sökte in till lite olika program och skolor, men hoppades på att få ett brev från Vasa universitet. Och så blev det, och på den vägen är jag. Jag ser fram emot mina studier och bland kurserna har jag redan hittat många jag vill gå, bland annat kurser i tolkning och översättning, grundkurser i danska och norska och många fler. Kanske jag även vågar mig på en kurs i isländska? Saker som står mig nära hjärtat är mode och skönhet, att läsa och skriva, att få tillbringa mycket tid vid stallet där jag har min häst, träffa mina vänner och familj så mycket jag kan, pyssla med inredning, sjunga och spela piano. Min musiksmak är väldigt bred och jag lyssnar på allt från Bon Iver till housemusik, jag hoppas på att någon gång få kalla mig själv författare, jag samlar på skor och så drömmer jag om att besöka massor av länder och se och lära mig så mycket som möjligt. 12

13 LÄRARPORTRÄTT Maud Rantala Planerare, språkbadslärarutbildningen Vasa universitet Jag heter Maud Rantala och jobbar vid Enheten för nordiska språk. Under hösten 2013 jobbar jag som planerare för språkbadslärarutbildningen som vi räknar med att kunna inleda i Vasa hösten Redan under min gymnasietid, och också tidigare, hade jag ett passionerat intresse för litteratur. Och, hör och häpna, också för språkriktighet och språkvård. Frön till mitt intresse hade säkert såtts redan i min barndom, min mamma läste tidigt sagor för mig och mina syskon. Men det som jag kommer ihåg bäst är sagostunderna med pappa, han läste böckerna om Pelle Svanslös högt, och han läste fel ibland och då fick jag med mitt språköra rätta honom. Min modersmålslärare i gymnasiet var en inspirerande, kunnig och originell kvinna med ett brinnande intresse för Island och de isländska sagorna. Hon inspirerade mig, men då ännu trodde jag att det skulle räcka för mig att ha språket och litteraturen som fritidsintresse. Det finns ju så många intressanta studievägar som man kan välja mellan och mitt val föll på en utbildning inom hälso- och sjukvården. Efter många varierande och givande år inom vårdbranschen, både i Finland och i Sverige, ville jag ta chansen att göra något av mitt intresse för svenska språket. Mina barn krävde mindre och mindre av min tid och jag ville ta itu med lite intellektuella utmaningar på nytt. Vasa sommaruniversitet är en förträfflig plats, vilket utbud av kurser! Jag inledde med att läsa några kurser inom pedagogik, arbetsplatspsykologi och barn- och ungdomslitteratur. Sedan ansökte jag om studieplats vid Vasa universitet och fick en plats! Studierna varvade jag med jobb inom vården men när jag i slutskedet av studierna erbjöds jobb vid enheten var valet lätt. Under min tid vid enheten har jag jobbat med olika uppgifter, till exempel som assistent, doktorand, universitetslärare och planerare. Jag kommer från en svenskspråkig familj i Karleby och lärde mig finska i teorin under skoltiden, finska i praktiken lärde jag mig sedan i mitt yrke och av min man. När sedan familjen utökades med två barn beslöt vi oss för att tala två språk i familjen. Min man talar finska med barnen och jag talar svenska med dem. Den principen följer vi ännu i dag och nu känns det otänkbart att vi skulle göra på något annat sätt. Jag tror att barn som redan lärt sig två språk har lättare att lära sig fler språk, eftersom de vet att det är möjligt och litar på sin förmåga att lära sig språk. Min avhandling pro gradu skrev jag om flerspråkighet i ungdomslitteratur, jag gjorde en deskriptiv analys av svensk-finsk språkkontext i två ungdomsromaner och blev intresserad av att forska mera i flerspråkighet och språkväxling i litteratur. Jag har planer på att i fortsättningen bl.a. undersöka hur läsare upplever inslag på finska i en svensk text och hur läsarnas textförståelse påverkas av inslag på flera språk. 13

14 LÄRARPORTRÄTT På min fritid läser jag gärna skönlitteratur, min senast lästa bok är kriminalromanen Handen av Henning Mankell. Mankell är mest känd för sina detektivromaner med kriminalkommissarie Kurt Wallander i huvudrollen. I böckerna gillar jag både Mankells berättarstil och huvudpersonens intressanta personlighet. Vilken som blir min nästa bok? Det är en svår fråga, på golvet bredvid min säng står nämligen en skranglig hög med böcker som väntar på att bli lästa. Allt från Zlatan via Kaj Korkea-aho till Tomas Tranströmer. Några gånger i veckan tar jag på mig mina löparskor och ger mig ut på en runda, gärna med någon av mina vänner för att kunna kombinera motion och socialt umgänge. Det ger en bra balans till det sittande vid datorn som mitt jobb ofta innebär. 14

15 STUDENTINLÄGG Biämnesstudier i masskommunikation Susanna Elenius Tredje årets studerande Vasa universitet Jag inledde mina studier i modersmålet svenska vid Vasa universitet hösten Jag studerar också engelska men ville utöver detta gärna inkludera ytterligare ett biämne i min kandidatexamen och dessutom vidga mina vyer genom att pröva på att studera vid ett annat universitet. Därför valde jag att börja studera masskommunikation vid Åbo Akademis statsvetenskapliga institution. Grundstudierna i masskommunikation omfattar 25 studiepoäng och den första kursen, "Teoretiska perspektiv på masskommunikation och massmedier" (eller kort och gott "Medieteori") har nyligen inletts. Senare i höst inleds "Journalistikens grunder och utgångspunkter" och under vårterminen hålls kursen "Introduktion till nya medier". Fokus ligger på den grundläggande teorin men även aktuella frågor diskuteras och hittills verkar studierna väldigt intressanta och givande. När man studerar vid ett finländskt universitet har man rätt att inkludera studier som erbjuds av övriga universitet i sin examen. Man ansöker om avgiftsfri studierätt för en studiehelhet eller för enstaka kurser vid ett annat universitet med hjälp av det så kallade JOO-avtalet, som finns tillgängligt online. Om man är intresserad av att gå kurser vid ett annat universitet rekommenderar jag att man kontaktar studierådgivare eller studieansvariga för att få mera information. Dessutom har de flesta högskolor relativt utförlig information om studieutbudet på sina webbsidor. Med tanke på konkurrensen på arbetsmarknaden idag är det viktigt att tillägna sig så mångsidiga kunskaper som möjligt. Den flexibla studierätten gör det möjligt att skräddarsy sin egen utbildning och bredda sin kunskap inom olika ämnesområden. Med min ämneskombination skaffar jag mig en unik utbildning som förhoppningsvis öppnar dörrar till intressanta arbeten i framtiden. 15

16 BAKOM KULISSERNA Praktikant vid Enheten för nordiska språk Ida Lagerström Studerande med modersmålet svenska som biämne Vasa universitet Utan att nämna några namn var det en ur personalen här vid Enheten för nordiska språk som tyckte jag kunde skriva bare nogle få sider til Nordisten och som praktikant vågar man ju inte säga emot. Jag hör till den skaran som inte vet vad jag vill bli när jag blir stor, under mina fem år här i Vasa har jag alltid tänkt jo, men det klarnar nog. På grund av dålig självdisciplin och kanske lite annat också så är jag nu inne på mitt sjätte studieår och jag undrar - när blir man stor och när klarnar saker eller är det så att vissa bara får acceptera att ens val inte kommer till en som en blixt från klar himmel? För att återgå till ämnet som faktiskt var mitt sommarjobb tar vi det från början. Jag sökte alltså jobbet som praktikant här vid enheten eftersom jag tänkte att min framtid kanske klarnar under tiden. Jag hann bli rejält nervös, juni månad närmade sig utan att jag hört någonting från enheten, jag hade inte heller något annat jobb på gång eftersom jag faktiskt ville ha jobbet vid universitetet. Så blev jag äntligen kallad till möte och resten kan ni ju räkna ut själva. Nu har jag snart varit här i tre månader och om två dagar är min tid som praktikant för evigt slut. Under min praktikperiod har jag haft möjligheten att sitta i lärarnas kafferum och tjuvlyssnat på deras dilemman kring allt från husköp till restaurangbesök medan jag smaskat på något sött. För oj vad mycket godsaker som det bjudits på. Det är också i det kafferummet jag kommit in i gemenskapen och lärt känna de som tidigare bara varit mina lärare och föreläsare men som nu även blivit till kollegor. Jag har också gjort viktigare saker som att reda upp i bokhyllan och röja i förrådet. Men mest har jag suttit vid datorn och jag kan nästan säga att jag kan Google utan och innan för det är där jag hängt mest. Utöver Google har jag bland annat gjort webbenkäter och fått svart på vitt att studerande inte gör något de inte måste, alltså svara frivillig på en webbenkät. Det har varit en nyttig och lärorik period i mitt studieliv, jag rekommenderar andra att också pröva på eftersom man kommer underfund med saker man kan ha nytta av i studierna. Om inte annat så är det ju kul att vara lite behind the scenes och bekräfta att lärarna visst gör annat än dricker kaffe när de inte undervisar. Det är annars kaffedrickandet som gör att det tar så länge för dem att svara på mail, tror jag. Slutligen hoppas jag att ni läsare förstår att denna text är skriven med glimten i ögat och att ingen tar illa vid sig. Jag ville så gärna skriva en lite mindre seriös text för att få avbrott i mitt pro gradu-skrivande. 16

17 FinTandem på Arbis Vill du utveckla dina språkkunskaper och träffa nya människor? Då är FinTandem något för dig! "Det gav mig en ny underbar vän och en insyn i en ny kultur." "On mukava oppia ja samalla auttaa toista." "I think I learned how to force myself to talk Finnish even when English is so much easier." Fintandem är en språkkursmodell som baserar sig på tandeminlärning, som innebär ett pararbete mellan två människor med olika modersmål, och där båda vill lära sig varandras språk. Lärandet sker via diskussioner. Det behövs inga särskilda kunskaper för att kunna delta i FinTandem, men man måste behärska åtminstone grunderna i tandemspråket. Tiden för inlärningen fördelas jämlikt. Tandemparterna samtalar exempelvis på ett språk en timme och på det andra en timme. Genom att gå en FinTandemkurs kan en studerande avlägga t.ex. den språkpraktik som hör till ämnet svenska vid Vasa Universitet. För att få det intyg som krävs för godkännande av kursen, bör man träffa sin partner ett visst antal gånger, föra dagbok över träffarna och delta i de fem olika närstudieträffar som ordnas, 26.9., och 16.1 på Vasa Arbis och och på Korsholms Vuxeninstitut. Anmälningar sker via Kursavgift 20. För mer information kontakta koordinatorerna Marika Boström tfn (06) eller e- post marika.bostrom[at]vaasa.fi eller Leena Havu-Erhie tfn (06) eller på e-post leena.havu-erhie[at]mustasaari.fi. Allmän information ordnas på Vasa Arbis den kl :30. Välkommen! 17

18 TEXTER FRÅN ENHETEN Nyutkomna böcker med anknytning till Enheten för nordiska språk Gårdemar, Gunnar (2013). Svenska enligt statens vilja. Textanalytiska perspektiv på läroplaner och kursplaner i svenska som modersmål för gymnasiet i Sverige och i Finland från 1960-tal till 2000-tal. Akademisk avhandling. Acta Wasaensia 284. Språkvetenskap 46. Vaasan yliopisto University of Vaasa. Vasa. 200 s. Avhandlingen granskar mål och anvisningar i läroplaner för gymnasiet i Sverige och i Finland samt kursplaner i svenska som modersmål för att få en uppfattning om sändarens, statens, vilja med utbildningen och för att urskilja inter- och intratextuella relationer mellan och inom dessa planer. Analysen visar bl.a. att läro- och kursplanerna har stora likheter i ideationell struktur. Planerna vill utveckla elevens kunskaper och färdigheter mot målet att eleven ska bli en god medborgare, och de anvisar i detta avseende likartade värden och värderingar. Planerna har förändrats interpersonellt genom att modaliteten i senare planer förpliktar mer än i tidigare. Textstrukturellt anför senare planer oftast sina mål i punktform. Det centrala ordförrådet är dock likartat i alla planer. Läro- och kursplanerna ger liknande mål och anvisningar oavsett kulturkontext och tid för utgivning, men sändarens vilja framgår tydligare i senare planer. I dem ges dessutom fler explicita mål. (Marianne Nordman) Jónsson, Sigur ur, Christer Laurén, Johan Myking & Heribert Picht (2013). Parallellspråk og domene, Parallelsprog og domæne. Parallellspråk och domäner. Samhli a mál og umdæmi. Rinnakkaiskieli ja domeeni. Nordisk språkplanlegging på 2000-tallet, med særlig vekt på forsknings- og utdanningssektoren. Novus Forlag. Oslo. 196 s. Terminologi, fackspråk och fackkommunikation är ett forskningsområde med långa traditioner i och utanför Europa. Fackfältet upplever en allt större social relevans inom den globaliserade samhällsutvecklingen och är ett centralt element i utformningen av nationella språkpolitiska strategier. Syftet med boken är att diskutera två centrala språkpolitiska begrepp: parallellspråk och domändynamik i nordisk fackkommunikation. Boken kartlägger bruket av begrepp eller frånvaron av dessa i den offentliga diskussionen. I boken läggs också fram förslag till åtgärder mot den allt större användningen av engelska som lingua franca, speciellt inom universitetssektorn. Boken utmynnar i Den nordiska modellen för språkplanering. (Marianne Nordman) 18

19 TEXTER FRÅN ENHETEN Nyutkomna böcker med anknytning till Enheten för nordiska språk Nordman, Marianne (2013). Allting är en spegling. Jarl Hemmers poesi och prosa i ett språkligt återsken. Skrifter utgivna av Svensk-Österbottniska Samfundet nr 71. Vasa. 384 s. Den 18 september 2013 hade det gått 120 år sedan författaren Jarl Hemmer föddes. I denna bok där Hemmers poesi och prosa betraktas i ett språkligt återsken förenas en del av de uppsatser och artiklar som bokförfattaren genom åren publicerat om Hemmers språk och stil och som kommit ut i forskningsrapporter på olika håll i Norden. Här samlas de till en helhet och blir på så sätt mer koncentrerat tillgängliga än vad som hittills varit fallet. Boken är uppdelad i en avdelning om Hemmers poesi och i en om hans prosa. Temana omspänner bl.a. bildspråk, ordklassanvändning, tilltal, rytm och meter, kiasmer, berättarteknik, översättning och upplevelseanalys. Boken har en nyskriven ram där inledningen handlar om Jarl Hemmer som människa, poet och prosaist. I det avslutande kapitlet betraktas Hemmer ur synvinkeln författaren och tiden. Vad har hänt med hans eftermäle efter hans död? Minns man honom i dag? Och hur? (Marianne Nordman) Lönnroth, Harry, Nina Pilke & Paula Rossi (red.). Tidskriften Nordiska Språk. Artiklar, smärre bidrag och recensioner Publikation från Vasa universitet. Forskningsrapport 301. Språkvetenskap 48. Vaasan yliopisto University of Vaasa. Vasa. 257 s. I den nya samlingsvolymen Tidskriften Nordiska Språk. Artiklar, smärre bidrag och recensioner ingår de texter som under årens lopp publicerats i den elektroniska tidskriften Nordiska Språk. Den elektroniska portalen med tidskriften stängdes i våras och därför ville man nu ge ut texterna både i bokform och elektroniskt. Tidskriften var i början av 2000-talet ett resultat av samarbetet inom ramen för Nordistnät som var ett nationellt universitetsnätverk för samarbete och utvecklingsarbete inom ämnet nordistik i Finland. Alla texter i volymen 12 artiklar, 3 smärre bidrag och 4 recensioner är referentgranskade och för redigeringen svarar Harry Lönnroth och Nina Pilke vid Vasa universitet samt Paula Rossi vid Uleåborgs universitet. (Harry Lönnroth) 19

20 DIKT Onödigt. Möjligheter. Lättnad Martina Holmbäck Första årets studerande Vasa universitet Arg. Jag var arg efter första dagen. För mycket information, tråkig information. ONÖDIGT. Glad. Jag var glad efter andra dagen. Nya bekantskaper, inget onödigt. MÖJLIGHETER. Rätt. Nu vet jag att jag valt rätt. LÄTTNAD. 20

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Antal svar: 26 1. Öppen fråga Min spontana kommentar till dig Lasse är... Motiverande, bra energy, bra kunskap om ämnet, inspirerande som person,

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Kirsti Paajanen Resa: Rom-Tuscia Datum: 140419-26 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: Urgammal, superartig man som hade bemödat sig lära namnen på oss alla. Fint!

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Allsang med Terje og Ann-Kristin

Allsang med Terje og Ann-Kristin Allsang med Terje og Ann-Kristin E - dur DE NÆRE TING DITT SINN MONNE FLYVE SÅ VIDE OMKRING DET ER SOM DU GLEMMER DE NÆRE TING DET ER SOM DU ALDRI EN TIME HAR FRED DU LENGTER BESTANDIG ET ANNET STED DU

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Lyt, hør og forstå. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson, Ill Eva Lindström

Lyt, hør og forstå. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson, Ill Eva Lindström Lyt, hør og forstå Skultuna har længe været forbun med messingfremstilling. Nu er snarere kunsten at lytte og reflektere der er den gamle industribys særpræg. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs. Beslutsfattande Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Det er et pussig fenomen detta med att ta bestemmelser. I det

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET Stadgar för Nordiska Sekretariatet Kapitel 1: Inledande bestämmelser 1 Sekretariatets namn är Nordiska sekretariatet. 2 Nordiska sekretariatet är en opolitisk och oreligiös

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

Lödén Hans & Norell PO, red (2006): Statsmannaskap. Begrepp och praktik. Stockholm: Santérus förlag (sidorna 1-85, 255-288; övrigt kursivt)

Lödén Hans & Norell PO, red (2006): Statsmannaskap. Begrepp och praktik. Stockholm: Santérus förlag (sidorna 1-85, 255-288; övrigt kursivt) Litteratur Strategi och offentligt ledarskap (10 hp) Busch Tor, Johnsen Erik, Klausen Kurt Klaudi och Vanebo Jan Ole, red. (2005): Modernisering av offentlig sektor. Utfordringer, metoder og dilemmaer.

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Det så kallade Elefantmötet Replik till Bengt Gustafsson Av Ola Tunander Bengt Gustafsson skriver i det förra numret av Historisk tidskrift att jag skulle ha citerat

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer