individuell stimulans eller samhällsnytta?
|
|
- Åke Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bibliotek och läsande Bibliotek och läsande individuell stimulans eller samhällsnytta? Lars Höglund och Eva Wahlström B iblioteken har trots viss stabilitet över tid ändå genomgått stora förändringar. De finns, liksom andra sociala institutioner på en föränderlig arena där värderingar, ekonomiska och politiska villkor förändras. Biblioteken agerar också på en informationsmarknad där det på senare år tillkommit många olika nya media, teknologier och aktörer. En sådan förändringsprocess återfinns i flera länder i västvärlden. I Storbritannien har man under den senaste 15-årsperioden genomfört omfattande studier om folkbibliotekens verksamhet och betydelse. I början på 1990-talet konstateras i en större forskningsrapport att: The context for public library management in the last thirty years has been one of change, followed by yet more change a context shared by all institutions in the public sector. (Kinnell Evans, 1991, cf Vincent & Pateman 2006). I Sverige fastslog den förra regeringen i en proposition att folkbildningen, dit folkbiblioteken i viss mån fortfarande hör hemma, stärker demokratin. (Proposition 2005/06, s. 18). Biblioteken är en av de samhällsinstitutioner som medborgarna hyser stort förtroende för. I en tidigare SOM-undersökning angav till och med många att de var villiga att betala högre skatt för bättre biblioteksservice (Höglund, 1999). I Sverige, liksom i de övriga nordiska länderna har folkbiblioteken en stark ställning, men forskningen om folkbiblioteken är inte så omfattande. När det gäller biblioteksvanor ger SOM-institutets mätningar längre tidsserier både vad det gäller biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning. Under flera år har dessa undersökningar uppvisat relativt stabila siffror. De senaste åren märks dock förändringar, bland annat när det gäller biblioteksbesök. Under lång tid har samtidigt biblioteksstatistiken visat en nedgång när det gäller utlåning av böcker, som dock fortfarande ligger på en relativt hög nivå. Tillsammans med introduktionen av nya media, studieplatser och andra tjänster har detta motiverat fortsatt frekventa besök för en stor del av befolkningen. Vilka förändringar kan vi då se när det gäller biblioteksbesök och läsning. Varför besöker man bibliotek idag? Ökar eller minskar läsandet i olika grupper och hur sammanhänger läsande med andra förhållanden? Hur påverkar läsandet individ och samhälle. Kan vi se samband mellan läsning eller biblioteksanvändning och synen på våra medmänniskor eller kanske till och med vår hälsa (Statens Folkhälsoinstitut, 2005). I denna artikel redovisar vi några resultat som berör dessa frågor. 237
2 Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteks- och informationsvanor Biblioteken är ett av flera sätt att få tillgång till litteratur, men de fyller också andra funktioner. Framförallt garanterar biblioteken en allmän och fri informationstillgång, vilket är grundläggande för en demokrati. Läsning av böcker tillmäts också ett värde som en grundläggande färdighet och ett etablerat sätt att förmedla kultur, information, fakta och underhållning. Martin Ingvar har studerat hur hjärnans funktioner påverkas av läsning. Han har bl. a kommit fram till att bristande läskunnighet påverkar förmågan till abstrakt tänkande och därmed förmågan att verkligen förstå information (Borgström, 2006). Det är därför intressant att närmare studera hur läsningen av litteratur utvecklas över tid, hur det ser ut i olika grupper och hur läsning och biblioteksanvändning sammanhänger med andra förhållanden. I figur 1 återges andelen av de svarande som under det senaste året läst bok, besökt bibliotek och använt Internet åtminstone någon gång per år för perioden Här framgår tydligt en mindre nedgång i biblioteksbesök under perioden liksom att adoptionskurvan för Internet redan börjat plana ut efter en expansiv introduktionsfas. När det gäller bokläsning åtminstone någon gång per år verkar detta ganska stabilt över tid. Trots detta kan man då och då notera larmsignaler om minskad läsning, t ex bland yngre män. SCBs Ulf-undersökningar noterar en minskning i den gruppen mellan 1982 och 2005 (SCB 2007). Figur 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internetanvändning. Andel som gjort/ använt åtminstone någon gång under det senaste året (procent) Biblioteksbesök Läst bok Använt Internet
3 Bibliotek och läsande I Tabell 1 kan vi se hur den översiktliga bilden från diagrammet ovan ser ut för olika grupper. Förändringarna är i de flesta fall måttliga under de fyra senaste åren. Stora skillnader finns dock mellan olika grupper, t ex när det gäller utbildning och biblioteksbesök. Den påtagliga skillnaden mellan män och kvinnor, där kvinnor både läser böcker och använder bibliotek i större utsträckning än män, kvarstår och ökar till och med något när det gäller biblioteksbesök. Någon större skillnad mellan män och kvinnor när det gäller Internet märks inte i denna tabell med användning åtminstone någon gång per år som tröskelvärde. Användningsfrekvensen är dock olika både mellan män och kvinnor och framförallt mellan olika åldersgrupper. Det framgår också här att under de senaste fyra åren kan man notera en nedgång i biblioteksbesök bland yngre (15-29 år) och en ökad andel Internetanvändare bland de äldre (65-85 år), där dock fortfarande majoriteten inte använt Internet senaste året (Tabell 1). Detta i kontrast till yngre och medelålders där de allra flesta brukar Internet mer eller mindre frekvent. Sambandet mellan utbildning och Internetanvändning har successivt försvagats med undantag för dem med grundskola som högsta utbildning vilket förklaras av att det i denna grupp återfinns många från den äldre generationen med kort obligatorisk skolgång. Tabell 1 Biblioteksbesök, bokläsning och Internet (procent) Biblioteksbesök Läst bok Använt Internet Procent senaste året senaste året senaste året År Ålder Kön Män Kvinnor Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Nuvarande familjetyp Arbetarhem Jordbrukarhem Tjänstemannahem Högre tjänstemän/ akademiker Företagare Antal svar
4 Lars Höglund och Eva Wahlström Det finns anledning, inte minst ur demokratisynpunkt, att uppmärksamma informationsklyftor mellan generationerna. Robert D. Putman har visat hur samhällsförändringar och generationsskiften hänger samman. (Putnam, 2001 s. 34). Putnams empiri utgår från det amerikanska samhället, men man kan dra paralleller till det svenska samhället, särskilt när det gäller olika åldersgruppers bruk av ny teknik som t.ex. Internet. Numera genomgår flertalet av ungdomarna någon form av gymnasieutbildning och Internet som teknologi har adopterats i de flesta grupper. Det kan användas i alltfler sammanhang och blir en given utgångspunkt för planering av nya verksamheter, för informationsöverföring, media etc. Samtidigt kan den utvecklingen missgynna en växande äldre befolkning, som i mindre grad har tillgång till den nya teknologin och vanligen har kortare utbildning. Biblioteksbesöken visar en mindre nedgång det senaste året bland både män och kvinnor och såväl bland lågutbildade som bland högre tjänstemän/akademiker. Årets siffra 57 procent, som åtminstone någon gång per år besöker bibliotek, är den lägsta under de senaste 11 åren. Den till synes stabila kurvan för bokläsning någon gång per år eller oftare (Figur 1) rymmer motsägelser. Om vi ser till dem som läser böcker ofta, t ex en eller flera gånger per vecka verkar denna grupp ha ökat från ca 30 procent i mitten av talet till 43 procent En motsvarande minskning har skett i andelen som läser någon gång i månaden eller mer sällan, medan de som aldrig läser är ungefär lika många och exkluderats i det följande diagrammet (Figur 2). Figur 2 Läsning ofta respektive sällan (procent) Läst ofta Läst sällan Kommentar: Läsning ofta här definierat som varje vecka eller flera gånger per vecka. Läsning sällan motsvarar läst bok någon gång per månad eller mer sällan. De som svarat aldrig ingår inte. 240
5 Bibliotek och läsande Läsning i olika grupper En mer detaljerad bild av utvecklingen får man då mer specifika åldersgrupper studeras. I vissa undersökningar antyds ett minskat läsande bland de yngre, sett över en längre tid. Vi har därför studerat läsningen i olika åldersgrupper. Resultatet visar att läsning av böcker en eller flera gånger per vecka under det senaste decenniet ökat i alla åldergrupper. Detta kan hänga samman med flera faktorer såsom ökat utbud via allt fler försäljningsställen, ökade studerandegrupper mm. Något stöd för att ungas läsning skulle gå ned får vi inte i dessa data (Figur 3). Olika undersökningar visar inte riktigt samma tendenser, vilket gör det svårt att formulera säkra slutsatser, men vi finner i detta material en ökad andel som läser varje vecka i samtliga åldergrupper. Vi har i tidigare SOM-undersökningar konstaterat att kön, utbildning och studieaktivitet kan förutsäga en stor del av variationen i biblioteksanvändning och bokläsning (se Höglund & Wahlström (2006). Så är fallet även i 2006 års mätning. Den sammantagna effekten av nämnda faktorer på biblioteksbesök motsvarar ca 50 procent. Figur 3 Läsning varje vecka i olika åldersgrupper (procent) av variationen, vilket är något mindre än föregående år, men fortfarande ett högt värde. Skillnaden i dessa variablers effekt på bokläsning är, jämfört med de närmast föregående åren, mindre än för biblioteksbesök (Tabell 2). 241
6 Lars Höglund och Eva Wahlström Tabell 2 Andel som använder biblioteket resp. läser böcker efter kön, utbildning och studieaktivitet 2006 (procent) STUDERANDE NEJ JA Utbildning LÅG HÖG LÅG HÖG Kön Man Kv Man Kv Man Kv Man Kv Procent som besöker bibliotek varje kvartal eller oftare Läst bok varje kvartal eller oftare Antal svar: Biblioteksbesök Läst bok Kommentar: Ett effektmått som varierar mellan 0 och 1, baserat på genomsnittlig procentskillnad kan beräknas från tabellen ovan. Effekter på biblioteksbesök: Kön=0,15 Utb=0.13 Studier=0,22 Totalt 2006=0,50 Effekter på bokläsning: Kön=0,17 Utb=0,19 Studier=0,06 Totalt 2006=0,42 Bas: Biblioteksbesök n= 1590, Läst bok n=3100. Skillnaderna vad gäller bokläsning och biblioteksbesök är således betydande mellan olika grupper. Här är lågutbildade män en grupp som biblioteken sällan når. Även i denna grupp anger dock så många som 50 procent att de läser bok någon gång per kvartal eller oftare och häften så många besöker bibliotek lika ofta. Olika skäl till biblioteksbesök Trots många förändringar under senare år är det fortfarande boklån som motiverar de flesta biblioteksbesöken (Tabell 3). Den tendens till minskade biblioteksbesök vi nämnt ovan har sin motsvarighet i biblioteksstatistiken, främst vad gäller traditionell bokutlåning. Nya media, som olika former av ljudböcker och e- böcker ökar, men från så låg nivå att totalbilden inte ändras väsentligt, eftersom utlåningen av böcker står för så stora volymer. Nedgången för boklån gäller framförallt skönlitteratur för vuxna och facklitteratur, men i viss mån också barnböcker, som är den litteraturkategori som dominerar utlånen vid svenska folkbibliotek. Nu är dock bokutlåning endast en av flera tjänster biblioteken erbjuder och vi har därför ställt frågor om i vilka syften man gör sina biblioteksbesök. 242
7 Bibliotek och läsande Tabell 3 Viktiga skäl för biblioteksbesök efter kön och ålder 2006 (procent) Andel som tycker aktiviteten är ett viktigt skäl Kön: Ålder: Skäl för besök: Män Kvinnor Låna barnböcker Låna fackböcker Låna skönlitteratur Låna ljudböcker Tillgång till Internet Låna musik el film Låna/läsa mtrl på annat språk Tillgång till arbetsplats Tillgång till hjälp Miljön och möta andra Ta del av kulturevenemang Antal svar (n=1707) Män gör samma bedömning som kvinnor endast när det gäller att låna musik eller film. För både män och kvinnor och för olika åldersgrupper är lån av skönlitteratur det viktigaste skälet till biblioteksbesök, men kvinnor ligger ca 15 procentenheter högre än männen. Förutom lån av fack- och skönlitteratur, som är centralt för alla grupper i tabell 3, har olika åldersgrupper specifika intressen. För yngre är tillgången till Internet och till arbetsplats av särskilt stor betydelse, för gruppen år är barnböcker viktigt, för de äldre är miljön och kulturevenemang viktigare än för övriga grupper. Av särskilt intresse är att tillgång till hjälp betonas av samtliga grupper. Omkring 50 procent framhåller detta som ett viktigt skäl för biblioteksbesök, vilket innebär en tredjeplats efter lån av fack- och skönlitteratur. Idag framhålls ofta bibliotekets roll som mötesplats i vid mening. Omkring en fjärdedel anger miljön och att möta andra som ett viktigt skäl, vilket gäller i alla åldersgrupper, men möjligheten att låna böcker och få tillgång till hjälp anges som viktigt av nästan dubbelt så många. Om man i begreppet mötesplats även inkluderar mötet med kultur- och information täcks ett antal olika aktiviteter in, inklusive användning och läsning på plats, vilket inte fångas in i vanlig utlåningsstatistik. Det kan finnas olika orsaker till att utlåningsstatistiken minskar mer än biblioteksbesöken under den studerade tidsperioden. En faktor som otillräckligt tagits upp är nedläggningarna av biblioteksfilialer, bokbussar och andra former av utlåningsstationer. Särskilt intressant i sammanhanget är arbetsplatsbiblioteken. Lars Furuland konstaterar att under 1990-talet försvann hälften av arbetsplatsbiblioteken i folkbibliotekens regi, en utveckling som fortsatt (Furuland, 2006 s.38). 243
8 Lars Höglund och Eva Wahlström Detta material kan i många fall ha registrerats som utlånat och detta skulle kunna förklara en del av nedgången i utlån, utan att besöksstatistiken därmed påverkats. En annan faktor som skulle kunna förklara minskande boklån, gentemot relativt oförändrade biblioteksbesök, är färre bokinköp vid biblioteken och ökade privata bokinköp. Sammantaget tycks kombinationen av olika möjligheter för bibliotekens roll och medverkan i samhället vara mer komplex än vad man i första hand tänker på. Det finns idag en hel del forskning och resultat som handlar om att kultur på olika sätt kan ge positiva effekter Vi skall därför i följande avsnitt ta upp några sådana samband. Högläsning ger informationskompetens Forskning om högläsning för barn och dess effekter över tid är av naturliga skäl inte helt enkelt att genomföra. I Barnbarometern har 3-8-åringars kultur- och medievanor studerats och där uppges att 74% av föräldrarna läser högt för sina barn varje dag och detta innebär en mindre ökning under senare år (Filipsson & Abrahamsson, 2001). Samma undersökning visar dock att den tid som barnen dagligen ägnar åt boken minskar till förmån för tevetittande. Den sociokulturella och kulturpsykologiska synen på språk och lärande som Lev Vygotskij på sin tid utformade har betytt mycket för förståelsen av barns språkutveckling. Han visade bl.a. att den språkliga kompetensen är avgörande för hur människan tolkar och konstruerar sin föreställningsvärld. (Vygotskij, 1999). Karin Taube, professor i pedagogik, sätter läsförmåga och självförtroende i samband med varandra och hävdar att högläsning är ett måste för barnets språkliga medvetenhet (Taube, 2004 s.114). Taube poängterar vidare att en språklig medvetenhet är förutsättningen för att kunna omvandla ett muntligt tal till ett skriftligt språk. Den språkliga medvetenhet som krävs för att utveckla en fungerande läsförmåga kan också uppstå spontant hos barn som växer upp i språkligt gynnsamma miljöer (Lidberg, 1993), medan andra måste få extra stimulans, för att språkutvecklingen ska bli gynnsam. Högläsning är i detta sammanhang ett viktigt redskap. På senare år har högläsningens betydelse för barns utveckling uppmärksammats, inte minst i samband med rapporter om en nedgående trend för skolbarnens läsförmågor. Pedagoger, språkforskare och hjärnforskare har utifrån olika perspektiv visat på högläsningens betydelse för barnets utveckling. Ingvar Lundberg slår fast en rad positiva effekter som högläsning ger; barnets ordförråd berikas, det introduceras i skriftspråket och lär sig att distansera sig från ett språk som är fristående från här- och nu- situationen. (Lundberg (2006) s. 40). En effekt av detta torde också vara en förberedelse för abstrakt tänkande i andra former, något som informationssamhället i högsta grad kräver av sina medborgare. Detta bekräftas också av internationella studier, som visat på att ett tidigt introducerande av skönlitteratur rustade barnen inför mötet med och förståelsen av annan information. (Sheldrick 244
9 Bibliotek och läsande Ross, 1999). Vid högläsning förstår också barnen efter hand hur berättelser byggs upp och detta förbereder dem, enligt Lundberg, inför uppgiften att läsa själva. Vidare stimuleras uppmärksamheten och koncentrationsförmågan förstärks. Inte minst viktigt är, att i samspelet mellan barnet och föräldern stärks barnets möjligheter att upptäcka hur litteratur och skriftspråk kan vara en källa till kunskap, äventyr och avkoppling. (Lundberg, 2006 s.41-42). Det torde stå utom allt tvivel att högläsning har stor betydelse för förvärvandet av många kompetenser som skolan och samhället i stort kräver av individen. Vi redovisar därför förekomsten av högläsning för barn, i vilken utsträckning olika grupper läser högt för sina barn, hur det skiljer sig åt mellan män och kvinnor liksom hur länge man läser högt i genomsnitt. Först kan konstateras att högläsning för barn är relativt vanligt. En majoritet av såväl män som kvinnor med barn i åldern upp till sex år läser högt för barnen åtminstone någon gång per månad. Endast en mindre del, drygt 20 procent läser dock mer än 20 minuter. Det vanligaste tycks vara att läsa omkring en kvart. Tabell 4 Läst högt för barn 0-6 år Lästid för män och kvinnor 2006 (procent) Läst högt 1-10 min min 21 min el mer Summa Kvinnor Män Antal svar Kommentar: Bas svarande med barn 0-6 år. Skillnaderna är emellertid stora mellan män och kvinnor och mellan låg- och högutbildade. Bland lågutbildade är det ungefär dubbelt så vanligt att man sällan eller aldrig läser högt för barnen. Lågutbildade män är den grupp som mest sällan läser för barnen, där hela 40 procent läser sällan eller aldrig (tabell 5). Tabell 5 Läst högt för barn 0-6 år efter utbildning och kön (procent) Utbildning Låg Hög Kön Män Kvinnor Män Kvinnor Läst högt flera ggr/vecka Läst någon gång/ vecka Läst mer sällan eller aldrig Antal svar Kommentar: Bas svarande med barn 0-6 år (Antal svarande: 186) 245
10 Lars Höglund och Eva Wahlström Om man ser till läsning för barn i olika sociala grupper är skillnaderna mellan män och kvinnor påtagliga i alla grupper utom i familjer som beskrivs som tjänstemannafamilj, men inte högre tjänsteman eller akademiker. Den senare gruppen uppvisar, liksom företagarfamiljer också stora skillnader mellan män och kvinnor, vilket möjligen antyder att övertid och karriär kan motverka jämställdheten. Medan utbildning och kön har viss betydelse för högläsning, har närheten till och tillgång till litteratur ett betydligt starkare samband med högläsningen. Biblioteksbesök någon gång per kvartal eller oftare är relaterat till högläsning för barn både bland hög- och lågutbildade. Ett mycket starkt samband med högläsning har också medlemskap i bokklubb för barn. Detta förklarar nästan hälften av variationen (se Tabell 6). Sambandet mellan högläsning och bokklubb är ungefär lika starkt bland högutbildade som bland lågutbildade. Även bland dem som är med i bokklubb för barn bidrar biblioteksbesöken ytterligare till läsning. Bakom detta resultat kan givetvis också ligga skillnader i attityder, beredskap att satsa tid och resurser på barnen mm. Det är ändå anmärkningsvärt att utbildningens betydelse här är så måttlig och att bokklubbsmedlemskap har så stor betydelse. Tabell 6 Läst högt för barn någon gång/månad eller oftare efter biblioteksbesök, medlemskap i bokklubb för barn och utbildning 2006 (procent) Utbildning: Låg Hög Medlem i bokklubb f. barn: Nej Ja Nej Ja Biblioteksbesök: Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Läst högt för barn Antal svar Kommentar: Bas är svarande med egna barn. Biblioteksbesök ngn gång per kvartal eller oftare. Läst högt någon gång per månad eller oftare. Effekt av bokklubb 0,47, av biblioteksbesök 0,12 och av utbildning 0,1. Totalt: 0,
11 Bibliotek och läsande Läsningens roll för individ och samhälle Många tycks eniga om att förmågan att läsa och därmed kunna tillägna sig både samhällsinformation och kultur är en rättvisefråga och därmed också en demokratifråga, men läsning kan också ha en rad andra konsekvenser som vi vet ganska lite om. Vissa studier har visat att inställningen till omvärlden och andra människor har samband med läsning och biblioteksanvändning. Resonemanget som stödjer detta bygger på att läsning av framförallt skönlitteratur kan bidra till att vidga referensramarna och ge ökade insikter om andra människor och situationer. I SOMundersökningen finns data om synen på andra människor, dels i form av synen på flyktinginvandring, dels i vilken utsträckning man litar på andra, vilket kan ses både individuellt och som en egenskap i ett samhälle (se Rothstein, 2006). Detta har här relaterats till en fråga om hur ofta man läser just skönlitteratur. Som framgår av Tabell 8 tycks båda dessa faktorer vara förknippade med läsning av skönlitteratur även då man kontrollerar för utbildning, som också har viss betydelse. Utbildningsnivå, biblioteksbesök och läsning av skönlitteratur har alla samband med tillit till andra människor och samvarierar även med synen på flyktinginvandring. Hög utbildning, biblioteksbesök och läsning av skönlitteratur innebär med andra ord högre sannolikhet för tillit till andra och en positiv syn på flyktinginvandring. Ytterligare en test kunde vara att kontrollera för kön som har nära samband med biblioteksbesök och läsning. Det visar sig dock att även efter kontroll av kön kvarstår de ovan konstaterade sambanden i båda fallen (se not tabell 8). Det är rimligt att se läsningen som betingad av en rad olika faktorer som rör behov, tillgång, stimulans, sociala förhållanden, vanor mm. Konsekvenserna torde också vara av många olika slag. De samband vi finner här ger likartade resultat som i den västsvenska SOM-undersökningen trots variationer i frågeformulering och oberoende urval, vilket stärker sannolikheten att vi är något intressant på spåren (Höglund & Wahlström, 2007). Sambanden är emellertid komplicerade och många faktorer kan samspela. Det är därför lämpligt att se resultatet som intressanta samvariationer, där olika möjliga förklaringar successivt kan förkastas och därmed stärka dem som kvarstår. 247
12 Lars Höglund och Eva Wahlström Tabell 8 Tillit och syn på flyktinginvandring mot biblioteksbesök, bokläsning och utbildning 2006 (procent) Utbildning: Låg Hög Läst skönlitteratur någon gång per månad el oftare: Nej Ja Nej Ja Besökt bibliotek senaste kvartalet: Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Andel med hög tillit till andra (n= 1558) Andel som anser färre flyktingar vara dåligt förslag (n=1545) Kommentar: Effekten av biblioteksbesök och läsning av skönlitteratur på tillit till andra respektive synen på flyktinginvandring kan anges som ett mått mellan 0 och 1, baserat på genomsnittlig procentskillnad. Detta mått innebär att vi konstaterar en samvariation här under kontroll för två andra variabler i tabellens huvud. Effekt på tillit: Biblioteksbesök 0,20; Läst skönlitteratur 0,08; Utbildning 0,10, Totalt=0,38. Effekt på syn på flyktinginvandring: Biblioteksbesök 0,09; Läst skönlitteratur 0,11; Utbildning 0,14, Totalt=0,34 Med kontroll av kön i stället för biblioteksbesök blir effekten av skönlitteratur på tillit 0,13 och på syn på flyktinginvandring 0,12, dvs. något högre än i tabellen ovan. Effekten av utbildning blir 0,14 respektive 0,16, medan effekten av kön givet kontroll för utbildning och läsning av skönlitteratur ligger nära 0. Biblioteket mötesplats mellan offentligt och privat? Biblioteksanvändning har flera funktioner såsom tillgång till arbetsplats och möjligheter att använda olika media, men är fortfarande nära kopplat till läsning. Årets undersökning ger den lägsta siffran för biblioteksbesök på 11 år. Nedgången är inte stor, men en tydlig tendens som går i linje med Kulturrådets utlåningsstatik. Utlåningen av nya media ökar, men boklånen är fortfarande det skäl som flest anger som orsak till sina biblioteksbesök. Intressant är också att omkring 50 procent i alla åldersgrupper uppger tillgången till hjälp som ett viktigt skäl för att besöka biblioteket. Biblioteken är en viktig stimulans till läsning genom att information och litteratur erbjuds alla utan avgift. En annan viktig faktor är föräldrarnas engagemang i barnens språkutveckling genom biblioteksbesök, högläsning och medlemskap i bokklubbar för barn. 248
13 Bibliotek och läsande Både användning av bibliotek och läsning tycks ha intressanta samband med andra faktorer som påverkar hur människor förhåller sig till varandra och i vilken mån man är benägen att stimulera barnen genom att läsa för dem. Utbildning och kön har stor betydelse för om man läser eller använder bibliotek, men om man läser och använder bibliotek ger skillnader i utbildning begränsad tilläggseffekt. Vi har också pekat på att tidig språkstimulans genom högläsning, liksom biblioteksbruk och läsning är socialt skiktat och skiljer sig påtagligt mellan könen och mellan grupper med olika utbildning. Närhet till litteratur och olika typer av stimulans till läsning kan därför vara ännu viktigare än vi trott. Tillit, som antyder förtroende för andra, är en aspekt på begreppet socialt kapital ett begrepp som rör både individ och samhälle (Rothstein 2006). Vi har här visat exempel på att biblioteksanvändning och läsning har samband med både tillit till andra människor och synen på flyktinginvandring. Sociologen Ferdinand Tönnies såg hur den konkreta lokala gemenskapen, Gemeinschaft, mer och mer ersattes av det organiserade institutionssamhället, Gesellschaft. Jürgen Habermas uttrycker samma motsättning med begreppen livsvärld och systemvärld i sin analys av hur det offentliga samhället växer fram. För att dessa världar ska fungera tillsammans måste det, enligt Habermas, finnas normer och rättvisa, en slags demokratisk viljebildning. Ett dilemma för att uppnå detta är konflikten mellan demokratiprincipen och individens önskan och rättigheter. Habermas ser folkbildningen och dess idé om en hög bildningsnivå hos befolkningen som en lösning på detta dilemma (Habermas, 2003). Detta innebär att biblioteken har, eller skulle kunna ha, en unik mellanposition i det offentliga samhällets och medborgarnas liv, genom att i Habermas anda, förena och vara en länk mellan det offentliga och privata. Samtidigt skulle användningen av litteratur, kultur och information kunna stärka och stimulera förutsättningarna för utveckling både inom den privata sfären och i det offentliga samtalet. Referenser Borgström, Håkan (2006): Den hemliga koden. Aktuell forskning om läsning. Stockholm: Vetenskapsrådet Filipson, Leni & Abrahamsson, Anna (2001) Barnbarometern 2000/2001: 3-8 åringars kultur- och medievanor. Mediamätningen i Skandinavien: Stockholm. Furuland, Lars (2006): Svensk arbetarlitteratur. Årsbok för Arbetarnas Kulturhistoriska sällskap Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Stockholm: Atlas. Habermas, Jürgen (2003) Borglig offentlighet: kategorierna privat och offentligt i det moderna samhället. Lund: Arkiv. Höglund, Lars (1999) Bibliotekens värde. I: Ljusnande Framtid. SOM-undersökningen 1998, SOM-rapport nr 22. Red.Holmberg, Sören & Weibull, Lennart. SOM-institutet: Göteborg. 249
14 Lars Höglund och Eva Wahlström Höglund, Lars & Wahlström, Eva (2006): Biblioteken, barnen och framtiden. I: Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red.): Du stora nya värld. Trettiofyra kapitel om politik, medier och samhälle. SOM- undersökningen SOM- rapport nr 39. SOM-institutet: Göteborg. Höglund, Lars & Wahlström, Eva (2007): Bibliotek, läsning och förtroende. I: Nilsson, Lennart (red): Det våras för regionen. Västsverige SOM-rapport nr 40. SOM- institutet: Göteborgs universitet. Kinnell Evans, Margaret (1991): All change? Public library management strategies for the 1990 s. London: Taylor Graham. Liberg, Caroline (1993): Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Lundberg, Ingvar (2006): Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur & Kultur. Proposition 2005/06:192. Lära, växa, förändra. Stockholm. Putnam, Robert D (2001): Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm. SNS Förlag. Rothstein, Bo (2006) Sociala nätverk och mellanmänsklig tillit. I: Holmberg, Sören & Weibull, Lennart (red.): Du stora nya värld. Trettiofyra kapital om politik, medier och samhällle. SOM- undersökningen SOM- rapport nr 39. SOMinstitutet: Göteborgs universitet. SCB (2007): Ulf-undersökningarna. Statens Folkhälsoinstitut (2005) Kultur för hälsa. En exempelsamling från forskning och praktik. R 2005:23. Taube, Karin (2004) Läsinlärning och självförtroende psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Vincent John & Pateman John (2006): From equal opportunities to tackling social exclusion. I: Bowman, J H (ed.) (2006): British Librarianship and Information Work Ashgate. Vygotskij, Lev S. (1999): Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. 250
Biblioteken kontinuitet eller nya trender?
Biblioteken kontinuitet eller nya trender? Biblioteken kontinuitet eller nya trender? LARS HÖGLUND OCH EVA WAHLSTRÖM F olkbiblioteken är en remarkabel institution grundad med inspiration av den bildningsivriga
Läs mer7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Läs merBibliotek, läsande och förtroende effekter av bibliotek och
Lars Höglund & Ewa Wahlström Bibliotek, läsande och förtroende effekter av bibliotek och läsande Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Bibliotek, läsande och förtroende - effekter
Läs merFolkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och
Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet LARS HÖGLUND Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merFolkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merBiblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning.
Biblioteken kontinuitet eller nya trender Föredrag med resultat från aktuell SOMundersökning. Lars Höglund och Eva Wahlström Biblioteks- och informationsvetenskap Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås
Läs merBIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016
Kommunstyrelsens handling nr, 25/2014 BIBLIOTEKSPLAN för Katrineholms kommun 2014-2016 FÖRSPRÅNG GENOM KULTUR KULTUR- & TURISMNÄMNDEN KATRINEHOLM Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-16, 77 ARBETSMETOD
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merFolkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta
Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och
Läs merDen svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12
Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merFörskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015
Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...
Läs merBiblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merVerksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merRapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014
Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i
Läs merYttrande över delbetänkandet En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13)
1 N2014/1345/ITP 2014-09-23 Handläggare: Anna Langseth Åke Nilsson n.registrator@regeringskansliet.se Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över delbetänkandet En digital agenda i människans
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs mer1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med
Läs merVerksamhetsplan för Kvarngårdens förskola - 2015/2016
September 2015 Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola - 2015/2016 Enhet Kvarngårdens förskola Förskoleverksamhet 1-5 år Förutsättningar Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag
Läs merAttityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008
Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merBibliotek och läsande Mellan digitala och fysiska media
Bibliotek och läsande mellan digitala och fysiska media Bibliotek och läsande Mellan digitala och fysiska media Lars Höglund och Eva Wahlström B iblioteken är en samhällsinstitution som både håller fast
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs mer1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska
Resultat från kursprov 1 våren 2014 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2014 hade temat Olika världar. Provet är det sjätte
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merBiblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun
Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Antagen av 2012 03 28 Biblioteksplan 2012-2015 Denna biblioteksplan avser folkbibliotekens verksamhet och gäller således inte skoloch gymnasiebibliotek eller
Läs merValdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?
Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Stefan Dahlberg Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet stefan.dahlberg@pol.gu.se Svenska valforskningsprogrammet
Läs merJämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merVerksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass
Verksamhetsplan 2012-2013 Fyren EkAlmens pedagogiska kompass www.fyrenekalmen.se 2 När eleverna vet målet och på olika sätt tar sig dit med hjälp av uppmuntrande vuxna som tar tillvara på deras inre drivkraft,
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merFörord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...
Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merEtt rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merKULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006
INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merFoto: Mattias Johansson
Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs merSammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.
2016-05-22 Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. Enkäten avser Språksatsningens bokpåsar. 101 föräldrar har svarat på enkäten. 1. Har du och ditt barn
Läs merKommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna?
FORSKNINGSRAPPORT Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper och funktioner är viktiga för medborgarna? Maria Ek Styvén Åsa Wallström Anne Engström Esmail Salehi-Sangari Kommunala e-tjänster: Vilka egenskaper
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merSlöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merUngdomar i Skåne. Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25]
Ungdomar i Skåne Sandra Engelbrecht [SOM-rapport nr 2012:25] Förord I samverkan med region Skåne genomförde SOM-institutet 2011 en medborgarundersökning. Den var dels en uppföljning av de undersökningar
Läs merVad anser medborgarna i Åsele och Vilhelmina om flyktingar, flyktingmottagning och flyktingpolitik?
Vad anser medborgarna i Åsele och Vilhelmina om flyktingar, flyktingmottagning och flyktingpolitik? Resultat från en enkätundersökning hösten 29 Per Sjölander och Nina Lindström Södra Lapplands Forskningsenhet,
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs merFÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merVad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens
TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med
Läs merKommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.
BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.
Läs merBiblioteksplan för Lerums kommun
2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs merSCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor
Läs merFredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010
Sidan 1 av 5 Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Tema: Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Med Stefan Dahlberg, forskare vid Göteborgs universitet
Läs merMTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merAMS går i pension. Johan Martinsson
AMS går i pension AMS går i pension Johan Martinsson A rbetsmarknadsstyrelsen existerade under 60 år. Den kan därmed sägas ha pensionerats något i förtid. 1 Arbetsmarknadsstyrelsen inrättades 1948 genom
Läs merSpråkplan. Skolområde Vivalla Lundby
Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs merI ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!
NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merUtvärdering av fria entréer vid statliga museer
KULTURRÅDET LÄGESRAPPORT Sten Månsson 2005-10-24 Utvärdering av fria entréer vid statliga museer Uppdraget I regleringsbrev för 2005 erhåller Kulturrådet i uppdrag av regeringen att utvärdera införandet
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merJulklappspengarna 2015
Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merArbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin
Köpings kommun Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2015 2016 Administratör [Välj datum] Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merUndervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi
EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna
Läs mer