Lärares retorik i klassrummet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärares retorik i klassrummet"

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Kultur-språk-media Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Lärares retorik i klassrummet - Hur lärares egenskaper kan synliggöras med retoriska begrepp Rhetoric s in the classroom - How teacher's characteristics can be visualized with rhetorical concepts Maria Lindberg Väringer Karin Nyström Lärarexamen 300hp Svenska i ett mångkulturellt samhälle Examinator: Handledare: Kent Ange Adelmann handledare Handledare: Maria Brännström

2 2

3 Sammandrag Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext. Resultaten från intervjuerna visar att eleverna lägger mest vikt vid goda ämneskunskaper samt sociala egenskaper. Under observationerna har vi sett att samtliga egenskaper som lärarna tillskrivits går att koppla samman med retoriska begrepp. Även om det naturligtvis inte finns något enhetligt svar på vad som kan göra en lärare bra så visar våra slutsatser vilka retoriska handlingar som kan leda till att en lärare uppfattas som bra. Dessutom breddar retoriken vår kompetens genom att ge oss ett yrkesspråk som vi kan använda för att tala om, förklara och bedöma verbalt och ickeverbalt språk. Vi har också märkt att många av retorikens metoder kan hjälpa oss att uppnå den dialogiska klassrumsmiljö som vår utbildning förespråkar. Nyckelord: ethos, logos, lärares retorik, pathos, retorik, retoriska arbetsprocessen, undervisning 3

4 Förord Det här examensarbetet är skrivet under pågående lärarutbildning vid Malmö högskola. Vi har båda lika stor del i arbetet då vi har diskuterat oss fram till ett för oss båda intressant ämne och sedan genomfört hela skrivprocessen gemensamt. Uppsatsens omfattning är 15 högskolepoäng och det är inte relaterat till något pågående forskningsprojekt. Vi tackar vår handledare Maria Brännström som har hjälpt oss att genomföra det här arbetet. 4

5 Innehåll 1 INLEDNING 7 2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE DATAINSAMLINGSMETODER PROCEDUR FORSKNINGSETIK VAL AV PERSONLIGT PRONOMEN 12 4 LITTERATURGENOMGÅNG TIDIGARE FORSKNING TEORI KLASSISK RETORIK MODERN RETORIK PEDAGOGISK RETORIK ETHOS, PATHOS, LOGOS ETHOS PATHOS LOGOS DEN RETORISKA ARBETSPROCESSEN VAD ÄR DÅ EN BRA LÄRARE? 25 5 RESULTAT OCH ANALYS INTERVJUERNA KERSTINS KLASSRUM SAMMANFATTNING AV ELEVERNAS KOMMENTARER OM KERSTIN ANALYS AV KERSTINS LEKTION DEN RETORISKA ARBETSPROCESSEN MARCINS KLASSRUM SAMMANFATTNING AV ELEVERNAS KOMMENTARER OM MARCIN ANALYS AV MARCINS LEKTION DEN RETORISKA ARBETSPROCESSEN SAMMANSTÄLLNING AV ANALYS 46 6 DISKUSSION OCH SLUTSATS 50 REFERENSER 53 5

6 BILAGA 1 - INTERVJUFRÅGOR 55 BILAGA 2 - OBSERVATIONSUNDERLAG KERSTIN 56 BILAGA 3 - OBSERVATIONSUNDERLAG MARCIN 57 6

7 1 Inledning Läraruppdraget är komplext och det finns en mängd teorier att förhålla sig till och många redskap som ska behärskas för att kunna möta och handskas med de situationer som kan uppstå i ett klassrum. Under vår utbildning har vi tillgodogjort oss många av dessa teorier och redskap. Av dessa finns det några som det läggs extra stor vikt vid, såväl under den högskoleförlagda undervisningen som under den verksamhetsförlagda. Däribland finner vi de klassiska didaktiska frågorna 1 Vad? Hur? Varför? och Vem? (Långtröm och Viklund, 2006:26). De är väletablerade, framförallt i den verksamhetsförlagda undervisningen, och skulle nog därför vara svåra att ifrågasätta. Det är inte heller vår intention. Det finns en mening med att planera en lektion utifrån dessa frågor, men vi undrar vad som händer efter det att vi har besvarat dem. Med hjälp av vad ska vi bemöta de besvarade frågorna? Vi saknar kompletterande redskap som kan ge oss en större medvetenhet om hur vi ska omsätta teori till praktik. Teorin och praktiken finns, det vet vi, men vi är osäkra på vad som händer där emellan. Vi är osäkra på hur vi ska hantera teorierna, vilka vi ska välja, vilka vi ska välja bort och hur vi ska göra för att nå ut till eleverna och tillsammans med dem skapa en meningsfull undervisning. Givetvis har vi under praktiken fått göra pedagogiska avvägningar och därmed tränat på själva omsättningen, men vi önskar att vår medvetenhet kring dessa avvägningar var större. Detta är en problematik som även Kindeberg (2011:11) ser. Hon menar att lärarens förmåga att nå ut till eleverna med sina kunskaper inte bara grundar sig på god planering. Hon måste även kunna kommunicera dem. Kindeberg (2011:7) menar att retoriken 2 kan fungera som ett sådant kommunikationsredskap, som därmed blir en förlängning av didaktiken. Därför ska vi undersöka om retoriken kan ge oss de kompletterande redskap som kan hjälpa oss att bemöta svaren på de didaktiska frågorna. Under vår utbildning har vi endast haft två lektioner som behandlat retorik och den ämnesdidaktiska kurslitteratur vi mött har övervägande handlat om skriv- och läsprocesser. 3 Detta är märkligt då retoriken inrymmer en väl beprövad och effektiv metod att lära människor att både tala och skriva väl (Hellspong, 2011:42). Ämnet försvann från den svenska skolan redan under mitten av 1800-talet men har nu 1 Antalet didaktiska frågor varierar. De tre grundfrågorna är enligt Långström och Viklund vad? Hur? och varför? men de menar att man på senare tid har lagt till för vem/ vilka. 2 Med retorik menar vi kunskapsfacket retorik som står att läsa om i avsnitt I introduktionskursen Att bli lärare hade vi två föreläsningar som behandlade retorik. En av Anders Sigrell och en av Kent Adelmann. Den förre ur ett traditionellt talperspektiv och den senare ur ett lyssperspektiv. 7

8 återinrättats i samband med den nya läroplanen för svenskämnet på gymnasiet (Hellspong, 2011:38). Retorik finns både som valbar kurs och som det tredje av nio övergripande syften i ämnesplanen för svenska i gymnasiet. 4 Det kommer att bli svårt att leva upp till detta syfte då det inbegriper sådana retoriska principer som vi knappt har berört. Vi menar att närmare undersökningar i hur retorik kan fungera som pedagogiskt verktyg i undervisningen breddar och fördjupar vår ämneskompetens och därmed kan göra oss till bättre lärare. Arbetet blir därför även relevant för både vår och våra klasskamraters kommande yrkesroll. Vi finner inte några tidigare examensarbeten vid Malmö högskola som behandlar retorik på samma sätt som vi och detta menar vi ökar yrkesrelevansen. 5 Det är möjligt att vi har stött på retorikens modeller och metoder tidigare under utbildningen men de har aldrig teoretiserats. Vi har, som tidigare nämnts, lärt oss att det finns fyra didaktiska grundfrågor som vi ska ställa oss när vi förbereder en lektion, men vi har aldrig fått lära oss att de kan kopplas samman med den retoriska processen och därmed ursprungligen kommer från retoriken 6. Idag, när frågan om lärares status är aktuell, är det ytterst viktigt att vi har ett yrkesspråk med facktermer som täcker alla områden i vår kommunikation med eleverna. Då vårt nuvarande yrkesspråk domineras av facktermer för skriftspråk och läsning, efterfrågar vi motsvarande för det muntliga och gestaltande språket. Om vi genom retoriken kan tillskansa oss ett bredare fackspråk innebär det att vi kan tala med våra elever utan omskrivningar. En dirigent skulle aldrig säga till sin orkester kan ni spela det här stycket riktigt svagt utan han använder genomgående facktermen pianissimo utan att någon av musikerna höjer på ögonbrynen. På samma vis vill vi kunna kommunicera med våra elever och kollegor. Vi ser helt enkelt att det här arbetet, som handlar om att ta reda på vad som gör en lärare bra, kan hjälpa oss på vägen i vår strävan att själva bli bra lärare. 4 I syftesbeskrivningen för svenskämnet i gymnasiet står det under tredje punkten att Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla[ ]Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt (Skolverket 2012). 5 Se avsnitt Se avsnitt

9 2 Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Frågeställningar Vilka egenskaper utmärker de lärare som eleverna anser vara bäst? Hur kan lärarnas egenskaper synliggöras med hjälp av retoriska begrepp? Vilka retoriska handlingar kan leda till att en lärare uppfattas som bra? 9

10 3 Metod och genomförande Vi bygger vårt arbete på en empirisk undersökning bestående av kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer. Vi har intervjuat sex gymnasieelever och observerat två lärare. De sex eleverna är mellan 16 och 18 år. De kommer från olika klasser men de läser en kurs i musik gemensamt. Både skola och elever har valts ut på grund av dess tillgänglighet, medan observationerna har varit avhängiga intervjuerna. Vi har genom intervjuerna fått reda på vilka två lärare som eleverna tycker bäst om och varför, och det är följaktligen dessa lärares klassrum vi har besökt. Eftersom syftet med arbetet är att finna vad som kan göra en lärare bra är det också lämpligt att utgå från bra lärare. Vi har observerat en lektion i Litterär gestaltning 7 med tredjeårselever från olika program och en lektion i Kultur- och idéhistoria 8 med förstaårselever från humanistprogrammet. Båda lärarna som observerats har lång erfarenhet av sitt yrke och de har arbetat länge på den aktuella skolan. Vad som är värt att nämna är att en av lärarna undervisar i en valbar kurs i retorik och därmed bör ha kunskaper om de begrepp och teorier vi använder oss av i vår analys. Vi har inte intervjuat lärarna men har de sagt något under eller efter lektionen som har varit av relevans för vår undersökning har vi noterat det. Eftersom vår empiriska undersökning baseras på data från både intervjuer och observationer, samt sambanden däremellan, tror vi att detta tillsammans utgör en tillräcklig grund för att kunna uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. 3.1 Datainsamlingsmetoder För intervjuerna har vi utgått från Kvales (1996: ) intervjuguide, där det står formulerat tio kriterier för hur en intervjuare bör förhålla sig, dels till intervjuns fokus, ämnet, och dels till informanten. Här formulerar Kvale hur intervjuaren ska tänka och bete sig under intervjun. Vidare har vi följt hans råd vad gäller frågornas utformning, ordning och karaktär (Kvale, 1996: ). Även om frågorna har haft en bestämd ordningsföljd har vi varit följsamma, då informanterna gått händelserna i förväg eller frångått vårt fokus (Bilaga 1). Den ursprungliga ordningsföljden har därför till viss del 7 Litterär gestaltning är en valbar kurs på 100 poäng som lägger fokus på att eleverna ska kunna uttrycka sig skriftligt inom olika litterära genrer (SKOLFS: 2000:2). 8 Kultur- och idéhistoria är en kurs på 100 poäng som ur ett historiskt perspektiv (ska) ge förståelse av sambanden mellan idéer och konstarter (SKOLFS: 2000:70). 10

11 anpassats efter informanternas svar. Vi har sett till att frågorna har varit så pass öppna, att informanterna inte behövt begränsa sina svar, men ändå så pass fokuserade att vi kunnat få fatt i de delar som haft relevans för vår undersökning. Intervjuerna har därmed en semi-strukturerad karaktär, vilken är mer fokuserad än den ostrukturerade, men friare än den strukturerade (Bryman, 2007: ). Intervjuerna har skett i grupper om tre och det totala intervjumaterialet omfattar ca 40 minuter. Vi är medvetna om att gruppintervjuer kan anses olämpliga då informanterna lätt påverkas av varandras åsikter och det finns risk att de dominanta och språksamma tar över (Trost, 1997:27). Vi har dock gjort överväganden med hänsyn till målgruppen och intervjufrågorna och kommit fram till att vi ville komma åt den dynamik som kan uppstå i gruppintervjuer (Kvale, 1997:263). För observationerna har vi tagit hjälp av ett observationsschema vilket Bryman (2007: 173:ff) menar är användbart just vid klassrumsobservationer. Utifrån intervjuerna har vi urskilt de positiva egenskaper som eleverna har attribuerat respektive lärare med samt vilka egenskaper de anser att en bra lärare i allmänhet bör ha. Dessa egenskaper har vi sedan sammanställt till ett observationsschema anpassat efter respektive lärare. Under observationerna har vi sedan fört anteckningar utifrån schemat. Vi har observerat en lektion i litterär gestaltning och en lektion i kulturhistoria och båda lektionerna varade i 145 minuter inklusive rast. Att både eleverna och vi tolkar och bestämmer vad som är bra och på vilket sätt det är det, innebär att analysen får en värderande karaktär. Detta är något läsaren bör ha i åtanke när hon läser analysen. Det är exempelvis viktigt att komma ihåg att vi redan innan klassrumsobservationerna visste att lärarna uppskattades av eleverna. Även om vi är medvetna om problematiken, kan det vara svårt att inte styras av förhandsantaganden. Enligt Fangen (2005:225) präglas man alltid av sin bakgrund, vilket gör att vår uppfattning av världen aldrig kan se exakt likadan ut som för människor vi studerar. Att vi båda har antecknat, jämfört och diskuterat direkt efter observationerna, har förhoppningsvis lett att bilden av lärarna har blivit så pass nyanserad och att den blir någorlunda tillförlitlig. 3.2 Procedur Vi började med att kontakta de gymnasielärare vi kände, för att se om de kunde fråga några av sina elever om de kunde tänka sig att intervjuas. Vi fick svar från två av dessa 11

12 lärare varav vi valde ut den som svarade först. Vi tog därefter kontakt med rektorn på den aktuella skolan för att informera om vår undersökning och dess syfte och därefter tog vi kontakt med eleverna och deras föräldrar i den aktuella klassen. Av de elever som var under 18 år fick vi föräldrarnas godkännande och underskrifter innan intervjuerna genomfördes. Vi intervjuade eleverna och transkriberade sedan intervjuerna för att kunna urskilja vilka egenskaper eleverna ansåg vara viktigast för en bra lärare samt vilka som var deras bästa lärare. Därefter tog vi kontakt med de två lärare som eleverna ansåg vara bäst och bad om att få komma och observera en lektion hos vardera. Inför observationerna färdigställde vi ett observationsschema för respektive lärare. Vi har sammanställt observationerna och analyserat resultatet, samt fem av de egenskaper som respektive lärare har tillskrivits, med retoriska begrepp. Att vi enbart har valt att analysera fem egenskaper beror på att resterande inte är relevanta för vår undersökning. Det gäller egenskaper som är synonyma med de fem vi redan tar upp eller sådana som inte hör till en klassrumssituation. I bilaga 2 och 3 står det att läsa samtliga kommentarer om Kerstin och Marcin samt alla de egenskaper som informanterna anser att en bra lärare i allmänhet bör ha. 3.3 Forskningsetik Intervjuerna är gjorda i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002). Principerna innebär att informanterna får ta del av den aktuella undersökningens syfte, att medverkan är frivillig, att de medverkandes personuppgifter är konfidentiella och att uppsamlade data endast får förekomma för forskningsändamålet. De observerade lärarna betecknas med fingerade namn, informanterna betecknas med olika bokstäver, vilka inte är desamma som första bokstaven i deras riktiga namn, och våra egna namn betecknas med K och M. Vi har valt att inte vara allt för precisa i vår beskrivning av de intervjuade eleverna samt av de två lärarna, med anledning av att de inte ska kunna identifieras av utomstående. 3.4 Val av personligt pronomen Vi använder genomgående det personliga pronomen hon och det possessiva pronomen hennes som ett könsneutralt pronomen då vi syftar på en lärare i allmänhet 12

13 och inte på någon av de observerade. Vi har valt att göra detta trots Språkrådets rekommendationer att använda den, han eller hon, eller någon typ av omskrivning som ett könsneutralt pronomen (Språkrådet, 2012). Vi använder tredje person femininum då vi syftar på människan som omtalas som en hon och för att majoriteten av alla yrkesverksamma lärare är kvinnor (Statistiska centralbyrån, 2012). 13

14 4 Litteraturgenomgång Nedan följer en genomgång av den litteratur vi främst kommer att använda oss av i analysen av våra intervjuer och observationer. Vi presenterar först tidigare forskning som behandlar samma ämne som vi och sedan presenterar vi vår teori. 4.1 Tidigare forskning Det finns mycket skrivet om kunskapsfacket retorik och handböcker i hur man blir en god talare. Vi finner däremot inte mycket att läsa om hur läraren kan använda sig av retorik i sin undervisning. De vi finner som har behandlat ämnet på ett liknande sätt är Leif André Trøhaugen (2011) och Tina Kindeberg (2011). Trøhaugen har i Retorikk som praktikk (2011) skrivit om ämnet på ett liknande sätt som vi, men hans undersökning är av större omfattning och genomförd i Norge. Han har försökt fånga vad en god lärare är och om man kan lära sig att bli en sådan med hjälp av retoriska verktyg. För att komma fram till detta har han intervjuat gymnasieelever om deras bästa och sämsta lärare och varför de är bra eller dåliga. Vidare har han gjort observationer i de bästa lärarnas klassrum och analyserat både elevernas svar och observationerna med de retoriska begreppen ethos, pathos och logos dock med störst fokus på ethos. I sin undersökning har Trøhaugen kommit fram till att det är de sociala egenskaperna som värderas högst. Kindeberg är docent och universitetslektor i pedagogik och retorik vid Lunds universitet och har förenat de både ämnesområdena i begreppet pedagogisk retorik. Hon har studerat lärare och elever i grund- och gymnasieskola samt studerande vid högre utbildningar för att utforska den muntliga relationen mellan lärare och elev. Hon skriver själv att målet med boken är att pedagogisk retorik ska bli ett självklart kunskapsområde i den framtida lärarprofessionen (Kindeberg, 2011:7). Ett språk för läraruppdragets kommunikativa muntliga funktion är inte bara en grundläggande färdighet, utan helt avgörande för om läraren professionellt ska kunna genomföra sitt samhällsuppdrag att påverka den nya generationens unga till kunniga och humana samhällsmedborgare skriver hon vidare (Kindeberg, 2011:7). Kindeberg lägger till skillnad från Trøhaugen stor vikt vid känsloaspekten och menar att läraren riskerar att inte uppnå sina syften med undervisningen om hon inte känner till hur hon påverkar elevernas känslor (Kindeberg, 2011:8, 14). 14

15 Vi finner inga tidigare examensarbeten publicerade vid Malmö högskola som handlar om hur lärares kvaliteter kan analyseras med hjälp av retorik. Gör vi en sökning på ordet retorik får vi upp ett hundratal uppsatser som behandlar ämnet på ett eller annat sätt, söker vi på pedagogisk retorik får vi enbart två träffar och söker vi på lärares retorik får vi inga träffar alls. Gör vi en sökning i MUEP (Malmö university electronic publishing) där även vetenskapliga artiklar publiceras får vi 275 träffar på retorik, tre på pedagogisk retorik och inga på lärares retorik. Söker vi på Google scholar får vi träffar på sökordet retorik, 44 på pedagogisk retorik och 8 på lärares retorik. Vi finner dock ingen uppsats som behandlar ämnet på samma sätt som vi. Utöver Trøhaugen och Kindeberg kommer vi att göra nedslag i historien och läsa om klassisk retorik i verk av Quintilianus (2002) och Aristoteles (2002) 9 samt modernare forskning av Lennart Hellspong (2011) som är professor emeritus i retorik vid Södertörns högskola och Jens Elmelund Kjeldsen (2008) som är försteamanuens vid Institutet för informations- och medievetenskap vid universitetet i Bergen. 4.2 Teori För att ta reda på vad som gör en lärare bra kommer vi alltså att titta på de egenskaper och verktyg som våra informanter nämner som utmärkande för deras bästa lärare och sedan med utgångspunkt i dessa egenskaper analysera observationerna av de två, enligt informanterna, bästa lärarna. Vi har lagt fokus på klassrumssituationerna och vi har försökt förstå såväl dess delar som dess helhet. Förståelsen av helheten bygger på förståelsen av delarna och vice versa (Karlberg & Mral, 2003:12). Vi frågar oss vad det är som visar sig vad innebörden av det är. Detta gör att vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt i vår analys. Vi tolkar och värderar små delar för att se hur de tillsammans utgör en helhet. Helheten i det här fallet handlar om lärares undervisning och delarna handlar om lärarnas egenskaper och beteenden sammankopplat med retoriska begrepp. Eftersom vi tar fasta på lärarnas bra egenskaper, ökar också möjligheten att urskilja vilka retoriska begrepp som kan bli relevanta i vår strävan att bli 9 Quintilianus verk Den fulländade talaren och Aristoteles verk Retorik som representerar den klassiska, men för den skull inte inaktuella, retoriken, har vi för originalskrifterna inga publikationsuppgifter. Det vi vet är att Quintilianus levde ungefär mellan 35 och 96 e. Kr. och att Aristoteles levde ungefär mellan f.kr. Vi har läst Bengt Ellenbergers (2002) översättning Den fulländade talaren och Thure Hastrups (2002) danska översättning av Aristoteles Retorik. Att vi inte har använt oss av den svenska översättningen av Aristoteles Retoriken (2011), beror på att den dessvärre utkom för sent för vårt arbete. 15

16 bra lärare. Karlberg och Mral (2003:12) skriver vidare att Retoriska yttringar[ ]lever inte i en abstrakt språklig sfär utan har alltid en förhistoria och ett efterspel och menar att en retorikanalys bör förhålla sig till hela kommunikationsprocessen, vilken kontext eleverna befinner sig i, vad som har hänt innan lektionen och vad som kommer att hända efter. Detta har emellertid inte vi gjort utan vi analyserar enbart de observerade lektionerna samt det respektive lärare säger Klassisk retorik Retorik är ett av de äldsta kunskapsfacken vi har och ägnar sig åt att studera talets förutsättningar. Hellspong (2011:20) skriver att det är en teori som har utvecklat en uppsättning begrepp och modeller för att analysera talarkonsten. Det är alltså ett mycket gammalt kunskapsfack vars teori den grekiske filosofen Aristoteles (död 322 f. Kr.), bland andra, lade grunden till. Han var student till Platon och övertog dennes intresse för retorik. Aristoteles var dock, till skillnad från sin läromästare inte kritiskt inställd till ämnet utan undervisade själv i det. Platon uttryckte sin kritik via Sokrates och riktade den främst mot sofisterna som enligt honom inte drog sig för att vädja till fördomar i sin retorik. Han menade vidare att retoriken, till skillnad från filosofin, inte strävade efter sanning utan efter makt. Aristoteles menade att retoriken, till skillnad från filosofin och vetenskapen som söker sanningen, söker det sannolika, och gav därför läran en plats bland konsterna (Hellspong, 2011:20: ff). Romarna utvecklade grekernas teorier och enligt den romerske advokaten och läraren Marcus Fabius Quintilianus (död 95 e. Kr.) har ordet retorik tolkats på flera olika sätt. Han nämner framför allt två huvudsakliga meningsskiljaktigheter i de olika tolkningarna. Quintilianus själv, och flera med honom, menar att ordet och konsten retorik enbart tillkommer människor som är hederliga medan andra hävdar att även människor som inte är hederliga kan anses vara goda talare. Vidare har somliga kallat retoriken en förmåga, somliga en insikt, några en färdighet och andra en konst. Den vanligaste benämningen, menar han, är att retorik är förmågan att övertala. Andra benämningar som enligt honom stämmer in bättre är förmågan att övertala med ord eller förmågan att leda människorna dit talaren önskar (Quintilianus, 2002:48-50). Aristoteles satte studiet om övertygandets teknik i centrum men han diskuterade även publikens roll och hur talet skulle anpassas till dess känslor och värderingar (Hellspong, 2011:24). Aristoteles talar i sin retorik om tre medel, även kallat vekansmedel, för att övertala, ethos, pathos och logos. Ethos är talarens karaktär, pathos 16

17 är de känslor som talet väcker hos lyssnaren och logos är själva orden, framsagda som bevis för talarens tanke, men även förnuftet (Kjeldsen, 2008:71). Den retoriska arbetsprocessen härstammar också från den klassiska retoriken och syftar till olika faser i förberedelserna, utformandet och uppförandet av ett tal eller som i vårt fall, en lektion. Den behandlar förmågan att tänka ut och hitta på, organisera, formulera, minnas och uttrycka (Quintilianus, 2002:53). Vi kommer att använda oss av begreppen ethos, pathos och logos samt den retoriska arbetsprocessen i vår analys och återkommer därför till dem i ett senare avsnitt för att förklara dem närmare. Hur hänger då den klassiska retoriken ihop med pedagogiken? Under 1600-talet försvann retorikämnet gradvis från de europeiska universiteten till förmån för dialektiken 10 och senare den ämnesinriktade didaktiken skriver Kindeberg (2011:24). Hon menar vidare att pedagogiken därmed blev utan de kunskaper och begrepp som rör den muntliga relationens emotiva och etiska aspekter i miljöer för lärande (Kindeberg 2011:24). Kindeberg har kopplat samman begrepp från den klassiska retoriken med pedagogik och skriver att Den klassiska retorikens begrepp kan [ ]hjälpa oss med att uppmärksamma den oupplösliga relationen mellan det som sägs, vem som säger det och till vem det sägs i den konkreta undervisningssituationen (Kindeberg, 2011:22). Hon skriver också att lärare kan använda sig av dessa begrepp för att urskilja vad som främjar eller hindrar deras möjligheter att skapa en pedagogisk relation med sina elever och därmed bli bättre lärare (Kindeberg, 2011:22) Modern retorik Retoriken har länge varit bortglömd i Sverige men har den senaste tiden fått ett uppsving. En viktig orsak till detta är enligt Hellspong (2011:38) att vi lever i ett massmediesamhälle. Det finns en uppsjö av spridningsvägar för offentlig kommunikation vilka skapar lysande möjligheter för talarkonsten, men för att kunna värja oss mot detta överflöd måste vi kunna granska det kritiskt. Eleverna i dagens skola har stor tillgång till detta överflöd av information, och därför blir lärarens uppgift, att lära dem sålla bland allt som sägs och skrivs, extra viktig (Hellspong, 2011:38). Som en 10 Dialektik kommer från grekiskan och kan översättas med konsten att diskutera. Termen kan betyda många olika saker men den övergripande innebörden är att man genom att ställa argument mot argument kan komma vidare till nya insikter (Nationalencyklopedin). Om skillnaden på dialektik och retorik skriver Kindeberg Med hjälp av dialektiken skulle man utveckla färdigheter i att skapa logiska sakargument och med hjälp av retoriken skulle de lära sig att trovärdigt kommunicera argumenten (Kindeberg, 2011:23) 17

18 följd av detta massmediasamhälle har en viktig skillnad mellan den klassiska och den moderna retoriken uppstått, publikens storlek och sammansättning. Talar du exempelvis i TV når du ut till miljontals människor men du kan inte stå och gestikulera som att du talade framför alla dessa eftersom du genom detta medium når rakt in i privatpersoners vardagsrum och tilltalet behöver vara intimt samtidigt som det ska nå många. Retoriken har alltså fått en ny arena och har därmed behövt förändras. Behovet av förändring har framförallt funnits i massmedie- och populärkulturen men även i skolan där förhållandet mellan lärare och elever inte är detsamma som det var på Aristoteles eller Quintilianus tid. Lärarna står inte på en scen och talar ut till sina elever som de klassiska talarna gjorde utan de befinner sig närmare och på samma nivå som sina åhörare (Kjeldsen 2008:63ff). Medan talet i den klassiska retoriken är hierarkiskt och monologiskt orienterat är talet i den moderna retoriken, och framför allt i klassrummet, mer dialogiskt orienterad. Kent Adelmann (2009:58) skriver vidare att den moderna retoriken är mer lyssnarorienterad än den klassiska och att både samtal och dialoger numera kan ses ur ett retoriskt perspektiv, medan den klassiska retoriken enbart handlar om talet. Han menar att den klassiska retoriken främst intresserar sig för talarens talande och talarens lyssnande och att det är talaren som ensidigt får stå till svars för lyssnarens handlande medan lyssnarens lyssnande inte alls behandlas (Adelmann, 2009:58). Vidare skriver han att lyssperspektivet har utvecklats från lyssnaren som mottagare av talarens budskap via lyssnaren som medagerande och medverkande i samtalet, och till lyssnaren som talare i en simultanprocess (Adelmann, 2009:62). I den simultana processen kan dock den inre dialogen mellan två samtalspartners framstå som monologisk i den yttre dialogen. Det gäller här för läraren att ge eleverna en stödstruktur som hjälper den inre dialogen att manifesteras i den yttre (a.a). Adelmann (2009: ) skriver om många typer av lyssnande, däribland förståelselyssningen. Förståelselyssningen innebär att lyssnaren genom lyhördhet bekräftar det som talaren säger. Bekräftelsen kan ske genom att lyssnaren exempelvis ställer frågor eller återberättar det talaren säger. I ett undervisningssammanhang kan både läraren och eleven bruka denna typ av lyssning. Det finns emellertid faktorer som kan försvåra förståelselyssningen, där lyssnaren på olika sätt ser till att hon hindras från att höra det som sägs. Ett sådant negativt lyssbeteende kan exempelvis vara det ouppmärksamma lyssnandet (Adelmann, 2009:144). Det ouppmärksamma lyssnandet innebär att lyssnaren, i det här fallet eleverna, medvetet sysselsätter sig med något annat medan lektionen pågår. Här bekräftas alltså inte talaren på samma sätt som vid 18

19 förståelselyssningen, där lyssnaren verifierar det talaren säger. När lyssnaren är ouppmärksam kan alltså ingen simultanprocess förekomma (Adelmann, 2009:62). I vår analys innebär detta att vi kan tolka det eleverna uttrycker i klassrummet men vi kan inte veta vad de tänker, vad som försiggår i den inre dialogen, om det inte manifesteras i en yttre dialog. Kjeldsen menar att även om retoriken har blivit mer lyssnarorienterad och även om den har fått en ny arena i och med medier som tv och radio så har det grundläggande i människans strategier för att argumentera inte förändrats mycket sedan Aristoteles. Han skriver att det som har ändrat sig snarare är de system vi använder för att hitta, organisera och uttrycka argument samt de normer vi använder för att bedöma och pröva deras giltighet (Kjeldsen 2008:70). De begrepp som vi huvudsakligen kommer att använda oss av är alltså fortfarande användbara även om de formulerades för cirka 2500 år sedan. Den retoriska arbetsprocessens faser används fortfarande och kan betraktas som en katalog över människans kognitiva och retoriska förmågor [ ] Vi appellerar fortfarande genom vår egen trovärdighet (ethos) till andra människors känslor (pathos) och till deras rationalitet (logos) (Kjeldsen, 2008:71). De begrepp vi huvudsakligen kommer att använda oss av härstammar alltså från den klassiska retoriken men är aktuella än idag. Men vår kontext är ett klassrum där fokus ligger på både talare och lyssnare och alltså tar vi även med lyssperspektivet i analysen av de intervjuer och observationer vi har gjort Pedagogisk retorik Liksom inom retoriken måste man inom didaktiken 11 fråga sig vad en lärare bör tänka på i sin undervisning, vilka mål den har och hur och med vilka medel målet ska uppnås. Där finns dock en skillnad menar Kindeberg (2011:23). Inom didaktiken ska ett ämne förmedlas genom sakliga och logiska argument, något som läraren i förväg ska planera och administrera. Ämnet finns redan därute, och lärarens uppgift blir att plocka fram det för att sedan kunna presentera det för sina elever. För att presentationen eller förmedlingen ska lyckas tar läraren hjälp av de didaktiska frågorna i förberedelsen av lektionen (2011:27). Ur ett didaktiskt perspektiv blir Lärarens intentioner med sin 11 Didaktik sätter fokus på lärande och hur lärande organiseras. Det kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar skolans undervisning och dess innehåll. Man kan dela upp didaktik i didaktik och ämnesdidaktik. Det förra handlar om didaktik i allmänhet, medan ämnesdidaktik är kopplat till ämnesspecifik didaktik (Arfwedson & Arfwedson, 1991:16). 19

20 planering viktigare än den enskilda lärarens handlingar i den specifika undervisningssituationen (2011:28). Inom retoriken har läraren en mer betydande roll i kunskapsförmedlingen än inom didaktiken. Kindeberg (2011:29) menar att hur väl läraren kan uttrycka sitt engagemang och intresse är avgörande för på vilket sätt och hur mycket eleverna påverkas av det aktuella ämnesinnehållet. Hon uttrycker vidare att lärarens roll är att tillsammans med sina elever skapa ämnets mening, inte att vidarebefordra kunskaper som eleverna själva kan läsa sig till på egen hand (2011:108). Detta kan även kopplas samman med vilken bild läraren har av sig själv och vilken funktion i lärmiljön som hon ska fylla. Enligt Kindeberg (2011:123), (har) många lärare kunskap om undervisning men alltför få kan visa denna kunskap i handling[ ]lärarna vågar inte vara tillräckligt betydelsefulla för sig själva, för sina studenter eller för sitt ämne. Ofta kommer lärarens ethos i skymundan, det vill säga det verkansmedel som sätter lärarens trovärdighet och därmed hennes person i fokus. Om en lärare, medvetet eller omedvetet, bortprioriterar ett eller fler verkansmedel arbetar hon inte pedagogiskt retoriskt. Det gör däremot den lärare som lyckas harmoniera språkets tre verkansmedel ethos, pathos och logos (Kindeberg, 2011:31). Lärarens muntliga relation med sina elever är alltså avhängigt harmonin mellan dessa. Kindeberg menar vidare att en lärare utan ett retoriskt pedagogiskt kunnande skulle ha svårigheter att i stunden finna de ord som bäst lämpar sig för att skapa känslor som motiverar ämnets mening och att uttrycka de ord som skapar den nödvändiga känslan av tillit (Kindeberg, 2011:31). Kindeberg lägger stor vikt vid känsloaspekten (2011:14). Om läraren inte känner till hur hon i sin undervisning påverkar elevernas känslor riskerar hon att i relationen inte uppnå sina syften (Kindeberg, 2011:8). Hon menar att den akademiska världen ofta bortser från språkets känsloväckande förmåga, det vill säga att elevernas känslor påverkas av undervisningens innehåll. Om en lärare inte är medveten om sin känslopåverkan kan det leda till att hon känner sig otrygg i rollen som talare, även om hon har goda ämneskunskaper. Det är lärarens egen röst, de valda uttrycken och yrkesidentiteten, som avgör om läraren uppfattas som trovärdig eller ej. Trovärdigheten går just att koppla till om läraren framstår som trygg eller otrygg, vilket i sin tur avgör hur eleverna uppfattar sin lärmiljö (Kindeberg, 2011:12). Om eleverna är trygga och känner tillit i relationen med sin lärare fyller läraren även en förebildlig funktion, vilket gagnar det hon vill förmedla då hon inte bara representerar sig själv utan även ämnet (Kindeberg, 2011:111). 20

Kommunikation för dataloger (DA3013)

Kommunikation för dataloger (DA3013) Kommunikation för dataloger (DA3013) - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet Hösten 2016 Linda Söderlindh, KTH, ECE/Språk Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg Föreläsning

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet

Kommunikativa färdigheter för arbetslivet Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll Metoder och Verktyg Muntlig kommunikation Det viktigaste Vad är det viktigaste vid muntlig presentation (muntlig kommunikation)? Att få över ditt budskap till mottagaren Hur lyckas man med det? Talang?

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå

PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå www.lektion.se RETORIK EN PROCESS I SEX STEG Intellectio - har med förståelse att göra Inventio - har med innehåll

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Lärarens kommunikation i undervisningen - utifrån retoriska begrepp

Lärarens kommunikation i undervisningen - utifrån retoriska begrepp Lärarens kommunikation i undervisningen - utifrån retoriska begrepp Cecilia Arlewigh och Sophia Resare 2014 Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp Pedagogik Lärarprogrammet Handledare: Maud Söderlund

Läs mer

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet Retorik & Presentationsteknik Kontaktuppgifter Jeanette Svanholm Mail: jeanette.svanholm@lnu.se Tel: 0480-49 77 24 Mobil: 0709-99 69 64 Skype: jeanette.svanholm Bra länkar http://www.presentationsteknik.com/

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Språkverkstäderna vid LiU

Språkverkstäderna vid LiU Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på LiU, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU Uppgifter

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel. Denna lektion är hämtad från Svenska Direkt 8 av Cecilia Peña och Lisa Eriksson. Svenska Direkt är ett basläromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 7-9, som tar fasta på att språk uppstår i

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Studieanvisning. Presentationsteknik, 738G28 (4 HP) Kursansvarig: Ulrika Axelsson, tel:

Studieanvisning. Presentationsteknik, 738G28 (4 HP) Kursansvarig: Ulrika Axelsson, tel: Studieanvisning Presentationsteknik, 738G28 (4 HP) Kursansvarig: Ulrika Axelsson, ulrika.axelsson@liu.se, tel: 013-28 18 03 Examinator: Ulrika Axelsson Administratör: Olivia Hallberg, olivia.hallberg@liu.se,

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Inledning till presentationen Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2015 Avsikten med kursen är att öka deltagarnas insikter om de krav som olika kommunikationssituationer ställer samt öka deras muntliga språkfärdighet. Målet är att

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för engelska språk 5 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer