EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Plenarhandling 28 november 2001 SLUTLIG VERSION A5-0430/2001 ***I BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbildning av yrkesförare för gods- eller persontransport på väg (KOM(2001) 56 C5-0037/ /0033(COD)) Utskottet för regionalpolitik, transport och turism Föredragande: Mathieu J.H. Grosch RR\ doc PE

2 Teckenförklaring * Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna **I Samarbetsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna **II Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten *** Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i de fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget ***I Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna ***II Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten ***III Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) Ändringsförslag till lagtexter Parlamentets ändringar markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att markera ord eller textavsnitt som man tycker bör korrigeras innan den slutliga texten produceras (exempelvis om en språkversion har uppenbara fel eller saknar textavsnitt). Dessa förslag underställs berörda tekniska avdelningar för godkännande. PE /28 RR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT... 5 FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION MOTIVERING RR\ doc 3/28 PE

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 2 februari 2001 förelade kommissionen parlamentet, i enlighet med artikel och artikel 71 i EG-fördraget, ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbildning av yrkesförare för gods- eller persontransport på väg (KOM(2001) /0033(COD)). Vid plenarsammanträdet den 12 februari 2001 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till utskottet för regionalpolitik, transport och turism, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för sysselsättning och socialfrågor som utsetts till rådgivande utskott (C5-0037/2001). Vid utskottssammanträdet den 20 mars 2001 utsåg utskottet för regionalpolitik, transport och turism Mathieu J.H. Grosch till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 11 september samt november 2001 behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till lagstiftningsresolution med 44 röster för och 3 röster emot. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Konstantinos Hatzidakis (ordförande), Helmuth Markov, Emmanouil Mastorakis och Rijk van Dam (vice ordförande), Mathieu J.H. Grosch (föredragande), Sir Robert Atkins, Emmanouil Bakopoulos, Rolf Berend, Theodorus J.J. Bouwman, Philip Charles Bradbourn, Felipe Camisón Asensio, Carmen Cerdeira Morterero, Danielle Darras, Giovanni Claudio Fava, Jacqueline Foster, Ewa Hedkvist Petersen, Marie Anne Isler Béguin (suppleant för Camilo Nogueira Román), Juan de Dios Izquierdo Collado, Georg Jarzembowski, Elisabeth Jeggle (suppleant för Francesco Musotto), Dieter-Lebrecht Koch, Giorgio Lisi, Sérgio Marques, Linda McAvan (suppleant för Mary Honeyball), Erik Meijer, Rosa Miguélez Ramos, Juan Ojeda Sanz, Josu Ortuondo Larrea, Karla M.H. Peijs, Wilhelm Ernst Piecyk, Giovanni Pittella (suppleant för Demetrio Volcic), Samuli Pohjamo, Alonso José Puerta, Reinhard Rack, Marieke Sanders-ten Holte, Gilles Savary, Agnes Schierhuber (suppleant för Margie Sudre), Ingo Schmitt, Elisabeth Schroedter (suppleant för Reinhold Messner), Brian Simpson, Renate Sommer, Dirk Sterckx, Hannes Swoboda (suppleant för Ulrich Stockmann), Ari Vatanen, Mark Francis Watts, Brigitte Wenzel-Perillo (suppleant för Carlos Ripoll i Martínez Bedoya) och Jan Marinus Wiersma (suppleant för John Hume). Utskottet för sysselsättning och socialfrågor beslutade den 15 februari 2001 att inte avge något yttrande. Betänkandet ingavs den 28 november Fristen för att inge ändringsförslag kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas. PE /28 RR\ doc

5 FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbildning av yrkesförare för gods- eller persontransport på väg (KOM(2001) 56 C5-0037/ /0033(COD)) Förslaget ändras på följande sätt: Kommissionens förslag 1 Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 Artikel 1 Yrkesförare av fordon för vägtransporter regleras av de bestämmelser som medlemsstaterna antar med tillämpning av de gemensamma bestämmelserna i detta direktiv. Detta direktiv gäller personer som utövar föraryrket i EU och som är a) medborgare i en medlemsstat, b) tredjelandsmedborgare som lagligen är anställda av eller arbetar för något företag som är etablerat i en medlemsstat. Dessa personer skall nedan kallas "yrkesförare". Med yrkesförare avses i detta direktiv personer som utför vägtransporter på allmän väg inom gemenskapen med hjälp av - fordon för vilka det är obligatoriskt med antingen körkort i någon av kategorierna C1, C1+E, C eller C+E enligt definitionerna i direktiv 91/439/EEG eller med körkort av ett slag som erkänts som likvärdigt, - fordon för vilka det är obligatoriskt med antingen körkort i någon av kategorierna D1, D1+E, D eller D+E enligt definitionerna i direktiv 91/439/EEG eller med körkort av ett slag som erkänts som likvärdigt. 1 EGT C 154, , s RR\ doc 5/28 PE

6 En precisering av direktivets tillämpningsområde. Ändringsförslag 2 Artikel 3, punkt 1, led aa (nytt) (aa) Fordon som får framföras av förare som innehar körkort av annan fordonskategori än de som uppräknats i artikel 2 (c), Det måste klarläggas att direktivet inte gäller förare av fordon i andra kategorier än de som uppräknats i artikel 2, såsom taxiförare eller de som kör distributionsbilar. Ändringsförslag 3 Artikel 3, punkt 1, led e (e) Fordon för transport av material och utrustning som föraren använder i sitt arbete inom en radie på 50 km från den plats där fordonet vanligen är stationerat, under förutsättning att framförandet av fordonet inte är förarens huvudsakliga sysselsättning och att tillämpningen av undantaget inte försvårar uppnåendet av målen i detta direktiv. Medlemsstaterna kan själva bestämma om det för detta undantag skall krävas ett enskilt tillstånd. (e) Fordon för transport av material och utrustning som föraren använder i sitt arbete, under förutsättning att framförandet av fordonet inte är förarens huvudsakliga sysselsättning och att tillämpningen av undantaget inte försvårar uppnåendet av målen i detta direktiv. Medlemsstaterna kan själva bestämma om det för detta undantag skall krävas ett enskilt tillstånd. Medlemsstaterna kan i samråd med Europeiska kommissionen göra undantag från radien på 50 km om landets geografi det kräver. Radien 50 km är anpassad efter tätbebyggda områden. Det är dessutom närmast omöjligt att kontrollera denna regel. PE /28 RR\ doc

7 Ändringsförslag 4 Artikel 4, stycke 1 För att få vara verksam som yrkesförare av fordon för gods- eller persontransporter på väg är det nödvändigt att ha genomfört en grundläggande utbildning och delta i den fortlöpande vidareutbildning som fastställs i detta direktiv. För att få vara verksam som yrkesförare av fordon för gods- eller persontransporter på väg är det nödvändigt att ha godkänts i provet efter avslutad grundläggande utbildning och uppfylla de bestämmelser om vidareutbildning som fastställs i detta direktiv. Om en person som deltar i den utbildning som föreskrivs i detta direktiv redan har ett körkort kan personen ifråga under en tidsperiod som fastställts av behörig medlemsstat och i enlighet med de fastställda kraven redan som praktikant vara verksam som yrkesförare av fordon för gods- eller persontransporter på väg. Syftet med direktivet är att höja kvalitetsnivån hos yrkesförare inom EU. Frågan om en förare faktiskt uppfyller nivåkraven måste utrönas vid prov. Det är inte innehållet i förarutbildningen som är det viktiga, utan förarens kunskaper och färdigheter efter genomgången utbildning. Genom detta ändringsförslag betonas slutprovets ställning. Därefter är det överflödigt att utöver den grundläggande utbildningen också ålägga förare som står i början av sin yrkesbana att vidareutbilda sig, eftersom det som ingår i vidareutbildningen delvis redan finns med i den grundläggande utbildningen. Den utbildning som föreslås i direktivet bör också beakta körandets praktiska aspekter och sålunda göra det möjligt för körkortsinnehavare att nå de mål som saknas för den grundläggande utbildningen under en längre praktiktid i ett företag. Genom detta initiativ kan företaget i ett ännu tidigare skede nå eventuella arbetstagare på arbetsmarknaden. Ändringsförslag 5 Artikel 6, punkt 1, stycke 1a (nytt) Grundläggande yrkesutbildning krävs inte då en person verkat i tre år som yrkesförare under fem år före detta direktivs ikraftträdande. Undantaget gäller för de yrkesförare som återupptar sitt arbete högst ett år efter detta direktivs ikraftträdande. RR\ doc 7/28 PE

8 Kravet på grundläggande yrkesutbildning får inte förhindra redan verksamma yrförare inom branschen att återuppta sitt arbete. Ändringsförslag 6 Artikel 6, punkt 3 3. För att få tillträde till den grundläggande utbildningen skall den sökande redan inneha det aktuella körkortet. Detta är dock inte nödvändigt för att få tillträde till den fullständiga grundläggande utbildningen om den genomförs som ett led i en yrkesutbildning för ungdomar som är under 18 år. a. Den grundläggande utbildningen kan göras till en del av yrkesutbildningen och göra det möjligt att direkt få körkort. b. De mål och den tid som anges i bilagan kan minskas inom den grundläggande minimiutbildningen och den fullständiga grundläggande utbildningen om målen redan är en del av körkortsutbildningen. c. Medlemsstaterna skall tillsammans med Europeiska kommissionen komma överens om minskningen utgående från körkortsutbildningsprogrammen. De grundläggande principerna och målen för direktivet bör vara att yrket som lastbils- och bussförare uppvärderas och att förarna erhåller obligatoriska minimikunskaper. Det är fullkomligt oväsentligt om kunskaperna erhålls inom den grundläggande utbildning som här föreslås eller inom körkortsutbildningen. Av ekonomiska och sociala skäl bör det i vilket fall som helst förhindras att förare måste uppnå samma mål såväl inom den grundläggande utbildningen som inom körkortsutbildningen. Ändringsförslag 7 Artikel 6, punkt 5, led b, led ia (nytt) (ia) i kategorierna D och DE som används för persontransporter i reguljär trafik på sträckor som inte överstiger 50 km under PE /28 RR\ doc

9 förutsättning att en grundläggande minimiutbildning har slutförts, Åldersgränsen bör höjas från 21 till 24 för allmän lokaltrafik på fasta linjer under likadana förutsättningar. Ändringsförslag 8 Artikel 7, punkt 1 (1) Den gemensamma delen av den grundläggande minimiutbildningen skall avslutas med ett prov. Efter avlagt prov skall den blivande yrkesföraren följa en särskild utbildning i ett företag eller ett godkänt utbildningsorgan. Efter att ha fullgjort de två utbildningspartierna, den gemensamma delen och den särskilda utbildningen, skall föraren erhålla ett bevis på fullgjord grundläggande minimiutbildning. (1) Den gemensamma delen av den grundläggande minimiutbildningen skall avslutas med ett prov i yrkeskompetens. Efter avlagt och godkänt prov skall den blivande yrkesföraren följa en särskild utbildning i ett företag eller ett godkänt utbildningsorgan. Efter att ha fullgjort de två utbildningspartierna, den gemensamma delen och den särskilda utbildningen, skall föraren erhålla ett bevis på fullgjord grundläggande minimiutbildning. Det viktigaste inom utbildningen med tanke på att en adekvat nivå på utbildningen av yrkesförare skall kunna tryggas är att de blivande yrkesförarna genomgår och godkänns vid ett prov i yrkeskompetens. Ändringsförslag 9 Artikel 7, punkt 2 (2) Den gemensamma delen av den fullständiga grundläggande utbildningen skall avslutas med ett prov. Efter avlagt prov skall den blivande yrkesföraren följa en särskild utbildning i ett företag eller ett godkänt utbildningsorgan. Efter att ha fullgjort de två utbildningspartierna, den gemensamma delen och den särskilda utbildningen, skall föraren erhålla ett (2) Den gemensamma delen av den fullständiga grundläggande utbildningen skall avslutas med ett prov i yrkeskompetens. Efter avlagt och godkänt prov skall den blivande yrkesföraren följa en särskild utbildning i ett företag eller ett godkänt utbildningsorgan. Efter att ha fullgjort de två utbildningspartierna, den gemensamma delen och den särskilda RR\ doc 9/28 PE

10 yrkeskompetensbevis. utbildningen, skall föraren erhålla ett yrkeskompetensbevis. Det viktigaste inom utbildningen med tanke på att en adekvat nivå på utbildningen av yrkesförare skall kunna tryggas är att de blivande yrkesförarna genomgår och godkänns vid ett prov i yrkeskompetens. Ändringsförslag 10 Artikel 8, punkt 1, stycke 2 Vidareutbildningen skall ges under en sammanhängande period. Vidareutbildningen skall ges under arbetstiden sådan denna i gällande lag föreskrivits inom var och en medlemsstat. Vidareutbildningen skall inte ges under en sammanhängande period för att det skall vara möjligt att skapa en kompromiss mellan effektiv utbildning och försummad arbetstid. Vidareutbildningen måste absolut vara en del av arbetstiden och den får inte förläggas till lagstadgade viloperioder eller semestertider. Rent definitoriskt är vidareutbildningen till nytta, inte bara för förarna utan också för arbetsgivarna, eftersom den ökar personalens yrkesskicklighet. Detta stadgande måste klart framgå av direktivet så att varje form av påtryckning på förarna skall kunna undvikas. Ändringsförslag 11 Artikel 8, punkt 1a (ny) 1a. Vidareutbildningens längd skall uppgå till 35 timmar vart femte år. Utbildningsprogrammet skall utformas så att det består av en sammanhängande period på minst 7 timmar. Deltagandet i utbildningen skall göras så flexibelt som möjligt. PE /28 RR\ doc

11 Ändringsförslag 12 Artikel 8, punkt 2 2. Förare av fordon för gods- eller persontransporter på väg skall följa den vidareutbildning som anges i bilagan till detta direktiv. Utbildningen skall anpassas till yrkesförarens profil mot bakgrund av ett utvärderingssamtal. Syftet är att fördjupa och gå tillbaka till vissa frågor som togs upp i den grundläggande utbildningen och som identifierades under utvärderingssamtalet. 2. Utbildningen skall anpassas till de krav som ställs på förarna mot bakgrund av ett utvärderingssamtal. Syftet är att fördjupa och gå tillbaka till vissa frågor som togs upp i den grundläggande utbildningen och som identifierades under utvärderingssamtalet, liksom vissa sektorsspecifika frågor. Denna mening skall utgå ur artikeln, eftersom bestämmelserna om vidareutbildning flyttats från del 3 i bilagan till artikel 8.1. Förarnas vidareutbildning skall inte bara omfatta allmänna ämnen utan också sådana ämnen som mycket direkt sammanhänger med de respektive sektorer av transportmarknaden som förarna är verksamma inom. På det sättet kommer vidareutbildningen av en förare som framför allt transporterar naturliga råvaror att vara annorlunda än vidareutbildningen för förare som transporterar kemikalier. Av dessa anledningar kommer ett antal förare inte att behöva mer än en kurs för att friska upp sina grundläggande kunskaper. Därför är det önskvärt också ur praktisk synvinkel att längden på vidareutbildningen skall kunna variera. En kurstid på mellan 21 och 35 timmar är således en kompromiss mellan att det är önskvärt med vidareutbildning och att det råder tidspress inom branschen. Med tanke på att det behövs flexibilitet inom branschen är det önskvärt att längden på vidareutbildningen fastställs i samråd mellan parterna. Ändringsförslag 13 Artikel 9, punkt 1 1. Föraren skall genomföra den grundläggande yrkesutbildningen och vidareutbildningen i den medlemsstat där denne har sin permanenta bosättningsort eller där denne kan bevisa att han studerat i minst sex månader. 1. Föraren kan genomföra den grundläggande yrkesutbildningen och vidareutbildningen i samtliga medlemsstater. Förarna skall kunna genomföra utbildningen i den medlemsstat som de själva valt, bland annat för att undanröja onödiga språkliga hinder för att de skall kunna utöva sitt yrke. RR\ doc 11/28 PE

12 Ändringsförslag 14 Artikel 9, punkt 1a (ny) 1a. Förare som kommer från tredje land och som arbetar för ett företag med säte i ett eller flera medlemsländer och som inte är varaktigt bosatta i en medlemsstat i gemenskapen i den bemärkelse som avses i stycke 1 skall i någon av de medlemsstater där företaget har sitt säte delta i den utbildning som berör dem. Med tanke på att också förare från tredje land omfattas av direktivet bör det i direktivet ingå bestämmelser om var någonstans sådana förare skall delta i utbildningen, som inte alltid är varaktigt bosatta i en medlemsstat i gemenskapen (i den bemärkelse som avses i stycke 1). På grund av att språksvårigheter kan tänkas uppstå är det på sin plats att de deltar i utbildningen i en och samma medlemsstat. Ur social synvinkel faller det sig av sig självt att det då skall handla om någon medlemsstat där företaget har sitt säte. Ändringsförslag 15 Artikel 9, punkterna 2 och 3 2. Bevis på fullgjord grundläggande minimiutbildning, yrkeskompetensbevis och bevis på fullgjord vidareutbildning skall erkännas av samtliga medlemsstater. Beviset på fullgjord vidareutbildning skall vara giltigt i högst fem år. 3. Bevis som har utfärdats av en medlemsstat mot bakgrund av de nationella bestämmelser som var i kraft innan detta direktiv genomfördes skall erkännas som utbildningsbevis enligt detta direktiv. 2. Bevis på fullgjord grundläggande minimiutbildning, yrkeskompetensbevis och bevis på fullgjord vidareutbildning skall erkännas av samtliga medlemsstater. Beviset på fullgjord vidareutbildning skall vara giltigt i högst fem år. Om föraren byter företag måste hänsyn tas till vidareutbildning som redan genomgåtts. 3. Bevis som har utfärdats av en medlemsstat mot bakgrund av de nationella bestämmelser som var i kraft innan detta direktiv genomfördes skall erkännas som yrkeskompetensbevis och utbildningsbevis enligt detta direktiv. PE /28 RR\ doc

13 Det vore beklagligt, såväl för föraren som för företaget, om ingen hänsyn togs till den vidareutbildning som redan genomgåtts då föraren byter företag. Se motiveringen till föredragandens ändringsförslag nr 6. Ändringsförslag 16 Bilaga, del 1, punkt Tekniska egenskaper: kraftöverföring, motorns vridmoment-, effekt- och bränsleförbrukningskurvor, optimal användning av varvräknare, diagram över växellådans utväxlingar Bromsteknik, ABS, retarder, hastighetsbegränsare: handhavande, särskilda egenskaper hos det hydrauliska bromsservosystemet, bromsarnas och retarderns begränsningar, kombinerad användning av bromsar och retarder, inbromsning på olika typer av vägar och under olika väderleksförhållanden, stoppoch bromssträcka, optimalt utnyttjande av farten och växellådan, användning av fordonets tröghet, metoder för att sakta ner och bromsa i nedförsbacke, viktens och dimensionens inverkan, inspektioner och kontroller som föraren ansvarar för, agerande om fel uppstår Olycksförebyggande åtgärder: framförhållning under körning, förarens uppträdande och vaksamhet, faktorer som Samtliga körkortskategorier Målsättning: Att få kunskap om kraftöverföring för att kunna utnyttja den så bra som möjligt Riktlinjer: Tekniska egenskaper: kraftöverföring, motorns vridmoment-, effekt- och bränsleförbrukningskurvor, optimal användning av varvräknare, diagram över växellådans utväxlingar Målsättning: Att få kunskap om säkerhetsanordningarnas tekniska egenskaper och hur de fungerar för att kunna behärska fordonet, minska slitaget av det och förebygga fel Riktlinjer: Bromsteknik, ABS, retarder, hastighetsbegränsare: handhavande, särskilda egenskaper hos det hydrauliska bromsservosystemet, bromsarnas och retarderns begränsningar, kombinerad användning av bromsar och retarder, inbromsning på olika typer av vägar och under olika väderleksförhållanden, stoppoch bromssträcka, optimalt utnyttjande av farten och växellådan, användning av fordonets tröghet, metoder för att sakta ner och bromsa i nedförsbacke, viktens och dimensionens inverkan, inspektioner och kontroller som föraren ansvarar för, agerande om fel uppstår Målsättning: Att lära sig defensiv körning Riktlinjer: Olycksförebyggande åtgärder: framförhållning under körning, förarens uppträdande och vaksamhet, faktorer som RR\ doc 13/28 PE

14 kan bidra till trafikolyckor, försvårande omständigheter när det gäller tunga lastbilar, svårigheter på grund av vägskicket och hur det förändras vid olika väderleksförhållanden, körning vid olika tidpunkter på dygnet, körning på ojämna vägar och i tunnlar, parkering, hastighetens inverkan på fordonet Hänsyn till andra trafikanter: möjlighet att förutse andra trafikanters agerande, särskilda omständigheter i samband med andra trafikanter (långsamma fordon, lätta fordon, tvåhjulingar, fotgängare), trafiksäkerhetsåtgärder Yrkesrelaterade manövrer: identifiera hinder, förbereda en manöver, synlighet, döda vinklar, synfält, beteende och säkerhet under manövern, utförande av yrkesrelaterade manövrer Miljön: optimering av bränsleförbrukningen genom att tillämpa kunskaperna ovan Lastning: krafter som påverkar fordon i rörelse, hur växellådan bäst utnyttjas i förhållandet till fordonets last och vägförhållanden, beräkning av fordonets eller fordonstågets nyttolast, beräkning av den totala volymen/bruttovolymen, fördelning av lasten, effekter av överbelastning av en axel, fordonsstabilitet och gravitationscentrum, typer av förpackningsmaterial och pallar, bakgavellyft (endast kategori C1, C1E, C och CE). kan bidra till trafikolyckor, försvårande omständigheter när det gäller tunga lastbilar, svårigheter på grund av vägskicket och hur det förändras vid olika väderleksförhållanden, körning vid olika tidpunkter på dygnet, körning på ojämna vägar och i tunnlar, parkering, hastighetens inverkan på fordonet Målsättning: Att lära sig hänsynsfull körning Riktlinjer: Hänsyn till andra trafikanter: möjlighet att förutse andra trafikanters agerande, särskilda omständigheter i samband med andra trafikanter (långsamma fordon, lätta fordon, tvåhjulingar, fotgängare), trafiksäkerhetsåtgärder Målsättning: Att lära sig hantera fordonet och få andra trafikanter att förstå vad man ämnar göra Riktlinjer: Yrkesrelaterade manövrer: identifiera hinder, förbereda en manöver, synlighet, döda vinklar, synfält, beteende och säkerhet under manövern, utförande av yrkesrelaterade manövrer Målsättning: Att optimera bränsleförbrukningen Riktlinjer: Miljön: optimering av bränsleförbrukningen genom att tillämpa kunskaperna ovan. Körkortskategori C Målsättning: Att sköta lastning och samtidigt respektera säkerhetsföreskrifterna och en ändamålsenlig användning av fordonet Riktlinjer: Lastning: krafter som påverkar fordon i rörelse, hur växellådan bäst utnyttjas i förhållandet till fordonets last och vägförhållanden, beräkning av fordonets eller fordonstågets nyttolast, beräkning av den totala volymen/bruttovolymen, fördelning av lasten, effekter av överbelastning av en axel, fordonsstabilitet och gravitationscentrum, typer av förpackningsmaterial och pallar, bakgavellyft (endast kategori C1, C1E, C och CE *). PE /28 RR\ doc

15 Säkring av gods: grundläggande godssäkringskategorier, metoder för fastspänning och säkring av gods, användning av spännband, kontroll av säkringsutrustning, användning av hanteringsutrustning, användning av presenningar (endast kategori C1, C1E, C och CE) Passagerarnas säkerhet och bekvämlighet: förarens ansvar, transport av barn, kontroller före avfärd (endast kategori D1, D1E, D och DE). Säkring av gods: grundläggande godssäkringskategorier, metoder för fastspänning och säkring av gods, användning av spännband, kontroll av säkringsutrustning, användning av hanteringsutrustning, användning av presenningar (endast kategori C1, C1E, C och CE*). *Kan utgå. Körkortskategori D Målsättning: Att lära känna gällande bestämmelser för transport av passagerare Riktlinjer: Passagerarnas säkerhet och bekvämlighet: förarens ansvar, transport av barn, kontroller före avfärd (endast kategori D1, D1E, D och DE*). *Kan utgå. Det är bättre att ändra del 1 i bilagan så att 1) man varje gång klart och tydligt anger vilken målsättningen är och 2) det som ingår i varje utbildningsdel och som syftar till att nå denna målsättning utformas som en rad riktlinjer. Dessutom måste utbildningen specificeras utgående från körkortskategori. Vissa delar av utbildningen berör samtliga körkortskategorier, medan andra delar bara berör körkortskategori D (persontransporter) eller C (godstransporter). Punkterna och i kommissionens förslag har blivit till punkt i parlamentets ändringsförslag. Ändringsförslag 17 Bilaga, del 1, punkt Bestämmelser rörande transporter och därmed relaterad verksamhet: transportadministration, intyg för att bedriva transportverksamhet, skyldigheter enligt standardavtalen för godstransporter, utformning av de dokument som ingår i Samtliga körkortskategorier Målsättning: Att lära känna trafikreglerna Riktlinjer: Trafikbestämmelser: trafikskyltar, trafikrestriktioner och förbud, parkering och tillfälliga stopp, användning av särskild infrastruktur, säkerhetsavstånd och stoppsträcka, särskilda hastighetsbegränsningar för tunga lastbilar och bussar, kontroller och RR\ doc 15/28 PE

16 transportkontrakten, internationella transporttillstånd, skyldigheter enligt konventionen om fraktavtal vid internationell godsbefordran på väg, internationella fraktsedlar, gränsöverskridande transporter, speditörer, särskilda dokument som medföljer godset Trafikbestämmelser: trafikskyltar, trafikrestriktioner och förbud, parkering och tillfälliga stopp, användning av särskild infrastruktur, säkerhetsavstånd och stoppsträcka, särskilda hastighetsbegränsningar för tunga lastbilar och bussar, kontroller och påföljder Sociallagstiftning: maximala arbetstider inom transportsektorn, principer i, tillämpning och konsekvenser av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och 3821/85, påföljder vid bristande eller felaktig användning eller manipulering av färdskrivaren. påföljder Målsättning: Att lära känna de sociala förhållandena inom vägtransportsektorn och de bestämmelser som gäller där Riktlinjer: Sociallagstiftning: maximala arbetstider inom transportsektorn, principer i, tillämpning och konsekvenser av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och 3821/85, påföljder vid bristande eller felaktig användning eller manipulering av färdskrivaren samt nationell arbetsrätt. Kännedom om sociala och socialrättsliga förhållanden inom vägtransportsektorn: Förarnas rättigheter och skyldigheter i fråga om grundläggande och fortsatt utbildning och yrkesutbildning Körkortskategori C Målsättning: Att lära känna bestämmelserna om godstransporter Riktlinjer: Bestämmelser om transporter och därmed relaterad verksamhet: transportadministration, intyg för att bedriva transportverksamhet, skyldigheter enligt standardavtalen för godstransporter, utformning av de dokument som ingår i transportkontrakten, internationella transporttillstånd, skyldigheter enligt konventionen om fraktavtal vid internationell godsbefordran på väg, internationella fraktsedlar, gränsöverskridande transporter, speditörer, särskilda dokument som medföljer godset Målsättning: Att lära känna de ekonomiska förhållandena för PE /28 RR\ doc

17 persontransporter på väg och organisationen av marknaden Riktlinjer: Kunskap om de ekonomiska förhållandena inom vägtransportsektorn: godstransportsektorn i förhållande till andra vägtransportsektorer, godstransporter på väg i förhållande till andra godstransportsätt (via järnväg, i luften, till havs), olika typer av godstransportverksamhet på väg (transporter för andras räkning, för sin egen räkning, annan transportverksamhet), organisationen av de vanligaste företagen som bedriver godstransport på väg och organisationen av andra transportverksamheter, olika specialiserade transporter (tank- eller kyltransportbilar), utvecklingen inom sektorn (diversifiering av tillhandahållna tjänster, järnväg/väg, underleverantörer, etc.). Affärsverksamhet och kvalitet: företag och verksamhetsförhållanden (konkurrens, befraktare), kommersiella och ekonomiska konsekvenser av tvister, förfarande för certifiering av transportföretag. Körkortskategori D Målsättning: Att lära känna de ekonomiska förhållandena inom vägtransportsektorn och organisationen av marknaden Riktlinjer: Kunskap om de ekonomiska förhållandena inom vägtransportsektorn: persontransportsektorn i förhållande till andra vägtransportsektorer, persontransport på väg i förhållande till olika typer av persontransportsätt (järnväg, personbilar), olika typer av persontransportverksamhet på väg, gränsöverskridning (internationell transport), de vanligaste persontransportföretagens organisation. Affärsverksamhet och kvalitet: företag och verksamhetsförhållanden (konkurrens), kommersiella och ekonomiska konsekvenser av tvister med passagerare, förfarande för certifiering av RR\ doc 17/28 PE

18 företag som transporterar personer på väg. Det är bättre att ändra del 1 i bilagan så att 1) man varje gång klart och tydligt anger vilken målsättningen är och 2) att det som ingår i varje utbildningsdel och som syftar till att nå denna målsättning utformas som en rad riktlinjer. Dessutom måste utbildningen specificeras utgående från körkortskategori. Vissa delar av utbildningen berör samtliga körkortskategorier, medan andra delar bara berör körkortskategori D (persontransporter) eller C (godstransporter). Punkterna 1.2.1, och i kommissionens förslag har förvandlats till punkterna 1.2.3, och i detta ändringsförslag. När det gäller punkterna , och i parlamentets ändringsförslag, se ändringsförslag 18 gällande punkterna , och i kommissionens förslag. Förarna bör även utbildas i den egna medlemsstatens arbetsrättsliga regler. Ändringsförslag 18 Bilaga, del 1, punkt Hälsa, säkerhet, service, logistik 1.3 Hälsa, trafiksäkerhet, miljösäkerhet, service, logistik Samtliga körkortskategorier Målsättning: Att sköta sin hälsa Faran för arbetsrelaterade olyckor: olika typer av arbetsrelaterade olyckor inom transportsektorn, statistik över trafikolyckor, lastbilars och bussars inblandning i olyckor, skadade personer, skador på material, ekonomiska konsekvenser Människosmuggling och illegal invandring: allmän information, konsekvenser för föraren, förebyggande åtgärder, checklista, lagstiftningen om transportföretagens ansvar Ergonomi: riskfyllda rörelser och arbetsställningar, kroppsställning, fysisk kondition (vikten av fysisk belastningsträning), arbetsställning och rörelsekoordination, hanteringsövningar, Riktlinjer: Hälsa: mathållning, effekter av alkohol, läkemedel eller andra ämnen som kan påverka beteendet, symtom på, orsaker till och effekter av trötthet och stress, den grundläggande arbets- och vilocykelns betydelse Målsättning: Att göra förarna uppmärksamma på riskerna längs vägarna och på arbetsolyckorna Riktlinjer: Faran för arbetsrelaterade olyckor: olika typer av arbetsrelaterade olyckor inom transportsektorn, statistik över trafikolyckor, lastbilars och bussars inblandning i olyckor, skadade personer, PE /28 RR\ doc

19 personlig säkerhet Hälsa: mathållning, effekter av alkohol, läkemedel eller andra ämnen som kan påverka beteendet, symptomer på, orsaker till och effekter av trötthet och stress, den grundläggande arbets- och vilocykelns betydelse Agerande i krissituationer: bedömning av situationen, hindra att olyckssituationen förvärras, kalla på hjälp, ge första hjälpen åt skadade, vidta åtgärder vid brand, grundläggande principer för hur en olycksrapport skall utformas Kunskap om de ekonomiska förhållandena inom vägtransportsektorn: transportsektorn i förhållande till andra ekonomiska sektorer, vägtransporter i förhållande till andra transportsätt, olika typer av vägtransportverksamhet (transporter för andras räkning, för sin egen räkning, annan transportverksamhet), de vanligaste transportföretagens och andra transportverksamheters organisation, olika specialiserade transporter (tankeller kyltransportbilar), utvecklingen inom sektorn (diversifiering av tillhandahållna tjänster, järnväg/väg, underleverantörer, etc.) Kännedom om sociala förhållanden inom vägtransportsektorn: grundläggande utbildning och vidareutbildning av förare, yrkesutbildning Affärsverksamhet och kvalitet: företag och verksamhetsförhållanden (konkurrens, befraktare), kommersiella och ekonomiska konsekvenser av tvister, förfarande för certifiering av transportföretag Förarens uppträdande och företagets profil: hur kvaliteten på förarens tjänster är av betydelse för företaget, förarens olika roller, personer skador på material, ekonomiska konsekvenser Målsättning: Agerande i krissituationer Riktlinjer: Agerande i krissituationer: bedömning av situationen, hindra att olyckssituationen förvärras, kalla på hjälp, ge första hjälpen åt skadade, vidta åtgärder vid brand, grundläggande principer för hur en olycksrapport skall utformas Målsättning: Att lära förarna bete sig på ett sätt som bidrar till att höja tjänsteföretagets profil Riktlinjer: Förarens uppträdande och företagets profil: hur kvaliteten på förarens tjänster är av betydelse för företaget, förarens olika roller, personer som föraren kan komma i kontakt med, fordonsunderhåll, uppläggning av arbetet, relationer. Körkortskategori C Målsättning: Att förebygga fysiska risker RR\ doc 19/28 PE

20 som föraren kan komma i kontakt med, fordonsunderhåll, uppläggning av arbetet, relationer. Riktlinjer: Ergonomi: riskfyllda rörelser och arbetsställningar, kroppsställning, fysisk kondition (vikten av fysisk belastningsträning), arbetsställning och rörelsekoordination, hanteringsövningar, personlig säkerhet Målsättning: Att förebygga människosmuggling Riktlinjer: Människosmuggling och illegal invandring: allmän information, konsekvenser för föraren, förebyggande åtgärder, checklista, lagstiftningen om transportföretagens ansvar. Körkortskategori D Målsättning: Att förebygga de fysiska riskerna Riktlinjer: Ergonomi: riskfyllda rörelser och arbetsställningar, kroppsställning i förarsätet, fysisk kondition, arbetsställning och rörelsekoordination Målsättning: Att lära känna politiken i staden och ett företags verksamhetsförhållanden Riktlinjer: Att få kunskap om staden, det närliggande området, de allmänna inrättningarna och passagerarna samt om hur föraren skall förhålla sig till passagerarna som representant för staden. Det är bättre att ändra del 1 i bilagan så att 1) man varje gång klart och tydligt anger vilken målsättningen är och 2) att det som ingår i varje utbildningsdel och som syftar till att nå denna målsättning utformas som en rad riktlinjer. Dessutom måste utbildningen specificeras utgående från körkortskategori. Vissa delar av utbildningen berör samtliga körkortskategorier, medan andra delar bara berör körkortskategori D (persontransporter) eller C (godstransporter). Punkterna , , , , och i kommissionens förslag har blivit till punkterna , , , , , och i parlamentets förslag. Punkten som blivit till punkt ändrades dessutom. PE /28 RR\ doc

21 När det gäller punkterna , , och i kommissionens förslag, se ändringsförslag 17 gällande punkterna , och i parlamentets ändringsförslag. I enlighet med artikel 71 i EG-fördraget får inte innehållet i direktivet beröra andra områden än transportsäkerheten. Ändringsförslag 19 Bilaga, del 2, stycke 3 Genom den särskilda utbildningen skall de kunskaper som inhämtats i den gemensamma delen omsättas i praktiken i den arbetsmiljö där föraren skall vara yrkesverksam. I denna del behandlas samma ämnen som i den gemensamma delen, men här tillämpas de på specifika situationer i företaget eller sektorn i fråga. De nya yrkesförarna gör således en del av sin utbildning på den typ av fordon som de kommer att köra i framtiden; de lär sig särskilda bestämmelser, kontrakt och dokument samt vissa logistikkedjor. I den särskilda delen av den grundläggande utbildningen för yrkesförare kommer därför företag inom den berörda sektorn att engageras. Genom den särskilda utbildningen skall de kunskaper som inhämtats i den gemensamma delen omsättas i praktiken i den arbetsmiljö där föraren skall vara yrkesverksam. I denna del behandlas samma ämnen som i den gemensamma delen, men här tillämpas de på specifika situationer i företaget eller sektorn i fråga. De nya yrkesförarna gör således en del av sin utbildning på den typ av fordon som de kommer att köra i framtiden; de lär sig särskilda bestämmelser, kontrakt och dokument samt vissa logistikkedjor. Framför allt är det på sin plats att det införs ett utbildningsalternativ "internationella transporter" så att förare i internationell trafik väcks till medvetande om att det används ett flertal språk inom unionen och får sedvanliga insikter i teknik och geografi. I den särskilda delen av den grundläggande utbildningen för yrkesförare kommer därför företag inom den berörda sektorn att engageras. Med tanke på hur de internationella transporterna utvecklats behövs det egentligen ingen motivering till detta ändringsförslag. Ändringsförslag 20 Bilaga, del 4, stycke 1 Den grundläggande minimiutbildningen Den grundläggande minimiutbildningen RR\ doc 21/28 PE

22 avslutas med ett prov för att kontrollera deltagarnas kunskaper i huvudpunkterna i utbildningen. avslutas med ett prov i yrkeskompetens utgående från huvudpunkterna i utbildningen. Detta prov skall föranstaltas av en organisation som är oberoende av utbildningsinrättningen. Endast sådana förare som godkänts i provet i yrkeskompetens skall tilldelas ett bevis på genomgången grundläggande minimiutbildning, efter att de fullgjort både den gemensamma delen och den särskilda delen av utbildningen. Det viktigaste inom utbildningen med tanke på att en adekvat nivå på utbildningen av yrkesförare skall kunna tryggas är att de blivande yrkesförarna genomgår och godkänns vid ett prov i yrkeskompetens. Syftet med direktivet är att höja kvalitetsnivån hos yrkesförare inom EU. Frågan om en förare faktiskt uppfyller nivåkraven måste utrönas vid prov. Om en och samma organisation svarar både för utbildningen och provet efter utbildningen kan detta leda till en sammanblandning av intressen (framför allt i de fall då utbildningsinrättningarna får ekonomiskt stöd på basis av antalet godkända elever), något som inte gynnar provets trovärdighet. Detta ändringsförslag syftar till att garantera kvaliteten på provet och därmed också nivån på förarnas kunskaper. Ändringsförslag 21 Bilaga, del 4, stycke 2 Den fullständiga grundläggande utbildningen avslutas med ett prov för att kontrollera deltagarnas kunskaper efter genomförd utbildning. Provet skall omfatta samtliga huvudpunkter, med minst en fråga för var och en av punkterna 1.1, 1.2 och 1.3. Den fullständiga grundläggande utbildningen avslutas med ett prov för att kontrollera deltagarnas yrkeskompetens, utgående från deras kunskaper efter genomförd utbildning. Provet skall omfatta samtliga huvudpunkter, med minst en fråga för var och en av punkterna 1.1, 1.2 och 1.3. Detta prov skall föranstaltas av en organisation som är oberoende av utbildningsinrättningen. Endast sådana förare som godkänts i provet i yrkeskompetens skall tilldelas ett yrkeskompetensbevis, efter att de fullgjort både den gemensamma delen och den särskilda delen av utbildningen. PE /28 RR\ doc

23 Det viktigaste inom utbildningen med tanke på att en adekvat nivå på utbildningen av yrkesförare skall kunna tryggas är att de blivande yrkesförarna genomgår och godkänns vid ett prov i yrkeskompetens. Syftet med direktivet är att höja kvalitetsnivån hos yrkesförare inom EU. Frågan om en förare faktiskt uppfyller nivåkraven måste utrönas vid prov. Om en och samma organisation svarar både för utbildningen och provet efter utbildningen kan detta leda till en sammanblandning av intressen (framför allt i de fall då utbildningsinrättningarna får ekonomiskt stöd på basis av antalet godkända elever), något som inte provets trovärdighet. Detta ändringsförslag syftar till att garantera kvaliteten på provet och därmed också nivån på förarnas kunskaper. Ändringsförslag 22 Bilaga, del 5, punkt 5.1.4a (ny) 5.1.4a. Uppgifter om vilka kriterier som skall gälla för bedömningen av slutprovet i yrkeskompetens. Det viktigaste inom utbildningen med tanke på att en adekvat nivå på utbildningen av yrkesförare skall kunna tryggas är att de blivande yrkesförarna genomgår och godkänns vid ett prov i yrkeskompetens. Därför måste standarden på bedömningen av proven tryggas. Ändringsförslag 23 Bilaga, del 5, punkt 5.2.4a (ny) 5.2.4a. Den behöriga myndigheten skall äga rätt att med jämna mellanrum granska bedömningen av proven. Det viktigaste inom utbildningen med tanke på att en adekvat nivå på utbildningen av yrkesförare skall kunna tryggas är att de blivande yrkesförarna genomgår och godkänns vid ett prov i yrkeskompetens. Därför måste standarden på bedömningen av proven tryggas. RR\ doc 23/28 PE

24 Ändringsförslag 24 Bilaga, del 5, sista stycket Utbildningsorganet skall garantera att lärarna har god kännedom om bestämmelserna och utbildningskraven för yrkesutbildningar, och att de känner till den senaste utvecklingen på området. Lärarna skall ha minst fem års erfarenhet från föraryrket, själva ha genomfört en fullständig grundläggande utbildning och en vidareutbildning samt ha erfarenhet från både utbildningsområdet och som lärare. Kursprogrammet skall utformas i enlighet med godkännandet och omfatta de ämnen som avses i punkterna 1.1, 1.2 och 1.3. Utbildningsorganet skall garantera att lärarna har god kännedom om bestämmelserna och utbildningskraven för yrkesutbildningar, och att de känner till den senaste utvecklingen på området. De måste vid ett särskilt urvalsförfarande visa att de har erfarenhet från utbildningsområdet och som lärare tillsammans med lämpliga kunskaper i och erfarenheter av att framföra det ifrågavarande fordonet. Lärarna skall ha erfarenhet från föraryrket samt själva ha genomfört en fullständig grundläggande utbildning. Kursprogrammet skall utformas i enlighet med godkännandet och omfatta de ämnen som avses i punkterna 1.1, 1.2 och 1.3. Denna bestämmelse skall garantera att lärarna har erfarenhet från utbildningsområdet och som lärare. Det är i stor utsträckning medlemsstaterna som skall bestämma vad som avses med lämpliga kunskaper i och erfarenheter av att framföra det ifrågavarande fordonet. PE /28 RR\ doc

25 FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbildning av yrkesförare för gods- eller persontransport på väg (KOM(2001) 56 C5-0037/ /0033(COD)) (Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2001) 56 1 ), med beaktande av artikel och artikel 71 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0037/2001), med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5-0430/2001). 1. Parlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet, 2. uppmanar kommissionen att på nytt höra parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt, 3. uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. 1 EGT C 154, , s RR\ doc 25/28 PE

26 MOTIVERING I. Inledning I den nu gällande EU-lagstiftningen (förordning nr 3820/85) är det endast i några få begränsade fall som det är absolut nödvändigt med yrkesutbildning (efter det att man tagit lastbilskörkort): - När det gäller godstransporter på väg: yrkesförare under 21 år som vill framföra fordon på över 7,5 ton. - När det gäller persontransporter på väg: yrkesförare måste ha yrkeskompetensbevis förutom om föraren minst ett år transporterat gods med fordon som väger mer än 3,5 ton eller arbetat som förare av fordon i linjetrafik för persontransporter eller transporterat resenärer i fordon för högst 17 personer. Utbildningen fastställdes i ett direktiv från 1976 (76/914/EEG) som inte längre betraktas som aktuellt. Endast i Nederländerna och i Frankrike måste yrkesförare ha en grundläggande utbildning. Lastbilsförarnas arbetsförhållanden är fortfarande ett allvarligt problem, eftersom de ekonomiska och säkerhetspolitiska effekterna av dem är omedelbara. Genom social dumping snedvrids nämligen marknaden till den grad att endast de stora transportföretagen kan överleva på medellång sikt då konkurrensen inte regleras. De oberoende små och medelstora företagen har allt färre möjligheter att överleva. Det illojala konkurrenstrycket leder obönhörligen till att kör- och vilotider och goda arbetsförhållanden inte respekteras samt till att förarens och andra trafikanters säkerhet sätts på spel. Införandet av ett förarintyg är en första lösning, men enbart en dellösning. Vissa transportföretag sköter sin verksamhet utgående från angränsande tredje länder och drar nytta av de låga sociala kostnaderna och lönekostnaderna i dessa kandidatländer med hjälp av tillstånd från Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) eller bilaterala transporttillstånd. Kommissionen uppmanas nu att skydda transportsektorn i medlemsstaterna på så sätt att beviljandet av bilaterala tillstånd och CEMT-tillstånd kopplas samman med krav på att företagen följer goda normer. Det enhetliga förarintyget kan därför endast vara ett första viktigt steg för att lösa dessa problem. Det föreliggande förslaget är ytterligare ett steg för att skapa enhetliga regler för lastbilsförarnas arbetsförhållanden. Om den nya färdskrivaren inom kort införs tillsammans med intyget skulle det vara ändamålsenligt att överväga att införa de uppgifter som finns på det enhetliga förarintyget i ett integrerat system. Det skulle innebära ett enda kort, som varje förare måste bära på sig och som gör att man med ett enda tryck på en knapp lätt kan kontrollera identitet, arbetsavtal, personnummer samt kör- och vilotider. Detta integrerade kontrollsystem skulle öka kontrollernas effektivitet och samtidigt lindra trycket på förvaltningen. PE /28 RR\ doc

27 II. Målet med förslaget till direktiv - kommentar a) Avsikten med direktivet är framför allt att öka trafiksäkerheten och yrkesförarnas socialskydd och minska belastningen på miljön (förbrukningen minskas genom ett rationellt körsätt). b) Det nuvarande ekonomiska klimatet leder till att kraven på yrkesförarna blir allt fler. Det är därför viktigt att utbildningen uppfyller vissa kvalitetskrav och att utbildningen avslutas med ett avklarat prov. Såväl arbetstagarna som arbetsgivarna drar fördel av denna garanti, och trafiksäkerheten förbättras. Föredragande vill ändå inte att detta utbildningsprogram skall vara alltför bindande för medlemsstaterna. c) Det är emellertid viktigt att man i så stor utsträckning som möjligt undviker att den efterfråga som redan finns på arbetsmarknaden ökas ytterligare genom detta direktiv. Utbildningen och vidareutbildningen bör leda till att yrket uppvärderas och respekteras allt mer. d) Direktivet bör leda till att utbildningen och yrkesutbildningen harmoniseras i grund och botten, vilket bör öka arbetstagarnas rörlighet. Därför bör arbetstagarens arbets- eller bostadsort eller språk inte vara ett kriterium som skall påverka arbetstagarens möjligheter att utöva yrket efter avslutad utbildning och yrkesutbildning. e) I kommissionens förslag föreslås det att vidareutbildningen skall ges under en sammanhängande period på fem dagar. Statistiskt sett minskar arbetstagarnas insats vid en sammanhängande utbildningsperiod på fem dagar med 0,3 procent och vid en sammanhängande utbildningsperiod på tre dagar med 0,1 procent. För att göra tilläggsbelastningen till följd av den sammanhängande utbildningsperioden på fem dagar så liten som möjlig föreslår föredraganden att en obligatorisk period på 17 timmar skall införas. De resterande 28 timmarna kan därefter fördelas på fem år inom företaget. f) De utbildningselement som bör beaktas (finns upptagna i bilagan) måste snarare betraktas som målsättningar, som gör det möjligt för myndigheterna och utbildningsanstalterna att tillämpa sina utbildningsmetoder. g) Den negativa utvecklingen och de låga priserna för vägtransporter har bland annat sin grund i att luckor i lagar eller avsaknaden av lagar i vissa länder utnyttjas för att betala lastbilsförarna så litet som möjligt och låta dem arbeta under oacceptabla förhållanden. Införandet av ett enhetligt förarintyg, en obligatorisk utbildning och vidareutbildning och ökade kontroller har därför positiva ekonomiska följder för hela sektorn. Kontrollerna bör förenklas genom en långtgående kodifiering och på så sätt bli effektivare. Transportsektorn är medveten om att en grundläggande harmonisering tillsammans med fler kontroller ökar den ekonomiska nyttan för sektorn. h) Direktivet kan också vara ett viktigt instrument för att förbereda transportsektorn för den kommande utvidgningen, eftersom dessa bestämmelser redan införs i kandidatländernas rättssystem som gemenskapens regelverk. Direktivet bör emellertid samordnas med det kommande förslaget om ändring av körkortsdirektivet, men utan att körkortsdirektivet RR\ doc 27/28 PE