Gång med framgång. Att förebygga fallskador bland äldre i Malmö. Paul Rogowski. Rapport 2005:3 ISSN ISBN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gång med framgång. Att förebygga fallskador bland äldre i Malmö. Paul Rogowski. Rapport 2005:3 ISSN 1652-9308 ISBN 91-975557-0-3"

Transkript

1 Gång med framgång Att förebygga fallskador bland äldre i Malmö Paul Rogowski Rapport 2005:3 ISSN ISBN

2 Förord Enbart äldres fallolyckor kostar kommunerna och landstingen ca fem miljarder årligen. Hela nio av tio som avlider till följd av en fallolycka är 65 år eller äldre. Många olyckor skulle kunna undvikas genom att äldre människor med nedsatt kapacitet inte utsätts, eller utsätter sig för, situationer som är svåra att bemästra. Kunskaperna om verkningsfulla fallpreventiva åtgärder är god. Trots detta satsar kommuner och landsting endast i mindre omfattning på att förebygga fallskador. Paul Rogowski, M. Sc. Rehab och distriktssjukgymnast i Hyllie, beskriver i denna rapport en metod för att introducera förebyggande åtgärder med syfte att minska antalet fallskador bland äldre i ordinärt boende. Syftet har också varit undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga och vilka svårigheter som kan uppstå när fallpreventiva åtgärder ska genomföras. Ett stort tack riktas till Paul Rogowski som med engagemang och stort tålamod genomfört studien, till alla deltagare i studien, samt till alla som bidragit med synpunkter under arbetets gång. Manuskriptet har granskats av FoU-enhetens beredningsgrupp och Hans Liedholm, Universitetssjukhuset MAS. I beredningsgruppen ingår Ania Willman, Malmö högskola, Sölve Elmståhl, Lunds universitet, Ingrid Kask- Esperi, Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt, Kerstin Sjöström, Universitetssjukhuset MAS och Eva Lundberg, Malmö stad. Elizabeth Åhsberg, FoU-enheten, har svarat för handledningen. Eva Lundberg Chef Malmö FoU-enhet för äldre

3 2

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 ABSTRACT...6 BAKGRUND...7 ANTAL FALLOLYCKOR...7 FALLSKADOR...7 Höftfrakturer...8 SAMHÄLLETS KOSTNADER...9 Höftfraktur...9 Andra frakturer...9 DEFINITION: FALL, SKADA, OLYCKSFALL, RISK, SÄKERHETSÅTGÄRDER...10 RISKFAKTORER ÖVERSIKT...10 Fall...11 Skada...11 INTERVENTIONER...13 Fallprevention - rekommenderade åtgärder...14 Frakturprevention rekommenderade åtgärder...15 SÄKERHETSFRÄMJANDE ARBETE I KOMMUNEN...16 AVGRÄNSNING OCH SYFTE...16 METOD...18 URVAL...18 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...18 Formulär och mätningar...19 INTERVENTION...19 Kartläggning av risker...19 Åtgärder...21 RESULTAT...23 DELTAGARE...23 HÄLSOSTATUS...24 TEST AV RISKFAKTORER...26 FALL OCH SKADOR FÖRE INTERVENTIONEN...27 Fallanalys...28 RISKER I HEMMILJÖ...28 Allmänna åtgärder...28 Individuella åtgärder:...29 FALL OCH SKADOR EFTER INTERVENTIONEN...32 DISKUSSION...34 BEGRÄNSNINGAR...36 KONKLUSIONER...37 BETYDELSE AV STUDIEN...37 REFERENSER

5 4

6 Sammanfattning Rogowski, P.(2005) Gång med framgång. Att förebygga fallskador bland äldre i Malmö. FoU-rapport 2005:3, Malmö FoU-enhet för äldre. Ett fall är den vanligaste orsaken till skada hos äldre personer och antalet fallskador fortsätter att öka i Sverige. Sverige och Norge har bland de högsta incidenserna av höftfrakturer i världen. Fallskador hos äldre orsakar mycket lidande, samt kostar det svenska samhället miljoner kr/år. Syftet med denna prospektiva interventionsstudie var att introducera förebyggande åtgärder för att minska antalet fallskador bland äldre i ordinärt boende, samt undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga, och vilka svårigheter som kan uppstå, när fallskadepreventiva insatser ska genomföras. I studien deltog 37 äldre (26 kvinnor och 11 män, medelålder 82 år) från en stadsdel i Malmö. Urvalet omfattande personer som var 70 år eller äldre, som fallit i sin bostad och sökt vård under de första 6 månaderna av Under det första hembesöket gjordes en inventering av riskfaktorer för fallskador. Urvalet av riskfaktorer var relaterat till kommunens ansvar och avgränsat till 23 förebyggande åtgärder som kommunen har mandat att utföra, rekommendera, eller remittera vidare för åtgärd till primärvård eller sjukhusvård. Beroende på behov erbjöds preventiva åtgärder. Ett halvår senare gjordes ett återbesök för att se i vilken mån de föreslagna åtgärderna hade vidtagits och om deltagarna fallit och skadat sig sedan det första besöket. Efter interventionen minskade antalet rapporterade fall från 79 till 27, antalet personer som har fallit 2 eller flera gånger minskade från 23 till 7; två personer skadade sig (jämfört med 35) men deras skador krävde ej sjukhusvård; inga frakturer förekom. Gång- och balansförmågan hade förbättrats. Rädslan för fall hade minskats. Deltagarna var överlag villiga att acceptera förebyggande åtgärder. Hjälpmedel, bostadsanpassning och träningsprogram samt läkemedelsgenomgång accepteras lättast. Det var svårare att acceptera åtgärder som deltagare skulle bekosta själva. Kommunanställd Vårdoch Omsorgspersonal har (eller ska ha) adekvat kompetens och befogenhet att förebygga fallskador. Tillgång till kompetent personal och adekvat bemanning har avgörande betydelse. Anhöriga och närstående spelar en stor roll i motivationsarbetet. Nyckelord: fall, skada, äldre, prevention, kommun 5

7 Abstract Rogowski, P.(2005) Preventing fall-related injuries in elderly people in Malmoe. R&D-report 2005:3, Malmoe Research and Development Unit for Elderly. Approximately 30 per cent of people over 65 years of age and living in the community fall each year. Sweden and Norway have the highest incidence of hip fractures in the world. In Malmoe over 600 persons/year suffer a hip fracture. The objectives of this study was to describe a process of implementation of preventive measures, and if possible, to reduce the incidence of fall-related injuries. Included were participants 70 years old, living in community, who had fallen at home, and contacted Healthcare services in the first 6 months of year Thirty-seven participants (26 women and 11 men, mean age 82) were visited twice by a Registered Physiotherapist, who initiated individually targeted, multidisciplinary, multifactorial, health- and environmental risk factor screening and intervention. The interventions included: home based individualized exercise program, prescription or adjustment of assistive devices, hip protectors, home hazard modification/adjustment, optimizing medication, calcium and vitamin D supplementation, cognitive impairment investigation, personal alarm connected to the city s rescue center, home care services, adjustment of diet to improve BMI, Blood Pressure control, safe footwear. The reported total number of falls diminished from 79 to 27; number of frequent fallers ( 2falls/person/6months) diminished from 23 to 7 persons; number of fractures from 13 to 0. Gait- and balance ability has improved. Fear of falling has diminished. The most readily accepted interventions were those provided free of charge by the city of Malmoe, like assistive devices and home adaptation, as well as an exercise program and medications review. Key words: fall, injuries, elderly, prevention, community 6

8 Bakgrund Sverige har den högsta andelen personer i åldersgruppen 80 eller äldre i världen. Majoriteten av dem är kvinnor som bor ensamma i sin ordinära bostad (Socialstyrelsen 2005). Sverige och Norge har den högsta frekvensen av höftfrakturer i världen (Socialstyrelsen 2003). Långa kvinnor löper en ökad risk för osteoporos och fraktur. Minskad exponering för solljus leder sannolikt till ökad frakturrisk hos både män och kvinnor (SBU 2003). Ett fall är den vanligaste orsaken till skada hos äldre personer och antalet fallskador hos äldre i Sverige fortsätter att öka (Räddningsverket, 2003b). Fallskador orsakar dels mycket lidande för den äldre och innebär dessutom stora ekonomiska kostnader för samhället, för närvarande miljoner kr/år. Om inte trenden bryts kommer de direkta kostnaderna öka till miljoner kr år 2035 (Räddningsverket 2003a). Nationella riktlinjer för att förebygga fallolyckor hos äldre saknas i Sverige (Socialstyrelsen 2003). Vetenskapliga underlag om rekommenderade åtgärder för att förebygga fall är nu tillgängliga (Gillespie et al. 2003), (Lundebjerg 2001), (NICE 2004) men det är mindre känt om deras effekter på antalet och svårigheten av fallskador (Gillespie et al. 2003). Antal fallolyckor Fallolyckor ökar i absoluta tal och framför allt hos äldre personer. Ökningen kan delvis bero på att andelen äldre har stigit (SBU 2003). En tredjedel av alla personer, 65 år eller äldre (härefter omnämnda som äldre om ingen annan ålder anges), faller minst en gång per år, i eget boende. Av dessa faller 50 % minst en gång till samma år. Av de personer som är över 75 år faller 40 % minst en gång/år (SBU 2003). Två tredjedelar av alla äldre i särskilt boende faller minst en gång per år och av dessa faller 50 % minst en gång till (Jensen 2003). Det förekommer skillnader i frekvensen av fall mellan olika länder i Japan och Kina faller äldre personer två till fyra gånger färre än äldre i USA (Lundin-Olsson 2000). Fallskador Fall, även utan skada, har sina negativa konsekvenser. Under den första ettårsperioden efter ett fall ökar risken tre gånger för att den äldre ska tvingas flytta till särskilt boende, på grund av rädsla för nya fall och relaterad inaktivitet och isolering (Nilsson and Magnusson 2003). 7

9 Fallolyckor utgör ca 40 % av det totala antalet olycksfallskador bland äldre och inträffar framför allt i boendemiljön ( Räddningsverket, 2003b). I en rapport från Räddningsverket (SRV) (Räddningsverket 2003a) uppskattas antalet fallolyckor bland äldre under år 2000 ha resulterat i 1030 dödsfall och äldre skadades så allvarligt att de lades in på sjukhus för vård i minst ett dygn. Vidare, i samma rapport (Räddningsverket 2003a), uppskattar SRV, baserad på European Home and Leisure Accident Surveillance System (EHLASS) material (Socialstyrelsen 2004), att äldre uppsökte sjukhusens akutmottagningar efter att ha skadats lindrigt i samband med en fallolycka. Här påpekar dock Räddningsverket att antalet lindrigt skadade kan vara upp till dubbelt så många då hälften av alla akutbesök i Sverige sker inom primärvårdens eller på andra än sjukhusens mottagningar. I EHLASS finns enbart statistik från sjukhusens akutmottagningar. Frakturer tillhör de svåraste fallskadorna. Räddningsverket uppskattar följande fördelning av fallrelaterade frakturer/år i Sverige, bland äldre: höftledsfraktur 56 %, kotfraktur 17 %, axel/överarm fraktur 17 %, handledsfraktur 9 % (Räddningsverket 2003a). Totalt drabbades äldre personer av frakturer år I Skåne län visar statistiken över antalet svåra fallskador per år (genomsnitt under perioden hos äldre, som krävde inläggning på sjukhus) följande:1 204 män /år och kvinnor / år ( Räddningsverket, 2003b). Höftfrakturer Den allvarligaste skadan bland frakturerna är en höftfraktur. Höftfraktur är en gemensam beskrivning av huvudsakligen två frakturer i proximala femur (övre delen av lårben). Den ena är lokaliserad till lårbenshalsen (cervikal fraktur) och den andra genom muskelfästena i proximala femur (trokantär fraktur). En höftfraktur i Sverige innebär sjukhusvård i genomsnitt 11 dagar (Socialstyrelsen, 2003). Enligt WHO Study Group bedömdes 1,7 miljoner, globalt sett, ha drabbats av höftledsfraktur under 1990 (Räddningsverket, 2003b). De skandinaviska länderna har den högsta förekomsten av höftfrakturer i världen. Sverige och Norge har den högsta andelen osteoporos relaterade frakturer och höftfrakturer i världen. I Sverige inträffar varje år cirka höftfrakturer (nästan alla hos äldre). I Malmö inträffar cirka 600 höftfrakturer/år (nästan alla hos äldre) (Rogmark, 2003). Ett år efter en höftfraktur har endast 50 % av patienterna återfått samma funktionella förmåga som före frakturen ( Räddningsverket, 2003b). Cirka 25 % av höftfrakturpatienterna klarar inte att återvända till sitt ursprungliga hem (Rogmark 2004). Mortaliteten inom ett år efter 8

10 en höftfraktur är cirka 20 % hos kvinnor och cirka 34 % hos män (Jensen 2003). Samhällets kostnader Höftfraktur Det finns både indirekta och direkta kostnader som följer efter en höftfraktur. Indirekta kostnader är till exempel nedsättning av livskvalitet, allmäntillstånd och välbefinnande, samt produktionsbortfall och humanvärde, vilka är svåra att uppskatta i ekonomiska termer. De direkta kostnaderna, som främst drabbar samhället, inkluderar operation och sjukhusvård, olika former av transporter, vårdhem, hemtjänst samt övriga eftervårdskostnader (efter utskrivning från sjukhus) (Räddningsverket 2003a). Utöver detta finns även andra direkta kostnader som läkemedel, tekniska hjälpmedel, högkostnadsskydd och vård från anhöriga, men dessa kostnader är exkluderade i SRV: s beräkningar. Efter ovannämnda avgränsning är de direkta kostnaderna (2002 års prisnivå) inom det första året efter en höftfraktur kr. Kommunernas kostnader utgör 40 % d.v.s kr (Räddningsverket 2003a). Många patienter som drabbas av en höftfraktur har dock inte återfått full rörelseförmåga efter ett år utan kräver ytterligare vård och omsorg i upp till fem år efter olyckstillfället. För en höftfraktur antas att den årliga kostnaden blir ungefär kr/år, för de efterföljande fyra åren (Räddningsverket 2003a). Samhällets totala direkta kostnader (prisnivå 2002) fem år efter höftfraktur beräknas då vara uppe i kr. Kommunernas kostnader utgör 77 % d.v.s kr av de totala kostnaderna efter fem år. Observera att tekniska hjälpmedel eller bostadsanpassning ej ingår i beräkningen. Enligt Socialstyrelsen varierar kostnaderna för en höftfraktur under det första behandlingsåret mellan kronor (hos 50 år gamla) och kronor (hos 100 år gamla), då kostnaderna ökar i takt med patientens ålder (Socialstyrelsen 2003). Andra frakturer Efter avgränsningar som ovan är de direkta kostnaderna följande (inom det första året efter en fraktur, med 2002 års prisnivå): axel / överarmsfraktur kr, kotfraktur kr, handledsfraktur kr. Kommunernas kostnader utgör 40% av de totala kostnaderna (tekniska hjälpmedel och bostadsanpassning ej inräknade). De totala direkta kostnaderna för fallolyckor hos äldre i Sverige var år 2002, med avgränsningar som ovan: dödsfall 36 Mkr (miljoner 9

11 kronor), svårt skadade (minst ett dygn sjukhusvård) Mkr, lindrigt skadade 165 Mkr. Totalt gav det en kostnad på Mkr år Kommunernas kostnader utgjorde Mkr (Räddningsverket 2003a). Antalet äldre som vårdas inom slutenvården till följd av fallolyckor beräknas öka med 65 % från år 2000 till år 2035, d v s från till personer. Om inte trenden bryts kommer de direkta kostnaderna öka till Mkr år Kommunernas kostnader uppgår då till Mkr (Räddningsverket 2003a). Definition: fall, skada, olycksfall, risk, säkerhetsåtgärder Fall definieras olika i olika sammanhang. Med fall menas här att oavsiktligt hamna på golvet. Olycka/olycksfall definieras av EHLASS som en oavsiktlig händelse, karaktäriserad av en snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av kroppsskada, en olycksfallskada (Socialstyrelsen 2004). Termen olycksfall används ofta, runt världen, trots att den har en innebörd som lämnar plats för övernaturlighet, ödet och en idé om att inget kan göras. I samband med begreppen risker och prevention används oftast begreppet skada istället. I teknisk bemärkelse kan risk definieras som sannolikheten för att en specificerad omständighet (riskkälla) leder till en specificerad oönskad händelse eller effekt under en angiven tidsperiod. Riskforskningen har sina rötter i sannolikhetsteorin och i den ekonomiska cost-benefit analysen (Nationalencyklopedin, 2004). En förutsättning för att kunna hantera en risk är att man kan identifiera den och se möjlighet att påverka den. Generellt bedömer människor risken för egen del som mindre än för folk i allmänhet - vi tror att vi är mindre sårbara än andra. Vardagsrisker i den egna närmiljön, som är välkända och i någon mån frivilliga (versus t.ex. naturkatastrof) tenderar att bedömas som mindre allvariga. En orealistisk riskbedömning för egen del kan vara en hindrande faktor mot att vidta eller acceptera säkerhetsåtgärder. Riskfaktorer översikt Fallskadans uppkomst beror på en kombination och interaktion av faktorer som bidrar till fall och skada. Hos individen är följande riskfaktorer av betydelse i samband med fallskador: rubbad kognition och omdöme, nedsatt balans och gångförmåga, minskad hållfasthet i skelettet samt nedsatt styrka och reaktionsförmåga. Yttre faktorer som risker i hemmiljö kan också leda till fallskador. 10

12 Fall I olika studier har man analyserat cirka 400 riskfaktorer relaterade till fall. Enligt American Geriatrics Society (AGS)och British Geriatric Society (Lundebjerg 2001) är de viktigaste riskfaktorerna för fall följande: muskelsvaghet, tidigare fall, gångsvårigheter, balanssvårigheter, behov av hjälpmedel, nedsatt synförmåga, Reumatoid artrit, nedsatt ADL förmåga, depression, nedsatt kognition, och ålder > 80 år. Med andra ord tillhör sjukdomar som påverkar neuromuskulärt system och resulterar i nedsatt muskelstyrka eller nedsatt balans och gångförmåga i riskfaktorer för fall. Enligt AGS kan biverkningar av vissa mediciner, polyfarmaci och negativa interaktioner också leda till fall. Personer som tar fyra eller fler mediciner kan vara i riskzonen. Ju flera av ovannämnda riskfaktorer som förekommer, desto större är fallrisken. Risken att falla bedöms variera från 27 % hos äldre personer med ingen eller en riskfaktor, till 78 % risk hos personer med fyra eller flera riskfaktorer (Lundebjerg 2001). Skada En av de viktigaste faktorerna som bidrar till skada vid fall är osteoporos. Oförmåga att resa sig själv från golvet efter fall (p g a svaghet etc.) eller att bli liggande på golvet en längre tid utan hjälp (ensamboende, brist på socialt nätverk) är också viktiga riskfaktorer för skada eller död. Osteoporos, benskörhet, är ett tillstånd med minskad benvävnad och förändringar i benvävnadens struktur, vilket leder till minskad hållfasthet och orsakar en ökad frakturrisk (SBU 2003). Till påverkbara riskfaktorer för osteoporos hör: fysisk inaktivitet, låg vikt/lågt Body Mass Index BMI (kroppsmassaindex), kortisonbehandling, låg solexponering, tobaksrökning och alkoholkonsumtion. Icke påverkbara riskfaktorer är: hög ålder, tidigare fraktur, kvinnligt kön, menopausålder, ärftlighet, etnicitet och kroppslängd (SBU 2003). Möjligen påverkbara riskfaktorer för höftfrakturer är: låg benmassa, låg vikt eller lågt BMI, fallbenägenhet, fysisk inaktivitet, bristfällig kost, tidig menopaus, östrogenbrist, nedsatt hälsa, nedsatt syn, sekunder osteoporos (inkl. läkemedelsbehandling). Icke påverkbara riskfaktorer är: ålder, hereditet för osteoporosfraktur, tidigare frakturer, längdminskning över 3 cm, kvinnligt kön (Socialstyrelsen 2003). BMI är vikten (i kg) dividerad med längden (i meter) i kvadrat. BMI är ett enkelt, lätt och biligt mått att använda. Nackdelen är att det är ett statistiskt mått och ganska okänsligt för små förändringar av vikten. Höga värden visar inte om det beror på överskott av fett, muskelmassa eller vätska. Äldre personer har mindre marginaler och kan vara mer känsliga för viktförlust än yngre. Viktförlust på mer än 5 % under 11

13 senaste halvåret eller 10 % på 10 år anses vara en riskfaktor för undernäring hos äldre personer. Med enbart viktkontroll av individer med ödem eller fetma är det svårt att avgöra vilken typ av vävnad som förloras mest, varför andra metoder bör användas vid viktkontroll. Nyligen har ett BMI-intervall mellan föreslagits som normalgräns för den äldre population (65 år och äldre) och BMI under 22 som tecken på undervikt. Longitudinella studier i Sverige har visat att BMI minskar signifikant efter 70-års ålder (Socialstyrelsen 2001). I en studie med kvinnor som var 75 år eller äldre fann man att kroppsvikt under 66 kg var den bästa prediktorn för mycket låg bentäthet i höften. I en studie på 175 svenska kvinnor i åldern år undersöktes bentätheten i relation till olika kroppsmått som bl a längd, vikt och BMI. Man fann att kvinnor med kroppsvikt över 71 kg hade mycket låg risk för osteopeni jämfört med dem som vägde mindre än 64 (SBU 2003). I en norsk studie på kvinnor och män år fann man ökad risk för höftfraktur med ökad kroppslängd. Kvinnor längre än 170 cm jämfört med kvinnor kortare än 155 cm hade relativ risk, RR = 3,62. För män visade motsvarande jämförelse RR=2,92 (SBU 2003). Av den totala mängden kalcium i kroppen finns 99 % i skelettet. Kalcium frisätts från benvävnaden om kalciumintaget inte täcker det dagliga behovet (SBU 2003). För att hålla kalciumbalansen är det nödvändigt att absorbera mg ifrån tarmen (Fakta och forskning om osteoporos, 2005). Mängden kalcium som absorberas från intaget kalcium beror på ålder, kalciuminnehållet i maten och måltidens sammansättning. Absorbtionskapaciteten kan variera från %. Postmenopausala kvinnor absorberar mellan %. Absorbtion stimuleras av bland annat laktos, glukos, kasein, fosfolipid och ett antal hormoner, till exempel östrogen. Absorbtion hämmas av bland annat fett, fosfor, alkohol och tyroidea- och glykokortikhormon. De svenska näringsrekommendationerna är ett intag av mg kalcium per dag, beroende på ålder. För kvinnor över 61 år rekommenderas dubbel så stort intag (Fakta och forskning om osteoporos, 2005). Vitamin D är nödvändig för att kunna ta upp tillräckliga mängden av kalcium från tarmen och möjliggöra inlagring av kalcium i skelettet. Vitamin D kan tillföras i spårmängden via kosten, t ex fet fisk eller bildas som hormon efter solexponering av huden (SBU 2003). Flera studier visar ett starkt samband av låg solexponering och höftfrakturer. Solvinkeln i Sverige minskar med ökad nordligbreddgrad och då UVB-strålningen under vinter är mycket låg leder det till en sänkt D-vitaminproduktion. I en epidemiologisk studie av alla 50- åringar och äldre i hela den svenska population studerades förekomsten av höftfraktur från åren 1987 t o m 1996 med hjälp av Socialstyrelsens patientregister. Studien visade att risken för höftfraktur ökade med 12

14 nordlig breddgrad, samt uppvisade en säsongsvariation. En tiograders ökad nordlig latitud var relaterad till ökad risk för höftfraktur, 46 % för män och 27 % för kvinnor (SBU 2003). Den huvudsakliga kalciumkällan i skandinavisk kost är mejeriprodukter som mjölk och ost. Resten kommer från vissa grönsaker, till exempel broccoli, grönkål, vitkål och spannmål. Ett glas mjölk (2 dl) innehåller 240 mg kalcium (Fakta och forskning om osteoporos, 2005). Epidemiologiska studier från både USA och Sverige talar för att högt intag av A-vitamin (retinol) ökar risken för höftfrakturer hos både äldre män och kvinnor (SBU 2003; Ohlin 2003). Vitamin A förekommer bl a i vitaminberikade mejeriprodukter. Livsmedelsverket vill att A- vitaminhalten bland annat i berikad mjölk sänks och hoppas att det kan ske på frivillig väg. Forskare från Akademiska sjukhuset i Uppsala anser att A-vitaminhalten i kosttillskott bör sänkas till 0,3 mg, i berikad mjölk till standardmjölknivå och i berikade margarin till samma nivå som i smör (Ohlin 2003). Fysisk inaktivitet ökar risken för höftfraktur. En fall-kontroll studie jämförde 197 individer över 50 år med höftfraktur med 328 individer utan höftfraktur. Studien visade att individer utan viktbärande muskelträning i form av trappgång eller trädgårdsarbete hade dubbelt så hög risk för höftfraktur jämfört med aktiva kontroller (SBU 2003). En svensk studie visade att balansträningsprogram (1 timme, 2 gånger per vecka under 5 veckor) hos 70 år gamla kvinnor har förbättrat balansförmågan på signifikant sätt (Johansson and Jarnlo 1991). Metoder av fysisk träning hos äldre finns presenterade bl. a. av Statens Folkhälsoinstitut (Folkhälsoinstitutet 2003) samt i översikts artikel (Skelton and Beyer 2003). Interventioner Interventioner med syfte att förebygga fallskador måste innehålla komponenter för att förebygga fallen och skador, såsom frakturer (genom prevention av osteoporos), samt att förebygga långliggande på golvet efter fall. I Sverige finns Socialstyrelsens Riktlinjer för vård och behandling av höftfraktur (Socialstyrelsen 2003), där man även berör prevention av höftfraktur och fall. De nyaste rekommendationerna angående prevention av osteoporos är presenterade av Statens Beredning för Utvärdering av Medicinsk Metod (SBU) i rapport Osteoporos- prevention, diagnostik och behandling (SBU 2003) där information om fallprevention ingår. Det finns däremot inga nationella riktlinjer i Sverige angående fallprevention. Sådana nationella riktlinjer finns emellertid i bl.a. Storbritannien och USA (Lundebjerg 2001). I andra 13

15 länder som Kanada, Australien och Nya Zeeland har riktlinjer för fallprevention etablerats på provins- eller delstats nivå. Riktlinjerna innehåller klara direktiv om vilka förebyggande åtgärder som ska tillämpas och vem inom organisationen som ska ansvara för åtgärderna. Fallprevention - rekommenderade åtgärder AGS rekommenderar följande screening rutin för att upptäcka äldre med risk för att falla (Lundebjerg 2001) (översättning från engelska P.R.): A) Gäller samtliga äldre som får vård eller omsorg (ej i samband med fall) Samtliga äldre (eller deras vårdare) som får vård eller omsorg bör tillfrågas minst en gång per år om de har fallit. Alla äldre som rapporterar ett fall skall genomgå ett Get Up & Go Test. De personer som klarar testet behöver ingen vidare bedömning. De som inte klarar testet kräver en mer omfattande bedömning (se nedan). B) Gäller äldre som har sökt vård eller omsorg p.g.a. ett eller flera fall, eller de äldre som har gång- eller balanssvårigheter, samt de äldre som rapporterar stor fallbenägenhet och upprepade fall. Dessa personer skall genomgå en omfattande bedömning. Bedömningen bör utföras av en kunnig kliniker med möjlighet att remittera till en specialist läkare. En bedömning av fallrisk inkluderar följande: analys av omständigheter i samband med fall, mediciner, akuta och kroniska hälsoproblem, rörelseförmåga; bedömning av synförmåga, gångförmåga och balans samt bedömning av nedre extremiteters ledstatus; bedömning av allmänna neurologiska funktioner som mental status, muskelstyrka, perifera nerver av nedre extremiteter, proprioception, reflexer, tester av kortikal, extrapyramidal och lillhjärnans funktion; basal bedömning av kardiovaskulärt system som inkluderar hjärtrytm, postural puls och blodtrycket och vid behov hjärtrytm samt blodtrycks reaktion till carotid sinus stimulering. Cochrane Review har analyserat 62 randomiserade internationella studier om fallprevention (Gillespie et al. 2003). Deltagare i 47 av dessa studier bodde i eget boende. En av de inkluderade studierna utfördes i Sverige på särskilt boende. Resultatet visar att följande interventioner kan rekommenderas enligt Cochrane (översättning från engelska P.R.): 14

16 1. Styrke- och balans hemträningsprogram, anpassat till individuella behov och utformat av medicinsk personal med relevant utbildning veckors Tai Chi gruppträning. 3. Bedömning och modifikation av fallriskfaktorer i hemmiljö, utförd av vårdpersonal med relevant utbildning. 4. Sätta ut psykofarmaka. 5. Pacemaker för personer som faller p.g.a s.k. carotid sinus hypersensitivity. 6. Multidisciplinär, multifaktoriel, hälso/miljö riskfaktorer screening/interventions program i eget boende hos samtliga äldre personer, eller hos äldre som har fallit, eller hos äldre inkluderade i program p.g.a. kända riskfaktorer. 7. Multidisciplinär bedömning och interventions program på särskilda boenden. Enligt AGS ska multidisciplinär/multifaktoriell intervention inkludera gånghjälpmedel och andra hjälpmedel som höftskyddsbyxor samt läkemedelgenomgång, särskilt om patienten använder fyra eller flera mediciner (Lundebjerg 2001). För att förebygga fall rekommenderar Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2003): 1. Identifiering av personer med hög fallrisk bör göras. 2. Bedömning av fallrisk bör ingå i all vård. 3. Åtgärder för att förebygga fallolyckor bör vidtas och leda till individuella rekommendationer. 4. Förebyggande åtgärder bör riktas mot enskilda personers riskfaktorer. 5. Förebyggande åtgärder bör riktas mot omgivningsfaktorer. 6. Fysisk aktivitet kan förebygga fall och höftfrakturer. 7. Åtgärder för att förebygga fall hos äldre bör vara interdisciplinära och innehålla vissa träningsmoment samt anpassning till mediciner, hjälpmedel och omgivning. 8. Medicinering för äldre bör ses över regelbundet. Undvik för många mediciner och preparat som förvärrar fallrisken. 9. Akut förvirrade och dementa äldre personer har en starkt ökad risk för fallskador, liksom patienter med stroke och andra neurologiska sjukdomar. Frakturprevention rekommenderade åtgärder För att reducera risken för fraktur hos fallbenägna personer rekommenderar Socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2003): 1. Personer med tidigare fall är en riskgrupp och bör utredas. 15

17 2. Personer med stor fallbenägenhet bör använda höftskyddsbyxor. 3. Gånghjälpmedel kan göra förflyttningar säkrare. Säkerhetsfrämjande arbete i kommunen Personskador till följd av en olyckshändelse förebyggs effektivast i den miljö där de inträffar. I flera av de miljöer där skador uppkommer är kommunen ansvarig för det förebyggande arbetet ( Räddningsverket, 2003b). Detta betonas särskilt i den nya lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Enligt denna lag ska kommunerna ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Kommuner anställer följande legitimerad sjukvårdspersonal: arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor. Legitimerad sjukvårdspersonal lyder under Hälso- och sjukvårdslagen (HSL1982:763). Med hälso- och sjukvård, enligt HSL, avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, finns även bestämmelser om att avvikelsehantering skall ingå i kvalitetssystem. Avgränsning och syfte Urvalet av riskfaktorer i denna studie är relaterade till kommunens ansvar och de förebyggande åtgärder som kommunen har mandat att utföra. Denna studie fokuserar därmed på de riskfaktorer/problem som kan: a) upptäckas och åtgärdas av Malmö kommuns Vård och Omsorgs (VoO) personal (d v s arbetsterapeut, hemtjänstpersonal, hemvårdsinspektör/biståndsbedömare, sjukgymnast, sjuksköterska) eller b) upptäckas av kommunens VoO personal och remitteras vidare för åtgärd till primärvård eller sjukhusvård. Kommunen kan hjälpa till med vissa hjälpmedel och anpassningar av bostaden, anpassningar och hjälpmedel i trappan samt vid ingången till huset. Hemtjänstpersonalen kan hjälpa med tillsyn vid förflyttningar samt upptäcka riskfaktorer för fall och skada och meddela andra i VoO teamet. Arbetsterapeuter eller sjukgymnaster i Malmö kan bl.a. föreskriva gånghjälpmedel, rullstolar, arbetsstolar; föreskriva bostadsanpassning som borttagning av trösklar, borttagning av badkar och installation av 16

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

Säkra en del av livet

Säkra en del av livet Säkra en del av livet - information om att förebygga fallskador i närmiljön Utgiven i ett samverkansprojekt mellan Eslövs kommun och Primärvården, Eslöv 2004. Lev livet säkrare I vårt land ökar antalet

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 DEFINITIONER AV OSTEOPOROS En reducerad mängd ben som

Läs mer

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016 Äldres skador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall - samt prognoser för år 2007- INNEHÅLL FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 INLEDNING... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 METOD OCH MATERIAL...

Läs mer

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos

Läs mer

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador Inledning Var tredje person som är 65 år eller äldre och bor i eget boende faller minst en gång per år. I särskilda boenden för

Läs mer

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014

Osteoporos. Den tysta sjukdomen. Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Osteoporos Den tysta sjukdomen Martin von Wirén Katrine Vestling Lillemor Jansson Eva Hedlöf Annette Westling Olsson Ola Eriksson Gipsteknikerutbildningen höstterminen 2014 Ett arbete om den dolda sjukdomen

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Manual till checklista för fallprevention

Manual till checklista för fallprevention Oktober 2008 Manual till checklista för fallprevention Ange problem och/eller behov där sådana finns, för respektive frågeställning. Ange åtgärd eller planerad åtgärd, ex läkemedelsgenomgång, kontaktman

Läs mer

Ledningskraft - Uppföljning av fallolyckor som resulterat i höftfraktur i Osby kommun.

Ledningskraft - Uppföljning av fallolyckor som resulterat i höftfraktur i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar, 7-5 83 johnny.kvarnhammar@osby.se Medverkande Ortopedkliniken, Centralsjukhuset i Kristianstad Vård och omsorg, Osby kommun Datum 1-5-1 Huvudmottagare Ann Danielsson,

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet

Osteoporos. Osteoporos. Information om benskörhet Osteoporos Osteoporos Information om benskörhet 1 Liten ordlista Fraktur = benbrott = spricka Frakturkoordinator = sjuksköterska som bedömer frakturpatienters framtida frakturrisk Fysioterapeut = sjukgymnast

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Hur många är ni som besvarar enkäten?

Hur många är ni som besvarar enkäten? Hur många är ni som besvarar enkäten? Namn Antal % A. Jag besvarar enkäten ensam B. Vi är en grupp på vår arbetsplats som besvarar enkäten tillsammans 23 41,8 32 58,2 Total 55 100 1 Om mer än en rollatorer

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Fallrapport/avvikelserapportering

Fallrapport/avvikelserapportering Fallrapport/avvikelserapportering Namn: Personnr: Adress: Telefon: Kontakt: Kontaktpersons tel. Typ av boende: Enhet: Datum för avvikelsen: 1. Tidpunkt för händelsen 8-14 14-20 20-02 02-08 Exakt tid för

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA MINSKA FALLRISKEN Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man också skörare och får lättare

Läs mer

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Stå och gå säkert Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N Minska fallrisken Fallolyckor i hemmet är vanliga och de flesta har någon gång ramlat. När man blir äldre blir man

Läs mer

En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet

En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet Fallol yckor bland äldre En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2007 Författare: Martina Estreen, HI Foto: Björn Lestell, HI Ansvarig

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till)

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) Avvikelserapport 1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) 2. Var inträffade avvikelsen? (avd/boende/hemtjänstgrp.) 3. Vårdtagarens namn: Personnummer:

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Hembesök Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Fakta om. fallprevention. Vård- och omsorgsförvaltningen

Fakta om. fallprevention. Vård- och omsorgsförvaltningen Fakta om fallprevention Vård- och omsorgsförvaltningen Innehåll Innehåll 2 Varför faller äldre? 3 Kapacitet 3 Nedsatt neuromuskulär förmåga 3 Nedsatt syn 3 Nedsatt kognitiv förmåga 3 Återkommande blodtrycksfall

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Gemensamt program för fallprevention i Sörmland. Närvård i Sörmland 2007. Kommuner Landsting i samverkan

Gemensamt program för fallprevention i Sörmland. Närvård i Sörmland 2007. Kommuner Landsting i samverkan Gemensamt program för fallprevention i Sörmland Närvård i Sörmland 2007 Kommuner Landsting i samverkan 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Bakgrund... 5 Riskfaktorer för fall och

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) BERÄTTELSESERIE Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) Hemtjänst - samverkan Senior alert Vid vårdplaneringen på sjukhuset, där även Lars son Anders deltar, kommer Lars överens med kommunens biståndshandläggare

Läs mer