Sjukdomarnas orsak och prevention av P-J Fager

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukdomarnas orsak och prevention av P-J Fager"

Transkript

1 Sjukdomarnas orsak och prevention Innhehåll (fram till 17 februari 2007) Inledning: Sjukdomar - livsföringsfel... 2 Den stora paradoxen... 3 Kapitel 1, Hälsans tre hörnstenar... 6 Är sjukdomar något naturligt måste vi vara sjuka?... 7 Den svagaste länken och balans Kapitel 2, Kosten Vad är rätt kost? Matsmältningskanalen Bränsle och byggstenar Vad är rätt och vad är fel att äta? Individuella variationer - rätt kost på mikronivå Obalans i tarmfloran skapar obalans i kroppen Kapitel 3, Mer om kosten Kosten en ständig kamp mellan gott Kroppens förmåga till anpassning Kolhydrater på gott och ont Fett på gott och ont Protein kroppens verkmästare och byggmaterial Samband mellan gener och vad man skall äta Sammanfattning Fler kapitel följer -1-

2 Inledning: Sjukdomar - livsföringsfel Vi har inte med sjukdomar att göra utan livsföringsfel. Avskaffa livsföringsfelen och sjukdomarna skall försvinna av sig själva." Citatet är hämtat ur boken In the Caldron of Diseases av Are Waerland som kom ut Hans grundtes om att sjukdomarna skulle försvinna om vi ändrade vår livsstil var då mycket kontroversiell och inte helt i överensstämmelse med vad skolmedicinen lärde ut. Waerland anklagade också skolmedicinen för att bara bota symptom och inte se på de verkliga orsakerna bakom sjukdomarna. Efter avslutade studier vid filosofiska fakulteten vid Helsingfors universitet 1896 flyttade Waerland till Åland, där han blev rektor för en folkhögskola. Ett år senare flyttade han dock, för vidare studier, till Edinburgh, och ytterligare ett år senare till London. Där studerade han medicin, näringsfysiologi och biologi. Han studerade också en tid vid Sorbonne i Paris. Innan boken In the Caldron of Diseases kom ut hade han ägnat dryga 30 år åt olika typer av livsföringsexperiment. Han hade också ett stort umgänge med dåtidens medicinelit, främst i England men också i Frankrike, med vilka han utbytte tankar och idéer. Detta fick honom att propagera för en helhetssyn på människan vad gäller sjukdom och hälsa. Han menade att det var obalans i livsföringen - fokuserat på kosten, motion och miljön - som skapade sjukdomarna, och framförde också ståndpunkten att skolmedicinen kommit till en återvändsgränd. Hur står sig då Waerlands idéer idag, drygt 70 år senare? Faktum är att mer och mer talar för att mycket av det som Waerland sade är riktigt. Kostens betydelse för en god hälsa är det väl ingen som betvivlar. Inte heller att frisk luft, motion och en miljö fri från gifter och andra föroreningar befrämjar hälsa. Det är därför inte särskilt kontroversiellt att hävda att hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2 diabetes är kopplade till kosten, och att KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och lungcancer till största delen beror på tobaksrök. Men när vi kommer till våra vanligaste åkommor såsom förkylningar, magbesvär, huvudvärk och allmän trötthet går meningarna isär. Även om man idag ser sambanden mellan livsföring och flera av ovan nämnda problem, finns det delade åsikter om orsak och verkan. Konsekvensen blir därför att livsföringens inverkan på sjukdomstillstånden förringas. En del hävdar också att den egentliga orsaken till en stor andel av våra sjuk domar har genetiska grunder och därför inte kan kopplas direkt till livsföringen. Detta påstående lägger dock felaktigt fokus på ena delen av problemet, då de flesta av våra sjukdomar snarare är en kombination av arvsanlag och livsföring. Kanske är det t o m så att livsföringen spelar en så pass viktig roll att mer än 99 % av de sjukdomstillstånd som idag uppkommer skulle kunna förhindrats genom rätt livsföring. Många av de genetiska defekter som finns hos människor kan nämligen kompenseras med rätt livsföring, dvs rätt kost, motion, vila, frisk luft och en giftfri miljö - allt detta i enlighet med vad Are Waerland ansåg. När det gäller kosten, finns det idag en ganska stor enighet kring att den har betydelse för välbefinnandet - om man inte äter rätt blir man lättare sjuk. Det som är ämne för diskussion, och där det råder en hel -2-

3 del olika uppfattningar, är snarare vad det är som är rätt att äta. Det finns därför många olika läror om kostvanor. De senaste åren har det rått en anti-fetthysteri medan man idag istället pratar mycket mer om protein och fett som det enda rätta (Atkinsdiet). Andra hävdar att man skall äta enligt GI-metoden, dvs långsamma kolhydrater och bannlyser allt som innehåller socker. För vissa är det bara vegetarisk kost som gäller och för andra stenåldersdiet med mycket kött. Mängder av larmrapporter avlöser dessutom varandra hela tiden, vilket bidrar till oenigheten och förvirringen. Vad skall man egentligen tro? Med utgångspunkt i Are Waerlands tankar om att det är möjligt att leva ett liv fritt från sjukdomar under föresatsen att man har en god livsföring alltså rätt kost, motion, vila, frisk luft och en giftfri miljö - blir följaktligen den stora frågan: Kan vi människor bli helt fria från sjukdomar genom att ändra livsföring och hur ska vi i så fall leva för att inte bli sjuk? Alla skulle nog intuitivt svara nej när det gäller möjligheten att helt bli fri från sjukdomar. Vi kommer aldrig att komma bort ifrån förkylningar, magbesvär, allergier, reumatism, cancer etc. Den här boken kommer inte att kunna ge något generellt svar på frågorna. Den kommer dock att visa på samband mellan olika faktorer och hur de påverkar balansen hos människor, en balans som är nödvändig för att hålla sig frisk. Med andra ord den kommer att behandla sjukdomarnas orsak och prevention. Den stora paradoxen Även om dagens skolmedicin inte skulle hålla med om att 99 % av alla sjukdomar kan förhindras med hjälp av rätt livsföring så är nog de flesta personer medvetna om att mycket av dagens sjukdomar beror på felaktig livsföring. Men om det nu är så att det finns en utbredd kunskap om just detta kan man fråga sig varför inte fler människor ändrar sitt sätt att leva? Varför accepterar vi att vi blir sjuka och åldras i förtid, med allehanda kroniska åkommor? Och varför propagerar inte myndigheterna starkare för en hälsosammare livsföring? Varför gör de så lite för att hjälpa människor att förändra sin livssituation? Till att börja med ska man givetvis inte bortse ifrån att det faktiskt finns många människor som ändrar sin livsstil genom att äta mer varierad kost, mer grönsaker och fibrer och genom att motionera mer regelbundet. Men majoriteten av medborgarna tar inte åt sig av all den kunskap som finns om hur man skall leva ett hälsosamt liv. Detta återspeglar bl a i att antalet personer som anses vara överviktiga ständigt ökar och i att sjukskrivningstalen och förtids pensioneringarna ligger på rekordhöga nivåer. Varför det är så här beror förmodligen på ett samspel mellan en rad olika faktorer som till viss del bottnar i människors underliggande behov. Vi talar om behoven av njutning, erkännande, framgång och minsta mot ståndets lag, tillsammans med en bild av att allt går att ordna genom en knapptryckning. Denna bild förstärks i ett informationssamhälle där vi hela tiden blir överösta av intryck och sanningar. Vi matas med så mycket information om vad vi bör göra för att leva hälsosamt och må bra, att vi inte kan sortera den, och ännu mindre urskilja vad som är rätt. Trots all kunskap förblir alltså förvirringen stor. Det synsätt som skolmedicinen alltid har haft på sjukdomar, dvs. att det viktiga egentligen är att ta bort symptomen, bidrar ytterligare till informationskaoset. Huvudvärk, mensvärk etc. botas -3-

4 med den intelligenta värktabletten och sura uppstötningar med syrahämmande preparat. Vi matas alltså i och med detta hela tiden med två rakt motsägelsefulla budskap: - Lev sunt så mår du bra, men egentligen behöver du inte göra det för det finns alltid en tablett eller behandling som botar om du blir sjuk. En annan anledning till att hälsoråd inte får större genomslagskraft kan också vara att de alltför sällan kommer från skolmedicinen och dess utövare läkarna utan att de oftast kommer ifrån den så kallade alternativmedicinen. Detta gör att budskapets trovärdigheten i allmänhetens ögon minskar betydligt. Den stora paradoxen är att det här är samband som många, inklusive myndigheterna, i själva verket känner till, men som väldigt få bryr sig om, eller kanske ens förstår konsekvenserna av. Man klagar på att sjukvårdskostnaderna bara ökar och alla är överens om att något måste göras, men trots det satsas försvinnande lite resurser på förebyggande hälsovård det enda sättet att kunna minska kostnaderna. Istället ökar myndigheterna anslagen till sjukvården och betalar ut högre sjukersättningar för att kunna ta hand om de symptom och det lidande som felaktig livsföring skapar. Visst propagerar socialstyrelsen för hälsosammare livsföring och visst ger Livsmedelsverket råd och rön kring kosten, men på något sätt verkar det som om propagandan och råden fastnar i ett enormt informationsbrus och aldrig får tillräckligt genomslag. Det verkar också finnas en outtalad överenskommelse i samhället mellan sjukvården, läkemedelsindustrin och makthavare. Den lyder Låt människor leva som de vill så tar vi hand om de sjukdomar som uppkommer! Då får politikerna sina röster och sjukvården sina arbetstillfällen och läkemedelsindustrin sina vinster. Läkemedelsindustrin är ju dessutom beroende av att människor är sjuka. Och som det ser ut i nuläget så bara ökar behovet av läkemedel som tar bort symptom som magont, depression, högt blodtryck, höga blodfetter och fetma, samt av metoder för att reparera och transplantera trasiga organ. Vad har egentligen läkemedelsindustrin för incitament att satsa på friskvård att människor lever hälsosamt? Varför ska den propagera för en ändrad livsstil när detta skulle kunna ge negativa ekonomiska konsekvenser? Det är även så att samhället under de senaste århundradena helt har lämnat över ansvaret för människors hälsa åt skolmedicinen. Men nu när den sviker, genom att inte ta sitt fulla ansvar för den förebyggande hälsovården, så finns det inga egentliga alternativ. Detta eftersom den alternativa medicinen hur bra de än är lätt krossas eftersom den först måste förank ras hos treenigheten myndigheternaläkarkåren-läkemedelsindustrin. Det finns således ett mycket komplext samband mellan samhället och sjukvården som leder oss vidare i en spiral av ökad sjuklighet och ökade kostnader. Det enda som i realiteten kan bryta denna spiral är kraftfulla satsningar på förebyggande hälsovård som bygger på en förståelsen för de samband som skapar balans hos individen, och därmed hindrar den från att bli sjuka. Det är alltså dags att vi ändrar livsföring och revolterar mot medikaliseringen av samhället! Som nämnts tidigare är den stora paradoxen att trots att så många makthavare och läkare är medvetna om de ovan beskrivna förhållandena, så är de ändå inte är beredda att på allvar göra något åt dem. -4-

5 Den avgörande frågan är om man inte kan eller inte vill göra något. Förmodligen ligger det mycket i det Are Waerland sade för över 70 år sedan, att skolmedicinen gått in i en återvänds gränd som man inte kan ta sig ur. För varje år kommer man bara längre in och det är snart nära nog omöjligt att backa och ta in på en ny väg, utan att fullständigt rasera etablerade strukturer. Strukturer som byggts upp under århundraden och som idag är så etablerade att den som försöker ifrågasätta dem lätt hamnar ute i kylan eller i facket för oseriösa personer. Trots att samhällets syn på sjukdom och dagens struktur på hälsooch sjukvård har stor betydelse för människors välbefinnande kommer inte den här boken att behandla frågorna vidare. Boken är som tidigare nämnts ett försök att visa på samband mellan olika faktorer som har betydelse för om vi håller oss friska eller gör oss sjuka. Det är ingen strikt vetenskaplig bok med hundratals referenser, men den bygger på data från läroböcker i biokemi, fysiologi och medicin samt hundratals artiklar inom medicin, biokemi och mikrobiologi. Den största inspirationskällan har dock varit Are Waerlands skrifter, med The Caldron of Diseases i centrum. -5-

6 Kapitel 1 Hälsans tre hörnstenar Det finns egentligen tre olika faktorer som påverkar vårt hälsotillstånd hur vi mår. Dessa är balansen mellan kost, aktivitet och vila. Sjukdomar, eller att vi inte mår bra, beror i grund och botten på obalans mellan dessa tre. Eftersom dessa faktorer är beroende av vad vi äter och när vi äter, samt vilka aktiviteter vi utför och hur och när vi vilar, kan man krasst säga att obalansen är ett resultat av livsföringsfel. Vi lever alltså inte på ett sådant sätt att vi uppnår tillräckligt stor balans för att hålla oss friska och må bra. För att kunna må bra både psykiskt och fysiskt måste vi finna, och sedan försöka upprätthålla, så bra balans som möjligt mellan kost, aktivitet och vila. Hur det hela hänger ihop med majoriteten av det som idag belastar vår sjukvård kan vara svårt att förstå. Det är ingen självklarhet hur våra infektionssjukdomar, allergier, magbe-svär, cirkulationssjukdomar och cancer samt många psykiska åkommor är beroende på vår livsföring. Det är dock något som kommer att behandlas både direkt och indirekt längre fram. För att förstå sammanhangen är det viktigt att inte bara se på helheten utan att också se detaljerna och på hur detaljerna bygger upp helheten. Gör man det inser man att det inte är ett beteende som orsakar sjukdom, det inte är en kost som gör oss friska. Det finns helt enkelt inte bara ett sätt att leva för att vi skall må bra. Trots att vi till synes är lika (helheten) finns det många små skillnader oss emellan (detaljerna) som vi måste förstå, och sedan anpassa oss efter, för att inte bli sjuka. Det kan vara frågan om mer eller mindre av något födoämne, det kan vara frågan om hur mycket och vilka aktiviteter man skall ägna sig åt eller hur mycket vila man behöver. Orsaken till olikheterna är i grunden våra arvsanlag. Trots att vi alla är människor med i stort sett samma arvsanlag (helheten) så är vi alla olika när det gäller detaljer i vår arvsmassa. Detaljer som gör att one size doesn t fit all. Det är inte svårt att inse att vi till utseendet är olika, men det finns minst lika stora skillnader om inte större inuti kroppen. Men naturligtvis är det mesta lika mellan oss människor, så grunderna för hur man skall kunna uppnå balans är densamma. Just det faktum att det mesta är lika gör att vi har en mycket stor tendens att försöka generalisera allt blir lättare då. Det gäller också dagens sjukvård som har svårt för att se och förstå de skillnader som finns mellan individer. Man vill gärna ställa samma diagnos på likartade symptom och skriva ut samma läkemedel. Den medicinska vetenskapen bygger nämligen mycket på statistik, och för att ett läkemedel skall godkännas krävs det kliniska prövningar som visar att de flesta blir av med symptomen om man tar just det läkemedlet mot det symptomet. Det kan dock finnas många som inte blir av med symptomen när man tar läkemedel trots att det är godkänt för en viss indikation (symptom). Varför är det oftast ingen som vet, men det beror förmodligen på detaljerna att vi är olika. -6-

7 Idag är det också läkarens diagnos som avgör om vi i samhällets mening är friska eller sjuka. Samhället har gett läkarna monopol och veto på vad som är hälsa och ohälsa. I utbildningen lär man sig känna igen symptom, koppla dem till sjukdomar och ge behandling som tar bort symptomen. Många som känner sig sjuka får dock ingen diagnos och alla som får behandling blir inte friska, trots att de fått en diagnos och en behandling som borde göra dem symptomfria. Skillnaden mellan frisk och sjuk ligger dock inte i en diagnos ställd av en läkare, utan i varje individs subjektiva uppfattning om hur den mår. Benbrott I de flesta fall en objektiv diagnos med tydlig orsak och lätt att sätta in rätt behandling Trött och hängig I de flesta fall en subjektiv diagnos med oklar orsak och svårt att sätta in rätt behandling Är sjukdomar något naturligt måste vi vara sjuka? De flesta skulle väl påstå att sjukdomar är något naturligt. Sjukdomar har alltid funnits och kommer alltid att finnas och vi måste ha våra läkare och mediciner för att mänskligheten skall överleva. Ja visst är det så, ett samhälle totalt fritt från sjukdomar, där läkare och mediciner inte behövs kommer vi aldrig att få. Men egentligen är människan en varelse som utvecklats och överlevt under miljoner år och existerat i sin moderna form i några hundra tusen. Det naturliga urvalet har selekterat fram en individ som är skapt att leva i samspel med en orörd natur i balans, och att klara sig utan läkare och moderna mediciner. Friskt är naturligt medan sjukt är onaturligt. Naturens balans har dock i det långa perspektivet hela tiden förändrats. Människan skulle därför inte ha funnits om hon inte haft en enorm förmåga till anpassning till olika miljöer och därmed överlevnad under svåra förhållanden. Det har gjort att dagens människa, liksom alla levande organismer, har en strikt prioritering av för kroppen livsnödvändiga funktioner. Vid smärre brister på nödvändiga näringsämnen, belastning av mindre mängder gifter eller ensidig föda kan kroppen själv göra de prioriteringar som behövs för att vitala funktioner skall upprätthållas, och vi håller oss relativt friska. Visst kan vi vara trötta och hängiga, men hjärtat slår och våra inre organ fungerar i stort sett som de ska. Vid långvarig felnäring och obalans blir detta allt svårare, och en rad sjukdomar uppstår. De symptom som sjukdomarna ger är signaler på att allt inte står rätt till. De talar dock inte om den egentliga orsaken till sjukdomen. Många av de signaler som kroppen ger på obalans är vad vi kallar lindriga sjukdomar såsom förkylning, huvudvärk, trötthet, magbesvär och allergier. Dessa sjukdomar eller tillstånd är så vanliga att vi ser dem som fullt naturliga, och därför finns ingen anledning att göra något åt deras verkliga orsaker. Läkarvetenskapen har också gett oss enkla läkemedel för att ta bort symptomen. Många tror kanske alltså att dessa läkemedel botar, men vad de gör är att de ofta bara tar bort symptomen. Inte tar huvudvärkstabletten bort den egentliga orsaken till varför vi har ont i huvudet likväl som de syrahämmande läkemedlen, som många tar för att bli av med sura uppstötningar eller magsår, inte tar bort orsaken till varför man får dessa. Ett annat exempel är antihistamin som man tar för att bli av med bl a hösnuva (pollenallergi). Antihistamin botar inte pollenallergin, -7-

8 men det blockerar effekten av det kroppsegna ämnet histamin. Histaminet avges av vissa celler när de utsätts för IgE-antikroppar bundna till allergener (ämnen som orsakar allergi) och det är alltså histaminet som gör att näsan rinner och att ögonen kliar genom att påverka vissa vävnader till ökad sekretion. Tyvärr hjälper alltså inte antihistamin mot den verkliga orsaken till allergin, dvs att kroppens immunsystem har bildat IgE -antikroppar mot pollenet. Varför vissa personers immunsystem bildar IgE-antikroppar mot vissa ämnen och andra inte har forskningen inget tydligt svar på. Det finns dock teorier som säger att det beror på för god hygien. Under fosterutvecklingen och i den tidiga barndomen lär sig nämligen kroppen känna igen vanliga ämnen i omgivningen och att inte reagera på dessa. Det är ett mycket komplext samspel mellan allergenerna, immunsystemet och vissa bakterier i mag-tarmkanalen (tarmfloran). För god hygien gör att man får en utarmad tarmflora och att samspelet därmed inte fungerar optimalt. Det påstås dock finnas vissa läkemedel som kan bota sjukdomar, såsom antibiotika. Och visst, vi blir ju oftast friska efter en antibiotikakur. Detta eftersom antibiotika gör att bakterierna inte kan föröka sig och därmed dör ut, och det är bakteriernas gifter och kroppens reaktion mot inkräktarna som ger symptomen. Men antibiotika kommer inte heller åt den verkliga orsaken till att vi i första läget blev sjuka. Den verkliga orsaken till att vi blir sjuka är att våra kroppar inte kan försvara sig mot angreppet från bakterierna utan att de får fäste och kan föröka sig till för individen giftiga nivåer. Vårt skydd mot inkräktarna fungerar då inte som det ska. Det bästa för att undvika infektionssjukdomar är därför att se till så att skyddet fungerar optimalt. Ett sådant synsätt har dock mycket lite med dagens läkarvetenskap att göra. För att komma till rätta med problemet måste man hjälpa människor att förstå hur viktigt det är med ett väl fungerande skydd mot bakterier och virus och hur man gör för att bygga upp det. En människa som är i balans vad gäller kost, aktiviteter och vila har också bra skydd som gör att skadliga bakterier och virus får betydligt svårare att orsaka sjukdom. Kroppen har egentligen två huvudsakliga lager av skydd mot inkräktare. Det ena är en rent fysisk barriär och så en mer biokemisk barriär, vårt immunsystem. Den fysiska barriären, som utgörs av huden och friska slemhinnor i bl a näsa, lungor och matsmältningskanalen, är det första skyddet. Men förutom själva huden och epilelceller består barriären också till stor del av goda bakterier. Det är först när denna inte fungerar som det ska som skadliga bakterier och virus kan angripa våra kroppar och ge oss symptom. Om skadliga bakterier och virus tar sig igenom den första skyddsnivån träder vårt andra skydd in, immunsystemet, som på platsen för angreppet försöker göra sig av med inkräktaren. Vi får lokala inflammationer med ibland värk och svullnader. Det här kan också påverka individens allmäntillstånd med symptom som feber, huvudvärk och trötthet. Om inte heller den skyddsbarriären fungerar träder det övergripande immun-systemet in. Ämnen som utsöndras av immunsystemet tillsam-mans med gifter som produceras av skadliga bakterier eller virus, ger ofta ännu kraftigare symptom såsom hög feber och värk i huvudet eller andra delar av kroppen. En vanlig förkylning eller influensa är exempel på när det övergripande immunsystemet är aktiverat, medan bakteriella infektioner oftast är mer lokala. Det finns dock -8-

9 många undantag som exempelvis halsfluss (strepto-kockinfektion) där en lokal halsinfektion ger kraftiga symptom i hela kroppen. Hos en frisk och välnärd människa kommer mycket sällan skadliga bakterier och virus in i kroppen utan något fysiskt våld, dvs att hud eller slemhinnor penetreras. Men om så ändå skulle ske tar immunsystemet oftast snabbt hand om inkräktarna, och även om detta kan ge symptom så läker kroppen snabbt av sig själv. Men ju mer felnärd eller ju mer belastad med giftiga ämnen kroppen är, desto lättare kan bakterier och virus ta sig in i kroppen och föröka sig, och desto värre blir också symptomen. En felnärd människa har nämligen svagare slemhinnor och ett mindre aktivt immunsystem, vilket gör henne mer sårbar för bakterier och virus. Individen blir lättare förkyld, får halsfluss, urinvägsinfektioner, lunginflammation, diarréer, etc. Ett exempel på det är bakterie-sjukdomen tuberkulos där den drabbade oftast är felnärd, lever i smutsiga miljöer och har bristande hygienen. Så var ofta fallet i många storstäderna kring förra sekelskiftet och tidigare. Idag är tuberkulos en mycket ovanlig sjukdom beroende på bättre hygien, renare miljö och bättre nutritionsstatus. En välnärd människa med ett normalt fungerande immunsystem i en ren miljö har mycket svårt att få tuberkulos. Om barriärerna fungerar normalt kan vi alltså lättare stå emot exponering av bakterier och virus. Många av oss går faktiskt omkring med bakterier eller virus som kan vara sjukdomsframkallande, utan att vi för den sakens skull blir sjuka våra barriärer fungerar. Det finns bl a studier som visar att ca 10 % av befolkningen är bärare av betahemolyserande streptokocker grupp A, dvs den bakterie som ger halsfluss. Man kallar det för asymptomatiska bärare, eftersom man är fullt frisk. Det är först när vi av någon anledning kommer i obalans genom att vi t ex utsatt oss för extra stora påfrestningar, som dessa bakterier kan föröka sig och göra oss sjuka. För att samspelet mellan de goda bakterierna och vårt immunsystem skall fungera krävs bl a att de goda bakterierna får all den näring de behöver. Den största källan till näring för bakterierna är lösliga fibrer (FOS, inulin eller beta-glukaner). Dessa lösliga fibrer är polysackarider som påminner om stärkelse, men som inte kan brytas ned i mage och tunntarm. De passera därför intakta ner till tjocktarmen där de hälsosamma bakterierna kan utnyttja dem som näring. Man hittar lösliga fibrer finns framförallt i frukt, rotfrukter och grönsaker men också till stor del i fullkorn av vissa sädesslag och då framförallt havre och korn. Det finns mer och mer som talar för att de goda bakterierna är av största betydelse för att vi skall hålla oss friska från våra vanligaste infektionssjukdomar. En av de senaste studierna som visar på det gjordes av företagsläkaren Py Tybelius vid Tetra Pak i Lund. Genom att ge extra tillskott av Lactobacillus reuteri (probiotisk bakterie från BioGaia) kunde sjukskrivningarna mer än halveras vad gäller sjukdomar som var orsakade av symptom från mage och luftvägar. Och detta utan att speciell hänsyn tagits till den övriga kosten. En studie av prevention mot turistdiarré har nyligen avslutats som visar att probiotika minskar incidensen och svårighetsgraden av diarréer. Trots att det kommer fler och fler studier som visar på de positiva effekterna av hälsosamma bakterier så negligeras det fortfarande av den etablerade medicinen. Den förlitar sig istället enbart på -9-

10 antibiotika och olika vacciner för att motverka infektioner. Förutom våra vanliga infektionssjukdomar så finns det många som tror att flera av våra vanliga folksjukdomar såsom, reumatism, diabetes och ateroskleros också har en orsakskomponent i bakterier och virus, och på något sätt en nedsatt barriär mot dessa. Det finns ännu bara lite forskning på området, men det är inte alls otroligt att skadliga bakterier och virus har betydligt större påverkan på många sjukdomar än vi hittills trott. Där är det dock frågan om mycket mer komplexa samband och som delvis kommer att tas upp längre fram. Man kan dock redan nu nämna att det finns tumörer (bl a livmoderhalscancer) som har virus som en orsakskomponent och magsår har på senare år blivit en infektionssjukdom i och med upptäckten av bakterien Helicobacter pylori. Något som gav Nobelpriset i medicin Oavsett hur många av våra sjukdomar som i grund och botten har en orsakskomponent i skadliga bakterier och virus är det i alla händelser viktigt att upprätthålla våra barriärer mot dessa för att förhindra att de kommer in i våra kroppar. Hur det egentligen går till är ett komplext samspel mellan vårt immunsystem och de goda bakterierna, som hos en frisk individ förekommer i mycket stora mängder i mag-tarmkanalen och på våra slemhinnor. När det gäller mag-tarmkanalen så räknar man rent av med att det finns drygt ett kg bakterier av flera hundra olika arter hos en frisk individ. Det har också visat sig att ca 80 % av människans immunsystem är koncentrerat kring tarmarna. Den svagaste länken och balans Inom kemin är det ett välkänt faktum att alla kemiska reaktioner bygger på jämvikter mellan substrat och produkt, dvs de ämnen som behövs för att bilda ett annat ämne och ämnet som bildas. Hur den jämvikten ser ut hur mycket av ämnet som kan bildas beror strikt på kemins lagar. Samma sak gäller givetvis alla de kemiska reaktioner som sker i människokroppen och alla andra levande väsen. Människan kan liknas vid en gigantisk biokemisk fabrik där tusentals reaktioner sker samtidigt, främst i cellerna, men också i den vätska som omger dem, samt i gränsen mellan människa och omgivning. Här är det också hela tiden frågan om jämvikter mellan substrat och produkt, men i ett oerhört komplext samspel. Det som styr dessa jämvikter, förutom hur mycket det finns av de olika ämnena (koncentrationen), är temperatur, surhetsgrad, enzymer och cofaktorer (mineraler och spårämnen). Allt detta måste vara i någorlunda balans för att våra biokemiska reaktioner ska fungera som det är tänkt. Ser man livet ur detta perspektivet kan det tyckas att det är ett stort under att vi över huvud taget finns till. Ur ett evolutionsperspektiv är dock inte undret särskilt stort. Man kan helt krasst säga att skulle det inte fungera, så skulle vi inte finnas till. Det som inte fungerar försvinner, och dess materia övergår i andra former och föreningar. Men åter till de kemiska reaktionerna som försiggår i kroppen och dess celler. Komplexiteten gör att brist på ett ämne lätt kan -10-

11 orsakar brist på ett annat, som i sin tur påverkar ett tredje som påverkar ett fjärde. Det är oftast det ämne som förekommer i lägst koncentration jämfört med vad som behövs som begränsar reaktionen den svagaste länken. Den svagaste länken finns alltså på molekylär nivå. Kroppen och dess celler är utrustad med en mängd styr- och reglerfunktioner som egentligen alla bygger på kemins lag om reaktioners jämvikt. Det som är produkt i en reaktion är sedan substrat i en annan, och en liten förändring i ph eller lägre nivå av ett enzym eller co-faktor kan ibland ha en stor påverkan på hur mycket av ett ämne som bildas. Vad som också viktigt är att det kan vara lika illa om det finns för mycket som för lite av ett ämne. Det kan t ex vara ett enzym som används i två reaktioner med två olika ämnen som substrat, men att det ena ämnet har lite lättare att binda till enzymet. För mycket av de ena ämne kan då göra att det ockuperar alla bindningsställen så att det andra ämnet inte kommer åt. Det kan då ge en brist på den produkt det ämnet skulle ge osv. Eftersom de flesta av kroppens kemiska reaktioner sker i cellerna, och kroppen består av många miljarder celler som bygger upp vävnader och organ, kan man ju undra hur ämnena hittar till de ställen där de behövs? Jo först måste de komma in i kroppen, vilket till största delen sker genom att vi äter och dricker, och därefter skall ämnena spjälkas och tas upp i matsmältningskanalen, för att sedan transporteras till de platser där de behövs. Därför har vårt näringsupptag via tarmarna samt blodcirkulationen en avgörande betydelse. Det spelar dock ingen roll hur bra man äter om inte näringsupptaget fungerat som det ska, och det spelar ingen roll hur bra näringsupptag man har om man inte kan distribuera ämnena i kroppen - om cirkulationen är för dålig. Det är återigen den svagaste länken som avgör om vi har balans, men nu är vi på makronivå (helheten). Beroende på perspektiv är den svagaste länken olika saker men i grunden alltid på molekylär nivå (detaljerna). För att kroppen skall slippa transportera alla ämnen till och från cellerna, dvs vara helt beroende av de yttre faktorerna som näringsupptag och cirkulation, är människan så konstruerad att hon själv i varje cell kan producera många av de för kroppen nödvändiga ämnena. Om kroppen upptäcker en brist i en cell startar en produktion. Vissa av de ämnen som kan behövas i hela kroppen kan dock bara produceras av speciella celler, och måste därför ändå förlita sig på cirkulationen för att komma andra celler och organ till nytta. Fungerar inte cirkulationen som den skall är det därför den som utgör den svagaste länken. En del av de ämnen människokroppen behöver, de essentiella, kan människan dock inte tillverka själv. De, liksom energirika föreningar, måste ständigt tillföras utifrån. Det är här frågan om hundratals olika ämnen. Skulle ett sådant essentiellt ämne vara den svagaste länken och vi inte kan få den tillgodosedd via kosten, får vi en bristsjukdom. Men den svagaste länken kan också vara något som kroppen normalt kan producera, men som av någon anledning produceras i för liten omfattning. Orsaken till detta är ofta genetisk, vi kan t ex ha en förändring i någon av våra gener som gör att det enzym genen kodar för inte fungerar tillräckligt bra. Vi kan därför behöva mer av ett substrat för att reaktionen skall kunna producera tillräckligt av nästa ämne i reaktionskedjan. -11-

12 I vissa fall kan vi också få för mycket av ett ämne, vi kallar det förgiftning. Det påverkar också jämvikten och kroppen fungerar inte som den skall. Symptomen av brist eller överskott kan i bästa fall bli allmän trötthet, men i ibland även mer uttalade sjukdomstillstånd. Den vanligaste kemiska processen i alla celler, och viktigaste för att upprätthålla livet på kort sikt, är den sk krebscykeln även kallad citronsyracykeln. Den består av en rad kemiska reaktioner som genom en sk oxidativ process, med pyruvat (nedbrytningsprodukt av glukos) som substrat, bildar koldioxid och vatten, och samtidigt genererar värme och energirika föreningar. Citronsyracykeln gör att vi kan upprätthålla kroppstemperaturen och att bl a muskler och hjärna kan arbeta. Citronsyracykeln är så central i allt liv att den inte får vara beroende av bara ett substrat för att fungera en enda svagaste länk. Skulle vi få för lite glukos kan därför citronsyracykeln förutom glukos (beståndsdelarna i bl a socker och stärkelse) utnyttja fettsyror och aminosyror som substrat för att hålla cellerna vid liv. Till och med den alkohol vi får i oss vid t ex ett glas vin kan förbrännas via citronsyracykeln. Vilket substrat som används är dock helt beroende på kemins lagar och hur mycket det finns av de olika ämnena. Faktum är också att det finns en hel rad reaktioner hos människan som kan ta andra vägar vid brist på ett substrat. Det är en av anledningarna till att vi under ganska lång tid kan utsättas för kraftig obalans genom t ex undernäring utan att dö. Egentligen är det så att vi har en konstant obalans i kroppen, och denna kämpar hela tiden med att komma i balans. Hela den komplexa kemiska fabrik som människokroppen utgör skulle kunna liknas vid ett stort nät. Ett nät som går sönder och lagas hela tiden. Utifrån sett ser det fortfarande ut som ett nät (helheten), men med tiden blir fler och fler maskor trasiga (detaljer), vi orkar inte laga det i den takt det går sönder, och till sist håller det inte ihop på vissa ställen. Vi blir väldigt sjuka och kanske dör. För att hålla oss friska måste vi se till så att så få maskor som möjligt går sönder och att vi har tillräckligt med material och tid att laga det som ändå brister. På makronivå handlar detta om balans mellan hälsans tre hörnstenar kost, aktivitet och vi la. Kosten måste med andra ord vara anpassad till de aktiviteter vi utför, och vilan måste vara anpassad till mängden aktiviteter. I och med att vi alla är olika blir det dock svårt att komma med en lösning som passar alla varje människa måste hitta sin egen balans. Som nämnts tidigare kan vi aldrig bli av med alla sjukdomar, men för den skull skall vi inte kapitulera och acceptera att vi blir sjuka. Friskt är naturligt och sjukt onaturligt. Genom att varje människa försöker hitta sin egen balans kan hon undvika många av de sjukdomar som idag ses som helt naturliga och oundvikliga. -12-

13 Kapitel 2 KOSTEN En av hälsans tre hörnstenar är ju kosten. Den är egentligen den viktigaste och mest komplicerade delen av treenigheten. Det är också oftast den avgörande faktorn om man vill komma i balans. Det som gör kosten så komplicerad är att det bara går att ge generella råd som bygger på vad de flesta behöver. Men varje individ är unik och för många räcker det inte med generella råd för att för att de skall kunna nå optimal hälsa. Orsaken till det är oftast genetiska, alltså beroende av våra arvsanlag, eller beroende på vår inre miljö i matsmältningskanalen, dvs de bakterier som utgör den sk tarmfloran. Yttre miljöfaktorer kan och så spela en roll. Men mer om det finns att läsa längre fram i boken. Vad är rätt kost? För att svara på frågan om vad som är rätt kost måste vi först definiera med vad vi menar med kost. Därefter måste vi följa kostens resa genom kroppen och förstå vad den har för funktion. Det är inte bara en fråga om vad vi stoppar i oss utan också hur dessa ämnen tas upp i kroppen, utnyttjas, bryts ner och lämnar kroppen. I normalt språkbruk är kosten vad man äter och dricker, dvs det man får i sig genom munnen ner i magen. Utvidgar vi begreppet lite kan vi säga att det är allt vi får i oss från omgivningen, dvs även den luft vi andas. Men kosten är egentligen allt som tränger in i kroppen genom de barriärer vi har mot yttervärden matsmältningskanalen, slemhinnor, andningsorgan och huden. Givetvis kommer den största delen av vår kost in genom matsmältningskanalen, men slemhinnor, andningsorganen och huden har också en stor förmåga att ta upp små och medelstora molekyler som kan påverka kroppen. Från den luft vi andas tar en vuxen människa via lungorna upp mellan ett halvt och ett kilo syre varje dygn. Men mycket av de giftiga ämnen som belastar kroppen kommer också in via andningsorganen, och många läkemedel kan doseras genom lungorna, slemhinnor och huden. Även större partiklar som vi andas in kommer att föras in i kroppen, men då via matsmältnings-systemet när lungornas sileshår först transporterat upp dessa genom bronkerna till matstrupen. För att göra det lite enklare för oss kommer vi dock i fortsättingen att prata om kost som det vi stoppar in i munnen och sedan går igenom matsmältningskanalen. Vi måste också vara på det klara med att vad vi egentligen kan tillgodogöra oss från födan ofta inte stämmer överens med det vi stoppar in i munnen. Med andra ord betyder det att det som står på näringsdeklarationen på våra matförpackningar inte avgör vad vi egentligen kan tillgodogöra oss. -13-

14 Matsmältningskanalen Vår matsmältningskanal är en enorm komplex skapelse som utvecklats och förfinats under årmiljoner. Den är ett samspel mellan mekanisk och kemisk bearbetning av födan alltifrån tänderna och magsäck och vidare via tunntarmen till tjocktarmen. Man kan också dela upp matsmältningen i tre steg där det första sker i munhålan och magsäcken. Det består i att mekaniskt sönderdela födan i kombination med vissa kemiska processer. Den kemiska nedbrytningen sker med hjälp av enzymer i saliven och med hjälp av enzymer och saltsyra i magsäcken, och redan i magsäcken, och i vissa fall även i munhålan, börjar kroppen ta upp en del små molekyler via slemhinnorna. I steg två, som sker i den ca 6 m långa tunntarmen, fortsätter nerbrytningen med hjälp av galla från gallblåsan och en rad enzymer från bukspottkörteln och tarmslemhinnan. Sekreten från gallan och bukspottkörteln töms i delen mellan själva magsäcken och tunntarmen, kallad tolvfingertarmen. I tunntarmen bearbetas sedan födan kemiskt under den ca 6-8 timmar långa passagen. Där sker också det huvudsakliga upptaget av proteiner, fett, kolhydrater och andra livsnödvändiga ämnen som kroppen behöver, såsom vitaminer och mineraler. Att notera är att sackaros (strösocker) och laktos (mjölksocker), som bägge är sk disackarider, måste spjälkas till monosackarider för att kunna tas upp av kroppen, och detta sker först i tunntarmen. Det tredje steget i matsmältningen sker i tjocktarmen, och då kanske främst i den första delen där tunntarmen via en slutmuskel övergår i tjocktarmen. Den delen kallas för blindtarmen och kan liknas vid en andra magsäck, ungefär stor som en tennisboll. Där finns miljarder bakterier som tar hand om det som inte hunnit eller kunnat brytas ner och därmed tagits upp av kroppen via tunntarmen. Man räknar med att det finns fler bakterier i en frisk blindtarm än celler i hela kroppen. Blindtarmen har också ett litet bihang, vilket är det som opereras bort vid sk blindtarmsinflam-mation. Dess betydelse är det fortfarande ingen som riktigt vet. Det är ett flertal olika bakteriesorter som finns i blindtarmen, men även i viss utsträckning i tunntarmen, och dessa lever i ett känsligt samspel med varandra. I en frisk tarm är det främst frågan om olika typer av goda syrabildande bakterier såsom laktobaciller och bifidus bakterier. Forskningsdata har visat att laktobacillernas uppgift bla är att bilda vissa vitaminer och andra för kroppen essentiella ämnen (sådana som kroppen själv inte kan producera). De ger också ett skydd mot patogena (sjukdomsframkallande) bakterier och virus. Mycket tyder också på att dessa goda bakterier har en stor betydelse för vårt immunsystem och det allmänna välbefinnandet. Som tidigare nämnts så är ca 80 % av kroppens immunsystem lokaliserat till matsmältningskanalen. Allt som tas upp genom tarmslemhinnan, både i tunn- och tjocktarmen, transporteras via lymfkärl och vener in i kroppen. Dessa töms sedan i den sk portvenen som leder till levern där vidare bearbetning sker. Därifrån sprids födan ut i hela kroppen när leverns blod går in i hjärtat, och vidare ut till lungorna, för att efter syresättning åter komma till hjärtat, där det pumpas via kroppspulsådern ut i kroppens nätverk av artärer och fintrådiga kapillärer. Där når slutli- -14-

15 gen födan alla våra miljarder celler som är som små kemiska fabriker, vilka hålls samman av cellväggar och intercellulär vävnad. Levern har en mycket viktig funktion eftersom det är den som återuppbygger många av de föreningar som bryts ner i matsmältningssystemet. För att kroppen skall kunna ta upp socker (strösocker) och stärkelse från bröd, ris, pasta och potatis måste de brytas ner till sina minsta beståndsdelar, dvs glukos. Likaså måste proteinet i köttet och fisken och från andra källor brytas ner till små proteinfragment sk polypeptider eller rent utav till fria aminosyror. Samma sak gäller för det fett vi äter, som tas upp som små partiklar. I levern sker sedan det första steget för att bygga upp nytt protein, omvandla fettpartiklarna och lagra glukosmolekylerna i långa kedjor, s k glykogen. Levern har också många andra viktiga funktioner och då främst som det organ som omvandlar eller bryter ner giftiga ämnen. Mest känd är väl levern för att bryta ner alkohol. Bränsle och byggstenar Varför måste vi då äta? Frågan kanske verkar trivial, alla vet ju att man måste äta för att få näring och energi. Olika människor behöver dock äta olika mycket och olika mycket av olika saker. Det hela beror på vilken aktivitetsnivå vi har och hur stora vi är, men också vilka arvsanlag vi har. Det mesta av vad vi äter och som tas upp av kroppen går åt till förbränning i cellerna. Det är alltså bränslet som gör att bla våra muskler får de ämnen som krävs för att utföra sitt arbete. Förutom för muskelarbete behöver vi också förbränna vissa ämnen så att vi kan upprätthålla vår kroppstemperatur. Kroppstemperaturen är en sinnrik och mycket noga reglerad mekanism. Den opererar vanligtvis mellan grader. Skulle de bli varmare eller kallare finns stor risk att vitala processer i kroppen slås ut och vi riskerar att dö. En viktig funktion som den mat vi äter fyller är alltså att hålla oss varma. Det betyder att vi behöver mer mat när det är kallt än när det är varmt. Likaså varierar behovet av mat efter hur mycket kläder vi har på oss, hur välisolerade vi är. Det finns uppgifter som säger att en människa i vila utvecklar en effekt på 1-2 watt per kg kroppsvikt. Hur mycket är beroende på de tidigare nämnda faktorerna. Om vi räknar med en watt per kg betyder det 70W för en person på 70 kg. Det motsvarar en energimängd på 360 kcal (1500 kj) per dygn. Det är ungefär vad som finns i en 100 grams påse med geléhallon eller 4 skivor Husmans knäckebröd med ost som pålägg. Om vi är helt inaktiva behöver vi alltså relativt lite mat. Om vi rör på oss går det dock åt betydligt mer energi. Egna mätningar visar att effektförbrukningen är ca 600 W vid snabb gång och ca 1000 W vid löpning. Det betyder att man förbrukar lika mycket energi under 42 minuters snabb gång eller 25 minuters löpning som det går åt att värma upp kroppen i ett helt dygn. Som nämnts tidigare kan kroppen utnyttja tre olika typer av föreningar som bränsle. Dessa är glukos, aminosyror och fettsyror. På cellnivå, dvs där förbränningen sker, står dessa ämnen i balans med omgivningen blodet och intercellulär vätska och när cellen behöver mer bränsle sker en tillförsel av det som finns närmast tillhands. Det finns dock en generell preferens hos cellerna att i första hand använda glukos, men allt sker enligt kemins lagar och -15-

16 beror på vilka koncentrationer det finns av ämnena just där reaktionen skall ske. På makronivå så transporteras glukos i blodet, och kommer in i cellerna med hjälp av insulin, eller så frigörs det från glykogen som finns lagrat inne i vissa celler. Detta gäller främst muskelcellerna och används då till muskelarbete. Glykogen finns också lagrat i levern, men för att cellerna skall kunna tillgodogöra sig det måste det först brytas ner till glukos och transporteras med blodet. Totalt finns det bara ca 6 gram glukos fritt tillgängligt i vårt blod, vilket bara skulle räcka till ca 3 minuters löpning. Det mest finns alltså lagrat i våra vävnader. När dessa lager börjar sina kommer det lagrade fettet in som en betydande energiråvara. Men även proteinet i våra muskler eller från annan vävnad kan brytas ner och användas till bränsle för cellerna, ifall det skulle råda brist på glukos eller fettsyror. Det finns dock en annan anledning till att vi måste äta än för att få i oss energirika föreningar. Vi måste även ha byggstenar för att bygga upp alla de olika vävnader som kroppen består av. Dessa är ben, skinn, muskler, hår, bindväv, blodkroppar etc. Till kategorin byggstenar hör främst proteiner och fett men också mineraler och vitaminer. Proteiner och fett har alltså flera funktioner. De kan både tjäna som byggmaterial i kroppen och som energireserv. I unga år är det självklart att vi behöver dessa byggstenar - vi skall ju växa - men även under resten av livet behöver vi externt material. Detta för det varje dygn dör och nybildas mer än 500 miljarder celler hos en vuxen individ. Även om kroppen kan återanvända mycket av de ämnen som kommer från de döda cellerna så är vi konstruerade så att vi har ett utflöde av använda ämnen, och behöver därför ett inflöde av nya. Ju äldre man blir desto mer avtar dock detta behov, och vi behöver äta mindre mängd mat för att hålla igång den processen. Givetvis har vi också en kontinuerlig omsättning av mineraler och vitaminer, varför dessa också måste tillföras. Vad är rätt och vad är fel att äta? Mycket forskning har gjorts inom kostområdet de senaste decennierna och tusen och åter tusen vetenskapliga artiklar har skrivits. Väldigt få har dock tagit ett helhetsbegrepp på problemet utan har istället riktat in sig på någon liten detalj. Har vi inte sett otaliga larmrapporter om vad man inte skall äta och om ämnen som är cancerframkallade? En kolesterol- och fetthysteri har svept över västvärlden under de senaste 25 åren. Den börjar delvis mattas av men lever fortfarande kvar i mångas medvetande. Idag är GI-metoden högsta mode när det gäller kosten, men också en rad bantningsdieter, som tex Atkinsmetoden, slåss om att vara det allena saliggörande. Försök till kontrollerade studier har gjorts för att utröna hur bra olika dieter och specifika födoämnen är, men det är svårt att få några entydiga svar. Egentligen är det inte alls konstigt eftersom det är så många olika faktorer som samspelar, och det går helt enkelt inte att göra studier som tar hänsyn till alla. Beroende på hur studierna läggs upp kan man därför få direkt motsatta svar på hur nyttig eller onyttig en födoämneskomponent eller diet är. Ett stort problem med de studier som finns är också att man aldrig tar hänsyn till hur de olika individernas matsmältningssystem fungerar, dvs hur mycket av det man stoppar in i munnen som verkligen kan tillgodogöras av -16-

17 kroppen. Vad ska man då tro? Vad är rätt och vad är fel kost? Om man vill göra det enkelt för sig kan man säga att rätt kost är den som upprätthåller den naturliga balansen i matsmältningskanalen och som ger oss de näringsämnen och den energi vi behöver för att våra muskler och organ skall fungera optimalt. Som nämnts tidigare så behöver ju alla celler energirika föreningar och ämnen som kan agera som byggstenar till nya celler eller för att reparera skadade. Det är ämnen såsom kolhydrater, fetter och proteiner. Till det fodras många andra ämnen som mineraler och vitaminer. Hur mycket man behöver av de olika ämnena är helt individuellt och beror bla på hur gammal och hur aktiv man är, men också på våra gener. En person som tränar hårt behöver mer av alla ämnen, och då inte bara de som ger energi, även om det som behövs mest är mer bränsle. Rätt kost är alltså olika för olika personer, även om det i stort sett är samma saker alla människor behöver. Man kan också leva ett mycket friskt och hälsosamt liv oavsett om man är vegetarian eller allätare. Det viktiga är att vi får i oss alla de nödvändiga ämnena kroppen behöver och att vårt matsmältningssystem kan ta tillvara på det vi stoppar i oss. Hur vårt matsmältningssystem fungerar kan därför i många fall vara viktigare än vad vi egentligen äter. Ser vi på sammansättningen av olika ämnen i kött, fisk, spannmål, nötter, frukt och grönt så finns de mesta av det vi behöver i allt. Det som skiljer är oftast hur mycket. Äter man en blandad kost får man därför oftast i sig allt det man behöver. Äter man däremot ensidigt finns det stor risk att man får i sig för lite av något ämne. Det bästa man kan äta som människa borde egentligen vara hela andra djur. Och med att äta hela djur menas hela på samma sätt som rovdjuren gör. Då skulle vi få i oss alla de ämnen som vi behöver i rätt proportioner. Nu är ju inte människan något rovdjur såsom lejonet, utan har utvecklats genom årtusendena till att vara allätare. Vi har också ett annat matsmältningssystem än lejonet alltifrån tänder och käkparti till tarmsystem, så det skulle vara svårt för vårt matsmältningssystem att tillgodogöra oss allt från hela djur. En varierad kost är därför av största betydelse för att vi skall få i oss tillräckligt av alla de ämnen vi behöver. Men minst lika viktigt är att vårt matsmältningssystem är i balans så att vi kan ta till vara på födan. Individuella variationer - rätt kost på mikronivå Vi har tidigare slagit fast att varje cell kan liknas vid en kemisk fabrik, som strikt följer kemiska lagar vid bildandet eller nedbrytningen av ämnen och att detta sker i ett oerhört komplext samspel där koncentrationen av de olika ämnena, surhetsgraden och temperaturen är avgörande. Det hela är ett samspel som vi inte kan få någon fullständig överblick över. Men det är alltid den svagaste länken på mikronivå som avgör hur mycket av ett ämne som kan produceras. Ifall det ämnet är vitalt för någon kroppsfunktion så kan det vara avgörande för hur vi mår. Uttrycket att det är den svagaste länken i kedjan som gör att den brister, passar mycket bra in här. Det spelar därför ingen roll hur mycket man än har av ett visst ämne om det är brist på ett annat ämne som egentligen är den svagaste länken. Den svagaste länken kan därför antingen vara att vi inte får i oss tillräckligt av något ämne via födan eller att vi har en genetisk defekt -17-

18 som gör att vi inte kan bilda något ämne som är viktigt för vårt välbefinnande. Det är ju våra gener som bestämmer vilka ämnen vi själva kan producera. Ibland ger defekter i våra gener (mutationer) upphov till sk metabola sjukdomar som är dödliga om de inte behandlas, men det kan också finnas mutationer som gör att något av de tusentals olika enzymer som finns i kroppen inte fungerar lika bra som det ska de är inte lika effektiva. Den naturliga balansen mellan substrat och produkt kan då rubbas vilket kan leda till att man behöver mer av ett visst ämne för att kunna producera ett annat. Får man då inte i sig tillräckligt mycket av det ämnet kan det bli en obalans i något system i kroppen. Det kan betyda att en viss person behöver mer av ett visst födoämne för att fungera optimalt må bra. Det kan också betyda att man inte kan tillgodogöra sig vissa ämnen eller att man metaboliserar vissa ämnen olika fort. Alkohol är ett mycket känt exempel på hur olika människor genom sin genetiska kod är olika känsliga för olika ämnen. Nedbrytningen av alkohol i kroppen är en relativt enkel process som huvudsakligen omfattas av två olika enzymer ADH (alkoholdehydrogenas) och ALDH (acetaldehydehydrogenas). Om det första inte fungerar som det ska blir vi väldigt lätt berusade och om det andra inte fungerar blir vi kraftigt bakfulla när vi dricker alkohol (antabuseffekt). Genom evolutionen har dessa enzymer förändrats lite både mellan och inom folkgrupper. Asiater har bla en hög frekvens av en variant av ALDH som kräver högre koncentrationer av acetaldehyd för att fungera. Det gör att dessa personer har en naturlig antabuseffekt. Dessa variationer hos enzymerna, orsakade av genmutationer, förklarar mycket av de skillnader som finns mellan hur bra eller dåligt man tål alkohol och förmodligen också varför vissa lättare blir alkoholister. När det gäller alkoholnedbrytning finns det också skillnader mellan män och kvinnor, vilket också skulle kunna betyda att könet har betydelse för vad man skall äta eller inte äta för att må bra. Nutritionsforskningen med genusperspektiv är dock i det närmaste obefintlig. Ett annat mycket bra exempel på hur mutationer har betydelse för vad vi behöver äta är metabolismen av den essentiella aminosyran metionin. Metionin finns som en viktig del i flera av kroppens proteiner, men har också en funktion i bildandet av adrenalin (ett stresshormon). När så sker omvandlas metioninet till homocystein. Homocysteinet kan sedan åter omvandlas till metionin. Återbildningen är beroende av enzymet MTHFR (metylentetra-hydrofolatreduktas) och flera olika vitaminer däribland B6, B12 och folsyra. Vid brist på dessa kan inte homocysteinet omvandlas till metionin och vi får förhöjda koncentrationer av homocystein i cellerna och sedan i blodet. Den vanligaste orsaken till förhöjt homocystein är en mutation på ett enda litet ställe i genen som kodar för enzymet MTHFR. Om man har ärvt denna mutation från bägge föräldrarna är enzymet känsligare för värme (termolabilt) och fungerar sämre. För att fungera normalt kräver det tillgång till högre halt folsyra. Man räknar med att cirka 12 procent av oss européer har denna dubbelmutation. Förhöjda nivåer av homocystein kan bland annat skada våra blodkärl och man har sett förhöjda nivåer av homocystein vid flera olika typer av sjukdomstillstånd. Det betyder alltså att man måste äta mer folsyra för att må bra om man har den nämnda mutationen på MTHFR-genen. Förmodligen finns det tusentals andra liknande små förändringar i arvsmassan som gör att olika människor behöver lite olika kost för -18-

19 att erhålla full balans. Det är dock oftast frågan om finlir. Vid större mutationer som gör att vissa enzymer inte alls kan produceras blir skadorna så stora att vi dör, och då oftast redan i fosterstadiet. Vi måste också vara medvetna om att människan består av en rad olika celltyper, detta trots att alla celler hos en och samma människa har exakt samma arvsmassa. En differentiering till olika celltyper sker redan i det tidiga fosterstadiet. Det innebär också att olika celltyper behöver olika ämnen för fungera som de ska. Beroende på vilken celltyp det är frågan om, muskelcell, hjärncell, levercell, hudcell, benmärgscell etc, behöver de alltså olika mycket av olika ämnen. Dessa ämnen måste antingen tillföras utifrån eller produceras av cellerna själva, men råmaterialet och vissa essentiella ämnen måste tillföras utifrån via kosten. För att skapa balansen på makronivå (individen) behöver vi därför ha balans i alla olika delar. Varje cell måste få vad den behöver. Obalans i tarmfloran skapar obalans i kroppen Vi måste dock lyfta blicken lite från cellnivå för att göra det enklare för oss att förstå vad som borde vara rätt kost. Förutom att vi stoppar i oss det vår kropp behöver så måste som tidigare nämnts matsmältningskanalen vara i stånd att bryta ner och ta upp alla de ämnen som behövs. Munhålans salivkörtlar måste kunna producera tillräckligt med saliv, som bl a innehåller amylas, som bryter ner stärkelse. Magsäcken måste producera rätt mängd saltsyra och pepsin så att proteinerna kan börja brytas ner. Bukspottkörteln måste producera sina enzymer och gallan gallsalter så att proteiner, kolhydrater och fett kan fortsätta att sönderdelas till tillräckligt små enheter för att tunntarmen skall kunna ta upp ämnena i kroppen. Slutligen måste tjocktarmen ha rätt tarmflora (balans mellan tarmbakterierna) för att osmältbara ämnen ska kunna omvandlas och tas upp av tjocktarmens slemhinna. Rätt tarmflora är också viktigt för att vårt immunsystem skall fungera optimalt. Som nämnts tidigare så finns ca 80 % av vårt immunsystem lokaliserat till tarmarna och dess närhet. Återigen bör det påpekas att det finns mycket som talar för att ett väl fungerande matsmältningssystem med en balanserad tarmflora är en av de viktigaste och grundläggande faktorerna för att vi som individer skall må bra. Ser man på djurriket i stort så har alla djur ett stort antal bakterier i sina tarmar och hos alla har tarmfloran en viktig funktion för att upprätthålla balansen i kroppen. Hos vissa, tex idisslare, fyller den en så viktig funktion att djuren blir mycket sjuka på kort tid om samspelet mellan bakterierna rubbas. Och om vi människor får någon form av obalans i tarmfloran minskar möjligheten för oss att tillgodogöra oss den näring som finns i födan. Obalans i tarmfloran kan uppkomma av många anledningar men den främsta anledningen är antibiotikabehandling, men det kan också bero på att vi äter för ensidigt och fel saker eller intag av andra läkemedel eller miljögifter. En av de stora förändringar som skett de senaste dryga hundra åren, när det gäller människans livssituation, är ökad hygien. Med det följer mycket gott, men det leder också till problem för tarmfloran. I vår iver att utrota sjukdomsframkallande mikroorganismer tar vi också död på dem som hjälper och skyddar oss. -19-

20 Människan har genom årtusendena utvecklats till att äta en allsidig, icke värmebehandlad och varierad kost. På så vis får vi i oss allt det kroppen och våra tarmbakterier behöver. Vid för ensidig kost finns därför stor risk att obalans och därmed brist på viktiga näringsämnen uppstår - vi får inte i oss alla de nödvändiga mineraler och vitaminer som vi behöver. Lika allvarligt är att ensidig kost skapar en obalans i tarmfloran. Det går därför inte att med vi tamin och mineraltillskott via tabletter helt kompensera för en för ensidig kost. Får inte bakterierna de ämnen de behöver kan de inte växa och dör ut och dör de får vi sämre näringsupptag och immunsystem, och vi blir lättare offer för sjukdomsframkallande mikroorganismer. Det är också viktigt att vara medveten om att en ensidig kost att man bara håller sig till ett fåtal födoämnen är lika illa oavsett om det är så att man bara lever på sallad och tomater, eller på enbart oxfilé. Dock har man konstaterat att den obalans som kan uppstå vid t ex för stort intag av svårsmälta animaliska produkter innebär en stor risk ur ett annat hänseende. Denna kosthållning gör att förruttnelsebakterierna i vår tarmflora får extra näring. De här bakterierna är ofta av typen gramnegativa stavar och kan utsöndra gifter (endotoxiner) som i sin tur kan tas upp av tjocktarmen och på så vis förs in i kroppen. Avföringen får också en mycket obehaglig doft eftersom dessa bakterier producerar vissa illaluktande svavelföreningar. Det finns en del ny forskning som tyder på att just dessa endotoxiner kan orsaka inflammationer i kärlväggarna och på så vis bidra till ateroskleros, och därmed många av de cirkulationssjukdomar som det civiliserade samhället lider av idag. Mer forskning krävs dock för att kunna verifiera detta, och även om man de senaste 20 åren har bedrivit mycket forskning kring funktionen av våra tarmbakterier och hur viktig balansen mellan dessa är för vårt välbefinnande, finns det dock även här mycket att göra innan vi vet hur samspelet verkligen fungerar. Sammanfattningsvis kan sägas att rätt kost är olika för olika personer och kan variera beroende på livsbetingelserna. Generellt sett kan vi dock säga att de flesta mår bra av en varierad kost bestående av spannmålsprodukter av fullkorn, rotfrukter, grönsaker, dvs födoämnen rika på lösliga och olösliga kostfibrer. Detta i kombination med syrade mjölkprodukter som innehåller hälsosamma bakterier (probiotika) samt ost, ger oss det mesta av vad kroppen behöver. Ägg, kött och fisk är inget problem att äta i begränsade mängder, men vid hög konsumtion riskerar man att få obalans i tarmfloran genom en ökad mängd förruttnelsebakterier. Varje individ måste dock själv känna vad som är rätt och mängderna av de olika födoämnena är beroende av hur aktiva vi är. -20-

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Patientinformation GODA RÅD

Patientinformation GODA RÅD Patientinformation GODA RÅD till dig som har brist på matsmältningsenzymer Den här skriften är framtagen för dig som har problem med din bukspottkörtel, och som därför behöver tillskott av matsmältningsenzymer.

Läs mer

Välkommen till en värld av probiotika!

Välkommen till en värld av probiotika! Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

mer liv än någonsin!

mer liv än någonsin! De syns inte men mer liv än någonsin! ProBion - den smarta tabletten. ProBion innehåller livskraftiga mjölksyrabakterier inbäddade i en sinnrik struktur. Mjölksyrabakterier är naturliga och utgör ett historiskt

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis.

Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis. Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis. Dåligt med Fokus. Sedan i söndags har jag tömt 56 mm! Inte konstigt att det låter ifrån bäckarna på åsen. Dags för årlig

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Squares xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Längre liv, bättre liv Under de senaste årtiondena har forskare undersökt en skenbart längre livslängd hos många människor bosatta i regionerna som omger Caucusbergen,

Läs mer

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor Människans Resurser HÄLSOKONCEPT för moderna människor Människans uppfattning om hälsoåtgärder De flesta människor har en alltför snäv syn på vad hälsa och olika hälsoåtgärder innebär. De är övertygade

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier ATT förstå din hunds fodermedelsallergier vad är fodermedels- Allergier? Precis som hos människor föds vissa hundar mer känsliga än andra och kan därför också drabbas av allergier. Även om nysningar och

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Balansen mellan Svamp (ff Candida Albicans) och Lactobakterierier

Balansen mellan Svamp (ff Candida Albicans) och Lactobakterierier Balansen mellan Svamp (ff Candida Albicans) och Lactobakterierier Candida är en jästsvamp som är normalt förekommande på och i kroppen. Den hjälper till med en del av städningen och fyller därför, som

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG

För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG För aktiva hårt arbetande hundar PRO SPORT DOG Energipasta SPORT X Vätskebalans Aptus PROSPORT DOG Produktbeskrivning Aptus Pro Sport är en koncentrerad energipasta anpassad för tillfällen när hunden arbetar

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer