Forskning för hälsa EN JAKT PÅ MINUTER. Värdet av forskningen: Start för stor hjärtstudie FARLIGT FLIMMER. Nils Wahlgren forskar om stroke

Transkript

1 Forskning för hälsa NUMMER 2/2012 TEMA HJÄRTINFARKT OCH STROKE Värdet av forskningen: liv Start för stor hjärtstudie FARLIGT FLIMMER Nils Wahlgren forskar om stroke EN JAKT PÅ MINUTER

2 Omslagsfoto Sten Jansin Forskning för hälsa Chefredaktör och ansvarig utgivare Ulrica Klettner, Hjärt-Lungfonden Projektledare Karin Myhrström Redaktionell projektledning Karin Strand, Appelberg Redaktör Anne Hammarskjöld, Appelberg Grafisk form Erich Blunck, Appelberg Tryck Edita, Västerås Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag utan verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, Stockholm Telefon fax Org nr ISSN I den härliga vår Unga och gamla, barn och vuxna alla mår vi bra av att vistas utomhus. Nu när vårsolen lyser är det extra lätt att bege sig utomhus, kanske för att leka med barn eller barnbarn, kanske för att helt enkelt ta en lång och skön promenad. FOTO MASKOT/FOLIO 2 FORSKNING FÖR HÄLSA

3 Forskningen gör skillnad Sedan 1980 har minst liv räddats tack vare medicinsk forskning inom området ischemisk hjärtsjukdom, bland annat hjärtinfarkt. Det visar en unik rapport som tagits fram på initiativ av Hjärt-Lungfonden. 6 Start för stor hjärtstudie På Alla hjärtans dag startade en ny stor studie i Sverige vars syfte är att identifiera vem som i framtiden kan komma att drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. 8 Livräddande omledning I år är det 45 år sedan den argentinske thoraxkirurgen René Favaloro utförde världens första lyckade bypassoperation. 12 Stroke mitt i livet Bara 27 år gammal drabbades René av allvarlig stroke. Gott stöd, rehabilitering och inte minst inre kämpaglöd hjälpte henne tillbaka. 15 Hjärnans sinnrika system Genom att studera blodflödet i hjärnan, framför allt i det sidokretslopp som kallas kollateralsystemet, hoppas Jan Malm och hans forskarteam kunna bidra till ett bättre omhändertagande av strokepatienter. 18 Screening för förmaksflimmer Förmaksflimmer är en av riskfaktorerna för stroke. I en ny studie undersöks om masscreening kan rädda liv. I varje nummer 9, 17, 21 Notiser 27 Kalendarium 28 Recept: Bulgursallad Innehåll Forskning spar liv, lidande och pengar Hjärt-kärlsjukdomar kostar. Framför allt kostar oss sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och medfödda hjärtfel stor oro, mycket lidande och för tidig död. Det handlar ofta om att livet inte blev så långt och friskt som vi hade hoppats för vår egen eller någon närståendes del. Hjärt-kärlsjukdom kostar också samhället stora pengar. En alldeles ny undersökning som Hjärt-Lungfonden har tagit fram visar att hjärt-kärlsjukdomar kostar ofattbara 61,5 miljarder kronor. Varje år. Det rör sig om gigantiska kostnader inom sjukvården men också för sjukskrivningar, förlorade arbetsår och vård av närstående. Och det är lågt räknat, eftersom vi bara har tagit med dem som har hjärtsjukdom som huvudsaklig diagnos. Det goda i sammanhanget är att det finns hopp. Hjärt-Lungfondens hopp stavas forskning forskning som kan råda bot på både mänskligt lidande och samhällskostnader. Vi har tagit fram en rapport som visar vilken ofantligt stor nytta forskningen gör. De senaste 30 åren har forskningen bara inom området ischemisk hjärtsjukdom, där bland annat hjärtinfarkt ingår, räddat människor till livet. Tittar man på ett enstaka år som 2010 handlar det om cirka människor som skulle ha dött i sin hjärtsjukdom om den hade inträffat 1980, men som nu överlever tack vare forskningens framsteg. Det handlar i första hand om fler friska år, upp till 14 år extra för en 65-åring. Men det handlar också om pengar. För samhällets del rör det sig om mer än 800 miljarder sparade kronor på 30 år. Vi nås hela tiden av forskningsframsteg som tar oss ytterligare en bit på vägen. Så sent som häromveckan fick jag höra om nya, fantastiska framsteg inom ett forskningsprojekt som Hjärt-Lungfonden stödjer på strokeområdet. Resultaten kan leda till bättre behandlingar och fler räddade liv. Det finns hopp. Staffan Josephson Generalsekreterare Forskning för hälsa 3

4 TEMA Hjärtinfarkt Syrgas Kör till akuten I AMBULANSEN Syrgas EKG ASA Trombolys (om lång transport) Hjärt-lungräddning och defibrillering (om hjärtstopp) PÅ SJUKHUSET Till akutmottagningen EKG Trombolys Nitroglycerin Betablockerare Antiarytmiska läkemedel för att motverka risken för kammarflimmer* Så har hjärtinfarktsvården utvecklats på 30 år Direkt till hjärtintensivmottagning HIA EKG Blodprov Eventuell trombolys Clopidogrel Nitroglycerin Betablockerare Kranskärlsröntgen PCI Stent EFTERVÅRD ASA Ultraljud Betablockerare ASA Livsstilsrådgivning Clopidogrel Träningsprogram Betablockerare Rekommendationer om rökstopp ACE-hämmare Arbets-EKG Livsstilsrådgivning Diagnostisk efterkontroll Träningsprogram (kranskärlsröntgen)** Rekommendationer om rökstopp SJUKSKRIVNING ORDLISTA ASA acetylsalicylsyra, blodproppshämmande läkemedel Betablockerare motverkar effekten av vissa stresshormoner och sänker blodtrycket vilket verkar lugnande på hjärtat Blodprov tas för att kontrollera om det finns så kallade hjärtskademarkörer i blodet Clopidogrel blodproppshämmande läkemedel Defibrillering igångsättande av hjärtat med hjärtstartare Kranskärlsröntgen hjärtats kranskärl röntgas med kontrastmedel som förs upp till hjärtat via en kateter från handleden eller ljumsken Nitroglycerin kärlvidgande läkemedel som minskar smärtan vid hjärtinfarkt och kärlkramp samt underlättar hjärtats arbete PCI ballongvidgning, en liten ballong förs via kateter upp till den plats i kranskärlet där en blodpropp bildats och blåses upp för att öppna kranskärlet Stent ett rörformat metallnät som via kateter placeras i kranskärlet efter ballongvidgning med syftet att hålla kärlet öppet Trombolys blodproppsupplösande läkemedel Ultraljud via ultraljudet kan man kontrollera att hjärtat arbetar som det ska efter hjärtinfarkten * Standardbehandling med antiarytmiska läkemedel togs bort sedan CAST-studien 1991 visat att dödligheten var högre för hjärtinfarktpatienter som fått läkemedlen än för dem som fått placebo. ** Kranskärlsröntgen gjordes om det fanns tecken eller symptom på kärlkramp eller dålig hjärtfunktion som misstänktes bero på en eller flera förträngningar. 3 6 månader 4 8 veckor SPARADE LIV 5% 25% % 1980 Risk för död inom ett år 5% FORSKNING FÖR HÄLSA

5 Forskningen gör skillnad Medicinsk forskning om hjärt-kärlsjukdom räddar liv och spar pengar. Det visar en unik rapport som tagits fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Text Karin Strand illustration Ann-sofi marminge Medicinsk forskning inom området ischemisk hjärtsjukdom, där bland annat hjärtinfarkt ingår, har under de senaste 30 åren räddat minst liv. Det visar en rapport som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) tagit fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Rapporten visar också att samhället tack vare denna forskning sedan 1980 har gjort en vinst på mer än 800 miljarder. Det här visar att det inte finns en bättre bank än medicinsk forskning. Om svenska folket vill satsa pengar och få tillbaka dem med Nina Rehnqvist ränta är det forskning som gäller, säger professor Nina Rehnqvist, ordförande för statens kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, SBU. Hon tillägger att all forskning är viktig såväl den som förs på molekylnivå som den som rör exempelvis vårdprinciper. Hjärt-kärlforskningens framsteg under de senaste 30 åren har påverkat såväl den totala dödligheten som den förväntade livslängden i Sverige. En 65-årig man som 1980 skulle ha avlidit i sin hjärtinfarkt, men som i dag överlever tack vare de senaste 30 årens forskning, kan förvänta sig tolv extra levnadsår. Motsvarande siffra för en 65-årig kvinna är 14 år. Rapporten visar på skillnaden i lidande för den enskilde i dag jämfört med för 30 år sedan. Kan man skjuta upp döden och leva frisk så länge som möjligt gör man stora vinster, både ur mänsklig synpunkt och ur samhällets synvinkel, säger Nina Rehnqvist. Totalt sett har samhället gjort en vinst på 811 miljarder kronor de senaste 30 åren tack Om svenska folket vill satsa pengar och få tillbaka dem med ränta är det forskning som gäller. vare framstegen inom hjärt-kärlsjukvården. Värdet består dels av en hälsovinst som mäts i så kallade kvalitetsjusterade vunna levnadsår, dels av den produktionsvinst som uppstår när personer som annars skulle ha drabbats av hjärt-kärlsjukdom i stället har kunnat arbeta. Eftersom hjärt-kärlsjukdom i huvudsak drabbar människor som är äldre och därför har lämnat arbetsmarknaden, utgör hälsovinsten den absolut största delen av samhällsvinsten. Det är intressant att man satt siffror på hälsovinsten. Jag tycker absolut att man borde kunna titta på andra sjukdomar på samma sätt, säger Nina Rehnqvist. Hjärt-kärlforskningen har haft ett remarkabelt genomslag och de stora vinnarna är de som undvikit eller överlevt infarkt konstaterar professor Jan Nilsson, ordförande för Hjärt- Lungfondens Forskningsråd. De medicinsk-tekniska framstegen är viktiga, men det är även den forskning som lett Över huvud taget är detta ett genombrottsarbete som IHE och Hjärt-Lungfonden ska ha en stor eloge för, tillägger hon. IHE har också räknat fram att de samhällsekonomiska kostnaderna för hjärt-kärlsjukdom i Sverige 2010 uppgick till 61,5 miljarder kronor. Siffran är lågt räknad eftersom den endast omfattar kostnaderna för vård och omsorg av personer som har hjärt-kärlsjukdom som huvuddiagnos. Drygt 40 procent av kostnaderna, 25 miljarder, belastade sjukvården medan cirka 30 procent utgjorde kostnaden för vård av närstående och 30 procent värdet av produktionsbortfall på grund av förtida död, sjukskrivningar och olika stödformer. Det visar att det fortfarande finns mycket att göra inom forskningen, konstaterar Nina Rehnqvist. Fotnot: SBU står för Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU är en fristående myndighet med uppdrag att kritiskt granska de metoder som används i vården för att upptäcka och behandla sjukdom. Framstegen skapar nya utmaningar till en minskning av riskfaktorerna. De lägre blodfetts- och bodtrycksnivåerna hos befolkningen är resultatet av ett samspel mellan epidemiologisk, experimentell och klinisk forskning samt läkemedelsutveckling, säger han. Men framstegen skapar nya utmaningar. Hjärtpatienterna blir allt äldre och sjukdomen yttrar sig ofta på annat sätt. För att hitta den bästa behandlingen av dessa patienter behövs mycket mer forskning. Dessutom finns en riskfaktor som ökar, och det är typ 2- diabetes. Vi måste forska mer kring sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Forskning för hälsa 5

6 TEMA Hjärtinfarkt Med hjälp av ultraljud undersöker man om Tua Myréen Svensson har plack i halskärlen, vilket skulle utgöra en risk för stroke. Din gåva stödjer! Premiärpatient i stor hjärtstudie På Alla hjärtans dag inleddes den hittills största svenska studien inom hjärta, kärl och lungor med målet att kartlägga och identifiera vem som i framtiden riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO JONNY LINDH Tua Myréen Svensson från Västra Frölunda blev den första studiedeltagaren när hon den 50-åriga 14 februari undersöktes på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Hon är en av de göteborgare i åldrarna 50 till 64 år som erbjudits att delta i den första delstudien. Faller denna pilotstudie väl ut kommer ytterligare svenskar från hela landet att kallas till det som i så fall blir Sveriges mest omfattande och djupgående kartläggning av sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. För Tua Myréen Svensson var beslutet att delta självklart, inte minst med tanke på den dystra lista över hjärt-kärlsjukdomar som finns i hennes släkt. Det här kan vara en chans att få en grundlig hälsoundersökning och samtidigt göra något också för andra, säger Tua Myréen Svensson. Hon visste redan innan besöket vad som väntade. Först mätning, vägning, kontroll av midjemåttet och därefter ett blodprov, rikligt nog för att kontrollera dagsnivån på blodsocker och kolesterol samt för att frysas ner för framtida forskning. Lungfunktionstestet (spirometrin) med utandningsövningar var väl det som var bökigast och tog längst tid, men det var ok, det också, säger hon efteråt. Hon fick dessutom svara på 200 frågor kring hälsa, sjukdomar i släkten, stress och sömnvanor. 6 FORSKNING FÖR HÄLSA

7 För forskningen kan resultaten bli lika banbrytande som när man på 70-talet kunde slå fast kolesterolets negativa inverkan. Göran Bergström Med sig hem fick hon sedan en liten syremätare att fästa i näsan för att registrera syreintaget under sömnen. Pilotstudien, som initierats av Hjärt-Lungfonden, kallas SCAPIS eller Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study. Detta är första gången hjärt-, kärl- och lungforskning binds samman i en sådan här stor och djupgående undersökning. Vi vet att lungsjuka individer ofta dör i hjärtsjukdom, men ingen tidigare studie har tittat på sambandet i den här omfattningen, säger överläkare och professor Göran Bergström, som är huvudansvarig för pilotstudien i Göteborg. Alla som liksom Tua låter kartlägga levnadsvanor och hälsotillstånd i forskningens tjänst, får vid ett andra besök genomgå detaljerad blodtrycksmätning, datortomografi och ultraljudsundersökning. Med ultraljudet undersöks om det finns plack i halsens blodkärl och om det finns fettinlagringar i levern. Datortomografi, eller CT som det ofta kalllas, är en särskild form av röntgen som ger mycket detaljerade bilder av kroppen. Det gör det möjligt att studera både lungvävnaden, plack i kranskärlen och fettdistributionen i kroppen. Detta är första gången man kombinerar blodprovstagning och genetik med så här avancerad av- Fakta Scapis Målet för den studie som fått namnet SCAPIS är att försöka identifiera individuella risker för hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och andra hjärtsjukdomar samt KOL och andra lungsjukdomar. Studien är initierad av Hjärt-Lungfonden. De medverkande i studien får hjärta, kärl och lungor undersökta. De kommer att genomgå datortomografi, ultraljudsundersökningar och lungfunktionstester och testas dessutom vad gäller blodsocker och kolesterolnivåer. Pilotstudien i Göteborg omfattar personer och ska enligt planerna följas av en storskalig studie som innebär att kvinnor och män i åldrarna år över hela Sverige genomgår undersökningarna. bildningsteknik. Med datortomografins hjälp hoppas vi kunna föra forskningen ett rejält kliv framåt. Vi tror att den här metoden ger mest information om hjärt-kärlstatusen eftersom vi hos varje individ kan se om det finns plack i kärlen eller inte, säger Göran Bergström. Inom hjärta och kärl handlar det om att bli bättre på att identifiera risken för sjukdom och att hitta personer som i framtiden löper risk för hjärtsjukdom. På lungsidan hoppas Göran Bergstöm att informationsbanken bland annat kommer ge en bättre bild av vad som orsakar KOL och varför även icke-rökare kan drabbas. En studie som denna går ut på att vi följer en population och ser vilka som drabbas av tråkigheter. Sedan går vi tillbaka och tar upp blodprover ur vår frys, tittar på undersökningsresultaten och söker mönster som kan identifiera dessa individer, säger han. Eftersom vi kommer att kunna följa dessa personer i år kommer det att ge oerhört viktig information, säger Göran Bergström, som självklart hoppas att alla som lottats ut och får en kallelse kommer eftersom detta är något alla vinner på. För många kan detta var den mest grundliga hälsoundersökning de någonsin genomgår. Och för forskningen kan resultaten bli lika banbrytande som när man på 70-talet kunde slå fast kolesterolets negativa inverkan, säger han. Forskning för hälsa 7

8 milstolpar Bypassoperation Thoraxkirurgen René Favaloro var den förste att utföra en lyckad bypassoperation. Året var 1967 och tre år senare gjordes samma operation för första gången i Sverige. Livräddande omledning Tekniken att leda blodet förbi ett tilltäppt kranskärl utvecklades av en argentinsk hjärtkirurg. Text Karin Strand foto getty images, scanpix Den 9 maj 1967 tvättar och skrubbar sig thoraxkirurgen René Favaloro på Cleveland Clinic i USA inför en historisk operation. Han avser att leda blodet förbi en förträngning i ett av hjärtats kranskärl hos en patient. Favaloro tar en bit av en ytlig ven på den 51-åriga kvinnans ben och kopplar den till det högra kranskärlet. Ett par veckor senare visar en kranskärlsröntgen att operationen har lyckats. Den argentinske kirurgen Favaloro var inte den första som försökte ersätta ett igensatt kranskärl. Men han var den första som lyckades och har därför gått till medicinalhistorien som bypassoperationernas fader. Bypasstekniken kallas även CABG efter engelskans Coronary Artery Bypass Grafting. Fram till mitten av 1990-talet, då katetertekniken med ballongvidgning av förträngda kranskärl slog igenom på bred front, räddade bypassoperationer miljontals liv i världen. De som opererades led av långt framskriden åderförfettning som orsakat kärlkramp och hjärtinfarkt. I Sverige utfördes den första bypassoperationen 1970, men inledningsvis opererades endast ett mindre antal patienter. Under och början av 1990-talen ökade antalet operationer kraftigt i Sverige, sedan planade de ut och under senare år har de minskat kraftigt. I dag opereras företrädesvis patienter som har förträngningar på samtliga tre kranskärl eller som har förträngningar som sitter olämpligt till för ballongvidgning. Vid en bypassoperation öppnas bröstbenet så att thoraxkirurgen kommer åt hjärtat. Som transplantat används artärer från insidan av bröstkorgen eller vener från benen. Transplantatet sys fast vid kranskärlet så att blodet leds förbi förträngningen. Innan bröstbenet sluts och fixeras med ståltråd mäts flödet i kärltransplantaten för att man ska vara säker på att de fungerar som de ska. Man gör även en ultraljudsundersökning och tar EKG. En bypassoperation botar inte sjukdomen i kranskärlen, men de flesta som opereras blir fria från sina besvär och får bättre ork. René Favaloro återvände så småningom till Argentina där han öppnade ett nytt stort thoraxkirurgiskt sjukhus i Buenos Aires. Men 90-talet var en svår tid i Argentina då ekonomin nådde bottennoteringar och det offentliga stödet till sjukhuset drogs in var sjukhusets ekonomi helt körd i botten och den 29 juni valde den då 77-årige Favarolo att ta sitt liv. Mannen vars hjärtoperationer räddat så många liv valde symboliskt nog att skjuta sig i hjärtat. Bypasskirurgi genom tiderna 1950-talet De första stegen mot kranskärlskirurgi tas i form av den så kallade Vinebergsoperationen. Tidigt 1960-tal Enstaka bypassoperationer utförs i USA men patienterna dör efter ett par dagar René Favaloro utför den första dokumenterade och framgångsrika bypassoperationen Den första bypassoperationen utförs i Sverige tal Tekniken att operera på slående hjärta utan hjärt-lungmaskin utvecklas. Metoden ger färre biverkningar och minskar risken för dödsfall bland högriskpatienter Douglas Boyd och Reiza Rayman i Kanada utför den första bypassoperationen med hjälp av titthålskirurgi talet Den så kallade no touch-tekniken utvecklas. Den innebär att den omkringliggande fettvävnaden runt ventransplantatet behålls. 8 Forskning för hälsa

9 AKTUELL FORSKNING ILLUSTRATION ANN-SOFI MARMINGE Färre vuxna röker Allt färre vuxna röker eller snusar medan ungdomar fortfarande i hög grad använder tobak. Det visar resultaten av den senaste nationella folkhälsoenkäten som görs av Statens folkhälsoinstitut. Den totala andelen dagligrökare ligger i dag på 11 procent att jämföra med 16 procent år Andelen snusande män har också sjunkit, från 22 procent 2004 till dagens 18 procent. Kvinnornas snusande ligger konstant på 3 procent. Ungdomar fortsätter dock att röka och snusa. 25 procent av flickorna i årskurs 9 uppger exempelvis att de röker. Färre hjärtinfarkter med fetmakirurgi Fetmakirurgi kan minska risken för hjärtinfarkt och stroke med 30 procent. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Patienter med höga insulinnivåer innan operationen drar störst nytta av ingreppet. Studien är baserad på den svenska så kallade SOS-studien som pågått i 25 år och är en av världens största studier om fetma och dess hälsoeffekter. Den nya rapporten från studien visar att fetmakirurgin minskar nyinsjuknande i hjärtinfarkt och stroke med en tredjedel. Riskminskningen är lika stor oavsett om patienten lider av måttlig eller grav fetma. Allra störst nytta av operationen drar personer med blodsockerrubbningar, något som kan komma att påverka kriterierna för vilka patienter som ska opereras. Magnesium förebygger stroke Mineralet magnesium hjälper till att förebygga stroke. Det visar en så kallad metastudie som gjorts av forskare vid Karolinska institutet och som publicerats i American Journal of Clinical Nutrition. En metastudie är en analys av flera studier och den svenska studien baseras på sju studier med sammantaget över deltagare, av vilka nästan drabbats av stroke. Resultatet av den svenska studien visar att varje ökning av magnesiumintaget med 100 milligram minskar risken för stroke med 8 procent. Skälet kan vara magnesiums blodtryckssänkande egenskaper och förmåga att skydda mot typ 2-diabetes. Magnesium finns naturligt i nötter och gröna bladgrönsaker. Magnesium finns också som kosttillskott. Premiär för nedbrytbart stent I januari fick de två första patienterna i Sverige sina kranskärl öppnade med hjälp av ett nedbrytbart stent. Det skedde på Skånes universitetssjukhus i Lund. När ett av hjärtats kranskärl är tilltäppt uppstår syrebrist i den aktuella delen av hjärtat och man drabbas av kärlkramp eller en hjärtinfarkt. I dag öppnas kärlet med hjälp av en ballong och ett tubformat metallnät som kallas stent och som håller kärlet öppet efter ballongvidgningen. Det nya stentet består av ett nedbrytbart material som kallas polylaktid och som sedan länge används i suturer (operationsstygn). Efter cirka nio månader är de nedbrytbara stentarna helt borta och preliminära data tyder på att kärlet har återfått sin fysiologiska funktion upp till två år efter det att stentet satts in. Din gåva stödjer! Kardiologer i Lund genomför nu studier för att ta reda på om den nya metoden är bättre än den gamla med metallstent kronor sms:ade svenska folket under februari in till forskning om barnhjärtan. FORSKNING FÖR HÄLSA 9

10 tema Stroke Vi har kommit långt när det gäller stroke och vi har fortfarande visioner. Målet ä minimera ska Forskningen kring stroke går framåt 10 Forskning för hälsa

11 Vid stroke handlar allt om att så fort som möjligt rädda hjärnan från skador. En propp i hjärnan är oerhört dramatisk det är som att ha en elefant i en fin porslinsbutik. Som forskare är det vårt jobb att snabbt lyfta ut elefanten för att få stopp på skadegörelsen, säger professor Nils Wahlgren. Text Elisabet Tapio Neuwirth foto sten jansin Inom strokeforskningen arbetar man intensivt med att förebygga stroke samt ta fram förbättrade akutbehandlingar och metoder som kan hjälpa hjärnan till återhämtning berättar professor Nils Wahlgren. r att dan Under många år hamnade strokepatienterna i något av ett underläge. Slaganfall i form av blodpropp eller blödning i hjärnan ansågs vara ett svårbehandlat tillstånd, inte minst eftersom det var svårt att få en klar bild av hur utbredd skadan i hjärnan var. Men sedan datortomografins inträde på talet har mycket hänt, kunskapen kring hjärnans blodflöde har ökat och i dag arbetar man intensivt för att förebygga stroke, ta fram förbättrade behandlingar i det akuta skedet och därefter metoder som hjälper hjärnan till återhämtning. Ett stort genombrott kom när vi började använda trombolys för att lösa upp blodproppar i hjärnan, ett annat när vi insåg att vi kunde öppna ett tilltäppt kärl mekaniskt. Just nu befinner vi oss i en dynamisk situation där mycket av det vi forskare har drömt om realiseras, säger Nils Wahlgren, professor i neurologi vid Karolinska institutet och överläkare på neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset. Trombolysbehandling och möjligheten att öppna kärlen mekaniskt har ökat chanserna till återställd funktion efter ett slaganfall. För att forskare ska kunna jämföra hur behandlingarna påverkar patienterna samarbetar man världen över. I databasen SITS (Safe Implementation of Treatments in Stroke) registreras patient- och behandlingsdata från 65 länder. Nya data har bland annat bidragit till att vi i dag kan utöka tiden för insättning av trombolysbehandling från tidigare tre timmar till fyra och en halv timme räknat från insjuknandet och ändå få ett positivt resultat. I dag vet vi också att personer över 80 år har stor nytta av behandlingen, något som avråddes för några år sedan, säger Nils Wahlgren. Varje minut är dyrbar vid stroke. Dagens forskning handlar därför mycket om att finjustera de metoder man känner till. Blodproppar över 8 millimeter i diameter är svåra att lösa upp med trombolys. Dessa kan i stället avlägsnas med ett fint instrument som förs in via ett kärl i ljumsken och upp till hjärnans kärl. Via datortomografi och kärlröntgen ser läkaren var blodproppen sitter och även skadans utbredning. Ett litet nät suger sedan åt sig blodproppen och den dras försiktigt ut. Metoden är inte fullt utvärderad, men den har potential. Vissa komplikationer kan uppstå när blodflödet kommer tillbaka, bland annat kan en nedsättning av kärlväggens barriärfunktion, som också skadas av syrebristen, orsaka en blödning i vävnaden. Vi arbetar nu på att få ner den typen av skada, säger han. I studier har man sett att trombolys i kombination med en speciell form av ultraljudsteknik (transkraniell doppler) snabbt kan lösa upp blodproppen. Blodproppen tycks sprängas inifrån och det här kan vara en lovande metod eftersom man inte behöver operera patienten. Dessutom är den smärtfri. Om metoden fungerar väl skulle den i framtiden kunna användas av specialutbildad personal redan i ambulansen. Dosen trombolysmedel som krävs i kombination med ultraljudet skulle kunna minskas, vilket i så fall kan innebära lägre risk för patienten, säger Nils Wahlgren. Ju snabbare en strokepatient kommer under behandling, desto större är chansen till återhämtning och bättre livskvalitet. För att minska risken för bestående hjärnskador försöker forskarna öka medvetandet kring vikten av snabbt agerande hos sjukvårdspersonal. Vi arbetar intensivt med att förkorta undersökningarna på sjukhuset. I dag tar tiden från dörr till nål i genomsnitt 65 minuter, och den tiden vill vi få ner till under 30. En möjlig väg att korta tiden skulle kunna vara att sjuksköterskan är redo att sätta in trombolys redan på röntgenavdelningen, när röntgenläkaren har uteslutit blödning, säger Nils Wahlgren. Efter ett slaganfall har hjärnan förmåga att läka sig själv och de friska delarna tar ofta över och lär om en process som kan ta många år. En vision som har funnits länge i forskarvärlden är att kunna hjälpa hjärnan att nybilda nervceller på platsen där andra nervceller har dött. Än är man inte där, men optimismen är ändå stor. Vi har kommit långt när det gäller stroke och vi har fortfarande visioner. Det vi behöver nu är hjälp av alla i samhället att förebygga stroke och se till att den som drabbas snabbt får vård. Det ligger i vårt gemensamma intresse, säger professor Wahlgren. Forskning för hälsa 11

12 tema Stroke Stroke mitt i livet Renée Blomkvist var bara 27 år när hon drabbades av en stor stroke. En tredjedel av hennes högra hjärnhalva blev skadad och hon var mycket illa däran. Efter tre års kämpande har hon lyckats skapa ett nytt liv. Text Elisabet Tapio Neuwirth foto susanne kronholm 12 Forskning för hälsa

13 Det var inte första gången Renée Blomkvist svimmade. Men varför hon gjorde det var oförklarligt. Ingen av de läkare som hade undersökt henne kunde hitta något fysiskt fel utan gav rådet att slå av på takten. Man antog att svimningsattackerna utlöstes av stress. Och visst levde hon ett intensivt liv i högt tempo 27 år gammal arbetade hon i restaurangbranschen, tidigare hade hon drivit egen krog, och när hon var ledig tränade hon och gick gärna ut med sina vänner i Stockholm. Men den här speciella dagen kände hon sig omåttligt trött. Renée sitter med sina vänner i en bil på väg mot Åre för att åka skidor och hon orkar knappt hålla ögonen öppna. De övernattar i Östersund och när Renée vaknar på morgonen och försöker klättra ned från våningssängen reagerar hennes vän på att Renées ansiktsfärg skiftar i grönt det ser ut som hon ska kräkas. Jag mår inte bra, hinner Renée säga innan hon faller ner på golvet och tappar medvetandet. Ingen i sällskapet kunde ana att hon hade drabbats av en stor stroke. Två timmar senare kom hon till sjukhuset i Östersund i ambulans. Hela hennes vänstra kroppshalva var förlamad och läkarna där konstaterade att en blodpropp hade fastnat i ett av de tre stora blodkärl i halsen som försörjer hjärnan med syresatt blod. Läget var akut. En tredjedel av hennes högra hjärnhalva hade skadats av syrebristen, hjärnan svullnade och hon skickades därför omgående till Umeå universitetssjukhus för akut operation. Jag minns brottstycken av allt som hände: Att min kropp kändes tung och att den inte fungerade som den skulle, att halva munnen hängde och att jag inte kunde prata ordentligt, säger hon. Svullnaden i Renées hjärna var kritisk. Hjärnödem är ett tillstånd som innebär att vätska samlas i och kring den skadade delen av hjärnan. Svullnaden bidrar till att hjärnan trycker mot skallbenet och tillståndet är livshotande om man inte lättar på trycket. På universitetssjukhuset i Umeå sövdes Renée ner för operation, och för att lätta på trycket i hjärnan användes en neurokirugisk metod som innebär att en bit av skallbenet tillfälligt opereras bort. Det förvaras därefter i låg frystemperatur och när hjärnan så småningom återgår till sin normala storlek fästs skallbenet på plats igen. För Renées del tog det fyra långa månader innan skallbenet sattes på plats igen, vilket skedde på hemmaplan i Stockholm, närmare bestämt på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Några veckor innan dess lagades även förmaket i hennes hjärta. På Karolinska hade läkarna hittat orsaken till de oförklarliga svimningsattackerna och uppkomsten av blodproppen som stängde av blod- och syretillförseln till hjärnan. Renée hade ett oupptäckt, medfött hjärtfel som orsakade förmaksflimmer. Tre år senare, är det som utomstående svårt att se vad Renée har gått igenom. Vid bordet sitter en kvinna som ser fullt frisk ut. Håret som rakades bort vid operationerna har vuxit ut till axellängd och täcker ärret som löper över halva huvudet. Hon talar och rör sig rätt obehindrat något som få trodde var möjligt när hon var så illa däran på Umeå universitetssjukhus i december Renée tar fram en så kallad traumadagbok från sin sjukhusvistelse där. Sjuksköterskorna som tog hand om henne på intensivavdelningen skrev dagligen om den omvårdnad hon fick, vilka behandlingar och undersökningar hon gick igenom och vilka framsteg hon gjorde. I dag ska du få äta isglass, står det bland annat att läsa och på en av de många bilderna ses Renée med bandagerat huvud, omgiven av otaliga maskiner och slangar. Hon håller en grön isglass i sin högra hand den som inte var förlamad. Det här är min mamma, visar Renée på ett annat fotografi. Hon har varit ett enormt stöd, hon har krigat för min sak och pratat för min del när jag själv inte har kunnat. Även själva traumadagboken har varit ett stort stöd. Den gör att jag bättre kan förstå och bearbeta det som har hänt mig. Jag önskar att alla traumaenheter i hela Sverige kunde göra dagböcker åt sina patienter, men tyvärr ska det ständigt sparas in inom sjukvården, och då har man antagligen inte råd att satsa på en sådan enkel men viktig sak. Vägen tillbaka till ett nästan normalt liv har Renée klarat med hjälp av stöd, rehabilitering och sin egen inre kämpaglöd. Rehabiliteringen inleddes på Danderyds sjukhus knappt en månad efter hjärninfarkten. Jag började träna benet liggande och märkte ganska snart att jag kunde röra på det. Efter några dagar var jag uppe och gick. Jag är vänsterhänt och för mig var det superviktigt att kunna använda armen och handen igen. I början hängde den bara, berättar hon. Hon hittade på egna övningar för att ytterligare träna armen och handen. Hon tävlade med en strokekompis om vem som skulle kunna peta på näsan Personligt Namn: Renée Blomkvist Ålder: 30 år Bor: Värmdö utanför Stockholm Familj: Sambon Gustav, mamma och bror. Papegoja och hund. Det här vill jag förmedla när det gäller stroke: Ring omedelbart efter ambulans om du misstänker att någon har drabbats av stroke eller om någon plötsligt beter sig annorlunda! Varje minut är viktig. Jag önskar att alla traumaenheter i hela Sverige kunde göra dagböcker åt sina patienter, men tyvärr ska det ständigt» sparas in inom sjukvården. Forskning för hälsa 13

14 TEMA Stroke Nu läser jag hur många böcker som helst, och det bästa är att jag kommer ihåg det jag läser. först. Renée vann. Hon övade upp ansiktsmusklerna för att kunna le med hela munnen. Det har hon lyckats med, med ett strålande resultat. Jag är bestämd av mig och hade vana av att träna. Sedan har jag väl inte så värst mycket tålamod, skrattar hon, utan vill se resultat snabbt. Det tror jag har hjälpt mig att komma tillbaka. I alla situationer har Renée försökt fånga ögonblicket och använda tiden till det bästa. Efter hjärtoperationen skulle hon ta det lugnt i några veckor och då började hon läsa den ena boken efter den andra. Nu läser jag hur många böcker som helst, och det bästa är att jag kommer ihåg det jag läser. Närminnet var inte det bästa i början, säger hon. Renée har kommit bra mycket längre än hon själv någonsin trott, men helt återställd blir hon sannolikt inte. Precis som många andra strokedrabbade lider hon av så kallad hjärntrötthet, en form av total utmattning som plötsligt kommer och som kan vara svår att förstå för den som inte vet hur det är. Renée försöker förklara. Tidigare fanns en chef härinne med massor av sekreterare som städade undan det som var oväsentligt. Efter hjärninfarkten har nästan alla sekreterare fått sparken, och det är svårt att sortera alla intryck som sköljer över mig. Jag kan inte göra skillnad på det som är viktigt eller oviktigt, och det gör mig extremt trött. Hjärntröttheten är ett dolt handikapp som hindrar Renée från att delta i sitt tidigare intensiva leverne, men det stoppar inte henne i strävan att leva sitt nya liv. Hon engagerar sig i föreningar för unga strokedrabbade och nyligen skaffade hon en hund. Djur är fantastiska, man kan gosa med dem och ty sig till dem när man känner sig nere. Dessutom kommer jag ut varje dag. En annan sak jag önskar fanns inom strokesjukvården är just djur de ger så mycket, säger Renée. Din gåva stödjer! Vid stroke kan blodet inte cirkulera i hjärnan på vanligt sätt. I 85 procent av fallen beror det på en blodpropp eller en förträngning i ett kärl. Syrebristen som uppstår kallas ischemi och inom bara några minuter dör delar av hjärnvävnaden. Men det finns ett sidokretslopp av kärl som kallas kollateralsystemet. Systemet är ett sinnrikt kretslopp av kärl som säkrar ett jämnt blodflöde i hjärnan. Om det finns störningar i cirkulationen kan det orsaka allvarliga sjukdomar som stroke och demens. Umeå universitetssjukhus är ytterst framgångsrikt när det gäller sjukdomsområdet stroke. Under 2011 utsågs strokeenheten till Sveriges bästa av kvalitetsregistret Riks-Stroke. Här arbetar Jan Malm, mångårig strokeläkare och professor i neurologi. Hans senaste forskningsområde rör just kollateralsystemet. Vid stroke försöker kollateralsystemet hjälpa till att skydda hjärnan genom att se till att andra närliggande blodkärl försörjer området med blod. När det sker har den kringliggande vävnaden chans att överleva. Men detta är mycket individuellt, säger Jan Malm. 14 FORSKNING FÖR HÄLSA

15 Forskarteamet i Umeå, från vänster docent och överläkare Richard Birgander, doktorand Anders Wåhlin, ST-läkare Laleh Zarrinkoob, professor och överläkare Jan Malm, docent och fysiker Anders Eklund, fysiker Khalid Ambarki samt röntgensköterska Anncatrine Larsson. Hjärnans sinnrika system Genom att studera blodflödet i hjärnan hos friska personer hoppas forskare i Umeå kunna ge strokedrabbade bästa möjliga behandling. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO ANDREAS NILSSON Själva blodflödeshastigheten i kärlen kan i dag mätas med olika ultraljudstekniker. Den vanligaste kärlavbildande tekniken som används på nästan alla strokepatienter för att undersöka hur utbredd vävnadsskadan är, är datortomografi-angiografi. Bilderna är mycket detaljerade och tas ofta i en serie av flera stillbilder. På bilderna ser man hur de stora kärlen ser ut vid en viss tidpunkt och man kan bedöma hur kärlsystemet drabbats av blodproppen. Men även om två patienter ser ut att ha liknande skador kan deras symptom skilja sig markant åt. En del patienter har många symptom, medan andra har få. Vi tror att våra studier av kollateralflödet kan tillföra kunskap» FORSKNING FÖR HÄLSA 15

16 I framtiden kan den här forskningen göra nytta och hjälpa människor. Personligt Namn: Jan Malm Ålder: 55 år Bor: Umeå Titel: Professor, överläkare, Neurocentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå Familj: Hustrun Lisbeth som är musiker och sångerska och Daniel, juridikstuderande. Dold talang: Jag spelar fiol. Fakta Ny teknik avslöjar mer Med magnetisk resonanstomografi, MR, kan kroppens blodflöden undersökas utan att någon nål eller kontrastvätska krävs. På engelska kallas tekniken magnetic resonance imaging, och förkortningen är MRI. 2D-PC-MRI Tvådimensionell faskontrast-mr som ger information om volymflöden i kärlen. 4D-PC-MRI Fyrdimensionell faskontrast-mr (3D + tid) som både kan fastställa kvantiteten av flöde och beskriva flödesmönster i hjärnan och i de centrala blodkärlen. om varför en individ reagerar på ett visst sätt, säger Jan Malm. För att få en känsla för vad som är normalt och vad som händer med kärlen när vi blir äldre har Jan Malms forskargrupp under 2011 studerat blodflödet hos 50 unga friska och 50 friska äldre kontrollpersoner. Man använder en ny typ av magnetkamerateknik som ger en tvådimensionell bild. Vi ställer in kameran på utvalda kärl och följer dem tills de blir smalare och smalare. Vi kan mäta blodflödet i väldigt exakta mått. Intressant för oss är till exempel att se hur mycket blod som flödar till höger respektive vänster sida, framåt respektive bakåt, säger Jan Malm. Tanken är att dessa referensvärden ett kollateralindex ska kunna användas i nästa projekt där forskargruppen studerar strokepatienter. Min kollega Anders Eklund är docent i medicinsk teknik och hans specialområde är matematik och fysik med inriktning mot flöden och tryck, vilket kommer väl till pass i denna typ av forskning, säger Jan Malm. Förhoppningen är att modellen ska kunna appliceras på patienter som kommer in akut till sjukhuset med stroke för att på så vis få ett snabbt svar om blodflödet. En annan tanke är att man utifrån modellen ska kunna bedöma om en person ligger i riskzonen att drabbas av stroke. Ytterligare en förhoppning är att detta kollateralindex ska kunna ge svar på hur en strokedrabbad person mår av att få blodtrycket sänkt. I det akuta skedet är blodtrycket vanligtvis mycket högt. I dag vet vi inte riktigt om det är bra eller dåligt att sänka det. En sådan här teknik skulle kunna ge svar på om det är gynnsamt med en sänkning eller om det är skadligt, säger Jan Malm. I den studie som bland annat finansieras av Hjärt- Lungfonden och som startar våren 2012 ska forskarna också undersöka blodflödet hos patienter som kommer in till sjukhuset med misstänkt stroke. För en sådan studie krävs ett etikgodkännande och det har man fått. Forskarteamet kommer att använda en ännu nyare typ av magnetkamerateknik som är ytterst avancerad och som bara ett fåtal center i världen har tillgång till. Finessen med tekniken är att sekvensen bara tar 20 minuter och att man på den tiden hinner mäta blodflödet i de av hjärnans kärl som är större än cirka 1 millimeter. I efterhand kan man detaljmäta i utvalda digitala kärlsnitt. Den äldre magnetkameratekniken som vi tidigare har använt tar minst en timme och ger inte lika mycket information, och det är alldeles för lång undersökningstid för att undersöka strokepatienter i ett akut skede, säger Jan Malm. Forskning är alltid förenad med stora kostnader. Magnetkameraundersökningarna är dyra och bekostas av forskningsgruppen, berättar Jan Malm. Stödet från Hjärt-Lungfonden har betydelse i det här sammanhanget. Det stöd vi får kommer att gå till undersökningarna samt lön till en forskningssköterska och en doktorand. Dessutom är det en uppmuntran att fortsätta forska. Det som driver honom och kollegan Anders Eklund är att forskningen är spännande. När en sjukdom drabbar blodkärlen, som vid stroke, vill man som doktor veta vad som finns i dem. I framtiden kan den här forskningen göra nytta och hjälpa människor. Det är alltid roligt om man kan omsätta forskningsresultat till behandlingsnytta. Tidigare har Jan Malm studerat stroke hos unga och hur avlastande kirurgi kan rädda patienter med mycket stora stroke. Och tillsammans med Anders Eklund har Jan Malm byggt upp en internationellt erkänd forskargrupp kring sjukdomen hydrocefalus, ett tillstånd som innebär att hjärn- och ryggmärgsvätskan hopar sig i hjärnans hålrum. Anledningen till de goda resultaten är den långa tradition av samarbete som medicin- och neurologklinikerna har, liksom vår behandling av strokepatienter och den forskning vi bedriver kring sjukdomarna, säger Jan Malm. 16 Forskning för hälsa

17 AKTUELL FORSKNING Din gåva stödjer! Ny stor diabetesstudie Forskarna blir allt mer övertygade om att typ 2-diabetes inte är en sjukdom utan flera. För att fördjupa kunskapen kring detta inleds nu en stor europeisk studie där Lunds universitet är en av 25 deltagare från nio länder. Forskarna i Lund ska leta efter tidiga tecken på typ 2-diabetes med syftet att identifiera olika undertyper av sjukdomen. Totalt ska personer som är på väg in i sjukdomen undersökas. Målet för studien är att utveckla individuellt anpassade behandlingar och mediciner för olika undergrupper av patienter med typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes är en av de sjukdomar i världen som ökar snabbast. Man beräknar att cirka 285 miljoner människor lider av sjukdomen. Den kampanj som regioner och landsting driver för att uppmärksamma stroke har efter ett år blivit en succé. Åtta av tio svenskar har uppmärksammat kampanjen och 80 procent av dem anser att de numera känner till symptomen på stroke. Praktiskt taget samtliga av dem skulle larma 112 om de såg en person med symptom på stroke. Varje år drabbas svenskar av stroke och avlider i sjukdomen, som är ett samlingsnamn för blodpropp i hjärnan (hjärninfarkt) och blödning i hjärnan (hjärnblödning). För att lära allmänheten att känna igen symtom på stroke och att larma 112, startade landsting och regioner 2011 den Hjärtinfarkt eller spinning? Ett intensivt träningspass, exempelvis spinning, kan ge samma biokemiska reaktioner i kroppen som de som sker vid en hjärtinfarkt. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Vid en hjärtinfarkt utsöndrar kroppen en sorts enzymer som kallas hjärtskademarkörer och som kan hittas med ett enkelt blodprov. De förhöjda värdena finns kvar i blodet flera dagar efter infarkten. Det är tidigare känt att kraftig fysisk ansträngning som pågår länge, som maratonlopp eller Vasaloppet, också ger upphov till hjärtskademarkörer i blodet. Men nu har forskarna i Göteborg kunnat konstatera att även mer kortvarig ansträngning, som ett timslångt spinningpass, ger upphov till hjärtskademarkörer. Skillnaden är att de återgår till normala nivåer inom ett dygn. Informationen är viktig för att kunna göra en korrekt bedömning av personer som söker akut direkt efter ett intensivt träningspass. Din bostadsmiljö påverkar din risk för att utveckla fetma och diabetes. Det visar en amerikansk studie som publicerats i New England Journal of Medicine. Studien Succé för strokekampanj treåriga nationella strokekampanjen, som alltså redan blivit en framgång. Syftet med kampanjen är att med hjälp av AKUTtestet lära allmänheten känna igen symtomen på stroke och larma 112. AKUT-testet lanserades först av Hjärt-Lungfonden och har nu blivit ett vedertaget instrument i ansträngningarna att få allmänheten att känna igen symptomen på stroke. MILJÖN PÅVERKAR RISKEN FÖR DIABETES AKUT-testet finns på fliken sist i tidningen. Riv ur och sätt upp på kylskåpet! Stöd strokeforskningen, se bygger på data från ett folkomflyttningsprojekt som gjordes i fem stora amerikanska städer i mitten av 1990-talet kvinnor med barn fick ekonomisk möjlighet att flytta från socialt utsatta områden till områden med färre problem. Kvinnorna följdes upp mellan 2008 och Det visade sig att andelen med fetma och diabetes var betydligt lägre bland dem som flyttat än bland dem som bodde kvar. Andelen med kroppsmasseindex på 40 eller mer var 19 procent lägre bland dem som flyttat och andelen med diabetes 21 procent lägre. Möjliga orsaker till skillnaderna kan vara att de kvinnor som flyttat tagit del av mer hälsosamma sociala normer vilket resulterat i ökad motion och nyttigare kost. 27 miljoner kronor skänker PostkodLotteriet till Hjärt-Lungfonden FORSKNING FÖR HÄLSA ILLUSTRATION ANN-SOFI MARMINGE 17

18 Din gåva stödjer! Varje år drabbas drygt svenskar med förmaksflimmer av stroke. Men med rätt medicineringen hade många aldrig drabbats. Nu undersöks om masscreening kan rädda liv. TEXT SUSANNA LINDGREN ILLUSTRATION MARIE ÅHFELDT 75-åringar screenas för förmaksflimmer Cirka svenskar lider av förmaksflimmer, vilket är den vanligaste hjärtrytmrubbningen hos den vuxna befolkningen. Vissa drabbas periodvis. Andra känner av sitt förmaksflimmer mest hela tiden. En tredje grupp har så kallat tyst flimmer och är omedvetna om att blodet strömmar sämre än normalt genom hjärtats förmak och därmed har en större benägenhet att bilda proppar. Förmaksflimmer innebär en kraftigt ökad risk att drabbas av stroke. Risken är lika stor oavsett om man känner av symtomen eller inte. Risken ökar dessutom med åldern. Blodförtunnande medicin minskar risken för stroke och därför bör många som har flimmer medicineras. Mårten Rosenqvist Om du har förmaksflimmer och är en man mellan 75 och 76 år löper du cirka 30 procents risk att drabbas av stroke de närmaste fem åren. Kvinnligt kön är en oberoende riskfaktor för att drabbas av stroke om man har flimmer, så en 75-årig för övrigt frisk kvinna löper större risk än en jämnårig i övrigt frisk man, säger Mårten Rosenqvist, professor i hjärtsjukdomar på Karolinska institutet i Stockholm samt överläkare på Södersjukhuset. Han är ansvarig för det forskningsprojekt kring förmaksflimmer som i februari inleds i Hallands och Stockholms län. Syftet är att undersöka om masscreening kan minska förekomsten av stroke. Under våren erbjuds personer i åldern år screening med hjälp av olika typer av ekg. Fakta Faran med fl immer Förmaksflimmer är en onormal rytmrubbning (arytmi) på hjärtat som drabbar de bägge förmaken. Vid förmaksflimmer töms hjärtat inte helt på blod i samband med pumparbetet, utan en del stannar kvar i en säckliknande utbuktning i förmaksväggen som kallas hjärtöra och koagulerar där till en blodpropp. Större eller mindre delar av denna propp kan lossna och följa med blodströmmen ut i kroppen. Om proppen når hjärnan och fastnar där blir följden en hjärninfarkt. Syftet är att hitta riskpatienter med förmaksflimmer och att kunna sätta in blodförtunnande medicinering innan de drabbas av stroke. Med rätt medicinering minskar risken att drabbas med 70 procent, säger Mårten Rosenqvist. Under 2011 gjordes en pilotstudie i Halmstad. Då kallades åringar. Hos dem som kom letade vi efter flimmer dels med vanligt ekg, dels med en apparat som kallas tum-ekg, säger han. Ett tum-ekg är en liten låda i plånboksstorlek, som de undersökta personerna kan ta med sig hem för att två gånger om dagen själva mäta sitt ekg genom att sätta tummarna på två registreringsknappar. I lådan finns en inbyggd mobiltelefon som sänder ekg:t till en webbsida. När alla hade gjort mätningar under en tvåveckorsperiod hade 8 procent tysta och tidigare okända flimmer hittats. Dessa patienter erbjöds blodförtunnande behandling. Nu ska vi se om det lönar sig att i stor skala gå in och undersöka en hel åldersgrupp. Kan vi genom att sätta in blodförtunnande behandling på de förmaksflimmer vi hittar minska förekomsten av stroke jämfört med en lika stor kontrollgrupp som inte screenas? Och så vill vi veta om detta är kostnadseffektivt, säger Mårten Rosenqvist. Är screeningen lika effektiv som forskarteamet hoppas har han redan svaret på sin andra fråga. Det finns stor samhällsekonomisk vinst med att förebygga stroke. Underbehandling är ett allvarligt och kostsamt problem. Vi vet att drygt människor insjuknar 18 FORSKNING FÖR HÄLSA

19 Vi vet att drygt människor insjuknar i stroke varje år på grund av förmaksflimmer. i stroke varje år på grund av förmaksflimmer. Att få en stroke innebär ett oerhört stort mänskligt lidande, att man ofta går från att vara en aktiv person till att bli svårt handikappad. Dessutom är det väldigt dyrt för samhället, säger han. I dag kostar vården av förmaksflimmerpatienter 6,5 miljarder kronor om året. Merparten av detta går till strokevård. En strokepatient beräknas i snitt kosta samhället kronor det första året. Att behandla en person med det blodförtunnande medlet Waran kostar ungefär kronor per år. Då ingår de regelbundna kontroller som följer med användningen. Även bland de patienter som går omkring med ett känt flimmer är det bara drygt hälften som får blodförtunnande medicin utskrivet. Det betyder att ungefär varannan person med förmaksflimmer inte erbjuds behandling. Även då vi har en klar diagnos sker alltså en underbehandling. Detta är inget svenskt fenomen utan något vi ser över hela Europa. Ett problem, säger Mårten Rosenqvist, är att många patienter, trots riskerna för stroke inte tar sin medicin, vilket alltså betyder att underbehandlingen är ännu större än vad förskrivningen visar. Patienter är över lag inte så förtjusta i Waran eftersom medicineringen innebär regelbundna besök där du måste kontrollera dina värden och så finns det en viss rädsla för blödningsrisken. Många patienter som börjat med Waran slutar också inom ett år, sannolikt på eget bevåg. Men nu kommer flera nya mediciner ut på marknaden som är minst lika bra som Waran. Den stora studien, som bland många andra stöds av Hjärt-Lungfonden, beräknas vara klar i slutet av 2013 och innehåller förhoppningsvis svaret på om det lönar sig att screena alla 75-åringar för förmaksflimmer. WHO har satt upp tio kriterier för screening. Det ska exempelvis röra sig om ett vanligt tillstånd, ha allvarliga komplikationer, vara lätt att hitta och lätt att behandla. Alla dessa kriterier uppfylls av förmaksflimmer. Det finns i dag många olika typer av behandling för dem som drabbas av stroke, men vi vill ligga steget före och se till att så få som möjligt drabbas, säger Mårten Rosenqvist. Nya preparat på väg ut på marknaden Warfarin (Waran) är den blodförtunnande behandling som har använts sedan 1950-talet. Under den närmaste tiden är tre helt nya läkemedel på väg ut på marknaden. Dabigatran (Pradaxa) är först ut i Sverige och är redan tillgängligt inom högkostnadsskyddet. Rivarobaxan (Xarelto) har godkänts i Europa men det svenska Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har ännu inte fattat något subventionsbeslut. Apixaban (Eliquis) är under registrering, och Mårten Rosenqvist tror att alla de tre nya blodförtunnande preparaten finns tillgängliga på marknaden inom något år. Det finns både för och nackdelar med de olika preparaten. Priset för dabigatran är 25 kronor per dag, vilket är högre än för Waran som kostar 16 kronor om dagen inklusive kontroller. Den hälsoekonomiska bedömningen är dock att det nya preparatet är värt sitt högre pris. De nya medicinerna kräver inte samma regelbundna kontroller som Waran, där patienterna måste kontrollera hur tunt blodet är ungefär en gång i månaden, i vissa fall oftare. Med dabigatran slipper användaren de tätare kontrollbesöken, men tar också själv ett större eget ansvar för sin medicinering. En av de stora biverkningarna med Waran är den ökade risken för blödning. Ungefär 1 procent drabbas varje år och risken för hjärnblödning är det allvarligaste hotet. Denna risk minskar med de nya medicinerna. Däremot saknar de nya preparaten än så länge en effektiv antidot, ett preparat som vid blödning kan återställa den normala koaguleringsprocessen i blodet, vilket finns för Waran. Sådana preparat är dock på väg. Forskning för hälsa 19

20 ISTOCKPHOTO Stekt med kärlek Överraska din käresta med att steka ett hjärtformat ägg. Den lilla stekpannan har non-stickbeläggning och fungerar även för pannkakssmet. Finns att köpa från Cirkapris: 69 kr varar 10 procent går till Hjärt-Lungfonden. Sov gott Om du bokar rum på Best Western Hotel före den 31 maj 2012 sover du extra gott i din hotellsäng. För varje bokning som görs i Sverige med bokningskoden Go Red går 50 kronor till Hjärt-Lungfonden. Boka via: eller Vårkänslor Dela med dig av vårglädjen med hjärtvänlig mat, en present, en resa eller en hälsning samtidigt som du stödjer den svenska hjärtforskningen. Go red året runt Med Go Red-smycken visar du ditt stöd för forskningen kring kvinnors hjärtan. Halsbandet och armbandet är tillverkade av silverpläterat järn och designade av Miss Dee. Smyckena finns att köpa på HeartStore, Allt för föräldrar, Best Western, KappAhl och Smycka till och med den 31 maj. De går också att beställa genom att skicka ett mejl till info@hjart-lungfonden.se. Pris: Halsband 119 kr, armband 89 kr. Hela summan går till Hjärt-Lungfonden. Vid beställning via mejl tillkommer 45 kr i porto och expeditionsavgift. Tänkvärt Halsbanden från Christyle bär alla med sig ett tänkvärt budskap. Kedjan är av rostfritt stål och hjärtat av silverpläterad zinklegering. Välj mellan olika budskap på Pris: 295 kr varav 10 procent går till Hjärt-Lungfonden. Ugglehälsning Gläd en vän med en hälsning. Den populära hjärteugglan finns inte bara som affisch, utan nu även som kort med kuvert. Korten har måtten 10,5 x 15 cm och säljs på Cirkapris: 25 kr/st varav 5 kr går till Hjärt-Lungfonden. Eldfast Laga hjärtvänlig mat i hjärtformade eldfasta skålar från Skålarna finns i svart, vitt, rött och grönt och rymmer 1 dl, 5 dl respektive 1,25 liter. Fyra skålar om 1 dl, en i varje färg, finns för paketpris 250 kr. Cirkapris: 75 kr, 115 kr respektive 215 kr. Paketet med fyra skålar kostar 250 kr. 10 procent går till Hjärt-Lungfonden. 20 FORSKNING FÖR HÄLSA