Komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid kroniska/långvariga smärttillstånd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid kroniska/långvariga smärttillstånd"

Transkript

1 Komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid kroniska/långvariga smärttillstånd Ett särskilt utredningsuppdrag för Hälso och sjukvårdsnämnden (HSN) Landstinget i Östergötland Wolfgang Doerfler¹ ² Anna Kullberg³ September 2012 ¹ Leg. läkare, specialist i neurologi, Nätverk Integrativ Medicin (NIMÖ), Landstinget i Östergötland ² Competence Center for Complementary Medicine and Naturopathy, Klinikum rechts der Isar, Technische Universität München ³ Leg. ssk med magisterexamen folkhälsovetenskap, Hälso och sjukvårdsstrateg, Hälso och sjukvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Definition Etablerade behandlingsmetoder vid långvarig smärta Översikt Multimodal rehabilitering: Psykologiska behandlingsmetoder (kognitiv beteendeterapi, beteendeterapi, visualisering och pedagogiska metoder) Fysisk aktivitet/träning (avspänning, biofeedback, massage, manipulation och fysikalisk terapi) Komplementär, alternativ- och integrativ medicin (KAM) Bakgrund Definition av KAM Exempel på KAM metoder KAM vid kroniska smärttillstånd Bakgrund Enskilda KAM metoder vid långvarig smärta Akupunktur Balneoterapi ( Mind-Body interventioner Örter och kosttillskott Massage Magnetfältterapi Antroposofisk vård Ayurvedisk medicin Homeopati Oselekterade KAM metoder, KAM vid långvarig smärta sammanfattning och slutsats KAM vid långvarig smärta en modell för Landstinget i Östergötland? Referenser

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Smärta är en av de vanligaste orsakerna för medborgarna i Sverige att söka vård. Framförallt den kroniska eller långvariga formen innebär ofta ett betydande lidande med påtagligt nedsatt livskvalitet för de drabbade [26]. Man antar att upp till 54 % av befolkningen i Östergötland lever med någon form av långvarig smärta [10]. Ett effektivt och samtidigt värdigt omhändertagandet av smärtpatienter är målet men innebär också stora utmaningar för sjukvården, inte minst organisatoriskt och ekonomiskt. Till de mest vanliga långvariga icke maligna smärttillstånden räknas muskuloskeletala besvär [10], framförallt i ländryggen [12]. Ofta förekommande är också smärta i skuldror och nacke [12], ledvärk, symptom efter whiplash trauma [14], huvudvärk/migrän och generaliserad smärtsyndrom såsom fibromyalgi [15]. I samband med cancersjukdom uppskattas det i USA att ca 50 % av de med cancer även har smärtor [16]. Också andra specifika diagnoser kan medföra långvarig och svårbehandlad smärta. Ett exempel är den neurodegenerativa sjukdomen multiple skleros (MS), där 28 % av patienterna i en östgötsk studie angav ett sjukdomsrelaterat smärtproblem [17]. Smärtintensiteten och därmed den negativa påverkan på vardagen varierar naturligtvis, men ofta innebär kronisk smärta svårigheter att arbeta heltid. Till exempel angav 18 procent av en svensk befolkningsgrupp en kronisk smärta med minst intensitet 5 på en 10 gradig skala. Av dessa kunde endast cirka en fjärdedel arbeta full tid [13]. Enligt en rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) från 2006 bidrar långdragna besvär och misslyckade behandlingsförsök också till sociala och psykologiska följder, som en känsla av maktlöshet och förlorad värdighet [1]. Förutom meningsfulla och helst evidensbaserade försök att bota eller lindra själva smärtan, finns det även för många patienter med kronisk smärta ett behov av hjälp för att bearbeta och förbättra den nedsatta livskvaliteten. Detta för att leva ett någorlunda värdigt liv. Ur ett samhällsperspektiv orsakar denna grupp av patienter, utöver det individuella lidandet, stora hälsoekonomiska och sjukvårdsorganisatoriska utmaningar. I ovan nämnda SBU rapport konstateras bland annat att långvarig smärta beräknas kosta det svenska samhället 7,5 miljarder kronor i direkta vårdkostnader och 80 miljarder kronor i indirekta kostnader varje år. Kostnaderna uppstår främst på grund av sjukskrivning och produktionsbortfall (år 2003). Trots att allt fler patienter får tillgång till delvis omfattande och sofistikerade smärtbehandlingsmetoder och multimodal smärtrehabilitering, visade en 12 års uppföljning att ca 85 % av patienterna upplevde att smärtorna fanns kvar [2]. 3

4 Behovet av bibehållen autonomi och de hittills tämligen bristfälliga behandlingsresultaten inom sjukvården kan vara en trolig orsak till att komplementära /alternativa medicinska behandlingsmetoder (KAM) används i så hög utsträckning. I genomsnitt använder en tredjedel av befolkningen i höginkomstländer KAM metoder vid ett eller flera tillfällen, enligt en aktuell Review från 2012 [8]. Den typiska nyttjaren av KAM är internationellt och även ur ett skandinaviskt perspektiv företrädesvis medelålders kvinnor med medellång till lång utbildning [25]. Det är också samma patientgrupp som värderar den vanliga hälso och sjukvården förhållandevis lågt i patientenkäter. KAM används företrädesvis av orsaker som (nedre) ryggvärk, psykiska besvär såsom depression, sömnsvårigheter, huvudvärk eller migrän och vid förekomst av mag tarm problem eller cancer [11]. Eftersom dessa siffror också har sin motsvarighet i Sverige [9] är det angeläget med en aktuell sammanfattning av de hittills mest kända och delvis redan vetenskapligt undersökta KAM metoderna. Inte minst då somliga metoder till viss grad redan etablerats eller är på väg att introduceras i Östergötlands hälso och sjukvård. Föreliggande rapport skissar också på en sjukvård i länet som tar hänsyn till befolkningens önskemål för bästa möjlig smärtbehandling och rehabilitering där KAM kan spela en kompletterande roll. 1.2 Definition Smärta definieras av den internationella smärtorganisationen International Association for the Study of Pain, IASP [3], som "En obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan" (an unpleasant sensory and/or emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage). Definitionen innebär att smärta är en subjektiv, icke mätbar emotionell och psykologisk upplevelse. Trötthet och sömnbesvär är vanliga symtom i samband med långvarig smärta. Man urskiljer fyra grundformer av smärta: Nociceptiv smärta: smärtorsak är en potentiellt skadligt stimuli, som exempelvis efter en olycka eller trauma (tryck, brännskada mm). Neuropatisk smärta: smärtorsak är en skada inom själva det perifera (nervbanor) eller centrala (hjärna, ryggmärg) nervsystemet, som exempelvis efter en stroke eller vid multiple skleros. 4

5 Psykogen smärta: smärtupplevelse som kan förekomma i samband med vissa psykiatriska sjukdomar såsom vid (djup) depression. Idiopatisk smärta: smärttillstånd med okänd mekanism. Kronisk smärta uppstår när smärtans varaktighet överstiger minst 3 månader. Termen kronisk ersätts ibland med långvarig för att inte ge beskrivningen ett definitivt tillstånd. Bakom den långvariga smärtan ligger delvis bestående strukturella förändringar, både i nervbanor som förmedlar smärta och i andra vävnader. Men även om själva anledningen till den initiala smärtan har läkts ut spontant eller har avlägsnats (t.ex. operation av diskbråck) kan nervsystemet felaktigt sända ut pågående smärtsignaler. Detta fenomen kallas inom neurologin sekundär sensitisering. Utöver sådana mer fysiska och fysiologiska smärtorsaker finns det en hög grad av samsjuklighet mellan kronisk smärta och olika typer av psykosociala besvär. Ett exempel är depression, där själva smärtan ofta följer efter det psykiatriska tillståndet. Långvarig smärta betraktas således som ett tillstånd där den ursprungliga orsaken spelar mindre roll. Långvarig/kronisk smärta kan därför ofta behandlas på likartat sätt oavsett ursprungsdiagnos. Det är en grov förenkling att tolka ett kroniskt smärttillstånd som antingen endast anatomiskt fysiologiskt eller psykiskt förorsakad. I den så kallade biopsykosociala modellen beaktas därför de komplexa smärtrelaterade faktorerna och det utvecklas ett multifaktoriellt betraktelsesätt på kronisk smärta. Modellen försöker bl.a. ta hänsyn till olika faktorer som ålder, kön, familjär bakgrund, smärtorsak, socioekonomiska data [1]. 5

6 2 Etablerade behandlingsmetoder vid långvarig smärta 2.1 Översikt Beroende på orsak (diagnos) och den teoretiska förklaringsmodellen av ett långvarigt smärttillstånd har det under tiden utvecklats ett flertal olika metoder för att lindra smärtpatienternas besvär. I enlighet med omnämnda SBU rapporten [1] kan man grovt dela in dessa åtgärder i Läkemedelsbehandling Instrumentbehandling Transkutan elektrisk nervstimulering Psykologiska behandlingsmetoder (kognitiv beteendeterapi, beteendeterapi, visualisering och pedagogiska metoder) Fysisk aktivitet/träning, avspänning, biofeedback, massage, manipulation och fysikalisk terapi samt ortoser Multimodal rehabilitering En närmare beskrivning av alla dessa metoder ingår inte i uppdraget för denna rapport varför det hänvisas till själva SBU rapporten. Med anledning av den här rapportens fokus på KAM vid kronisk smärta fördjupas dock några av de ovan i SBU rapporten beskrivna metoder som har en närhet till, överlappar eller rentav beskriver ett KAM perspektiv vid långvarig smärta. 2.2 Multimodal rehabilitering: Med tilltagande förståelse för de komplexa faktorer som orsakar, underhåller eller förbättrar långvarig smärta, beskrevs redan i början av 1990 talet behovet av att samordna olika aktörers rehabiliteringsinsatser [4]. En viktig länk i sammanhanget är WHO:s klassifikationssystem ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa [5] som tar hänsyn till kroppsliga, personliga, sociala och kontextuella dimensioner och lade grund för multimodala interventioner i rehabiliteringssammanhang. Under hela rehabiliteringsprocessen tas hänsyn till individens perspektiv och krav ställs också på individens aktiva medverkan. Multimodal rehabilitering medför långsiktigt att smärtan minskar, att fler människor återgår till arbete och att sjukskrivningstiderna blir kortare, jämfört med passiva och/eller mindre omfattande insatser [1]. 6

7 2.3 Psykologiska behandlingsmetoder (kognitiv beteendeterapi, beteendeterapi, visualisering och pedagogiska metoder) Med kognition avses individens tänkande såväl om sig själv som om omgivningen. Det är en normal mänsklig egenskap att automatiskt och snabbt kunna tillskriva sig själv, andra människor och händelser i omgivningen en betydelse som blir avgörande för känslor och handlingar. En persons varseblivning och strukturering av omvärlden baseras på så kallade kognitioner, dvs tankar, föreställningar och idéer och ibland också fantasier. Dessa antaganden (tankescheman) har utvecklats genom tidigare erfarenheter med verbalt eller bildligt ursprung. Dessa antaganden kommer sedan att påverka vårt sätt att bete oss och hur vi hanterar stress och motgångar [1]. Syftet med de flesta kognitivt orienterade interventioner är att identifiera och modulera skadliga och smärtunderhållande antagande, värderingar och beteenden. SBU rapporten fastslog, att just kognitiv beteendeterapi vid långvarig smärta skapar bättre social och fysisk funktion samt cirka 25 procent bättre förmåga att bemästra smärtan jämfört med andra undersökta beteendeterapier, läkemedel, fysioterapi respektive ingen behandling alls [1]. 2.4 Fysisk aktivitet/träning (avspänning, biofeedback, massage, manipulation och fysikalisk terapi) Det finns allt fler resultat från välgjorda studier där långvarig smärta har behandlats med hjälp av fysisk aktivitet/träning, avspänning, biofeedback, massage, manipulation, ortoser eller fysikalisk terapi. I enlighet med den multimodala modellen har det visat sig att det finns starkt vetenskapligt bevis för att fysisk träning med stöd av terapeut resulterade i minskad smärta, minskade begränsningar i aktiviteter och förbättrad generell hälsa samt ökad arbetsförmåga, jämfört med uteslutande råd om träning eller samtal om stresshantering [1]. Det framkom även att behandlingsstrategier som inbegriper fysisk aktivitet har visat sig vara mer kostnadseffektiva än enbart (passiv) konventionell vård (den vård som vanligtvis ges i primärvårdskonsultationer) [1]. 7

8 3 Komplementär, alternativ- och integrativ medicin (KAM) 3.1 Bakgrund Ämnet komplementär och alternativ medicin är fortfarande kontroversiellt och diskuteras livligt. Orsaken till diskussionen är, vid sidan om allmän kunskapsbrist inom området hos medarbetare i sjukvården, också att det ofta saknas vetenskapliga studier på KAM området. Eller att de studier som finns många gånger inte har gjorts under sakkunnig ledning på universitet och därför är bristfälliga. Relativt oberoende av det har användningen av KAM ökat i befolkningen. I samma takt ökar behovet i hälso och sjukvården, av bättre kunskap om KAMs eventuella effekter och interaktionsrisker [8, 9, 11, 18]. Användningen av KAMs behandlingsmetoder inom och utanför den ordinarie hälso och sjukvården kan både ge nytta men också medföra risker för patienterna. På risksidan kan som exempel nämnas ett flertal rapporter om läkemedelsinteraktioner mellan vissa örtmediciner (t.ex. stämningshöjande Johannesört) och ett flertal läkemedel (t.ex. blodförtunnande Warfarin) [19]. Sjukvårdspersonal är idag i allmänhet inte tillräckligt insatt i dessa problemområden. I en aktuell enkät uttrycker sjukvårdspersonal däremot tydligt behov av och önskemål om att lära sig mera om KAM [20]. Landstinget i Östergötland anses av många KAM förespråkare ha tagit en tätposition på KAM området i Sverige genom sitt ställningstagande i strategiplanerna. Ställningstaganden som sen återfinns i överenskommelser med vårdgivare. I dessa styrdokument finns sedan slutet av 90 talet beskrivet hur man vill öka kunskapen om KAM hos landstingets medarbetare. Ambitionen har också varit att kunna erbjuda östgöten fler evidensbaserade komplementärmedicinska behandlingsmetoder, framförallt inom områden som är svåra att hantera med etablerade metoder (exempelvis vid kronisk smärta och inflammation eller psykisk ohälsa) [21]. En hel del har gjorts för att öka kunskapen om KAM hos medarbetarna i Landstinget i Östergötland, men hittills erbjuds få KAM behandlingar inom landstingets ram. Det beror delvis på ovannämnda evidensbrist för somliga metoder men sannolikt också på att det finns för få medarbetare som är utbildade i olika KAM behandlingar. De metoder som används idag är exempelvis akupunktur [22], beröringsmassage [23] och ett flertal mindfulnessprogram [24]. Indirekt kan östgötapatienter ta del av KAM vård genom avtal med enstaka kiropraktorer, naprapater och genom remiss till det integrativmedicinska sjukhuset Vidarkliniken, som har en tydlig antroposofisk profil. 8

9 3.2 Definition av KAM Det finns ingen entydig och statisk definition av begrepp som alternativ, komplementär eller integrativ medicin. Definitionen präglas bland annat av vetenskaplig, kulturell och samhällspolitisk bakgrund och är föränderlig. I Sverige definieras KAM övergripande som medicinska diagnos och behandlingsmetoder som inte lärs ut på grundutbildningarna till legitimerade vårdyrken. KAM behandlare betonar ofta ett helhetsperspektiv. Man bemöter och behandlar patienterna utifrån uppfattningen att människan är en enhet: fysiskt, känslomässigt, mentalt och andligt. Fokus ligger på en individualiserad behandling, på egenvård, på främjandet av människans självläkningspotential och på förebyggandet av sjukdom. Ur patient/vårdsökandes perspektiv kan begreppet alternativ innebära att en KAM metod används istället för en vedertagen åtgärd inom hälso och sjukvård. Komplementär blir i så fall en alternativmedicinsk metod när den används som tillägg till sedvanliga sjukvårdsåtgärder. Integrativ medicin/vård uppstår när en KAM metod används inom eller i nära samarbete med den etablerade hälso och sjukvården. Förutsättningen i Sverige är att metoden bedöms vara tillräckligt vetenskaplig beprövad (evidensbaserad) eller används i samband med ett forsknings och utvecklingsprojekt (FoU). Ur ett kultur och medicinhistoriskt perspektiv kan en behandlingsmetod som akupunktur vara en del av den offentliga (allmänna) sjukvården i ett land (Kina) och samtidigt definieras som alternativ/komplementär i ett annat (i de flesta västerländska länder). Över tiden kan dock en tidigare alternativ metod integreras i den etablerade vården och på så sätt bli en mer eller mindre accepterad del av den allmänna vården. Till exempel godkänner svenska Socialstyrelsen sedan 80 talet akupunktur i smärtlindrande syfte och sedan 90 talet är villkoren för användningen likställt med andra medicinska metoder inom vården. Idag används akupunktur av ett flertal sjukgymnaster inom de flesta landsting i Sverige. Sammanfattningsvis finns det inga statiska gränser mellan KAM och den konventionella medicinen och vissa KAM metoder kan över tiden bli allmänt accepterade. Istället för att fastna i en diskussion om olika begrepp är det därför angeläget att fokusera på tillämpningen och möjligheten för patienter att få ta del av olika behandlingar inom den offentliga hälsooch sjukvårdens ram. Speciellt sådana behandlingar som efterfrågas av många men som av tradition inte finns tillgängliga i det svenska offentliga utbudet. 9

10 3.3 Exempel på KAM metoder (bearbetad lista från whccamp.hhs.gov) KAM sjukvårdssystem, metoder eller produkter Övergripande KAM domäner Alternativa sjukvårdssystem Mind Body interventioner Biologiska baserade terapier Terapeutisk massage, kropps och rörelseterapier Energiterapier Bioelektromagnetisk behandling Exempel på metoder inom varje domän Ayurvedisk medicin Antroposofisk medicin Kiropraktik Homeopati Traditionell amerikansk medicin, t ex sweat lodge, medicine wheel Naturmedicin inklusive naturläkemedel Traditionelll kinesisk medicin, t ex akupunktur, kinesisk örtmedicin Meditation, bl a mindfulness Hypnos Guidad bildspråk Dansterapi Musikterapi Konstterapi Bön och mental healing Grön rehabilitering Växtbaserade läkemedel Specialkost, t ex makrobiotik, hög fetthalt eller låg kolhydrat diet LCHF Kosttillskott, t ex megavitamin terapi Individuella biologiska behandlingar, t ex haj brosk, bipollen Massage av olika former, t ex taktil stimulering Feldenkrais Alexander metoden Eurytmi Yoga Qigong Reiki Helande beröring Magnetterapi 10

11 4 KAM vid kroniska smärttillstånd 4.1 Bakgrund Som inledningsvis beskrivits, används KAM förhållandevis ofta i samband med (långvarig eller återkommande) smärta [11, 27]. Hos smärtpatienter finns det ett flertal motiveringar (ofta i kombination) som inverkar på beslutet att välja en KAM behandling, antingen som komplement eller som alternativ till den konventionella vården: Få bort smärtan eller lindra den Minska behovet av smärtmediciner Hopp om mindre biverkningar eller komplikationer jämfört med konventionella smärtlindringsmetoder Förbättra det psykiska välbefinnandet Minska stressnivån och stressrelaterade sjukvårdskontakter Längtan efter en naturlig behandling med helhetsperspektiv Öka funktionsnivån I vardagen (ADL Activities of Daily Living) Enligt två SBU rapporter [1; 7] finns det behov av nyorientering i tillvaron och behov av att få tala om sin smärtupplevelse för dem som har kronisk smärta. Patienter med långvarig smärta är också angelägna om att upprätthålla sin värdighet och autonomi. En del av KAM metoderna och deras användningsmiljö bemöter just dessa aspekter: KAM terapeuten lyssnar ofta noggrant på sina patienter och integrerar dessa i val av behandling. Ett flertal KAM metoder fokuserar på och främjar det friska hos patienterna (s.k. salutogent perspektiv) vilket kan förmedla en känsla av empowering och värdighet. Ett flertal KAM metoder har sina rötter i olika världsdelar och kulturer vilket kan vara en hjälp för att bemöta patienter utifrån perspektiven etnicitet, kultur och genus. Det poängteras från olika håll [1] att flera meningsfulla behandlingsmetoder på ett samordnat sätt (i motsats till isolerade sjukvårdsinsatser) har stor betydelse inom smärtrehabiliteringen: Ett flertal KAM strategier, möjligtvist särskild de mera komplexa metoder som Traditionell Kinesisk Medicin eller den antroposofiska vården, är i sin grund multimodal dvs. de använder ett flertal olika behandlingsformer med samma medicinska bakgrund såsom kostråd, motion/rörelse, avslappning, örtmediciner, massage eller akupunktur. 11

12 4.2 Enskilda KAM metoder vid långvarig smärta Urvalet av de presenterade KAM metoder baseras på följande kriterier: Metoderna som belystes i SBU:s publikation om behandling av långvarig smärta från Resultaten kompletterades i fall av nytillkomna forskningsresultat Metoder som inte är omnämnda i SBU:s rapport, men ändå är kända och använda av ett flertal behandlare i Centraleuropa och Norden. Ett antal internetbaserade sökvägar användes för en värdering av metoderna. Sökningen försvårades, då det inte finns många studier som undersökte den specifika frågeställningen KAM vid långvarig smärta : wh.de/cixbase/camdb/index_en.html (huvudsakligen använt) quest.org/en/ Varken urvalet av metoderna eller den vetenskapliga värderingen kan vara uttömmande i samband med denna rapport. Syftet är istället att ge en inblick i KAM metoder som kan vara av värde för inhämtning av mer detaljerad kunskap samt att bättre kunna sprida information och kunskap om sådana metoder inom sjukvården. Slutsatser som används i SBU rapporten [1] om en metods effekt graderas som starkt, måttligt starkt, begränsat eller otillräckligt, beroende på de granskade studiernas bevisvärde: Starkt vetenskapligt underlag (Evidensstyrka 1) Minst två studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt Måttligt starkt vetenskapligt underlag (Evidensstyrka 2) En studie med högt bevisvärde plus minst två med medelhögt bevisvärde Begränsat vetenskapligt underlag (Evidensstyrka 3) Minst två studier med medelhögt bevisvärde Otillräckligt eller motsägande vetenskapligt underlag Om effekten av en åtgärd har begränsat eller otillräckligt vetenskapligt underlag, liksom om det vetenskapliga underlaget helt saknas, behöver det inte betyda att åtgärden är ineffektiv eller inte ska användas. Om en sån metod används bör det dock ske med tydlig dokumentation och uppföljning. Slutsatser från SBU rapporten markeras med * Nytillkomna forskningsresultat och dess värdering återges i första hand i form av författarnas egna slutsatser. 12

13 4.2.1 Akupunktur Även om akupunktur som medicinsk behandlingsmetod sedan lång tid tillbaka är likställt med andra medicinska metoder inom sjukvården, tas metoden upp i denna översikt eftersom akupunktur fortfarande inte lärs ut på grundutbildningarna till legitimerade läkare eller annan sjukvårdspersonal samt att metoden fortfarande bemöts med viss skepsis från olika håll. En skepsis som sannolikt beror på bristande information och kunskapsbrist. Definition (hämtad från metodrådet, Landstinget i Östergötland) Det finns uppgifter om användningen av akupunktur i terapeutiskt syfte redan i Shang dynastin i Kina ca år 1000 före Kristi födelse. Akupunktur har mer än 250 olika indikationsområden i traditionell kinesisk medicin, men har främst använts vid smärtbehandling i den västliga världen [1, 2]. Kinesisk medicin har en egen teori om verkningsmekanismerna för akupunktur där begreppet meridianer används. Meridianerna anses vara osynliga vägar eller ledningar som får energi att flöda mellan kroppens delar. Sjukdomar anses komma till uttryck genom blockader av flödet av energi längs dessa meridianer, och akupunkturbehandling löser upp de blockader som uppstått. I västlig medicin anser man att akupunktur främst verkar genom att stimulera afferenta neuron (känselsnerver). När dessa för sina signaler till ryggmärgens bakhorn och vidare upp till hjärnan, frisätts flera neurotransmittorer (budbärare i nerverna) som bl a hämmar överföringen av smärtsignaler. Den grupp neurotransmittorer som är mest etablerade i detta sammanhang är endorfinerna och enkefalinerna (kroppens egna morfinliknande substanser). Vetenskaplig värdering (evidens) Ansiktssmärta och whiplash relaterad smärta: * Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att akupunktur har smärtlindrande effekt jämfört med ingen behandling (Evidensstyrka 3). En högaktuell s.k. Metaanalys (sammanfattning av all tillgänglig vetenskaplig information runt ett forskningsämne, dvs. en studie av studier) från 10 september 2012 drog slutsatsen att akupunktur är effektiv för att behandla kronisk smärta och är därför en rimlig remiss (behandlings ) möjlighet. En studie från 1999 visade att akupunktur har bättre effekt att förebygga postoperativ tandvärk jämfört med placebo (simulering) akupunktur [29]. Samma tydliga effekt har dock inte kunde påvisas i en senare studie från 2005 [30]. Däremot noterades, att patienterna som trodde att de får (äkta) akupunktur upplevde signifikant bättre smärtlindring än de som utgick ifrån att behandlingen var simulerat akupunktur (placebo). 13

14 Nack /skuldersmärta: * Akupunktur har jämförbar effekt med annan behandling (Evidensstyrka 1) respektive ingen behandling (Evidensstyrka 1). En metod (koppning) som har sitt ursprung i den kinesiska medicinen och som är någorlunda besläktat med akupunktur (stimulering av specifika områden/punkter på kroppen) visade i en studie från 2011, bättre resultat vid kronisk nacksmärta än ingen behandling [31]. Smärta i nacke, skuldror och knäleder: * Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att akupunktur har bättre smärtlindrande effekt än placebo (Evidensstyrka 3). En aktuell studieöversikt (review) från 2012 noterade bättre resultat för akupunkturbehandling vid knäledsartros än simulerad akupunktur, standardbehandling eller ingen behandling alls [33]. Långvarig ländryggssmärta: * Akupunktur har bättre smärtlindrande effekt än placebo (Evidensstyrka 1) samt jämförbar effekt med annan behandling (Evidensstyrka 1) respektive ingen behandling (Evidensstyrka 1). Samma slutsats dras i en review som publicerades efter SBUs datagranskning [36]. Långvariga smärttillstånd av olika orsaker: * Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att akupunktur är effektivare än ingen behandling, placeboakupunktur eller standardbehandling (Evidensstyrka 3). Slutsatsen av en review från 2012 över KAM behandlingar vid fibromyalgi är att akupunktur kan övervägas [32]. En review från 2012 visade att studieläget för behandling av cancersmärta är för dåligt för att kunna dra slutsatser om akupunkturens möjliga effekter [34]. Huvudvärk/migrän: En systematisk översikt om akupunktur vid migrän och spänningshuvudvärk tyder på att akupunktur är ett effektivt och värdefullt alternativ med dessa problem. Dessutom verkar akupunktur vara en kostnadseffektiv behandling [35]. Det bör vid detta ställe nämnas att en publikation från 2011 som kom fram till slutsatsen att ett stort antal reviews inte kunde producera mycket övertygande bevis för att akupunktur är effektivt för att minska smärta, men att allvarliga biverkningar, inklusive dödsfall, fortsätter att rapporteras [36] ifrågasattes av ett flertal internationella KAM forskare. 14

15 Balneoterapi (varm/kall vattenanvändning, ler och mineralbad) Definition (hämtat från SBU rapporten [1]) Med balneoterapi eller spabehandling avses bad i varmt källvatten, där de terapeutiska elementen förutom värme är gaser som koldioxid, eller mineraler som svavel, kalk, magnesium och litium. Ibland ingår lerinpackningar eller örttillskott i badvattnet. Ofta ingår även massage, ångbad, fysisk träning, inhalationer eller att dricka källvatten i behandlingen. Balneoterapi har en månghundraårig tradition i södra delen av Europa, men också i Japan. För smärtbehandling har behandlingen traditionellt nyttjats framför allt vid reumatoid artrit och på senare år även vid muskuloskeletala smärtor som fibromyalgi och ryggbesvär. Evidensnivå * Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att balnoterapi vid spa anläggning ger patienter med långvariga muskel eller ledsmärtor en såväl omedelbar som kvarstående lindring. (Evidensstyrka 3). En review från 2009 drar slutsatsen att vattenanvändning i form av vattengymnastik hade en liten men statistiskt signifikant kortsiktig effekt på sjukdomar i rörelseapparaten. Emellertid förblir effekten av balneoterapi (dvs. utan aktiv rörelse) att bota sjukdomar eller för att förbättra hälsan oklar [37]. Den senaste översikten över studier i hydroterapi är från 2012 och kom till slutsatsen att det finns vissa belägg för att hydroterapi har en positiv roll för att minska smärtan och förbättra kortsiktigt hälsotillståndet hos patienter med RA (reumatoid artrit) jämfört med inga eller andra interventioner. Den långsiktiga nyttan är dock okänd. Ytterligare studier krävs [38] Mind-Body interventioner Definition Mind and Body Medicine är ett samlingsbegrepp för övningar eller interventioner som fokuserar på samspelet mellan hjärna, sinne, kropp och beteende. Syftet är att använda sinnet för att påverka den fysiska funktion och främja hälsa. Det finns ett flertal metoder som omnämns i samband med mind body interventioner: Meditation, bl a mindfulness (hämtad från metodrådet, Landstinget i Östergötland) Åsberg et al skriver att mindfulness (svensk benämning på metoden saknas) är en nygammal metod för att lindra stress [39]. Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) har sitt ursprung i buddism och meditation men har befriats från religiöst och filosofiskt innehåll. 15

16 Metoden har utvecklats av Kabat Zinn J, professor emeritus vid University of Massachussets Medical Center. Kabat Zinn har skapat ett omfattande specifikt träningsprogram som är den metod som använts i samtliga studier som studerat effekten av en träningsperiod. Träning sker dels i grupp, dels genom egen träning under 8 veckor. Träningsprogrammet består av ett antal olika meditationstekniker, alla med syfte att leda till stressreduktion och närvaro i nuet mindfulness [39]. Träning i mindfulness är en form av uppmärksamhetsträning som syftar till att öka individens förmåga att rikta sin uppmärksamhet mot såväl inre fenomen som känslor, tankar, kroppsliga signaler som yttre förmågor och ett accepterande dvs. distanserande förhållningssätt. Det finns flera randomiserade studier där MBSR träning prövats för att minska stress hos patienter med olika sjukdomar; kronisk smärta, fibromyalgi, cancer, hjärtproblem, psoriasis, multipel skleros, traumatisk hjärnskada respektive depression. Hypnos Termen "hypnos" kommer från det grekiska ordet Hypnos, som betyder "sömn". Hypnosterapeuten använder övningar som leder till djup avslappning och ett förändrat medvetandetillstånd, även känd som en trance. En person i ett djupt fokuserat tillstånd är ovanligt mottaglig för en idé eller en bild, men det betyder inte att en hypnotisör kan styra personens sinne och fri vilja. Tvärtom kan hypnos bidra till att människor bättre behärskar sina egna tankar, känslor och även vissa kroppsliga funktioner. Guided Imagery Metoden kan översättas till svenska som vägledd dagdröm. Man utnyttjar människans fantasi genom riktade frågor från vårdgivaren som tar patienten till den inre plats där den önskar vara. Guided Imagery påminner om självhypnos och med hjälp av detta slappnar personen i fråga av. Progressiv muskelavslappning Progressiv muskelavslappning (förkortat PMR) enligt Edmund Jacobson är en övning där man i viss ordning avsiktligt spänner och slappnar av specifika muskelgrupper, vilket bidrar till ett tillstånd av djup avslappning. Eventuella muskelspänningar kan på det viset uppmärksammas och upplösas vilket kan ge smärtlindrande effekt. Musikterapi Musikterapi kan betraktas som en kontrollerad form av lyssnandet till musik och dess inverkan på människan, både fysiologiskt, psykologiskt och emotionellt, under behandling av sjukdom eller skada [44]. 16

17 Qigong, Tai chi och Yoga (hämtad från 1177.se/Ostergotland) Qigong, tai chi eller yoga är metoder som man lär sig med en handledares hjälp och sedan gör regelbundet på egen hand. Qigong, som är en del av den traditionella kinesiska läkekonsten, är en uråldrig gymnastikform som man kan få lära sig hos sjukgymnaster. Den används som behandling mot exempelvis huvudvärk, yrsel, fibromyalgismärta, social fobi och stressproblem. Tai chi kan sägas vara en mer rörlig form av qigong, som anses kunna skapa en känsla av lugn och balans. Yoga används vid många olika problem, till exempel stress, huvudvärk, ryggproblem och sömnsvårigheter. Det finns många olika slags yoga med olika grad av fysisk aktivitet. Mental energy och spiritual healing (hämtat från psykologiguiden.se) Form av alternativ och komplementär medicin som bygger på iakttagelsen att människor kan styra sitt tänkande så att det påverkar fysiska och mentala tillstånd. Det är inte behandling i västerländsk mening utan ordet healing, göra hel, är en form av holism som syftar till att återställa den antagna uppsplittringen som skett, eller är på gång att ske, mellan det kroppsliga, mentala och andliga hos människan. Evidensnivå Den sammanfattande värdering för mind body metoder av i SBUs rapport 2006 är kortfattad: * Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att dra slutsatser om effekten av mind/body terapier. Sedan dess har det dock tillkommit en del nya översiktrapporter som belyser olika mindbody interventionernas vetenskapliga ställning: Meditation/mindfulness based stress reduction (MBSR) En review från juni 2012 konkkluderar att merparten av studieresultaten tyder på förbättring av fibromyalgi relaterade symtom hos patienter som deltog i en meditationsbaserad intervention [56]. I ytterligare en review från 2012 konstateras att MBSR rekommenderas starkt som en tilläggsbehandling för unipolär depression. Mycket tyder på att MBSR har effekt 17

18 som tilläggsbehandling vid ångestsymtom. MBSR är gynnsam för allmän psykisk hälsa och stresshantering hos dem med medicinsk och psykiatrisk sjukdom samt hos friska individer. Slutligen har MBSR och Zen meditation har en roll i smärtlindring [49]. I ett översiktsarbete från 2011 bedömde författarna att det kan finnas non specifik smärtlindrande effekter vid långvarig smärta vid tillämpning av mindfulnessprogram [45]. Hypnos En review från 2009 fastställer att hypnosgruppen visade sig vara mer effektiv än kontrollgruppen i att lindra obehag i samband med bl.a. benmärgs eller lumbalpunktioner eller vid postoperativ smärta [41]. Observera att det här handlade om mer akuta smärttillstånd. Guided Imagery Ett aktuellt vetenskapligt översiktsarbete från 2012 fastställde att belägget för att guidat bildspråk lindrar icke muskuloskeletal smärta är uppmuntrande, men fortfarande inte är övertygande [42]. Progressiv muskelavslappning En review från 2006 visade svaga belägg för metodens effekt på smärtreduktion, men man påpekade att de undersökta studiernas kvalitet var bristfälliga [57]. Det är över huvud taget inte mycket forskning gjort på området. Musikterapi Allmänt sett finns det inte heller mycket forskning gjort på området i samband med smärtlindring. En relativ aktuell review från 2010 kom till den generella slutsatsen att musikinterventioner har visat effekt på smärta och trötthet [43]. Qigong, TaiChi och Yoga En Metaanalys från 2012 sammanfattade att det tyder på att yoga är en användbar kompletterande strategi med måttlig effekt på smärta och tillhörande funktionshinder [69]. 18

19 I en review från 2011 drogs slutsatsen att yoga har potential för att lindra smärta, men att ett definitivt avgörande inte är möjligt [46] bedömdes det i en review att det sammantaget inte finns övertygande belägg att rekommendera qigong som en effektiv modalitet för smärtlindring [47]. Mental energy och spiritual healing I ett översiktsarbete från 2010 [50] sammanfattar författarna att de granskade studier om healing behandlingar som Reiki, healing/therapeutic touch uppvisade starka bevis för minskad smärtintensiteten i generella smärtpopulationer och måttligt bevis för att minska smärtintensiteten hos sjukhus och cancerpatienter. Samtidigt påpekas tydligt att studierna endast uppvisade medelhög vetenskaplig kvalitet och att det är svårt att dra giltiga slutsatser Örter och kosttillskott Definition (hämtad från 1177.se) Läkeväxter har mycket länge använts som behandling både inom österländsk och västerländsk medicin. Växterna är gingko biloba, röd solhatt, valeriana, johannesört och ginseng. Örtmedicin innebär att man använder olika växter med läkande krafter. Örtmediciner har använts inom alla stora medicinska traditioner i världen sedan tusentals år före vår tideräkning. Även den västerländska örtmedicinen har funnits länge. Enligt den västerländska förklaringen anses örtmediciner kunna stärka kroppens förmåga att läka sig själv. Örtmediciner innehåller ämnen som finns i växter. Men olika delar av en växt kan ha olika effekt och används därför var för sig. Många traditionella läkemedel har också sitt ursprung i växtriket, men i dessa läkemedel har tillverkaren i stället tagit ut enstaka substanser ur växterna eller framställt motsvarande ämnen på kemisk väg. Evidensnivå * Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att nyponpulverkapslar som tillägg till ordinarie inflammationshämmande behandling har viss effekt på smärta och funktion vid artros jämfört med placebo (Evidensstyrka 3) * Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att harpagoört har en smärtlindrande effekt vid långvarig ländryggssmärta (Evidensstyrka 3). * Två Cochrane översikter har utvärderat behandling av kosttillskott vid reumatoid artrit (5 RCT) respektive artros (11 RCT). Man fann inget konklusivt utifrån enstaka 19

20 studier, men när resultaten från två studier lades samman visades avokado /sojabönsextrakt ha god effekt på funktion, smärtmedicinering och välbefinnande hos patienter med artros (Evidensstyrka 3). * Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att ingefärsextrakt har viss effekt på smärta och funktion vid knäledsartros jämfört med placebo (Evidensstyrka 3). En välgjord s.k. Cochrane review från 2007 [51] kom till slutsatsen att Harpagophytum procumbens (Djävulsklo), Salix alba (Vitpil) och Capsicum frutescens (Chilipeppar) verkar minska (nedre ländrygg) smärta mer än placebo granskades relevanta studier [52] och författarna av arbetet konstaterade bl.a. att det fanns hög evidens för effekten av en extrakt av avokado och sojabönor och för Harpagophytum preparat innehållande> 50 mg Harpagoside i den dagliga doseringen. Måttligt hög evidens noterades för ingefära och nypon produkter. Återigen poängterades behovet för ytterligare studier innan en rekommendation för örtmedicinsk smärtbehandling kan ges Massage Definition (hämtad från 1177.se) Massage är en av de äldsta och enklaste behandlingsmetoderna. Den har använts i många tusen år i olika kulturer över hela världen. Det finns många olika tekniker som alla har det gemensamt att kroppens mjukdelar behandlas. Massage kan användas vid till exempel muskelspänningar, träningsvärk eller annan muskelvärk. Behandlingen är även lämplig om man har olika besvär som beror på stress. Om man har spänningshuvudvärk kan det kännas skönt att bli masserad över nacke och skuldror. Är man orolig eller har sömnbesvär kan massage göra att man lättare slappnar av. Massage kan också frigöra kroppens eget smärtstillande ämne, endorfin. Klassisk svensk massage är den vanligaste massagemetoden i Sverige. Den innebär att man blir masserad av en terapeut som med händernas hjälp får spända muskler att slappna av och stimulerar blodcirkulationen. Massören kan stryka försiktigt över huden, knåda, trycka hårt med tummarna eller slå korta, snabba slag med sidan av händerna. Massören använder oftast olja på sina händer för att kontakten med huden ska bli mjukare. Shiatsu är en form av massage som kommer från Japan. Terapeuten använder inte bara händerna för att ge massagen utan även armbågar, knän och ibland fötter. Tanken är att massagen ska få energin i kroppen att flöda fritt och motverka stress, oro och ångest som anses blockera energiflödet så att man till exempel drabbas av sömnlöshet och blir nedstämd. 20

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON Vidarkliniken erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa Ett beprövat behandlingskoncept som leder till minskad sjukfrånvaro samt minskad risk

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA FRÅGOR OCH SVAR

BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA FRÅGOR OCH SVAR BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA FRÅGOR OCH SVAR S B U S TAT E N S B E R E D N I N G F Ö R M E D I C I N S K U T VÄ R D E R I N G texten i denna skrift bygger på sbu-rapport nummer 177, metoder för behandling

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Pranayama Yogisk Andning

Pranayama Yogisk Andning Pranayama Yogisk Andning I alla former av traditionell yoga är andningen den rödaste av alla trådar. Den yogiska kunskapen om andningen och dess mekanismer är stor och djup. För dig som går denna utbildning

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Välkommen till Osteopat Akuten!

Välkommen till Osteopat Akuten! Välkommen till Osteopat Akuten! Osteopat Akuten ligger centralt i Kungälv och erbjuder osteopatiska och massageterapeutiska behandlingar. Osteopati bygger på att kroppen är en enhet och att alla delar

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

På onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. rehabilitering. Yoga är underbart.

På onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. rehabilitering. Yoga är underbart. Yoga är underbart. Yoga och samtal gör livet Evidensbaserad forskning på cancerpatienter som fått utöva yoga eller mindfulness visar signifikanta förbättringar när det gäller stress, oro, humörstörningar,

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Arbetsmarknad Massörer 2011

Arbetsmarknad Massörer 2011 Arbetsmarknad Massörer 211 En undersökning gjord av Branschrådet Svensk Massage Kroppsterapeuternas Yrkesförbund MIND Research AB Sammanfattning 75 av svenskarna har någon gång har provat på massage, 43

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Anmäl dig före 4/9 och få 500 kr i rabatt Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

LÄR DIG ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET!

LÄR DIG ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET! LÄR DIG ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET! VÄLKOMMEN PÅ EN HELGKURS ENSKILD HELGKURS ELLER 1:a delkursen i utbildningen till Mindfulnesscoach När: 18-20 September Plats: Ljungstorps

Läs mer

Massage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e

Massage för. d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Massage för Hemmabruk d e l k u r s r y g g oc h n a c k e Innehållsförteckning Grattis till ett klokt val! 3 Presentation av Daniela 4 Massagens historia 5 Massagens effekter 6 Lilla anatomiskolan 8 Massagegrepp

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

FÖRORD. Göran Boll. www.mediyoga.se

FÖRORD. Göran Boll. www.mediyoga.se FÖRORD I Indien har yogan funnits och utvecklats under tusentals år. liksom den traditionella kinesiska medicinen (TKM) i Kina. Precis som ayurveda och yoga är den kinesiska medicinen holistisk vilket

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Rehabilitering vid långvarig smärta

Rehabilitering vid långvarig smärta Rehabilitering vid långvarig smärta En systematisk litteraturöversikt Partiell uppdatering och fördjupning av SBU-rapport nr 177/1+2 Maj 2010 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council

Läs mer

Ett begåvat koncept!

Ett begåvat koncept! Ett begåvat koncept! We Travel är namnet på Oasen i Söders resebyrå där Gloria och Bosse arbetar. Vår resebyrå erbjuder skräddarsydda paketresor, matlagningsresor, singelresor, kryssningar mm. Vi säljer

Läs mer

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se Krånglar kroppen? Fysioterapi är samlingsnamnet för vår rehabiliterande verksamhet Kombinerad behandling och träning Våra terapeuter inom IKSU:s Fysioterapi jobbar med att utreda och diagnostisera problem

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness?

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness? Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression ISM, Nätverket för behandling och prevention, 26/11-09 Henrik Kok Leg. sjukgymnast Leg. psykoterapeut med KBT-inriktning Naturligt Vis, www.naturligt-vis.se,

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad rehabilitering efter

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

!!!! Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen

!!!! Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen MIMY är en kombination av Mindfulness och MediYoga, två flertusenåriga metoder som i forskning pekar på ökat

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Vad jag tänker prata om

Vad jag tänker prata om Smärta i ryggen Annelie Gutke Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sektionen för Neurovetenskap och Rehabilitering/ Fysioterapi Göteborgs universitet Vad jag tänker prata om Hur vanligt är ryggsmärta?

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Du har fått diagnosen neuropatisk smärta (nervsmärta) och recept på läkemedlet Lyrica (pregabalin). I den här broschyren får du information

Läs mer