Komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid kroniska/långvariga smärttillstånd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid kroniska/långvariga smärttillstånd"

Transkript

1 Komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid kroniska/långvariga smärttillstånd Ett särskilt utredningsuppdrag för Hälso och sjukvårdsnämnden (HSN) Landstinget i Östergötland Wolfgang Doerfler¹ ² Anna Kullberg³ September 2012 ¹ Leg. läkare, specialist i neurologi, Nätverk Integrativ Medicin (NIMÖ), Landstinget i Östergötland ² Competence Center for Complementary Medicine and Naturopathy, Klinikum rechts der Isar, Technische Universität München ³ Leg. ssk med magisterexamen folkhälsovetenskap, Hälso och sjukvårdsstrateg, Hälso och sjukvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Definition Etablerade behandlingsmetoder vid långvarig smärta Översikt Multimodal rehabilitering: Psykologiska behandlingsmetoder (kognitiv beteendeterapi, beteendeterapi, visualisering och pedagogiska metoder) Fysisk aktivitet/träning (avspänning, biofeedback, massage, manipulation och fysikalisk terapi) Komplementär, alternativ- och integrativ medicin (KAM) Bakgrund Definition av KAM Exempel på KAM metoder KAM vid kroniska smärttillstånd Bakgrund Enskilda KAM metoder vid långvarig smärta Akupunktur Balneoterapi ( Mind-Body interventioner Örter och kosttillskott Massage Magnetfältterapi Antroposofisk vård Ayurvedisk medicin Homeopati Oselekterade KAM metoder, KAM vid långvarig smärta sammanfattning och slutsats KAM vid långvarig smärta en modell för Landstinget i Östergötland? Referenser

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Smärta är en av de vanligaste orsakerna för medborgarna i Sverige att söka vård. Framförallt den kroniska eller långvariga formen innebär ofta ett betydande lidande med påtagligt nedsatt livskvalitet för de drabbade [26]. Man antar att upp till 54 % av befolkningen i Östergötland lever med någon form av långvarig smärta [10]. Ett effektivt och samtidigt värdigt omhändertagandet av smärtpatienter är målet men innebär också stora utmaningar för sjukvården, inte minst organisatoriskt och ekonomiskt. Till de mest vanliga långvariga icke maligna smärttillstånden räknas muskuloskeletala besvär [10], framförallt i ländryggen [12]. Ofta förekommande är också smärta i skuldror och nacke [12], ledvärk, symptom efter whiplash trauma [14], huvudvärk/migrän och generaliserad smärtsyndrom såsom fibromyalgi [15]. I samband med cancersjukdom uppskattas det i USA att ca 50 % av de med cancer även har smärtor [16]. Också andra specifika diagnoser kan medföra långvarig och svårbehandlad smärta. Ett exempel är den neurodegenerativa sjukdomen multiple skleros (MS), där 28 % av patienterna i en östgötsk studie angav ett sjukdomsrelaterat smärtproblem [17]. Smärtintensiteten och därmed den negativa påverkan på vardagen varierar naturligtvis, men ofta innebär kronisk smärta svårigheter att arbeta heltid. Till exempel angav 18 procent av en svensk befolkningsgrupp en kronisk smärta med minst intensitet 5 på en 10 gradig skala. Av dessa kunde endast cirka en fjärdedel arbeta full tid [13]. Enligt en rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) från 2006 bidrar långdragna besvär och misslyckade behandlingsförsök också till sociala och psykologiska följder, som en känsla av maktlöshet och förlorad värdighet [1]. Förutom meningsfulla och helst evidensbaserade försök att bota eller lindra själva smärtan, finns det även för många patienter med kronisk smärta ett behov av hjälp för att bearbeta och förbättra den nedsatta livskvaliteten. Detta för att leva ett någorlunda värdigt liv. Ur ett samhällsperspektiv orsakar denna grupp av patienter, utöver det individuella lidandet, stora hälsoekonomiska och sjukvårdsorganisatoriska utmaningar. I ovan nämnda SBU rapport konstateras bland annat att långvarig smärta beräknas kosta det svenska samhället 7,5 miljarder kronor i direkta vårdkostnader och 80 miljarder kronor i indirekta kostnader varje år. Kostnaderna uppstår främst på grund av sjukskrivning och produktionsbortfall (år 2003). Trots att allt fler patienter får tillgång till delvis omfattande och sofistikerade smärtbehandlingsmetoder och multimodal smärtrehabilitering, visade en 12 års uppföljning att ca 85 % av patienterna upplevde att smärtorna fanns kvar [2]. 3

4 Behovet av bibehållen autonomi och de hittills tämligen bristfälliga behandlingsresultaten inom sjukvården kan vara en trolig orsak till att komplementära /alternativa medicinska behandlingsmetoder (KAM) används i så hög utsträckning. I genomsnitt använder en tredjedel av befolkningen i höginkomstländer KAM metoder vid ett eller flera tillfällen, enligt en aktuell Review från 2012 [8]. Den typiska nyttjaren av KAM är internationellt och även ur ett skandinaviskt perspektiv företrädesvis medelålders kvinnor med medellång till lång utbildning [25]. Det är också samma patientgrupp som värderar den vanliga hälso och sjukvården förhållandevis lågt i patientenkäter. KAM används företrädesvis av orsaker som (nedre) ryggvärk, psykiska besvär såsom depression, sömnsvårigheter, huvudvärk eller migrän och vid förekomst av mag tarm problem eller cancer [11]. Eftersom dessa siffror också har sin motsvarighet i Sverige [9] är det angeläget med en aktuell sammanfattning av de hittills mest kända och delvis redan vetenskapligt undersökta KAM metoderna. Inte minst då somliga metoder till viss grad redan etablerats eller är på väg att introduceras i Östergötlands hälso och sjukvård. Föreliggande rapport skissar också på en sjukvård i länet som tar hänsyn till befolkningens önskemål för bästa möjlig smärtbehandling och rehabilitering där KAM kan spela en kompletterande roll. 1.2 Definition Smärta definieras av den internationella smärtorganisationen International Association for the Study of Pain, IASP [3], som "En obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan" (an unpleasant sensory and/or emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage). Definitionen innebär att smärta är en subjektiv, icke mätbar emotionell och psykologisk upplevelse. Trötthet och sömnbesvär är vanliga symtom i samband med långvarig smärta. Man urskiljer fyra grundformer av smärta: Nociceptiv smärta: smärtorsak är en potentiellt skadligt stimuli, som exempelvis efter en olycka eller trauma (tryck, brännskada mm). Neuropatisk smärta: smärtorsak är en skada inom själva det perifera (nervbanor) eller centrala (hjärna, ryggmärg) nervsystemet, som exempelvis efter en stroke eller vid multiple skleros. 4

5 Psykogen smärta: smärtupplevelse som kan förekomma i samband med vissa psykiatriska sjukdomar såsom vid (djup) depression. Idiopatisk smärta: smärttillstånd med okänd mekanism. Kronisk smärta uppstår när smärtans varaktighet överstiger minst 3 månader. Termen kronisk ersätts ibland med långvarig för att inte ge beskrivningen ett definitivt tillstånd. Bakom den långvariga smärtan ligger delvis bestående strukturella förändringar, både i nervbanor som förmedlar smärta och i andra vävnader. Men även om själva anledningen till den initiala smärtan har läkts ut spontant eller har avlägsnats (t.ex. operation av diskbråck) kan nervsystemet felaktigt sända ut pågående smärtsignaler. Detta fenomen kallas inom neurologin sekundär sensitisering. Utöver sådana mer fysiska och fysiologiska smärtorsaker finns det en hög grad av samsjuklighet mellan kronisk smärta och olika typer av psykosociala besvär. Ett exempel är depression, där själva smärtan ofta följer efter det psykiatriska tillståndet. Långvarig smärta betraktas således som ett tillstånd där den ursprungliga orsaken spelar mindre roll. Långvarig/kronisk smärta kan därför ofta behandlas på likartat sätt oavsett ursprungsdiagnos. Det är en grov förenkling att tolka ett kroniskt smärttillstånd som antingen endast anatomiskt fysiologiskt eller psykiskt förorsakad. I den så kallade biopsykosociala modellen beaktas därför de komplexa smärtrelaterade faktorerna och det utvecklas ett multifaktoriellt betraktelsesätt på kronisk smärta. Modellen försöker bl.a. ta hänsyn till olika faktorer som ålder, kön, familjär bakgrund, smärtorsak, socioekonomiska data [1]. 5

6 2 Etablerade behandlingsmetoder vid långvarig smärta 2.1 Översikt Beroende på orsak (diagnos) och den teoretiska förklaringsmodellen av ett långvarigt smärttillstånd har det under tiden utvecklats ett flertal olika metoder för att lindra smärtpatienternas besvär. I enlighet med omnämnda SBU rapporten [1] kan man grovt dela in dessa åtgärder i Läkemedelsbehandling Instrumentbehandling Transkutan elektrisk nervstimulering Psykologiska behandlingsmetoder (kognitiv beteendeterapi, beteendeterapi, visualisering och pedagogiska metoder) Fysisk aktivitet/träning, avspänning, biofeedback, massage, manipulation och fysikalisk terapi samt ortoser Multimodal rehabilitering En närmare beskrivning av alla dessa metoder ingår inte i uppdraget för denna rapport varför det hänvisas till själva SBU rapporten. Med anledning av den här rapportens fokus på KAM vid kronisk smärta fördjupas dock några av de ovan i SBU rapporten beskrivna metoder som har en närhet till, överlappar eller rentav beskriver ett KAM perspektiv vid långvarig smärta. 2.2 Multimodal rehabilitering: Med tilltagande förståelse för de komplexa faktorer som orsakar, underhåller eller förbättrar långvarig smärta, beskrevs redan i början av 1990 talet behovet av att samordna olika aktörers rehabiliteringsinsatser [4]. En viktig länk i sammanhanget är WHO:s klassifikationssystem ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa [5] som tar hänsyn till kroppsliga, personliga, sociala och kontextuella dimensioner och lade grund för multimodala interventioner i rehabiliteringssammanhang. Under hela rehabiliteringsprocessen tas hänsyn till individens perspektiv och krav ställs också på individens aktiva medverkan. Multimodal rehabilitering medför långsiktigt att smärtan minskar, att fler människor återgår till arbete och att sjukskrivningstiderna blir kortare, jämfört med passiva och/eller mindre omfattande insatser [1]. 6

7 2.3 Psykologiska behandlingsmetoder (kognitiv beteendeterapi, beteendeterapi, visualisering och pedagogiska metoder) Med kognition avses individens tänkande såväl om sig själv som om omgivningen. Det är en normal mänsklig egenskap att automatiskt och snabbt kunna tillskriva sig själv, andra människor och händelser i omgivningen en betydelse som blir avgörande för känslor och handlingar. En persons varseblivning och strukturering av omvärlden baseras på så kallade kognitioner, dvs tankar, föreställningar och idéer och ibland också fantasier. Dessa antaganden (tankescheman) har utvecklats genom tidigare erfarenheter med verbalt eller bildligt ursprung. Dessa antaganden kommer sedan att påverka vårt sätt att bete oss och hur vi hanterar stress och motgångar [1]. Syftet med de flesta kognitivt orienterade interventioner är att identifiera och modulera skadliga och smärtunderhållande antagande, värderingar och beteenden. SBU rapporten fastslog, att just kognitiv beteendeterapi vid långvarig smärta skapar bättre social och fysisk funktion samt cirka 25 procent bättre förmåga att bemästra smärtan jämfört med andra undersökta beteendeterapier, läkemedel, fysioterapi respektive ingen behandling alls [1]. 2.4 Fysisk aktivitet/träning (avspänning, biofeedback, massage, manipulation och fysikalisk terapi) Det finns allt fler resultat från välgjorda studier där långvarig smärta har behandlats med hjälp av fysisk aktivitet/träning, avspänning, biofeedback, massage, manipulation, ortoser eller fysikalisk terapi. I enlighet med den multimodala modellen har det visat sig att det finns starkt vetenskapligt bevis för att fysisk träning med stöd av terapeut resulterade i minskad smärta, minskade begränsningar i aktiviteter och förbättrad generell hälsa samt ökad arbetsförmåga, jämfört med uteslutande råd om träning eller samtal om stresshantering [1]. Det framkom även att behandlingsstrategier som inbegriper fysisk aktivitet har visat sig vara mer kostnadseffektiva än enbart (passiv) konventionell vård (den vård som vanligtvis ges i primärvårdskonsultationer) [1]. 7

8 3 Komplementär, alternativ- och integrativ medicin (KAM) 3.1 Bakgrund Ämnet komplementär och alternativ medicin är fortfarande kontroversiellt och diskuteras livligt. Orsaken till diskussionen är, vid sidan om allmän kunskapsbrist inom området hos medarbetare i sjukvården, också att det ofta saknas vetenskapliga studier på KAM området. Eller att de studier som finns många gånger inte har gjorts under sakkunnig ledning på universitet och därför är bristfälliga. Relativt oberoende av det har användningen av KAM ökat i befolkningen. I samma takt ökar behovet i hälso och sjukvården, av bättre kunskap om KAMs eventuella effekter och interaktionsrisker [8, 9, 11, 18]. Användningen av KAMs behandlingsmetoder inom och utanför den ordinarie hälso och sjukvården kan både ge nytta men också medföra risker för patienterna. På risksidan kan som exempel nämnas ett flertal rapporter om läkemedelsinteraktioner mellan vissa örtmediciner (t.ex. stämningshöjande Johannesört) och ett flertal läkemedel (t.ex. blodförtunnande Warfarin) [19]. Sjukvårdspersonal är idag i allmänhet inte tillräckligt insatt i dessa problemområden. I en aktuell enkät uttrycker sjukvårdspersonal däremot tydligt behov av och önskemål om att lära sig mera om KAM [20]. Landstinget i Östergötland anses av många KAM förespråkare ha tagit en tätposition på KAM området i Sverige genom sitt ställningstagande i strategiplanerna. Ställningstaganden som sen återfinns i överenskommelser med vårdgivare. I dessa styrdokument finns sedan slutet av 90 talet beskrivet hur man vill öka kunskapen om KAM hos landstingets medarbetare. Ambitionen har också varit att kunna erbjuda östgöten fler evidensbaserade komplementärmedicinska behandlingsmetoder, framförallt inom områden som är svåra att hantera med etablerade metoder (exempelvis vid kronisk smärta och inflammation eller psykisk ohälsa) [21]. En hel del har gjorts för att öka kunskapen om KAM hos medarbetarna i Landstinget i Östergötland, men hittills erbjuds få KAM behandlingar inom landstingets ram. Det beror delvis på ovannämnda evidensbrist för somliga metoder men sannolikt också på att det finns för få medarbetare som är utbildade i olika KAM behandlingar. De metoder som används idag är exempelvis akupunktur [22], beröringsmassage [23] och ett flertal mindfulnessprogram [24]. Indirekt kan östgötapatienter ta del av KAM vård genom avtal med enstaka kiropraktorer, naprapater och genom remiss till det integrativmedicinska sjukhuset Vidarkliniken, som har en tydlig antroposofisk profil. 8

9 3.2 Definition av KAM Det finns ingen entydig och statisk definition av begrepp som alternativ, komplementär eller integrativ medicin. Definitionen präglas bland annat av vetenskaplig, kulturell och samhällspolitisk bakgrund och är föränderlig. I Sverige definieras KAM övergripande som medicinska diagnos och behandlingsmetoder som inte lärs ut på grundutbildningarna till legitimerade vårdyrken. KAM behandlare betonar ofta ett helhetsperspektiv. Man bemöter och behandlar patienterna utifrån uppfattningen att människan är en enhet: fysiskt, känslomässigt, mentalt och andligt. Fokus ligger på en individualiserad behandling, på egenvård, på främjandet av människans självläkningspotential och på förebyggandet av sjukdom. Ur patient/vårdsökandes perspektiv kan begreppet alternativ innebära att en KAM metod används istället för en vedertagen åtgärd inom hälso och sjukvård. Komplementär blir i så fall en alternativmedicinsk metod när den används som tillägg till sedvanliga sjukvårdsåtgärder. Integrativ medicin/vård uppstår när en KAM metod används inom eller i nära samarbete med den etablerade hälso och sjukvården. Förutsättningen i Sverige är att metoden bedöms vara tillräckligt vetenskaplig beprövad (evidensbaserad) eller används i samband med ett forsknings och utvecklingsprojekt (FoU). Ur ett kultur och medicinhistoriskt perspektiv kan en behandlingsmetod som akupunktur vara en del av den offentliga (allmänna) sjukvården i ett land (Kina) och samtidigt definieras som alternativ/komplementär i ett annat (i de flesta västerländska länder). Över tiden kan dock en tidigare alternativ metod integreras i den etablerade vården och på så sätt bli en mer eller mindre accepterad del av den allmänna vården. Till exempel godkänner svenska Socialstyrelsen sedan 80 talet akupunktur i smärtlindrande syfte och sedan 90 talet är villkoren för användningen likställt med andra medicinska metoder inom vården. Idag används akupunktur av ett flertal sjukgymnaster inom de flesta landsting i Sverige. Sammanfattningsvis finns det inga statiska gränser mellan KAM och den konventionella medicinen och vissa KAM metoder kan över tiden bli allmänt accepterade. Istället för att fastna i en diskussion om olika begrepp är det därför angeläget att fokusera på tillämpningen och möjligheten för patienter att få ta del av olika behandlingar inom den offentliga hälsooch sjukvårdens ram. Speciellt sådana behandlingar som efterfrågas av många men som av tradition inte finns tillgängliga i det svenska offentliga utbudet. 9

10 3.3 Exempel på KAM metoder (bearbetad lista från whccamp.hhs.gov) KAM sjukvårdssystem, metoder eller produkter Övergripande KAM domäner Alternativa sjukvårdssystem Mind Body interventioner Biologiska baserade terapier Terapeutisk massage, kropps och rörelseterapier Energiterapier Bioelektromagnetisk behandling Exempel på metoder inom varje domän Ayurvedisk medicin Antroposofisk medicin Kiropraktik Homeopati Traditionell amerikansk medicin, t ex sweat lodge, medicine wheel Naturmedicin inklusive naturläkemedel Traditionelll kinesisk medicin, t ex akupunktur, kinesisk örtmedicin Meditation, bl a mindfulness Hypnos Guidad bildspråk Dansterapi Musikterapi Konstterapi Bön och mental healing Grön rehabilitering Växtbaserade läkemedel Specialkost, t ex makrobiotik, hög fetthalt eller låg kolhydrat diet LCHF Kosttillskott, t ex megavitamin terapi Individuella biologiska behandlingar, t ex haj brosk, bipollen Massage av olika former, t ex taktil stimulering Feldenkrais Alexander metoden Eurytmi Yoga Qigong Reiki Helande beröring Magnetterapi 10

11 4 KAM vid kroniska smärttillstånd 4.1 Bakgrund Som inledningsvis beskrivits, används KAM förhållandevis ofta i samband med (långvarig eller återkommande) smärta [11, 27]. Hos smärtpatienter finns det ett flertal motiveringar (ofta i kombination) som inverkar på beslutet att välja en KAM behandling, antingen som komplement eller som alternativ till den konventionella vården: Få bort smärtan eller lindra den Minska behovet av smärtmediciner Hopp om mindre biverkningar eller komplikationer jämfört med konventionella smärtlindringsmetoder Förbättra det psykiska välbefinnandet Minska stressnivån och stressrelaterade sjukvårdskontakter Längtan efter en naturlig behandling med helhetsperspektiv Öka funktionsnivån I vardagen (ADL Activities of Daily Living) Enligt två SBU rapporter [1; 7] finns det behov av nyorientering i tillvaron och behov av att få tala om sin smärtupplevelse för dem som har kronisk smärta. Patienter med långvarig smärta är också angelägna om att upprätthålla sin värdighet och autonomi. En del av KAM metoderna och deras användningsmiljö bemöter just dessa aspekter: KAM terapeuten lyssnar ofta noggrant på sina patienter och integrerar dessa i val av behandling. Ett flertal KAM metoder fokuserar på och främjar det friska hos patienterna (s.k. salutogent perspektiv) vilket kan förmedla en känsla av empowering och värdighet. Ett flertal KAM metoder har sina rötter i olika världsdelar och kulturer vilket kan vara en hjälp för att bemöta patienter utifrån perspektiven etnicitet, kultur och genus. Det poängteras från olika håll [1] att flera meningsfulla behandlingsmetoder på ett samordnat sätt (i motsats till isolerade sjukvårdsinsatser) har stor betydelse inom smärtrehabiliteringen: Ett flertal KAM strategier, möjligtvist särskild de mera komplexa metoder som Traditionell Kinesisk Medicin eller den antroposofiska vården, är i sin grund multimodal dvs. de använder ett flertal olika behandlingsformer med samma medicinska bakgrund såsom kostråd, motion/rörelse, avslappning, örtmediciner, massage eller akupunktur. 11

12 4.2 Enskilda KAM metoder vid långvarig smärta Urvalet av de presenterade KAM metoder baseras på följande kriterier: Metoderna som belystes i SBU:s publikation om behandling av långvarig smärta från Resultaten kompletterades i fall av nytillkomna forskningsresultat Metoder som inte är omnämnda i SBU:s rapport, men ändå är kända och använda av ett flertal behandlare i Centraleuropa och Norden. Ett antal internetbaserade sökvägar användes för en värdering av metoderna. Sökningen försvårades, då det inte finns många studier som undersökte den specifika frågeställningen KAM vid långvarig smärta : wh.de/cixbase/camdb/index_en.html (huvudsakligen använt) quest.org/en/ Varken urvalet av metoderna eller den vetenskapliga värderingen kan vara uttömmande i samband med denna rapport. Syftet är istället att ge en inblick i KAM metoder som kan vara av värde för inhämtning av mer detaljerad kunskap samt att bättre kunna sprida information och kunskap om sådana metoder inom sjukvården. Slutsatser som används i SBU rapporten [1] om en metods effekt graderas som starkt, måttligt starkt, begränsat eller otillräckligt, beroende på de granskade studiernas bevisvärde: Starkt vetenskapligt underlag (Evidensstyrka 1) Minst två studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt Måttligt starkt vetenskapligt underlag (Evidensstyrka 2) En studie med högt bevisvärde plus minst två med medelhögt bevisvärde Begränsat vetenskapligt underlag (Evidensstyrka 3) Minst två studier med medelhögt bevisvärde Otillräckligt eller motsägande vetenskapligt underlag Om effekten av en åtgärd har begränsat eller otillräckligt vetenskapligt underlag, liksom om det vetenskapliga underlaget helt saknas, behöver det inte betyda att åtgärden är ineffektiv eller inte ska användas. Om en sån metod används bör det dock ske med tydlig dokumentation och uppföljning. Slutsatser från SBU rapporten markeras med * Nytillkomna forskningsresultat och dess värdering återges i första hand i form av författarnas egna slutsatser. 12

13 4.2.1 Akupunktur Även om akupunktur som medicinsk behandlingsmetod sedan lång tid tillbaka är likställt med andra medicinska metoder inom sjukvården, tas metoden upp i denna översikt eftersom akupunktur fortfarande inte lärs ut på grundutbildningarna till legitimerade läkare eller annan sjukvårdspersonal samt att metoden fortfarande bemöts med viss skepsis från olika håll. En skepsis som sannolikt beror på bristande information och kunskapsbrist. Definition (hämtad från metodrådet, Landstinget i Östergötland) Det finns uppgifter om användningen av akupunktur i terapeutiskt syfte redan i Shang dynastin i Kina ca år 1000 före Kristi födelse. Akupunktur har mer än 250 olika indikationsområden i traditionell kinesisk medicin, men har främst använts vid smärtbehandling i den västliga världen [1, 2]. Kinesisk medicin har en egen teori om verkningsmekanismerna för akupunktur där begreppet meridianer används. Meridianerna anses vara osynliga vägar eller ledningar som får energi att flöda mellan kroppens delar. Sjukdomar anses komma till uttryck genom blockader av flödet av energi längs dessa meridianer, och akupunkturbehandling löser upp de blockader som uppstått. I västlig medicin anser man att akupunktur främst verkar genom att stimulera afferenta neuron (känselsnerver). När dessa för sina signaler till ryggmärgens bakhorn och vidare upp till hjärnan, frisätts flera neurotransmittorer (budbärare i nerverna) som bl a hämmar överföringen av smärtsignaler. Den grupp neurotransmittorer som är mest etablerade i detta sammanhang är endorfinerna och enkefalinerna (kroppens egna morfinliknande substanser). Vetenskaplig värdering (evidens) Ansiktssmärta och whiplash relaterad smärta: * Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att akupunktur har smärtlindrande effekt jämfört med ingen behandling (Evidensstyrka 3). En högaktuell s.k. Metaanalys (sammanfattning av all tillgänglig vetenskaplig information runt ett forskningsämne, dvs. en studie av studier) från 10 september 2012 drog slutsatsen att akupunktur är effektiv för att behandla kronisk smärta och är därför en rimlig remiss (behandlings ) möjlighet. En studie från 1999 visade att akupunktur har bättre effekt att förebygga postoperativ tandvärk jämfört med placebo (simulering) akupunktur [29]. Samma tydliga effekt har dock inte kunde påvisas i en senare studie från 2005 [30]. Däremot noterades, att patienterna som trodde att de får (äkta) akupunktur upplevde signifikant bättre smärtlindring än de som utgick ifrån att behandlingen var simulerat akupunktur (placebo). 13

14 Nack /skuldersmärta: * Akupunktur har jämförbar effekt med annan behandling (Evidensstyrka 1) respektive ingen behandling (Evidensstyrka 1). En metod (koppning) som har sitt ursprung i den kinesiska medicinen och som är någorlunda besläktat med akupunktur (stimulering av specifika områden/punkter på kroppen) visade i en studie från 2011, bättre resultat vid kronisk nacksmärta än ingen behandling [31]. Smärta i nacke, skuldror och knäleder: * Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att akupunktur har bättre smärtlindrande effekt än placebo (Evidensstyrka 3). En aktuell studieöversikt (review) från 2012 noterade bättre resultat för akupunkturbehandling vid knäledsartros än simulerad akupunktur, standardbehandling eller ingen behandling alls [33]. Långvarig ländryggssmärta: * Akupunktur har bättre smärtlindrande effekt än placebo (Evidensstyrka 1) samt jämförbar effekt med annan behandling (Evidensstyrka 1) respektive ingen behandling (Evidensstyrka 1). Samma slutsats dras i en review som publicerades efter SBUs datagranskning [36]. Långvariga smärttillstånd av olika orsaker: * Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att akupunktur är effektivare än ingen behandling, placeboakupunktur eller standardbehandling (Evidensstyrka 3). Slutsatsen av en review från 2012 över KAM behandlingar vid fibromyalgi är att akupunktur kan övervägas [32]. En review från 2012 visade att studieläget för behandling av cancersmärta är för dåligt för att kunna dra slutsatser om akupunkturens möjliga effekter [34]. Huvudvärk/migrän: En systematisk översikt om akupunktur vid migrän och spänningshuvudvärk tyder på att akupunktur är ett effektivt och värdefullt alternativ med dessa problem. Dessutom verkar akupunktur vara en kostnadseffektiv behandling [35]. Det bör vid detta ställe nämnas att en publikation från 2011 som kom fram till slutsatsen att ett stort antal reviews inte kunde producera mycket övertygande bevis för att akupunktur är effektivt för att minska smärta, men att allvarliga biverkningar, inklusive dödsfall, fortsätter att rapporteras [36] ifrågasattes av ett flertal internationella KAM forskare. 14

15 Balneoterapi (varm/kall vattenanvändning, ler och mineralbad) Definition (hämtat från SBU rapporten [1]) Med balneoterapi eller spabehandling avses bad i varmt källvatten, där de terapeutiska elementen förutom värme är gaser som koldioxid, eller mineraler som svavel, kalk, magnesium och litium. Ibland ingår lerinpackningar eller örttillskott i badvattnet. Ofta ingår även massage, ångbad, fysisk träning, inhalationer eller att dricka källvatten i behandlingen. Balneoterapi har en månghundraårig tradition i södra delen av Europa, men också i Japan. För smärtbehandling har behandlingen traditionellt nyttjats framför allt vid reumatoid artrit och på senare år även vid muskuloskeletala smärtor som fibromyalgi och ryggbesvär. Evidensnivå * Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att balnoterapi vid spa anläggning ger patienter med långvariga muskel eller ledsmärtor en såväl omedelbar som kvarstående lindring. (Evidensstyrka 3). En review från 2009 drar slutsatsen att vattenanvändning i form av vattengymnastik hade en liten men statistiskt signifikant kortsiktig effekt på sjukdomar i rörelseapparaten. Emellertid förblir effekten av balneoterapi (dvs. utan aktiv rörelse) att bota sjukdomar eller för att förbättra hälsan oklar [37]. Den senaste översikten över studier i hydroterapi är från 2012 och kom till slutsatsen att det finns vissa belägg för att hydroterapi har en positiv roll för att minska smärtan och förbättra kortsiktigt hälsotillståndet hos patienter med RA (reumatoid artrit) jämfört med inga eller andra interventioner. Den långsiktiga nyttan är dock okänd. Ytterligare studier krävs [38] Mind-Body interventioner Definition Mind and Body Medicine är ett samlingsbegrepp för övningar eller interventioner som fokuserar på samspelet mellan hjärna, sinne, kropp och beteende. Syftet är att använda sinnet för att påverka den fysiska funktion och främja hälsa. Det finns ett flertal metoder som omnämns i samband med mind body interventioner: Meditation, bl a mindfulness (hämtad från metodrådet, Landstinget i Östergötland) Åsberg et al skriver att mindfulness (svensk benämning på metoden saknas) är en nygammal metod för att lindra stress [39]. Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) har sitt ursprung i buddism och meditation men har befriats från religiöst och filosofiskt innehåll. 15

16 Metoden har utvecklats av Kabat Zinn J, professor emeritus vid University of Massachussets Medical Center. Kabat Zinn har skapat ett omfattande specifikt träningsprogram som är den metod som använts i samtliga studier som studerat effekten av en träningsperiod. Träning sker dels i grupp, dels genom egen träning under 8 veckor. Träningsprogrammet består av ett antal olika meditationstekniker, alla med syfte att leda till stressreduktion och närvaro i nuet mindfulness [39]. Träning i mindfulness är en form av uppmärksamhetsträning som syftar till att öka individens förmåga att rikta sin uppmärksamhet mot såväl inre fenomen som känslor, tankar, kroppsliga signaler som yttre förmågor och ett accepterande dvs. distanserande förhållningssätt. Det finns flera randomiserade studier där MBSR träning prövats för att minska stress hos patienter med olika sjukdomar; kronisk smärta, fibromyalgi, cancer, hjärtproblem, psoriasis, multipel skleros, traumatisk hjärnskada respektive depression. Hypnos Termen "hypnos" kommer från det grekiska ordet Hypnos, som betyder "sömn". Hypnosterapeuten använder övningar som leder till djup avslappning och ett förändrat medvetandetillstånd, även känd som en trance. En person i ett djupt fokuserat tillstånd är ovanligt mottaglig för en idé eller en bild, men det betyder inte att en hypnotisör kan styra personens sinne och fri vilja. Tvärtom kan hypnos bidra till att människor bättre behärskar sina egna tankar, känslor och även vissa kroppsliga funktioner. Guided Imagery Metoden kan översättas till svenska som vägledd dagdröm. Man utnyttjar människans fantasi genom riktade frågor från vårdgivaren som tar patienten till den inre plats där den önskar vara. Guided Imagery påminner om självhypnos och med hjälp av detta slappnar personen i fråga av. Progressiv muskelavslappning Progressiv muskelavslappning (förkortat PMR) enligt Edmund Jacobson är en övning där man i viss ordning avsiktligt spänner och slappnar av specifika muskelgrupper, vilket bidrar till ett tillstånd av djup avslappning. Eventuella muskelspänningar kan på det viset uppmärksammas och upplösas vilket kan ge smärtlindrande effekt. Musikterapi Musikterapi kan betraktas som en kontrollerad form av lyssnandet till musik och dess inverkan på människan, både fysiologiskt, psykologiskt och emotionellt, under behandling av sjukdom eller skada [44]. 16

17 Qigong, Tai chi och Yoga (hämtad från 1177.se/Ostergotland) Qigong, tai chi eller yoga är metoder som man lär sig med en handledares hjälp och sedan gör regelbundet på egen hand. Qigong, som är en del av den traditionella kinesiska läkekonsten, är en uråldrig gymnastikform som man kan få lära sig hos sjukgymnaster. Den används som behandling mot exempelvis huvudvärk, yrsel, fibromyalgismärta, social fobi och stressproblem. Tai chi kan sägas vara en mer rörlig form av qigong, som anses kunna skapa en känsla av lugn och balans. Yoga används vid många olika problem, till exempel stress, huvudvärk, ryggproblem och sömnsvårigheter. Det finns många olika slags yoga med olika grad av fysisk aktivitet. Mental energy och spiritual healing (hämtat från psykologiguiden.se) Form av alternativ och komplementär medicin som bygger på iakttagelsen att människor kan styra sitt tänkande så att det påverkar fysiska och mentala tillstånd. Det är inte behandling i västerländsk mening utan ordet healing, göra hel, är en form av holism som syftar till att återställa den antagna uppsplittringen som skett, eller är på gång att ske, mellan det kroppsliga, mentala och andliga hos människan. Evidensnivå Den sammanfattande värdering för mind body metoder av i SBUs rapport 2006 är kortfattad: * Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att dra slutsatser om effekten av mind/body terapier. Sedan dess har det dock tillkommit en del nya översiktrapporter som belyser olika mindbody interventionernas vetenskapliga ställning: Meditation/mindfulness based stress reduction (MBSR) En review från juni 2012 konkkluderar att merparten av studieresultaten tyder på förbättring av fibromyalgi relaterade symtom hos patienter som deltog i en meditationsbaserad intervention [56]. I ytterligare en review från 2012 konstateras att MBSR rekommenderas starkt som en tilläggsbehandling för unipolär depression. Mycket tyder på att MBSR har effekt 17

18 som tilläggsbehandling vid ångestsymtom. MBSR är gynnsam för allmän psykisk hälsa och stresshantering hos dem med medicinsk och psykiatrisk sjukdom samt hos friska individer. Slutligen har MBSR och Zen meditation har en roll i smärtlindring [49]. I ett översiktsarbete från 2011 bedömde författarna att det kan finnas non specifik smärtlindrande effekter vid långvarig smärta vid tillämpning av mindfulnessprogram [45]. Hypnos En review från 2009 fastställer att hypnosgruppen visade sig vara mer effektiv än kontrollgruppen i att lindra obehag i samband med bl.a. benmärgs eller lumbalpunktioner eller vid postoperativ smärta [41]. Observera att det här handlade om mer akuta smärttillstånd. Guided Imagery Ett aktuellt vetenskapligt översiktsarbete från 2012 fastställde att belägget för att guidat bildspråk lindrar icke muskuloskeletal smärta är uppmuntrande, men fortfarande inte är övertygande [42]. Progressiv muskelavslappning En review från 2006 visade svaga belägg för metodens effekt på smärtreduktion, men man påpekade att de undersökta studiernas kvalitet var bristfälliga [57]. Det är över huvud taget inte mycket forskning gjort på området. Musikterapi Allmänt sett finns det inte heller mycket forskning gjort på området i samband med smärtlindring. En relativ aktuell review från 2010 kom till den generella slutsatsen att musikinterventioner har visat effekt på smärta och trötthet [43]. Qigong, TaiChi och Yoga En Metaanalys från 2012 sammanfattade att det tyder på att yoga är en användbar kompletterande strategi med måttlig effekt på smärta och tillhörande funktionshinder [69]. 18

19 I en review från 2011 drogs slutsatsen att yoga har potential för att lindra smärta, men att ett definitivt avgörande inte är möjligt [46] bedömdes det i en review att det sammantaget inte finns övertygande belägg att rekommendera qigong som en effektiv modalitet för smärtlindring [47]. Mental energy och spiritual healing I ett översiktsarbete från 2010 [50] sammanfattar författarna att de granskade studier om healing behandlingar som Reiki, healing/therapeutic touch uppvisade starka bevis för minskad smärtintensiteten i generella smärtpopulationer och måttligt bevis för att minska smärtintensiteten hos sjukhus och cancerpatienter. Samtidigt påpekas tydligt att studierna endast uppvisade medelhög vetenskaplig kvalitet och att det är svårt att dra giltiga slutsatser Örter och kosttillskott Definition (hämtad från 1177.se) Läkeväxter har mycket länge använts som behandling både inom österländsk och västerländsk medicin. Växterna är gingko biloba, röd solhatt, valeriana, johannesört och ginseng. Örtmedicin innebär att man använder olika växter med läkande krafter. Örtmediciner har använts inom alla stora medicinska traditioner i världen sedan tusentals år före vår tideräkning. Även den västerländska örtmedicinen har funnits länge. Enligt den västerländska förklaringen anses örtmediciner kunna stärka kroppens förmåga att läka sig själv. Örtmediciner innehåller ämnen som finns i växter. Men olika delar av en växt kan ha olika effekt och används därför var för sig. Många traditionella läkemedel har också sitt ursprung i växtriket, men i dessa läkemedel har tillverkaren i stället tagit ut enstaka substanser ur växterna eller framställt motsvarande ämnen på kemisk väg. Evidensnivå * Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att nyponpulverkapslar som tillägg till ordinarie inflammationshämmande behandling har viss effekt på smärta och funktion vid artros jämfört med placebo (Evidensstyrka 3) * Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att harpagoört har en smärtlindrande effekt vid långvarig ländryggssmärta (Evidensstyrka 3). * Två Cochrane översikter har utvärderat behandling av kosttillskott vid reumatoid artrit (5 RCT) respektive artros (11 RCT). Man fann inget konklusivt utifrån enstaka 19

20 studier, men när resultaten från två studier lades samman visades avokado /sojabönsextrakt ha god effekt på funktion, smärtmedicinering och välbefinnande hos patienter med artros (Evidensstyrka 3). * Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att ingefärsextrakt har viss effekt på smärta och funktion vid knäledsartros jämfört med placebo (Evidensstyrka 3). En välgjord s.k. Cochrane review från 2007 [51] kom till slutsatsen att Harpagophytum procumbens (Djävulsklo), Salix alba (Vitpil) och Capsicum frutescens (Chilipeppar) verkar minska (nedre ländrygg) smärta mer än placebo granskades relevanta studier [52] och författarna av arbetet konstaterade bl.a. att det fanns hög evidens för effekten av en extrakt av avokado och sojabönor och för Harpagophytum preparat innehållande> 50 mg Harpagoside i den dagliga doseringen. Måttligt hög evidens noterades för ingefära och nypon produkter. Återigen poängterades behovet för ytterligare studier innan en rekommendation för örtmedicinsk smärtbehandling kan ges Massage Definition (hämtad från 1177.se) Massage är en av de äldsta och enklaste behandlingsmetoderna. Den har använts i många tusen år i olika kulturer över hela världen. Det finns många olika tekniker som alla har det gemensamt att kroppens mjukdelar behandlas. Massage kan användas vid till exempel muskelspänningar, träningsvärk eller annan muskelvärk. Behandlingen är även lämplig om man har olika besvär som beror på stress. Om man har spänningshuvudvärk kan det kännas skönt att bli masserad över nacke och skuldror. Är man orolig eller har sömnbesvär kan massage göra att man lättare slappnar av. Massage kan också frigöra kroppens eget smärtstillande ämne, endorfin. Klassisk svensk massage är den vanligaste massagemetoden i Sverige. Den innebär att man blir masserad av en terapeut som med händernas hjälp får spända muskler att slappna av och stimulerar blodcirkulationen. Massören kan stryka försiktigt över huden, knåda, trycka hårt med tummarna eller slå korta, snabba slag med sidan av händerna. Massören använder oftast olja på sina händer för att kontakten med huden ska bli mjukare. Shiatsu är en form av massage som kommer från Japan. Terapeuten använder inte bara händerna för att ge massagen utan även armbågar, knän och ibland fötter. Tanken är att massagen ska få energin i kroppen att flöda fritt och motverka stress, oro och ångest som anses blockera energiflödet så att man till exempel drabbas av sömnlöshet och blir nedstämd. 20

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi

Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur - Samtalsterapi Visualiseringsterapi/Symboldrama

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Fysioterapeut/sjukgymnast

Fysioterapeut/sjukgymnast Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet

Läs mer

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

VIDARKLINIKEN. 23 Februari 2017

VIDARKLINIKEN. 23 Februari 2017 VIDARKLINIKEN 23 Februari 2017 Vidarkliniken har ett unikt erbjudande i svensk sjukvård Nordens enda sjukhus som kombinerar skolmedicinsk vård med komplementära terapier Kvalificerad rehabilitering inom

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Lindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev.

Lindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev. V arje människa är unik och har sina egna skäl varför dennes liv ser ut som det gör. Livet formas utifrån de val vi gör just nu och på så sätt väljer vi den väg vi vill följa. Det är skillnaden mellan

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande

Läs mer

ett helhetsperspektiv kring hälsa som kan användas för att förena hälsofrämjande metoder.

ett helhetsperspektiv kring hälsa som kan användas för att förena hälsofrämjande metoder. Toppa din kapacitet ett helhetsperspektiv kring hälsa som kan användas för att förena hälsofrämjande metoder. Bakgrund: Många alternativmedicinska, komplementärmedicinska eller integrativa metoder har

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Information om långvarig smärta

Information om långvarig smärta Information om långvarig smärta Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Fysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Alternativ medicin/ behandling 2019

Alternativ medicin/ behandling 2019 Alternativ medicin/ behandling 2019 Har jobbat deltid 35% Kontakt på Novus: Helena Björck & Siobhán Hogan Datum: 2019-04-30 11 Novus 2019. All rights reserved. www.novus.se Bakgrund & Genomförande BAKGRUND

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN

12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN 12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010

Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010 1 Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt SBU, maj 2010 Förekomst av sömnbesvär bland vuxna i Sverige 2008, totalt samt fördelat på ålder och kön (n = 1128) 2 3 Projektets

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i

Läs mer

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga Godkänt den: 2017-06-29 Ansvarig: Rolf Karlsten Gäller för: Akademiska sjukhuset VÅRT MÅL ÄR ATT VARJE PATIENT VID AKADEMISKA SJUKHUSET skall få en så bra smärtlindring som möjligt. Ibland kan det på grund

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Pranayama Yogisk Andning

Pranayama Yogisk Andning Pranayama Yogisk Andning I alla former av traditionell yoga är andningen den rödaste av alla trådar. Den yogiska kunskapen om andningen och dess mekanismer är stor och djup. För dig som går denna utbildning

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic LÅNGVARIG SMÄRTA Smärtrehabilitering Växjö 161103 Mahira Suljevic Smärtteori Smärtrehab Kronoberg 2 Stefan Mahnke Mahira Suljevic Remissflöde Remisser helst från Primärvården Bedöms av läkare Grundkurs-4

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer